Södertörns nyckeltal Personalförhållanden 2008

Transkript

1 Södertörns nyckeltal Personalförhållanden 28 Inledning I denna rapport presenteras jämförelser och analyser av de nyckeltal som arbetsgruppen kring Södertörns personalnyckeltal valt att fokusera på, utifrån direktiv från personalchefsgruppen. Nyckeltalen har dels tagits fram specifikt av respektive kommun, dels hämtas centralt från Sveriges Kommuners och Landstings WebOr-databas. Sjukfrånvaron fortsätter att vara ett av de viktigaste nyckeltalen att följa upp och stort fokus läggs på den utifrån olika aspekter. Samtidigt står kommunerna i Södertörn, liksom i övriga Sverige, inför stora pensionsavgångar, vilket kommer att innebära en allt mer ökad vikt på kompetensförsörjningen. Personalomsättning och åldersstruktur blir därför ett annat viktigt område i rapporten. I flera av kommunerna har man som uttalat mål att de anställda ska avspegla befolkningen i stort vad gäller sammansättning och struktur. För första gången kan Södertörnskommunerna därför nu redovisa statistik över personalens etniska bakgrund. Genom specialbeställt material från SCB studeras andelen anställda med utländsk bakgrund för uppföljning och jämförelser. Syfte Huvudsyftet med att ta fram och redovisa nyckeltalen är att de politiska ledningarna i respektive kommun ska få en översiktlig bild av utvalda personalförhållanden jämfört med övriga södertörnkommuner. Vidare är avsikten att visa på utveckling över tiden till vägledning för prioriteringar, översyner etcetera men även att lyfta fram goda exempel. Sammanfattning Sjukfrånvaron fortsätter att minska. Genomsnittet för samtliga kommuner låg på 7,4 procent, att jämföra med 8,2 procent år 27 och 9,7 procent år 24. Det är främst den långa frånvaron som står för nedgången. Den ökande externa personalomsättningen i kombination med den ökande andelen äldre anställda pekar på att kompetensförsörjning kommer bli en allt viktigare fråga. År 28 var andelen 6 år eller äldre nära 14 procent, att jämföra med 9 procent år 22. I samtliga Södertörnskommuner har knappt 28 procent av personalen utländsk bakgrund, att jämföra med nära 32 procent av befolkningen. Drygt 13 procent av cheferna har utländsk bakgrund. Generellt sett har kommunerna en större andel anställda med utländsk bakgrund ju större andel med utländsk bakgrund de har i befolkningen. 1

2 Anställningsformer och sysselsättningsgrad Under 28 ökade antalet anställda marginellt i Södertörnskommunerna. Samtidigt fortsatte andelen deltidsanställda att minska i samtliga kommuner, en trend som varit tydlig de senaste åren. I Södertörn som helhet var det år 28 strax över 2 procent som arbetade deltid, vilket var en minskning med en procentenhet från föregående år. Andelen deltidsanställda varierar mellan de olika kommunerna. Lägst andel har Nacka, med 17 procent, och högst andel har Nykvarn, med nära 28 procent. Nynäshamns kommun, som under 27 hade flest deltidsarbetande, minskade kraftigt sin andel, från 3 till 25 procent. Nynäshamn kommun har under tiden bedrivit ett arbetstidsprojekt, Nya Tider, där arbetstagarna erbjudits att arbeta med önskad sysselsättningsgrad. Detta har medfört att många tidigare deltidsanställda valt att arbeta heltid. Den överskottstid som uppstår på enheterna när de anställda utökar sin sysselsättningsgrad överlämnas till kommunens nystartade bemanningscentrum. Tiden används till att täcka korttidsfrånvaro i verksamheten, vilket i sin tur minskar behovet av visstidsanställda. Bakom förändringen i andelen deltidsarbetande i Botkyrka kommun ligger bl.a. ett medvetet strategiskt arbete, inte minst inom områden vård och omsorg som traditionellt haft väldigt många deltidsanställda. Naturligtvis påverkas minskningen i deltidsanställningar även av den kraftiga minskningen i visstidsanställningar. Diagram 1. Andel deltidsanställda (procent) Nacka Botkyrka Huddinge Södertörn Södertälje Haninge Salem Tyresö Nynäshamn Nykvarn Trots den stadiga nedgången i andelen deltidsanställda, är deltidsarbete fortfarande vanligare bland kvinnor än bland män. Skillnaden varierar dock en hel del bland kommunerna. I 2

