Övergången från analoga till digitala trygghetslarm. Teknik. Kjell Thuné - Myndigheten för Delaktighet Mats Nordenback -

Transkript

1

2 Övergången från analoga till digitala trygghetslarm. Teknik Kjell Thuné - Myndigheten för Delaktighet Mats Nordenback -

3 Hur införs digitala funktioner och tjänster för trygghet, service och delaktighet för utförare i vård och omsorg? 3

4 Varför digitalisera? Ombyggnad av telefoninätet Det fasta telenätet spelar en central roll för överföringen av larmsignaler i Sverige. I det analoga kopparnätet fungerade det bra att föra över de analoga larmprotokollen. Kopparnätet tas successivt bort eller ersätts med digitaliserad teknik. Telia optimerar sitt nät för taltrafik och styr över allt mer av teletrafiken till IP (digitalt). Efterhand som nedmonteringen fortskrider minskar möjligheterna till analog larmkommunikation. 4

5 Risker med digitalisering och analoga signaler Problemen beror i första hand på att teleoperatörerna omvandlar analog kommunikation till digital och sedan tillbaka till analog igen. Problemen i näten leder ofta till att larm levereras ofullständigt till larmcentralen, vilket innebär att de inte kan identifiera larm och ingen åtgärd kan vidtas.

6 Nuvarande lösning Analogsignal över GSM Larmmottagnings mjukvara Analog signalering PSTN Analog signalering Databas Server

7 Ny digitallösning Larmmottagnings mjukvara Internet Databas Server SCAIP

8 Kommunikation och Digitalt trygghetslarm De digitala trygghetslarmen är utvecklad för att möjliggöra tvåvägs talkommunikation vid larm via den existerande standarden för digitala anrop via GSM/GPRS. De digitala larmen använder SCAIP, ett standardiserat larmprotokoll för digitala larm över GSM/GPRS Kommunikationen sker över GSM/GPRS (2G)

9 Digitala larm via GSM GSM (2G) Internet När larmet går över det mobila nätet GSM (2G) till larmcentralen så nyttjas två tekniker: 1. Själva larmsignalen går via mobildata GPRS 2. Talet mellan brukaren och larmcentralen sker över GSM:s talkanal.

10 2G = GSM GSM Global System for Mobile Communications, är en standard för digital mobiltelefoni, ofta benämnd som 2G (eller 2,5G inkluderande tekniken GPRS för dataöverföring via datapaket). GPRS - General Packet Radio Services, är en standard för hur man kan överföra datapaket via GSM. De digitala larmen stödjer inte 3G eller 4G.

11 Hur stor yta täcker en 2G mast? Cellstorlek: Upp till 35 km radie Men topografi (berg, skog, byggnader mm) förändrar denna teoretiska teckning, så den verkliga teckningen är något helt annat!

12 Jakten på mobil täckning ternorrland/article svt 81-årige Marcus Gustafsson, Graninge i Sollefteå kommun har tagit jakten på mobil täckning till nya höjder

13 M2M* SIM-kort För att få till bättre täckning med endast en leverantör av telekommunikation så är föreslaget att nyttja ett utländskt SIM-kort (telematikabonnemang med tal över GSM/GPRS) från en teleoperatörs dotterbolag i utlandet. Leverantörerna av trygghetlarm i Sverige har paketeringar där kommunikationen (teletrafiken) ingår i månadskostnaden, i dessa lösningar har de avtal med mobiloperatörer som kan leverera så kallade ROAMING kort Steering parameter konfigurerad i SIM-korten (av operatören), denna parameter bestämmer hur många uppkopplings försök som skall göras mot huvudoperatören innan byte till annan operatörs nät i området. * M2M = Maskin till Maskin

