En kvantitativ, komparativ studie om hållbara och traditionella fonders prestation

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En kvantitativ, komparativ studie om hållbara och traditionella fonders prestation"

Transkript

1 En kvantitativ, komparativ studie om hållbara och traditionella fonders prestation Jesper Andersson Dokumenttyp Självständigt arbete på grundnivå Huvudområde: Nationalekonomi GR (C) Högskolepoäng: 15 HP Termin/år: Ht 2020 Handledare: Soleiman Mohammadi Limaei Examinator: Barbro Widerstedt Kurskod/registreringsnummer: NA006G Utbildningsprogram: Ekonomprogrammet

2 Förord Jag vill börja med att tacka min handledare Soleiman Mohammadi Limaei som på ett väldigt kompetent sätt handlett min kandidatuppsats. Jag vill även rikta ett stort tack till min syster som bidragit oerhört mycket kring uppsatsens utformning, formalia och korrläsning. Dessutom tack till familj och vänner för stöttning! Mittuniversitetet, Jesper Andersson 1

3 Abstract The purpose of the study is to investigate and compare how Swedish sustainable equity funds and Swedish traditional equity funds have performed within the premium pension system during the period This is because the interest in sustainable investments has increased markedly among both individuals and companies in recent years. The premium pension system is chosen because every private person who works and pays tax in Sweden gets part of their income placed in this system, and since 2018/2019 there is an incredible amount of focus on increased transparency and awareness at the Swedish Pensions Agency on fund investments and that they can offer sustainable investments as demand increases. The author can also not identify any similar study that has been done regarding premium pensions after the fund market has been redesigned. The study contains a selection of a total of 5 sustainable funds and 24 traditional funds. The study has focused on the Swedish market, i.e. funds that invest in Swedish companies and that are found on the Swedish market, as well as exclusively equity funds. Historical data has been collected from the Swedish Pensions Agency and Morningstar to then form the basis for calculations using various economic models and performance measures such as Sharpe quota, Jensen's alpha and Treynor's quota and these measures measure the risk-adjusted return. The author also chooses to look at actual returns, net returns to see what has performed best for an individual as an investor. In addition, statistical calculations are made of statistical measures in the form of a t-test to calculate the p-value and thus be able to see if there is any statistical significance for either being able to accept or reject a formulated null hypothesis. The results of the t-statistics show that there is not significant differences in performance between sustainable and traditional funds, although a marginal advantage over the traditional ones in actual net returns. The study also receives no statistical significance at the 5% level, which indicates that we cannot reject the null hypothesis. Keywords: Swedish Pensions Agency, premium pension, sustainable funds, traditional funds, portfolio selection theory, risk-adjusted return. 2

4 Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka och jämföra hur svenska hållbara aktiefonder och svenska traditionella aktiefonder har presterat inom premiepensionssystemet under perioden Detta görs eftersom att intresset för hållbara investeringar har ökat markant både hos privatpersoner och företag de senaste åren. Premiepensionssystemet väljs eftersom att varje privatperson som arbetar och betalar skatt i Sverige får en del av sin inkomst placerad i detta system, och sedan 2018/2019 läggs det otroligt mycket fokus på ökad transparens och medvetenhet hos Pensionsmyndigheten på fondplaceringar och att de kan erbjuda hållbara investeringar eftersom efterfrågan ökar. Författaren kan heller inte identifiera någon liknande studie som gjorts angående premiepension efter det att fondtorget gjorts om. Studien innehåller ett urval på totalt 5 hållbara fonder och 24 traditionella fonder. Studien har inriktat sig på den svenska marknaden, det vill säga fonder som placerar i svenska företag och som återfinns på den svenska marknaden samt uteslutande aktiefonder. Historisk data har insamlats från Pensionsmyndigheten och Morningstar för att sedan ligga till grund för beräkningar med hjälp av olika ekonomiska modeller och prestationsmått som Sharpekvot, Jensen s alfa och Treynors kvot. Dessa mått mäter den riskjusterade avkastningen. Författaren väljer också att titta på faktisk avkastning, nettoavkastning för att se vad som presterat bäst för en privatperson som investerare. Därutöver görs statistiska beräkningar av statistiska mått i form av t-test för att beräkna p-värde och således kunna se om det finns någon statistisk signifikans för att antingen kunna acceptera eller förkasta en formulerad nollhypotes. Studiens resultat visar ingen större skillnad i prestation mellan hållbara och traditionella fonder, om än en marginell fördel för de traditionella i faktisk nettoavkastning. Studien erhåller heller ingen statistisk signifikans på 5-procentsnivån vilket indikerar på att vi inte kan förkasta nollhypotesen. Nyckelord: Pensionsmyndigheten, premiepension, hållbara fonder, traditionella fonder, portföljvalsteori, riskjusterad avkastning. 3

5 Innehållsförteckning 1.Inledning Bakgrund Problemdiskussion Syfte och frågeställningar 8 2. Centrala begrepp och teori Begreppsdefinitioner Premiepension Pensionsmyndigheten Hållbara fonder Traditionella fonder Riskjusterad avkastning Förvaltningsavgift Jämförelseindex Modern portföljteori Effektiva marknadshypotesen (Efficient market hypothesis, EMH) Tidigare forskning Tidigare forskning som visar på att hållbara presterar sämre än traditionella Tidigare forskning som visar på att hållbara och traditionella presterar likvärdigt Tidigare forskning som visar på att hållbara presterar bättre än traditionella Hypotesprövning Metod och empiri Empiri, kategorisering och urval Reliabilitet och validitet Modeller Faktisk avkastning CAPM Sharpekvot Jensens alfa och Treynorkvot Statistisk redogörelse Resultat Faktisk avkastning CAPM Sharpekvot Jensen s alfa & Treynors kvot Statistisk redogörelse Diskussion Resultatdiskussion 2 7 4

6 5.2 Metoddiskussion Reliabilitet och Validitet Slutsatser Vidare forskning Litteratur 3 4 5

7 1.Inledning I detta avsnitt presenteras bakgrunden till denna studie och problembakgrund diskuteras. Dessutom presenteras studiens syfte och dess frågeställningar. 1.2 Bakgrund Alla som bott eller arbetat i Sverige får allmän pension och den grundas på samtliga inkomster du som privatperson betalat skatt för. Det gäller således även till exempel arbetslöshetsersättning och sjukersättning m.m. Den allmänna pensionen fungerar på så sätt att varje år avsätts 18,5% av din pensionsgrundande inkomst, i form av lön och andra skattepliktiga ersättningar, till din allmänna pension. 16% av dessa 18,5% går direkt till inkomstpension och resterande 2,5% går till premiepensionen (Pensionsmyndigheten 2020). Den allmänna pensionen är något staten ansvarar för och som en privatperson inte kan påverka men däremot är det möjligt att påverka utvecklingen av premiepensionen. Premiepensionssystemet uppmättes vid utgående årsskifte 2019 till ett kontovärde på ungefär miljarder kronor och detta omfattade personer, pensionssparare och pensionärer (Pensionsmyndigheten 2020). 488 fonder finns att välja på fondtorget, där 26 av dessa klassas som hållbara enligt Pensionsmyndigheten. Premiepensionen är den del där intjänade pengar placeras i fonder. Innan dess att Skatteverket fastställt den pensionsgrundande inkomst för ett visst år så förvaltas dessa av Pensionsmyndigheten i form av en ränteförvaltning med låg risk. När Skatteverket sedan givit sitt godkännande placeras dessa pengar i fonder. Väljer man däremot att inte göra ett aktivt val så placeras dessa i en fond som heter AP7 Såfa vilket är en soffliggarfond som är ett statligt förvaltningsalternativ. Detta är en fond som anpassas efter ålder på pensionsspararen och är således uppbyggd för att passa ett långsiktigt sparande. Däremot kan man som pensionssparare välja sina egna placeringar och fonder istället för att staten ska välja åt en och det är nästintill fritt fram att välja hur man vill ha det. Samtliga pensionssparare har tillgång till ett inlogg på Pensionsmyndighetens hemsida där man kan logga in och bygga sin egen fondportfölj om man så vill. Denna fondportfölj får bestå av max 5 fonder och man kan när som helst ändra fördelningen för denna eller byta fonder rakt av. År 2020 är det möjligt att, enligt Pensionsmyndigheten fondtorg, välja mellan 488 fonder och det är både svenska och utländska fondbolags fonder som är representerade (Pensionsmyndigheten 2020). Att det idag enbart går att välja mellan 488 fonder är relativt nytt, eftersom att det år 2017 fanns nästintill det dubbla antalet fonder, närmare drygt 800 stycken. Under 2019 genomfördes en pensionsreform vilket innefattade en stor omgörning av det svenska premiepensionssystemet. Detta gjordes främst för att kvalitetssäkra de fonder och de fondbolag som finns representerade på fondtorget. Premiepensionssystemet har länge varit fyllt av skandaler de senaste åren där pensionssparare har blivit lurade att investera i diverse fonder hos fondbolag där pengarna sedan har gått upp i rök. Det finns flertaliga skandaler och däribland Falcon Funds, Allra-härvan m.m (Affärsvärlden 2020). För att slippa händelser likt dessa ställs betydligt högre krav på de fonder som nu verkar på premiepensionens fondtorg 6

