TBS Katalog Transient-/åskskydd-/ samt potentialutjämningssystem

Transkript

1 TBS Katalog 2011 Transient-/åskskydd-/ samt potentialutjämningssystem

2 älkommen till kundservice Servicetelefon: Faxnr för förfrågningar: Faxnr för order: E-post för order: E-post: Internet: Använd direktlinjen till OBO:s kundservice! På vår telefon besvarar vi dagligen alla dina frågor om OBO:s kompletta program för elinstallation. OBO ger dig hela programmet: Kompetent kontaktperson i din region All information om OBO:s produktutbud Expertråd om speciella användningsteman Snabb och direkt åtkomst till all teknisk information om OBO:s produkter vi vill vara bäst även när det gäller kundservice! 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) 2 OBO TBS

3 Innehåll Planeringshjälp 5 Överspänningsskydd energiteknik, skydd typ Överspänningsskydd energiteknik, skydd typ Överspänningsskydd energiteknik, skydd typ Överspänningsskydd energiteknik, skydd typ Överspänningsskydd energiteknik, skydd typ Överspänningsskydd solceller 207 Data- och informationsteknik 221 Skydds- och buffertgnistgap 257 Mät- och kontrollsystem TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) Potentialutjämningssystem 265 Jordningssystem 275 Uppfångar- och avledningssystem 285 Förteckningar 319 TBS OBO 3

4 Planeringshjälp allmänt OBO TBS-seminarier: Kunskap direkt från tillverkaren Genom ett omfattande utbildningsoch seminarieprogram för överspännings- och åskskyddssystem stöder OBO kunderna med direkt fackkunskap. Förutom de teoretiska underlagen handlar det också om att omsätta kunskapen i praktiken. Konkreta användningsoch beräkningsexempel avrundar den omfattande kunskapsförmedlingen. Texter för utskrift, produktinfo och informationsblad i gör livet lättare för dig med ett omfattande utbud av fackmässigt utformat material som hjälper dig redan på ett tidigt stadium i arbetet vid t.ex. planering och kostnadsberäkning av ett projekt. Dit hör: Texter för utskrift Produktinfo Informationsblad Datablad Den här dokumentationen uppdateras kontinuerligt av oss och är tillgänglig kostnadsfritt på när som helst. Texter för utskrift finns på Fler än info-poster från områdena KTS, BSS, TBS, LFS, EGS och UFS kan hämtas kostnadsfritt via Tack vare regelbundna uppdateringar och kompletteringar har du alltid en god överblick över OBO-produkterna. Alla de vanligaste filformaten är tillgängliga (PDF, DOC, GAEB, HTML, TEXT, XML, ÖNORM) TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) 4 OBO TBS

5 Innehåll planeringshjälp Underlag överspänningsskydd 6 Överspänningsskydd energiteknik 19 Överspänningsskydd solceller 29 Överspänningsskydd, data- och informationsteknik 41 Skydds- och buffertgnistgap 61 Mät- och kontrollsystem TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) Potentialutjämningssystem 69 Jordningssystem 77 Uppfångar- och avledningssystem 85 Ytterligare information 116 TBS OBO 5

6 Planeringshjälp allmänt Liten orsak, stor effekt: Skador orsakade av överspänning årt beroende av elektriska och elektroniska apparater ökar alltmer, både yrkesmässigt och privat. Datanät hos bl.a företag, sjukhus och räddningstjänst är livsnödvändiga beståndsdelar för det oundvikliga informationsutbytet i realtid. Känsliga datauppgifter t.ex. från banker eller mediaföretag behöver säkra och fungerade överföringsvägar. Det är inte bara blixtnedslag som är ett latent hot för dessa anläggningar. Mycket vanligare är att dagens elektroniska hjälpmedel skadas av överspänning, som orsakas av avlägsna åskurladdningar eller kopplingsförlopp i stora elektriska anläggningar. id åska frigörs stora energimängder kortfristigt. Dessa spänningstoppar kan ta sig in i en byggnad via alla typer av elektriska ledningar och orsaka enorma skador. 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) 6 OBO TBS

7 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) Planeringshjälp allmänt ilka följder för vår vardag har skador orsakade av överspänning? I första hand skador på elektriska/elektroniska enheter. På det privata området gäller det särskilt: T/video Telefonsystem Datorer, musikanläggningar,etc,etc Köksutrustning Övervakningssystem Brandvarnare Bortfallet av dessa enheter är med största säkerhet mycket kostsamt. ad händer vid bortfallstid/följdskador på: Datorer (dataförlust), ärme-/varmvattenanläggning Hissar, garageportar och jalusier, Aktivering resp. skador på brand-/inbrottslarm (kostnader för fellarm)? För kontorsbyggnader är kanske detta en "livsviktig" fråga: Kan företaget fortsätta driften utan huvuddator eller server problemfritt? Har alla viktiga data sparats i rätt tid? äxande kostnader för skador Försäkringsbolagens aktuella statistik och uppskattningar visar: Mängden skador orsakade av överspänning - utan följd- och bortfallskostnader - har fått en oroande stor omfattning på grund av det ökade beroendet av elektroniska "hjälpredor". Det är därför inte konstigt att försäkringsbolag allt oftare kontrollerar skadefall och föreskriver skydd mot överspänning. Information om skyddsåtgärder finns t.ex. i direktivet ds TBS OBO 7

8 Planeringshjälp allmänt Så här uppstår blixturladdningar Uppkomst av blixturladdningar: 1 = ca m, ca -30 C, 2 = ca m, ca -70 C Urladdningstyper 90 % av alla blixtnedslag mellan ett moln och jorden är negativa moln-jord-blixtar. Blixten börjar i ett negativt laddningsområde i molnet och sprider sig till den positivt laddade marken. Övriga urladdningar delas in i: negativa jord-moln-blixtar positiva moln-jord-blixtar positiva jord-moln-blixtar. De absolut flesta urladdningarna äger dock rum inuti ett moln resp. mellan de olika molnen. Så här uppstår blixturladdningar När varma, fuktiga luftmassor stiger uppåt kondenseras luftfuktigheten, och på högre höjd bildas sedan iskristaller. Ovädersfronter kan uppstå när molnen expanderar på höjder upp till m. Den starka uppvinden på upp till 100 km/h leder till att de lätta iskristallerna hamnar i det övre och hagelkornen i det undre området. På grund av stötar och friktion uppstår laddningsseparationer. 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) 8 OBO TBS

