Analysrapport. Bättre liv för sjuka äldre. Sammanställd av länets kommuner och Region Jönköpings län. Kontaktpersoner: Oktober september 2014

Transkript

1 (49) Analysrapport Bättre liv för sjuka äldre Oktober september 2014 Sammanställd av länets kommuner och Region Jönköpings län Kontaktpersoner: Elise Johansson FoU-ledare, Kommunal utveckling, FoUrum, Region Jönköpings län elise.johansson@regionjonkoping.se Marina Sumanosova Utvecklingsledare, Qulturum, Region Jönköpings län marina.sumanosova@rjl.se 1

2 2(49) Förkortningar GGVV IBIC ICF MGT SÄBO VTT Gislaved, Gnosjö, Vaggeryd, Värnamo kommuner Individens Behov i Centrum Internationella klassifikationen av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa Mobilt geriatriskt team Särskilt boende Vårdteamsträff Begreppsförklaring Kommun och landsting/region Region Jönköpings län Äldre När begreppen omnämns i rapporten avses även privata aktörer som har avtal med respektive huvudman. Den 1 januari 2015 bildade Regionförbundet Jönköpings län och Landstinget i Jönköpings län, Region Jönköpings län. När rapporten belyser arbete som skett tidigare används benämningen Landstinget i Jönköpings län, vid redogörelser gällande pågående arbete samt framåtblickande arbete används benämningen Region Jönköpings län. I rapporten avser begreppet äldre personer 65 år och äldre.

3 3(49) Innehåll Bakgrund... 4 Strategi- och handlingsplanen... 4 Ledningskraft... 5 Rapportens syfte och upplägg... 5 Förbättringsområden... 6 Sammanhållen vård och omsorg... 6 God läkemedelsbehandling för äldre Förebyggande arbetssätt God vård och omsorg vid livets slut God vård och omsorg vid demenssjukdom Ökat inflytande God rehabilitering, stroke Sammanfattning Referenser Bilagor... 35

4 4(49) Bakgrund Regeringens nationella satsning Bättre liv för sjuka äldre ( ) har målet att förbättra vården och omsorgen för de mest sjuka äldre. Satsningen syftar till att uppmuntra och stärka samverkan mellan kommuner och landsting/regioner genom ekonomiska incitament (prestationsersättning). Målet är även att effektivisera användningen av resurser så att vård och omsorg i högre grad utgår från målgruppens behov. För kommunerna i länet och Region Jönköpings län finns den gemensamma strategioch handlingsplanen Bättre liv för sjuka äldre i Jönköpings län. Strategi- och handlingsplanen beskriver övergripande målområden, strategier och aktiviteter för lärande och erfarenhetsutbyte. Syftet är att åstadkomma systematiska förbättringsarbeten och uppnå ett bättre liv för sjuka äldre i Jönköpings län. Utifrån strategi- och handlingsplanen har Region Jönköpings län och länets kommuner upprättat egna handlingsplaner, en för varje länsdel 1. Förbättringsarbetet är integrerat i den ordinarie verksamheten och ansvaret för genomförandet bärs av respektive enhet och dess verksamhetsansvariga. Målgruppen för strategi- och handlingsplanen är personer 65 år och äldre som har omfattande nedsättningar i sitt funktionstillstånd till följd av åldrande, skada eller sjukdom. Målgruppen i Jönköpings län omfattar ca personer 2. Ett stort antal omvårdnadspersonal och hälso- och sjukvårdspersonal arbetar gentemot målgruppen. Inom den kommunala vård och omsorgen arbetar över personer med äldre i Jönköpings län (SKL, 2013). I Region Jönköpings län finns ca anställda som arbetar inom områden där patientgruppen 65 år och äldre vårdas. Strategi- och handlingsplan För att uppnå det övergripande målet finns sju parallella förbättringsområden. De fem första områdena är gemensamma med den nationella satsningen och de två sistnämnda är specifika för Jönköpings län. Under strategi- och handlingsplanens period pågår förbättringsarbeten inom samtliga områden, dock ligger ett fokus på de tre förstnämnda: Sammanhållen vård och omsorg God läkemedelsbehandling för äldre Förebyggande arbetssätt 1 I länet finns tre länsdelar; Norra - där Jönköpings sjukvårdsområde samt kommunerna Habo, Mullsjö och Jönköping ingår. Höglandet - där Höglandets sjukvårdsområde samt kommunerna Aneby, Tranås, Nässjö, Sävsjö, Eksjö och Vetlanda ingår. GGVV - där Värnamo sjukvårdsområde samt kommunerna Gnosjö, Gislaved, Vaggeryd och Värnamo ingår. 2 Ca 18 % av befolkningen 65 år och äldre har omfattande nedsättningar i sitt funktionstillstånd till följd av åldrande, skada eller sjukdom (Socialstyrelsen, 2013). I Jönköpings län är ca personer 65 år och äldre (SCB, 2014). 3 Innefattar personal inom äldre- samt funktionsnedsättningsomsorgen. 4 Inkluderar ej privata vårdgivare och vårdcentraler.

5 5(49) God vård och omsorg vid livets slut God vård och omsorg vid demenssjukdom Ökat inflytande God rehabilitering efter stroke För varje målområde finns en eller flera indikatorer som visar eller indikerar läget i respektive förbättringsområde. Genom att följa indikatorernas utveckling får vi en uppfattning om i vilken riktning respektive förbättringsområde utvecklas. Indikatorerna samt förbättringsområdena ses inte som mål i sig utan som drivkrafter för att uppnå en förbättring och se nyttan för den enskilde individen i dess vardag. Ledningskraft Många av de mest sjuka äldre återfinns i både kommunernas såväl som Region Jönköpings läns vård och omsorg, vilket kräver samverkan mellan verksamheterna för genomförande av den gemensamma handlingsplanen. Som en del av den nationella satsningen har seniorrepresentant, representanter från samtliga kommuner i länet och Region Jönköpings län, regelbundet deltagit i Ledningskraft, en mötesplats för att driva arbetet för de mest sjuka äldre i Jönköpings län. Teamet har varit drivkraften i förbättringsarbetet inom ramen för Bättre liv för sjuka äldre på länsnivå. På nationell nivå har träffar för Ledningskraft skapat inspiration och framåtanda. Rapportens syfte och upplägg Analysrapporten genomförs på uppdrag av strategigrupp äldre och avser belysa exempel på hur förbättringsarbetet har bedrivits samt uppnått resultat, i kommunerna och dåvarande Landstinget i Jönköpings län, oktober 2013 till september Rapporten är strukturerad runt ovanstående förbättringsområden och data presenteras på länsnivå; i bilagan finns data på detaljerad nivå. Förbättringsresan, ett systematiskt förbättringsarbete inom ramen för Bättre liv för sjuka äldre, har pågått under året med syftet att i tvärprofessionella team utvecklas och möjliggöra bästa möjliga vård och omsorg. De deltagande teamen, formade utifrån verksamheternas enheter har själva valt, utifrån sina behov, vilket område som förbättringsarbetet har fokuserat på. Exempel från dessa förbättringsarbeten ges i rapporten. Under året genomfördes även två enkätundersökningar (maj och oktober), kallade Sammanhållen vård och omsorg. Syftet var att få en bild av hur långt verksamheterna har kommit i det systematiska förbättringsarbetet inom ramen för strategi- och handlingsplanen, enkäterna besvarades av medarbetare med ledningsansvar i verksamheter inom vård och omsorg i länet. Reflektioner från den senaste undersökningen, med sammanlagt 210 svarande, integreras under respektive förbättringsområde. Rapporten avslutas med en sammanfattning. Innan färdigställande av rapporten har synpunkter inhämtats från strategigrupp äldre, Ledningskraft samt seniorrepresentanter som deltagit i utvecklingsarbetet.

6 6(49) Förbättringsområden De olika områdena i strategi- och handlingsplanen hör samman och påverkar varandra, och de är alla viktiga för att den äldre ska få en god sammanhållen vård och omsorg. Sammanhållen vård och omsorg Sjuka äldre har ett särskilt stort behov av en individanpassad, samordnad och kontinuerlig vård och omsorg, då flera olika symtom och diagnoser ofta förekommer, samt att kontakter med olika huvudmän kan vara svåra att överblicka. För målområdet Sammanhållen vård och omsorg finns målen att minska undvikbar slutenvård och återinskrivning inom 30 dagar. Villkor för prestationsersättning Att under 4 av 6 månader minska värdet på indikatorn undvikbar slutenvård jämfört med motsvarande månader föregående år Utfall Under 5 av 6 månader var indikatorn lägre jämfört med föregående år. Att under 4 av 6 månader minska värdet på indikatorn återinskrivning inom 30 dagar jämfört med motsvarande månader föregående år Under 4 av 6 månader var indikatorn lägre jämfört med föregående år. Tabell 1. Förbättringsområde Sammanhållen vård och omsorg, dess villkor för den nationella satsningen samt beskrivning av utfall för länet, mars-augusti 2014.

7 7(49) Undvikbar slutenvård Målet var att minska antalet undvikbara slutenvårdstillfällen i länet. För den nationella indikatorn var målet att under fyra av sex månader (mars-augusti) minska värde på indikatorn jämfört med motsvarande månader under Detta lyckades länet som helhet med, värdet på indikatorn var lägre i mars, april, maj, juni och augusti, jämfört med föregående års resultat. På kommunnivå klarade 7 av 13 kommuner målet (Eksjö, Gislaved, Habo, Jönköping, Nässjö, Tranås och Vaggeryd). Gnosjö uppvisade ett lägre resultat för 8 av 12 månader jämfört med föregående år, detta gjorde även Eksjö. Skillnaden är att Eksjös positiva resultat inföll under de för den nationella satsningen viktiga månaderna, vilket inte var fallet för Gnosjö. Se bilaga 1; tabell 6 för detaljerad information. En svag minskning av undvikbara slutenvårdstillfällen ses i riket som helhet över tid, en liknande minskning kan inte ses i Jönköpings län (se diagram 1). En förklaring kan vara att utgångsläget vid mätningens start i oktober 2011 var lägre i Jönköpings län än i många andra län/regioner och att en minskning därmed är svårare att åstadkomma. Diagram 1. Resultatnivån för indikatorn undvikbar slutenvård är lägre för Jönköpings län jämfört med riket som helhet under mätperioden, oktober september Källa: Kvalitetsportalen.se.