14 Mobila nät och datahastigheter Det finns fyra olika nät för mobilkommunikation i Sverige: GSM (2G), UMTS (3G), LTE450 (4G) och 4G. 2G, Med EDGE kan överföringshastigheten i GPRS-näten blir upp till omkring 384kbit/s. 3G, Turbo 3G har en teoretisk överföringshastighet på upp till 7 Mbit/s. LTE450 (4G) är ett digitalt mobilnät i 450 MHz-bandet. Operatör Net1. Enl. Net1 ska normalhastigheten bli 5 25 Mbit/s, maxhastigheten 35 Mbit/s. 4G, Den teoretiska överföringshastigheten är upp till 100 Mbit/sek i frekvenser 2,6 GHz-bandet. 4G-nätet på frekvensbanden 2600 Mhz (LTE-band 7) i större orter, i delar av skärgården och på vissa populära turistorter(upp till 100 Mb/s). Frekvensbandet 800 Mhz (LTE-band 20) används för 4G på mindre orter (Upp till 10 Mb/s). Kommande 4G byggs på frekvensbandet 1800 Mhz (LTE-band 3), primärt för att förbättra täckning och kapacitet i mellanstora städer (Upp till 50 Mb/s).

15 Larm motagning Hela kedjan Utbruten larmmottagning Utbruten larmmottagning Mobil Kommunala larmcentraler (har idag ca 1/3 av trygghetslarmen i Sverige)

16 Karta över larmcentraler Kalix, Doro Care (öppnar i mars 2016) Örnsköldsvik Örebro Malmö, Doro Care Kristianstads larmcentral Nationell larmcentral Lokal larmcentral

17 Nationell larmmottagning Internet Karls larm från Umeå kommun transporteras till någon av de nationella larmoperatörerna (Örebro eller Malmö (Kalix)). Larmet besvaras av personal på den nationella larmcentralen. Den nationella larmcentralen kallar ut relevanta resurser i Umeå beroende på larmets karaktär. Drift av larmmottagnings applikationen sker i leverantörens centrala datahall. 4 Datacentral 2 Nationell larmcentral

18 Utbruten larmmottagning Internet Datacentral Kommunens larmmottagning Karls larm från Umeås kommun transporteras till någon av leverantörerna av utbruten larmmottagnings datahall (Örebro och Malmö(Kalix). Larmdatat från systemet transporteras sedan tillbacka till Kommunens larmmottagning i Umeå. Drift av larmmottagnings applikationen sker i leverantörens centrala datahall.

19 Utbruten larmmottagning mobil Internet Datacentral Kommunens hemtjänstgrupp Karls larm från Umeås kommun transporteras till någon av leverantörerna av utbruten larmmottagnings datahall (Örebro och Malmö(Kalix). Larmdatat från systemet transporteras sedan tillbacka till hemtjänstgruppernas mobiler i Umeå. Drift av larmmottagnings applikationen sker i leverantörens centrala datahall.

20 Kommunal larmmottagning 1 Internet 3 Datacentral Kommunens larmmottagning Adas larm från Örnsköldsviks kommun transporteras till kommunens larmmottagnings system i lokal datahall. Larmdatat från systemet presenteras sedan på operatörens skärmar i den lokala larmcentralen i Örnsköldsvik KAC (Kommunens alarmeringscentral). Drift av larmmottagnings applikationen sker i egen datahall.

21 Frekventfunktionsövervakning Med frekvent övervakning av trygghetslarm som använder en digital kommunikation kan driftsstörningar i kommunikationen upptäckas inom rimlig tid av larmmottagaren. Detta gäller både kommunikation via mobiltelefoninäten och de fasta bredbandsnäten. Driftstörningar i kommunikationen kan bero på överbelastning i näten, bristande mobilnätstäckning, sändarfel, strömavbrott, tekniska problem i utrustningen eller att trygghetslarmet har kopplats ur av misstag av användaren.

22 Frekventfunktionsövervakning Molntjänster: icare-online (CareTech) NEAT web service SMP Tunstall Databas Internet Larmteamet kommun

23 Frekventfunktionsövervakning Molntjänster: icare-online (Doro Care) NEAT web service SMP Tunstall Databas Internet Larmteamet kommun Basenheten har en räknare som räknar ner från 72 timmar vid ej kontakt med larmknapp och tillbehörslarm

24 Övervaknings vy

25 Övervaknings vy

26 Övervaknings vy