- HUR BARN OCH UNGA UPPLEVER OCH ANVÄNDER TÄBYS UTEMILJÖER PROJEKTET BARNKARTOR I GIS, TEKNISKA KONTORET, TÄBY KOMMUN 2008

Transkript

1 - HUR BARN OCH UNGA UPPLEVER OCH ANVÄNDER TÄBYS UTEMILJÖER PROJEKTET BARNKARTOR I GIS, TEKNISKA KONTORET, TÄBY KOMMUN 2008

2

3 Den verklighet som de yngsta i samhället upplever förändras snabbt. Barndomen idag ser helt annorlunda ut än den barndom som tidigare generationer har upplevt. Om man som vuxen ska försöka sätta sig in i hur barn har det idag så kan man inte utgå från egna erfarenheter. Ur Barnombudsmannens rapport Upp till 18

4 Täby ska vara en kommun där man både vill växa upp, bo kvar och flytta till. Men vad innebär det för stadsplaneringen i praktiken? Hur ska vi forma stadens utemiljöer så att de passar människor i olika åldrar, med skilda behov och intressen? Att hämta in tankar och synpunkter från kommunens invånare är en både viktig och självklar del av det kommunala planeringsarbetet. Det gäller även invånare under 18 år. Barn och unga har enligt Barnkonventionen rätt att göra sin röst hörd i alla frågor som berör dem. Det gäller inte minst stadsplanering. I projektet Plats att växa som drivits av Park-och stadsmiljögruppen på Tekniska kontoret i samarbete med institutionen för Stad och Land, SLU, har barn och ungdomar fått chansen att berätta om sitt Täby. I sin vardag är barn aktiva brukare av kommunens utemiljöer. De besitter en kunskap om Täbys platser, parker, naturområden, gator och torg likt få. De är experter på vilket det bästa trädet är när man ska bygga en koja. De vet varför det ena klätterredskapet är populärt när det andra står bortglömt. De vet vilka parker som är populära och varför. Det vet vilka skogsdungar, kullar och torg som är värdefulla för dem och av vilken anledning. De vet vilka stråk som är otrygga och vilka som är välanvända. Barn och ungdomar är som grupp starkt beroende av hur utemiljön i den närmaste omgivningen utformas. Med korta ben kommer man helt enkelt inte lika långt som med långa. Platserna i närheten av skolan och bostaden är viktigare ju yngre vi är. Projektets mål Att göra barn och ungas röster hörda i stadsplaneringen i Täby. Att samla resultaten till ett planerarvänligt verktyg för alla dem som planerar och utformar kommunens allmänna platser och utemiljöer. Att få fram konkreta markeringar, som vilka platser och stråk utomhus i Täby som barn och unga använder samt på vilket sätt. Att få fram gemensamma nämnare för kring vad barn och ungdomar tycker är bra eller dåligt i sin närmiljö i Täby. Att utifrån barnens svar kunna dra slutsatser kring vilka platser och kvaliteter i kommunen som bör skyddas och bevaras eller förändras och utvecklas. Här i Täby kommer barnens kartor att kunna ge viktiga synpunkter till det pågående arbetet med översiktsplanen. De kommer även att vara till stor nytta i planering för exempelvis lek- och aktivitetsytor samt för kreativa och trygga miljöer i kommunen. Förhoppningen är att de ska bli både ett levande och ett välanvänt stöd när vi formar det framtida Täby. Även den ekonomiska faktorn spelar in. Med hjälp av den information vi får från barnkartorna ökar chanserna att skapa en välplanerad och välanvänd utemiljö. Planeringsmissar i form av impopulära parker och lekplatser undviks. Vilka har deltagit Under våren och hösten 2008 träffade stadsplanerare från Tekniska kontoret elever från alla Täbys stadsdelar. Kontakten med eleverna togs via skolorna och alla samtal och intervjuer utfördes under lektionstid. Klasserna har valts för att få en spridning både geografiskt och åldersmässigt. I princip har alla skolor med årskurs 5, årskurs 9 och gymnasieklasser kontaktats. Metoden förutsätter viss läsvana vilket gör det svårt för yngre barn att delta. Sammanlagt har 34 klasser från 28 skolor intervjuats (se karta). Av 634 intervjuade elever var 48% flickor, 52% pojkar gick 54% i årskurs 5, 37% i årskurs 9 och, 9% årskurs 1 och 3 på gymnasiet gick 23% av de intervjuade i skola i centrum, 20% i Skarpäng, 12% i Vallatorp, 11% i Kyrkbyn, 9% i Näsbypark, 9% i Viggbyholm, 7% i Gribbylund, 5% i Hägernäs och 4% i Ellagård. (Gruppstorlekar och könsfördelning för de olika skolorna hittar du längst bak i Bilaga 1 - Metod) Hur går det till? Metoden bygger på att eleverna fyller i en dataenkät kopplad till en digital karta. Eleverna enskilt vid en laptop med varsin handledare från Park-och stadsmiljögruppen, De svarar på sju enkätfrågor om hur de använder och upplever sina utemiljöer genom att markera platser och vägar på den digitala kartan. Enkätfrågor Var bor du? Vilken väg/vilka vägar använder du till skolan? Vilken väg/vilka vägar använder du på fritiden? Vilka platser/områden brukar du vara på? Finns det något du upplever som farligt, otrevligt eller negativt? Vilka är dina tre favoritplatser? Har du förslag på förbättringar eller önskemål?

