Projekt Säker Läkemedelanvändning i Primärvård

Transkript

1 Projekt Säker Läkemedelanvändning i Primärvård Under 2013/14 har SFAM tillsammans med fem andra yrkesorganisationer medverkat i ett nationellt pilotprojekt med titeln Säker Läkemedelsanvändning i Primärvård. Målet med projektet, som riktar sig till verksamhetsledningarna för landets vårdcentraler, är att minska förekomsten av läkemedelsfel och läkemedelsrelaterade problem. Fokus ligger på patientens användning av läkemedel, där rätt förskrivning relativt patientens samlade sjukdomsbild och patientens förutsättningar att följa förskrivningen är grunden. Metoden är självvärdering och tvärprofessionell granskning. Deltagande enheter och granskare har upplevt projektet positivt och givande. Ytterligare vetenskaplig utvärdering pågår. Bakgrund Felaktig läkemedelsanvändning är en av de vanligaste anledningarna till att patienter skadas i vården. Primärvårdens verksamhet är central när det gäller äldres läkemedelsbehandling. Om inte behandlingen initieras här så förlängs den ofta här och därmed ligger ansvaret i primärvården. För att detta ska ske på ett säkert sätt krävs goda rutiner. Exempelvis måste läkare hålla sig uppdaterade inom olika terapiområden och om vilka fysiologiska åldersförändringar som påverkar läkemedelbehandlingen och samarbetet måste fungera mellan patientens olika vårdgivare. Bristande kommunikation är en viktig anledning till att läkemedelsfel ofta uppstår i vårdens övergångar [1]. Det finns ett betydande utrymme för att förbättra patientsäkerheten och kvaliteten inom området läkemedelsbehandling inom äldrevården [2]. Ett läkemedelsfel är en avvikelse i någon del av processen förskrivning, dispensering eller administrering av läkemedel och definieras som fel oavsett om den orsakat skada eller potentiellt hade kunnat göra det [3]. Upp emot en tredjedel av akuta sjukhusinläggningar bland äldre kan vara orsakade av läkemedelsproblem [2]. Inspiration till projektet har kommit från tre liknande projekt till stöd för verksamhetsledningens patientsäkerhetsarbete inom förlossningsvård, ortopedi och bukkirurgi. Dessa har sammantaget påvisat klara förbättringsmöjligheter och lett till bland annat nya eller reviderade arbetsätt och rutiner, framtagande av nationella rekommendationer i vissa fall och en ökad medvetenhet om vikten av att riktlinjer och rutiner verkligen följs av varje medarbetare [4, 5]. För mer information om dessa projekt se Metod Medverkande I medvetande om att ingen profession på egen hand kan komma tillrätta med problemet felaktig läkemedelsanvändning inbjöd Patientförsäkringen LÖF och SKL de yrkesorganisationer vars insatser i första hand bedömdes vara avgörande för att nå framgång. Projektet har sedan genomförts i

2 samverkan mellan Svensk Förening för Allmänmedicin, Distriktssköterskeföreningen i Sverige, Svensk Geriatrisk Förening, Riksföreningen för Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor, Svensk Förening för Klinisk Farmakologi och Apotekarsocieteten och med administrativt och ekonomiskt stöd av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Patientförsäkringen LÖF. Yrkesorganisationerna har svarat för det medicinska innehållet, rekryterat och utsett experter och granskare, samt främjat projektet via sina organisationer. Den vetenskapliga utvärderingen görs av Lunds Universitet, Centrum för primärvårdsforskning. Projektupplägg Pilotprojektet har omfattat 10 vårdcentraler, varav 5 har utgjort kontrollgrupp. Verksamheterna har medverkat på frivilligbasis och utan ersättning. Metoden har bestått av självvärdering, extern granskning samt genomförande och uppföljning av åtgärder. Först granskade verksamheten (ledning + representanter för olika personalgrupper och samarbetspartners) sina arbetssätt och rutiner och hur man säkerställer efterlevnaden till dessa. Detta gjordes med hjälp av ett av yrkesorganisationernas experter framtaget självvärderingsinstrument. Instrumentet omfattar följande frågeområden: Hur säkerställs att: 1. Förskrivaren har fullständig och korrekt information om patientens läkemedelsanvändning. 2. Läkemedelsanvändningen är välmotiverad mot bakgrund av patientens sjukdomsbild och särskilda förutsättningar. 3. De läkemedel patienten använder inte interagerar på ett skadligt sätt. 4. Läkemedlens miljöpåverkan minimeras. 5. Patienten kan sköta sin läkemedelsbehandling. 6. Patientens läkemedelsanvändning följs upp och utvärderas. 7. Samverkan med slutenvård och specialistvård fungerar. 8. Samverkan med den kommunala hälso- och sjukvården fungerar. 9. Samverkan med apoteken fungerar. 10. Organisationen lär av negativa händelser. 11. Läkemedelsgenomgångar genomför. 12. Om man några metoder/ rutiner/riktlinjer som inte efterfrågats här och som bidrar till en säker läkemedelsanvändning. I nästa steg fick enheten stöd av ett externt tvärprofessionellt granskningsteam för diskussion om förbättringsåtgärder. Teamet analyserade svaren från självvärderingen och gjorde platsbesök innan en överenskommelse ingicks med verksamhetsledningen om lämpliga förbättringsåtgärder. Efter avsatt tid för genomförandet av dessa skedde sedan uppföljning och utvärdering.

