Statsmaktens strukturer. MSoP Ht 2008 Föreläsningarna 6 och 7

Transkript

1 Statsmaktens strukturer MSoP Ht 2008 Föreläsningarna 6 och 7 Gunnar Myrberg

2 Politikens aktörer och strukturer Aktörer: Enstaka individer tex t.ex. politiska ledare Medborgare medborgarkollektiv (väljargrupper) Organiserade intressen t.ex. intressegrupper och politiska partier Strukturer: Lagar och regler konstitutioner, valsystem och maktdelningsprinciper Historien sociala, ekonomiska och politiska faktorer Omvärlden relationer till andra politiska och ekonomiska aktörer

3 Konstitution = Grundlag= Författning The European Constitution Det utmärkande draget hos grundlagar är attde är svårare att ändra än vanliga lagar Praktiskt taget alla länder har en grundlag (skriven eller oskriven) Skillnader mellan länder handlar främst om i vilken utsträckning grundlagen faktiskt påverkar statens maktutövning

4 Konstitutionellt styrelseskick: Innebär maktutövning under och genom lagarna Sätter gränser för statsmaktens räckvidd Hävdar individuella rättigheter Möjliggör upprättelse för individen om statsmakten överskrider sina befogenheter Konstitutionellt styre ären förutsättning för liberal demokrati

5 Den svenska regeringsformens portalparagraf p All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. Den offentliga makten utövas under lagarna. (RF 1:1)

6 Makten utgår från folket men vart tar den vägen sedan? Folksuveränitetsprincipen Utgångspunkt: Allmänviljans förverkligande Inspirationskälla: Rousseau Viktigt uttryck: Deklarationen om medborgarnas rättigheter och skyldigheter (1789) Maktdelningsprincipen Utgångspunkt: Nödvändigt med balans mellan effektivitet och kontroll Inspirationskälla: Locke Viktigt uttryck: USA:s konstitution (1787)

7 Montesquieus horisontella maktdelningsprincip Verkställande makt Lagstiftande makt Dömande makt

8 Den verkställande makten Har till uppgift att: Styra statens angelägenheter Övervaka hur politiken genomförs Representera nationen

9 Demokratiska styrelseskick Presidentialism Parlamentarism Semi presidentialism

10 Presidentiellt styrelseskick: Presidenten (statschefen) väljs i allmänna val Fastställda ämbetsperioder för presidenten och parlamentet, ingen av dem kan fällas av den andre Presidenten är regeringschef och utser/avsätter ministrar samt tillsätter andra nyckelposter i staten Presidenten har viss egen lagstiftningsrätt, g vetorätt mot parlamentet samt rätt att utlysa folkomröstning Exempel: USA, Latinamerika

11 Parlamentariskt styrelseskick: De styrande partierna (slutligen regeringen) framträder ur parlamentet som väljs i allmänna val Den verkställande makten innehas av en regering eller ett ministerråd Regeringschefen och regeringen måste ha parlamentets förtroende och kan avsättasgenom misstroendevotum Positionerna som statschef respektive regeringschef innehas av olika personer Exempel: Storbritannien, Sverige.

12 Semi presidentiellt styrelseskick: Presidenten (statschefen) väljs direkt i allmänna val och för en viss tidsperiod Presidenten utnämner en premiärminister (regeringschef) Regeringen är dock beroende av parlamentets stöd Kanuppstå spänningar mellanpresidenten och regeringen (särskilt vid samboskap cohabitation) Exempel: Frankrike, Östeuropa, (Finland fram till millenieskiftet)

13 Presidentialism vs. Parlamentarism Presidentialismens fördelar: Stabilitet genom fast ämbetstid Demokratiskt att utse statschef i allmänna val Den lagstiftande församlingen kan bedöma lagförslagen på deras meriter snarare än att ta ställning för eller emot en regering Begränsad statsmakt och skydd för friheter genom maktdelning Nationellt perspektiv (i federala system) Presidentialismens nackdelar: Fastställd ämbetstid är osmidigt Endast ett parti kan erövra presidentposten Allmänna opinionen gynnar inte alltid lämpliga presidenter Personfixerat Låsning om verkställande och lagstiftande makt inte kommer överens Möjligen mer instabilt i konsolideringen av demokratier

14 Statschefens roll: Presidenten i presidentiella stater Styr regeringens arbete (är både statschef och regeringschef) Utrikespolitik Överbefälhavare Tillsätter ledande poster i staten Ofta involverad i maktkamp med parlamentet Monark/president i parlamentariska a a stater: Samlande symbol Företräder landet utåt Samråder med regeringschefen om vissa utrikesärenden Kan föreslå regeringsbildare Står över/utanför dagspolitiken