8 och för att kvala in enligt dessa krav måste fondbolaget och fonden i fråga pricka av en 30-punktslista. På denna lista för stärkt konsumentskydd står det bland annat att det måste finnas minst tre helårs avkastningshistorik för fond, minst 500 miljoner kronor i förvaltat kapital i fonden före registrering på fondtorget och minst tre helårs verksamhetshistorik för fondbolag (Pensionsmyndigheten 2018). Allt detta görs för att utöka konsumentskyddet mot samtliga pensionssparare och göra det mer lättillgängligt med information och transparens och denna ökade medvetenhet hos gemene man leder oss osökt in på nästa stora förändring i premiepensionssystemets fondtorg, nämligen hållbarhet i fonder gjorde Fondbolagens förening en undersökning om hållbart sparande där var tredje person har valt att spara i en hållbar fond i antingen pensionssystemet eller sitt privata sparande och dessa 33% år 2019 är en ökning från 24% året innan (Fondbolagens förening 2019). Den vanligaste anledningen enligt undersökningen är att sparare vill undvika eller aktivt välja bort vissa bolag och branscher. Det är dock färre som tror att hållbarhet påverkar avkastningen positivt. Sparekonomen Gustav Sjöholm på Fondbolagens förening (2019) menar på att detta är för tidigt att säga om detta uttalande är rätt eller fel, men i takt med att samhällsutvecklingen blir mer hållbar är det inte orimligt att tro att hållbarhet och bra avkastning kan gå hand i hand. Fondbolagens förening är en branschorganisation vars uppgift är att ta tillvara fondspararnas och fondbolagens gemensamma intressen (Fondbolagens förening 2019). I takt med att detta intresse för hållbara investeringar ökat markant de senaste åren beslutade regeringen om ett tryggt och mer hållbart premiepensionssystem. Detta bidrog till att Pensionsmyndigheten utvecklat och infört system för att enkelt kunna jämföra och välja hållbara fonder på fondtorget. Man kan som sparare exempelvis välja bort oönskade investeringar som tobak och vapen etc. och det finns i dagsläget tolv olika kriterier att filtrera via (Pensionsmyndigheten 2020). Men vad är en hållbar fond enligt Pensionsmyndigheten? Hållbara fonder och ansvarsfulla investeringar handlar om att verka för att företag bakom de värdepapper fonden investerar i tar hänsyn till hållbarhet samt redovisar sitt arbete för miljö, socialt ansvar och ägarstyrning. Pensionsmyndighetens mål baseras på regeringen och riksdagens nya mål för finansmarknadspolitiken. Detta innebär att det finansiella systemet ska bidra till en hållbar utveckling genom att finansmarknadens aktörer ska beakta miljömässiga, sociala och bolagsstyrningsaspekter. Pensionsmyndigheten använder sig av hållbarhetsindikatorer från Morningstar. Det finns två olika indikatorer på hållbarhet som tas fram av Morningstar som är en oberoende leverantör av fondanalys och fondinformation. Indikatorerna kan vara en hjälp när man vill jämföra olika fonders hållbarhet (Pensionsmyndigheten 2020). Dessa hållbarhetsindikatorer presenteras närmare under kapitel 3 i denna studie. Forskningsluckan i detta fall är att jag inte kan hitta någon relevant, ny forskning eller studie som har en inriktning där man jämför hållbara fonder mot traditionella sverigefonder inom det svenska (nya) premiepensionssystemet. Datan kommer vara mindre än tidigare och liknande studier (innan år 2019) eftersom premiepensionssystemet gjordes om och uteslöt många fonder och fondbolag för att minska risker för svindlerier (till exempel Falcon Funds) m.m, öka transparensen och på så sätt öka tryggheten för de svenska spararna (Pensionsmyndigheten 2020). 7

9 1.3 Problemdiskussion Kan det löna sig att som privatperson investera i hållbara fonder? Gör man avkall på avkastning genom att vilja hjälpa världen att bli bättre? Miljötänk före avkastning eller går det att kombinera? Tidigare i år under 2020 gjorde NOVUS en undersökning på uppdrag av EFN (Ekonomikanal) som handlade om huruvida hållbara investeringar går bättre än allmänheten tror och det visade på den bristande kunskap hos gemene man gällande hållbara fonder. Till skillnad mot Fondbolagens förenings undersökning 2019 så visade denna motsatt resultat, det vill säga att hållbara premiepensionsfonder avkastar bättre än traditionella fonder (EFN 2020). Dessa färska undersökningar samt de äldre erkända stora studierna inom framförallt hållbara investeringar kommer ligga till grund för att utreda om hållbara investeringar ger en högre avkastning jämfört med traditionella fonder inom premiepensionssystemet och således den svenska marknaden (EFN 2020). 1.4 Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka om den riskjusterade avkastningen skiljer sig åt mellan hållbara svenska aktiefonder och traditionella svenska aktiefonder inom det svenska premiepensionssystemet mätt utifrån portföljer med genomsnittliga värden. Syftet är således att studera vilken investeringsstrategi som genererar högst avkastning i förhållande till risk över tid och vilken strategi som i sin tur levererar det bästa resultatet och är mest gynnsam att använda sig av för en investerare. Lönar det sig att investera hållbart och samtidigt inte behöva avstå avkastning? Vilken investeringstyp ger högst avkastning resp riskjusterad avkastning? 8

10 2. Centrala begrepp och teori I detta avsnitt presenteras de centrala begrepp och teorier denna studien vilar på. Nedan presenteras också en övergripande bild av tidigare forskning som anses vara relevant för förståelsen av studien samt en hypotesformulering. 2.1 Begreppsdefinitioner Nedan presenteras centrala begrepp som är hämtade från Pensionsmyndigheten, Fjärde AP-fonden, Konsumenternas och Nordea Funds Premiepension Premiepension är en del av den allmänna pensionen som kan placeras i värdepappersfonder Pensionsmyndigheten Pensionsmyndigheten har det samlade ansvaret för den allmänna pensionen och uppdraget är att administrera och betala ut den allmänna pensionen, men också att ge såväl generell som individuell information om pensionen Hållbara fonder Fondförvaltare på premiepensionens fondtorg är anslutna till FN-initiativet PRI, Principles for Responsible Investments. På detta sätt förbinder fondbolaget sig att integrera PRIs sex principer. Detta beskrivs mer utförligt under metodkapitlet Traditionella fonder Fonder hos pensionsmyndigheten som inte har lika strikta placeringskrav. Beskrivs ytterligare under metodkapitlet Riskjusterad avkastning Riskjusterad avkastning är ett mått som mäter t.ex. en fonds avkastning i förhållande till risk Förvaltningsavgift Fondbolagen tar ut avgifter för att förvalta, förvara, administrera, distribuera och sköta fonderna - det kallas för förvaltningsavgift Jämförelseindex Ett jämförelseindex visar hur en viss marknad utvecklats i genomsnitt. Ett index kan därför fungera som en måttstock på en fonds värdeutveckling över tid, eftersom det ger en uppfattning om hur väl fonden har utvecklats under en period i jämförelse med marknaden den placerar på. De flesta fonder har ett officiellt jämförelseindex som framgår där fondens avkastning visas. I denna studie använd OMXSCAPGI (OMX Stockholm All-Share Cap GI). 9

11 2.2 Modern portföljteori En portfölj kan beskrivas som en korg med diverse finansiella tillgångar som i slutändan ska generera någon form av avkastning till investeraren. En fond är en typ av portfölj eftersom en fond kan innehålla flera olika aktier, fonder och räntebärande instrument, beskrivs vanligast som en portfölj med värdepapper. I investeringssammanhang existerar ordet risk, vilket innebär att det finns en risk att de investerade pengarna kan utvecklas negativt och positivt (Småspararna 2014). Ju större svängningar i fonden (portföljen) desto större risk att förlora pengar. Däremot behöver man som investerare och sparare ta någon form av risk för att kunna få en högre avkastning. Högre risk betyder inte nödvändigtvis att man får en högre avkastning per automatik utan det kan också innebära att de sparade pengarna minskar i värde. Grunden i allt sparande är förhållandet mellan risk och avkastning. Fonder har ofta spridning på sina placeringar i flertalet aktier, fonder, räntor, branscher, länder m.m. vilket i sin tur resulterar i att fonder innebär mindre risker än aktier och fonder är generellt sett väldiversifierade portföljer av just den anledningen (Småspararna 2014). Enligt modern portföljteori (Markowitz 1952) och CAPM (Sharpe 1964) så bör det inte vara möjligt för hållbara fonder/fondförvaltare att nå en högre avkastning eftersom de har många restriktioner i sina placeringar som till exempel att behöva välja bort alkohol, tobak, spel m.m samt att göra noggrannare analyser på bolag. CAPM antar att marknaden är effektiv och att alfa-värdet är noll. Det betyder att den enda risken en investerare behöver ta hänsyn till är marknadsrisken. Den unika risken kan diversifieras bort genom att öka antalet aktier i portföljen (Investeraren 2020). Denna studie kommer utgå från Harry Markowitz (1952) och dennes teori ang portföljval. Markowitz är en amerikansk nationalekonom som utvecklade en form av investeringsmodell på talet, Modern portfolio theory även kallad MPT. Teorin grundar sig i att rationella investerare kan använda sig utav diversifiering för att optimera sin portfölj. Modellen antar att investerare är motvilliga till risk och att om det finns två typer av tillgångar med samma förväntade avkastning men olika risk, kommer investerare alltid föredra investeringen med lägst risk. En investerare kommer således endast välja en högre risk om det ger en högre förväntad avkastning. I detta fall är det inte enbart den enskilda investeringens risk utan hela portföljens sammanlagda risk (Markowitz, 1952). 2.3 Effektiva marknadshypotesen (Efficient market hypothesis, EMH) Den effektiva marknadshypotesen är en teori formulerad av Eugene Fama (1970) som menar på att det ska vara omöjligt för en investerare att över tid slå index, dvs. överträffa marknaden. Författaren menar också att en marknad är effektiv när priset på värdepapper reflekteras av all tillgänglig publik information på marknaden. Fama (1970) delar in marknadshypotesen i tre olika grupper av effektivitet: - Stark form effektiv marknad innebär att all information, såväl publik och privat (det vill säga insiderinformation) avspeglas i dagens aktiekurser. Detta är en ovanlig 10

12 hypotes, eftersom den i stort sett förutsätter att det systematiskt sker olaglig insiderhandel (Gavelin & Sjöberg 2010 s, 230). - Mellanstark form effektiv marknad innebär att aktiekursen avspeglar all tillgänglig publik information om bolag, till exempel i form av årsredovisningar, delårsrapporter m.m. (Gavelin & Sjöberg 2010 s, 231). - Svag form effektiv marknad innebär att aktiekurserna avspeglar all information om historiska kurser för respektive aktie (Gavelin & Sjöberg 2010 s, 232). Portföljvalsteorin valdes eftersom den beskriver ett samband mellan risk och diversifiering och kan förklara vilken typ av portfölj en investerare föredrar. Denna teori bygger även på att marknaden är effektiv, varav EMH beskrivs. 2.4 Tidigare forskning I detta kapitel ges en övergripande bild av tidigare forskning som anses relevant för förståelsen av denna studie. Presentationen är uppdelad i tre delar Tidigare forskning som visar på att hållbara presterar sämre än traditionella Det finns flera studier som undersöker hur de hållbara fonderna presterar jämfört med traditionella fonder. År 2012 gjorde C. Edward Chang, Walt A. Nelson och H. Doug Witte en studie där de i USA jämförde 131 hållbara fonder mot medelvärdet för alla traditionella fonder i olika kategorier, enligt Morningstar. Genom sin undersökning där flertalet prestationsmått användes som exempelvis Sharpekvot m.m, visar det sig att i deras studie så presterar de traditionella fonderna bättre än de hållbara fonderna de senaste 15 åren, mätt och analyserats under tre olika perioder i form av 5 år, 10 år och 15 år. De traditionella fonderna levererar en högre riskjusterad avkastning än de hållbara. I studien jämförs också förvaltningsavgifter mot avkastning för att se om det påverkar. De kommer fram till att de hållbara fonderna har i snitt högre förvaltningsavgifter och dessa höga avgifter bidrar till att avkastningen påverkas i större grad negativt hos de hållbara fonderna. John Tippet (2001) gjorde en studie i Australien där han tittar på hur hållbara fonder presterar och resultatet blev likt Chang et al (2012) att de inte klarar av att mäta sig med traditionella fonder. Författaren menar på att den riskjusterade avkastningen är sämre hos de hållbara fonderna och att de till och med kan prestera sämre än den riskfria räntan. Tippet (2001) menar dessutom att förvaltarna för de hållbara fonderna har striktare regler kring placeringarna vilket leder till att de måste ha högre förvaltningsavgifter. Högre förvaltningsavgifter leder sedan till lägre avkastning hos fonderna, jämfört traditionella Tidigare forskning som visar på att hållbara och traditionella presterar likvärdigt Renneboog, Horts & Zhang (2008) undersöker huruvida det ger en lägre riskjusterad avkastning genom att investera i hållbara fonder. Studien tittar på 440 hållbara fonder och jämför mot traditionella fonder utspridda i 17 olika länder. De kommer fram till att de flesta länderna de tittade på inte visar någon signifikant skillnad mellan den riskjusterade avkastningen för hållbara samt traditionella. Författarna menar på att anledningen till att det inte är någon skillnad mellan fondtyperna är på grund av att skillnaderna mellan de hållbara 11

