Försörjningsstöd i Göteborgsregionen Årsrapport 2000 Överkonsumtion, övrigt samt saknar barnomsorg (kod 6+7+9)

Transkript

1 Försörjningsstöd i Göteborgsregionen Årsrapport 2000 Överkonsumtion, övrigt samt saknar barnomsorg (kod 6+7+9) 3% (jmf 12 % 1999) Ej tillgänglig för arbetsmarknaden samt studerande SFI och SAS 1(kod 8+10) 26% (jmf rehabilitering18 % 1999) Arbetsmarknadsrelaterat (kod 1-2) (Ej kvalificerad eller ej tillräcklig ersättning från A- eller Alfa kassa) 42% (jmf 46 % 1999) Relaterat till andra bidrag (kod 4-5) Ej kvalificerad eller tillräcklig ersättning för sjuk-, föräldrapenning eller pension) 22% (jmf 18 % 1999) Väntar lön eller har för låg heltidslön (kod 3) 7% (jmf 6 % 1999)

2 Inledning Rapporten visar utvecklingen av försörjningsstöd/socialbidrag i Göteborgsregionens kommuner för år De tendenser som vi sett det senaste åren fortsätter att utvecklas i samma riktning. Det totala försörjningsstödet minskar i samtliga kommuner. I nästan alla kommuner kan vi se att socialbidrag, där orsaken kan härledas till arbetslöshet sjunker procentuellt sett. Samtidigt så ökar den andel som kan relateras till att bidrag i andra socialförsäkringssystem inte räcker till. Ökning här är inte bara procentuell utan i flera kommuner har även den faktiska kostnaden, i kronor, ökat för försörjningsstöd relaterat till andra bidrag. Detta trots att den totala kostnaden för socialbidragen har minskat. Med start år 2000 urskiljer vi tydligare den grupp som inte är tillgängliga för arbetsmarknaden utan att någon form av rehabilitering, motivering eller kompetenshöjning först genomförs innan de är redo för arbete alternativt sjukskrivning eller pension. När arbetsmarknaden var mindre gynnsam är det troligt att denna grupp kodats som arbetsmarknadsrelaterad och inte som rehabilitering. De kan också ha kodats som nollklassade under kod 4. Vi har därför valt att förtydliga begreppen eftersom denna grupp är viktig, då en positiv arbetsmarknad inte påverkar deras situation i samma utsträckning som för övriga. När arbetslösheten sjunker generellt tenderar denna grupp att bli kvar både i arbetslöshet och socialbidragsberoende om inte åtgärder vidtas. Syfte Syftet med att koda orsaken till att försörjningsstöd betalas ut är att visa på huvudorsaken till att ett hushåll inte klarar sin egen försörjning. Koderna skall underlätta för kommunerna att följa konjunkturförändringar och få en översikt över vilka grupper som kommer i kläm vid förändringar i de generella välfärdssystemen. Genom att samtliga tretton av GR:s medlemskommuner är med i uppföljningen ges möjligheter till jämförelser mellan kommuner och över tid samt att se en sammantagen bild för hela Göteborgsregionen. Förutsättning Kodningen av försörjningsstödet förutsätter att alla människor ska få sin försörjning genom arbete eller socialförsäkringsersättningar. Socialbidrag som försörjning ska alltid vara en tillfällig lösning i väntan på att annan försörjning finns, i form av arbete eller via de generella försäkringssystemen. Koderna ger självfallet ingen uttömmande bild av varför socialbidragsberoende uppstår, men övriga faktorer måste undersökas på annat sätt. Kodning Av tekniska skäl går det inte att ange flera orsakskoder på ett och samma hushåll. Om skälet till att ett hushåll blir berättigade till försörjningsstöd beror på mer än en part i hushållet kan kodningen bli ett dilemma. Kodningen skall visa på en huvudorsak till att inkomsterna understiger normen. Eftersom målet är att få familjen i egen försörjning, gäller det att se vem i hushållet som snabbast kan ändra försörjningssituationen så att hushållets inkomster täcker normen. Den regionala uppföljningen av försörjningsstöd sammanställs av: Karin Wendel Perneborn, Helena Wikman Ericson, Alingsås Annika Henriksson, Alingsås Eva Petersson, Göteborg Christina Eide, Göteborg Renate Saul, Härryda Yukie Adachi, Härryda Bengt Pärlö, Inga-Lill Ivarsson; Johan Lindfeldt, Kungälv Gunnel Elving, Lerum Gunnel Tuam, Lerum Karl Willborg, Katarina Kuronen, Gunilla Eriksson, Mölndal Torbjörn Järner, Ulla Karlsson, Magnus Billborg, Ingela Svensson, Tjörn Kerstin Wretling, Öckerö Kristina Hallams, GR Malin Johnsson, GR 2