3 Nykvarn är det 29 procent av kvinnorna och 22 procent av männen som deltidsarbetar. Nynäshamn hade däremot den största skillnaden mellan könen, då endast procent av männen hade deltidsarbete mot 28 procent av kvinnorna. Diagram 2. Andel deltidsanställda kvinnor och män (procent) 35 3 Kvinnor Män Botkyrka Nacka Huddinge Södertörn Södertälje Haninge Salem Tyresö Nynäshamn Nykvarn Tillsvidareanställning är den allra vanligaste anställningsformen och andelen visstidsanställda fortsätter minska i de allra flesta kommuner. Det var endast i Haninge, Tyresö och Södertälje som en svag ökning kunde skönjas. I Södertörn som helhet gick andelen visstidsanställda ned från 11,3 till 11,1 procent. Lägst andel återfanns i Salem, medan Huddinge och Botkyrka hade den största andelen visstidsanställda. Visstidsanställning är vanligare bland män än bland kvinnor. I hela Södertörn har drygt 14 procent av männen en visstidsanställning, mot drygt procent av kvinnorna. Södertälje har störst andel visstidsanställda män, medan Salem är den enda kommun där deras andel understiger procent. Det är även i dessa kommuner som skillnaderna är som störst respektive minst mellan män och kvinnor. Tabell 1. Andel visstidsanställda per kön (procent) Kvinnor Män Södertörn,3 14,4 Huddinge 11,9 15,8 Botkyrka 12,1 15,3 Haninge 8,8 12,9 Nacka 8,4,9 Nykvarn 9,7 13,5 Nynäshamn 9,9 15,4 Salem 8, 9,5 Södertälje,6 16,8 Tyresö 8,7 13,7 3

4 Diagram 3. Andel visstidsanställda (procent av antal månadsanställda) Salem Nacka Haninge Tyresö Nykvarn Nynäshamn Södertörn Södertälje Huddinge Botkyrka 4

5 Utländsk bakgrund Inför arbetet med 28 års nyckeltal har Södertörnskommunerna specialbeställt material från Statistiska centralbyrån (SCB) som redovisar utländsk bakgrund på personalen. Avsikten är att ge en bättre bild av hur väl kommunernas personalsammansättning återspeglar befolkningens struktur i stort och att kunna jämföra situationen mellan kommunerna. I bland annat Botkyrka och Södertälje har man under en längre tid följt utvecklingen inom området med uttalade mål för andelen anställda med utländsk bakgrund. Med utländsk bakgrund avses personer som är födda utomlands eller personer födda i Sverige av två utlandsfödda föräldrar. I samtliga Södertörnskommuner har knappt 28 procent av personalen utländsk bakgrund, att jämföra med nära 32 procent av befolkningen. Mönstret skiljer sig åt en del mellan de olika kommunerna. Generellt sett har kommunerna en större andel anställda med utländsk bakgrund, ju större andel med utländsk bakgrund de har i befolkningen. Men grovt sett kan de delas upp i två grupper. De kommuner som har en hög andel utländsk bakgrund i befolkningen (Botkyrka, Södertälje, Huddinge och Haninge), har en lägre andel anställda med utländsk bakgrund. På motsvarande sätt har kommunerna med en låg andel utländsk bakgrund i befolkningen en proportionellt högre andel anställda med utländsk bakgrund. I exempelvis Botkyrka är andelen av befolkningen med utländsk bakgrund över 51 procent, medan andelen anställda med utländsk bakgrund är strax över 39 procent. I Tyresö har ca 19 procent av invånarna utländsk bakgrund, men nära 22 procent av personalen. Diagram 4. Andel anställda och befolkning med utländsk bakgrund (procent) 6 5 Andel anställda med utländsk bakgrund Andel i befolkningen med utländsk bakgrund Nynäshamn Nykvarn Tyresö Nacka Haninge Salem Huddinge Södertälje Botkyrka Exempelvis Södertälje, som har som mål att personalsammansättningen inom kommunen ska spegla kommunens befolkningssammansättning, jobbar aktivt med frågan. För att man ska kunna nå målet förutsätter det att personer med rätt kompetens söker anställning hos kommunen. Målsättningen är att oavsett kön/ålder/etnicitet/funktionshinder och sexuell läggning anställa den vars kompetens bäst matchar kommunens behov. Ett verktyg kommunen valt att använda för att ytterligare säkerställa att den som är bäst lämpad får 5