8 8(49) Återinskrivningar Målet var att minska antalet återinskrivningar i länet. För den nationella indikatorn var målet att under fyra av sex månader (mars-augusti) minska värdet på indikatorn jämfört med motsvarande månader under Även detta lyckades länet som helhet med, värdet på indikatorn var lägre i april, maj, juni och augusti jämfört med föregående års resultat. På kommunnivå klarade 3 av 13 kommuner målet (Eksjö, Gislaved och Vaggeryd). Vetlanda uppvisade ett lägre resultat för 7 av 12 månader jämfört med föregående år, för få av dessa låg dock inom de för den nationella satsningen viktiga månaderna. Se bilaga 1, tabell 7 för detaljerad information. Över tid ses inga förändringar av värdet på indikatorn som kan härstamma från bedrivet förbättringsarbete, varken i Jönköpings län eller på nationell nivå. Diagram 2. Resultatnivån för indikatorn oplanerade återinskrivningar fluktuerar i riket som helhet och även i Jönköpings län under mätperioden, oktober september Källa: Kvalitetsportalen.se. Pågående förbättringsarbete Många förbättringsarbeten bedrivs inom målområdet Sammanhållen vård och omsorg. Några av dessa: fokuspatient, trygg hemgång, samordnad individuell plan, projektet Individens behov i centrum (IBIC) samt projektet Färre hjärtsviktspatienter i sjukvården bättre hälsa hemma, presenteras här. Fokuspatienter Den dagliga vården och omsorgen om äldre ska säkerställa och förebygga att den enskilde inte drabbas av sjukdomstillstånd och besvär som hade kunnat undvikas och inte heller behöver åka till sjukhus i onödan. Under 2013 började det länsgemensamma arbetet kring fokuspatienter. Syftet är att genom länsgemensam

9 9(49) rutin förbättra utskrivningsprocessen och uppföljning utanför sjukhus för patienter med hög risk för återinskrivning, så kallade fokuspatienter. Målet är att undvika för patienten onödiga sjukhusvistelser. Med fokuspatient 5 menas att patienten har identifierats via en specifik checklista och antas riskera bli inskriven igen inom 30 dagar. Under året, oktober 2013 till september 2014 har totalt fokuspatienter remitterats (se diagram 3). Av dessa var 499 inom Jönköpings sjukvårdsområde, inom Höglandets sjukvårdsområde och 134 inom Värnamo sjukvårdsområde. Totalt har remisser skickats i länet (mars 2013-september 2014). Diagram 3. Diagrammet indikerar en svag minskning av återinskrivning av patienter med fokusremisser för Jönköpings län. Källa: Region Jönköpings läns databas Diver. I enkäten Sammanhållen vård och omsorg framkom att 51 % av de svarande använder den länsgemensamma rutinen för fokuspatient. 15,7 % använder rutinen vid enstaka tillfällen, medan 35,4 % angav att de använder rutinen vid de flesta eller alla tillfällen. Verksamheter i dåvarande Landstingets regi angav att de använder rutinen för fokuspatient i högre grad (63 %) än verksamheterna i kommunerna (40 %). När samtliga verksamheter, inom både kommun och landsting, studerades framkom att 68 % av verksamheterna på Höglandet svarat att de använder den länsgemensamma rutinen för fokuspatient. Motsvarande siffra i norra länsdelen var 44 % och i GGVV 38 %. 5 För en ingående beskrivning av vad fokuspatient innebär, se Länsgemensamma rutiner kring Fokuspatienter (

10 10(49) Trots användning av fokusremisser kan inte någon tydlig trend av minskade återinskrivningar för fokuspatienter ses i länet som helhet, se diagram 4. För Höglandets sjukvårdsområde ses en svag indikation av minskade oplanerade återinskrivningar i samband med ökat antal remitterade fokuspatienter (se bilaga 1; diagram 19). Diagram 4. Diagrammet beskriver antalet skickade remisser, antal gjorda uppföljningar på skickade remisser, samt andel remitterade av de som antagits ha behov av fokusremiss enligt definitionen på fokuspatient. Källa: Region Jönköpings läns databas Diver. Höglandssjukhuset För Medicinkliniken på Höglandssjukhuset återfinns ett något starkare samband mellan oplanerade återinskrivningar och antal remitterade fokuspatienter (se bilaga 1; diagram 20). Arbetet där började redan i februari 2012 då medicinkliniken hade mycket överbeläggningar och såg att många multisjuka patienter blev återinlagda. En gemensam målbild och plattform sattes upp tillsammans med vårdcentraler, kommuner och geriatrik. En checklista för att identifiera dessa individer på akuten togs fram. I samband med införandet kom de länsgemensamma rutinerna för fokuspatienter, och arbetet övergick till dessa. Medicinkliniken tror att utöver att de kom igång relativt tidigt med arbetssättet är deras goda samarbete och synkronisering med både vårdcentraler och kommuner avgörande för de resultat som nu ses. På medicinkliniken används dagliga rutiner i arbetet med fokuspatienter och dialog förs med och om varje enskild patient. Innan utskrivning får fokuspatienterna en

11 11(49) fokusbroschyr, inklusive ett trygghetskvitto och en kontaktlista för att veta var de ska vända sig med frågor. Alla organisationer runt fokuspatienterna är viktiga, och just nu jobbar Höglandet med att involvera ambulansorganisationen på ett förebyggande sätt för att minska antalet månglarmare. De lyfter även vikten av Esther-nätverket 6, som en grund att luta sig mot i arbetet med fokuspatienter. Vetlanda vårdcentral Bra Liv En av de vårdcentraler som finns på Höglandet är Vetlanda vårdcentral Bra Liv. Inom ramen för Förbättringsresan har de, tillsammans med hemsjukvården, utvecklat ett gemensamt arbetssätt för att underlätta samarbete och kommunikation mellan huvudmännen, med syftet att minska antalet återinskrivningar bland fokuspatienter. Vårdcentralen gör hembesök, inom tre dagar efter att fokusremiss kommit till primärvården, hos äldre som vårdats i slutenvården och gått direkt hem. En grön mapp upprättas för varje patient som ett stödverktyg vid hembesök, innehållande journalanteckningar, fokusremiss, eventuell tidsbokning hos läkare, checklista samt uppföljningsdokument. Arbetssättet har lett till ökad patientsäkerhet och bättre vård för den äldre; ett ökat samarbete och förståelse mellan Vetlanda kommuns hemsjukvård och Vetlanda vårdcentral; samt ökad trygghet för fokuspatienter och deras anhöriga. Trygg hemgång Som en del i det systematiska arbetet för en sammanhållen vård och omsorg har 10 av 13 kommuner i länet implementerat, eller är i startfasen, av koncept för att skapa trygg hemgång från slutenvård. Konceptet innebär att personal från hemsjukvården och/eller hemtjänst tar emot individen hemma när hen kommer från slutenvård eller korttidsplats. Tranås kommun Tranås kommun har arbetat metodiskt med sitt Välkommen hem-paket där personal från hemtjänsten möter upp individen i hemmet. Personalen ser till att hemmet är i ordning, att det finns mat i kylen, att rätt hjälpmedel vid behov finns tillgängliga, att läkemedel och övriga medicinska insatser stämmer. Personalen och den äldre sitter ned hemma och går tillsammans igenom insatserna och hur dessa ska utföras. För den enskilde skapar arbetssättet ökad trygghet i att vårdas hemma och leva så självständigt som möjligt. Arbetssättet har också skapat en ökad arbetstillfredsställelse hos hemtjänstpersonalen. Arbetet med trygg hemgång kan vara en påverkansfaktor på indikationen av minskade oplanerade återinskrivningar som ses på Höglandet. 6 Esther-nätverk är ett samarbete mellan kommunerna, all primärvård och slutenvården på Höglandet och Ydre i Östergötland för att utveckla samverkan i vården.

12 12(49) Jönköpings kommun I några kommuner i länet görs vård- och omsorgsplaneringen efter sjukhusvistelsen hemma vid köksbordet, pilotprojektet Hemteam i Jönköping och Mullsjö är ett exempel. Projektet Hemteam började våren 2013 i Jönköpings kommun, med syftet att genom vård och omsorgsplanering i hemmet, öka den enskildes möjligheter att påverka och ta ansvar för sin egen situation samt att kunna påbörja sin rehabilitering i hemmet och därmed stärka sin självkänsla och bli trygg. Projektet riktar sig till personer över 65 år som vistats på sjukhus och därefter är i behov av vård-och omsorgsplanering. Ett team bestående av biståndshandläggare, vård- och omsorgspersonal, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut arbetar tillsammans och några i teamet möter upp den enskilde i hemmet. Teamet planerar insatserna för de kommande veckorna, tillsammans med den äldre varefter utrednings- och rehabiliteringsarbetet påbörjas. Biståndshandläggaren fattar ett rambeslut som gäller för två till tre veckor, därefter genomförs ett planeringsmöte för att bedöma behov av eventuellt fortsatta insatser. Den äldre garanteras alltid en plats på korttidsenhet om hen inte anser sig klara av situationen i hemmet. Återinskrivningar kan undvikas genom att Hemteamet har täta kontakter med berörda professioner och på så vis snabbt kan sätta in åtgärder då de ser förändringar hos den äldre. Utvärdering visar att de äldre känt sig mycket nöjda och framförallt trygga med att gå hem med stöd av Hemteam. För den äldre har satsningen på Hemteam gett en stärkt känsla av att vara oberoende och få möjlighet att bo kvar hemma samt att rehabilitering har kunnat starta omgående i hemmet. Mobila geriatriska teamet (MGT) Jönköping I samtliga sjukvårdsområden i länet finns någon form av mobila team som riktar sig till äldre. MGT i Jönköping startade hösten 2013 som ett pilotprojekt med två vårdcentraler. Grundtanken är att etablera ett symtominriktat, personcentrerat arbetssätt som skapar bättre symtomkontroll, ökad trygghet och även kunna minska antalet icke värdeskapande inläggningar på sjukhus. Navet i verksamheten är samarbetet mellan geriatriska kliniken och kommunens hemsjukvård. Arbetssättet innebär kontinuerlig telefonkontakt och hembesök av MGT-teamet för målgruppen 75 år och äldre, med tre eller fler inläggningar de senaste 12 månaderna, som bor i eget boende med kommunal hemsjukvård. Flera faktorer har påverkat projektet positivt: en ledningsstruktur som inbegripit samtliga parter (slutenvård, primärvård och kommunal hemsjukvård); stöd från ledning på klinik-, sjukvårds- och regionnivå; god förankring i involverade verksamheter; stöd från utvecklingsledare och samtidigt intresse att beforska förändringsarbetet; samt kontinuitet i läkar- och sjuksköterskegrupp och i ledningsgruppen. De äldre och deras anhöriga är nöjda med insatsen och upplever trygghet, förtroende och god kontinuitet. Många säger att detta är det bästa som hänt i deras sjukdomstid. En medarbetarenkät med kommunala hemsjukvårdssjuksköterskor och distriktsläkare ger goda omdömen kring