3 Försörjningsstöd i Göteborgsregionen år 2000 I Göteborgsregionens kommuner är det totala försörjningsstödet idag nere på liknande nivåer som det var Den gemensamma uppföljningen av försörjningsstödet i GR kommunerna har bara gjorts sedan 1995, men annan statistik visar på att kostnaderna för socialbidrag var ännu lägre under åren innan. Om konjunkturen och trenden fortsätter i samma riktning kommer det bli intressant att följa om försörjningsstödet kommer att kunna minskas ytterligare under åren som kommer. Regeringen har i en artikel av Göran Persson (den 13 april 2000) uttryckt att målet är att halvera antalet socialbidragsberoende mellan åren 1999 och Att socialbidragen har minskat är nära sammankopplat med en gynnsammare arbetsmarknad. Det har medfört att lättare ärenden försvunnit och man har möjlighet att lägga mer tid på de större och omfattande ärenden som är kvar. Det handlar ofta om individer/hushåll som har långvarigt bidragsberoende och en mer omfattande problematik. När utrymme finns att samarbeta med andra myndigheter och bättre följa upp de åtgärder som vidtas finns större möjligheter att lyckas med att även få dessa personer i egen försörjning. Uppföljningen omfattar Individuellt utbetalt försörjningsstöd (Lerums kommun redovisar beviljat försörjningsstöd) Exklusive flyktingar Bruttokostnader, d.v.s. inte reducerat med återbetalda medel (med undantag att samtliga siffror redovisade för Göteborgs stad är netto, d.v.s. reducerade med återbetalda medel) Kostnader I jämförelse med föregående år i procent i kronor Summa ,6 milj. kr Summa ,9 milj. kr +17,8 % +219,3 milj. kr Summa ,1 milj. kr +13,9 % +203,2 milj. kr Summa ,1 milj. kr -2,6 % -42,0 milj. kr Summa ,3 milj. kr -8,2 % -131,8 milj. kr Summa ,5 milj. kr -14,4 % -213,8 milj. kr Alingsås Förändring av kostnaden för försörjningsstöd för år 2000 jämfört med år 1999, uttryckt i procent Tjörn Göteborgsregionen Öckerö Lerum Kungälv Mölndal Härryda Göteborg -25,0% -20,0% -15,0% -10,0% -5,0% 0,0% 3

4 Kommun Utbetalt försörjningsstöd, i miljoner kr. Förändring i procent vid jämförelse mellan åren År 2000 År 1999 År 1998 År År År ,9 22,2 23,6-10,7% -5,6 % +8,4 % Alingsås 14,9 18,3 20,3-21,7 % -9,9 % -5,9 % Göteborg 1049,4 1240,0 1346,8-6,9 % -6,2 % -7,7 % Härryda 8,2 8,9 11,2-8,3 % -20,3 % -12,5 % 25,2 28,8 35,6-12,2 % -20,8 % -0,6 % Kungälv 16,9 17,2 22,8-10,1 % -10,0 % -12,8 % Lerum 21,7 23,6 23,4-13,7 % -7,0 % -7,0 % 8,7 9,2 10,2-5,8 % -11,0 % -18,0 % Mölndal 50,8 55,8 61,8-8,9 % -9,8 % -4,0 % 29,9 31,0 31,7-3,5 % -2,0 % -0,4 % 13,5 15,8 17,2-14,6 % -8,0 % -11,0 % Tjörn 7,2 8,8 8,6-17,6 % +2,0 % +19,0 % Öckerö 3,2 3,7 4,0-13,8 % -8,0 % -9,0 % Summa 1 269, , ,1-14,4 % -8,2% -2,6 % Förutom de socialbidrag som redovisas i orsakskoder så har nedanstående kommuner dessutom betalat ut försörjningsstöd enligt följande (de ingår m.a.o. inte i ovanstående totaler): Kommun Utbetalt belopp Orsak Alingsås kr Tillfällig kommunal anställning Göteborg kr Arbetsmarknadsåtgärder kr Deltidsarbete (accepterat) Kungälv kr, kr Okodade bidrag, Köpta tjänster Lerum kr Soc-BEA, Flykting ankomstår + 3 år kr Särskilt stöd till barn och särskilt stöd till missbrukare Mölndal: kr Boende/Vuxengrupp kr Lönebidrag, sommar jobb, offentligt skyddad anst. Öckerö kr Komplement till lönebidrag för tjänst på RIA I vissa fall används socialbidrag till annat än vad som kan klassas som rent försörjningsstöd. Dessa belopp ingår i de orsakskodade bidragen och är oftast del i de utbetalningar som kan ses som arbetsmarknadsrelaterade (kod 1 och 2). Det är dock viktigt att urskilja denna del som snarare används som medel för att få personer in i egen försörjning än rent försörjningsstöd. Kommun Orsak Alingsås Utvecklingsersättning kr. Göteborg Utvecklingsersättning, kr. I försörjningsstödet ingår dessutom 30,6 mkr för introduktionsanställningar. Lerum Beredskapsarbeten kr och ett projekt: Mål: arbete kr Mölndal Vesstidsanställningar kr OSA (Offentligt skyddad anställning) kr 4

