Kostpolicy, Socialförvaltningen

Transkript

1 Dnr 2009/SOC Kostpolicy, Socialförvaltningen Bakgrund Ett gott näringstillstånd är en viktig förutsättning för att vi människor ska må bra, men också för att medicinska behandlingar ska ge bästa effekt. Det goda näringstillståndet verkar dessutom direkt förebyggande på olika typer av sjukdomar. En fullvärdig kost är en förutsättning för ett bra näringstillstånd. Dessa samband gäller generellt oavsett människors ålder. I takt med att människan åldras reduceras energibehovet till följd av minskad fysisk aktivitet och minskad ämnesomsättning, medan behovet av näringsämne är oförändrat. Likaså kan energibehovet öka på grund av olika kortvariga eller långvariga sjukdomstillstånd. Syfte Syftet med kostpolicyn är att tydliggöra socialförvaltningens riktlinjer för måltidsordning, måltidstider, nattfasta, betydelse av måltidsmiljön och förtydliga de olika yrkesrollernas ansvar. Mål Maten ska anpassas efter den enskildes specifika krav på energi- och näringsbehov, samt efter individuella behov och vanor. Hänsyn ska också tas till den enskildes behov av mat i olika konsistenser och till kulturella olikheter i matvanor. Måltiderna ska fördelas över dygnet och nattfastan bör inte överstiga 11 timmar. Mat och måltider är en naturlig del av verksamheten och en viktig del av livet. Maten ska serveras i en miljö som är tilltalande, bidrar till social samvaro och möjliggör för äldre att bibehålla funktioner. Ansvarsrutiner i kostpolicyn ska ligga till grund för en fungerande måltidssituation, där ansvarsrollerna tydliggörs. Arbetet av berörd personal, på olika nivåer inom socialförvaltningen, ska genomsyras av kvalitet och matglädje utifrån ett gemensamt ansvarstagande och helhetssyn. Ansvarsrutiner Socialnämndens ansvar Beslutar om riktlinjer och mål, samt ekonomiska förutsättningar. Förvaltningschef Att socialnämndens beslut verkställs. Vård- och omsorgschef och Ifo/Lss-chef Att riktlinjer och mål följs upp. Kostchef - Matsedel och matproduktion. - Näringsinnehåll. - Beställd mat produceras. - Egenkontrollprogram. - Kvalitetsansvarig för kosthanteringen. 1

2 - Utbildning för kökspersonal och kompetensutveckling. - Uppdatera kostenhetens hemsida. - Sammankallande för nätverksträffar. - Uppdatera kostombud och enhetschefer med nutritionsmaterial. - Följa upp rapporterade kostavvikelser. - Dialog med köken Kock/Ekonomibiträde - Maten är god och vällagad. - Receptbeskrivning följs. - Producera rätt kost efter beställning. - Ha kunskaper i specialkoster. - Följa och aktivt arbeta med egenkontrollprogrammet. - Dialog med berörda enheter. Undersköterska/vårdbiträde/kontaktperson/vårdare/personlig assistent (punkterna 2, 8 och 9 gäller ej den sistnämnda yrkeskategorin) 1. Trevlig måltidsmiljö som möjliggör en positiv samvaro. 2. Beställer mat. 3. Serverar mat och kosttillägg enligt ordination. 4. Rapportera till sjuksköterska om vårdtagarens matintag förändras. 5. Uppmärksamma den enskildes behov vid matsituationen. 6. Dokumentera löpande händelser i signeringslista, alternativt SoL-anteckning. 7. Dokumentera nattfasta. 8. Diskutera kostavvikelser med kock, samt skicka kostavvikelse till kostchefen. 9. Dialog med köken. Kostombud - Delta i nätverksträffar. - Delge arbetsgrupp aktuell information. Enhetschef - Att personalen har kunskap om aktuella riktlinjer och mål samt förutsättningar att följa dessa. - Personalen har den kompetens som krävs i livsmedelshygien och hygienrutiner. - Följa riktlinjer för nattfasta samt göra årlig sammanställning. - Tilltalande måltidsmiljö som möjliggör en positiv samvaro. - Samarbeta med sjuksköterska i nutritionsfrågor. - Utse kostombud och skapa förutsättningar för dessa att delta i nätverksträffar. - Ny personal informeras om aktuella riktlinjer. Biståndshandläggare - Informera om möjlighet till hjälp med kosten. - Bevilja matdistribution. - Bevilja hjälp vid måltid. - Kontakta distriktssköterska vid behov. Arbetsterapeut/sjukgymnast - Prova ut lämpliga hjälpmedel för att underlätta ätandet. - Förbättra vårdtagarens sittställning i samband med måltid och därmed bidra till bättre matintag. Sjuksköterska - Göra nutritionsbedömning/riskbedömning/åtgärdsplan vid behov, för vårdboende, hemvården och Lss enligt nutritionsrutiner. - Ordinera specialkost eventuellt i samråd med läkare, dietist eller logoped. 2