13 13(49) arbetssättet. Antal vårdtillfällen, vårddygn samt besök på akuten och i primärvården har minskat för de som varit inskrivna i MGT. Samordnad individuell plan (SIP) En SIP 7 ska upprättas när den enskilde har behov av stöd med samordning av insatser från flera aktörer och huvudmän. Syftet med förbättringsarbetet SIP är att genom lärandeseminarier efter verksamheternas behov möjliggöra att de berörda verksamheterna i länet har tillräcklig kunskap om och beredskap för att uppmärksamma, initiera, genomföra och följa upp samordning av individuella planer. En enhetlig tolkning av lagen gällande SIP (2 kap. 7 Socialtjänstlagen (2009:981) och 3f Hälso- och sjukvårdslagen (2009:979)) som säkerställer samordning mellan kommuner och landsting i Jönköpings län har arbetats fram under året och accepteras av samtliga berörda verksamheter. Dessutom har välfungerande verktyg som är tillgängliga och funktionella för alla berörda medarbetare i kommunerna och regionen arbetats fram. Även om möjligheter och verktyg finns för att genomföra en SIP har arbetet inte kommit igång i en större utsträckning i länet. I enkäten Sammanhållen vård och omsorg framkommer att ca 28 % av de svarande använder SIP vid enstaka tillfällen, motsvarande siffra för verksamheter i landstinget var 23,8% och i kommunerna 32,2%. Ytterst få (ca 2 %) har svarat att de använder SIP vid de flesta eller alla fall där det är relevant. En större enkät (1 069 svarande) angående användning av SIP har gått ut till verksamheter inom kommun och landsting under hösten Där framkommer att av dem som arbetar med äldre i både kommunal- och landstingsregi är det 82,6 % som inte deltagit i något SIP-möte, vilket är högre än för samtliga svarande (57,2 %). Även om relativt få SIP-möten för äldre har genomförts så anser 53,6 % av de svarande som arbetar med äldre att SIPmöten är mycket viktiga eller avgörande för individen, vilket är något lägre än för samtliga svarande (66,1 %). Möjligheter och verktyg för att genomföra en SIP finns, inställningen att SIP är viktigt finns; trots detta har arbetet inte kommit igång i en större utsträckning för äldre i länet. Individens Behov i Centrum (IBIC) IBIC är ett behovsinriktat arbetsätt inom kommunerna som börjar med att ta reda på; vad vill den äldre uppnå, vad är viktigt, stödjande eller hindrande i det dagliga livet. I länet pågår ett arbete med att sammanföra införandet av IBIC för SoL 8 - och HSL 9 - personal, en strukturerad och processbaserad dokumentationsmodell. Ett stöd i att behålla fokus på den äldres individuella behov, vilket införandet av dessa modeller medför, bidrar till att uppnå kommunernas mål för sammanhållen vård och omsorg. En strukturerad dokumentation möjliggör jämförelser mellan olika delar av hälsooch sjukvård och service- och tjänsteverksamheter över tid, men också en ökad möjlighet för informationsöverföring och förståelse över såväl professions- som 7 För en ingående beskrivning av arbetet med SIP, se 8 SoL-personal är personal som lyder under Socialtjänstlagen. 9 HSL-personal är personal som lyder under Hälso- och sjukvårdslagen.

14 14(49) verksamhetsgränser. I takt med att vi närmar oss ett läge där individen får tillgång till sin egen journal via nätet, blir gemensamma begrepp och högre strukturering i dokumentationen en viktig komponent för en tydligare och mera sammanhängande dokumentation som är lättillgänglig för medborgaren. I länet har processledare och nyckelpersoner inom IBIC utbildats i varje kommun som ansvarar för att driva införandet i den egna kommunen. Motsvarande processledare och nyckelpersoner för hälso- och sjukvården har utbildats lokalt genom IBIC. Koncept och material för utbildning och hållbarhet har planerats och tagits fram i samverkan. I genomförandet sker samverkan mellan IT-leverantörer och arbetsgruppen för länets verksamhetssystem för införande av ny dokumentationsmodul i IT-systemen. Strukturerad dokumentation i kommunal vård och omsorg gör att den äldre får stöd och hjälp utifrån sina behov, får själv vara delaktig i att värdera och följa upp insatser genom ökad insyn och inflytande, ger en ökad rättssäkerhet samt en likvärdig handläggning och dokumentation. Färre hjärtsviktspatienter i sjukvården bättre hälsa hemma Hjärtsvikt är ett komplext och livslångt tillstånd där många professioner och vårdgivare måste samverka för en god och säker vård. Förbättringsprojektet syftar till att förbättra vardagen för patienter med hjärtsvikt genom minskade onödiga återinläggningar och ökad samverkan mellan professioner och vårdgivare. Projektet är nationellt och i Jönköpings län har Värnamo sjukhus deltagit. Ett mobilt geriatriskt team inriktat på hjärtsviktspatienter har startat. En liten personalgrupp gör hembesök och har telefonkontakt med den äldre, vilket skapar fördjupad patientkontakt. Projektet har bidragit till högre följsamhet till riktlinjer gällande behandling och diagnostik och förbättrad teamsamverkan för de svårast sjuka. För att lyckas med detta projekt har bland annat en intresserad ledning som efterfrågar resultat samt patient- och närståendemedverkan varit viktigt. God läkemedelsbehandling för äldre Målet för förbättringsområdet God läkemedelsbehandling för äldre är att minska risken för biverkningar och negativa läkemedelsinteraktioner hos äldre med 10 %, jämfört med föregående års resultat. Indikatorerna mäter användningen av läkemedel, där en minskning väntas ge lägre risk för biverkningar och negativa läkemedelsinteraktioner.

15 15(49) Indikator Olämpliga läkemedel för personer 75 år och äldre Läkemedel mot psykos för personer 75 år och äldre Användningen av antiinflammatoriska läkemedel för personer 75 år och äldre Utfall 16.4 % minskning av medelvärde jämfört med föregående år 3,1 % minskning av medelvärde jämfört med föregående år 24,4 % minskning av medelvärde jämfört med föregående år Tabell 2. Förbättringsområde God läkemedelsbehandling för äldre, dess indikatorer samt beskrivning av utfall för länet, oktober 2013 september Olämpliga läkemedel för personer 75 år och äldre Olämpliga läkemedel 10 har stadigt minskat sedan 2012 och detta är även utfallet för mätperioden oktober 2013 till september Resultatet för länet ligger under rikssnittet och samtliga kommuner minskar användning av olämpliga läkemedel jämfört med föregående år. Se bilaga 2 för detaljerad information. Diagram 5. Ett konsekvent arbete med olämpliga läkemedel har gett resultat, i juni 2013 gick länets nivå under rikets totala nivå. Källa: Kvalitetsportalen.se. 10 Till olämpliga läkemedel för äldre över 75 år räknas långverkande bensodiazepiner, läkemedel med betydande antikolinerga effekter, tramadol och propiomazin.

16 16(49) Läkemedel mot psykos för personer 75 år och äldre För läkemedel mot psykos ses en ytterst svag minskning i användning jämfört med föregående år. Länets resultat ligger något över rikssnittet, dock ses inte heller någon minskning på indikatorn på riksnivå. Några kommuner (Eksjö, Nässjö, Sävsjö, Habo och Mullsjö) har åstadkommit en minskning av läkemedel mot psykos, under mars till augusti jämfört med föregående år, den nationella satsningens mål. Minskningen når dock inte strategi- och handlingsplanens mål på 10 % minskning av användning. Värt att notera är att under 2013 ändrades definitionen av indikatorn, från att tidigare ha berört individer 65 år och äldre som får dosdispenserade läkemedel mot psykos, till att beröra alla individer 75 år och äldre som får läkemedel mot psykos. Samtidigt har Läkemedelskommittén i Jönköpings län gått ut med restriktioner gällande förskrivning av läkemedel via dosdispensering. Dessa förändringar gör det svårt att följa den faktiska förändringen av användning av läkemedel mot psykos för äldre i länet. Se bilaga 2 för detaljerad information. Diagram 6. Användning av läkemedel mot psykos ligger stabilt, något över rikssnittet under perioden oktober 2011 till september Källa: Kvalitetsportalen.se. Antiinflammatoriska läkemedel för personer 75 år och äldre Antiinflammatoriska läkemedel har stadigt minskat sedan 2012 och detta är även utfallet för mätperioden oktober 2013 till september Resultatet för länet ligger under rikssnittet och samtliga kommuner minskade användning av antiinflammatoriska läkemedel jämfört med föregående år. Se bilaga 2 för detaljerad information.

