Personalförhållanden 2009

Transkript

1 Personalförhållanden 20 Södertörns nyckeltal SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR

2 Handläggare/referens Martin Lagnerö

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Inledning... 4 Sjukfrånvaro... 5 Lång och kort sjukfrånvaro... 5 Kvinnors och mäns sjukfrånvaro... 6 Ålder och sjukfrånvaro... 7 Exempel från kommunerna... 8 Sysselsättningsgrad... 9 Exempel från kommunerna Personalomsättning Exempel från kommunerna Bilaga personalnyckeltal för Södertörnskommunerna Nyckeltal som produceras av respektive kommun Urval av nyckeltal som tas fram centralt av SKL (WebOr-databasen)

4 Sammanfattning Den totala sjukfrånvaron har fortsatt att minska i Södertörn även under 20. Den genomsnittliga nivån låg på 6,5 procent, vilket var en minskning med 3,3 procentenheter under de senaste fem åren. Det är i första hand långtidsfrånvaron som minskat och därmed främst bland kvinnor och bland de äldre anställda. Kommunerna pekar i första hand på de förändrade sjukförsäkringsreglerna som orsak till minskningen. Andelen deltidsanställda minskade i de flesta kommuner, vilket är en trend som varit tydlig de senaste åren. I Södertörn som helhet var det år 20 strax över 20 procent som arbetade deltid, vilket var en minskning från 22 procent år Flera kommuner har bedrivit ett medvetet arbete för att minska andelen deltidsanställda. Personalomsättningen varierar förhållandevis mycket i de olika Södertörnskommunerna. Variationen har dessutom ökat något under de senaste åren. Genomsnittet låg år 20 på 8,6 procent, med Botkyrka högst på 11,3 procent och Huddinge och Haninge med den lägsta nivån på 6,9 procent. Inledning I denna rapport presenteras jämförelser och analyser av de nyckeltal som arbetsgruppen kring Södertörns personalnyckeltal valt att fokusera på, utifrån direktiv från personalchefsgruppen. Nyckeltalen har dels tagits fram av respektive kommun, dels hämtats centralt från Sveriges Kommuners och Landstings WebOr-databas. Sjukfrånvaron fortsätter att vara ett av de viktigaste nyckeltalen att följa upp och stort fokus läggs på den utifrån olika aspekter. Samtidigt står kommunerna i Södertörn, liksom i övriga Sverige, inför stora pensionsavgångar, vilket kommer att innebära en allt mer ökad vikt på kompetensförsörjningen. Personalomsättning och åldersstruktur blir därför ett annat viktigt område i rapporten. Att ge de som önskar möjlighet att arbeta heltid är också ett arbete som bedrivs i många kommuner med olika typer av insatser. Ett tredje nyckeltal som följs är därför andelen hel- respektive deltidsarbetande. 4

5 Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron har fortsatt att minska i Södertörn även under 20. Den genomsnittliga nivån låg på 6,5 procent, vilket var en minskning med 3,3 procentenheter under de senaste fem åren. Utvecklingen under denna period har sett olika ut i de olika kommunerna. Framför allt skiljer sig nedgången i sjukfrånvaron åt mellan Haninge, Huddinge och Nacka gentemot de övriga kommunerna. I Haninge, Huddinge och Nacka har sjukfrånvaron i genomsnitt minskat med 2,4 procentenheter, mot 3,9 bland de övriga. Nynäshamn är den kommun som haft den största minskningen i sjukfrånvaro under perioden. Från att ha haft den högsta nivån på Södertörn 20, låg man under 20 på regionens genomsnitt på 6,5 procent. Minskningen på fem år motsvarar därmed 4,4 procentenheter. Diagram 1. Sjukfrånvaro (procent) 11 Nynäshamn 10 Tyresö Salem Haninge Botkyrka Södertälje 9 Huddinge Nacka 8 Haninge 7 6 Huddinge Botkyrka Nynäshamn Tyresö Salem Södertälje Nacka Lång och kort sjukfrånvaro Den långa sjukfrånvaron (60 dagar eller mer) står i hela Södertörn för 55 procent av den totala sjukfrånvaron, vilket motsvarar en nivå på 3,6 procent. Andelarna varierar en del mellan kommunerna. Haninge, Nynäshamn och Huddinge ligger högst med nivåer kring 4 procent, medan Nacka, Botkyrka och Salem har de lägsta nivåerna, kring 3 procent. Sett över tid är det också den långa sjukfrånvaron som stått för den stora minskningen av den totala sjukfrånvaron. De kommuner som varit mest framgångsrika i att minska 5