5 Försörjningsstöd per invånare Kommun Antal invånare 31/ Försörjningsstöd per invånare 2000 Antal invånare 31/ Försörjningsstöd per invånare 1999 Skillnad i % mellan år 2000 och kr kr -11 % Alingsås kr kr -19 % Göteborg kr kr -16 % Härryda kr kr -10 % kr kr -12 % Kungälv kr kr -2 % Lerum kr kr -8 % kr kr -6 % Mölndal kr kr -10 % kr kr -4 % kr kr -16 % Tjörn kr kr -18 % Öckerö kr kr -14 % Tabellen ovan visar utbetalt försörjningsstöd/socialbidrag per invånare för åren 2000 och 1999 samt antal invånare den 31 december 2000 och I diagrammet nedan jämförs socialbidrag per invånare i varje kommun över 3 år. Befolkningen har ökat något i de flesta kommuner, utom kommunerna Tjörn och Öckerö. En kombination av ökad befolkning och framförallt minskade kostnader för socialbidrag gör att kostnaden per invånare sjunker. De största procentuella sänkningarna av försörjningsstöd per invånare, i jämförelse med förra året, har skett i kommunerna Alingsås, Tjörn, Göteborg och. Kr Försörjningsstöd per invånare 1998, 1999 och 2000 sorterat efter år Lerum 5

6 Procentuell andel av försörjningsstödet Arbetsmarknadsrelaterat Andelen av försörjningsstödet där orsaken kan härledas till arbetslöshet, d.v.s. orsaken är ofrivillig arbetslöshet där personen inte är kvalificerad för eller har otillräcklig A-kassa eller Alfa-kassa, är utförsäkrad eller deltidsarbetslös (kod 1 & 2). Uttrycks i % av kommunens totala försörjningsstöd. Kommun Kommun % 52 % 61 % 77 % 69 % 82 % Alingsås 54 % 65 % 72 % Mölndal 48 % 65 % 70 % Göteborg 40 % 45 % 75 % 64 % 66 % 65 % Härryda 37 % 58 % 67 % 55 % 76 % 72 % 30 % 63 % 66 % Tjörn 48 % 71 % 68 % Kungälv 41 % 57 % 68 % Öckerö 62 % 62 % 69 % Lerum 56 % 63 % 66 % 100% Andel av socialbidraget som kan relateras till arbetslöshet, uttryckt i procent av kommunens totala socialbidrag, sorterad efter år % 60% 40% 20% 0% Lerum Den del av försörjningsstödet som kan relateras till arbetslöshet fortsätter att sjunka i Göteborgsregionen, med ett par kommuner som undantag. Det är få av dagens bidragstagare som enbart får ekonomisk hjälp, utan de flesta behöver ett mer omfattande stöd för att ta sig in på arbetsmarknaden. Många har varit arbetslösa så länge att de har anpassat sitt liv till det. Behovet av samordning mellan myndigheter ökar för att lyckas i arbetet med att få dessa personer i egen försörjning. En gemensam plattform med individen i fokus behövs. Den arsenal av arbetsmarknadsåtgärder som finns tillgänglig är anpassad till mer homogena grupper än de som har behoven idag. Man ser därför att det finns behov av att delvis differentiera åtgärderna för att de ska kunna lösa de mer individuella behoven. 6