17 17(49) Diagram 7. Ett konsekvent arbete med antiinflammatoriska läkemedel har gett resultat. Länet har konsekvent legat under rikssnittet och även gjort en något större minskning än riket som helhet. Källa: Kvalitetsportalen.se. I enkäten Sammanhållen vård och omsorg framkommer att arbetet med läkemedelsgenomgångar har fått genomslag i många verksamheter; 62,9 % av de svarande uppgav att de genomför läkemedelsgenomgångar med de flesta eller alla individer i verksamheten. I verksamheter i kommunal regi var siffran något högre, 70,3 % jämfört med 54,8 % för verksamheter i dåvarande Landstingets regi. När samtliga verksamheter, inom både kommun och landsting, studerades framkom att 78,4 % av verksamheterna i GGVV svarat att de genomför läkemedelsgenomgångar med de flesta eller alla individer i verksamheten. Motsvarande siffra i norra länsdelen var 58,4 % och 59,0 % på Höglandet. Pågående förbättringsarbete Arbetet med äldre och läkemedel har pågått under en längre tid i länet. Redan 2009 uppmärksammades behovet av en regional satsning och 2011 kom Äldre och läkemedel handlingsplan för Jönköpings län Projektets syfte var att ge stöd till ett långsiktigt, systematiskt förbättringsarbete, för att kunna följa upp och förbättra resultaten när det gäller äldre och läkemedel. Alla kommuner erbjöds utbildning kring äldre och läkemedel och utbildningar genomfördes i nio av länets tretton kommuner. Stöd utgick också från apotekare vid läkemedelsgenomgångar i kommunerna. Samma indikatorer som för förbättringsområdet God läkemedelsbehandling för äldre, användes i projektet. Vikten av samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård samt mellan de olika yrkesprofessionerna som är

18 18(49) involverade i läkemedelsbehandling har belysts i projektet som har lagt en god grund för de resultat vi nu ser av minskad användning av olämpliga läkemedel och antiinflammatoriska läkemedel bland äldre i länet. De åstadkomna förändringarna i arbetssätt har fortsatt att ge effekt även efter projektets avslut. Användningen av olämpliga samt antiinflammatoriska läkemedel har fortsatt att minska under Nässjö kommun Då Läkemedelskommittén i Jönköpings län gått ut med restriktioner gällande förskrivning av läkemedel via dosdispensering startade, i april 2014, projektet "Förbättrad läkemedelshantering i ordinärt och särskilt boende". Nässjö valdes ut som pilotkommun och har blivit en betydelsefull del i det större projektet, där de positiva resultaten ska användas för spridning i övriga kommuner i länet. Syftet var att pröva nya arbetssätt som underlättar läkemedelshanteringen, från ordination till administrering. Projektet syftade även till att stimulera samverkan mellan kommunen, primärvården och lokala apotek för att underlätta läkemedelshanteringen. Kliniska apotekare från dåvarande Landstinget har i samarbete med Nässjö kommun granskat ApoDos-patienters läkemedelslistor och föreslagit ändringar. Rutiner för hantering av ApoDos har utformats och fortbildning och diskussionsträff har genomförts för sjuksköterskor inom kommunen, lokala apotek och vårdcentralens personal. Under december 2014 genomfördes en mätning av tidsåtgång för läkemedelshantering för kommunens sjuksköterskor. Resultatet för projektet är färre äldre som har både ApoDos och dosettdelad medicin, avslutad ApoDos för de äldre där läkemedelsgenomgången funnit att detta inte varit lämpligt samt kvalitetssäkrade och förbättrade rutiner som förväntas leda till säkrare läkemedelshantering för den äldre. Förebyggande arbetssätt Målet är att åstadkomma ett systematiskt och preventivt arbetssätt där antalet fall, trycksår och undernäring ska minska och munhälsan hos äldre förbättras. Som stöd för det systematiska arbetssättet används kvalitetsregistret Senior alert där riskbedömningar, planerade åtgärder samt utförda åtgärder registreras. Det förebyggande arbetssättet ska användas inom såväl slutenvård och primärvård som inom kommunal verksamhet.

19 19(49) Indikator 1. Minst 90 % av de boende i särskilt boende och korttidsboende oavsett driftsform ska ha riskbedömts och fått planerade åtgärder som registrerats i Senior alert. 2. Samtliga kommuner ska delta i punktprevalensmätning. 3. Minst 90 % av de personer som riskbedömts inom kommunens hemtjänst, hemsjukvård, sjukhus och vårdcentraler, ska ha fått planerade förebyggande åtgärder och som följts upp och registrerats i Senior alert. 4. Minst 10 % av samtliga riskbedömningar ska innehålla bedömning av munhälsa med riskbedömningsinstrumentet Revised Oral Assessment Guide (ROAG) med registrering i Senior alert. Utfall a) 84 % riskbedömda b) 76,2 % av de som hade risk och har fått planerad åtgärd a) 11 av 13 kommuner har deltagit a) 93,8 % av de som hade risk och har fått planerad åtgärd b) 86,4 % av de som hade risk och har fått åtgärd a) 38,2 % av samtliga riskbedömningar innehåller munhälsobedömning Tabell 3. Förbättringsområdet Förebyggande arbetssätt, dess indikatorer samt beskrivning av utfall för länet, oktober 2013 september Totalt har riskbedömningar genomförts i länet varav i kommunal regi 11 och i Landstingets regi, oktober 2013 till september Indikator 1 - riskbedömningar i SÄBO och korttidsboende Målet för indikator 1- riskbedömningar med risk som fått utförd åtgärd - är nationellt och så är även målet i strategi- och handlingsplanen. 8 av 13 kommuner (Aneby, Eksjö, Gislaved, Nässjö, Sävsjö, Tranås, Vaggeryd och Vetlanda) når målet (se bilaga 3; diagram 24). Snittet i Jönköpings län (84 %) är något högre än rikssnittet på 74,8 %. Föregående år (oktober 2012-september 2013) var snittet i Jönköpings län 62 %. I Senior alert registreras även när en planerad åtgärd har blivit utförd; av dem som hade en risk vid riskbedömning har 45,9 % fått en åtgärd. Åtgärderna ökar över tid och Jönköpings län närmar sig nu snittet för riket (se diagram 8). 11 Privata aktörer som har avtal med kommun/region innefattas.

20 jan-11 mar-11 maj-11 jul-11 sep-11 nov-11 jan-12 mar-12 maj-12 jul-12 sep-12 nov-12 jan-13 mar-13 maj-13 jul-13 sep-13 nov-13 jan-14 mar-14 Datum 20(49) Riskbedömningar med risk, som fått utförd åtgärd, i särskilt boende och korttidsboende, jan mars 2014 Riket Jönköpings län 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Diagram 8. Riskbedömningar där risk återfunnits och där risken har åtgärdats ökar. Då uppföljningar släpar efter i tid redovisas endast utförda åtgärder till och med mars Källa: Senior alert. Indikator 2 - punktprevalensmätning Under perioden har två punktprevalensmätningar genomförts. Ett grundkrav från den nationella satsningen är att respektive kommun ska delta i minst en av dem. Kommunens antal SÄBO- och korttidsplatser avgör antalet mätningar de gör av trycksår och fall. Indikator 3 planerade och utförda åtgärder i hemtjänst, hemsjukvård, på sjukhus och vårdcentraler I de fall en risk har återfunnits i riskbedömningen i kommunal regi (hemtjänst och hemsjukvård) har 67,9 % lett till en planerad åtgärd och 33,1 % till en utförd åtgärd, vilket är något under rikssnittet på 79,2 % respektive 34,1 %. I Landstingets regi (vårdavdelningar och primärvård) har 95 % av riskbedömningar med risk fått en planerad åtgärd och 89,2 % har fått en utförd åtgärd, vilket ligger över rikssnittet på 76,5 % respektive 70,3 %. Sammanlagt når länet som helhet indikator 3:s mål för planerade åtgärder, men inte när det gäller utförda åtgärder. Värt att notera är att tiden mellan riskbedömning och planerade samt utförda åtgärder är betydligt kortare på vårdavdelningar jämfört med särskilt boende och korttidsboende. Detta gör att det är svårt att se någon effekt av de åtgärder som görs för individer på vårdavdelningar. På nationell nivå, för särskilt boende och korttidsboende, ses ett svagt samband mellan dem som fått en utförd åtgärd gällande undernäring och minskat antal individer med undernäring. Inom varje kommun och landsting/region är det svårt att se förändring över tid, men genom att jämföra kommuner vid en specifik tidpunkt ses en svag korrelation mellan utförda åtgärder och minskad viktminskning och trycksår.

