MÄTNINGSINSTRUKTIONER för rundvirkessortiment rekommenderade av Virkesmätningsrådet

Transkript

1 VIRKESMÄTNINGSRÅDET VMR-cirkulär Nr 1-99 MÄTNINGSINSTRUKTIONER för rundvirkessortiment rekommenderade av Virkesmätningsrådet Skogsstyrelsen har , efter nära samråd med Virkesmätningsrådet, med stöd av lagen om virkesmätning utfärdat nya föreskrifter för mätning av sågtimmer av barrträd och massaved. Föreskrifterna ingår i Skogsstyrelsens författningssamling, SKSFS 1999:1. Med anledning av de nya virkesmätningsföreskrifterna rekommenderar Virkesmätningsrådet nya mätningsinstruktioner att tillämpas från och med Instruktionerna är avsedda för praktiskt bruk av virkesmarknadens parter och av mätningspersonal. De omfattar, förutom sågtimmer av barrträd för stock- eller travmätning samt massaved, även sortimenten sågtimmer/kubb av björk, klibbal och asp samt sparrtimmer. Utöver mätningsföreskrifterna har i tillämpliga delar beaktats branschorganisationernas leveransbestämmelser samt virkesmätningsföreningarnas stadgar, kontraktsformulär, avlastnings- och arbetsinstruktioner.

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Avsnitt Sida 1 Allmänna mätningsbestämmelser för samtliga rundvirkessortiment. 1 Allmänt om virkesmätning 1 Virkets uppläggning... 1 Tid för mätning... 1 Mätningsvägran... 1 Mätutrustning... 2 Kvantitetsbestämning... 3 Volymmätning av stock (stockmätning)... 3 Volymberäkning av stock och volymredovisning av virkesparti... 5 Volymmätning av trave... 5 Volymberäkning och volymredovisning av trave... 7 Vägning... 7 Mätning genom stickprov (stickprovsmätning)... 7 Precisionskrav... 9 Noggrannhet... 9 Behandling Märkning Dokumentering av mätdata Mätningsinstruktion för stockmätning av sågtimmer av barrträd. 11 Beskaffenhet Volymmätning Behandling Mätningsinstruktion för travmätning av sågtimmer av barrträd. 17 Beskaffenhet Volymmätning Behandling Mätningsinstruktion för massaved. 19 Beskaffenhet Kvantitetsbestämning Behandling Travmätning och vägning med kvalitetsbestämning av enskild stock Travmätning med kvalitetsbestämning av virke i trave Mätningsinstruktion för sågtimmer av björk, klibbal och asp Mätningsinstruktion för travmätning av sågbar kubb av björk, 24 klibbal och asp. 7 Mätningsinstruktion för sparrtimmer Definitioner. 28 Bilaga 1 Barkfunktioner. 37 Bilaga 2 Skogsstyrelsens krav på noggrannhet vid virkesmätning. 39 Bilaga 3 Kod för orsak till nedklassning (NK) och vrakning (VR). 41 Bilaga 4 Värdereduktionstal för avverkningsskada. 42

3 I ALLMÄNNA MÄTNINGSBESTÄMMELSER FÖR SAMTLIGA RUNDVIRKESSORTIMENT ALLMÄNT OM VIRKESMÄTNING. Virkesmätning skall utföras noggrant och enligt de bestämmelser som anvisats för mätningen. Om förhållandena inte medger att mätningen kan utföras på detta sätt, får den inte utföras. Ett virkesparti skall totalmätas eller stickprovsmätas. Totalmätning sker genom stockmätning, travmätning, stycketalsräkning eller vägning. Stickprovsmätning utförs i två eller flera faser. Den sista fasen skall utföras genom stockmätning, travmätning, stycketalsräkning eller vägning. Virket skall mätas i befintligt skick. Från skador som uppkommit på virket vid virkesmätningen skall dock bortses. Dessutom skall bortses från lagringsskador på virket, om säljaren och köparen har avtalat om det. Virkets uppläggning Virkets uppläggning för mätning på avlägg, fordon eller transportör skall ske enligt de särskilda instruktioner och avtal som gäller för respektive typ av mätplats. Det skall därvid vara lagt eller travat så att besiktning, mätning, undersökning och i förekommande fall märkning utan hinder kan utföras. Gräns mellan stockar från skilda säljare i samma trave eller välta skall vara tydligt markerad. Beträffande avlastning av virke för mätning på avlägg vid allmän väg och vissa enskilda vägar gäller dessutom särskilda generella bestämmelser. Traves största höjd bör ej överstiga 3,0 m. Denna begränsning gäller dock ej trave på fordon. Trave med virke med fallande längder bör ej vara längre än 6,0 m. Tid för mätning Mätning utförs snarast möjligt efter det anmälan i behörig ordning gjorts att virke finns färdigt för mätning. Mätningsvägran Före mätning besiktigas virkespartiet av mätaren för undersökning av att uppläggning och beskaffenhet överensstämmer med gällande instruktioner och avtal. Om så ej är fallet vägras mätning. Mätningsvägran samt orsaken härtill meddelas omedelbart säljare och köpare av virkespartiet tillsammans med uppgift om dess kvantitet. Det senare är dock inte nödvändigt om parterna avtalat att det inte skall ske. Innehåller stock i trave, kol, sot, plast, sten eller metallföremål eller bedöms mer än 10 % av brutto-volymen (vikten) utgöra vrak - vägras mätning av traven, om ej annat avtalats.

4 - 2 - MÄTUTRUSTNING Mätutrustning som används vid virkesmätning skall vara lämplig för sitt ändamål. Handredskap skall kontrolleras årligen och vid behov oftare av den som utför virkesmätningen. Annan mätningsutrustning skall vid användning kontrolleras dagligen av den som utför virkesmätningen. För denna utrustning skall uppgifter om datum för kontrollen, vem som utfört kontrollen och kontrollresultaten registreras. Uppgifterna skall förvaras på ett betryggande sätt och hållas tillgängliga för virkessäljaren, virkesköparen och Skogsstyrelsen i minst två år efter kontrollen. Redskap för manuell mätning av stocks längd eller traves dimensioner För mätning av stocks längd samt traves längd och bredd skall användas måttband, mätlina eller mätribba (mätspö) av beständigt material. Redskap för mätning av stocks längd skall vara minst lika långt som stocken. Traves höjd skall mätas med mätribba (mätspö) av minst samma längd som travens största höjd. Redskap för manuell mätning av stocks diameter För manuell mätning av stocks diameter skall användas mätklave av formstabilt material. Diameter över 44 cm får mätas även med redskap graderat i cm för mätning av stocks längd. Utrustning för automatisk mätning av stocks längd och diameter Stocks längd och diameter får mätas med utrustning för optisk eller annan typ av beröringsfri mätning. Sådan utrustning skall uppfylla de krav på mätnoggrannhet som föreskrivs i Virkesmätningsrådets särskilda anvisningar för godkännande samt rutinmässig kontroll och skötsel av denna typ av utrustning. Metalldetektor Utrustning för detektering av metallföremål i stock skall vara lämplig för ändamålet och dess funktion fortlöpande kontrolleras. Sådan kontroll skall utföras enligt anvisningar rekommenderade av Virkesmätningsrådet. Utrustning för vägning För vägning av virke på fordon skall användas fordonsvåg med kapacitet att väga hela fordonet eller bil och släp var för sig. Sådan våg skall vara godkänd enligt bestämmelser utfärdade av Sveriges provnings- och forskningsinstitut (SP). Noggrannheten hos våg avsedd för laboratoriebruk skall regelbundet kontrolleras med justerad vikt. I frågor rörande kontroll och justering av vågar hänvisas till SP.