7 Ej tillgängliga för arbetsmarknaden Från och med år 2000 så används två nya orsakskoder. Detta är personer som av olika anledningar inte är tillgängliga för arbetsmarknaden. Det är dels den grupp som vi rubricerar Ej tillgänglig för arbetsmarknaden (kod 8) där orsaken är att det krävs motivering, kompetensutveckling, behandling eller rehabilitering innan de är redo för arbete alternativt sjukskrivning eller pension. När arbetslösheten sjunker generellt tenderar denna grupp ändå att bli kvar både i arbetslöshet och socialbidragsberoende om inte åtgärder vidtas. Den andra gruppen är Sfi studerande och SAS 1 (kod 10) där studerande som läser Sfi eller SAS 1 med socialbidrag som försörjning finns kodade. Båda dessa orsaker har tidigare ofta kodats som arbetslöshetsrelaterade eller relaterade till andra bidrag, vilket blir missvisande då detta är personer som inte är redo för arbetsmarknaden utan att olika former av åtgärder först vidtas. Siffrorna nedan visar att det finns en ganska stora variation mellan kommunerna i Göteborgsregionen när det gäller omfattning på denna grupp. En av orsakerna är troligen att detta är första året som denna kod används. Det tar tid att lära om i kodningen och det händer att dessa liksom tidigare istället kodas som arbetsmarknadsrelaterade orsaker under kod 1 eller som ej kvalificerade för sjukpenning under kod 4. Därav ser vi troligen en viss felkälla i dessa nya koder som vi hoppas rättar till sig med tiden. 9 % Kungälv 8 % 9 % Alingsås* 7 % Lerum 10 % Tjörn 21 % Göteborg 30 % 3 % Öckerö 1 % Härryda 17 % Mölndal 19 % 27 % 3 % * Alingsås började använda kod 8 ganska sent under året. En del av de hushåll som kodats på kod 1 borde egentligen finnas här på kod 8. Troligen ska därför den siffra som visas ovan vara något högre. Tabellen ovan visar andel av försörjningsstödet som betalas ut till hushåll som ej ses som tillgängliga för arbetsmarknaden utan att någon form av rehabilitering, motivering eller kompetenshöjning genomförs. Dessutom ingår personer som studerar Sfi eller SAS 1 (kod 8 & 10). Uttrycks i % av kommunens totala försörjningsstöd. I diagrammet nedan jämförs denna grupp med koden rehabilitering från tidigare år. 40% 30% 20% Uttrycks i procent av det totalt utbetalade försörjningsstödet i respektive kommun Ej tillgänglig för arbetsmarknaden och studerar Svenska 2 eller SAS 1, år 2000 Rehabilitering år % 0% GR Lerum 7

8 Relaterat till andra bidrag Andelen av försörjningsstödet som kan relateras till andra bidrag i socialförsäkringssystemet, d.v.s. för låg eller ingen ersättning i form av pension, sjukpenning eller föräldrapenning eller att personen är under utredning av Försäkringskassan (kod 4 & 5). Uttrycks i % av kommunens totala försörjningsstöd. Kommun Kommun % 29 % 22 % 16 % 28 % 11 % Alingsås 27 % 20 % 16 % Mölndal 25 % 25 % 21 % Göteborg 21 % 17 % 16 % 24 % 21 % 18 % Härryda 26 % 23 % 16 % 20 % 9 % 10 % 29 % 28 % 24 % Tjörn 23 % 18 % 22 % Kungälv 40 % 30 % 24 % Öckerö 23 % 24 % 18 % Lerum 27 % 23 % 24 % 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel av socialbidraget som kan relateras till andra bidrag. Uttryckt i procent av kommunens totala socialbidrag sorterad efter år Lerum Att andra bidrag i det generella socialförsäkringssystemet inte räcker till är en ökande orsak till att försörjningsstöd betalas ut. Ökning här är inte enbart procentuell utan i flera av Göteborgsregionens kommuner har även den faktiska kostnaden, i kronor, ökat för försörjningsstöd relaterat till andra bidrag. Detta trots att den totala kostnaden för socialbidragen har minskat i samtliga kommuner. Sjukskrivna personer som uppbär försörjningsstöd på grund av att de inte har haft möjligheten att upparbeta några socialförsäkringsförmåner kallas för nollklassade. Dessa är ofta ungdomar, flyktingar och invandrare som har dåligt fäste på arbetsmarknaden eller unga mammor som saknar inkomst efter föräldraledighetens slut. Det handlar också om personer som har en mer komplex sjukdomsbild där en omfattande utredning krävs innan sjukskrivning eller förtidspensionering kan bli aktuellt. I denna kod ryms även de personer som under utredningstiden på Försäkringskassan får försörjningsstöd av kommunen. Kostnaden för försörjningsstödet här är därför till viss del beroende av hur hög belastningen är på Försäkringskassan och i sjukvården och deras möjlighet att ta emot klienter/patienter för utredning. 8