13 och traditionella blir mindre och mindre och att majoriteten av fonderna investerar i liknande typer av branscher och bolag. Pérez-Gladish et al. (2013) menar likt Renneboog et al (2008) att det inte finns någon signifikant skillnad mellan hållbara och traditionella fonder. I sin studie undersökte författarna 46 fonder varav 25 stycken hållbara och resterande traditionella och samtliga i USA. De valde att titta närmre på de hållbara investeringarna och om dessa kan generera en högre riskjusterad avkastning än de traditionella. Pérez-Gladish et al. (2013) gjorde studien eftersom de hållbara investeringarna senaste tiden ökat markant och att en investerare söker efter så hög avkastning som möjligt. Det bör således betyda att dessa hållbara investeringar ger högre avkastning än traditionella vilket då inte blev utgången av studien Tidigare forskning som visar på att hållbara presterar bättre än traditionella Det finns däremot studier som menar på det motsatta, att de hållbara fonderna haft en högre riskjusterad avkastning än de traditionella. Kempf & Osthoff (2007) gör en studie där man undersöker om hållbara portföljer hos investerare kan avkasta onormalt högt. Författarna skapar egna portföljer där de väljer att sälja alla traditionella och enbart plockar in hållbara placeringar. De väljer att titta på två tidsperioder, -92 till -97 och -98 till -04. Deras resultat visar på att det mest lönsamma investeringsalternativet är att enbart investera i en portfölj där det ingår aktier/bolag som är bäst när det kommer till hållbarhet. Några år senare gör Ito, Managi & Matsuda en undersökning för att ta reda på, likt studierna ovan, om hållbara fonder systematiskt presterat bättre än traditionella. Likt Kempf & Osthoff (2007) väljer Ito et al. (2013) att titta över två tidsperioder, -00 till -09 och -06 till -09 men Ito et al. (2013) väljer olikt de tidigare studierna att ta hänsyn till både risk och avkastning på samma gång. De delar upp SRI-fonder (Etiska fonder) och EF-fonder (Environment Friendly) och mäter mot traditionella fonder. Resultatet i denna studie visar på att SRI-fonderna presterar bättre än de traditionella och att EF-fonderna i sin tur presterar liknande eller bättre än de traditionella fonderna Ito et al. (2013). 12

14 2.4 Hypotesprövning Inom den kvantitativa forskningsprocessen används ofta hypoteser för att statistiskt och matematiskt testa vissa antaganden (Bryman & Bell, 2019). Dessa antaganden som testas beskrivs som nollhypotes och alternativhypotes. En nollhypotes formuleras för att antingen kunna acceptera eller förkasta denna och vanligtvis formuleras en nollhypotes som ingen skillnad eller ingen effekt (Moore, McCabe, Alwan, Craig & Duckworth, 2011). Författaren i denna studie gör en kvantitativ studie med ett deduktivt angreppssätt och kommer att formulera en hypotes för att i ett senare skede testa och tolka prestationsmåtten enligt t-test för att se om det finns någon signifikant skillnad. Renneboog et al (2008) fann i sin studie att det inte finns någon signifikant skillnad i riskjusterad avkastning mellan traditionella fonder och hållbara fonder varav denna studie således väljer att anamma och formulera nollhypotesen enligt följande: H0: Det är ingen skillnad på riskjusterad avkastning för de hållbara och traditionella fonderna H1: Det är skillnad på riskjusterad avkastning för de hållbara och traditionella fonderna 13

15 3. Metod och empiri I detta kapitel presenteras den undersökningsmetod som använts, genomförande av studien samt ingående information om hur urvalet är gjort, insamling av empiri och en presentation av dess kriterier. Dessutom presenteras och definieras begreppen reliabilitet och validitet. I denna studie görs en kvantitativ, komparativ studie med en deduktiv teori för att kunna besvara undersökningens frågeställningar. Det finns två typer av forskning: kvalitativ och kvantitativ där den kvalitativa forskningen uppfattas som en forskningsstrategi som vanligtvis lägger vikt vid ord och inte kvantifiering under insamling och analys av data (Bryman & Bell 2019, s 58). Den kvalitativa forskningen betonar i huvudsak ett induktivt synsätt på relationen mellan teori och forskning där tyngden läggs på generering av teorier. Den kvantitativa forskningen betonar istället kvantifiering när det gäller insamling och analys av data, innehåller således ett deduktivt synsätt på förhållandet mellan teori och praktiskt forskning, där tyngden ligger på teoriprövning. En deduktiv teori representerar den vanligaste uppfattningen om hur förhållandet mellan teori och praktik ser ut (Bryman & Bell 2019). Utifrån det man vet inom ett visst område, som man förutsätter är sanning, ställer man upp ett par premisser och härleder slutsatser ur teorin (Bryman & Bell 2019). 3.1 Empiri, kategorisering och urval För genomförande av denna studie används sekundärdata från Pensionsmyndighetens fondtorg där samtliga är fonder privatsparare kan välja mellan. Detta fondtorg och dess information, historik m.m kommer ursprungligen från Morningstar. Morningstar är ett oberoende fondrating institut som presenterar historisk avkastning, risk och kostnad samt övrig information om internationella och svenska värdepapper (Morningstar 2020). Morningstar och även Pensionsmyndighetens fondtorg ger en möjlighet att sortera och kategorisera fonder enligt vissa kriterier som beskrivs nedan och detta blev fonderna som passade in på respektive kategori (Tabell 1): Tabell 1 - Fonderna som inkluderas i denna studie. Traditionella fonder Prior & Nilsson Sverige Aktiv A C Worldwide Sweden 1A Didner & Gerge Aktiefond Enter Sverige A Folksam LO Sverige Hållbara fonder SEB Hållbarhetsfond Sverige C Catella Sverige Aktiv Hållbarhet A Nordea Swedish Stars Länsförsäkringar Sverige Aktiv A Öhman Etisk Index Sverige A Odin Sverige C Spiltan Aktiefond Småland Swedbank Robur Access Sverige A 14

16 Aktie-Ansvar Sverige A Aktiespararna Topp Sverige Avanza Zero Danske Invest SICAV - Sverige SI Enter Select A Evli Sverige Aktieindex B Handelsbanken Sverige 100 Index Criteria A1 Lannebo Sverige Lannebo Sverige Plus Länsförsäkringar Sverige Indexnära SEB Sverige Expanderad Skandia Sverige Exponering A SPP Aktiefond Sverige AMF Aktiefond Sverige Carnegie Sverigefond A Handelsbanken Sverige Tema A1 Urvalet av empirin är slumpmässigt framtaget. För att bestämma hållbara svenska aktiefonder, enligt Pensionsmyndighetens och Morningstars definition av vad hållbarhet är togs följande hållbarhetsindikatorer från Morningstar i beaktning (Morningstar 2020). Pensionsmyndigheten (2020) har upphandlat två olika indikatorer på hållbarhet. Dessa tas fram av Morningstar, en oberoende leverantör av fondanalys och fondinformation, med hjälp av data från Sustainalytics som är specialiserade på hållbarhetsanalys. För att få ett värde behöver 67 procent av fondens innehav vara analyserat (Pensionsmyndigheten 2020). - Hållbarhetsrisk är ett värde mellan på hur väl fondens innehav hanterar finansiella risker kopplade till ESG. ESG står för Environmental Social and Governance och innefattar vissa kriterier för hållbara investeringar. Ett högt värde på denna riskskala ger högre risk att fonden kan få oväntade förluster kopplat till ESG och vice versa. Ju lägre värde desto bättre. Sustainalytics genomför analysen av innehaven och analyserna görs utifrån börsdata och frågeformulär. Detta sammanställer sedan Morningstar till fondnivå. Oavsett företag och bransch används 15