3 - Skriftlig ordination av berikningsprodukter (se bilaga 1) vid behov (vårdboende). - Ansvar för uppföljning och dokumentation - Ansvar för rådgivning till personal - Samarbeta med enhetschef i nutritionsfrågor - Sjuksköterska på vårdboende beställer näringsdryck. MAS - Att det finns fastställda rutiner kring nutritionsomhändertagande och att dessa utvärderas. - Stödja och samarbeta med enhetscheferna i nutritionsfrågor. Måltidsrutiner Näringsvärdesberäknade matsedlar Näringsvärdesberäknad matsedel gäller för hela förvaltningen och ska följas. Måltidsordning Måltiderna bör fördelas över hela dygnet. En lämplig fördelning är tre huvudmål frukost, middag, kvällsmat samt tre mellanmål. Det är lämpligt för diabetiker, som bör ha så jämn blodsockernivå som möjligt över dygnet, och för individer med dålig aptit som inte orkar äta så mycket vid varje måltid. Man har då större möjlighet att få tillräckligt med både energi och näring. Måltidsordning och måltidstider: Frukost: Mellanmål: Lunch: Mellanmål: Kvällsmat: Kvällsmål/nattmål: Nattfasta Nattfastan bör inte överstiga 11 timmar. En lång nattfasta påverkar allmäntillståndet negativt och rutiner för nattfasta ska finnas på varje vårdboende. Frukt Serveras som mellanmål, dessert eller som tillbehör till kvällsrätten. Måltidsmiljö För många av våra vårdtagare, både på vård- och gruppboenden och i eget boende, utgör måltiderna ett av avbrotten som ger möjligheter till social kontakt under dagen. Måltidsmiljön är mycket betydelsefull. En bra måltidsmiljö kan vi tillsammans skapa genom att: - ha ett vänligt bemötande och vara lyhörda för önskemål. - skapa en lugn miljö, att god tid finns. - ordna så att bästa möjliga bordsplacering tillgodoses efter vad situationen kräver, och arbeta med flexibla lösningar. - tala om vad som serveras och ha en positiv syn på maten. - använda karottsystem - servera lämpliga tillbehör för att öka aptiten. - duka med fina servetter, dukar och snittblommor. - ha bra belysning. - tänka på att musik till maten inte passar alla. 3

4 Berikningsprodukter Sjuksköterska ordinerar vid behov berikningsprodukt utifrån aktuell upphandlat sortiment. Specialkost Specialkoster ska tillhandahållas efter ordination av sjuksköterska för att kunna anpassa kosten till vårdtagarens behov. Ordinationen ska följas upp, utvärderas för val av specialkost. Vi ska kunna erbjuda energi- och proteinberikad kost, specialkost (bl.a. glutenfri och laktosfri), vegetarisk och religionsanpassad kost, samt konsistensanpassad kost. Önskekost ska vid behov kunna beställas i samråd med den enskilde, enligt bedömning av nutritionskunnig sjuksköterska, dietist eller läkare. Kostpärm På varje enhet ska finnas en kostpärm. I den ska finnas adekvata delar ur Region Skånes Nutritionspärm, samt aktuella matsedlar, beställningsrutiner och övrig information som berör kosten. Avvikelsehantering Samtliga anställda ansvarar för att fylla i avvikelserapport (se bilaga 2) samt skicka den till kostchefen. En avvikelse kan vara t.ex. att maten som levererats inte håller rätt temperatur eller att en vårdtagare har fått fel kost. 4

5 Bilaga 1 Ordination av kost med anpassad konsistens, energi- och proteinrik kost och specialkost Beställning till kostenheten, Höganäs kommun Enhet/äldreboende: Namn: Kost: Fr.o.m. T.o.m. Övriga upplysningar: Kostombud: Telefon: Kosten ordinerad av: Omvårdnadsansvarig sjuksköterska Telefon 5

6 Bilaga 2 Avvikelserapport för socialförvaltningens kostverksamhet i Höganäs kommun Fylls i av den som upptäcker avvikelsen: Enhet: Datum och klockslag: Upptäcktes av: Var? Vad har hänt? (kortfattad beskrivning) Vilka åtgärder har gjorts? (hur löste man det, vilka har kontaktats osv.) Datum och underskrift: Fylls i av kostchef: Vad har gjorts? Behövs vidare åtgärder? Datum för ev. uppföljning: Datum och underskrift: 6