6 jobbet, samtidigt som man säkerställer att diskriminering inte förekommer, är kompetensbaserad rekrytering. Kompetensbaserad rekrytering innebär att kravprofilen skall innehålla krav som är möjliga att mäta/jämföra mellan de sökande. Det får inte vara värderingsfrågor som kan värderas olika liknande lojal eller samarbetsvillig. Därefter genomförs strukturerade intervjuer ofta med tillhörande tester och/eller arbetsprover. I slutskedet genomförs en strukturerad referenstagning. Poängen med det hela är att referenstagaren ställer öppna frågor som inte handlar om att bekräfta sin egen uppfattning. Chefer och övriga anställda De anställdas bakgrund vad avser chefer skiljer sig åt från övriga anställda. Generellt sett är det färre chefer som har utländsk bakgrund. Det är endast i Nykvarns kommun som andelen är lika stor som bland övriga anställda. I hela Södertörn har drygt 13 procent av cheferna utländsk bakgrund, mot 28 procent bland övriga anställda. Botkyrka, som även har den totalt sett största andelen anställda med utländsk bakgrund, har också högst andel chefer med nära 2 procent. Lägst andel chefer med utländsk bakgrund återfinns i Salem, med drygt 7 procent. Nynäshamn och Nykvarn, som har de totalt sett lägsta andelarna utländsk bakgrund bland personalen, skiljer sig dock betydligt åt mot de övriga kommunerna. Andelen chefer och övriga anställda är på i stort sett samma nivå och i Nykvarns fall har man till och med en större andel chefer än övriga anställda med utländsk bakgrund. Dock är antalet chefer i Nykvarn relativt få, så procentandelen kan bli hög av bara enstaka personer. Samtidigt är skillnaden mellan andelen chefer och övriga anställda störst i Botkyrka, Södertälje och Salem. Andelen chefer med utländsk bakgrund tycks alltså inte i någon större grad ha något samband med den totala nivån bland övrig personal och befolkning. Diagram 5. Andel chefer och övriga anställda med utländsk bakgrund (procent) Andel chefer med utländsk bakgrund Andel övriga anställda med utländsk bakgrund Salem Tyresö Nacka Haninge Nynäshamn Södertälje Huddinge Nykvarn Botkyrka Åldersstruktur En tydlig skillnad som framkommer vid analysen av statistiken kring svensk och utländsk bakgrund, är ålderstrukturen hos de anställda. Medelåldern är lägre hos anställda med utländsk bakgrund. Medan över 41 procent av de anställda med svensk bakgrund är femtio år 6

7 eller äldre, är motsvarande andel bland de med utländsk bakgrund endast 35 procent. Andelarna under trettio år är dock ungefär lika i båda grupperna. Diagram 6. Åldersstruktur på anställda med utländsk och svensk bakgrund (procent) 6 5 Svensk Utländsk <