9 18-24 år Andel av försörjningsstödet som utbetalas till hushåll där registerbäraren är i åldern år. Uttrycks i % av kommunens totala försörjningsstöd. Kommun Kommun % 27 % 28 % 25 % 24 % 28 % Alingsås 34 % 32 % 34 % Mölndal** 29 % 21 % - Göteborg 15 % 15 % 17 % 19 % 22 % 20 % Härryda 19 % 18 % 20 % 21 % 26 % 22 % 16 % 16 % 16 % Tjörn 15 % 18 % 21 % Kungälv 12 % 17 % 18 % Öckerö 25 % 24 % 24 % Lerum* 19 % 21 % 15 % *Siffrorna för Lerum avser januari-augusti och åldrarna år. ** Siffrorna för Mölndal avser åldrarna år. 40% 30% 20% 10% 0% Andel av socialbidraget som går till hushåll där registerbäraren är i åldern år under år 2000 och 1999 sorterad efter år 2000 Lerum* Kommun Antal invånare dec Andel år av den totala befolkningen Kommun Antal invånare dec Andel år av den totala befolkningen ,7 % ,1 % Alingsås ,6 % Mölndal ,7 % Göteborg ,8 % ,0 % Härryda ,6 % ,0 % ,0 % Tjörn ,8 % Kungälv ,0 % Öckerö ,0 % Lerum ,0 % Många unga har haft stora svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden under 1990-talet vilket medfört att de inte haft möjligheter att upparbeta vare sig socialförsäkrings- eller arbetslöshetsförsäkringsförmåner. Det finns också ett samband mellan den andel av försörjningsstödet som betalas ut till ungdomar och tillgången på hyreslägenheter i kommunen samt vilka krav bostadsbolagen har på hyrestagaren vid uthyrning. Det händer att bolag inte kräver arbetsinkomst utan endast har som krav att den blivande hyresgästen inte har några betalningsanmärkningar. Detta har gjort att ungdomar som har låg eller ingen inkomst har flyttat in i egna lägenheter och sedan behöver komplettera sin inkomst med försörjningsstöd för att klara hyra och uppehälle. 9

10 Orsakskoder i cirklar En sammanfattande bild av varje kommuns kodning av orsaker till att försörjningsstöd betalas ut visas grafiskt i cirkeldiagrammen nedan. Koderna har slagits samman, så som de redovisas i övrigt i rapporten, enligt färgtabellen nedan. Arbetsmarknadsrelaterat, Kod 1+2. (Ej kvalificerad eller ej tillräcklig ersättning från A- eller Alfa kassa) Väntar lön eller har för låg heltidslön, kod 3 Relaterat till andra bidrag, kod 4+5. (Ej kvalificerad eller tillräcklig ersättning för sjuk-, föräldrapenning eller pension) Ej tillgänglig för arbetsmarknaden samt studerande SFI och SAS 1, kod 8+1 Överkonsumtion, övrigt samt saknar barnomsorg, kod % 7% Alingsås 7% 8% 34% 36% 27% 53 % 14 % 5% Göteborg 30% 2% Härryda 11% 40% 16 % 37% 21% 7% 25% 11% 6% Kungälv 8% 5% 27% 29% 41% 9% 40% 29% 6% 10