5 - 3 - KVANTITETSBESTÄMNING Volymmätning av stock (stockmätning) Mätningen skall utföras som 1. toppmätning 2. mittmätning 3. topprotmätning 4. sektionsmätning Mätningen skall avse stocks dimensioner (stocklängd och stockdiameter). Registrerade mått skall avse måtten före avkortning eller nedsättning, s k bruttomått. Storlek av avkortning eller nedsättning skall registreras särskilt. Bruttomått anges i fallande måttenheter. Med stocklängd avses kortaste avståndet mellan stockens ändcentra. Största tillåtna måttenhet för längd är 1 dm. Med stockdiameter avses: 1. vid toppmätning diametermåttet 10 cm innanför centrum i stockens toppända, 2. vid mittmätning diametermåttet på stockens halva längd, 3. vid topprotmätning diametermåttet 10 cm innanför centrum i stockens toppända samt 10 cm innanför centrum i stockens rotända, vid rotstock dock 50 cm innanför centrum i rotändan. 4. vid sektionsmätning diametermåttet på respektive sektions halva längd. Diameter mäts i rät vinkel mot stockens mittlinje. Minst ett mått skall tas. Om en stock har in- eller utbuktning på måttstället för diameter, skall ett motsvarande tillägg respektive avdrag på måttet göras. Mätning får ske på mötande kant med undantag för tydligt oval stock som skall korsklavas. Vid korsklavning utgörs stockens diameter av medeltalet av måtten i mm. Vid automatisk mätning är måttenheten för diameter 1 mm. I övriga fall är största tillåtna måttenheten 1 cm. Diameter anges antingen som mått under bark (ub) eller som mått på bark (pb). Avdrag för bark. Vid mätning av diameter på bark erhålls måttet under bark genom avdrag för dubbel barktjocklek (barkavdrag). När mätningen sker med mätklave, s k manuell diametermätning, bestäms barkavdraget genom bedömning av barktjockleken. Vid automatisk diametermätning bestäms barkavdraget, efter bedömning av barktypen, genom beräkning enligt särskilda barkfunktioner för respektive barktyp.

6 - 4 - Bedömningsområde Barktypen bedöms 5-30 cm innanför stockens toppända. Barktyp: oskadad bark Kvarsittande bark på tall bedöms med hänsyn till tjockleken som tunn bark, mellanbark eller tjock bark. Kvarsittande bark på gran anges normalt endast i en tjocklek. skadad (avskavd) bark Skadad bark bedöms som ingen bark om skadan är minst 2 cm lång och av sådan omfattning att utrustningen bedöms mäta diametern på bar ved. Vid bedömning av stock på tvärgående transportör anges skadan som ingen bark om den omfattar mer än halva omkretsen. I rapport R 90, 1974 från Skogshögskolans institution för virkeslära (Peter Zacco, Barktjockleken hos sågtimmer) finns funktioner av typen Y=a + bx, där Y= dubbel barktjocklek, X= toppdiameter på bark samt a och b konstanter. För tall innehåller rapporten funktioner för 13 områden och tre tjockleksklasser och för gran finns funktioner för 11 områden utan uppdelning på tjockleksklasser. Funktionerna återges i bilaga 1 till dessa instruktioner. För mätplats med virke från områden med sinsemellan avvikande barktjocklek skall tillämpade barkfunktioner vara anpassade med hänsyn till sågtimmerfångstens uppskattade geografiska fördelning. Om så befinns nödvändigt får mer än en barkfunktion per trädslag användas. Korrektion av diameter och längd För snö, is, jord eller annan ojämnhet på måttstället som påverkar stocks mått skall göras skälig korrektion. Vedförlust hos stock (urspjälkning, rivskada eller dylikt) beaktas genom skälig minskning av stockens diameter- eller längdmått.

7 - 5 - Volymberäkning av stock och volymredovisning av stockmätt virkesparti Stocks volym skall beräknas efter klassmitten för längd och diameter. Om stocks diameter är registrerad i millimeter eller stocklängden i centimeter, får dock volymen grundas på klassbotten för diametern respektive längden. Vid toppmätning och mittmätning utgör volymen produkten av grundyta (area) och längd. Vid topprotmätning beräknas volymen enligt formeln 2 [ ] 1 Π D r D t där V betecknar stockens volym i m³, L betecknar stockens längd i dm samt D r och D t dess rot- respektive toppdiameter i cm. För konstanten α i formeln gäller de värden som framgår av följande tabell: 2 V =.. L α + ( 1 α) Toppdiameter, Längd klass, cm (cm) ,485 0,485 0, ,465 0,460 0, ,440 0,430 0,420 Volymen av stock anges i kubikmeter med minst tre decimaler. Virkespartis volym redovisas i kubikmeter fastvolym (m³f) med minst två decimaler. Därvid anges om volymen uträknats på grundval av topp-, mitt- eller topprotmätning (to, mi eller tr) samt om volym under bark (ub) eller på bark (pb) avses. Volymmätning av trave Travens volym bestäms med ledning av dess mått (travmätning) och fastvolymprocent. Traves mått. Trave (figur 1 och 2) mäts till längd, höjd och bredd. Måtten mäts som om virket vore inlagt i och väl fyllde en rektangulär, lockförsedd låda. I travens stockändesida placeras lådsidan så att hålrum orsakade av att stockar ej når fram till lådsidan volymmässigt kompenseras av utskjutande stockändar. Avståndet mellan motstående sidor i den tänkta lådan mäts vinkelrätt mot dessa. Måttagningen sker på två varandra motstående ställen. Måtten anges i fallande cm. Såväl travens längd som höjd mäts i stockändesidorna med minst ett mått på vardera sidan, dock att längden och höjden av trave på fordon får mätas i enlighet med figur 2. Medelvärdet av travens längd- och höjdmått anges som dess längd respektive höjd.