8 Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron i Södertörnskommunerna har fortsatt minska även under 28. Genomsnittet för samtliga kommuner låg på 7,4 procent, att jämföra med 8,2 procent år 27 och 9,7 procent år 24. Det innebär en minskning med närmare 2,4 procentenheter under perioden En del skillnader föreligger mellan kommunerna vad gäller takten i minskningen. Som framgår av diagrammet nedan, minskade Haninge, Huddinge och Nacka i betydligt långsammare takt än övriga kommuner. Nynäshamn, som år 24 hade den högsta sjukfrånvaron på,9 procent, hade till år 28 istället hamnat nära Södertörns genomsnitt med en nivå på 7,6 procent. Istället blev det de ovan nämnda kommunerna, samt Botkyrka, som hade den högsta sjukfrånvaron. Haninge hade med en sjukfrånvaro på 8,1 procent den allra högsta nivån år 28. Nykvarn, som hade den allra största förbättringen under perioden, hade lägst sjukfrånvaro med en nivå på 5,8 procent. Diagram 7. Sjukfrånvaro (procent) 11 Nynäshamn Tyresö Salem Haninge Botkyrka Södertälje Nykvarn 9 Huddinge Nacka 8 7 Haninge Huddinge Nacka Botkyrka Nynäshamn Tyresö Södertälje Salem 6 Nykvarn Lång och kort sjukfrånvaro Den långa sjukfrånvaron (6 dagar eller mer) står i hela Södertörn för drygt 58 procent av den totala sjukfrånvaron, vilket motsvarar en nivå på 4,3 procent lång sjukfrånvaro. Andelarna 8

9 varierar en del mellan kommunerna. Lägst andel lång sjukfrånvaro har Nykvarn, medan Haninge har den allra högsta nivån. Diagram 8. Lång och kort sjukfrånvaro (procent) 9 8 Kort Lång Haninge Huddinge Nacka Botkyrka Nynäshamn Tyresö Södertörn Södertälje Salem Nykvarn Nedgången i sjukfrånvaro är till största delen en nedgång i den långa frånvaron under perioden 24 till 28. Den korta frånvaron uppvisar för de flesta kommuner endast måttliga minskningar och i flera fall istället en ökning. I såväl Nacka, som Botkyrka, Huddinge och Salem ökade den korta sjukfrånvaron. Dessa kommuners ökning väger så pass tungt att genomsnittet för hela Södertörn innebar en ökning i den korta sjukfrånvaron. Samtidigt uppvisade både Salem och Botkyrka några av de största minskningarna i den långa sjukfrånvaron. Tillsammans med Nykvarn och Nynäshamn gick den långa frånvaron ned med omkring tre procentenheter perioden De kommuner som hade störst minskning av den korta sjukfrånvaron (Nynäshamn och Haninge) uppvisade endast en nedgång på omkring,2 procentenheter. 9

10 Diagram 9. Förändring av lång och kort sjukfrånvaro (procentenheter) Tyresö Södertörn Södertälje Kort Lång Salem Nynäshamn Nykvarn Nacka Huddinge Haninge Botkyrka Diagrammet nedan över sjukfrånvaro 15 dagar eller mer (procent av total sjukfrånvaro) kompletterar bilden av att det är den långa sjukfrånvaron som sjunker mest. Andelarna minskar i samtliga kommuner Diagram. Sjukfrånvaro 15 dagar eller mer i procent av total sjukfrånvaro Salem Nynäshamn Tyresö Haninge Huddinge Nacka Botkyrka Nykvarn

11 Kvinnors och mäns sjukfrånvaro Fortfarande har kvinnor betydligt högre sjukfrånvaro än män i Södertörnskommunerna. I genomsnitt för samtliga kommuner har kvinnor en sjukfrånvaro på 8 procent mot drygt hälften för männen. Diagram 11. Sjukfrånvaro hos män och kvinnor (procent) 9 8 Kvinnor Män Huddinge Haninge Nacka Botkyrka Nynäshamn Tyresö Södertörn Södertälje Salem Nykvarn Skillnader förekommer mellan kommunerna, även om de inte är så omfattande. Största undantaget är Salems kommun, där männens sjukfrånvaro ligger på 5,4 procent mot kvinnornas 7,2 dvs. en skillnad på enbart 1,8 procentenheter. Störst skillnad återfinns i Botkyrka, där männen har 5 procentenheter lägre sjukfrånvaro än kvinnorna. Lägsta andelar för både män och kvinnor har Nykvarns kommun. Mellan 24 och 28 var det främst kvinnornas sjukfrånvaro som minskade. Andelen gick från nära 11 procent sjukfrånvaro till drygt 8 (en nedgång på 2,8 procentenheter), medan motsvarande nedgång för männen var,4 procentenheter. Kvinnornas större nedgång är starkt korrelerad med minskningen i den långa sjukfrånvaron, som till stor del utgjorts av kvinnor. 11