5 mellanstadie högstadie gymnasium Vilka har varit med, Skolornas spridning Handledarna fungerar som ett stöd till eleverna när de fyller i enkäterna, förklarar ritverktygen och förtydligar oklarheter i frågorna. Eleverna får själva välja på vilka frågor och hur uttömmande de vill svara. För att få fram så mycket användbar information som möjligt från intervjuerna har handledarna bett om ytterligare nformation på två frågor. När eleverna har fyllt i frågan om vilka platser de använder undrar handledaren om de har några ställen de brukar gå till på vintern. Alla möten med barnen gjordes under varma årstider när snö och kyla lätt glöms bort. Dataenkätens fråga om vad som kan uppfattas som otäckt eller farligt har förtydligats med att de även får markera ut det som de upplever som problem på andra sätt, ex slitage, tråkigt etc. Till varje fråga har eleverna även möjlighet att komplettera sina svar med en skriftlig kommentar. För att i lugn och ro hinna börja tänka på platser man använder gjordes en förberedande övning med eleverna i årskurs 5. Några dagar innan datorintervjun besökte två handledare från Parkoch stadsmiljögruppen klassen och hjälpte dem att rita varsin mental stadskarta över Täby. Mentala kartor visar inte hur det konkret ser ut på en plats. De visar hur det egentligen ser ut - de visar platsen barnen har i minnet. Bilderna kan användas för att förstå vad det är som karaktäriserar en plats och för att starta en diskussion. Med de äldre eleverna gjordes en kortare introduktion för klassen i samband med dataintervjuerna. Hantering av svaren En grundtanke under projektet har varit att bearbeta barnens svar så lite som möjligt. Att arbeta med digitala kartor ger just fördelen att resultaten direkt kan läggas in i den kommunala kartdatabasen, SOLEN. På så vis

6 slipper man mellanhänder mellan barn och planerare. Därmed försvinner ett tolkningsteg och risken för missförstånd minskar. De kommentarer eleverna har lämnat i enkäten har sammanställts och sorterats för att kunna användas statisktiskt. Kartor och kommentarer utgör en diger informationsmängd som kan delas upp och kombineras i en rad olika synvinklar för att undersöka olika förhållanden inom intervjugrupperna. De kartor och diagram som visas här i rapporten är ett urval av den informationen. De analyser och slutsatser som sammanställts i den här rapporten skiljer sig från materialet i kartdatabasen i och med att det innebär en bearbetning av barnens svar. Här har vi valt att även ta med den mer informella nformationen som kommer fram i mötena med barnen. Under projektet information kommit fram både som direkta svar på dataenkätens frågor och i de informella samtal som förts med eleverna vid mötestillfällena. Analyser och slutsatser i rapporten har dragits uifrån den sammanlagda informationen. Metoden Barnkartor i GIS (Geograiskt Informations- System har utvecklats av Ulla Berglund och Kerstin Nordin vid Institutionen för Stad och land, SLU. Under projektet plats att Växa har Poa Collins har varit projektledare. Anna Sääf, Hanna Assargård, Linda Christenssen, Mona Kilström och Maria Hedberg har skrivit rapport, genomfört intervjuer och sammanställt kartdata. En mer utförlig beskrivning av metoden hittar du i bilaga 1.

7 10 RESULTAT OCH ANALYS 10 Rörelsemönster 10 Olika åldersgruppers rörelsemönster 11 Stråk och barriärer 11 Avstånd och kommunikationer 12 Barn - trafikanter i Täby 13 Kartförståelse och orientering 13 Platser och områden 15 Mötesplatser 16 Gemensamma mötesplatser 16 Vad skapar mötesplatser 17 Platskvaliteter 28 Privat och offentlig mark 27 Hur ska man bygga 28 önskemål 31 SLUTDISKUSSION 31 SAMMANFATTNING 33 BILAGOR Bilaga 1: Metod Bilaga 2: Diagram över svar och kommentarer Bilaga 3: Mentala kartor från årskurs 5 18 Användning av Täbys gröna halva 19 Fritid och fri tid 21 Pojkar och flickor 22 Positiva platser 23 Kvalitet och innehåll 23 Nya behov, nya platser 23 Favoritplats inomhus 24 Att skapa egna platser 25 Negativa platser 25 Problem och favoriter följs åt 27 Olika grupper har olika intressen 27 Skillnader och likheter

8 Karta 1: Sammanfattning vägar o har räknats längs varje sträcka. Gul: 5-10 ma

9 ch stråk, kartan är en manuell bearbetning där varje santalet markeringar rkeringar, orange: 11-20, röd: 21-30,mörkröd: >30 Karta 7: Sammanfattning områden, kartan är en manuell bearbetning där varje santalet överlappande markeringar har räknats på varje område. Interval: ljusgul 1-2 markeringar, 3-4, 5-10, 11-20, 21-30, 31-40, röd >40

10 Karta 4-6: vägar och stråk, skol-/fritidsvägar uppdelat per ålder åk 5: röd, åk9: blå, gymn: svart 10