8 - 6 - Vid mätning av trave på fordon får mätningen av travens höjd och bredd begränsas till endast ett mått, s k ensidesmätning. Om traves längd överstiger 3 m skall sektionsmätning ske av travens bredd och höjd. Traven indelas därvid i ett antal lika långa sektioner om längst 3 m. Mätningen utförs sektionsvis och som om varje sektion väl fyllde en låda. Vid mätning av travens bredd tages ett mått för varje sektion. Vid mätning av traves höjd tages ett mått i vardera stockändesidan på varje sektion. Medelvärdet av måtten för sektionernas bredd och höjd anges som travens bredd respektive höjd. Figur 1. Sektionsmätning av trave med virke i standardlängd. Figur 2 Mätning av trave på fordon Teckenförklaring L = traves längd B = traves bredd H = traves höjd

9 - 7 - Traves fastvolymprocent Traves fastvolymprocent skall bestämmas och anges i hel procentenhet. Fastvolymprocenten är främst beroende av följande egenskaper: Travegenskaper - travning - avverkningsavfall samt snö och is - stockarnas läge i traven - travens höjd - andel rotstockar - trädslagsblandning Stockegenskaper - medeldiameter - krokighet - kvistning (inkl. rotben) - vedlängd - stamform/avsmalning - barkvolym Volymberäkning och volymredovisning av trave. Travvolymen utgör produkten av traves längd, höjd och bredd och anges i kubikmeter travvolym (m³t) med minst tre decimaler. Traves fastvolym utgör produkten av travvolymen (m³t) och fastvolymprocenten dividerad med 100. Fastvolymen beräknas i kubikmeter (m³f) med minst två decimaler och med angivande av om volymen under bark (ub) eller på bark (pb) avses. Fastvolymen i m³f för travmätt virkesparti anges med minst två decimaler. Vägning Vid vägning skall brutto- och taravikter anges. För snö, is, sten, avverkningsavfall och dylikt skall göras skäligt viktavdrag. Största tillåtna måttenhet är 50 kg. Vikten skall registreras i ton med minst två decimaler. Vid vägning för bestämning av torrvikten av trave eller lass skall även dess torrhalt bestämmas och registreras i hel procentenhet. Mätning genom stickprov (stickprovsmätning) Stickprovsmätning utförs i två eller flera faser. Den sista fasen skall utföras genom stockmätning, travmätning, stycketalsräkning eller vägning. Stickprovsmätning är tillåten för mätkollektiv sammansatta av väl avgränsade enheter såsom enskilda stockar, grupper av stockar, travar, buntar eller lass. Stickprovsmätning innebär att alla enheter i ett kollektiv bestäms till antal, volym eller vikt samt att fastvolym, råvikt eller torrvikt samt kvalitet bestäms på ett stickprov av dessa enheter.

10 - 8 - För mätkollektiv avsett att stickprovsmätas skall finnas uppgifter om urvalsförfarande, stickprovsintensitet, mätmetoder och skattningsförfarande, s k kollektivbeskrivning. Uppgifterna skall förvaras på ett betryggande sätt och hållas tillgängliga för virkessäljaren, virkesköparen och Skogsstyrelsen i minst två år efter det att kollektivbeskrivningen upprättats. Stickprov uttas genom obundet slumpmässigt urval eller rättsyftande systematiskt urval. Mätmetoder Stickprovsmätning utförs t ex enligt någon av följande metoder: RS-mätning Räkning (R) av ett kollektivs samtliga enheter samt bestämning av kvantitet och kvalitet per enhet genom stockmätning (S) av stickprovet. TS-mätning Travmätning (T) av ett kollektivs samtliga travar samt bestämning av kvantitet och kvalitet per m³t genom stockmätning (S) av stickprovet. VS-mätning Vägning (V) av ett kollektivs samtliga enheter samt bestämning av kvantitet och kvalitet per ton genom stockmätning (S) av stickprovet. RTBF-mätning Räkning (R) av ett kollektivs samtliga enheter samt bestämning av kvantitet per trave genom travmätning (T) med bedömning (B) av fastvolymprocent (F) av travarna i stickprovet. TBFS-mätning Travmätning (T) med bedömning (B) av fastvolymprocent (F) av ett kollektivs samtliga travar samt bestämning av kvantitet och kvalitet per m³f genom stockmätning (S) av stickprovet. Dessutom får stickprovsmetoder grundade på andra kombinationer av två eller flera mätmetoder tillämpas om stickprovet i det sista urvalssteget mäts enligt de instruktioner som gäller för respektive sortiment.

11 Precisionskrav Precisionen i bestämningen av ett kollektivs kvantitet eller virkesvärde uttrycks i form av det enkla medelfelet för bestämningen. Medelfelet beräknas enligt formeln: ε = s n N n N 1 där s = standardavvikelsen för kvoten per stickprovsenhet mellan noggrann och enkel mätning, N = det totala antalet enheter i kollektivet och n = antalet enheter i stickprovet. Med noggrann mätning avses den mätning som sker i den andra fasen i mätningen av en stickprovsenhet, i regel en stockmätning. Den enkla mätningen motsvarar den första fasen i mätningen av en enhet, i regel en trave, som ingår i ett kollektiv. Vid beräkning av stickprovsstorleken beaktas såväl kollektivets totala kvantitet och värde som kostnaden för mätning av den enskilda stickprovsenheten. Som allmän regel vid bestämningen av stickprovets storlek kan lämpligen gälla att marginaleffekten i form av ökad precision i bestämningen av virkesvärdet genom uttag av ytterligare en stickprovsenhet bör motsvara minst dubbla kostnaden för mätningen av enheten. Parter skall också ha möjlighet att träffa särskilt avtal om precisionskravet vid stickprovsmätning. Om dessutom en virkesaffär mellan två parter omfattar mer än ett kollektiv samtidigt, kan det finnas anledning för parterna att beakta denna omständighet vid bestämningen av stickprovens sammanlagda storlek. Närmare anvisningar beträffande stickprovsstorleken vid varierande förutsättningar i fråga om sortiment, kollektivets totala volym och värde med mera har utformats av Virkesmätningsrådet. Mätningens utförande Varje enhet i ett kollektiv skall mätas enligt instruktionen för aktuell mätmetod. Mätningen av enheterna (stockar eller travar) i uttaget stickprov skall dessutom ske enligt instruktionerna för respektive sortiment. När mätkollektivets samtliga enheter levereras av en och samma leverantör/säljare behöver bedömning av virkets beskaffenhet och bestämning av fastvolymprocent eller viktavdrag ej ske samt behandling ej utföras, annat än vid mätning av de uttagna stickprovsenheterna. Noggrannhet För ett virkesparti som är större än 10 m³f får den vid virkesmätningen bestämda totala fastvolymen eller toppcylindervolymen avvika från partiets volym med högst det procenttal som anges i bilaga 2. För ett virkesparti som väger mer än 10 ton får virkespartiets bestämda totala råvikt eller torrvikt avvika från partiets vikt med högst det procenttal som anges i bilaga 2. För ett virkesparti får partiets bestämda totala stycketal stockar avvika från partiets stycketal stockar med högst det procenttal som anges i bilaga 2.