12 Diagram 12. Förändring av män och kvinnors sjukfrånvaro (procentenheter) Tyresö Södertälje Salem Nynäshamn Nykvarn Nacka Män Kvinnor Haninge Botkyrka Huddinge Södertörn Ålder och sjukfrånvaro Sjukfrånvaron är tydligt relaterad till ålder. I nästan alla kommuner är sjukfrånvaron som högst bland anställda 5+ år. Genomsnittet för Södertörn är 8,3 procent för denna grupp, att jämföra med 7, procent för 3-49-åringar och 5,2 procent för yngre än 3 år. Tyresö och Salem är undantag, där sjukfrånvaron är högre eller lika hög bland 3-49-åringar som bland 5+ år. I Nacka är det större sjukfrånvaro bland personal yngre än trettio år än bland åringar. 12

13 Diagram 13. Åldersstruktur för sjukfrånvaron (procent) 9 8 <3 år 3-49 år 5+ år Nacka Huddinge Haninge Botkyrka Södertörn Södertälje Nynäshamn Tyresö Salem Nykvarn Exempel från några kommuner Salems kommun hade den största minskningen av långtidssjukskrivna under perioden En närmare studie av de som var sjuka mer än 18 dagar i november 27 visade att ett år senare hade 28 procent av dem återgått i arbete på heltid, 9 procent på deltid och 16 procent slutat (pension eller varaktig sjukersättning). De som återgick i arbete på hel- eller deltid gjorde det pga medicinsk rehabilitering (5 procent), riktade rehabiliterande orsaker (44 procent) och hot om indragning av sjukpenning (6 procent). För det fortsatta arbetet med att sänka sjukfrånvaron planerar man bl.a. följande insatser: Nytt samverkansavtal har utvecklats i FAS 5 s anda Prioritering har skett avseende det systematiska arbetsmiljöarbetet Utbildningar för chefer och skyddsombud i systematiskt arbetsmiljöarbete och rehabilitering Aktiva och tidiga rehabiliteringsinsatser sker Gott samarbete med Försäkringskassan, Starck & Partner och Företagshälsovården Rehabiliteringsplaner görs på alla anställda vid frånvaro fem tillfällen eller fler och vid sjukfrånvaro mer än 28 dagar Botkyrka kommun: Andelen medarbetare med tidsbegränsad sjukersättning ökade lite under 28. Förklaringen ligger troligen i regeringens nya reformer angående sjukförsäkringen. Tidsbegränsad sjukersättning som form håller på att avvecklas men under 28 var det fortfarande möjligt för 13