21 21(49) Indikator 4 bedömning av munhälsa Munhälsobedömning infördes som ett mål i början av Under första halvan av 2013 ökade andelen genomförda munhälsobedömningar stadigt. Under året, oktober 2013 till september 2014, har munhälsobedömningar ingått i 63,1 % av riskbedömningar inom kommunal regi och 30,2 % av riskbedömningar inom landstingsregi. Jönköpings län ligger något över rikssnittet, 57 % i kommunal regi och 17,2 % i landstingsregi. Spridningen i användning av munhälsobedömningar bland länets kommuner är stor, från Gnosjö (11,5 %) och Tranås (12,1 %) till Mullsjö (98,8 %) och Vaggeryd (99,5 %) (se bilaga 3, diagram 25). Inom Landstingets regi har samtliga munhälsobedömningar gjorts på vårdavdelningar. Av de munhälsobedömningar som gjorts har det i 85 % av bedömningarna framkommit åtgärdsbehov. 69,8 % är av karaktär där personalen själv kan utföra åtgärden och 15 % behöver åtgärdas av tandvård/läkare. Av de munhälsobedömningar där ett åtgärdsbehov har påträffats har 36,5 % utförts. Andel riskbedömningar med munhälsobedömning, Jönköpings län Kommun Landsting 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Diagram 9. Andelen munhälsobedömningar över tid för kommun och landsting/region i Jönköpings län. Källa: Senior alert. I enkäten Sammanhållen vård och omsorg framkommer att 65,2 % av de svarande gör riskbedömningar, åtgärder och följer upp de flesta eller alla individer i Senior alert. Som beskrivits ovan gör Landstinget riskbedömningar i större utsträckning än kommunerna som helhet i länet. Trots detta angav 64,1 % av de svarande verksamheterna (där Senior alert är relevant att använda) i landstingsregi att de gör riskbedömningar, åtgärder och följer upp de flesta eller alla individer i Senior alert, jämfört med 66 % av verksamheterna i kommunal regi. När samtliga verksamheter inom kommun och landsting studeras, framkommer att GGVV i något högre grad än

22 22(49) Höglandet, följt av norra länsdelen svarat att de gör riskbedömningar, åtgärder och följer upp de flesta eller alla individer i Senior alert. Noteras bör att dessa skillnader mycket väl kan bero på urvalet av de svarande och inte på faktiska skillnader i användning av Senior alert. Pågående förbättringsarbete Eksjö kommun Eksjö är en av de kommuner där arbetssättet med riskbedömningar i Senior alert har blivit ett naturligt arbetssätt i omvårdnaden runt äldre över 65 år på särskilda boenden. Arbetet började på en enhet, äldreboende Almgården. Vårdteamsträffar (VTT) upprättades där omvårdare, chef, sjuksköterska och vid behov, administrativ assistent träffades varannan vecka och följde upp arbetet med riskbedömningar. En tydlig rollfördelning samt ett aktivt stöd från den administrativa assistenten gjorde att arbetssättet fungerar bra. Arbetssättet spreds sedan till övriga enheter inom kommunen av enhetschefen och den administrativa assistenten fick ett övergripande administrativt ansvar för Senior alert i kommunen. Regelbunden uppföljning via VTT, spridning av arbetssättet från enhetschef till enhetschef, ett på enhetsnivå förankrat ledarskap för arbetssättet samt upprepad information vid personalomsättning har bidragit till att de lyckats införa och hålla i arbetet med riskbedömningar. För den enskilde äldre innebär arbetssättet att risker upptäcks tidigare. Arbetssättet lägger även en bra grund för vidare arbete med till exempel BPSD och palliativ omsorg. Värnamo kommun Även i Värnamo har arbetet med Senior alert fått en skjuts framåt under året. Två projektanställda för införandet av arbetssättet har arbetat på avdelning 6 på äldreboendet Linneberg, under senare halvan av 2014, med att skapa rutiner uppbyggda runt en nära brukarmedverkan och kontaktpersoner. Arbetet har genererat ökad delaktighet för den äldre och omvårdnadspersonal och även skapat bättre samarbete mellan yrkeskategorierna på Linneberg. Värnamo har ännu inte nått målet för indikator 1 (se bilaga 3; diagram 23), dock är arbetet påbörjat. Höglandssjukhuset På Höglandssjukhuset har Geriatriska vårdenheten och Strokeenheten arbetat med förbättringsarbete gällande undernäring. På Geriatriska vårdenheten har fokus legat på att minska nattfastan. Genom införande av rutiner för dokumentation av näringstillskott har andelen med nattfasta på mindre än 11 timmar ökat från 51 % till 77 %. På Strokeenheten har visualisering av risker för undernäring och införande av rutiner för dokumentation gällande undernäring gett resultat. Andelen äldre som tappat mer än 5 % i vikt minskade från 28,2 % under 2013 till 19 % 2014.

23 23(49) God vård och omsorg vid livets slut Målet för förbättringsområdet God vård och omsorg vid livets slut är just att förbättra vård och omsorg i livets slut för den enskilde och dess närstående. Arbetet sker med hjälp av Svenska Palliativregistret, vilket bidrar till systematiska arbetssätt samt möjlighet att regelbundet följa upp arbetet. Indikator Täckningsgrad i Svenska Palliativregistret, minst 70 %. Brytpunktssamtal, öka andelen med 10 % jämfört med föregående år Smärtskattning, öka andelen med 10 % jämfört med föregående år Munhälsa, öka andelen med 10 % jämfört med föregående år Ordination mot ångest, öka andelen med 10 % jämfört med föregående år Utfall 76 % nuläge, 1,3 % förbättring av medelvärde jämfört med föregående år 5,7 % förbättring av medelvärde jämfört med föregående år 30,3 % förbättring av medelvärde jämfört med föregående år 16,4 % förbättring av medelvärde jämfört med föregående år 3,5 % förbättring av medelvärde jämfört med föregående år Tabell 4. Förbättringsområde God vård vid livets slut, dess indikatorer samt beskrivning av utfall för länet mätt 30 september Diagram 10. Diagrammet visar förbättringar gjorda och den genomsnittliga summerade förändringen av de fyra indikatorerna brytpunktssamtal, ordination mot ångest, smärtskattning och munhälsobedömning till 5,8 %, oktober 2013 till september Källa: Kvalitetsportalen.se. Tre kommuner, Eksjö, Vaggeryd och Vetlanda, gör en genomsnittlig förändring på över 10 % för de fyra indikatorerna och ligger över 70 % i täckningsgrad. Endast

24 24(49) Gnosjö har en genomsnittlig minskning av de fyra indikatorerna. Gnosjö och Värnamo har en täckningsgrad under 70 %. Se bilaga 4 för detaljerad information. I enkäten Sammanhållen vård och omsorg uppger 67,1 % av de svarande att de registrerar de flesta eller alla individer i Palliativregistret. Av de svarande använder 24,4 % utdata från registret i sitt dagliga arbete eller förbättringsarbete. Verksamheterna i kommunal regi har svarat att de registrerar de flesta eller alla individer i palliativregistret i något högre grad (68 %) än de svarande från Landstinget (65,6 %). När samtliga verksamheter inom kommun och landsting studeras, framkommer att de svarande från länsdelen GGVV angett att de registrerar de flesta eller alla individer i palliativregistret i något högre utsträckning (77 %) än Höglandet (73,1) och norra länsdelen (55,8 %). Skillnader kan mycket väl bero på urvalet av de svarande och inte på faktiska skillnader i användning av palliativregistret. Pågående förbättringsarbete Under 2012 och 2013 drevs projektet Vård i livets slutskede. Syftet med projektet var att implementera Svenska palliativregistret i verksamheterna i länets kommuner och en projektledare var anställd för detta. Utifrån analys av resultat från registret, gavs stöd till ledning och vård- och omsorgspersonal att initiera och genomföra långsiktigt, systematiskt förbättringsarbete, för att kunna följa upp och förbättra resultaten för de som vårdas i livets slutskede. Lärandeseminarier med personal från 12 av länets 13 kommuners verksamheter och primärvård genomfördes 2012 och Andra aktiviteter under projektet var informationsspridning, statistikutbildning i Svenska palliativregistret och framtagning av kompetensutvecklingsplan för personal från landsting/region och kommun som kommer i kontakt med palliativ vård och omsorg. Under projekttiden ändrades sakta fokus från själva registreringarna till att verksamheterna började visa en nyfikenhet på sina egna resultat och att påbörja förbättringsarbete utifrån dem. Indikatorerna för förbättringsområdet God vård och omsorg vid livets slut, gäller både länets strategi- och handlingsplan samt den nationella satsningen Bättre liv för sjuka äldre. Fokus ligger på att generera ett bättre resultat gentemot föregående år. Några kommuner, Vetlanda och Sävsjö, har jobbat med kvalitetsförbättrande arbete inom den palliativa vården redan innan denna satsning började, vilket medför att det i dessa verksamheter kan vara svårare att göra stora förbättringar då ett bättre resultat redan finns som utgångsvärde. Vaggeryds kommun I Vaggeryds kommun, där en genomsnittlig förbättring på 16,5% gjorts under året, användes palliativregistret redan innan satsningen Bättre liv för sjuka äldre. Men registret användes inte fullt ut och det var oklart bland personalen hur eller av vem vissa data skulle registreras. De började använda skattningsskalor, ROAG och Abby

25 25(49) pain Scale, och fick till ett teamarbete runt registreringarna där arbetet inte var beroende av några få individer utan involverade hela teamet. I Vaggeryd var det inte de stora förändringarna som ledde till förbättringarna som nu ses i palliativregistret, utan en fortsatt fokusering och förbättring av det påbörjade arbetet, som har fått ta tid. God vård och omsorg vid demenssjukdom Förbättringsområdet god vård vid demenssjukdom har målet om förbättrad kvalitet och en likvärdig optimerad behandling för individer med demenssjukdom. Arbetet omfattar utredning och uppföljning av demenssjukdom. Registrering görs i Svenska demensregistret (SveDem), för att nå en likvärdig behandling för individer med demenssjukdomar, i första hand i primärvården, men också i specialistvården och den kommunala vården. SveDem är ett register som följer individen från diagnos till livets slut. Som stöd i vården kring personer med demens används Svenskt register för beteendemässiga och psykiska symptom vid demens (BPSD) som syftar till att kvalitetssäkra vården och omsorgen för personer med demenssjukdom med beteendemässiga och psykiska symtom. Arbetssättet identifierar åtgärdsområden, genererar en individuell vårdplan med evidensbaserade omvårdnadsåtgärder för att minska BPSD samt innehåller verktyg för utvärdering av insatta åtgärder. Syftet är att minska BPSD och lidandet som detta innebär och därigenom öka livskvaliteten för individen med demenssjukdom. Indikator Att 100 % av primärvården använder sig av kvalitetsregistret SveDem vid utredning och uppföljning Att 100 % av kommunerna inför ett standardiserat arbetssätt vid BPSD-symtom med hjälp av kvalitetsregistret BPSD Utfall 41 av 48 vårdcentraler är anslutna till SveDem 32 av 41 anslutna vårdcentraler är aktiva användare av 32 aktiva användare har gjort uppföljningar Alla kommuner är anslutna 12 av 13 kommuner gör registreringar i registret Tabell 5. Förbättringsområdet God omsorg vid demenssjukdom, dess indikatorer samt beskrivning av utfall för länet, oktober 2013 till september Länsmålet för SveDem är att samtliga vårdcentraler oavsett driftsform skall ha anslutit sig till och påbörjat registrering i SveDem, samt registrera uppföljningar och använda registret för att utveckla och säkra sin egen process. Antalet aktiva 12 En aktiv användare innebär att minst en registrering har gjorts oktober 2013 september 2014.