6 frånvaron har gjort det till nästan uteslutande grad genom en minskning av den långa sjukfrånvaron, med Nynäshamn, Salem och Tyresö som de främsta exemplen. Den korta sjukfrånvaron har under samma period inte uppvisat samma långsiktiga mönster. Under den senaste femårsperioden har den minskat i några kommuner (Nynäshamn, Tyresö, Södertälje), ökat i några (Nacka, Botkyrka, Salem, Huddinge) och i ett fall (Haninge) varit i det närmaste oförändrad. Det föreligger inget tydligt samband mellan förändringarna i den långa respektive den korta sjukfrånvaron. Diagram 2. Lång och kort sjukfrånvaro (procent) 9 Nacka Botkyrka Salem Södertälje Tyresö Huddinge Nynäshamn Haninge Lång sjukfrånvaro Kort sjukfrånvaro Kvinnors och mäns sjukfrånvaro Trots en stadig nedgång har kvinnor fortfarande betydligt högre sjukfrånvaro än män i samtliga Södertörnskommuner. I genomsnitt för regionen har kvinnorna en frånvaro på drygt 7 procent, mot knappt 4 procent för männen. Diagram 3. Sjukfrånvaro hos kvinnor och män (procent) 14 Nacka Södertälje Salem Tyresö Nynäshamn Huddinge Botkyrka Haninge Kvinnor Män

7 Det varierar en del mellan kommunerna i hur stor skillnaden mellan kvinnors och mäns sjukfrånvaro är. Störst skillnad återfinns i Botkyrka, där gapet är på 4,3 procentenheter, medan minst skillnad finns i Salem på 1,9 procentenheter. Förändringen i den totala sjukfrånvaron är också i hög grad en minskning av kvinnors sjukfrånvaro, vilket framgår av diagram 3 ovan. De kommuner som i högst grad fått ner den totala sjukfrånvaron har främst gjort det genom en stor minskning av kvinnornas frånvaro, med Nynäshamn, Tyresö, Salem och Södertälje som de främsta exemplen. Sjukfrånvaron bland män har visserligen också minskat under samma period, men inte i samma omfattning. Det är inte heller något tydligt samband mellan minskningarna i männens och kvinnornas sjukfrånvaro när kommunerna jämförs med varandra. I Nynäshamn, som hade den största minskningen i total frånvaro de senaste fem åren, var också minskningen av kvinnornas frånvaro som störst, medan nedgången i männens sjukfrånvaro under samma period var bland de lägsta i Södertörn. Ålder och sjukfrånvaro Sjukfrånvaron har haft ett tydligt samband med ålder de äldsta har högst sjukfrånvaro, medan de yngsta har lägst. Detta mönster är efter de senaste fem årens utveckling dock inte längre lika tydligt. Det är i högsta grad bland de äldre som sjukfrånvaron har minskat. I och med detta har man i flera kommuner kommit ikapp de yngre åldersgrupperna så att nivåerna är betydligt mer jämnt fördelade. De kommuner där man har varit mest framgångsrik att få ned sjukfrånvaron (Nynäshamn, Tyresö och Salem) har man dock minskat frånvaron över hela linjen, så att samtliga ålderskategorier har uppvisat kraftiga nedgångar. Kommuner där man varit mindre framgångsrik i att få ned sjukfrånvaron (Haninge, Huddinge och Nacka) uppvisar däremot en spretigare bild, med oförändrad eller ökad sjukfrånvaro i de lägre åldersgrupperna. Diagram 4. Sjukfrånvaro efter åldersgrupp (procent) 14 Salem Södertälje Nacka Tyresö Nynäshamn Huddinge Botkyrka Haninge > 49 år år < 30 år

