Bagaregårdens korttidsenhet. Senior alert i vår stadsdel. ett stöd i det dagliga arbetet

Transkript

1 Bagaregårdens korttidsenhet Senior alert i vår stadsdel ett stöd i det dagliga arbetet

2 Vad är Senior alert? Undernäring, fall och trycksår är vanligt förekommande bland äldre personer och orsakar stort lidande för dem. Detta medför även betydande kostnader för hälso- och sjukvården och för omsorgsverksamheterna. Senior alert är ett webbaserat nationellt kvalitetsregister där personer från 65 år och äldre inom vård och omsorg registreras med riskbedömning, vidtagna åtgärder och resultat inom områdena fall, undernäring och trycksår. De tre områdena som Senior alert innefattar har en stark koppling till varandra. En undernärd person har lättare för att falla och få en höftfraktur och löper därmed större risk att utveckla trycksår. Dessutom är risken för vårdrelaterade infektioner stor för en vårdtagare som är undernärd eller som har trycksår. Senior alert utförs tillsammans med den äldre och vid behov även med anhöriga. Med hjälp av Senior alert synliggör vi det som redan görs och det som behöver förbättras. Senior alert har gett oss möjligheten att utforma ett nytt arbetssätt. Genom att ständigt värdera kvalitet på ett strukturerat sätt har vi kunnat identifiera brister och skapat nya tydliga rutiner. (Se figur.) Riskbedömning Fall, trycksår och undernäring Förebyggande åtgärder Uppföljning Förbättringsarbete Kontinuerlig reflektion över resultat Den äldre personen i fokus På Bagaregårdens korttidsenhet använder vi Senior alert som ett stöd att systematiskt förebygga, åtgärda och följa upp fall, trycksår och undernäring. Trygghet, säkerhet, delaktighet och teamarbete är grundstenarna i vårt dagliga arbete. Vår vision är att stå i framkanten i utvecklingen av äldreomsorgen. Vårt mål är att skapa ökat värde för individen, som vården är till för, och arbeta evidensbaserat, säkert och effektivt. Vi strävar efter och arbetar aktivt för att förhindra undernäring, nolltolerans gällande trycksår och att fallen blir så få som möjligt. Vi arbetar i team där all personal oavsett yrkesprofession är lika viktiga för att nå ett gott resultat. Genom att vi i tidigt skede identifierar risker (helst inom 48 timmar) och sätter in lämpliga åtgärder ökar patientsäkerheten. Här ökar matlusten Vi hade ett stort behov av ett verktyg för att skapa struktur på enheten. Alla medarbetare var oerhört motiverade och ville ändra på sitt arbetssätt men det saknades struktur och rutiner speciellt rutiner när det gäller kost och näring. Därför fick Senior alert mycket utrymme och integrerades snabbt i det dagliga arbetet. I år har vi lagt mycket fokus på nutrition och fall, men framför allt nutrition. Maten och ätandet är en del av det sociala livet och även en viktig del av den medicinska behandlingen och rehabilitering. För att en äldre människa ska orka med sin rehabilitering/återhämtning efter en sjukhusvistelse är det viktigt med en energi och näringsrik mat. Genom att sprida måltiderna över dygnet ges den äldre möjligheten att få i sig tillräckligt med energi och näringsämnen.

3 Nya rutiner vem gör vad? Ansvarsfördelning Vi har upprättat en lista som tydliggör den dagliga ansvarsfördelningen i personalgruppen. Doften av nybakad kaka. Ankomstsamtal Redan vid ankomstsamtalet försöker vi ta reda på vad den äldre personen har för matvanor och önskemål kring mat och mellanmål. Morgonpigg eller kvällsmännniska? Individens matvanor och önskemål förs in på respektive kostkort. Informationsöverföring Kvällslista används som ett verktyg för nattpersonal, till exempel nattmål för att förkorta nattfastan. En bättre måltidsordning Mellanmål mellan huvudmålen och som innebär att nattfastan inte överskrider 11 timmar. De vårdtagare som är morgonpigga erbjuds en förfrukost, det vill säga ett tidigt morgonmål på rummet när de vaknar. De vårdtagare som sitter uppe sent på kvällen, erbjuds kvällsmål antingen gemensamt framför TV:n i matsalen eller inne på rummet. För de som är ordinerade näringsdryck, extra energi och/eller proteinberikad smoothie ges detta i samband med medicinutdelning. Om vårdtagaren vaknar på natten och är orolig, erbjuds något att äta eller dricka. Signering på läkemedelslista markerar att mat och näring är lika viktiga som medicin. Exempel på energirika smörgåsar. Servering. Berikning av kosten Ökat energiinnehåll, mellanmål, aptitretare, berikning med extra smör och grädde/glass samt berikningspulver efter behov (energi/protein), egentillverkad energibomb (recept på baksidan av de nya mat- och vätskelistorna). Den som arbetar i köket gör i ordning vagn med mellanmål utifrån individens önskemål (står på kostkortet) och detta serveras av den som ansvarar för medicinutdelning.

4 Måltidsmiljö: Skapa lugn och ro. Som exempel finns en uppsatt skylt med måltider och information om att besökare inte ska vistas i matsalen under måltid. Detta gäller även personal som inte är direkt inblandad i måltiden. Vi har infört sociala måltider där personal deltar med syfte att till exempel observera måltidssituationer. I vissa fall är det dessutom inte lämpligt att lämna en patient med dysfagi utan uppsikt under måltiden. Måltiden är även ett sätt att umgås vilket kan bidra till ökad trivsel. Maten ska både vara näringsrik och serveras på ett aptitretande sätt i en lugn och trevlig miljö. Kostkort samt nya mat och vätskelistor Vi räknar vätske och kaloriintaget per dygn. Kvalitetsgrupp fall och nutriton Mål: att reflektera över statistik på vår enhet, till exempel när det gäller händelser av fall. När, var och hur faller vårdtagarna? Finns det några samband? Behov av generella åtgärder på enheten? Vi har arrangerat föreläsning av en dietist från SU/Östra sjukhuset samt använt befintlig kunskap inom organisationen vid föreläsning om fallprevention. Personalen ska vara lyhörd för vad som passar bäst för varje individ. Vårdtagaren kan äta tillsammans med andra för att eventuellt bryta isolering eller önska att få äta i avskildhet. Forskning visar att måltidsmiljön har positiva effekter på den boendes energiintag, vikt, nutritionsstatus, funktionsförmåga och välbefinnande. Vi har lyckats skapa ökad medvetenhet hos personalen och det har avsatts tid för reflektion. Sheila Mohammadi sjukgymnast och ansvarsområde fallprevention, Isabelle Belas enhetschef, Merita Murtezi sjuksköterska och regional koordinator Senior alert, Chutikan Suppa undersköterska med nutritionsansvar, Elisabeth Lind undersköterska och lokal koordinator Senior alert, Anna Hagberg undersköterska med nutritionsansvar, Monica Malmberg undersköterska och lokal koordinator Senior alert.

5 Maria Vårholm, undersköterska Bagaregårdens korttidsenhet Göteborgs Stad Grafiska gruppen Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB September 2013 Nu har vi bättre koll på matsituationen. Roligt att se när glädjen och matlusten ökar.