9 Negativa och positiva laddningar Studier har visat att de hagelkorn som faller nedåt (området varmare än -15 C) för med sig negativa laddningar och de iskristaller som slungas uppåt (området kallare än -15 C) för med sig positiva laddningar. De lätta iskristallerna förs med uppvinden till molnets övre del, medan hagelkornen faller till de centrala delarna av molnet. Molnet delas alltså in i tre delar: Upptill: positivt laddad zon Mitten: smal negativt laddad zon Nedtill: svagt positivt laddad zon Denna laddningsuppdelning bygger upp en spänning i molnet. Planeringshjälp allmänt Negativa och positiva laddningar: 1 = snöhagel, 2 = iskristaller Laddningsfördelning Typisk laddningsfördelning Positiv i den övre delen, negativ i mitten och svagt positiv i den undre delen. I det marknära området finns åter positiva laddningar. Den fältstyrka som krävs för att utlösa en blixt beror på luftens isoleringsförmåga och ligger på mellan 0,5 och 10 k/cm. 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) Laddningsfördelning: 1 = ca m, 2 = elektriskt fält TBS OBO 9

10 Planeringshjälp allmänt ad är transient överspänning? Transienta överspänningar: 1 = spänningsnedgångar/korta avbrott, 2 = övertoner på grund av långsamma och snabba spänningsförändringar, 3 = tillfälliga spänningshöjningar, 4 = kopplingsöverspänningar, 5 = blixtöverspänningar Transienta överspänningar är spänningshöjningar under en kort tid, i mikrosekunderområdet, som kan vara många gånger högre än den nominella nätspänningen! De största spänningstopparna i lågspänningsförbrukningsnät är resultat av blixturladdningar. Det höga energiinnehållet i blixtöverspänningar vid direktnedslag i den yttre blixtanläggningen eller i en lågspänningsfriledning har - utan inre blixt- och överspänningsskydd - totalt bortfall av anslutna förbrukare och skador på isolering som följd. Inducerade spänningstoppar i byggnadsinstallationer som energi- eller dataledningar kan också nå den nominella matningsspänningen flera gånger om. Kopplingsöverspänningar, som inte framkallar så höga spänningstoppar som blixturladdningar, men som förekommer oftare, kan också slå ut anläggningar direkt. I regel består kopplingsöverspänningar av två till tre gånger matningsspänningen, blixtöverspänningar kan delvis bestå av 20 gånger värdet av den nominella spänningen och transportera högt energiinnehåll. Ofta inträffar bortfallet med fördröjning, eftersom åldringen på komponenter, orsakade av mindre transienter, framkallar långsamt slitage på elektroniken i enheterna. Beroende på orsak resp. blixturladdningens nedslagsplats behövs olika skyddsåtgärder. 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) 10 OBO TBS

11 ilka impulsformer finns det? Planeringshjälp allmänt Impulstyper och deras karakteristik: gul = impulsform 1, direkt blixtnedslag, 10/350-µs-simulerad blixtimpuls, röd = impulsform 2, avlägset blixtnedslag eller omkopplingsförlopp, 8/20-µs-simulerad blixtimpuls (överspänning) 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) Som följd av ett åskväder kan höga blixtströmmar skapas i jorden. Om en byggnad med yttre åskskydd träffas direkt uppstår ett spänningsbortfall i jordningsmotståndet i åskskyddspotentialutjämningen, som skapar en överspänning mot den avlägsna omgivningen. Denna potentialhöjning skapar ett hot mot elsystemen (tex. elförsörjning, telefonanordningar, kabel-t, styrledningar osv.) i byggnaden. För kontroll av olika åsk- och överspänningsskyddsenheter fastställdes lämpliga testströmmar i de nationella och internationella normerna. Direkt blixtnedslag: Impulsform 1 Blixtströmmar, så som de uppträder vid ett direkt blixtnedslag, kan efterskapas med vågformens stötström 10/350 µs. Blixttestströmmen efterskapar den snabba ökningen och också det höga energivärdet som uppträder i en naturlig blixt. Blixtströmavledare av typ 1 och det yttre åskskyddets komponenter testas med denna ström. Avlägsna blixtnedslag eller kopplingsförlopp: Impulsform 2 Överspänningar från avlägsna åsknedslag och kopplingsförlopp efterskapas med testimpulsen 8/20 µs. Energivärdet för denna impuls är betydligt mindre än blixttestströmmen från stötströmsvågen 10/350 µs. Överspänningsskydd av typ 2 och typ 3 belastas med denna testimpuls. TBS OBO 11

12 Planeringshjälp allmänt Orsaker till blixtströmmar Direkt blixtnedslag i en byggnad Om en blixt slår ner direkt i den yttre åskskyddsanläggningen eller i blixtströmtåliga jordade takkonstruktioner (t.ex. takantenn) kan blixtenergin ledas säkert ner i jordpotentialen. Detta går dock inte med endast en åskskyddsanläggning. På grund av jordningsanläggningens impedans lyfts hela byggnadens jordningssystem till en hög potential. Denna potentialhöjning påverkar uppdelningen av blixtströmmar till byggnadens jordningsanläggning, strömförsörjningssystem och dataledningar till närliggande jordningssystem (grannbyggnader, lågspänningstransformator). Riskvärde: upp till 200 ka (10/350) Direkt blixtnedslag i en lågspänningsfriledning Ett direkt blixtnedslag i en lågspänningsfriledning eller dataledning kan leda över delvisa blixtströmmar till närliggande byggnader. En särskild risk med överspänningar finns för elektriska anläggningar i byggnader i slutet av lågspänningsfriledningar. Riskvärde: upp till 100 ka (10/350) 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) 12 OBO TBS

13 Orsaker till överspänningar Kopplingsöverspänningar i lågspänningssystem Kopplingsöverspänningar uppstår vid in- och urkopplingsprocedurer, vid koppling av induktiva och kapacitiva belastningar och genom avbrott i kortslutningsström. Särskilt avstängning av produktionsanläggningar, belysningssystem eller transformatorer kan skada närliggande elektriska enheter. Planeringshjälp allmänt Riskvärde: flera ka (8/20) Inkoppling av överspänningar genom nära eller avlägsna blixtnedslag När åskskydd och överspänningsskydd redan är installerade: id ett nära blixtnedslag skapas höga magnetfält som inducerar höga spänningstoppar i ledningssystem. Inom en radie upp till 2 km runt blixtnedslaget kan skador uppstå genom induktiv och galvanisk koppling. Riskvärde: flera ka (8/20) 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) TBS OBO 13