3 Resultat De vetenskapliga utvärderingen omfattar deskriptiv rapport om förbättringsmöjligheter och genomförda åtgärder, kvalitativ analys av hur metoden upplevs på enheterna samt kvantitativ analys av till exempel polyfarmaci, interaktioner och läkemedelsförskrivning som klassas som olämplig för äldre. Utvärderingen pågår. Förbättringsmöjligheter och åtgärder Ett stort antal förbättringsmöjligheter har identifierats inom självvärderingsinstrumentets samtliga frågeområden. En del av dessa har, som en början, tagits tillvara i de åtgärdsöverenskommelser som ingåtts. Ett urvalskriterium var att åtgärderna inte skulle vara mer omfattande eller fler än att de skulle vara fullt möjliga att genomföra och redovisa i inom ett halvår. Antalet överenskomna åtgärder uppgår till sammanlagt till trettioåtta, fem till tio per vårdcentral. - Ett uppenbart förbättringsområde är att inför läkarbesöket få bättre grepp om patienternas faktiska läkemedelsanvändning. - Flera åtgärder handlar om att införa rutiner att indikation, och maxdos för vidbehovsläkemedel, anges på varje recept och att varje patient får med sig en läkemedelslista med tillhörande adekvat information. - Elva av de trettioåtta åtgärderna handlar om att uppnå en omfattning och kvalitet på enkla och fördjupade läkemedelsgenomgångar. - Bättre IT-stöd/gemensam läkemedelslista samt införande av läkemedelsberättelse efter slutenvård är åtgärder på mer övergripande plan. Sammantaget har ungefär 75 % av de överenskomna åtgärderna genomförts inom den överenskomna tiden, dock i varierande grad mellan de olika vårdcentralerna. Åtgärder som kräver samverkan med andra aktörer har oftare försenats än de som avser den egna verksamheten.

4 Upplevelser av medverkan i projektet Deltagande verksamhetschefer upplevde projektet positivt, både självärderingen som bidrog till självinsikt och nya rutiner, samt granskningen som innebar omfattande engagemang i enhetens verksamhet. Granskarna upplevde arbetet givande, blev medvetna om säkerhetsrisker på sina egna enheter och tog hem idéer som omsattes i konkreta åtgärder. Granskarna kände att deras arbete bidrog till uppmärksamhet av säkerhetsbrister som verksamhetsledningen själv inte var medveten om. Förbättringsförslag för projektets vidareutveckling har framkommit, bl a förenkling av självvärderingsinstrumentet. Uppföljning av läkemedelsförskrivning Utvärdering sker via statistik från läkemedelsregistret maj Uppföljande projekt Styrgruppen har beslutat att fortsätta den påbörjade samverkan mellan yrkes/intresseorganisationerna, SKL och Patientförsäkringen LÖF, dels för att vidareutveckla metoden och dels för ha beredskap att kunna samverka om eventuella nya områden. Alternativa förslag till fortsatt utveckling av metoden håller på att tas fram. Sara Modig SFAM representant i styrgruppen för projektet Distriktsläkare,Tåbelunds vårdcentral, Eslöv Sara.modig@med.lu.se

5 Referenser 1. Midlov P, Holmdahl L, Eriksson T, Bergkvist A, Ljungberg B, Widner H, Nerbrand C, Hoglund P: Medication report reduces number of medication errors when elderly patients are discharged from hospital. Pharm World Sci 2008, 30(1): Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre In.: Socialstyrelsen; Bates DW, Boyle DL, Vander Vliet MB, Schneider J, Leape L: Relationship between medication errors and adverse drug events. J Gen Intern Med 1995, 10(4): Nystrom ME, Westerlund A, Hoog E, Millde-Luthander C, Hogberg U, Grunewald C: Healthcare system intervention for prevention of birth injuries - process evaluation of self-assessment, peer review, feedback and agreement for change. BMC Health Serv Res 2012, 12: A WD, Robertsson O, Stefansdottir A, Gustafson P, Lidgren L: Timing of preoperative antibiotics for knee arthroplasties: Improving the routines in Sweden. Patient Saf Surg 2011, 5:22.