8 Exempel från kommunerna De flesta kommuner pekar på institutionella orsaker till den minskande sjukfrånvaron, främst Försäkringskassans ändrade regler efter reformeringen av sjukförsäkringssystemet. Åtskilligt arbete har även genomförts för att minska frånvaron, ofta i form av särskilda projekt och insatser. I Haninge kommun har ett projekt inom Äldreförvaltningen initierats tillsammans med Falck Healthcare, vars mål är att sänka sjukfrånvaron till 4 procent och åstadkomma en stärkt närvaro i organisationen. Projektet innefattar insatser på både organisations- och individnivå. Insatserna på individnivå syftar främst till att avsluta existerande sjukskrivningar genom att öka arbetsförmågan hos de sjukskrivna. Projektet omfattar både de som har en upprepad korttidssjukfrånvaro och de som är långtidssjukskrivna, samt även personer som av annat skäl har begränsningar i sin arbetsförmåga. Insatser på organisationsnivå syftar både till att avsluta existerande sjukskrivningar, men också till att skapa förutsättningar så att sjukfrånvaron bibehålls på låg nivå genom bland annat att skapa en effektivare sjukfrånvarohantering, återföra erfarenhet för förbättrad arbetsorganisation och arbetsmiljö samt kompetensutveckling av chefer och medarbetare inom sjukfrånvarohantering. Nacka kommun har arbetat aktivt och fokuserat med sjukfrånvaron, framförallt långtidssjukfrånvaron. Detta arbete har genomförts inom två projekt. Det ena drevs som ett centralt projekt tillsammans med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Projektet Friskare FFS startade i början av 20 och fokuserade på att få färre långtidssjuka medarbetare. Båda projektet har gett synbara resultat i statistiken. I Nynäshamns kommun har man ett nära samarbete med Försäkringskassan, vilket också har synts i statistiken. Kommunen har under de senaste åren fått behålla samma kontaktpersoner vid försäkringskassan. Tack vare det har chefer och personalhandläggare haft möjlighet att etablera ett väl fungerande samarbete med dem. Detsamma gäller företagshälsovårdens personal. Nynäshamns kommun har även haft betydligt fler avstämningsmöten per andel sjukfall (32 %) än övriga arbetsgivare inom Södertörn (23 %). Vid avstämningsmötena deltar den sjukskrivne, chefen, försäkringskassans handläggare och i regel även företagshälsovårdens läkare. Vid dessa möten upprättas handlingsplaner för hur sjukskrivna ska komma åter i arbete så snart som möjligt. Handlingsplanerna följs sedan upp på nya avstämningsmöten tills personen blivit friskskriven. Personalhandläggare har regelbundna möten med kontaktpersonerna vid försäkringskassan och företagshälsovårdens läkare. Vid dessa möten följs avtalen upp, korrigerar vid behov rutiner och informerar varandra om nyheter som berör det gemensamma arbetet. Salems kommun arbetar aktivt för att snabbt få igång en rehabilitering på sjuka över fyra veckor. För detta krävs ett tätt samarbete med Försäkringskassan. Kontaktpersonen från Försäkringskassan kommer till kommunen en halv dag var tredje vecka för avstämningsmöten och då upprättas en rehabiliteringsplan för de sjuka. Kontaktpersonen har hand om alla sjukfall för personal inom Salem kommun oberoende av bostadsort. I Södertälje kommun fortsätter arbetet med en tidig och aktiv rehabilitering i samarbete med försäkringskassan och företagshälsovården. Personalavdelningen har också tagit fram en strategi för arbetet med att minska korttidssjukfrånvaron. I den ingår ett flödesschema över de möjligheter som finns i arbetet kring upprepad körtidssjukfrånvaro. 8