17 samma betygsskala för att betygsätta företag och sedan fonder. Denna hållbarhetsrisk är något som uppdateras på månatlig basis och bygger på fondens innehav de senaste tolv månaderna. I januari 2020 bytte måttet namn från Hållbarhetsvärde till Hållbarhetsrisk. - Låg CO2-risk (koldioxid) är en märkning som utgår från två mått. Dels måste fonden ha en låg exponering mot fossila bränslen men också en låg risk i omställningen till en världsekonomi med låga koldioxidutsläpp (Pensionsmyndigheten 2020). Efter att fondtorget på Pensionsmyndigheten gjordes om (Pensionsmyndigheten 2018) så är samtliga fondförvaltare nu anslutna till PRI och det står för Principles for Responsible Investments. Detta är ett initiativ som FN tagit och syftet är att fondbolag ska driva utvecklingen för hållbara investeringar som i sin tur leder till ett mer hållbart samhälle i stort. PRI består av sex principer (2020) och dessa är något som samtliga fondbolag på fondtorget hos Pensionsmyndigheten måste jobba enligt. Till exempel måste fondbolagen nu införliva ESG-frågor i investeringsanalyser och beslutsprocesser och konkret så innebär det att fondbolagen ska försöka påverka de företag de investerar i sett ur miljö-, socialt ansvar- och ägarstyrningsaspekter (Pensionsmyndigheten 2020). Det finns totalt sex principer som PRI formulerat och dessa har sin grund i FNs 17 globala mål (Globalamalen 2020). I april 2019 lanserade Pensionsmyndigheten dessutom ett verktyg för att enklare kunna filtrera fram hållbarhetsfonder. För att vara en Hållbarhetsfond enligt Pensionsmyndigheten ska tre kriterier vara uppfyllda. Först och främst ska fonden motsvara och leva upp till Etiska Nämndens för Fondmarknadsföring (ENF) för att klassas som hållbar. Fondförvaltaren ska dessutom ha angivit att hållbarhetsaspekter är avgörande för förvaltarens val av placeringar i fonden och fonden ska dessutom ha märkningen för Låg CO2-risk från Morningstar (Pensionsmyndigheten 2019). Efter att tagit dessa parametrar i beaktning redovisas ett resultat på 7 st fonder som hållbara. Två av dessa föll bort direkt eftersom fonderna inte hade tillräcklig historik (se appendix 1). För att sedan kunna få de traditionella enligt liknande kriterier så valdes de hållbara kategorierna bort och således kategoriserade de enbart enligt Aktiefonder och Sverige och det resulterade i totalt 35 fonder på Pensionsmyndighetens fondtorg. Dessa 35 inkluderar 7 st hållbara fonder, vilket gör att dessa subtraheras från urvalet eftersom de redan tagits upp i den andra kategorin eller uteslutits på grund av bristande historik. Av dessa kvarvarande 28 fonder fanns det även här 4 st fonder som inte hade tillräckligt med historik, vilket i slutändan gav 24 st traditionella fonder som uppfyller denna studies kriterier. Studiens undersökningsperiod kommer vara 5 år mätt från där siffrorna kommer studeras och presenteras på årsbasis likt Chang et al (2012) i mån av tid. Denna undersökningsperiod väljs för att få tillgång till nutida siffror. Författaren har via Morningstar/Pensionsmyndigheten inhämtat den historiska snittavkastningen, standardavvikelsen och historiska fondkurser på 5 år (Pensionsmyndigheten 2020). Dessa kommer sedan ligga till grund för att genomföra beräkningar via de modeller som beskrivs nedan där samtliga formler kommer presenteras och genomgås. Dessa beräkningar kommer 16

18 grunda sig i två portföljer, där medelvärde räknas ut för respektive portfölj för att sedan kunna ställas i relation till varandra. Studien tar således fram och skapar en hållbar portfölj och en traditionell portfölj. Detta för att kunna besvara frågeställningen om det lönar sig att spara hållbart kontra traditionellt i premiepensionen. Om man ska kunna göra en jämförelse mellan svenska fonders prestationer med varandra krävs ett jämförelseindex. Ett jämförelseindex visar hur en viss marknad utvecklats i genomsnitt. Ett index kan därför fungera som en måttstock på en fonds värdeutveckling över tid, eftersom det ger en uppfattning om hur väl fonden har utvecklats under en period i jämförelse med marknaden den placerar på. De flesta fonder har ett officiellt jämförelseindex som framgår där fondens avkastning visas (Nordea Funds, 2018). Denna studie ämnar använda sig av OMXSCAPGI (OMX Stockholm All-Share Cap GI) som jämförelseindex. Indexets målsättning är att avspegla utvecklingen hela Stockholmsbörsen (inklusive utdelningar). Indexet har en begränsning att inget bolag får utgöra mer än 10% utav indexvikten, samt att bolag som väger 5% eller mer inte får väga mer än 40% tillsammans (Avanza 2020). Valet av OMXSCAPGI motiveras med att samtliga aktiefonder i urvalet har placeringar på Stockholmsbörsen vilket gör det smidigt att applicera på båda portföljerna. Indexhistoriken hämtas direkt från Nasdaqs hemsida och detta är publik och allmän information tillgänglig för alla (Nasdaq OMX 2020). 17

19 3.2 Reliabilitet och validitet Reliabilitet och validitet är två termer som ofta behandlas för att mäta om en studie är pålitlig. Reliabiliteten mäter således tillförlitligheten i en studie och det handlar om stadga eller konsekvens, pålitlighet och följdriktighet i mått och mätningar. För att uppnå hög reliabilitet krävs det om studien görs om med samma data skall samma resultat uppnås oberoende av vem som gör undersökningen (Bryman & Bell 2019 s, 174). Validitet eller mätningsvaliditet handlar om hur pass relevant en viss data är i en specifik studie. Det har att göra med om ett mått för ett begrepp verkligen mäter begreppet i fråga (Bryman & Bell 2019 s, 175). Dessa diskuteras vidare i kapitel Modeller I detta avsnitt presenteras de modeller som används för beräkningar av prestationsmått Faktisk avkastning Denna studie kommer först och främst titta på faktisk avkastning i form av nettoavkastning. Detta är ett mått som mäter avkastning efter att det att avgifter är dragna och detta är vad som alltid presenteras för kund och är därför relevant. När avkastning och andelskurser visas för fonder är alltid alla avgifter och kostnader bortdragna, den så kallade nettoavkastningen (Konsumenternas 2020). Nettoavkastningen benämns hädanefter som faktisk avkastning CAPM CAPM är en modell som utvecklades av William Sharpe (1964) som beskriver sambandet mellan den förväntade avkastningen hos en given tillgång och den förväntade avkastningen hos marknadsportföljen. Detta är således en vidareutveckling av Harry Markowitz (1952) teori om modern portföljvalsteori. Det handlar i grunden om att CAPM undersöker vilken del av den totala risken hos en given tillgång som inte kommer kunna, av en rationell investerare, diversifieras bort och därefter beläggas med en riskpremie av marknaden. Modellen är förvisso den äldsta metoden att beräkna avkastningskrav men den är allmänt accepterade och sedermera den vanligast förekommande (Ekvation 1). Den bygger också på ett antal antaganden: - Investerare är rationella och riskaverta, det vill säga att investerare har likadan inställning till risk - samtliga investerare kommer fram till samma slutsats vad gäller genomsnittlig avkastning och standardavvikelse för samtliga portföljer - Marknaden är friktionsfri - In- och utlåning sker till en riskfri ränta som existerar (UC 2017). Ekvation 1 - Formel för CAPM. E (Ri) = Rf + i(erm R f) E(Ri) = Den förväntade avkastningen Rf = Den riskfria räntan 18

20 ERm-Rf = Marknadens riskpremie = Betavärde Tidigare studier och författare som Tippet (2001) och Renneboog at al. (2008) har valt att använda denna modell för att räkna på förväntad avkastning och detta är således varför denna studie ämnar använda CAPM. Marknadens förväntade avkastning motsvaras summan av riskfria räntan och en riskpremie, där riskpremien i sin tur definieras som produkten av tillgångens beta och marknadens riskpremie (Gavelin & Sjöberg 2010 s, 216). Tillgångens beta, det vill säga den systematiska risken, går inte att diversifiera bort och måste därför bäras av marknaden som helhet. Det är anledningen till att den förväntade avkastningen för marknaden som helhet måste innehålla en riskpremie som i sin tur avspeglar kombinationen av marknadens risk och investerarnas genomsnittliga riskaversion (motvilja som att ta risk). Detta är en nödvändig förutsättning för att investerarna som kollektiv ska vara beredda att hålla de tillgångar som handlar på marknaden (Gavelin & Sjöberg 2010 s, 217). Marknadens riskpremie räknas fram genom att först räkna ut medelvärdet av marknadens avkastning för marknadsindex OMXSCAPGI och därefter subtraheras den riskfria räntan. Den riskfria räntan är en ränta som genereras när du kan placera dina pengar helt utan risk. Detta är ett vanligt begrepp som används för att värdera olika tillgångar. Den vanligaste jämförelsen brukar vara att man tittar på svenska statsobligationer, alltså obligationer som ges ut via Riksgälden och av den svenska staten eftersom detta brukar anses som ett av de sparalternativ som har absolut lägst risk. Den förväntade avkastningen på denna sparform kallas således riskfri ränta. I denna undersökning används data från svenska statsobligationer 5 år mätt varje år hämtad från Riksbankens hemsida och är mätt som ett medelvärde av räntan inhämtad varje dag från till (Riksbanken 2020). Samtliga beräkningar beskrivs i Excel. Bi, betavärdet, beskriver den systematiska risken även kallad marknadsrisk (Ekvation 2). Detta är en risk som inte går att diversifiera bort och den påverkar hela finansmarknaden. Beta visar på sambandet mellan ett marknadsindex avkastning och en tillgångs avkastning. Om betavärdet är större än 1 betyder det att priset på tillgången skiftar mer i relation till marknaden, men om betavärdet istället är mindre än 1 betyder det att skiftar mindre i relation till marknaden (UC, 2017). Ekvation 2 - Formel för Beta. i 2 = Cov(ri, rm) / m ri = Avkastning hos fond rm = Avkastning hos marknad Cov(ri,rm) = Avkastningens kovarians 2 m = Marknadens varians 19

21 3.3.3 Sharpekvot Sharpekvot är ett prestationsmått skapat av William Sharpe (1964) som används för att se hur en portföljs tillgångar har utvecklats för att sedan kunna jämföra olika portföljer mot varandra (Ekvation 3). Ju högre sharpekvot desto bättre har portföljen varit på att skapa avkastning till den risk man tagit, så ju högre sharpekvot desto bättre. Ekvation 3 - Sharpekvot S harpekvot = (Avkastning R iskfri ränta) / Svängning i portföljen (Standardavvikelse) Sharpekvoten beräknas således genom att mäta hela portföljens avkastning minus den riskfri ränta (Avanza 2020). Riskfri ränta räknas normalt till 3 månaders statsskuldväxlar, vilket innebär ett lån till svenska staten på 3 månader (Nordnet 2020) men i denna undersökning används svenska statsobligationer på 5 år. Detta används för att skilja portföljens avkastning mot vad man hade kunnat tjäna på att låna ut pengarna riskfritt till staten (Ränta 2018). Formelns risk mäts i standardavvikelse och det beskriver hur mycket en portfölj rört sig från sitt medelvärde. Ju mer en portfölj svänger desto högre risk är det att svänger negativt för investeraren. Portföljens totala avkastning minus den riskfria räntan delas sedan på portföljens standardavvikelse (Ekvation 4). Ju högre avkastning portföljen har samt desto lägre standardavvikelse då kommer Sharpekvoten bli ett större tal, vilket är att föredra. Man eftersträvar efter så hög Sharpekvot som möjligt eftersom detta även kallas riskjusterad avkastning och det betyder att man mäter avkastning i förhållande till risk (Investopedia 2019). Ekvation 4 - Sharpekvot preciserad S harpe Ratio = (Rp Rf) / p Rp = portföljens avkastning Rf = riskfri avkastning (till exempel avkastning på statsskuldväxlar) σp = portföljens totala risk mätt som standardavvikelse Det är ett lämpligt mått för att bedöma hur en kunds totala portfölj utvecklats. Det kan dock även utnyttjas för att jämföra olika aktiva förvaltare. Det är då särskilt intressant för kunder som är intresserade av att deras placering skall ha en så låg total risk som möjligt (Gavelin, Sjöberg 2010 s, 254). Denna studie väljer att använda sig av denna modell eftersom den lämpar sig väl vid jämförande av portföljer och det illustreras även vid tidigare studier som till exempel Chang et al (2012) Jensens alfa och Treynorkvot Det finns två etablerade mått på riskjusterad avkastning som anknyter till CAPM-teorin och därmed utnyttjar måttet på marknadsrisk (beta), nämligen Jensens alfa och Treynorkvot (Gavelin, Sjöberg 2010 s 256). Jensens alfa jämför en portföljs avkastning med vad den borde 20