12 Om virkessäljaren och virkesköparen har avtalat om ett annat noggrannhetskrav vid mätningen av ett virkesparti än vad som sägs i första, andra eller tredje stycket, skall det som avtalats tillämpas. BEHANDLING Volym- eller kvalitetsbehandling behöver ej ske om den inte skall ligga till grund för beräkning av vederlag. Skada orsakad av undersökning i samband med mätning behandlas inte som fel. Vid mätning av stock eller trave får behandling utföras med ledning av beskaffenheten hos synlig del av mätenheten. För stock gäller därvid att dess ändytor och minst två tredjedelar av dess mantelyta är åtkomliga för bedömning. Dessutom måste stocken ha lagts eller traven ha travats så att den enskilda stockens läge påverkats enbart av slumpen. Möjlighet skall också finnas för fullständig behandling av mätenheten. MÄRKNING Virkesparti som mäts i skog eller vid väg skall märkas med uppgifter om datum för virkesmätningen och partiets mäthandling. Övriga virkespartier skall märkas med uppgifter som identifierar virkessäljaren och virkets ursprung. Vid mätning av virke i skog eller vid bilväg markeras ej sortimentsdugliga stockar (vrak) i stockändas centrum med VR. DOKUMENTERING AV MÄTDATA Samtliga mätdata som erhållits vid mätningen skall registreras antingen i skriftlig handling eller på elektroniskt medium. I det senare fallet skall dock utskrift kunna ske på pappersdokument (back-up). Till mätdata från varje mätning skall fogas uppgifter om förrättningsman eller mätlag, om datum och plats för mätningen samt om virkessäljare och virkesköpare. De registrerade uppgifterna skall förvaras på ett betryggande sätt och hållas tillgängliga för virkessäljaren, virkesköparen och Skogsstyrelsen i minst två år efter det att virkespartiets mätbesked lämnats ut till virkessäljaren och virkesköparen. Ett virkespartis mätbesked skall innehålla uppgifter om * virkesmätande företag, * datum och plats för virkesmätningen, * virkessäljare och virkesköpare, * unikt nummer som identifierar mätbeskedet. Mätbeskedet skall dessutom innehålla uppgifter om det inmätta virkespartiets kvantitet samt dess fördelning på kvalitetsklasser.

13 MÄTNINGSINSTRUKTION FÖR STOCKMÄTNING AV SÅGTIMMER AV BARRTRÄD Med sågtimmer av barrträd förstås rundvirke av barrträd avsett för försågning. BESKAFFENHET Sågtimmerstock skall vara lämpligt tillredd för försågning. Den skall vara avverkad av levande stamdel samt fri från lagringsröta, insektsskador och rotben med en höjd om 15,0 cm eller mer. Den skall vidare vara väl kvistad eller, om annan kvistningsgrad avtalats, vara kvistad enligt avtalet samt kapad med sågande verktyg. Sågtimmerstock får ej innehålla kol, sot, plast, sten eller metallföremål. VOLYMMÄTNING Sågtimmerparti som vid mätningen indelas i mer än en kvalitetsklass skall stockmätas. Volymmätningen sker genom toppmätning, topprotmätning eller sektionsmätning. Stickprovsmetoder är tillåtna. BEHANDLING Allmänt Vid bedömning av sågtimmerstocks kvalitet skall beaktas årsringsbredd samt fel, kvist, krokighet och avsmalning som vid raksågning kan inverka på behandlingscylindern eller stockens kvalitet. Dessutom skall beaktas ej nöjaktig jämnkapning. Kvaliteten indelas i klasser, för trädslaget tall klasserna 1, 2, 3, 4 och 5 och för trädslaget gran klasserna 1, 2, 3 och 4. Om säljare och köpare avtalat härom får följande avvikelser göras: Volymbehandling * * kvalitetsklasser sammanslås eller uteslutas. Vid sammanslagning av alla klasser anges klass 0. stocks volym och kvalitet bestämmas utan sortiments- eller kvalitetshöjande avkortning eller nedsättning. Vissa fel inom 6 dm från stockända som föranleder sänkning av stockens kvalitet eller ytligt fel inne på stocken och krök som bedöms påverka dess behandlingscylinder, behandlas genom avkortning av stockens längd och/eller nedsättning av dess diameter. För tydligt oval stock gäller att dess minsta diameter utgör behandlingscylinderns diameter. Stock skall efter volymbehandling hålla minsta avtalad diameter och längd. Angående avtal om att kvalitetshöjande volymbehandling ej skall ske, se ovan under rubrik "Allmänt".

14 Avkortning Fel som behandlas med avkortning är sprötkvist, anilinved, skogsröta, källved och kådved i stockända, krök annan än slängkrök, avverknings- och växtspricka, öppen lyra, inhugg och annan mekanisk skada i veden än dubbskada, rotveck samt ej nöjaktig jämnkapning. Ej jämnkapad stock behandlas med avkortning om 3 dm. Stock med avverkningsspricka behandlas generellt med avkortning om minst 6 dm. Vid avkortning av stock behandlas varje stockhalva för sig varvid varje längdenhet stockhalva anses innehålla 0,5 enheter. Den sammanlagda avkortningen omräknas till att avse hel stockdel och redovisas avrundad till närmaste hel dm. Nedsättning Nedsättning utförs för fel på stocken - med undantag för dubbskada - som bedöms föranleda lägre utbyte (klenare postning) än som kunnat erhållas om felet inte funnits. Exempel på nedsättningsfel är slängkrök. Stock med fel som föranleder nedsättning får ej ingå i sortimentet om nedsättningens storlek överstiger: 2 cm för stockar med toppdiameter upp till 29 cm 3 cm för stockar med toppdiameter om 30 cm eller mer. Ej behandlingsbara fel Fel på stock i form av märgspricka, växtvridenhet, vattved samt stockblånad och insektsskada i veden får ej volymbehandlas. Kvalitetsbehandling Bestämning av stocks kvalitet skall avse hela stocken efter eventuell avkortning eller nedsättning. Bestämningen av stocks kvalitet med hänsyn till kvist skall utföras på den halva av stockens mantelyta som i detta avseende har sämst kvalitet. Övriga kvalitetsegenskaper bedöms på stockens hela mantelyta eller dess ändytor. Om stockens läge på underlag eller transportör ej är avsiktligt styrt får bedömningen av kvaliteten begränsas till stockens synliga del. Kvist och fel på leveransgill stock belägna inom 2 dm från stocks ena ända utgör toleransfel. För aktuella kvalitetsklasser gäller såvitt ej annat avtalats, de fordringar som uppställts i tabellerna 1 och 2 för toleransfel hos tall respektive gran. För stock som vrakats (VR) eller nedklassats (NK) skall anges orsak till varför så skett. Beträffande kodifiering med tillhörande klartexter se bilaga 3.