26 26(49) vårdcentraler har under året ökat med 13, alla Bra Liv-vårdcentraler är anslutna. Även antalet registreringar har ökat; oktober 2013-september 2014 har 353 registreringar gjorts, jämfört med 174 registreringar under föregående år (oktober 2012 september 2013). Även i antalet uppföljningar ses en ökning jämfört med föregående år, 233 uppföljningar har gjorts under året, jämfört med 189 under föregående år. Ett mindre antal vårdcentraler gör en stor andel av registreringarna och uppföljningarna. De tre vårdcentralerna som gjort flest registreringar (Tranås vårdcentral, Vetlanda vårdcentral Bra liv och Rosenlunds vårdcentral) står tillsammans för 34 % av alla registreringar. De tre vårdcentraler som gjort flest uppföljningar (Tranås vårdcentral, vårdcentralen Aroma Vetlanda och Vetlanda vårdcentral Bra liv) står tillsammans för 46 % av alla uppföljningar i länet. För detaljerad beskrivning se bilaga 5; tabell 11. Merparten av alla registreringar i SveDem görs av verksamheter i Landstinget (nuvarande Region Jönköpings län), då främst av primärvården. I enkäten Sammanhållen vård och omsorg anger de svarande vårdcentralerna att 82,4 % registrerar de flesta eller alla individer i SveDem, endast små skillnader ses mellan sjukvårdsområdena. När samtliga verksamheter inom Landstinget studeras ses en skillnad mellan sjukvårdsområdena där de svarande från Jönköpings sjukvårdsområde angav till en högre grad (44,8 %) att de registrerar de flesta eller alla individer i SveDem jämfört med Höglandets sjukvårdsområde (33,3 %) och Värnamo sjukvårdsområde (33,1 %). Noteras bör att dessa skillnader mycket väl kan bero på urvalet av de svarande och inte på faktiska skillnader i användning av SveDem. Diagram 11. Antalet demensdiagnoser registrerade i SveDem fluktuerar över tid. Källa: Kvalitetsportalen.se.

27 27(49) Vid BPSD-symptom är målet att samtliga kommuner ska vara anslutna till BPSDregistret samt ha ett standardiserat arbetssätt. Under hösten 2014 har Jönköping, som sista kommun i länet, anslutit till BPSD-registret och börjat utbilda personal i användning av registret samt gjort en skattning under september. Spridningen i användandet är stor mellan kommunerna i länet, från Gislaveds 296 skattningar och Värnamos 192 skattningar, till Habo som gjort 5 skattningar och Mullsjö 9 skattningar (oktober 2013-september 2014). För detaljerad beskrivning se bilaga 5; tabell 12 och diagram 33. Diagram 12. Antal skattningar registrerade i BPSD-registret för Jönköpings län, oktober september Antal skattningar fluktuerar och är som högst vid inregistreringstiden i september varje år. Källa: Kvalitetsportalen.se. Då BPSD-registret är utformat för användning främst i verksamheter i kommunal regi, redovisas här bara de kommunala verksamheternas svar från enkäten Sammanhållen vård och omsorg. 32,2 % av de svarande angav att de gör skattningar, åtgärder och uppföljningar samt registrerar de flesta eller alla individer i BPSDregistret. Skillnader mellan länsdelarna ses, i GGVV angav 57,7 % av de svarande att de gör skattningar, åtgärder och uppföljningar samt registrerar de flesta eller alla individer i BPSD-registret, jämfört med 40,7 % av de svarande verksamheterna på Höglandet och 19,3 % i norra länsdelen. Noteras bör att Jönköpings kommun inte har börjat med frekventa registreringar och skillnader mycket väl kan bero på urvalet av de svarande och inte på faktiska skillnader i användning av BPSD-registret.

28 28(49) Pågående förbättringsarbete Vetlanda I Vetlanda jobbar primärvården aktivt med SveDem. Vetlanda vårdcentral Bra Liv och Vårdcentralen Aroma är två av de vårdcentraler som gör många registreringar och uppföljningar i länet. På vårdcentralen Aroma sågs problemet med att många personer med demenssjukdom inte hade en diagnos och ett rutindokument för arbete med personer med demenssjukdom sammanställdas. Alla personalkategorier kan initiera en minnesutredning vid misstanke om demens. Demensutredningarna genomförs av två personer varav en är ansvarig distriktssköterska. Arbetssättet har skapat ett bra flöde och personalen är aktiva och startar utredningar tidigt. Ett bra samarbete och samverkansforum finns mellan kommunen och de fyra primärvårdsenheterna i Vetlanda, där samverkansfrågor lyfts och utbildningar för den äldre och anhöriga genomförs. Att arbeta med SveDem är bra både för personalen och den äldre, menar Aroma vårdcentral; äldre med demenssjukdom får kontakt med vården tidigt och blir inte bortglömda, samtidigt får personalen stöd och påminnelser om uppföljning. Gislaveds kommun Gislaveds kommun har arbetat med att implementera BPSD i verksamheterna sedan Under åren har 44 administratörer samt ett antal stödpersoner utbildats för att bistå arbetet. Arbetet har medfört att, i arbetsgrupper där arbetssättet fungerar, har tankegångarna och diskussionerna förändrats från att ha uppfattats som jobbigt till vad kan vi göra för att förändra den här situationen och personalen är tryggare i att de ger rätt vård och omsorg i situationer som tidigare varit svåra. Något samband mellan ökat antal registreringar i BPSD-registret och en minskning av läkemedel mot psykos som återfunnits på andra orter i landet, har dock inte kunnat ses i Gislaveds kommun ännu. För den enskilde betyder användningen av BPSD-registret att personalen tar extra tid och uppmärksammar den enskildes behov, små som stora, för att göra dagen mer begriplig och hanterbar. För personalen ger arbetssättet legitimitet till det självklara, att ta sig tid med den enskilde och göra helt vanliga saker. Ökat inflytande Förbättringsområdet Ökat inflytande har som mål att skapa inflytande i vård- och omsorgsprocessen. Detta förbättringsområde är inte en del i den nationella satsningen Bättre liv för sjuka äldre och har därför inte några tydliga mätetal kopplade till målet. Strategi- och handlingsplanen beskriver att äldre ska ges möjlighet att leva hela livet; behålla sin personlighet, finnas i sociala sammanhang, ha en meningsfull tillvaro, åldras med värdighet, kunna välja att göra meningsskapande aktiviteter, ibland prova nytt, vara delaktig i beslut om vård och omsorg och att rätten till självständighet ständigt uppmärksammas. Ett sätt att skapa delaktighet är genom individuella vårdplaner och genomförandeplaner, utarbetade tillsammans med den äldre, vilka också skapar

29 29(49) transparens genom hela vårdkedjan. Att ta fram mätetal avseende samordnad individuell plan, vård-, rehabiliterings- och genomförandeplan, vilket är indikerat i strategi- och handlingsplanen, har visat sig vara svårt och även ha låg validitet gentemot förbättringsområdets mål. Vid enkäten Sammanhållen vård och omsorg ställdes frågan: I vilken utsträckning använder ni er av genomförandeplan/vårdplan/ samordnad plan vid utskrivning som ett redskap för att stärka individens inflytande? Av de svarande angav 53,2 % att de gör detta vid de flesta eller alla tillfällen, verksamheterna i kommunerna i högre utsträckning (65,1 %) än verksamheterna i landstinget (35,5 %) 13. I Socialstyrelsens nationella brukarundersökning om äldreomsorgen beskrivs inflytande genom två frågor: huruvida personalen tar hänsyn till den äldres åsikter och önskemål samt möjligheten att påverka vilken tid man får hjälp av personal (se diagram 13 och 14). För detta sätt att mäta inflytande ligger Jönköpings län något över snittet för riket som helhet. I Region Jönköpings läns regi genomförs undersökningen nationell patientenkät, där frågor gällande inflytande och delaktighet finns med. Någon sammanställning finns dock inte i dagsläget på länsnivå, utan hänvisning sker till resultat på verksamhetsnivå 14. Diagram 13. Andel som svarat alltid eller oftast på frågan gällande inflytande i Socialstyrelsens brukarundersökning Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Källa: Socialstyrelsen. 13 Noteras bör att dessa skillnader mycket väl kan bero på urvalet av de svarande och inte på faktiska skillnader i syfte och användning av genomförandeplan/vårdplan/samordnad plan vid utskrivning. 14 Se nationell patientenkäts hemsida för mer information

30 30(49) Diagram 14. Andel som svarat alltid eller oftast på frågan gällande inflytande i Socialstyrelsens brukarundersökning Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Källa: Socialstyrelsen. Pågående förbättringsarbete Inom ramen för ökat inflytande har inte något länsgemensamt förbättringsarbete bedrivits. I Landstingets regi har arbete skett genom personcentrerad vård, ett arbetssätt som integreras i den ordinarie verksamheten där hela vårdprocessen utgår från patienten och vad som i alla lägen är bäst för patienten. Arbetssättet har visat ge gott resultat och stärka patienters trygghet, förtroende, delaktighet och oberoende 15. Inom flertalet kommuner bedrivs värdegrundsarbete utifrån den nationella värdegrunden för socialtjänstens omsorg om äldre 16 som fokuserar på att den äldre ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Utbildningsinsatser för omsorgspersonal i värdegrundsfrågor som etik, bemötande, livskvalitet, meningsfullhet och delaktighet för äldre har bedrivits i kommuner i länet. God rehabilitering vid stroke Förbättringsområdet God rehabilitering vid stroke har som mål att patienter som vårdats för stroke ska få rehabilitering enligt nationella riktlinjer. I enkäten Sammanhållen vård och omsorg framkommer att 35,7 % av de svarande arbetar efter nationella riktlinjer vid de flesta eller alla tillfällen, 56,3 % i landstingets regi och 27,5 % i kommunal regi. I landstingets regi är det framför allt vårdcentralerna och 15 Se mer information via Hälsohögskolan, Jönköping / personcentrerad-vard-ar-karnan-i-reumatologisk-omvardnad.html 16 Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund) (5 kap. 4 socialtjänstlagen (2001:453), SoL).