14 Planeringshjälp allmänt Reducera överspänning gradvis med åskskyddszoner Åskskyddszoner LPZ 0 A LPZ 0 B LPZ 1 LPZ 2 LPZ 3 Åskskyddszoner - koncept Konceptet för åskskyddszoner, som beskrivs i den internationella normen SS EN har visat sig vara genomtänkt och effektivt. Grunden för konceptet är principen att reducera överspänningar gradvis till en ungefärlig nivå innan de når slutenheten och orsakar skada. För att uppnå detta delas hela energinätet i en byggnad upp i åskskyddszoner (LPZ = Lightning Protection Zone/Åskskyddszoner). id varje övergång från en zon till en annan installeras en överspänningsavledare för potentialutjämning som måste uppfylla de nödvändiga normkraven. Oskyddat område utanför en byggnad. Direkt blixtnedslag, ingen avskärmning mot elektromagnetiska störningsimpulser LEMP (Lightning Electromagnetic Pulse). Område skyddat av yttre åskskyddsanläggning. Ingen avskärmning mot LEMP. Område inuti en byggnad. Liten blixtenergi möjlig. Område inuti en byggnad. Liten överspänning möjlig. Område inuti byggnaden (kan även vara den metalliska kapslingen inuti en förbrukare). Inga störningsimpulser orsakade av LEMP eller överspänningar förekommer. 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) 14 OBO TBS

15 Zonövergångar och skyddsenheter Fördelar med konceptet med åskskyddszoner Minimering av inkopplingarna i andra ledningssystem genom avledning av de energirika och farliga blixtströmmarna direkt vid ledningarnas ingång i byggnaden. Undvikande av störningar orsakade av magnetiska fält. Ett prisvärt, individuellt skyddskoncept med goda planeringsmöjligheter för ny-, ut- och ombyggnationer. Typklasser för överspänningsskyddsenheterna OBO:s överspänningsskydd är indelade i 3 typklasser 1, 2 och 3 (tidigare B, C och D) enligt SS EN I dessa normer är byggnadsriktlinjer, krav och kontroll för överspänningsskydd/avledare fastställda, som används i växelströmnät med nominell spänning upp till 1000 och nominella frekvenser mellan 50 och 60 Hz. Denna indelning möjliggör valet av skydd/avledare anpassat efter de olika kraven vad gäller placering, skyddsnivå och strömbelastning. En översikt över zonövergångarna finns i tabellen nedan. De förtydligar också vilka OBO-överspänningsskydd som kan monteras med vilka funktioner i energiförsörjningsnätet. Planeringshjälp allmänt 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) Zonövergångar Zonövergång LPZ 0 B till LPZ 1 Zonövergång LPZ 1 till LPZ 2 Zonövergång LPZ 2 till LPZ 3 Skyddsanordning för att skapa åskskyddspotentialutjämning enligt SS EN vid direkta eller närliggande blixtnedslag. Enheter: Typ 1 (klass I, normkrav B), t.ex. MC50-B DE Max. skyddsnivå enligt norm: 4 k Installation t.ex. i huvudcentralen/vid byggnadens ingång Skyddsanordning för att skapa överspänningsskydd enligt IEC vid överspänning från elnätet på grund av fjärrblixtnedslag eller omkopplingar. Enhet: Typ 2 (klass II, normkrav C), t.ex. 20-C Max. skyddsnivå enligt norm: 2,5 k Installation t.ex. i strömfördelning, undercentral Skyddsanordning, bestämmer överspänningsskydd för flyttbara förbrukningsenheter på eluttag och strömförsörjning. Enhet: Typ 3 (klass III, normkrav D), t.ex. FineController FC-D Max. skyddsnivå enligt norm: 1,5 k Installation t.ex. vid slutförbrukaren TBS OBO 15

16 Planeringshjälp allmänt BET - testcenter för åskskydd, elteknik och kabelförläggningssystem Blixtströmkontroll BET med omfattande arbetsuppgifter Tidigare kunde "bara" blixtströms-, miljö- och eltester utföras vid BET, men nu är BET Testcenter också samarbetspartner för tester med kabelstegsystem.. BET står för Blixtskydd-Emc-Teknologicentrum Kontrollgenerator för blixtströmskontroller Med hjälp av den testgenerator som började planeras 1994 och som färdigställdes 1996 är det möjligt att genomföra blixtströmstester med upp till 200 ka. Generatorn har planerats och byggts tillsammans med yrkeshögskolan i Soest. Tack vare den noggranna planeringen och det vetenskapliga tillvägagångssättet vid konstruktionen av testanläggningen fungerar den felfritt sedan 12 år tillbaka och ger fullständig rättvisa åt dagens normerande testkrav. Testgeneratorn används främst för att testa produkter från produktgruppen TBS. Här genomförs löpande tester av produkter som nyutvecklas, modifieringar av befintliga OBO-produkter och även jämförelsetester med konkurrerande produkter. Hit räknas åskskyddskomponenter, överspänningsskyddsenheter och blixtströmsavledare. Tester för åskskyddskomponenter genomförs enligt SS EN , för skiljegnistgap enligt SS EN och för åsksamt överspänningsskyddsenheter enligt SS EN Det här är endast en liten del av de testnormer enligt vilka tester utförs i BET Testcenter. 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) 16 OBO TBS

17 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) Planeringshjälp allmänt Blixtströmgenerator Saltdimmeskåp Belastningskontroll Kontrollsätt för åsk- och överspänningsskyddssystem Förutom blixtströmskontroller kan även stötspänningskontroller upp till 20 k genomföras. För de här kontrollerna används en hybridgenerator, som även den har utvecklats i samarbete med yrkeshögskolan i Soest. Med denna testgenerator kan också EMCkontroller på kabelförläggningssystem genomföras. Alla typer av kabeldragnings- resp. kabelförläggningssystem upp till 8 m längd kan undersökas utan svårigheter. Bland annat görs tester av elektrisk ledningsförmåga enligt EN Simulering av verkliga förhållanden För att kunna utföra standardiserade tester av komponenter som är avsedda för externt bruk måste dessa förbehandlas under verkliga förhållanden. Detta sker i ett saltdimskåp och i en svaveldioxidtestkammare. Beroende på testtyp varierar t.ex. testlängden och koncentrationen på saltdimman resp. svaveldioxiden i testkamrarna. Det är därmed möjligt att utföra kontroller enligt IEC , ISO 7253, ISO 9227 och EN ISO Kontroll av kabelförläggningssystem Med KTS-testanläggningen som är nyligen integrerad och utprövad i BET Testcenter kan alla kabelförläggningssystem som tillverkas av OBO testas avseende belastningskapacitet. Underlag för detta är EN Med BET Testcenter har OBO Bettermann en testavdelning där produkter kan testas enligt aktuella normer något som görs redan under utvecklingsfasen. TBS OBO 17