14 Försäkringskassan att besluta och även förlänga sjukersättningar begränsade i tid. För Botkyrkas del handlar det om ett mycket mer frekvent samarbete med Försäkringskassan än tidigare. Samarbetet omfattar egna kontaktpersoner och andra rutiner som ska underlätta samarbetet och därmed också rehabiliteringsinsatser. Nacka kommun: Minskningen av långtidssjukfrånvaron berodde på att långtidssjukskrivna med sjukpenning fick sin sjukpenning utbytt mot sjukersättning tillsvidare eller partiell sjukersättning tillsvidare samtidigt som det fylldes på med nya sjukfall, då sjukfrånvaron 1-59 dagar ökade något. Av den anledningen minskade inte den totala sjukfrånvaron, men långtidssjukfrånvaron minskade. Minskning av sjukfrånvaron under 28, både den långa och korta, är kopplad till förändringarna i sjukförsäkringslagen, Försäkringskassans striktare tillämpning samt Socialstyrelsens nya försäkringsmedicinska riktlinjer. Men flera verksamheter, bl.a. Förskola, fritid & skola, har också under hösten bedrivit ett aktivt rehabiliteringsarbete och tagit hjälp av externa aktörer och på sätt minskat antalet långtidssjukskrivna. Huddinge kommun: Nedgången i sjukfrånvaron utgörs främst av en nedgång i den längsta frånvaron, 18 dagar eller fler. Nedgången i sjukfrånvaron ser i stort liknande ut i samtliga södertörnskommuner under perioden 24-28, vilket antyder att en stor del av förklaringen går att finna i mer generella termer än enskilda kommuners insatser för att minska sjukfrånvaro. En sådan generell förklaring är Försäkringskassans ändrade regler för sjukskrivning. Även om nedgången i sjukfrånvaro i stort följer ett liknande mönster i samtliga Södertörnskommuner finns variationer som bör ges extra uppmärksamhet. En tydlig skillnad är att kvinnors frånvaro har minskat betydlig kraftigare än männens på södertörnsnivå. I Huddinge är dock mönstret det omvända, då männens sjukfrånvaro var cirka,5 procentenheter högre än kvinnornas. Utifrån ett åldersperspektiv är nedgången densamma för Södertörnskommunerna som Huddinge. De äldre uppvisar en betydlig större minskning än de yngre. En fördjupad analys av de långtidssjukskrivna visade att Huddinge kommun i november 27 hade 397 anställda med en längre sjukskrivning, 18 dagar eller fler. Ett år senare, november 28, var motsvarande siffra 334 anställda, vilket betyder att en nettoförändring på minus 16 procent har skett i det längre sjukskrivningsintervallet. Motsvarande siffra föregående år var 12 procent. Av de nästan 4 anställda som i november 27 var långtidssjukskrivna återfanns fortfarande 245 anställda eller 62 procent i en långtidssjukskrivning ett år senare. 57 anställda, eller 14 procent, har lämnat kommunen som arbetsgivare och resterande 94 anställda eller 24 procent är åter i arbete. I Huddinge kommuns rehabliteringspolicy uttrycks det tydligt att målet med rehabiliteringen är att den anställde återfår sin arbetsförmåga och kan återgå till ordinarie arbete. Totalt har nästan ¼ återgått i ordinarie arbete i kommunen. Resonemanget kring framgången i rehabiliteringen bör dock kompletteras med att de anställda som slutat kan 14

15 vara åter i arbete, men hos annan arbetsgivare. Under den angivna perioden har 57 lämnat kommunen, en större andel av dessa har dock slutat på grund ålderspension. Södertälje kommun har som mål att halvera sjukfrånvaron 28. För detta krävs, utöver ett effektivt rehabiliteringsarbete, kraftiga och riktade insatser för ett förebyggande hälsoarbete och skapande av hälsofrämjande arbetsplatser. För att detta arbete skall bli framgångsrikt har avtalet med Previa om företagshälsovård fokus på att stödja chefer i det förebyggande och främjande arbetet Som ett led i kommunens strävan att minska sjukfrånvaron och arbeta förebyggande med hälsosamma arbetsplatser har Södertälje kommun i samarbete med Previa under 28 erbjudit en hälsoinspiratörsutbildning för alla som varit intresserade. Hälsoinspiratören ska verka på sin arbetsplats med fokus på att främja och utveckla hälsan i arbetsgruppen och hos de enskilda individerna, detta genom att vara ett stöd i hälsoarbetet till chefen samt vara en inspiratör, informatör och vägledare i hälsofrämjande frågor. Totalt under året har ca 13 personer utbildats. Målet är att det ska finnas minst en hälsoinspiratör på varje arbetsplats vilket innebär att det bör finnas ca 3 hälsoinspiratörer. Utbildningen genomfördes under våren vid fem tillfällen med tre halvdagar per omgång. Under hösten har den genomförts i två omgångar och utökats med ytterligare en halv dag där chef och hälsoinspiratör gemensamt arbetar fram en strategi för hur hälsoarbetet ska bedrivas på arbetsplatsen. Utbildningsinnehållet har handlat om hälsa på arbetsplatsen, att stimulera till bättre livsstil, rollen som hälsoinspiratör och hälsoarbete i verksamheten. 15