22 ha varit givet CAPM och det beta som portföljen uppvisat (Ekvation 5). CAPM antar att alfa skall vara noll (bara systematisk risk har en förväntad avkastning). Att ha ett positivt alfa i efterhand enligt Jensens alfa kan tyda på att man har en exceptionell förmåga att hitta undervärderade tillgångar (Gavelin, Sjöberg 2010 s ). Jensen s alfa har använts i flertalet äldre studier och i linje med både Tippet (2001) och Ito et al (2013) kommer denna undersökning att använda detta riskjusterade avkastningsmått. Om Jensen s alfa visar på ett positivt värde för portföljen betyder det att portföljen som helhet presterat bra och vice versa. Ekvation 5 - Formel för Jensen s alfa ⲁ = ri [rf + p(rm r f)] ri = Den faktiska avkastningen för fonden rf = Den riskfria räntan βp = Fondens betavärde rm = Marknadsindex Treynorkvoten är ett riskjusterat avkastningsmått som mäter en aktieportföljs avkastning i förhållande till sin risk, mätt som portföljens betavärde, samt är ett vanligt begrepp inom fondförvaltning och modern portföljteori (Ekvation 6). Treynorkvoten har också använts i tidigare studier och däribland Tippet (2001). Även Treynorkvoten relaterar överavkastning mot index mot beta, men snarare än att subtrahera (Jensen) så dividerar man, vilket således innebär att överavkastningskravet är proportionellt mot marknadnadsriken beta (Gavelin, Sjöberg 2010 s 257). För att se vilken kategori som presterat bäst sett till Treynor så jämförs Treynors kvot där det högsta värdet betyder att den portföljen presterat bäst i relation till portföljens systematiska risk (Treynor, 1965). Uttryckt som formel: Ekvation 6 - Formel för Treynors kvot T = (rp rf) / p T = Treynorkvot rp = Avkastning hos portfölj rf = Riskfri ränta βp = Betavärde för portfölj 21

23 3.4 Statistisk redogörelse I denna studie kommer också ett t-test att utföras och detta görs för att undersöka om studiens resultat är statistiskt signifikant. Vid jämförelser mellan olika värden inom statistiken talas om statistiskt säkerställda skillnader. Det är således skillnader som troligen inte bara kan förklaras av slumpen (SCB 2015). Uttrycket statistiskt säkerställt används ofta vid urvalsundersökningar eftersom ett urval kan leda till att det uppstår en slumpmässig urvalsosäkerhet. Denna osäkerhet anges i regel med en felmarginal och för att redovisa felmarginalen för plus och minus så används konfidensintervall. Det vanligaste förekommande konfidensintervallet som används är en 95% konfidensgrad. Detta innebär således att med 95% sannolikt har det träffats rätt och innehåller sanna värden (SCB 2015). Författaren i denna studie kommer således att använda sig av ett tvåsidigt t-test på 5-procentsnivån eftersom det är den vanligaste nivån. Ett tvåsidigt t-test används för att se om det finns någon skillnad mellan grupperna som undersöks. Resultatet av ett tvåsidigt t-test kan då både visa på positiva och negativa skillnader (Statistics Solutions 2020). Chang et al. (2012) och Renneboog et al. (2008) använde sig av t-test i sina tidigare studier för att kunna undersöka om urvalet ur deras studie är representativt för hela populationen, det vill säga om det är slumpmässigt eller statistiskt signifikant. Därav väljer denna studie också att göra ett t-test för att testa resultatet, för att slutligen komma fram till om resultatet uppstått av en slump eller om det är statistiskt säkerställt. 22

24 4. Resultat I detta avsnitt presenteras studiens resultat från faktisk avkastning, CAPM, Sharpekvot, Jensen s alfa och Treynorkvot och det presenteras även en statistisk redogörelse. 4.1 Faktisk avkastning Tabellen (Tabell 2) nedan presenterar medelvärdet för de hållbara och traditionella fonderna mätt i form av faktisk avkastning och förvaltningsavgift på årsbasis. Resultatet visar medelvärdet av faktisk avkastning under och dessa värden används sedan för att beräkna den riskjusterade avkastningen med de följande prestationsmått. Enligt denna tabell har de traditionella fonderna presterat 0,42% bättre sett till den faktiska avkastningen. Tabellen redovisar också medelvärdet för förvaltningsavgifterna för respektive fondkategori och det framgår att de hållbara fonderna ligger marginellt högre i form av 0,01%. Tabell 2. Resultatet för den faktiska avkastningen och för förvaltningsavgifterna för de hållbara och traditionella fonderna. Hållbara fonder Traditionella fonder Faktisk avkastning 10,36% 10,78% Förvaltningsavgift 0,34% 0,33% Antalet fonder CAPM Tabellen (Tabell 3) nedan presenterar medelvärdet för de hållbara och traditionella fonderna mätt i form av Betavärde och CAPM på årsbasis under perioden Resultatet visar att de hållbara fonderna har ett högre betavärde än de traditionella och även ett högre CAPM-värde. Tabell 3. Resultatet för Beta och CAPM för de hållbara och traditionella fonderna. Hållbara fonder Traditionella fonder Beta 0,50 0,29 CAPM 3,32% 2,45% Antalet fonder

25 4.3 Sharpekvot Tabellen (Tabell 4) nedan presenterar medelvärde för de hållbara och traditionella fonderna mätt i form av Sharpekvot på årsbasis under perioden Resultatet visar att de hållbara har en högre sharpekvot, om än marginell, gentemot de traditionella fonderna. Tabell 4. Resultatet för Sharpekvoten för de hållbara och traditionella fonderna. Hållbara fonder Traditionella fonder Sharpekvot 0,64 0,60 Antalet fonder Jensen s alfa & Treynors kvot Tabellen (Tabell 5) nedan presenterar medelvärde för de hållbara och traditionella fonderna mätt i form av Jensen s alfa och Treynors kvot på årsbasis under perioden Resultatet visar att de hållbara fonderna har ett Jensen s alfa-medelvärde på 13,69% medan de traditionella uppvisar ett medelvärde på 12,7%. Utifrån tabellen kan vi även utläsa att de hållbara fonderna har ett medelvärde sett ur Treynors kvot på 22,58% och de traditionella 9,93%. Tabell 5. Resultatet för Jensen s alfa & Treynors kvot för de hållbara och traditionella fonderna. Hållbara fonder Traditionella fonder Jensen s alfa 13,69 12,70 Treynors kvot 22,58 9,93 Antalet fonder

26 4.5 Statistisk redogörelse Tabellerna (Tabell 6, 7, och 8) nedan presenterar de statistiska värdena efter utförda t-test i excel. Samtliga prestationsmått som mäter riskjusterad avkastning har testats och det innefattar således Sharpekvot, Jensen s alfa och Treynorkvot. Ett tvåsidigt t-test, two-tail, valdes för att testa om det finns någon skillnad mellan olika grupper, i detta fall hållbara och traditionella. Resultatet för samtliga t-tests visar på att vi inte kan med statistisk säkerhet förkasta studiens nollhypotes eftersom inget av p-värdena visade något signifikant resultat. Detta betyder alltså att skillnaden mellan de hållbara och traditionella fonderna inte är tillräckligt stor enligt fem-procentiga signifikansnivån. Om p-värdet > 0,05 = kan inte nollhypotesen förkastas och bör således accepteras (Moore, David S., McCabe, George P., Alwan, Layth C., Craig, Bruce A., & Duckworth, William M. 2011). Tabell 6. Resultatet för t-test - Sharpekvot (5%) Hållbara Traditionella Mean 0,600 0,604 Variance 0,01 0, Observations 5 24 Hypothesized Mean Diff. 0 df 6 t Stat -0, P(T<=t) one-tail 0, t Critical one-tail 1, P(T<=t) two-tail 0, t Critical two-tail 2,

BL - Bond Euro

BL - Bond Euro Uppdaterad 2019-04-05 RÄNTEFONDER 587634 - BL - Bond Euro Fondfaktablad Fondfakta från fondbolagen och av oss beräknade risk- och värdeutvecklingsmått. Det är information som kan ligga till grund för att

Läs mer

Hållbara fonder Doing well while doing good?