18 18 OBO TBS

19 Innehåll överspänningsskydd energiteknik Normer överspänningsskydd 20 Installationsanvisningar 21 4-ledar-nätverk 22 5-ledar-nätverk 23 Urvalshjälp energiteknik 24 TBS OBO 19

20 Normer överspänningsskydd Planeringshjälp överspänningsskydd energiteknik id installation av ett överspänningsskydd måste olika normer följas. Här finns de viktigaste föreskrifterna. SS EN :2007 (IEC ) Överspänningsskydd för lågspänning del 11: Överspänningsskydd för användning i lågspänningsanläggningar; krav och kontroller SS Installation av lågspänningsanläggningar del 4-41: Skyddsåtgärder skydd mot elektriskt överslag. SS Installation av lågspänningsanläggningar del 5-54: al och installation av elektriska komponenter; jordningsanläggningar, skyddsledare och skyddspotentialutjämning SS Installation av lågspänningsanläggningar del 4-44: Skyddsåtgärder Skydd vid störspänningar och elektromagnetiska störningar avsnitt 443: Skydd vid överspänningar till följd av atmosfärisk påverkan eller kopplingsförlopp. SS Installation av lågspänningsanläggningar del 5-53: al och installation av elektrisk utrustning frånkoppling, omkoppling och styrning avsnitt 534: Överspänningsskyddsanordningar (ÜSE) 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) 20 OBO TBS

21 Installationsanvisningar Framledningens längd, 1 = huvudpotentialutjämningsskena eller -klämma eller skyddsledarskena Planeringshjälp överspänningsskydd energiteknik -ledningsdragning, 1 = skyddsledarskena, 2 = huvudpotentialutjämningsskena eller -klämma 1= strömförsörjning, 2 = ledningslängd, 3 = förbrukare, 4 = aktiveringsspänning 2 k, t.ex. MC 50-B DE 5 = aktiveringsspänning 1,4 k, t.ex. 20 C 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) Anslutningslängd -ledningsdragning Anslutningsledningen för skyddsenheten är avgörande för en optimal skyddsnivå. Enligt installationsriktlinjerna måste längden på stickledningen till skydden och längden på ledningen till skyddsenheten för potentialutjämning vara kortare än 0,5 m. Om ledningarna är längre än 0,5 m måste du välja en -ledningsdragning. Frånkoppling Åskledare/uppfångare och överspänningsskydd har olika uppgifter. Dessa skydd måste användas koordinerat. Denna koordination garanteras genom den tillgängliga ledningslängden eller speciella skydd (MCD-serien). Så kan t.ex. typ 1- och typ 2-skydd (klass B och C) placeras direkt bredvid varandra i Protection-Set. Exempel ledningslängd > 5 m Ingen extra frånkoppling krävs Exempel ledningslängd < 5 m Använd frånkoppling: MC 50-B DE + LC C Alternativt: MCD 50-B + 20-C, ingen extra frånkoppling krävs (t.ex. Protection-Set) Minimitvärsnitt för åskskyddspotentialutjämningen För åskskyddspotentialutjämningen ska följande minimitvärsnitt beaktas: För koppar gäller ett ledningstvärsnitt på 16 mm 2, för aluminium 25 mm 2 och för stål 50 mm 2. id åskskyddszon-övergång från LPZ 0 till LPZ 1 måste alla installationer av metall räknas med i potentialutjämningen. Aktiva ledningar måste jordas med passande avledare. TBS OBO 21

22 4-ledarnät, TN-C-nätsystem Planeringshjälp överspänningsskydd energiteknik 1 = huvudcentral, 2 = ledningslängd, 3 = strömkretsfördelare t.ex. undercentral, 4=slutförbrukning, 5 = huvud-pas, 6 = lokal PAS, 7 = typ 2, 8 = typ 3, 9 = typ 3 I TN-C-S-nätsystemet försörjs den elektriska anläggningen av tre utvändiga ledare (L1, L2, L3) och den kombinerade PEN-ledaren. Användningen beskrivs i EN Blixtströmsavledare typ 1 Blixtströmsavledare av typ 1 används 3 poligt (t.ex. tre MC 50-B). Anslutning sker parallellt med de utvändiga ledarna, som ansluts via avledarna till PEN. Efter överenskommelse med den lokala energileverantören och anpassning till riktlinjer kan installation även ske före huvudmätaren. Överspänningsskydd typ 3 Överspänningsskydd av typ 3 ska användas som skydd mot kopplingsöverspänningar i slutenheternas strömkretsar. Dessa tväröverspänningar uppträder huvudsakligen mellan L och N. Med en Y-koppling skyddas L- och N-ledarna med varistorer och förbindelsen till PE-ledaren skapas med ett gnistgap (t.ex.: Med denna skyddskoppling mellan L och N leds ingen stötström mot PE vid tväröverspänning och RCD tolkar inte heller någon felström på det sättet. Motsvarande tekniska data finns på produktsidorna. Överspänningsskydd typ 2 Överspänningsskydd av typ 2 används i regel efter uppdelningen av PEN-ledare. Om uppdelningen är mer än 0,5 m bort rör det sig om ett 5-ledarnät. Skydden används i 3+1-koppling (t.ex. 20-C 3+NPE). id 3+1-koppling ansluts de utvändiga ledarna (L1, L2, L3) via avledaren på neutralledaren (N). Neutralledaren (N) förbinds med skyddsledaren (PE) via ett gnistgap. Överspänningsskydden måste användas före felströmsskyddet/jordfelsbrytaren (RCD), annars tolkas den avledda stötströmmen som felström och strömkretsen avbryts. 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) 22 OBO TBS