15 Tabell 1. Största tillåtna förekomst av synliga kvistar och fel hos sågtimmerstock av tall. Tillåten förekomst av kvist gäller den på grund av kvistförekomsten i mantelytan sämsta 15 dm-sektionen av stockhalva. Antalet tillåtna kvistar av respektive typ skall minskas i den utsträckning det förekommer kvistar av "sämre" typ. Detta gäller dock inte kvistansvällningar Kvalitetsklasser Stocktyp Rot- och mellanstock Topp- och mellanstock med första råkvist inom 15 dm från grovändan Samtliga stocktyper Råkvist ( 15 mm) Antal: 1 på hela stocken Max: 40 mm Antal: 20 Storlek: 50 % av diametern Max 100 mm Antal: 12 Storlek: 40 % av diametern Max 80 mm Antal: 20 Storlek: Max 100 mm Antal: Obegränsat Storlek: Obegränsad Torrkvist ( 9 mm) Antal: 1 på hela stocken Max: 20 mm Antal: 10, varav max 4 st svartkvistar Storlek: Max 45 mm Antal: 7, inklusive kvistansvällningar Storlek: Max 35 mm Antal: 14 Storlek: 30 % av diametern Max 60 mm Antal: Obegränsat Storlek: Max 100 mm Barkdragande kvist samt röt- och sprötkvist ( 9 mm) Tillåts ej Antal: 1 Storlek: Max 15 mm Antal: 2 Storlek: Max 15 mm Antal: 8 Storlek: 30 % av diametern Max 60 mm Antal: Obegränsat Storlek: Max 100 mm Kvistansvällningar (på hela stocken) Antal: 1 Tillåts ej Antal: 2 För rotstock med minst 20 årsringar i bedömningsområdet tillåts dock max 7 st inom sämsta 15 dm Tillåts Antal årsringar inom bedömningsområdet Se anm. 1 Minst 20 Minst 12 Minst 10 Inget krav Skogsröta Tjurved (tät) Tillåts i ringa omfattning Se anm.2 Tillåts ej inom behandlingscylindern Tillåts intill 10 % Tillåts intill 20 % av behandlingscylinderns av behandlings- area cylinderns area Se anm. 3 Se anm. 4 Tillåts Jämn långkrök Båghöjd upp till 1,0 % av stocklängden tillåts Båghöjd upp till 2,0 % av stocklängden tillåts Tvärkrök Tillåts ej om kröken indikerar toppbrott eller tät tjurved Tillåts Vattved Tillåts ej Tillåts Stockblånad Avverknings- eller Tillåts ej inom behandlingscylindern växtspricka Märgspricka Spricka med längd upp till 80 mm och/eller vidd upp till 2 mm tillåts Tillåts Barkdragande lyra som berör behandlingscylindern Tillåts intill en längd av 7 cm i mantelytan Törved Tillåts ej inom behandlingscylindern Tillåts Kådved begränsad till stocks ena ändyta tillåts intill 10 % Tillåts Kådved av behandlingscylinderns area. Vid större utbredning sker avkortning om 6 dm. Växtvridenhet Tillåts intill ½ varv per 45 dm stocklängd Tillåts intill 1 varv per 45 dm stocklängd Tillåts Tillåts intill en längd av 2 ggr toppdiametern i mantelytan Tillåts

16 Tabell 2. Största tillåtna förekomst av synliga kvistar och fel hos sågtimmerstock av gran. Tillåten förekomst av kvist gäller den på grund av kvistförekomsten i mantelytan sämsta 15 dmsektionen av stockhalva. Antalet tillåtna kvistar av respektive typ skall minskas i den utsträckning det förekommer kvistar av "sämre" typ Kvalitetsklasser Samtliga stocktyper Stocktyp Rot- och mellanstock Topp- och mellanstock med första råkvist inom 15 dm från grovändan Råkvist ( 15 mm) Antal: 4 Storlek: Max 50 mm Antal: 20 Storlek: Max 50 mm Antal: 20 Storlek: 30 % av diametern Max 60 mm Antal: Obegränsat Storlek: Obegränsad Torrkvist ( 9 mm) Antal: 4 Storlek: Max 20 mm Antal: 8 Storlek: Max 20 mm Antal: 20 Storlek: 30 % av diametern Max 60 mm Antal: Obegränsat Storlek: Max 80 mm Barkdragande kvist ( 9 mm) Tillåts ej Antal: 20 Storlek: 30 % av diametern Max 60 mm Antal: Obegränsat Storlek: Max 80 mm Sprötkvist ( 9 mm) Tillåts ej Antal: 2 Storlek: 30 % av diametern Max 60 mm Antal: Obegränsat Storlek: Max 80 mm Antal årsringar inom bedömningsområdet Se anm. 1 Anilinved Skogsröta/källved Tjurved (tät) Minst 20 Minst 12 Inget krav Tillåts ej inom behandlingscylindern Se anm. 5 Tillåts i ringa omfattning Se anm. 2 Tillåts intill 20 % av behandlingscylinderns area Se anm. 3 Tillåts intill 50 % av behandlingscylinderns area Se anm. 6 Jämn långkrök Båghöjd upp till 1,0 % av stocklängden tillåts Båghöjd upp till 2,0 % av stocklängden tillåts Tvärkrök Tillåts ej om kröken indikerar toppbrott eller tät tjurved Tillåts Vattved Stockblånad Avverknings- eller växtspricka Tillåts ej Tillåts ej inom behandlingscylindern Tillåts Märgspricka Spricka med en längd upp till 80 mm och/eller vidd upp till 2 mm tillåts Tillåts Barkdragande lyra som berör behandlingscylindern Tillåts intill en längd av 7 cm i mantelytan Tillåts intill en längd av 2 ggr toppdiametern i mantelytan Tillåts Växtvridenhet Tillåts intill ½ varv per 45 dm stocklängd Tillåts intill 1 varv per 45 dm stocklängd Tillåts

17 Anmärkningar och kommentarer till tabellerna 1 och 2 Anm 1: Antalet årsringar i stockända bedöms i den radiella riktning från märgen som ger den största medelårsringsbredden. Bedömningen sker inom följande intervall: Rotstock av gran: 2-8 cm från märgen i toppändan. Övriga stocktyper: 2-8 cm från märgen i stocks grovända. Anm 2: Med "ringa omfattning" avses följande tillåtna utbredning av tät tjurved i stockens ändyta. * * * Tjurveden är belägen inom ett avstånd motsvarande 1/3 av behandlingscylinderns radie (r). Tjurveden får dock inte vara utbredd över mer än halva omkretsen i det aktuella området. Tjurveden är sektorformad och med en utbredning i radiell riktning om högst 1/6 av behandlingscylinderns radie (r) och längs årsringarna motsvarande högst halva dess omkrets. Tjurveden utbreder sig över mer än halva ändytans omkrets men omfattar högst tre intilliggande årsringar. Anm 3: Den angivna toleransen gäller för tät tjurved i mer än ringa omfattning förutsatt att stocken är så rak att den inte kräver volymbehandling för krök. Anm 4: Den angivna toleransen gäller för tät tjurved i mer än ringa omfattning förutsatt att stocken på grund av krök kräver högst 3 dm:s avkortning. Anm 5: Fast skogsröta inklusive anilinved som efter avkortning om 6 dm av hela stocken fortfarande berör behandlingscylinderns ena halva, är tillåten i klass 4 av gran. Anm 6: Den angivna toleransen gäller för tät tjurved i mer än ringa omfattning förutsatt att stocken på grund av krök kräver högst 5 dm:s avkortning.