15 Exempel på statschefers roll: Samlande Föreslår Exekutiv symbol regeringschef (verkställande) makt Monarki Japan Sverige Nederländerna Spanien Swaziland Saudiarabien Republik Tyskland Finland USA Island Frankrike

16 Den lagstiftande makten Har till uppgift att: Representera folket Bereda politiska beslut Stifta lag Godkänna offentliga utgifter Kontrollera den verkställande makten Kan också ha till uppgift att: ppg Tillsätta och avsätta regeringar Utgöra rekryteringsbas för olika ämbeten i staten

17 Parlamentets organisering Ett parlament kan bestå av en eller två kamrar Den lägre kammaren i tvåkammarsystem är (liksom parlamentet i enkammarsystem) direktvald, medan ledamöterna i den övre kammaren utses genom olika metoder i olika länder Enkammarsystem bygger på principen om folksuveränitet Tåk Tvåkammarsystem bygger på principen i om maktdelning kd Federala stater har alltid tvåkammarsystem

18 Den dömande makten Domstolsväsendet ska vara oberoende av den politiska i makten för att en stat ska kunna anses vara demokratisk Samtidigt vägs oberoendet även i demokratier ofta mot lyhördhet gentemot den allmänna opinionen Domare väljs på olika vis beroende på vilken vikt som fästs vid oberoendet respektive lyhördheten

19 Två olika metoder för att granska konstitutioner: Lagprövning Om det uppstår en konflikt mellan olika grundlagar eller mellan grundlag och vanlig lag i specifika fall är det upp till de vanliga domstolarna, i slutändan landets högsta domstol, att reda ut vad som gäller Exempel: Sverige, USA Författningsdomstolar Särskilda domstolar, åtskilda från den normala juridiska processen, som kan uttala sig generellt i konstitutionella frågor, dvs det behövs inte något specifikt rättsfall för att en författningsdomstol ska kunna komma med ett utlåtande Exempel: Tyskland, EU

20 Ändring och tolkning av grundlag Grundlagstolkning (judicial review) Litet utrymme Stort utrymme Grundlagsändring Lätt att ändra Ex. Storbritannien, Ex. Österrike Sverige Svårt att ändra Ex. Nederländerna Ex. USA

21 Domstolarnas politiska betydelse Judiciell aktivism: När domstolarna använder sin makt över juridiska avgöranden i avsikt att påverka den allmänna politiken. Exempel: USA, Kanada och Australien. Judiciell återhållsamhet: När domstolarna endast ägnar sig åt att tolka lagen oberoende av politiska implikationer och domarnas egna politiska värderingar. Exempel: Storbritannien och Sverige.

22 Maktens territoriella organisering Ett territorium brukar definieras som det område som styrs av stater tt All maktutövning har således en territoriell dimension Två huvudsakliga varianter: Federala stater (maktdelning) Enhetsstater (folksuveränitet)

23 Federationer är politiska system som bygger på principen om delad suveränitet mellan centralmakten och delstaterna

24 En federal författning skapar två skikt av regeringar g Centrum har vanligen hand om externa relationer, såsom utrikes och invandringspolitik, samtvissa gemensamma inrikespolitiska angelägenheter, som valutan Delstaterna har ofta hand omutbildning och lagens upprätthållande inom delstaten, men uppgifterna varierar mellan olika federationer Delstaternas ställning är fast förankrade i författningen. Maktfördelningen mellan centralmakten och delstaterna kan bara förändras genom grundlagsändring. Detta är den enskilt viktigaste skillnaden mellan federala stater och enhetsstater

25 Varför bildas federationer? Skyddmot yttre hot Fä Främja gemensam handel Öka internationellt inflytande och säkra självständighet Förhindra maktmissbruk Hanteramångfald

26 Är federationer bra? För: Konkurrens och förnyelse mellan delstater Befäster lokala rättigheter Många politiska arenor Mdb Medborgaren harbåde lokalt och centralt inflytande Emot: Kanskapa stora olikheter mellan delstaterna Medborgare drabbas av lagar och skatter både från den federala och den delstatliga nivån Delstaternas makt kan försvåra och blockera nationella reformer Kan gynna separatism

27 Enhetsstater Suveräniteten vilar uteslutande hos den centrala statsmakten Vanliga, särskilt i stater med en historia av suveräna härskare och i små och homogena stater

28 Maktbalansen mellan centralt och lokalt styre i (typiska) enhetsstater: Centrala styret: Kontrollerar lagstiftningen inklusive rätten att avskaffa eller modifiera dtl det lokala l styret t Finansierar en stor del av lokala myndigheters verksamhet Fastställer normer för tillhandahållandet av tjänster Lokala styret: Kontrollerar genomförandet av handlingsprogram gp g Ansvarar för tillhandahållande av offentlig service Har makt att öka sina skatteinkomster