23 5-ledarnät, TN-S- och TT-nätsystem 1 = huvudcentral, 2 = ledningslängd, 3 = strömkretsfördelare t.ex. undercentral, 4=slutförbrukning, 5 = huvud-pas, 6 = lokal PAS, 7 = typ 1, 8 = typ 2, 9 = typ 3 Planeringshjälp överspänningsskydd energiteknik 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) I TN-S-nätsystemet försörjs den elektriska anläggningen av tre utvändiga ledare (L1, L2, L3), neutralledaren (N) och jordledaren (PE). I TT-nätet däremot försörjs den elektriska anläggningen av tre utvändiga ledare (L1, L2, L3), neutralledaren (N) och den lokala jordledaren (PE). Användningen beskrivs i EN ). Blixtströmsavledare typ 1 Blixtströmsavledare av typ 1 används i 3+1-kopplingen (t.ex. tre MC 50-B och en MC 125-B NPE). id 3+1-koppling ansluts de utvändiga ledarna (L1, L2, L3) via avledaren på neutralledaren (N). Neutralledaren (N) förbinds med skyddsledaren (PE) via ett gnistgap. Efter överenskommelse med den lokala energileverantören och anpassning till DN-riktlinjer kan användning även ske före huvudmätaren. Överspänningsskydd typ 2 Överspänningsskydd av typ 2 används i 3+1-kopplingen (t.ex. 20- C 3+NPE). id 3+1-koppling ansluts de utvändiga ledarna (L1, L2, L3) via avledaren på neutralledaren (N). Neutralledaren (N) förbinds med skyddsledaren (PE) via ett gnistgap. Överspänningsskydden måste användas före felströmsskyddet/jordfelsbrytaren (RCD), annars tolkas den avledda stötströmmen som felström och strömkretsen avbryts. Överspänningsavledare typ 3 Överspänningsskydd av typ 3 ska användas som skydd mot kopplingsöverspänningar i slutenheternas strömkretsar. Dessa tväröverspänningar uppträder huvudsakligen mellan L och N. Med en Y-koppling skyddas L- och N-ledarna med varistorer och förbindelsen till PE-ledaren skapas med ett gnistgap (t.ex KNS-D). Med denna skyddskoppling mellan L och N leds ingen stötström mot PE vid tväröverspänning och RCD/jordfelsbrytare tolkar inte heller någon felström på det sättet. Motsvarande tekniska data finns på produktsidorna. TBS OBO 23

24 Produktval energiteknik TN-/TT-nätsystem TN-/TT-nätsystem TN-/TT-nätsystem Planeringshjälp överspänningsskydd energiteknik Ingen yttre åskskyddsanläggning Jordledningsanslutning Privata byggnader, t.ex. enfamiljshus Installationsplats 1 (huvudcentral typ 2) 10 Compact typ 2/typ 3 art.nr: / E fler modeller finns Ingen yttre åskskyddsanläggning Jordledningsanslutning Flerfamiljshus, industrier, företag Installationsplats 1 (huvudcentral typ 2) 20-C 3 + NPE typ 2 art.nr: / E fler modeller finns Yttre åskskyddsanläggning Friledningsanslutning Jordade antennkonstruktioner Åskskyddsklass III och I Installationsplats 1 (huvudcentral typ 1/typ 2) 50 B+C 3+NPE typ 1/typ 2 art.nr: / E fler modeller finns Installationsplats 2 (undercentral typ 2) ej nödvändig Installationsplats 2 Avståndet mellan huvud- och undercentral är större än 10 m, typ 2 20-C 3 + NPE typ 2 art.nr: / E fler modeller finns Installationsplats 2 Avståndet mellan huvud- och undercentral är större än 10 m, typ 2 20-C 3 + NPE typ 2 art.nr: / E fler modeller finns Installationsplats 3 (framför slutenheten typ 3) t.ex. FineController FC-D typ 3 art.nr: / E fler modeller finns Installationsplats 3 (framför slutenheten typ 3) t.ex. CNS-3-D typ 3 art.nr: / E fler modeller finns 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) 24 OBO TBS

25 TN-S-/TT-nätsystem TN-C-nätsystem TN-S-/TT-nätsystem Yttre åskskyddsanläggning Friledningsanslutning Jordade antennkonstruktioner Åskskyddsklass I till I (t.ex. industribyggnader, datacentraler och sjukhus) Installationsplats 1 (huvudcentral typ 1/typ 2) MC 50-B/3+1, typ 1 Art.-Nr.: / 3st E st E fler modeller finns Yttre åskskyddsanläggning Friledningsanslutning Jordade antennkonstruktioner Åskskyddsklass I till I (t.ex. industribyggnader, datacentraler och sjukhus) Installationsplats 1 (huvudcentral typ 1/typ 2) MC 50-B/3+1, typ 1 art.nr: / 3st E fler modeller finns Yttre åskskyddsanläggning Friledningsanslutning Jordade antennkonstruktioner Åskskyddsklass I till I (t.ex. industribyggnader, datacentraler och sjukhus) Installationsplats 1 (huvudcentral typ 1/typ 2) MC 50-B/3+1, typ 1 art.nr: / 3st E st E fler modeller finns Planeringshjälp överspänningsskydd energiteknik Installationsplats 2 Avståndet mellan huvud- och undercentral är större än 10 m, typ 2 Installationsplats 2 Avståndet mellan huvud- och undercentral är större än 10 m, typ 2 Installationsplats 2 Avståndet mellan huvud- och undercentral är större än 10 m, typ 2 20-C/3+NPE, typ 2 art.nr: / E fler modeller finns 20-C/3+NPE, typ 2 art.nr: / E fler modeller finns 20-C/3+NPE, typ 2 art.nr: / E fler modeller finns 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) Installationsplats 3 (framför slutenheten typ 3) t.ex. 10 Compact, typ 2, typ 3 art.nr: / E fler modeller finns Installationsplats 3 (framför slutenheten typ 3) z. B. F 230-AC/DC, typ 3 art.nr: / E fler modeller finns Installationsplats 3 (framför slutenheten typ 3) t.ex. ÜSM-A, typ 3 art.nr: / E fler modeller finns TBS OBO 25

26 Överspänningsskydd Planeringshjälp överspänningsskydd energiteknik Enligt Elinstallationsreglerna SS utgåva 2 kap 443 ska hänsyn tas till samhällsviktiga och livsuppehållande verksamheter. För konsekvensnivåer a) c) ska skydd mot överspänning finnas. a) konsekvenser som är relaterade till människoliv, t ex nödkraft och medicinsk utrustning på sjukhus. b) konsekvenser som är relaterade till publika tjänster, t ex publika tjänster, IT-tjänster och museum. Byggnad med yttre åskskydd Mer än 10 m ledning c) konsekvenser på kommersiell eller industriell verksamhet, t ex hotell, banker, industrier, kommersiella marknader och lantbruk. Om en analys baserad på den kritiska längden på inkommande ledningarna utföres, får detta nästan alltid som följd att man ska installera överspänningsskydd på alla fastigheter på landsbyggd. Kap 543 behandlar skydd mot alla Byggnad utan yttre åskskydd Mer än 10 m ledning atmosfäriska överspänningar orsakade av indirekta blixtnedslag. I dessa fall anordnas skydd genom att typ 2 installeras och vid behov typ 3. Blixtströmsavledare typ Överspänningsskydd typ 2 Överspänningsskydd typ id inkommande 4-ledarsystem Serie 50BC E Med signalkontakt Serie 50BC E id inkommande 5-ledarsystem Serie 50BC E Med signalkontakt Serie 50BC E id inkommande 4-ledarsystem Serie 20C3 E Med signalkontakt Serie 20C3 E id inkommande 5-ledarsystem Serie 20C4 E Med signalkontakt Serie 20C4 E För inkommande 4 & 5 ledarsystem Serie 10-Compact E Med akustisk signal Serie 10-Compact E Överspänningsskydd typ 3 Överspänningsskydd för Tele / Data / Antenn E E E E E E E E E E E E OBO TBS