Hållbara fonder Doing well while doing good? Hållbara fonder Doing well while doing good? Kandidatuppsats 15 hp Företagsekonomiska institutionen Uppsala universitet VT 2018 Datum för inlämning: 2018-06-01 Erik Brolin Niclas Engström Handledare: Daniel

Läs mer

IKC Global Infrastructure

IKC Global Infrastructure Uppdaterad 2019-03-21 AKTIEFONDER 933416 - IKC Global Infrastructure Fondfaktablad Fondfakta från fondbolagen och av oss beräknade risk- och värdeutvecklingsmått. Det är information som kan ligga till

Läs mer

IKC Avkastningsfond

IKC Avkastningsfond Uppdaterad 2019-03-21 RÄNTEFONDER 453100 - IKC Avkastningsfond Fondfaktablad Fondfakta från fondbolagen och av oss beräknade risk- och värdeutvecklingsmått. Det är information som kan ligga till grund

Läs mer

Handledning för broschyren Fonder

Handledning för broschyren Fonder Handledning för broschyren Fonder Broschyren Fonder är framtagen av Fondbolagens förening i samarbete med det landsomfattande nätverket Gilla Din Ekonomi som drivs av Finansinspektionen. Broschyren innehåller

Läs mer

Ekonomisk styrning Delkurs Finansiering

Ekonomisk styrning Delkurs Finansiering Ekonomisk styrning Delkurs Finansiering Föreläsning 6 Introduktion till portföljteorin BMA: Kap. 7-8 Jonas Råsbrant jonas.rasbrant@indek.kth.se Föreläsningens innehåll Historisk avkastning för finansiella

Läs mer

Öhman Realräntefond A

Öhman Realräntefond A Uppdaterad 2019-09-18 RÄNTEFONDER 844100 - Öhman Realräntefond A Fondfakta från fondbolagen och av oss beräknade risk- och värdeutvecklingsmått. Det är information som kan ligga till grund för att du ska

Läs mer

Catella Sverige Hållbart Beta A

Catella Sverige Hållbart Beta A Uppdaterad 2019-08-09 AKTIEFONDER 838441 - Catella Sverige Hållbart Beta A Fondfaktablad Fondfakta från fondbolagen och av oss beräknade risk- och värdeutvecklingsmått. Det är information som kan ligga

Läs mer

Öhman Etisk Index Europa

Öhman Etisk Index Europa Uppdaterad 2019-05-15 AKTIEFONDER 570630 - Öhman Etisk Index Europa Fondfaktablad Fondfakta från fondbolagen och av oss beräknade risk- och värdeutvecklingsmått. Det är information som kan ligga till grund

Läs mer

Aktiv förvaltning vs. index

Aktiv förvaltning vs. index GUIDE: Aktiv förvaltning vs. index Sanningar & myter AKTIV FÖRVALTNING VS INDEX 1 Gör ett aktivt val! Går det att slå index med aktiv förvaltning? Är billigast bäst i längden? förvaltare har problem att

Läs mer

Swedbank Robur Mixfond Pension

Swedbank Robur Mixfond Pension Uppdaterad 2019-07-15 BLANDFONDER 749192 - Swedbank Robur Mixfond Pension Fondfaktablad Fondfakta från fondbolagen och av oss beräknade risk- och värdeutvecklingsmått. Det är information som kan ligga

Läs mer

Öhman Etisk Index Sverige A

Öhman Etisk Index Sverige A Uppdaterad 2019-08-02 AKTIEFONDER 577833 - Öhman Etisk Index Sverige A Fondfaktablad Fondfakta från fondbolagen och av oss beräknade risk- och värdeutvecklingsmått. Det är information som kan ligga till

Läs mer

Aberdeen Standard SICAV I- Select Emerging Markets Bond Fund

Aberdeen Standard SICAV I- Select Emerging Markets Bond Fund Uppdaterad 2019-03-28 RÄNTEFONDER 721746 - Aberdeen Standard SICAV I- Select Emerging Markets Bond Fund Fondfaktablad Fondfakta från fondbolagen och av oss beräknade risk- och värdeutvecklingsmått. Det

Läs mer

Indecap Guide 1 C

Indecap Guide 1 C Uppdaterad 2019-09-25 BLANDFONDER 307306 - Indecap Guide 1 C Fondfakta från fondbolagen och av oss beräknade risk- och värdeutvecklingsmått. Det är information som kan ligga till grund för att du ska fatta

Läs mer

Amundi Funds Equity Global Concentrated

Amundi Funds Equity Global Concentrated Uppdaterad 2019-04-02 AKTIEFONDER 704502 - Amundi Funds Equity Global Concentrated Fondfaktablad Fondfakta från fondbolagen och av oss beräknade risk- och värdeutvecklingsmått. Det är information som kan

Läs mer

En komparativ studie mellan etiska och traditionella fonder

En komparativ studie mellan etiska och traditionella fonder Södertörns högskola Institutionen för Ekonomi och företagande Kandidatuppsats 15 hp Företagsekonomi C, Finansiering VT 2012 En komparativ studie mellan etiska och traditionella fonder -En studie som jämför

Läs mer

Fortsatt stort nysparande i fonder under 2010

Fortsatt stort nysparande i fonder under 2010 PRESSMEDDELANDE 2011-01-12 Fortsatt stort nysparande i fonder under 2010 Under 2010 nettosparades totalt 86 miljarder kronor i fonder. Aktiefonder uppvisade nettoinflöden på 47 miljarder under helåret

Läs mer

Är etiska aktiefonder lika lönsamma som traditionella aktiefonder?

Är etiska aktiefonder lika lönsamma som traditionella aktiefonder? Ör jag Södertörns högskola Institutionen för Ekonomi och företagande Kandidatuppsats 15 hp Företagsekonomi C, Finansiering HT 2011 Är etiska aktiefonder lika lönsamma som traditionella aktiefonder? En

Läs mer

Sverigefonder eller Investmentbolag

Sverigefonder eller Investmentbolag Södertörns högskola Institutionen för företagsekonomi Kandidatuppsats 15 hp Finansiering Höstterminen 2009 Sverigefonder eller Investmentbolag En jämförande studie med avseende på risk och avkastning mellan

Läs mer

Swedbank Robur Access Sverige

Swedbank Robur Access Sverige Uppdaterad 2019-06-18 AKTIEFONDER 719674 - Swedbank Robur Access Sverige Fondfaktablad Fondfakta från fondbolagen och av oss beräknade risk- och värdeutvecklingsmått. Det är information som kan ligga till

Läs mer

Öhman Etisk Index USA

Öhman Etisk Index USA Uppdaterad 2019-04-24 AKTIEFONDER 678128 - Öhman Etisk Index USA Fondfaktablad Fondfakta från fondbolagen och av oss beräknade risk- och värdeutvecklingsmått. Det är information som kan ligga till grund

Läs mer

Aktie-Ansvar Europa

Aktie-Ansvar Europa Uppdaterad 2019-04-04 AKTIEFONDER 273078 - Aktie-Ansvar Europa Fondfaktablad Fondfakta från fondbolagen och av oss beräknade risk- och värdeutvecklingsmått. Det är information som kan ligga till grund

Läs mer

Handelsbanken Kortränta

Handelsbanken Kortränta Uppdaterad 2019-01-15 RÄNTEFONDER 718205 - Handelsbanken Kortränta Fondfaktablad Fondfakta från fondbolagen och av oss beräknade risk- och värdeutvecklingsmått. Det är information som kan ligga till grund

Läs mer

Swedbank Robur Transfer 60

Swedbank Robur Transfer 60 Uppdaterad 2019-04-01 GENERATIONSFONDER 819557 - Swedbank Robur Transfer 60 Fondfaktablad Fondfakta från fondbolagen och av oss beräknade risk- och värdeutvecklingsmått. Det är information som kan ligga

Läs mer

Hedgefonders avkastning gentemot Stockholmsbörsen

Hedgefonders avkastning gentemot Stockholmsbörsen Södertörns högskola Institutionen för ekonomi och företagande Kandidatuppsats 15 hp Finansiering Vårterminen 2010 Hedgefonders avkastning gentemot Stockholmsbörsen Hur presterar Hedgefonder under olika

Läs mer

SPP Generation 70-tal

SPP Generation 70-tal Uppdaterad 2019-06-07 GENERATIONSFONDER 498972 - SPP Generation 70-tal Fondfaktablad Fondfakta från fondbolagen och av oss beräknade risk- och värdeutvecklingsmått. Det är information som kan ligga till

Läs mer

BL - Global Flexible EUR B

BL - Global Flexible EUR B Uppdaterad 2019-08-02 BLANDFONDER 647669 - BL - Global Flexible EUR B Fondfaktablad Fondfakta från fondbolagen och av oss beräknade risk- och värdeutvecklingsmått. Det är information som kan ligga till

Läs mer

Evli Sverige Småbolag

Evli Sverige Småbolag Uppdaterad 2019-01-15 AKTIEFONDER 420463 - Evli Sverige Småbolag Fondfaktablad Fondfakta från fondbolagen och av oss beräknade risk- och värdeutvecklingsmått. Det är information som kan ligga till grund

Läs mer

Enter Preserve

Enter Preserve Uppdaterad 2019-05-02 BLANDFONDER 490706 - Enter Preserve Fondfaktablad Fondfakta från fondbolagen och av oss beräknade risk- och värdeutvecklingsmått. Det är information som kan ligga till grund för att

Läs mer

SPP FRN Företagsobligationsfond A

SPP FRN Företagsobligationsfond A Uppdaterad 20190724 RÄNTEFONDER 331686 SPP FRN Företagsobligationsfond A Fondfaktablad Fondfakta från fondbolagen och av oss beräknade risk och värdeutvecklingsmått. Det är information som kan ligga till

Läs mer

Folksam LO Sverige

Folksam LO Sverige Uppdaterad 2019-04-15 AKTIEFONDER 976928 - Folksam LO Sverige Fondfaktablad Fondfakta från fondbolagen och av oss beräknade risk- och värdeutvecklingsmått. Det är information som kan ligga till grund för

Läs mer

Aktiv förvaltning vs. index

Aktiv förvaltning vs. index GUIDE: Aktiv förvaltning vs. index Sanningar & myter AKTIV FÖRVALTNING VS INDEX 1 Gör ett aktivt val! Går det att slå index med aktiv förvaltning? Är billigast bäst i längden? förvaltare har problem att

Läs mer

Öhman Sverige Hållbar A

Öhman Sverige Hållbar A Uppdaterad 2019-04-03 AKTIEFONDER 904904 - Öhman Sverige Hållbar A Fondfaktablad Fondfakta från fondbolagen och av oss beräknade risk- och värdeutvecklingsmått. Det är information som kan ligga till grund

Läs mer

Nordea Generationsfond 90-tal

Nordea Generationsfond 90-tal Uppdaterad 2019-04-26 GENERATIONSFONDER 596429 - Nordea Generationsfond 90-tal Fondfaktablad Fondfakta från fondbolagen och av oss beräknade risk- och värdeutvecklingsmått. Det är information som kan ligga

Läs mer

BL - Global 75 B

BL - Global 75 B Uppdaterad 2019-08-02 BLANDFONDER 408484 - BL - Global 75 B Fondfaktablad Fondfakta från fondbolagen och av oss beräknade risk- och värdeutvecklingsmått. Det är information som kan ligga till grund för

Läs mer

Avgifterna på fondmarknaden 2017

Avgifterna på fondmarknaden 2017 Avgifterna på fondmarknaden Innehåll 2 sid 3 sid 4 sid 5 sid 7 sid 9 sid 10 sid 10 sid 12 sid 14 sid 16 Trender Sammanfattning Om rapporten Svenskarnas sparande i fonder Antalet fonder Utvecklingen av

Läs mer

SPP Global Solutions A

SPP Global Solutions A Uppdaterad 20190902 AKTIEFONDER 184119 SPP Global Solutions A Fondfaktablad Fondfakta från fondbolagen och av oss beräknade risk och värdeutvecklingsmått. Det är information som kan ligga till grund för

Läs mer

Skandia Sverige Exponering A

Skandia Sverige Exponering A Uppdaterad 20190913 AKTIEFONDER 292193 Skandia Sverige Exponering A Fondfakta från fondbolagen och av oss beräknade risk och värdeutvecklingsmått. Det är information som kan ligga till grund för att du

Läs mer

Fondsparandets fördelning 2010

Fondsparandets fördelning 2010 211-2-4 Årsrapport 21 Fondsparandets fördelning 21 Den samlade fondförmögenheten uppgick vid slutet av 21 till 1 928 miljarder och fondförsäkring/ips utgjorde den största andelen av fondförmögenheten.