16 Personalomsättning och pensionsavgångar De senaste åren har den externa personalomsättningen, definierad som antal tillsvidareanställda som slutat under året / antal tillsvidareanställda 31 december, fortsatt öka i de allra flesta av Södertörnskommunerna. Genomsnittet låg år 28 på,4 procent, vilket var en ökning med,6 procentenheter sedan föregående år. Personalomsättningen varierar från 8,5 procent (Nynäshamn) till 14,4 procent (Salem). Det är också i Salem tillsammans med Haninge som den största ökningen av personalomsättning har skett jämfört med föregående år. Nacka och Södertälje var de enda kommuner som hade en minskning i omsättning, dock med en mycket blygsam förändring. Diagram 14. Extern personalomsättning (procent) Salem Haninge Nykvarn Huddinge Botkyrka Nacka Södertälje Nynäshamn Tyresö Diagrammen nedan över åldersstrukturen hos Södertörnskommunerna, visar på ett troligt kommande behov av ersättningsrekryteringar för pensionsavgångar. År 28 var andelen 6 år eller äldre nära 14 procent, att jämföra med 9 procent år 22. Den ökande externa personalomsättningen i kombination med den ökande andelen äldre anställda pekar på att kompetensförsörjning kommer bli en allt viktigare fråga för kommunerna på Södertörn. På medellång sikt kan man däremot förvänta sig en viss nedgång i kommande pensionsavgångar åringarna utgör en mindre andel år 28 än vad de gjorde år

17 Diagram 15. Åldersstruktur hos anställda (procent) år 3-39 år 4-49 år 5-59 år 6- år Diagram 16. Andel 55+ år hos anställda (procent) Salem Nacka Nykvarn Haninge NynäshamnSödertörn Botkyrka Huddinge Södertälje Tyresö Personalomsättning för vissa yrkeskategorier I tabellen nedan visas personalomsättningen för vissa grupper där det antingen råder brist eller större konkurrens om arbetskraften. Mer tid och resurser går därmed åt till rekryteringarna, vilket innebär en högre kostnad. Inga generella mönster kan skönjas mellan grupperna, till viss del beroende på att det för i synnerhet de mindre kommunerna rör sig om relativt få individer. Detta gör att andelarna kan variera stort. Nedan redogörs exempel på ett par kommuners erfarenheter kring bristyrkena. 17

18 Tabell 2. Personalomsättning (procent) för vissa yrkesgrupper* Yrkesgrupp Botkyrka Nacka Nynäshamn Salem Haninge Huddinge Tekniker Förskollärare Sjuksköterskor Ingenjörer Socialsekreterare * Nyckeltalen har ej varit möjliga att ta fram för några kommuner I Salems kommun är personalomsättningen bland socialsekreterare 38 procent och bland förskollärare 16 procent. Personalomsättningen bland chefer i kommunen har också varit hög under 28. För socialsekreterare så har sjukfrånvaro bland chefer och för lite arbetsledning varit en orsak. Flera nyanställda har haft kort tidigare erfarenhet vilket ökar arbetsbördan för alla. Utöver detta har föräldraledigheter och långa resvägar byggt på stressnivån. Bland förskollärare så är bristsituationen en orsak till omsättningen. En förskola har gått över i privat regi och på ett område har sjukfrånvaro påverkat stämning och trivsel. Chefskapet på ett förskoleområde har varit bristfälligt. I Nacka kommun är förskollärare och ingenjörer yrkeskategorier som båda har en personalomsättning klart över genomsnittet. Dessa båda yrkeskategorier tillhör också de som är mest svårrekryterade. 18