27 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) TBS OBO 27

28 Blixtström kontrollerad Blixtström kontrollerad klass H (100 ka) ELEKTROTECHNICKÝ ZKUŠEBNÌ ÚSTA, Tjeckien ATEX-certifikat för explosionsskyddade områden Ryssland, GOST The State Committee for Standards KEMA-KEUR, Nederländerna M Beteckning metriska produkter Magyar Eletrotechnika Unger Österreichischer erband für Elektrotechnik, Österrike Underwriters Laboratories Inc., USA Eidgenössisches Starkstrominspektorat, Schweiz Underwriters Laboratories Inc., USA erband der Elektrotechnik, Elektronik, Informationstechnik e.., Tyskland Beprövad säkerhet 5 års garanti. halogenfri; utan klor, fluor och brom 116 OBO TBS

29 Symbolförklaring Åskskyddsklasser Skyddsenhet enligt SS EN Kombiskydd av typ 1 och typ 2 Skyddsenhet enligt SS EN Skyddsenhet enligt SS EN Skyddsenhet enligt SS EN Åskskyddszoner Övergång från LPZ 0 till 1 Övergång från LPZ 0 till 2. Övergång från LPZ 0 till 3 Övergång från LPZ 1 till 2 Övergång från LPZ 1 till 3 Övergång från LPZ 2 till 3 Material, metaller Aluminium Specialstål, rostfritt Specialstål, rostfritt Specialstål, rostfritt Specialstål, rostfritt Koppar mässing Stål Aducergods Zinkgjutgods Material, plaster Glasfiberförstärkt plast Tillämpningar Fjärrsignalering Fjärrsignalering med säkringsövervakning Akustisk signalering Integrated Service Digital Network, ISDN-användning Digital Subscriber Line, DSL-användning Analog telekommunikation Katagori 5 TwistedPair Channel Performance enligt amerikansk standard EIA/TIA Mät-, styr- och regleringssystem P Ytor Petrolatum Polyamid Polykarbonat Polyetylen Polypropylen Polystyren bandförzinkat varmförzinkad galvaniskt förzinkad doppförzinkad 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) T-användning SAT-T-användningar Multibase-underdel LifeControl Egensäker skyddsenhet för explosionsskyddade områden Channel Performance enligt ISO / IEC Power over Ethernet 230/400 -system Skyddsklass IP 54 förkopprad förnicklad förzinkad, Deltatone 500 Skyddsklass IP 65 TBS OBO 117

30 Material metall Alu Aluminium A (1.4301) Specialstål, rostfritt A (1.4401) Specialstål, rostfritt A (1.4404) Specialstål, rostfritt A (1.4571) Specialstål, rostfritt Cu Koppar CuZn mässing St Stål TG Aducergods galvaniskt förzinkad Zn Zinkgjutgods Ytterligare information 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) 118 OBO TBS

31 Material plast GFK Temperaturbeständighet: -50 till 130 C beständig mot Hög kemisk resistens Korrosionsbeständighet U-tålig PETR PA Glasfiberförstärkt plast Petrolatum Polyamid Temperaturbeständighet: permanent till ca 90 C, under kort tid till ca 130 C samt till ca minus 40 C*. Kem. beständighet i allmänhet som med polyetylen. beständig mot Bensin, bensol, dieselolja, aceton, lösningsmedel för färg och lack, oljor och fetter. obeständig mot Bleklut, de flesta syror, klor. risk för dragsprickor Liten vid luftfuktigt tillstånd, endast för några vattniga saltlösningar.. Starkt uttorkade komponenter (hög temperatur och extremt låg luftfuktighet) har stor känslighet mot bränslen och olika lösningsmedel. PC Polykarbonat Temperaturbeständighet: permanent till ca 110 C (i vatten 60 C), under kort tid till ca 125 C samt till under minus 35 C. beständig mot Bensin, terpentin, de flesta svaga syror. obeständig mot Aceton, bensol, klor, metylenklorid, de flesta koncentrerade syror. risk för dragsprickor Relativt liten, Ämnen som utlöser dragsprickor är bl.a. bensin, aromatiska kolväten, metanol, butanol, aceton, terpentin. PS Polystyren Temperaturbeständighet: Användning vid temperaturer som ligger över normal rumstemperatur på ca 25 C kan inte rekommenderas på grund av känsligheten mot kemisk påverkan. Hållbarhet i kyla: till ca minus 40 C*. beständig mot Alkalier, de flesta syror, alkohol. förutsätts vara*beständig mot Oljor och fetter. obeständig mot Smörsyra, konc. salpetersyra, konc. ättiksyra, aceton, eter, bensin och bensol, lösningsmedel för färg och lack, klor, dieselbränsle. risk för dragsprickor Relativt hög. Dragsprickor kan utlösas bl.a. av aceton, eter, bensin, cyklohexan, heptan, metanol, propanol samt mjukningsmedel för en del PCkabelblandningar. *Minusvärdena gäller endast för delar i viloläget utan hög slagbelastning. Det finns inget material som är resistent mot alla kemikalier. De anförda ämnena utgör bara ett litet urval. Tänk på att plastdelarna alltid är särskilt utsatta vid kemisk påverkan och höga temperaturer. Det kan eventuellt leda till bildning av dragsprickor. I tveksamma fall ber vi dig skicka en förfrågan om resp. beständighet. Bildning av dragsprickor: Dessa kan uppstå när plastkomponenterna, som är påverkade av dragspänning, samtidigt belastas kemiskt. Särskilt utsatta är komponenter av polystyrol och polyetylen. Dragsprickor kan till och med utlösas av ämnen som den aktuella plasten är resistent mot om den inte är belastad. Exempel på komponenter som står under ständig dragspänning vid särskild användning: Griphållare, nipplar för kabelförskruvningar, straps. 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) PE Polyetylen Temperaturbeständighet: hårda sorter permanent till ca 90 C, under kort tid till ca 105 C, mjuka sorter permanent till ca 80 C, under kort tid till ca 100 C samt till ca minus 40 C*. beständig mot Lut och oorganiska syror. förutsätts vara*beständig mot Aceton, organiska syror, bensin, bensol, dieselolja, de flesta oljor. obeständig mot Klor, kolväten, oxiderande syror. risk för dragsprickor Relativt hög. Dragsprickor kan utlösas bl.a. av aceton, olika alkoholer, myrsyra, etanol, bensin, bensol, smörsyra, ättiksyra, formaldehyd, olika oljor, petroleum, propanol, salpetersyra, saltsyra, svavelsyra, tvållösningar, terpentin, trikloretylen, citronsyra. PP Polypropylen Temperaturbeständighet: permanent till ca 90 C, under kort tid till ca 110 C samt till ca minus 30 C*. Kem. beständighet i allmänhet som med polyetylen. beständig mot Lut och oorganiska syror förutsätts vara*beständig mot Aceton, organiska syror, bensin, bensol, dieselolja, de flesta oljor obeständig mot Klor, kolväten, oxiderande syror risk för dragsprickor Liten, endast vid några syror som kromsyra, fluorvätesyra och saltsyra samt kväveoxid. Ytterligare information TBS OBO 119