9 Sysselsättningsgrad Antalet tillsvidareanställda i Södertörnskommunerna minskade marginellt under 20. Samtidigt minskade andelen deltidsanställda i de flesta kommuner, vilket är en trend som varit tydlig de senaste åren. I Södertörn som helhet var det år 20 strax över 20 procent som arbetade deltid, vilket var en minskning från 22 procent år Utvecklingen ser också något olika ut i olika kommuner. Salem och Tyresö är de enda kommuner där andelen deltidsanställda har ökat, vilket också gjort att Tyresö numera har den högsta andelen i Södertörn. Nynäshamn, som i periodens början hade den överlägset högsta andelen deltidsarbetande, uppvisade också den största minskningen. Nedgången gick från dryga 30 procent till strax under 23. Diagram 5. Andel deltidsarbetande (procent) 35 Botkyrka Nacka Södertälje Huddinge Haninge Salem Nynäshamn Tyresö Trots den relativt stora nedgången i andelen deltidsarbetande, är det fortfarande vanligast med deltidsarbete bland kvinnor. Skillnaden mellan könen varierar dock en del mellan kommunerna. I Nynäshamn där minskningen i andelen deltidsarbetande varit som störst är skillnaderna mellan män och kvinnor allra störst. Tyresö, som totalt sett har den högsta andelen deltidsarbetande, har däremot den lägsta skillnaden mellan könen. 9

10 Diagram 6. Andel deltidsanställda kvinnor och män (procent) Kvinnor Män Tyresö Nynäshamn Salem Haninge Huddinge Södertälje Nacka Botkyrka Exempel från kommunerna Bakom Nynäshamns minskning ligger i hög grad arbetstidsprojektet Nya Tider, vilket redogjordes för i föregående års nyckeltalsrapport. Arbetstagarna erbjöds där att arbeta med önskad sysselsättningsgrad, vilket medförde att många tidigare deltidsanställda valde att arbeta heltid. Överskottstiden som uppstår på enheterna när de anställda utökar sin sysselsättningsgrad överlämnas till kommunens bemanningscentrum och används till att täcka korttidsfrånvaron i verksamheterna, vilket minskar behovet av visstidsanställda. Andelen deltidsanställda minskar även relativt mycket i Botkyrka, som också har den lägsta andelen totalt sett på Södertörn. Mer flexibla arbetstider och möjlighet att påverka sitt eget schema har gjort heltidsarbete mer möjligt och kanske också mer attraktivt. Speciellt gäller det för kvinnodominerade verksamheter såsom vården och omsorgen. I Södertälje minskar antalet deltidsanställda bland annat med hjälp av Heltidsprojektet, som startade under Projekttiden löpte ut vid årsskiftet 20/2010. I projektet testas en modell att erbjuda samtliga medarbetare vid arbetsplatsen en heltidsanställning med valbar sysselsättningsgrad och möjlighet till individuell schemaläggning. 10

11 Personalomsättning Personalomsättningen, definierad som antal tillsvidareanställda som slutat under året / antal tillsvidareanställda 31 december, varierar förhållandevis mycket i de olika Södertörnskommunerna. Variationen har dessutom ökat något under de senaste åren. Genomsnittet låg år 20 på 8,6 procent, med Botkyrka högst på 11,3 procent och Huddinge och Haninge med den lägsta nivån på 6,9 procent. Spridningen ligger därmed på 4,4 procentenheter, vilket är en viss ökning från år 2006, då den låg på 3,6 procentenheter. Förändringen över tid är dessutom relativt stor. Tydligast framgår det genom att Nynäshamn och Botkyrka, som är 2006 hade den lägsta personalomsättningen, under år 20 istället hade högst nivå i Södertörn. Diagram 7. Personalomsättning 2006 och 20 (procent) Tyresö Botkyrka Nynäshamn Salem Huddinge Haninge Nacka Södertälje Nynäshamn Tyresö Salem Södertälje Nacka 7 Botkyrka Huddinge Haninge Personalomsättningen i kombination med en förhållandevis stor andel äldre bland de anställda pekar på ett troligt kommande behov av ersättningsrekryteringar framöver. Som framgår av diagram 8 nedan, så är över 14 procent av de anställda i Södertörnskommunerna 60 år eller äldre. Detta kan jämföras med 9 procent år Kompetensförsörjningen kommer därför även fortsättningsvis att vara en viktig fråga. 11