18 Behandling för avverkningsskada. Skador i veden. Sågtimmerparti skall behandlas för skador i veden orsakade av matningsanordningar genom att en skadeklass anges för partiet. Behandlingen grundas på okulär bedömning av skadans djup i veden eller på mätning av skadedjupet om det behövs. Skadedjupet bestäms av skadans största djup enligt tabellen nedan. Vid bestämning av ett partis skadeklass bortses från enstaka stockar med djupare skador i veden än vad som svarar mot klassen för partiet i övrigt. Med enstaka avses högst 5 % av antalet stockar i ett parti. Barkskador Barkskador på stockarna i ett virkesparti skall beaktas vid bestämningen av skadeklass för partiet. Skadorna indelas i kategorierna måttliga respektive omfattande. Förekommer barkskador i form av avfläkt bark på mer än 20 % av mantelytan av enskild stock, och utgör sådana stockar mer än 1/3 av stockarna i partiet, skall skadorna klassas som omfattande. I annat fall är de måttliga. Till denna klass hänförs även partier som helt saknar barkskador. Avverkningsskada på sågtimmerparti bedöms och registreras i följande skadeklasser varvid respektive klass utgör en kombination av aktuellt skadedjup och barkskadans omfattning. Typ av skada/klass 1) Barkskada Skadedjup, mm < > 8 måttlig omfattande ) Angående rekommenderade värdereduktionstal, se bilaga 4. Till ledning för bestämningen lämnas följande anvisningar: 1. Angivna skadedjup i tabellen avser största djup (hål och avslitna fibrer), exklusive deformationen av underliggande ved. Skadedjupet bestäms antingen genom bedömning eller mätning om det behövs. Mätningen begränsas därvid till skador på stockens ovansida inom ett avstånd av högst 1 m från stocks toppända. 2. Bestämmelsen att enstaka stockar tillåts ha ett skadedjup, som överstiger en viss klassgräns, gäller både för gränsen 5 mm och 8 mm. 3. För virkesparti vars matningsskador bedöms kunna vara djupare än 8 mm skall skadedjupet bestämmas genom mätning med ett trubbigt, graderat stift av 1 mm:s grovlek. Denna mätning utförs vid behov på minst 20 stycken slumpvis uttagna, dubbskadade stockar.

19 MÄTNINGSINSTRUKTION FÖR TRAVMÄTNING AV SÅGTIMMER AV BARRTRÄD Med sågtimmer förstås rundvirke av barrträd avsett för försågning. BESKAFFENHET Stock skall vara lämpligt tillredd för försågning. Den skall vara avverkad av levande stamdel samt fri från lagringsröta och insektskador. Den skall vidare vara i det närmaste rak; jämn långkrök med mindre båghöjd än 1,0 % av stockens längd är tillåten. På stock i trave med fallande längder tillåts dock ändkrök i stocks grovända förutsatt att stocken i övrigt är rak och att båghöjden inklusive ändkröken ej överstiger 2,0 %. Avverknings- eller växtsprickor tillåts ej liksom inte heller rotben med en höjd om 15 cm eller mer mätt från mantelytan 20 cm in från rotskäret. Däremot tillåts fällkam och annan ojämnhet i stockända om dess höjd understiger 10 cm och tvärsnittet till mer än hälften är kapat med såg. Stock skall vara tillfredsställande kvistad eller, om annan kvistningsgrad avtalats, kvistad enligt avtalet. Stock får ej innehålla kol, sot, plast, sten eller metallföremål. VOLYMMÄTNING Sågtimmer i trave mäts genom travmätning med bedömning av fastvolymprocent under bark. BEHANDLING Stock skall bedömas med hänsyn till dess användbarhet för försågning med avseende på avtalat ändamål. Volym- eller kvalitetsbehandling utförs ej. Behandling för avverkningsskada utförs på motsvarande sätt som vid stockmätning. Stock skall hålla lägst kvalitet 5 för tall resp. 4 för gran enligt instruktionen för stockmätning med följande undantag: * röta, källved, anilinved och stockblånad tillåts inte. * rotveck och öppen lyra tillåts om dess djup in i veden understiger ¼ av diametern i det stamtvärsnitt där felet är beläget. * antalet årsringar i bedömningsområdet skall vara minst 10.

20 Behandlingen får utföras med ledning av synlig del av traven. Detta innebär att den synliga delen skall betraktas som ett stickprov med vars ledning ej leveransgilla stockar i travens övriga delar skall bestämmas. Vid svårighet att utföra en korrekt bedömning av andelen stockar som skall vrakas eller nedklassas eller om andelen sådana stockar är hög, dvs i närheten av gränsen för mätningsvägran, skall traven läggas ut för stockvis bedömning.

21 MÄTNINGSINSTRUKTION FÖR MASSAVED Med massaved förstås rundvirke avsett för massatillverkning. BESKAFFENHET Sortiment Massaved indelas i sortiment per trädslag eller trädslagsgrupp enligt avtal. Därvid kan bl a följande indelning tillämpas: Granmassaved: vari får ingå endast vanlig gran och Sitkagran. Barrmassaved: vari får ingå barrträdsarter enligt avtal. Björkmassaved: vari får ingå endast björk. Aspmassaved: Lövmassaved: vari får ingå endast asp och poppel. vari får ingå lövträdarter enligt avtal. Blandmassaved: vari får ingå trädarter enligt avtal. I trädslagsrent sortiment får enligt avtal även ingå viss mindre andel av annat trädslag. Tillredning Massaved skall vara lämplig som råvara för massatillverkning. Massaved skall vara tillfredsställande kvistad såvida ej annat avtalats. För fortsatt hantering besvärande rotben och andra ojämnheter skall vara avjämnade i tillräcklig omfattning. Öppen klyka tillåts, såvida ej annat avtalats, om stocken med vidsittande klykben ryms inom en cylinder med diametern 50 cm. Stocks krökvidd får ej överstiga stockens största diameter ökad med 30 cm och ej heller avtalad maximidiameter ökad med 10 cm. Kol, sot, sten, plast eller metallföremål får ej finnas i virket (ved och bark). Dimensioner Stock skall hålla avtalade minimi- och maximidimensioner. Från avtalad standardlängd tillåts avvikelse med högst intill ± 30 cm, om inte annan avvikelse avtalats.

22 KVANTITETSBESTÄMNING Virkespartis kvantitet bestäms i vedvolym, råvikt eller torrvikt. Stickprovsmetoder är tillåtna. Virkespartis vedvolym bestäms genom travmätning med bedömning av vedvolymprocent eller genom stockmätning utförd som topprotmätning. Vid mätning av trave på underlag av massaved skall underlaget anses tillhöra traven. BEHANDLING Behandlingen grundas på bedömning av varje stock eller av ett representativt urval av stockar. Vid mätning av virke i trave får bedömningen grundas antingen på traven som helhet eller på ett representativt urval av stockar ur traven. Andelen skogs- och lagringsröta bedöms därvid i travens stockändesidor varvid lagringsröta bedöms i tvärsnittet c:a 15 cm innanför stockända. Nedan angiven maximal förekomst av skogs- och lagringsröta skall gälla såvida ej annat avtalats. Med skogsröta avses här endast mörk och/eller lös röta. Tillåten förekomst av virke upparbetat ur rotstående torra träd regleras genom avtal. Parter kan också avtala eller bestämma om maximalt tillåten förekomst av skogs- eller lagringsröta i trave eller fordonslast. Travmätning och vägning med kvalitetsbestämning av enskild stock. Bedömning av stock skall ske enligt följande: Sortimentsduglig stock. I granmassaved tolereras skogsröta intill 1/10 av vedytan i stockända. Stock från träd som dött och torkat på rot liksom stock med lagringsröta tolereras ej. I barr- och lövmassaved tolereras skogsröta intill 1/2 av vedytan i stockända och lagringsröta intill 1/10 av vedytan i bedömningstvärsnittet. Behandling för skogsröta i sortimentsduglig stock. Rötskadad ved och röthål utgör avdragsfel och behandlas med motsvarande volymavdrag. Volymavdraget får anges sammanräknat med ej sortimentsduglig volym.