32 Kontrollerade åskskyddskomponenter ridmoment M5 = 4Nm M6 = 6Nm M8 = 12Nm M10 = 20Nm Detaljerad information kan erhållas på begäran. Ytterligare information 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) 120 OBO TBS

33 Litet överspänningsskydd-abc 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) Den 100 %-iga aktiveringsblixtstötspänningen är värdet av blixtstötspänningen 1,2/50 µs, som leder till avledarens omkoppling. id den här kontrollspänningen måste överspänningsskyddsenheten aktiveras tio gånger vid tio aktiveringar. 100 % aktiveringsblixtstötspänning Aktiveringstiden visar i stort aktiveringsläget för de enskilda skyddselementen som används i avledarna. Beroende på stötspänningens derivata du/dt eller di/dt för stötströmmen kan aktiveringstiderna variera inom ett bestämt intervall. Aktiveringstid (ta) Åskskyddspotentialutjämningen är en viktig åtgärd för att minska brandoch explosionsrisken i rum resp. byggnader som ska skyddas. Åskskyddspotentialutjämningen uppnås med hjälp av potentialutjämningsledningar eller avledare, som förbinder den yttre åskskyddsanläggningen, byggnadens eller rummets metalldelar, installationen, de främmande ledande delarna samt de elektriska energioch telekommunikationsanläggningarna. Åskskyddspotentialutjämning Åskskyddssystem (LPS) Hela systemet betecknas som åskskyddssystem (Lightning Protection System-LPS), som skyddar ett rum eller en byggnad mot påverkan från ett blixtnedslag. Hit räknas både det yttre och det inre åskskyddet. Åskskyddszon (LPZ) Som åskskyddszon (Lightning Protection Zone - LPZ) betecknas alla områden, där blixtens elektromagnetiska område kan definieras och styras. id zonövergångarna ska alla ledningar och metalldelar räknas in i potentialutjämningen. Skydd/avledare Skydd/avledare är elektriska komponenter som till största delen består av spänningsberoende motstånd och/eller gnistgap. Båda elementen kan kopplas i serie eller parallellt och kan också användas enskilt. Överspänningsskydd fungerar som skydd för elektriska enheter och anläggningar. Avledare mätspänning Uc För skydd/avledare utan gnistgap är mätspänningen det maximalt tillåtna effektivvärdet för nätspänning vid avledarklämmorna. Mätspänningen kan ligga på hela tiden vid skyddet/avledaren, utan att driftegenskaperna ändras. För-säkring före överspänningsskyddet Skydd/avledare måste ha en försäkring Om den förkopplade säkringen är större än den maximalt tillåtna för-säkringen för skyddet (se tekniska data för enheten), måste skyddet säkras selektivt med det erforderliga värdet. Blixtstötström (limp) Blixtstötströmmen (blixtströmtålighet per ledare) betecknas av ett standardiserat stötströmsförlopp för kurvan 10/350 µs. Med parametrarna - toppvärde - laddning - specifik energi imiterar den aktivering genom naturliga blixtströmmar. Överspänningsskydd av typ 1 (tidigare normkrav B) måste kunna avleda sådana blixtströmmar utan att förstöras. Jordfelsbrytare (RCD) Enheter för skydd mot elektriska fel och för brandskydd Inre resistivitet per tråd, längsgående motstånd Den inre resistiviteten per ledare anger ledningens ohmska moståndshöjning,som uppstår vid användningen med överspänningsskydd. Kortslutningssäkerhet Överspänningsskyddet måste kunna leda kortslutningsströmmen tills denna avbryts antingen av själva enheten eller av en intern eller extern skiljeanordning eller av nätets överströmsskydd t.ex. en för-säkring. Kortvarig överspänning (TO) Som kortvarig överspänning (Temporary Overvoltage - TO) betecknas kortvariga (temporära) överspänningar, som kan uppstå inuti mellan- /lågspänningsnät på grund av fel. Nätrestström-absorptionsförmåga (If) Restströmmen, som även kallas nätrestström, är den ström som flyter genom överspänningsskyddsenheten efter ett avledningsförlopp och som levereras av elnätet. Restströmmen skiljer sig tydligt från strömmen för den kontinuerliga driften. Nätströmmens storlek är beroende av tilldelningen från transformatorn till avledaren. Nominell avledningsstötström (ln) Toppvärdet för strömmen som går genom avledaren med vågform 8/20. Det används för att klassificera kontrollen av överspänningsavledarna av typ 2 (tidigare normkrav C). Nominell frekvens (fn) Som nominell frekvens betecknas den frekvens som en elektrisk komponent är avpassad för, är namngiven efter och som andra nominella dimensioner refererar till. Nominell spänning (Un) Den nominella spänningen är det spänningsvärde som en elektrisk komponent är avsedd för. Det kan röra sig om ett likspänningsvärde eller effektivvärdet för en sinusformad växelspänning. Nominell ström (ln) Den nominella strömmen är den maximalt tillåtna driftström som får ledas permanent via de avsedda anslutningsklämmorna. Överföringsfrekvens (fg) Överföringsfrekvensen anger upp till vilken frekvens som infogningsdämpningen för den använda elektriska komponenten är mindre än 3 db. Överspänning En överspänning är en kortvarig spänning som uppstår mellan ledare eller mellan en ledare och jord, och som överskrider det högsta tillåtna värdet flera gånger om men inte har driftfrekvens. Den kan uppstå på grund av t.ex. oväder eller kortslutning. Överspänningsskydd typ 1 Skydd som tack vare sin särskilda konstruktion kan avleda blixtströmmar vid nedslag. Överspänningsskyddd typ 2 Avledare som kan avleda överspänningar som framkallas av fjärr-/när- /nedslag eller omkopplingar. Överspänningsskydd typ 3 Avledare som fungerar som överspänningsskydd för enskilda förbrukare eller förbrukargrupper och som ansluts direkt till eluttag. Överspänningsskyddsenhet (ÖSE) En enhet som är avsedd för att begränsa transienta överspänningar och stötströmmar. Den innehåller minst en icke-linjär komponent. Överspänningsskyddsenheter kallas i allmänt språkbruk också för avledare. Potentialutjämning Elektrisk anslutning som placerar elektriska komponenter och främmande ledande delar på samma eller nästan samma potential. Potentialutjämningsskena (PUS) En klämma eller skena som är avsedd för att förbinda skyddsledare, potentialutjämningsledare och vid behov ledaren för funktionsjordning med jordningsledningen och jordspetten. Restspänning (Ures) Spänningens toppvärde som uppstår vid överspänningsskyddsenhetens klämmor under eller omedelbart efter avledningsstötströmmens flöde. Ytterligare information TBS OBO 121