12 Diagram 8. Andel 60+ år av de anställda (procent) Salem Nacka Nynäshamn Haninge Huddinge Botkyrka Södertälje Tyresö Av tabellen nedan framgår hur personalomsättningen ser ut för vissa grupper där det antingen råder brist eller större konkurrens om arbetskraften. Mer tid och resurser går därmed till rekryteringarna, vilket innebär en högre kostnad. Mer övergripande mönster är svåra att urskilja, men högst personalomsättning återfinns inom grupperna sjuksköterskor och socialsekreterare, medan den är lägst bland tekniker. Det är dock stora skillnader mellan kommunerna även inom dessa grupper. Tabell 1. Personalomsättning för vissa yrkesgrupper (procent) Yrkesgrupp Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Nacka Tekniker 8,3 4,6 3,1 0,0 0,0 15,8 6,7 10,5 Förskollärare 14,6 5,4 14,2 4,9 9,2 6,8 9,3 11,2 Sjuksköterskor 23,5 11,5 34,0 50,0 38,5 14,5 7,1 9,1 Ingenjörer 12,4 7,7 5,9 6,7 0,0 5,1 4,0 11,1 Socialsekreterare 15,7 9,0 21,9 17,2 25,0 9,4 16,4 11,9 Exempel från kommunerna För att på sikt säkerställa personalförsörjningen för svårrekryterade yrkesgrupper har Huddinge kommun under 20 gjort en särskild satsning för att utveckla en kommungemensam kompetensutvecklingsmodell för bland annat praktik- och traineeplatser för studerande. Modellen bygger på de erfarenheter som socialförvaltningen har från ett traineeprogram som startade 2008 och vänder sig till studerande på socialhögskolan - blivande socialsekreterare med inriktning mot myndighetsutövning. Syftet med en kommungemensam modell är både att ta tillvara och föra över kunskap och kompetens mellan traineeprojekten och att kommunicera Huddinge som en attraktiv arbetsgivare generellt och till respektive yrkesgrupp specifikt. Arbetsgruppen har bland annat gett stöd till Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen i en satsning som planeras starta 2010 för arkitekter och ingenjörer i samarbete med KTH. 12

13 I Salems kommun har personalomsättningen bland socialsekreterare gått ned från 37,5 till 25 procent på ett år. Insatser som genomförts för att komma tillrätta med personalomsättningen omfattar bland annat: Förstärkt arbetsledning Översyn av organisationen och inrättande av en familjehemssekreterare Förstärkt gruppen utifrån ärendeinflöde och nuvarande kompetens Rutiner och riktlinjer har utarbetats Cheferna inom socialförvaltningen har gått utbildning i Lean Arbetsledningen inom IFO har möten för att arbeta med personalförsörjning och stabilitet Kartläggning av arbetsmiljön med hjälp av Starck & Partner genomförs under hösten