23 Behandling för lagringsröta i sortimentsduglig stock. Lagringsröta i barr- och lövmassaved intill 1/10 av vedytan i bedömningstvärsnittet behandlas ej. Stock med lagringsröta mellan 1/10 och 1/3 av vedytan i tvärsnittet kan - om så avtalats - anges som lagringsrötad. Travmätning med kvalitetsbestämning av virke i trave. Bedömningen skall ske i följande ordning: Massavedduglig trave Traven är massavedduglig om den rötskadade andelen av vedytan understiger 1/2 av vedytan i travens stockändesidor. Med rötskada avses såväl lagringsröta som lös och mörk, fast skogsröta. Sortimentsduglig stock Stock i granmassaved skall vara tillredd av levande stamdel. Den skall vara fri från lagringsröta samt lös eller mörk skogsröta. Ljus faströta samt förstadium till skogsröta i form av anilinved tillåts. I stock av barrmassaved tillåts skogsröta intill 1/2 av vedytan i bedömningstvärsnittet. Lagringsröta får förekomma i stock från nyavverkat torrt träd intill 1/10 av ändytan. Skogs- och lagringsröta får tillsammans förekomma intill 1/2 av vedytan i bedömningstvärsnittet. I stock av lövmassaved tillåts skogsröta intill 1/2 av vedytan i bedömningstvärsnittet. Lagringsröta får inte förekomma. Rötbedömning av trave Traves rötyta inklusive den rötskadade ytan i eventuella vrakstockar bedöms i procent av vedytan i travens stockändesidor. Lagringsrötan bedöms därvid i tvärsnittet c:a 15 cm innanför stockändarna. Den bedömda ytandelen röta registreras i hela procentenheter. Samordning av reglerna för behandling för mörk och lös skogsröta skall ha skett senast

24 MÄTNINGSINSTRUKTION FÖR STOCKMÄTNING AV SÅGTIMMER AV BJÖRK, KLIBBAL OCH ASP Med sågtimmer av björk, klibbal eller asp förstås rundvirke av nämnda trädslag avsett för försågning. BESKAFFENHET Sortiment Sågtimmer av björk, klibbal och asp indelas i sortiment efter trädslag. Tillredning Sågtimmerstock skall vara jämnkapad i båda ändar och nöjaktigt rak. Den skall vidare vara väl kvistad eller, om annan kvistningsgrad avtalats, kvistad enligt avtalet. För fortsatt hantering besvärande rotben eller andra ojämnheter skall vara avjämnade i tillräcklig omfattning. Den skall vara avverkad av levande stamdel samt fri från lagringsröta och insektskador. Dimensioner Stock skall hålla avtalade minimi- och maximidimensioner. VOLYMMÄTNING Volymmätning av stock utförs som topp-, mitt- eller topprotmätning enligt avtal. BEHANDLING Vid bedömning av sågtimmerstock beaktas fel, kvist, krokighet och avsmalning som vid raksågning i sågningsläge kan inverka på sågutbytets volym eller kvalitet. Volymbehandling Avkortningsfel Sådant fel eller sådan kvist i stockända som bedöms föranleda minskning av sågutbytets volym behandlas med avkortning vars storlek bestäms med hänsyn till minskningens uppskattade omfattning. Stock skall efter volymbehandling hålla minsta avtalad diameter och längd Nedsättningsfel Fel in på stock som bedöms föranleda mindre sågutbyte än som skulle ha erhållits om felet inte funnits skall medföra motsvarande nedsättning av stockens toppdiameter. Kvalitetsbehandling Bedömning av stocks kvalitet avser hela stocken efter avkortning eller nedsättning. Kvaliteten indelas i tre klasser: A, B eller C enligt de fordringar som uppställts i tabell 3.

25 Tabell 3. Sammanställning av högsta tillåtna förekomst av kvist och vissa fel vid bedömning av kvaliteten hos sågtimmer av björk, klibbal och asp. Kvist/fel Klass A Klass B Klass C Råkvist På varje meter av stockens längd tillåts högst en (1) kvist med en diameter mindre än 20 % av stockens toppdiameter, dock max. 5 cm På varje meter av stockens längd tillåts högst en (1) kvist med en diameter mindre än 30 % av stockens toppdiameter, dock max. 8 cm. Är kvistarna mindre än 5 cm tillåts högst två (2) stycken på varje meter På varje meter av stockens längd tillåts högst en (1) kvist med en diameter mindre än 40 % av stockens toppdiameter dock max. 10 cm. Är kvistarna flera eller större görs skäligt avdrag Torrkvist Ingen På varje meter av stockens längd tillåts en (1) kvist med en diameter av högst 2,5 cm På varje meter av stockens längd tillåts högst en (1) kvist med en diameter mindre än 15 % av stockens toppdiameter eller högst två (2) om deras diameter är mindre. Är kvistarna flera eller större görs skäligt avdrag Rötkvist Ingen Ingen Enstaka mindre rötkvistar. Avdrag görs för rötskadad volym Vattskott Obetydligt antal Obegränsat Obegränsat Fast och lös röta samt rödkärna Ingen Ej genomgående. Tillåts med en medeldiameter intill 10 % av toppdiametern, dock högst 3 cm Tillåts med en medeldiameter intill 20 % av toppdiametern, dock högst 5 cm. Är felet större görs skäligt avdrag Solsprickor och andra sprickor Endast solsprickor Endast solsprickor Endast solsprickor. För andra sprickor görs skäligt avdrag Krök i en led Båghöjden får vara högst 5 % av stocklängden Båghöjden får vara högst 10 % av stocklängden Båghöjden får vara högst 10 % av stocklängden. Är avvikelsen större görs skäligt avdrag ANM.: Är stock behäftad med andra fel än i tabellen omnämnda, såsom lyror, barkdrag m.m., vilka bedöms påverka sågutbytet, skall avdrags göras för sådana fel i förhållande till deras inverkan på utbytet. De i tabellen angivna tillåtna felen utgör var för sig maximum för stockar av klenare dimensioner. Ju större, framförallt grövre, en stock är, desto flera och större fel kan tillåtas. Av betydelse är även hur felen är placerade. Fel, som förekommer endast på ena stocksidan eller i närheten av ena stockändan, försämrar ej stockens användbarhet i samma utsträckning som fel runt om eller in på stocken.