31 Andel, % Datum 31(49) vårdavdelningar inom geriatrik som arbetar efter nationella riktlinjer vid de flesta eller alla tillfällen, i kommunerna sker arbetet främst via hemsjukvården och korttidsboenden enligt de svarande i enkäten. Noteras bör att urvalet av de svarande kan ha påverkat resultatet som då inte nödvändigtvis påvisar faktiska skillnader i användning av de nationella riktlinjerna för rehabilitering efter stroke. Kvalitetsregistret RiksStroke genomför årliga uppföljningar med patienter som drabbats av stroke, där bland annat patientens upplevelse av rehabilitering 12 månader efter stroke studeras. Jönköpings län ligger marginellt högre än riket som helhet, och en svag förbättring kan ses från 2011 till 2013, se diagram 14. Tillgodosedda rehabiliteringsbehov efter stroke ,7 58,6 59,6 63,1 62,3 64,8 61,1 63,1 57,6 58,3 Diagram 15. Andelen som uppgett att deras rehabiliteringsbehov är tillgodosett efter utskrivning från sjukhus, 12 månader efter stroke. Källa: Öppna Jämförelser, Hälso- och Sjukvård Pågående förbättringsarbete Värnamo sjukhus På Samrehab, Värnamo sjukhus, har ett arbete tillsammans med kommunerna i sjukvårdsområdet pågått sedan 2012 med att säkra vårdkedjan för äldre som fått stroke. En överenskommelse mellan Region Jönköpings län och kommunerna har skapat ökad säkerhet för den äldre att få god rehabilitering vid stroke. Överrapportering mellan slutenvård, primärvård och kommun sker via rehabplan i pappersform, informationsöverföring i Meddix samt via telefon. I början av 2014 gjordes en kraftig satsning på hembesök och överrapportering i hemmet, nu jobbar man vidare med satsningen för att göra hembesök endast hos de individer där man bedömer att ett besök gör faktisk skillnad. Inom slutenvården följer rehabarbetet de nationella föreskrifterna och teamet följer noga arbetet och varje individ för att

32 32(49) säkerställa att god rehabilitering sker. Bland de resultat som ses är en minskning av lunginflammationer ett exempel. Samrehab strävar efter jämlikhet i insatser och poängterar att det är en kvalitetssäkring för den äldre. Sammanfattning Strategigrupp äldre har uppdraget att följa upp resultat i de gemensamma utvecklingsområdena varje tertial. För 2014 har vi valt att presentera resultaten på årsbasis. Syftet med att redovisa analysrapporten är att skapa ett underlag för dialog och kunskapsutbyte kring omsorgens och vårdens utförande i samverkan. Sedan starten av den nationella satsningen Bättre liv för sjuka äldre har arbetet i länet engagerat många seniorer, medarbetare, chefer och politiker. I arbetet finns många samtidiga förbättringsområden som används och prövas, både i nära situationer med den äldre och på organisationsnivå. Förbättringsarbetet har fått fart och riktning genom den nationella satsningen som utmynnat i vår gemensamma strategi- och handlingsplan. I flera målområden, som munhälsobedömningar inom området förebyggande arbetssätt och användning av antiinflammatoriska och olämpliga läkemedel, har målen nåtts och högre målsättningar behöver sättas för att stimulera fortsatt förbättringsarbete. Inom de flesta målområden har några kommuner/sjukvårdsområden kommit längre än andra och det är nu viktigt att jobba vidare med att säkra en likvärdig vård och omsorg för äldre i hela länet. På lokal nivå finns många exempel på nya arbetssätt som bör ligga till grund för en bredare spridning och vårt fortsatta gemensamma arbete i länet. I flera av de goda exempel som lyfts i analysrapporten framgår att förbättringsarbete och organisationsförändringar tar tid och att gediget arbete med engagerad stödjande ledning och motiverade medarbetare krävs för att få till stånd varaktiga förändringar med goda förbättringar för den äldre. Inom andra områden, som i arbetet med återinskrivningar och undvikbar slutenvård har arbete gjorts, och det är påtagligt att arbetet kräver fortsatt ihållighet för att åstadkomma en förbättrad vård och omsorg för den äldre. Många av de satsningar som gjorts under året har berört äldre som bor i någon form av särskilt boende eller befinner sig på sjukhus. Det är angeläget att vårt förebyggande arbetssätt även kommer dem som bor kvar i sitt eget hem till del. Att kunna behålla en god munhälsa innebär mindre risk att drabbas av undernäring, som i sin tur minskar risken att drabbas av en fallolycka. Det innebär större möjligheter att klara sig självständigt i sitt eget boende med en god livskvalitet under en längre tid. I enkäten Sammanhållen vård och omsorg lyftes vidare satsning på samverkan mellan huvudmän och verksamheter som mycket önskvärt, samt önskan om utveckling inom informationsstruktur och dess teknik för att ytterligare förbättra vården och omsorgen för de äldre i Jönköpings län. I flera av de förbättringsarbeten som gjorts under året har arbetet bedrivits tillsammans med seniorrepresentanter för att ge ökad delaktighet och inflytande för den äldre. En seniorrepresentant lyfter

33 33(49) vikten av delaktighet och understryker att om vi inte vågar skapa ett ökat inflytande för den äldre är vi inte i tanken några år tillbaka i tiden då? Förbättringsarbetet för att äldre ska kunna åldras i trygghet och med självbestämmande, med god tillgång till en god vård och omsorg, upphör inte i och med att det nationella stödet upphör, utan kommer och måste gå vidare genom den nu lagda grunden för vår gemensamma struktur för ledning och styrning. Framåt behöver vi arbeta för att bli bättre på att ta tillvara den äldres erfarenheter i vårt förbättringsarbete och hitta former för detta. Vi behöver också utveckla våra verksamheter i att följa en värdegrund så att vi alla blir bärare av en gemensam målbild i alla processer. Vården och omsorgen om de mest sjuka äldre behöver vara salutogen för att fungera och skapa möjligheter för den äldre att må bra. Det innebär att vi arbetar för att den äldre ska uppnå en känsla av sammanhang och delaktighet. Detta är ett tanke- och arbetssätt som vi vill ska genomsyra allt arbete för äldre som sker i Region Jönköpings län.

34 34(49) Referenser SCB, Befolkningsstatistik. Folkmängd efter region, ålder och år. [Online 11-04]. Tillgänglig via: URL: kningny SKL, Personalstatistik. Kommunal personal. [Online 11-12]. Tillgänglig via URL: ik/personalenidiagramochsiffror/tabellerkommunalpersonal html Socialdepartementet, Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Överenskommelse mellan staten och Sverige Kommuner och Landsting. [Online 11-04]. Tillgänglig via URL:

35 35(49) Bilagor Bilaga 1. Sammanhållen vård och omsorg Diagram 16. Resultatnivån för indikatorn undvikbar slutenvård, separerade i årsintervall, oktober 2011-september Undvikbar slutenvård okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep H Aneby 1010,8 1444,0 577,6 722,0 361,0 361,0 216,6 794,2 505,4 1083,0 361,0 577,6 H Eksjö 756,2 478,9 604,9 529,3 453,7 378,1 529,3 554,5 428,5 680,6 478,9 453,7 H Nässjö 452,7 718,0 686,8 577,5 593,1 577,5 577,5 811,7 405,8 390,2 421,4 640,0 H Sävsjö 279,3 319,2 598,5 478,8 518,7 638,4 558,6 638,4 558,6 399,0 438,9 399,0 H Tranås 594,4 594,4 457,2 663,0 480,1 274,3 365,7 548,6 525,8 434,3 388,6 685,8 H Vetlanda 544,2 527,7 511,2 428,8 511,2 362,8 527,7 428,8 544,2 527,7 329,8 593,7 J Habo 107,7 323,2 484,9 323,2 377,1 161,6 269,3 323,2 215,5 269,3 377,1 323,2 J Jönköping 458,4 450,3 535,5 450,3 507,1 442,2 450,3 490,8 405,6 405,6 490,8 450,3 J Mullsjö 516,7 581,3 322,9 452,1 452,1 452,1 645,9 387,5 193,7 516,7 193,7 452,1 V Gislaved 457,2 492,4 422,0 527,6 263,8 545,1 492,4 422,0 474,8 580,3 510,0 492,4 V Gnosjö 400,2 400,2 285,8 457,4 114,3 457,4 343,0 743,2 285,8 571,7 571,7 400,2 V Vaggeryd 419,3 266,8 228,7 533,7 381,2 457,4 419,3 609,9 533,7 457,4 228,7 381,2 V Värnamo 600,8 732,7 630,1 571,5 600,8 527,5 439,6 395,6 586,1 615,4 600,8 732,7 Länet 509,6 541,9 537,5 502,6 478,2 449,5 465,3 522,7 449,5 485,4 453,8 519,8 Tabell 6. Resultatnivån för indikatorn undvikbar slutenvård per kommun och månad, oktober september Flera kommuner gör ett bra resultat, sett på hela året, även om de inte är grönmarkerade, till exempel Gnosjö (gulmarkerat).

36 36(49) Diagram 17. Resultatnivån för indikatorn oplanerade återinskrivningar (per invånare) fluktuerar i riket som helhet och även i Jönköpings län under mätperioden, oktober 2011-september Diagram 18. Resultatnivån för indikatorn oplanerade återinskrivningar, separerade med årsintervall, oktober 2011-september 2014.