Läs mer

Öhman Global Hållbar

Öhman Global Hållbar Uppdaterad 2019-01-23 AKTIEFONDER 964767 - Öhman Global Hållbar Fondfaktablad Fondfakta från fondbolagen och av oss beräknade risk- och värdeutvecklingsmått. Det är information som kan ligga till grund

Läs mer

Handelsbanken Global Index Criteria A1

Handelsbanken Global Index Criteria A1 Uppdaterad 2019-08-23 AKTIEFONDER 785907 - Handelsbanken Global Index Criteria A1 Fondfaktablad Fondfakta från fondbolagen och av oss beräknade risk- och värdeutvecklingsmått. Det är information som kan

Läs mer

Öhman Företagsobligationsfond

Öhman Företagsobligationsfond Uppdaterad 2019-02-20 RÄNTEFONDER 104786 - Öhman Företagsobligationsfond Fondfaktablad Fondfakta från fondbolagen och av oss beräknade risk- och värdeutvecklingsmått. Det är information som kan ligga till

Läs mer

UB Global REIT Placeringsfond A

UB Global REIT Placeringsfond A Uppdaterad 2019-07-03 AKTIEFONDER 887901 - UB Global REIT Placeringsfond A Fondfaktablad Fondfakta från fondbolagen och av oss beräknade risk- och värdeutvecklingsmått. Det är information som kan ligga

Läs mer

Statistik över hållbara fonder inom premiepensionssystemet

Statistik över hållbara fonder inom premiepensionssystemet Statistik över hållbara fonder inom premiepensionssystemet Denna promemoria innehåller statistik om etiska fonder inom premiepensionssystemet. Som etiska fonder räknas de fonder som har fått en M/Emärkning

Läs mer

Fondkollen RÅD, TIPS & NYHETER. www.fondkollen.se

Fondkollen RÅD, TIPS & NYHETER. www.fondkollen.se Fondkollen 2012 RÅD, TIPS & NYHETER www.fondkollen.se 1 Välkommen till Fondkollen 2012 I denna folder finns det viktigaste att känna till om fondsparande. Genom att spara i fonder kan alla få del i placeringar

Läs mer

SPP Grön Obligationsfond

SPP Grön Obligationsfond Uppdaterad 2019-01-18 RÄNTEFONDER 721506 - SPP Grön Obligationsfond Fondfaktablad Fondfakta från fondbolagen och av oss beräknade risk- och värdeutvecklingsmått. Det är information som kan ligga till grund

Läs mer

Spiltan Högräntefond

Spiltan Högräntefond Uppdaterad 2019-01-18 RÄNTEFONDER 560599 - Spiltan Högräntefond Fondfaktablad Fondfakta från fondbolagen och av oss beräknade risk- och värdeutvecklingsmått. Det är information som kan ligga till grund

Läs mer

SPP Generation 40-tal

SPP Generation 40-tal Uppdaterad 2019-04-08 GENERATIONSFONDER 391482 - SPP Generation 40-tal Fondfaktablad Fondfakta från fondbolagen och av oss beräknade risk- och värdeutvecklingsmått. Det är information som kan ligga till

Läs mer

SEB Pension Fund

SEB Pension Fund Uppdaterad 2019-06-05 BLANDFONDER 997403 - SEB Pension Fund Fondfaktablad Fondfakta från fondbolagen och av oss beräknade risk- och värdeutvecklingsmått. Det är information som kan ligga till grund för

Läs mer

HealthInvest Small & MicroCap Fund B

HealthInvest Small & MicroCap Fund B Uppdaterad 2019-09-11 AKTIEFONDER 825274 - HealthInvest Small & MicroCap Fund B Fondfakta från fondbolagen och av oss beräknade risk- och värdeutvecklingsmått. Det är information som kan ligga till grund

Läs mer

SPP Emerging Markets Plus

SPP Emerging Markets Plus Uppdaterad 2019-05-10 AKTIEFONDER 971077 - SPP Emerging Markets Plus Fondfaktablad Fondfakta från fondbolagen och av oss beräknade risk- och värdeutvecklingsmått. Det är information som kan ligga till

Läs mer

SPP Aktiefond Japan

SPP Aktiefond Japan Uppdaterad 2019-09-02 AKTIEFONDER 176503 - SPP Aktiefond Japan Fondfaktablad Fondfakta från fondbolagen och av oss beräknade risk- och värdeutvecklingsmått. Det är information som kan ligga till grund

Läs mer

Avkastning,+storlek+och+ avgifter+i+premiepensionens+ fondutbud

Avkastning,+storlek+och+ avgifter+i+premiepensionens+ fondutbud Avkastning,+storlek+och+ avgifter+i+premiepensionens+ fondutbud Kandidatuppsats*15*hp Företagsekonomiska.institutionen Uppsala&universitet VT#2015! Datum&för&inlämning:(2015"06"04 Helena&Stenman& Fanny%Wallin+

Läs mer

Carnegie Sverigefond

Carnegie Sverigefond Uppdaterad 2019-06-04 AKTIEFONDER 393314 - Carnegie Sverigefond Fondfaktablad Fondfakta från fondbolagen och av oss beräknade risk- och värdeutvecklingsmått. Det är information som kan ligga till grund

Läs mer

Handelsbanken Norden A1

Handelsbanken Norden A1 Uppdaterad 2019-10-04 AKTIEFONDER 811117 - Handelsbanken Norden A1 Fondfakta från fondbolagen och av oss beräknade risk- och värdeutvecklingsmått. Det är information som kan ligga till grund för att du

Läs mer

Axa Rosenberg Global Equity Alpha Fund B

Axa Rosenberg Global Equity Alpha Fund B Uppdaterad 2019-09-10 AKTIEFONDER 294322 - Axa Rosenberg Global Equity Alpha Fund B Fondfakta från fondbolagen och av oss beräknade risk- och värdeutvecklingsmått. Det är information som kan ligga till

Läs mer

Examensfrågor: Fondspara

Examensfrågor: Fondspara Examensfrågor: Fondspara Det finns över 3000 fonder på den svenska marknaden med olika inriktning. Strax över 70 procent av alla barn har sparande i fonder. Nu till frågorna G Ska man välja att spara i

Läs mer

Lärarfond år

Lärarfond år Uppdaterad 2019-07-17 AKTIEFONDER 152835 - Lärarfond 21-44 år Fondfaktablad Fondfakta från fondbolagen och av oss beräknade risk- och värdeutvecklingsmått. Det är information som kan ligga till grund för

Läs mer

Fondkollen 2011. råd, tips & nyheter FONDKOLLEN.SE

Fondkollen 2011. råd, tips & nyheter FONDKOLLEN.SE Fondkollen 2011 råd, tips & nyheter FONDKOLLEN.SE 1 Välkommen till Fondkollen 2011 I denna folder finns det viktigaste att känna till om fondsparande. Genom att spara i fonder kan alla få del i placeringar

Läs mer

Catella Småbolagsfond A

Catella Småbolagsfond A Uppdaterad 2019-09-17 AKTIEFONDER 184416 - Catella Småbolagsfond A Fondfakta från fondbolagen och av oss beräknade risk- och värdeutvecklingsmått. Det är information som kan ligga till grund för att du

Läs mer

Fondsparandets fördelning

Fondsparandets fördelning 215-2-4 Fondsparandets fördelning 214 Utmärkande för 214 var att hushållen främst nettosparade i fonder via investeringssparkonto, 51 miljarder. Hushållens övriga fondsparande via premiepensionen, förvaltarregistrerat

Läs mer

Evli Corporate Bond Placeringsfonden B

Evli Corporate Bond Placeringsfonden B Uppdaterad 20190718 RÄNTEFONDER 664482 Evli Corporate Bond Placeringsfonden B Fondfaktablad Fondfakta från fondbolagen och av oss beräknade risk och värdeutvecklingsmått. Det är information som kan ligga

Läs mer

SEB Läkemedelsfond

SEB Läkemedelsfond Uppdaterad 2019-06-26 AKTIEFONDER 229922 - SEB Läkemedelsfond Fondfaktablad Fondfakta från fondbolagen och av oss beräknade risk- och värdeutvecklingsmått. Det är information som kan ligga till grund för

Läs mer

Aktia Capital B

Aktia Capital B Uppdaterad 2019-07-02 AKTIEFONDER 182584 - Aktia Capital B Fondfaktablad Fondfakta från fondbolagen och av oss beräknade risk- och värdeutvecklingsmått. Det är information som kan ligga till grund för

Läs mer

Fondspara 2010. råd, tips & nyheter FONDSPARA.SE

Fondspara 2010. råd, tips & nyheter FONDSPARA.SE Fondspara 2010 råd, tips & nyheter FONDSPARA.SE 1 Välkommen till Fondspara 2010 Du håller i din hand en liten folder som innehåller det viktigaste att känna till om fondsparande. Alla kan genom att spara

Läs mer

Spiltan Aktiefond Sverige

Spiltan Aktiefond Sverige Uppdaterad 2019-01-18 AKTIEFONDER 152181 - Spiltan Aktiefond Sverige Fondfaktablad Fondfakta från fondbolagen och av oss beräknade risk- och värdeutvecklingsmått. Det är information som kan ligga till

Läs mer

Portföljsammanställning för Landstinget Västerbotten. avseende perioden

Portföljsammanställning för Landstinget Västerbotten. avseende perioden Portföljsammanställning för avseende perioden Informationen i denna rapport innehåller kurser och värden. Värderingar av instrument är förvaltares rapporterade värden och Investment Consulting Group AB

Läs mer

AMF Aktiefond Europa

AMF Aktiefond Europa Uppdaterad 2019-08-09 AKTIEFONDER 538462 - AMF Aktiefond Europa Fondfaktablad Fondfakta från fondbolagen och av oss beräknade risk- och värdeutvecklingsmått. Det är information som kan ligga till grund

Läs mer

Länsförsäkringar Fastighet Europa

Länsförsäkringar Fastighet Europa Uppdaterad 2019-03-29 AKTIEFONDER 494302 - Länsförsäkringar Fastighet Europa Fondfaktablad Fondfakta från fondbolagen och av oss beräknade risk- och värdeutvecklingsmått. Det är information som kan ligga