11 Lerum 2% 10 % 3% 2% 16 % 27% 2% 56 % 77% 5% Mölndal 19 % 4% 3% 6% 24% 48% 25% 3% 64% 4% 9% 8% Tjörn 21% 5% 20% 55% 48% 8% 23% 3% Öckerö 1% 9% Göteborgsregionen 3% 27% 23% 42% 63% 4% 22% 7% 11

12 Orsaker till försörjningsstöd , i procent och i Tkr Koder Alingsås Göteborg Härryda Kungälv Lerum Mölndal Stenung sund Tjörn Öckerö GR 1. Ej kvalificerade för ersättning (från A-kassa, Alfa-kassa eller utförsäkrade) 22,6% 32,2% 36,6% 22,8% 20,7% 26,1% 39,4% 57,2% 38,0% 37,3% 35,3% 26,7% 36,0% 35,9% 2. Ej tillräcklig ersättning från A-kassa./Alfa, deltids.arbetslös, väntar på A- kassa./alfa, Låg ers.ams el praktik) 11,3% 21,8% 3,4% 14,0% 8,9% 15,2% 17,0% 20,2% 10,0% 26,9% 19,6% 21,0% 26,3% 5,6% 3. Väntar lön eller för låg heltids lön 14,3% 4,7% 6,9% 11,7% 9,4% 5,7% 5,3% 2,0% 3,9% 3,1% 8,1% 2,6% 4,2% 6,8% 4. Ej kvalificerade för bidrag från sjukpenning., föräldrapen., pension eller utredningstid på FK 30,8% 0,6% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 2,0% 15,4% 0,0% 1,6% 8,2% 0,0% 1,2% 5. Ej tillräcklig ersättning från sjukpeng., föräldrapeng., pension eller utredningstid på FK 6,1% 26,1% 21,3% 26,4% 28,8% 40,2% 26,6% 13,8% 9,5% 24,1% 18,5% 14,9% 23,4% 21,2% 6. Överkonsumtion 2,0% 0,9% 0,0% 1,2% 1,4% 1,1% 0,5% 1,5% 0,6% 1,2% 3,3% 4,5% 5,4% 0,2% 7. Övrigt 3,6% 7,0% 0,9% 6,3% 4,1% 3,3% 0,8% 0,6% 3,1% 4,6% 3,9% 0,7% 1,1% 1,4% 8.Ej tillgänglig för arbetsmarknaden 8,8% 5,5% 21,3% 12,8% 23,4% 2,1% 9,4% 2,5% 7,9% 2,7% 3,1% 13,1% 0,7% 19,1% 9. Saknar barnomsorg 0,5% 0,2% 0,9% 0,6% 0,2% 0,1% 0,0% 0,0% 0,3% 0,2% 1,2% 0,2% 2,9% 0,8% 10. Sfi och SAS 1 studerande 0,0% 1,0% 8,7% 4,2% 3,1% 6,2% 1,0% 0,2% 11,3% 0,0% 5,4% 8,1% 0,0% 7,9% SUMMA: 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% Koder Alingsås Göteborg Härryda Kungälv Lerum Mölndal Stenung sund Tjörn Öckerö GR 1. Ej kvalificerade för ersättning (från A-kassa, Alfa-kassa eller utförsäkrade) Ej tillräcklig ersättning (från A-kassa./Alfa, deltidsarbetslös, väntar på A- kassa./alfa, Låg ers.ams el praktik) Väntar lön eller för låg heltids lön Ej kvalificerade för bidrag från sjukpeng., föräldrapeng., pension eller utredningstid på FK Ej tillräcklig ersättning från sjukpeng., föräldrapeng., pension eller utredningstid på FK Överkonsumtion Övrigt Ej tillgänglig för arbetsmarknaden Saknar barnomsorg Sfi och SAS 1 studerande SUMMA: *Flera kommuner har valt att slå samman kod 4 & 5 och redovisas då under kod 5 enbart. För Göteborg redovisas överkonsumtion inte separat utan finns inbakat i andra koder, i koden övrigt ingår dock en stor del överkonsumtion. 12

13 Kontaktperson: Malin Johnsson E-post: Göteborgsregionens kommunalförbund Besök: Gårdavägen 2 Post: Box 5073, GÖTEBORG Tel: Fax: Rapporten finns även tillgänglig i pdf-format på 13