26 MÄTNINGSINSTRUKTION FÖR TRAVMÄTNING AV SÅGBAR KUBB AV BJÖRK, KLIBBAL OCH ASP Med sågbar kubb av björk, klibbal och asp förstås rundvirke av nämnda trädslag avsett för försågning. BESKAFFENHET Sortiment Sågbar kubb av björk, klibbal och asp indelas i sortiment efter trädslag, om ej annat avtalats. Tillredning Stock skall vara lämpligt tillredd för försågning. Den skall vara avverkad av levande stamdel samt fri från lagringsröta och insektskador. Den skall vidare vara nöjaktigt rak och fri från klyka. Jämn långkrök är tillåten om båghöjden uppgår till högst 5 % av stockens längd. Ändkrök och tvärkrök tillåts inte. Avverknings- eller växtsprickor tillåts ej liksom inte heller rotben med en höjd om 15 cm eller mer mätt från mantelytan 20 cm från rotskäret. Stock skall vara jämnkapad och tillfredsställande kvistad eller, om annan kvistningsgrad avtalats, vara kvistad enligt avtalet. Stock får ej innehålla kol, sot, plast, sten eller metallföremål. Dimensioner Stock skall hålla avtalade minimi- och maximidimensioner. VOLYMMÄTNING Sågbar kubb i trave mäts genom travmätning med bedömning av fastvolymprocent under bark. BEHANDLING Stock skall bedömas med hänsyn till dess användbarhet för försågning med avseende på avtalat ändamål. Volym- eller kvalitetsbehandling utförs ej. För stocks kvalitet gäller följande krav: Råkvist: Torrkvist: Kvistar med en diameter av högst 30 % av stockens toppdiameter får förekomma till ett antal av två stycken per meter av stockens längd alternativt 3-4 mindre kvistar inom motsvarande intervall. Torrkvist med en diameter av högst 2,5 cm tillåts med högst en styck per meter av stockens längd. Kvistansvällning jämställs med torrkvist.

27 Rötkvist: Sprötkvist: Rötkvist motsvarande en liten kvist per meter av stockens längd tillåts. Tillåts ej. Röta/rödkärna: I stockar med en diameter om minst 20 cm tillåts rödkärna och/eller faströta motsvarande 20 % av diametern i den stockända där felet förekommer. Stockar med denna typ av fel får förekomma till ett antal om högst en per fastkubikmeter leveransgill kubb. De ovan uppräknade tillåtna felen utgör var för sig vad som maximalt tillåts. Behandlingen får utföras med ledning av synlig del av traven. Detta innebär att den synliga delen skall betraktas som ett stickprov. Med ledning av detta fastställs andelen ej leveransgilla stockar i hela traven. Vid svårighet att utföra en korrekt bedömning av andelen stockar som skall vrakas eller nedklassas eller om andelen sådana stockar är hög, d v s i närheten av gränsen för mätningsvägran, skall traven läggas ut för stockvis bedömning.

28 MÄTNINGSINSTRUKTION FÖR SPARRTIMMER Med sparrtimmer förstås rundvirke av barrträd avsett för förädling till bjälkar och sparrar. BESKAFFENHET Tillredning Sparrtimmerstock skall vara lämpligt tillredd för försågning. Den skall vara avverkad av levande stamdel samt fri från lagringsröta och insektskador. Den skall vidare vara i det närmaste rak samt fri från besvärande rotben och fällkam. Jämn långkrök med mindre båghöjd än 1 % av stockens längd tillåts. Stock skall vara väl kvistad eller, om annan kvistningsgrad avtalats, kvistad enligt avtalet. Den skall vidare vara fri från rötskadad ved, stockblånad, insektsskador i veden samt i övrigt fri från fel som påtagligt inverkar på utbytets hållfasthet. Exempel på sådana fel är stor kvist (särskilt i varv) och spjälkning. Dimensioner Stock skall hålla avtalade minimi- och maximidimensioner. VOLYMMÄTNING Sparrtimmer skall stockmätas varvid mätningen utförs som topp-, mitt- eller topprotmätning enligt avtal. Även stickprovsmetoder grundade på stockmätning av stickprovet är tillåtna. BEHANDLING Volymbehandling Stock skall bedömas med hänsyn till dess användbarhet för sågning av sparre eller annat utbyte med kvadratiskt tvärsnitt. Vid bedömningen förutsätts raksågning samt att sågutbytets sida har samma mått som behandlingscylinderns diameter och att sågskäret åtminstone berör varje sida i hela dess längd. Stock med volymfel avkortas eller nedsätts till närmaste dimension som lämnar fullt utbyte. Behandling för avverkningsskada Med avverkningsskadad stock avses stock som vid avverkningen erhållit barkskada och/eller skador i veden förorsakade av matningsanordningar försedda med dubbar, kammar eller liknande.

29 Behandling för avverkningsskada. Skador i veden. Sågtimmerparti skall behandlas för skador i veden orsakade av matningsanordningar genom att en skadeklass anges för partiet. Behandlingen grundas på okulär bedömning av skadans djup i veden eller på mätning av skadedjupet om det behövs. Skadedjupet bestäms av skadans största djup enligt tabellen nedan. Vid bestämning av ett partis skadeklass bortses från enstaka stockar med djupare skador i veden än vad som svarar mot klassen för partiet i övrigt. Med enstaka avses högst 5 % av antalet stockar i ett parti. Barkskador Barkskador på stockarna i ett virkesparti skall beaktas vid bestämningen av skadeklass för partiet. Skadorna indelas i kategorierna måttliga respektive omfattande. Förekommer barkskador i form av avfläkt bark på mer än 20 % av mantelytan av enskild stock, och utgör sådana stockar mer än 1/3 av stockarna i partiet, skall skadorna klassas som omfattande. I annat fall är de måttliga. Till denna klass hänförs även partier som helt saknar barkskador. Avverkningsskada på sågtimmerparti bedöms och registreras i följande skadeklasser varvid respektive klass utgör en kombination av aktuellt skadedjup och barkskadans omfattning. Typ av skada/klass 1) Barkskada Skadedjup, mm < > 8 måttlig omfattande ) Angående rekommenderade värdereduktionstal, se bilaga 4. Till ledning för bestämningen lämnas följande anvisningar: 1. Angivna skadedjup i tabellen avser största djup (hål och avslitna fibrer), exklusive deformationen av underliggande ved. Skadedjupet bestäms antingen genom bedömning eller mätning om det behövs. Mätningen begränsas därvid till skador på stockens ovansida inom ett avstånd av högst 1 m från stocks toppända. 2. Bestämmelsen att enstaka stockar tillåts ha ett skadedjup, som överstiger en viss klassgräns, gäller både för gränsen 5 mm och 8 mm. 3. För virkesparti vars matningsskador bedöms kunna vara djupare än 8 mm skall skadedjupet bestämmas genom mätning med ett trubbigt, graderat stift av 1 mm:s grovlek. Denna mätning utförs vid behov på minst 20 stycken slumpvis uttagna, dubbskadade stockar.