14 Frisknärvaro ,2 28,7 27,0 31,0 30,1 34,9 32,2 34,7 Bilaga personalnyckeltal för Södertörnskommunerna 20 Nyckeltal som produceras av respektive kommun Nyckeltal Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Nacka Månadsavlönade med tidsbeg sjukers / månadsavlönade 20 1,9 1,5 1,9 1,4 0,8 1,0 1,2 2, ,7 1,5 2,0 2,2 1,7 1,7 1,5 1, ,6 1,8 2,3 2,9 2,1 1,8 2, ,5 2,1 2,4 3,1 1,9 2,5 1,8 Könsfördelning samtliga månadsavlönade Kvinnor 20 78,0 80,5 80,5 82,0 78,0 78,6 79,0 76,8 Män 20 22,0 19,5 19,5 18,0 22,0 21,4 21,0 23,2 Kvinnor ,0 80,6 80,0 82,6 78,0 79,0 79,1 77,0 Män ,0 19,4 20,0 17,4 22,0 21,0 20,9 23,0 Kvinnor ,8 80,1 80, ,8 79,7 77,2 Män ,2 19,9 20,0 18,1 22,2 20,3 22,8 Kvinnor ,0 80,0 81,0 82,0 78,0 79,8 76,2 Män ,0 20,0 19,0 18,0 22,0 20,2 23,8 Extern personalomsättning 2 Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Nacka 20 11,3 6,9 6,9 10,5 8,8 8,8 9,5 7, ,8 11,4 10,1 8,5 14,4 9,0 9, ,3 8,2 9,5 8,1 9,6 9,2 13,7 9, ,2 9,0 9,1 8,4 9,4 8,5 10,9 8,9 1) Månadsavlönade per 31 dec som inte har någon redovisad sjukfrånvaro (procent) 2) Antal tillsvidareanställda som slutat under året / Antal tillsvidareanställda 31 dec 14

15 Urval av nyckeltal som tas fram centralt av SKL (WebOr-databasen) Nyckeltal Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Sjukfrånvaro kommunal personal, totalt Sjukfrånvaro mer än 59 dgr 20 9,9% 9,9% 9,1% 8,5% 10,9% 10,1% 9,7% 10,2% ,2% 9,9% 9,1% - 9,4% 8,2% 8,7% 9,2% ,8% 9,3% 9,2% 9,0% 9,0% 7,5% 8,1% 8,5% ,6% 8,8% 8,6% 8,6% 8,5% 7,9% 7,8% 7,3% ,7% 8,1% 7,9% 7,9% 7,6% 6,8% 7,0% 7,4% 20 6,8% 7,7% 6,9% 5,7% 6,5% 6,0% 5,9% 6,3% 20 70,9% 67,4% 69,7% 73,2% 74,0% 75,2% 63,3% 72,5% ,1% 68,4% 65,9% - 72,6% 67,2% - 70,8% ,1% 65,1% 64,3% 70,1% 71,9% 61,8% 65,1% 68,2% ,7% 64,7% 61,9% 58,1% 70,4% 65,2% 55,7% 64,8% ,5% 62,6% 61,1% 54,8% 65,8% 57,0% 51,2% 63,6% 20 46,6% 58,2% 52,5% 50,1% 63,3% 53,1% 60,8% 57,4% Sjukfrånvaro kvinnor 20 11,0% 11,1% 10,3% 9,8% 12,4% 11,0% 10,8% 11,6% ,3% 11,1% 9,6% - 10,2% 9,2% 9,7% 10,6% ,0% 10,3% 10,1% 10,4% 9,8% 8,3% 9,0% 9,6% ,6% 9,8% 9,4% 9,9% 9,0% 8,4% 8,8% 8,4% ,8% 8,9% 8,9% 8,9% 8,2% 7,2% 7,6% 8,2% 20 7,9% 8,4% 7,7% 6,3% 7,2% 6,5% 6,4% 7,2% Sjukfrånvaro män 20 5,9% - 6,1% 4,6% 4,8% 7,1% 5,6% 5,2% ,6% 5,7% 6,9% - 6,2% 4,9% 5,0% 4,4% ,9% 5,7% 5,9% 4,9% 5,6% 4,9% 5,0% 4,3% ,1% 5,5% 5,4% 4,5% 6,4% 6,2% 4,4% 3,5% ,8% 5,1% 4,3% 4,5% 5,2% 5,4% 4,4% 4,3% 20 3,6% 4,8% 4,1% 3,6% 3,7% 4,6% 4,0% 3,1% 15

16 forts Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Tillsvidareanställda Visstidsanställda Heltidsanställda Deltidsanställda