37 37(49) Oplanerade återinskrivningar inom 1-30 dagar okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep H Aneby 20,5 25,7 27,0 20,5 12,9 18,5 3,1 6,5 11,8 26,7 22,2 19,4 H Eksjö 22,7 20,0 13,7 25,0 19,5 14,3 18,0 14,9 7,8 14,8 18,1 19,8 H Nässjö 16,8 16,8 16,9 16,4 23,9 20,1 21,1 19,6 17,3 19,7 16,3 21,3 H Sävsjö 6,1 14,6 10,9 12,5 4,8 19,4 13,1 14,5 11,3 20,0 11,8 14,6 H Tranås 17,0 11,1 16,7 15,1 8,6 11,7 15,1 18,1 24,2 19,6 10,3 12,4 H Vetlanda 12,2 17,3 10,1 16,3 13,8 13,6 17,8 15,0 10,6 18,9 11,8 18,8 J Habo 4,4 16,7 2,9 14,0 10,5 12,8 23,1 23,5 13,2 17,1 5,3 15,6 J Jönköping 15,8 15,9 16,8 16,5 15,7 15,1 16,9 13,7 16,2 21,1 16,8 16,2 J Mullsjö 20,0 12,5 12,1 20,6 13,2 10,5 11,9 19,4 17,6 13,6 21,2 9,4 V Gislaved 20,0 14,1 17,5 15,8 13,8 10,5 12,2 17,8 18,2 18,6 13,5 21,6 V Gnosjö 20,0 10,3 7,9 16,3 15,2 11,9 20,5 20,0 15,6 20,0 17,1 23,5 V Vaggeryd 15,5 25,8 15,9 20,3 20,0 24,1 9,0 19,4 12,7 15,2 18,0 9,7 V Värnamo 22,0 21,3 18,9 19,7 15,8 19,0 14,2 12,6 23,1 20,7 22,5 16,8 Länet 16,7 16,9 15,8 17,2 15,7 15,8 16,2 15,5 16,3 19,6 16,2 17,3 Tabell 7. Resultatnivån för indikatorn oplanerade återinskrivningar per kommun och månad, oktober 2013-september Flera kommuner gör ett bra resultat, sett på hela året, även om de inte är grönmarkerade, till exempel Vetlanda (gulmarkerat). Diagram 19. En svag indikation av minskade oplanerade återinskrivningar för patienter med fokusremiss kan ses för Höglandssjukhuset.

38 Diagram 20. En indikation av minskade oplanerade återinskrivningar för patienter med fokusremiss kan ses för Medicinkliniken, Höglandssjukhuset. Datum 38(49)

39 39(49) Bilaga 2. God läkemedelsbehandling för äldre Diagram 21. Andel olämpliga läkemedel, separerade på årsintervall, oktober 2011-september Olämpliga läkemedel, % okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep H Aneby 8,0 9,0 7,8 7,9 8,0 7,7 8,1 7,1 6,9 7,3 6,8 6,8 H Eksjö 8,4 8,6 9,3 8,7 8,2 8,5 8,7 8,2 8,1 8,0 8,3 8,3 H Nässjö 10,7 11,0 10,5 9,3 9,9 9,8 10,2 9,7 9,6 9,9 9,0 9,4 H Sävsjö 9,2 9,4 9,2 8,4 7,2 7,4 7,6 7,8 8,0 8,0 8,2 7,8 H Tranås 11,8 11,5 11,4 11,5 10,5 9,5 9,5 9,4 8,9 9,4 8,6 8,9 H Vetlanda 7,8 7,7 7,5 7,3 7,2 6,1 7,3 7,1 7,3 7,0 7,4 6,9 J Habo 11,2 11,6 10,2 10,5 10,1 9,1 10,0 9,7 9,0 10,2 8,7 8,7 J Jönköping 9,6 9,5 9,7 9,1 8,9 8,5 9,5 9,0 8,9 8,9 8,8 8,3 J Mullsjö 11,2 9,8 11,9 12,0 12,3 9,7 11,3 12,6 11,2 11,1 10,8 10,1 V Gislaved 9,3 9,6 10,1 9,5 9,4 8,7 9,6 9,6 9,0 8,8 8,7 8,1 V Gnosjö 8,4 8,5 7,4 7,3 6,8 7,1 7,2 6,7 6,6 5,4 5,1 5,3 V Vaggeryd 9,3 10,2 9,7 7,5 7,9 7,6 7,6 7,3 7,2 7,5 6,6 6,9 V Värnamo 9,7 9,4 9,3 9,2 8,9 9,5 9,2 8,6 8,5 8,7 7,9 7,8 Länet 9,6 9,6 9,6 9,1 8,9 8,5 9,1 8,8 8,6 8,6 8,4 8,1 Tabell 8. Olämpliga läkemedel, per kommun och månad, oktober 2013-september 2014.

40 40(49) Diagram 22. Läkemedel mot psykos, separerade på årsintervall, oktober 2011-september Läkemedel mot psykos, % okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep H Aneby 0,9 1,1 1,3 1,3 0,7 0,9 1,1 1,0 0,7 1,1 0,9 0,9 H Eksjö 2,4 2,4 2,1 2,3 2,5 2,3 2,5 2,5 1,9 2,0 1,9 1,7 H Nässjö 2,2 2,1 2,4 2,2 2,3 2,1 2,1 2,1 2,3 2,3 2,5 2,4 H Sävsjö 3,5 3,4 3,3 3,6 3,4 3,4 3,2 3,0 2,9 3,0 2,8 2,6 H Tranås 2,7 2,7 2,6 2,7 2,7 2,4 2,5 2,7 2,4 2,5 2,3 2,3 H Vetlanda 2,6 2,8 2,5 2,6 2,4 1,9 2,1 2,2 2,2 2,2 2,1 2,3 J Habo 3,1 3,3 2,5 2,4 2,7 2,6 2,1 1,5 2,3 3,0 3,0 2,4 J Jönköping 2,4 2,3 2,4 2,3 2,6 2,5 2,6 2,6 2,5 2,5 2,5 2,5 J Mullsjö 2,1 2,7 2,7 2,7 2,5 2,3 3,1 3,2 2,4 2,6 2,3 2,5 V Gislaved 2,3 2,4 2,2 2,1 2,0 2,1 2,2 2,4 2,3 2,5 2,5 2,2 V Gnosjö 2,0 1,9 1,6 1,6 1,3 1,6 2,2 1,8 1,7 1,7 1,8 1,9 V Vaggeryd 2,6 2,6 2,9 1,5 2,6 2,6 3,4 3,0 2,9 2,9 3,0 3,1 V Värnamo 3,4 3,2 3,0 3,4 3,5 3,5 3,4 3,3 3,6 3,4 3,3 3,2 Länet 2,5 2,5 2,5 2,4 2,6 2,5 2,6 2,5 2,5 2,5 2,5 2,4 Tabell 9. Läkemedel mot psykos, per kommun och månad, oktober 2013-september 2014.

41 41(49) Diagram 23. Aniinflammatoriska läkemedel, separerade på årsintervall, oktober 2011-september Antiinflammatoriska läkemedel, % okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep H Aneby 4,3 4,5 4,1 4,2 3,5 3,3 3,3 1,7 2,3 1,8 1,4 1,3 H Eksjö 3,3 3,6 3,4 3,2 2,6 2,2 2,8 3,2 2,8 2,9 2,9 3,0 H Nässjö 1,9 2,2 2,4 2,5 2,7 1,8 2,2 2,0 1,9 2,0 2,3 1,9 H Sävsjö 2,6 3,0 3,5 3,2 2,8 2,9 2,8 2,7 2,7 2,7 2,3 2,5 H Tranås 3,7 3,5 3,4 3,2 3,1 3,4 3,8 3,3 3,2 3,1 2,8 3,0 H Vetlanda 2,4 2,3 2,2 2,1 2,2 2,1 2,3 2,0 2,5 2,5 2,4 2,3 J Habo 3,1 3,6 3,0 3,0 2,4 2,6 2,7 2,5 3,0 2,8 3,2 3,5 J Jönköping 2,6 2,7 2,6 2,5 2,5 2,4 2,5 2,4 2,1 2,2 2,2 2,2 J Mullsjö 3,0 2,7 3,4 2,9 3,2 3,2 3,6 3,1 2,9 2,6 2,0 2,0 V Gislaved 2,8 2,6 2,7 2,7 2,9 2,4 2,5 2,5 2,5 2,4 2,1 2,7 V Gnosjö 2,3 2,2 2,0 1,8 1,6 1,4 1,8 2,1 1,7 1,4 2,1 2,5 V Vaggeryd 2,3 2,3 2,4 2,9 2,3 2,0 2,7 2,4 2,1 2,3 1,7 2,3 V Värnamo 2,6 2,9 2,7 2,6 2,4 2,6 2,2 2,2 2,0 2,0 2,5 2,3 Länet 2,7 2,8 2,7 2,7 2,6 2,4 2,5 2,4 2,3 2,3 2,3 2,3 Tabell 10. Antiinflammatoriska läkemedel, per kommun och månad, oktober 2013-september 2014.

42 42(49) Bilaga 3. Förebyggande arbetssätt Diagram 24. Riskbedömningar registrerade i Senior alert, per kommun, okt 2013-sept Andel riskbedömningar med munhälsobedömning, snitt per kommun, okt sept % 80% 60% 96,6% 86,9% 58,4% 95,2% 98,8% 85,0% 83,7% 52,6% 54,6% 99,5% 63,1% 40% 35,8% 20% 12,1% 11,5% 0% Diagram 25. Andel riskbedömningar som innehåller munhälsobedömning varierar mellan kommunerna i länet.

43 43(49) Bilaga 4. God vård och omsorg vid livets slut Diagram 26. Sammanlagd förändring i värdet på indikatorerna brytpunktssamtal, ordination mot ångest, smärtskattning och munhälsobedömning, oktober 2013-september Grön stapel indikerar att kommunen ligger över 5 % och klarar den nationella satsningens mål. Diagram 27. Täckningsgrad i Svenska Palliativregistret, oktober Andel registrerade dödsfall av inträffade dödsfall per folkbokföringskommun. För den nationella satsningen är ett baskrav minst 70 % täckningsgrad.