29 Kommunal självstyrelse l I Sverige har den lokala självstyrelsen en lång historia Den kommunalasjälvstyrelsen stadgas till och med i regeringsformens portalparagraf Men i praktiken är dagens kommuner starkt beroende av statsmakten genom såväl reglering som finansiering Relationen mellan de territoriella nivåerna i Sverige bygger mer på pragmatiskt samarbete än på konstitutionell maktfördelning

30 Representativ demokrati Politiska beslut fattas av valda företrädare för befolkningen istället för av folket direkt Nödvändigt i moderna stater Representationsprinciper Territoriell representation Socialdemografisk representation Åsiktsmässig representation

31 Varför val? Sållning av kandidater Möjlighet till ansvarsutkrävande Vitaliserar demokratin genom att skapa möjligheter för politisk debatt och politisk aktivitet

32 Valsystem: En uppsättning regler för genomförande av ett val Omfattning av antalet valda poster vilka ämbeten är det som väljs? Rösträttens utsträckning vem får rösta? Valdeltagande vem röstar? Procedurer för att översätta röster till platser (företrädesvis i parlamentet) hur omvandlas rösterna till maktpositioner?

33 Tåh Två huvudtyper av valsystem: Majoritetssystem och proportionella p system Majoritetssystem: Enkel l( (relativ) majoritet First past the post Absolut majoritet Alternativröst ( förstahandsval ) Absolut majoritet Andra omröstning Proportionella system: Listsystem En överförbar röst ( Single Transferable Vote )

34 Valsystem och partisystem (Duvergers lag) Majoritetssystem kan leda till Tvåpartisystem Starka, beslutsamma regeringar Att småpartier missgynnas Att minoriteter blir utan representation Proportionellt system kan leda till Flerpartisystem Instabila koalitionsregeringar g Att småpartier får stort inflytande Att även minoriteter representeras

35 Hur blev Sverige en representativ och parlamentarisk demokrati? Sverige hade under 1700 talets frihetstid ett ganska unikt inflytelserikt bondestånd med representation i ett parlament Efter Gustav III:s statskupp år 1772 infördes dock kungligt envälde, riksdagen spelade endast en marginell roll 1809 avsattes Gustav IV Adolf och det kungliga enväldet ersattes av så kallad maktdelning. Detta markerar i mångt och mycket startpunkten för Sveriges moderna politiska historia

36 Långsam utveckling mot parlamentarism År 1865 införs tvåkammarriksdag istället för ståndsriksdag Konstruktören av den nya riksdagen var Louis de Geer Fortfarande stor kungamakt, men riksdagen växer sig starkare

37 Rösträttsreformen År lyckades högerledaren och statsministern Arvid Lindman driva igenom en begränsad rösträttsreform Liberalen Karl StaaffochsocialdemokratenHjalmar Branting hade också stor betydelse för rösträttens reformering även om de av taktiska skäl röstade emot Lindmans förslag Proportionellt valsystem infördes för att rädda inflytande åt högern Allmän rösträtt för svenska män, dock med ett antal olika förbehåll Fortsatt konservativ prägel på den första kammaren, som fortsatt valdes på indirekt väg

38 Parlamentarismens genombrott Försvarsfrågan blev central i och med allvarliga internationella kriser vid 1910 taletsbörjan Politiska stridigheter rådde mellan å ena sidan kungahus, militär och högerpolitiker som önskade ett starkare försvar och å andra sidan liberaler och socialdemokrater som krävde utökad rösträtt och parlamentarism Ökande missnöje med inhemsk politikoch och en minskande oro för Sveriges deltagande i kriget ledde till förlust för högern i 1917 års val Efter att ha prövat ett antal alternativ tvingades kung Gustav V i oktober 1917 kapitulera för parlamentarismen och acceptera en liberal socialdemokratisk socialdemokratiskregeringregering

39 Allmän och lika rösträtt Socialdemokraterna och liberalerna genomförde ytterligare rösträttsreformer under perioden : Inkomstskalan avskaffades (dock kvarstod vissa restriktioner) Kvinnor fick rösträtt (Sverige sist i Norden)

40 Repetition av RF:s portalparagraf All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. Den offentliga makten utövas under lagarna. (RF 1:1)

41 Grundlagsutredningens uppgifter För närvarande pågår en samlad översyn av den svenska regeringsformen, särskilt: Valsystemet Regeringsbildningsprocessen Behovet av författningsdomstol Kommunal ldemokrati och självstyrelse l Däremot ska frågan om monarki vs republik inte beröras Läs mer på d