19 Frisknärvaro ,3 34,9 31, 33,5 35,9 29,3 39,2 35,2 31 Bilaga personalnyckeltal Södertörnskommunerna 28 Nyckeltal som produceras av respektive kommun Nyckeltal Botkyrka Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Nacka Sjukfrånvaro 15 dagar eller mer i procent av total sjukfrånvaro 28 64,4 78, 69,9 64,4 83,4 87,9 78,7 66, 27 79,9 78,9 73, 8,4 85,5 9,2 81,2 69, 26 82,7 81,1 75, 8,4 87,3 9,6 82,6 72,8 Månadsavlönade med tidsbeg sjukers / månadsavlönade 28 1,7 1,5 2,,9 2,2 1,7 1,66 1,51 1, ,64 1,8 2,3 1, 2,9 2,13 1,81 1, ,46 2,1 2,4 1,5 3,7 1,93 2,52 1,83 Könsfördelning samtliga månadsavlönade Kvinnor 28 78, 8,6 8, 83,4 82,6 78, 79, 79,1 77, Män 28 22, 19,4 2, 16,6 17,4 22, 21, 2,9 23, Kvinnor 27 78,8 8,1 8, 82, ,8 79,7 77,2 Män 27 21,2 19,9 2, 17,4 18,1 22,2 2,3 22,8 Kvinnor , ,8 76,2 Män , ,2 23,8 Extern personalomsättning ,8 11,43,1,7 8,5 14,39 9,4 9, ,34 8,2 9,5,3 8,1 9,6 9,2 13,7 9, ,22 9, 9,1 9,7 8,39 9,35 8,5,87 8,88 Extern personalomsättning ,9 11,5,7 8,3 14,45 9,12 9,61 1) Månadsavlönade per 31 dec som inte har någon redovisad sjukfrånvaro (procent) 2) Antal tillsvidareanställda som slutat under året / Antal tillsvidareanställda 31 dec 3) Antal tillsvidareanställda som slutat under året / Genomsnitt antal tillsvidareanställda 31 dec samt 1 jan 19

20 Urval av nyckeltal som tas fram central av SKL (WebOr-databasen) Nyckeltal Botkyrka Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Nacka Sjukfrånvaro kommunal personal, totalt 24 9,9% 9,9% 9,1% 9,3%,9%,1% 9,7%,2% 8,5% 25 9,2% 9,9% 9,1% 8,1% 9,4% 8,2% 8,7% 9,2% ,8% 9,3% 9,2% 7,9% 9,% 7,5% 8,1% 8,5% 9,% 27 8,6% 8,8% 8,6% 7,8% 8,5% 7,9% 7,8% 7,3% 8,6% 28 7,7% 8,1% 7,9% 5,8% 7,6% 6,8% 7,% 7,4% 7,9% Sjukfrånvaro mer än 59 dgr 24 7,9% 67,4% 69,7% 7,% 74,% 75,2% 63,3% 72,5% 73,2% 25 69,1% 68,4% 65,9% 65,8% 72,6% 67,2% - 7,8% ,1% 65,1% 64,3% 63,% 71,9% 61,8% 65,1% 68,2% 7,1% 27 63,7% 64,7% 61,9% 66,3% 7,4% 65,2% 55,7% 64,8% 58,1% 28 54,5% 62,6% 61,1% 53,3% 65,8% 57,% 51,2% 63,6% 54,8% Sjukfrånvaro kvinnor 24 11,% 11,1%,3%,5% 12,4% 11,%,8% 11,6% 9,8% 25,3% 11,1% 9,6% 8,7%,2% 9,2% 9,7%,6% - 26,%,3%,1% 8,7% 9,8% 8,3% 9,% 9,6%,4% 27 9,6% 9,8% 9,4% 8,7% 9,% 8,4% 8,8% 8,4% 9,9% 28 8,8% 8,9% 8,9% 6,4% 8,2% 7,2% 7,6% 8,2% 8,9% Sjukfrånvaro män 24 5,9% - 6,1% 4,8% 4,8% 7,1% 5,6% 5,2% 4,6% 25 5,6% 5,7% 6,9% 4,3% 6,2% 4,9% 5,% 4,4% ,9% 5,7% 5,9% 4,3% 5,6% 4,9% 5,% 4,3% 4,9% 27 5,1% 5,5% 5,4% 3,7% 6,4% 6,2% 4,4% 3,5% 4,5% 28 3,8% 5,1% 4,3% 3,2% 5,2% 5,4% 4,4% 4,3% 4,5% Tillsvidareanställda 22 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

21 forts Nyckeltal Botkyrka Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Nacka Visstidsanställda 22 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Heltidsanställda 22 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Deltidsanställda 22 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män