Läs mer

Axa Rosenberg US Equity Alpha Fund

Axa Rosenberg US Equity Alpha Fund Uppdaterad 2019-06-17 AKTIEFONDER 616797 - Axa Rosenberg US Equity Alpha Fund Fondfaktablad Fondfakta från fondbolagen och av oss beräknade risk- och värdeutvecklingsmått. Det är information som kan ligga

Läs mer

UB Infra Placeringsfond A

UB Infra Placeringsfond A Uppdaterad 2019-07-12 AKTIEFONDER 780411 - UB Infra Placeringsfond A Fondfaktablad Fondfakta från fondbolagen och av oss beräknade risk- och värdeutvecklingsmått. Det är information som kan ligga till

Läs mer

Hej! Här får du tips och råd kring ditt fondsparande

Hej! Här får du tips och råd kring ditt fondsparande DET VIKTIGASTE OM FONDSPARANDE 2014 Hej! Här får du tips och råd kring ditt fondsparande Mitt bästa spartips är att börja månadsspara. Vi hoppas att denna fickfolder kan bidra till ökad kunskap om fonder

Läs mer

Handelsbanken Företagsobligation

Handelsbanken Företagsobligation Uppdaterad 2019-01-15 RÄNTEFONDER 653501 - Handelsbanken Företagsobligation Fondfaktablad Fondfakta från fondbolagen och av oss beräknade risk- och värdeutvecklingsmått. Det är information som kan ligga

Läs mer

Folksam LO Världen

Folksam LO Världen Uppdaterad 2019-04-03 AKTIEFONDER 941096 - Folksam LO Världen Fondfaktablad Fondfakta från fondbolagen och av oss beräknade risk- och värdeutvecklingsmått. Det är information som kan ligga till grund för

Läs mer

Handelsbanken Amerika Tema A1

Handelsbanken Amerika Tema A1 Uppdaterad 2019-09-09 AKTIEFONDER 840033 - Handelsbanken Amerika Tema A1 Fondfaktablad Fondfakta från fondbolagen och av oss beräknade risk- och värdeutvecklingsmått. Det är information som kan ligga till

Läs mer

Delphi Global

Delphi Global Uppdaterad 2019-06-03 AKTIEFONDER 352468 - Delphi Global Fondfaktablad Fondfakta från fondbolagen och av oss beräknade risk- och värdeutvecklingsmått. Det är information som kan ligga till grund för att

Läs mer

E. Öhman J:or Fonder AB

E. Öhman J:or Fonder AB E. Öhman J:or Fonder AB Antagen av Styrelsen Dokumentnamn 2018-12-12 Ansvarsfulla investeringar, policy Dokumentansvarig Dokumentnummer Version Chef för ansvarsfulla investeringar 39 1 Sida 1. ÖHMANS FILOSOFI

Läs mer

Månadsbrev augusti 2017

Månadsbrev augusti 2017 Månadsbrev augusti 2017 Efter en stark inledning på året har sommarens utveckling varit av den svagare karaktären. Stockholmsbörsen har sedan 1 juni fallit med ca 5,6 procent, där en av de bidragande orsakerna

Läs mer

SEB Hållbarhetsfond Världen

SEB Hållbarhetsfond Världen Uppdaterad 2019-08-16 BLANDFONDER 879114 - SEB Hållbarhetsfond Världen Fondfaktablad Fondfakta från fondbolagen och av oss beräknade risk- och värdeutvecklingsmått. Det är information som kan ligga till

Läs mer

Danica har varit valbart inom fondförsäkring sedan 2010.

Danica har varit valbart inom fondförsäkring sedan 2010. DANICA Danica har varit valbart inom fondförsäkring sedan 2010. I KORTHET Danica har god solvens och bolaget har 28 miljarder kronor i förvaltat kapital inom fondförsäkring (2016-12-31). I Danicas entrélösning

Läs mer

Aktia Nordic Small Cap

Aktia Nordic Small Cap Uppdaterad 2019-05-15 AKTIEFONDER 339473 - Aktia Nordic Small Cap Fondfaktablad Fondfakta från fondbolagen och av oss beräknade risk- och värdeutvecklingsmått. Det är information som kan ligga till grund

Läs mer

Swedbank Robur Småbolagsfond Europa A

Swedbank Robur Småbolagsfond Europa A Uppdaterad 2019-10-18 AKTIEFONDER 896761 - Swedbank Robur Småbolagsfond Europa A Fondfakta från fondbolagen och av oss beräknade risk- och värdeutvecklingsmått. Det är information som kan ligga till grund

Läs mer

Handelsbanken USA Index

Handelsbanken USA Index Uppdaterad 2019-03-29 AKTIEFONDER 929224 - Handelsbanken USA Index Fondfaktablad Fondfakta från fondbolagen och av oss beräknade risk- och värdeutvecklingsmått. Det är information som kan ligga till grund

Läs mer

Avgifterna på fondmarknaden 2011

Avgifterna på fondmarknaden 2011 Avgifterna på fondmarknaden 2011 1 AMF Fonder 2 sid 5 sid 6 sid 7 sid 8 sid 10 sid 11 sid 12 sid 12 sid 14 sid 16 sid 18 Sammanfattning Om rapporten Begränsningar Utveckling av fondförmögenhet och nettosparande

Läs mer

Enter Return

Enter Return Uppdaterad 2019-04-08 RÄNTEFONDER 356477 - Enter Return Fondfaktablad Fondfakta från fondbolagen och av oss beräknade risk- och värdeutvecklingsmått. Det är information som kan ligga till grund för att

Läs mer

Fondita Nordic Small Cap Placeringsfond

Fondita Nordic Small Cap Placeringsfond Uppdaterad 2019-07-18 AKTIEFONDER 237834 - Fondita Nordic Small Cap Placeringsfond Fondfaktablad Fondfakta från fondbolagen och av oss beräknade risk- och värdeutvecklingsmått. Det är information som kan

Läs mer

Så får du pengar att växa

Så får du pengar att växa Så får du pengar att växa Sammanfattning Genom att spara regelbundet, vara långsiktig och ta hänsyn till avgifter kan även ett blygsamt men regelbundet sparande med tiden växa till ett betydande belopp.

Läs mer

PineBridge US Research Enhanced Core Equity Fund

PineBridge US Research Enhanced Core Equity Fund Uppdaterad 2019-04-08 AKTIEFONDER 304659 - PineBridge US Research Enhanced Core Equity Fund Fondfaktablad Fondfakta från fondbolagen och av oss beräknade risk- och värdeutvecklingsmått. Det är information

Läs mer

Månadsbrev december 2018

Månadsbrev december 2018 Månadsbrev december 2018 December blev en tråkig månad på aktiemarknader världen över. S&P 500 var ner 9,2 procent i december och även vår svenska aktiemarknad var kraftigt. Bidragande orsaker var ökad

Läs mer

UB Asia REIT Plus Placeringsfond A

UB Asia REIT Plus Placeringsfond A Uppdaterad 2019-07-24 AKTIEFONDER 816249 - UB Asia REIT Plus Placeringsfond A Fondfaktablad Fondfakta från fondbolagen och av oss beräknade risk- och värdeutvecklingsmått. Det är information som kan ligga

Läs mer

Danske Invest SICAV- Sverige Ränta

Danske Invest SICAV- Sverige Ränta Uppdaterad 2019-04-03 RÄNTEFONDER 901603 - Danske Invest SICAV- Sverige Ränta Fondfaktablad Fondfakta från fondbolagen och av oss beräknade risk- och värdeutvecklingsmått. Det är information som kan ligga

Läs mer

Danske Invest Allocation SICAV- Horisont Offensiv

Danske Invest Allocation SICAV- Horisont Offensiv Uppdaterad 2019-06-11 BLANDFONDER 696658 - Danske Invest Allocation SICAV- Horisont Offensiv Fondfaktablad Fondfakta från fondbolagen och av oss beräknade risk- och värdeutvecklingsmått. Det är information

Läs mer

PriorNilsson Smart Global

PriorNilsson Smart Global Uppdaterad 2019-03-22 AKTIEFONDER 607879 - PriorNilsson Smart Global Fondfaktablad Fondfakta från fondbolagen och av oss beräknade risk- och värdeutvecklingsmått. Det är information som kan ligga till

Läs mer

Odin Global C

Odin Global C Uppdaterad 2019-08-22 AKTIEFONDER 562421 - Odin Global C Fondfaktablad Fondfakta från fondbolagen och av oss beräknade risk- och värdeutvecklingsmått. Det är information som kan ligga till grund för att

Läs mer

Handelsbanken Amerika Småbolag Tema

Handelsbanken Amerika Småbolag Tema Uppdaterad 2019-01-18 AKTIEFONDER 821736 - Handelsbanken Amerika Småbolag Tema Fondfaktablad Fondfakta från fondbolagen och av oss beräknade risk- och värdeutvecklingsmått. Det är information som kan ligga

Läs mer

Odin Europa C

Odin Europa C Uppdaterad 2019-08-05 AKTIEFONDER 280867 - Odin Europa C Fondfaktablad Fondfakta från fondbolagen och av oss beräknade risk- och värdeutvecklingsmått. Det är information som kan ligga till grund för att

Läs mer

Månadsbrev november 2018

Månadsbrev november 2018 Månadsbrev november 2018 November inleddes precis som oktober med hög volatilitet och orolig handel på världens börser. S&P 500 föll under månaden tillbaka till de lägsta nivåer som indexet handlade på

Läs mer

Odin Fastighet C

Odin Fastighet C Uppdaterad 2019-09-10 AKTIEFONDER 332156 - Odin Fastighet C Fondfaktablad Fondfakta från fondbolagen och av oss beräknade risk- och värdeutvecklingsmått. Det är information som kan ligga till grund för

Läs mer

Indexfonder på den svenska marknaden en lämplig sparform för framtiden?

Indexfonder på den svenska marknaden en lämplig sparform för framtiden? UPPSALA UNIVERSITET Företagsekonomiska institutionen Kandidatuppsats inom företagsekonomi Våren 2008 Indexfonder på den svenska marknaden en lämplig sparform för framtiden? Författare: Jonas Boström Claes

Läs mer

Avgifterna. på fondmarknaden 2016

Avgifterna. på fondmarknaden 2016 10-årsjubileum 2006 Avgifterna på fondmarknaden AMF Fonder AVGIFTERNA PÅ FONDMARKNADEN Innehåll 2 sid 3 sid 4 sid 7 sid 9 sid 10 sid 10 sid 13 sid 16 sid 18 Trender tio år av fondsparande Sammanfattning

Läs mer