34 Litet överspänningsskydd-abc Skiljeanordning id överbelastning separerar skiljeanordningen avledarna från nätet resp. jordningsanläggningen, så att brandfara undviks och signaliserar samtidigt om skyddsenhetens frånkoppling. Skyddsnivå (Up) Skyddsnivån är spänningens högsta momentanvärde vid överspänningsskyddsenhetens klämmor före aktiveringen. SPD Surge Protection Device - engelsk beteckning för en överspänningsskyddsenhet. Temperaturområde Drifttemperaturområdet anger inom vilka temperaturgränser som en felfri funktion för överspänningsskyddsenheten garanteras. Ytterligare information 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) 122 OBO TBS

35 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) TBS OBO 123

36 194 OBO TBS 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213)

37 Överspänningsskydd energiteknik, skydd typ 3 Nätfinskydd Insticksklar 196 Fast installation 198 Seriemontering TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) TBS OBO 195

38 Nätfinskydd, instickbar Överspänningsskydd/nätfinskydd typ 3 för jordade system Med petskydd Kombinerat skydd för energiförsörjning med SAT-, T- eller telefonskydd Inkl. adapterkabel (0,5 m) Telefonskydd (-TAE-D, -RJ-D och -ISDN-D) kan användas med DSL Funktionsindikering på enheten Användning: Skyddsadapter direkt på slutförbrukaren. FineController för jordat vägguttag Överspänningsskydd, avledare typ 3 FC-D Typ Landsversion D Färg Förp. Styck kg/100 st. helvit 1 12, FineController för video-, T- och HIFI-system Typ Landsversion FC-T-D D Färg Förp. helvit 1 18, FineController för SAT-system och Receiver ikt ikt Styck kg/100 st. E-nr /st. E-nr /st. Typ Landsversion FC-SAT-D D Färg Förp. Styck kg/100 st. helvit 1 18, ikt E-nr /st. FineController för telefonsystem och slutenheter Typ Landsversion FC-TAE-D D Färg Förp. Styck kg/100 st. helvit 1 18, ikt E-nr /st. Nominell spänning Maximal driftspänning Normkrav enligt EN SPD enligt EN EC LPZ Nominell avledningsstötström (8/20) Skyddsnivå (L-N) Skyddsnivå (N-PE) Maximal försäkring Reaktionstid ka k k A ns FC-D FC-T-D FC-SAT-D FC-TAE-D Typ 3 Typ 3 Typ 3 Typ 3 Typ III Typ III Typ III Typ III ka 3 ka 3 ka 3 ka < 1,2 k < 1,2 k < 1,2 k < 1,2 k < 1,5 k < 1,5 k < 1,5 k < 1,5 k 16 A 16 A 16 A 16 A <25 ns <25 ns <25 ns <25 ns TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) 196 OBO TBS Ange alltid artikelnr vid beställning

39 Nätfinskydd, instickbar Överspänningsskydd/nätfinskydd typ 3 för jordade system Med petskydd Kombinerat skydd för energiförsörjning med SAT-, T- eller telefonskydd Inkl. adapterkabel (0,5 m) Telefonskydd (-TAE-D, -RJ-D och -ISDN-D) kan användas med DSL Funktionsindikering på enheten Användning: Skyddsadapter direkt på slutförbrukaren. FineController för ISDN-telefonsystem och slutenheter Typ Landsversion FC-ISDN-D D Typ Landsversion FC-RJ-D D Färg Förp. Styck kg/100 st. helvit 1 18, Färg ikt E-nr /st. FineController för telefonsystem med RJ11 Förp. ikt Styck kg/100 st. helvit 1 18, E-nr /st. Överspänningsskydd, avledare typ 3 57 Nätfinskydd/grenuttag CNS 3-D-D D Typ Landsversion Färg Anslutningskabellängd m svart Förp. ikt Styck kg/100 st , E-nr /st Nätfinskydd/adapterenhet med kallenhetskontakt 70 CNS-D-D D Färg ljusgrå Typ Landsversion Anslutningskabellängd m Förp. ikt Styck kg/100 st. 1,5 1 30, E-nr /st. 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) Nominell spänning Maximal driftspänning Normkrav enligt EN SPD enligt EN EC LPZ Nominell avledningsstötström (8/20) Skyddsnivå (L-N) Skyddsnivå (N-PE) Maximal försäkring Reaktionstid Skyddsnivå Nominell lastström Maximal avledningsstötström ka k k A ns k A ka FC-ISDN-D FC-RJ-D CNS 3-D-D CNS-D-D Typ 3 Typ 3 Typ 3 Typ 3 Typ III Typ III Typ III Typ III ka 3 ka 2.5 ka 2.5 ka < 1,2 k < 1,0 k < 1,0 k < 1,5 k < 1,5 k < 1,5 k < 1,5 k 16 A 16 A 16 A 16 A <25 ns <25 ns <25 ns < 25 ns <1,5 k 16 A 16 A 16 A 16 A 7 ka Ange alltid artikelnr vid beställning TBS OBO 197

40 Nätfinskydd, fast montering Överspänningsskydd/nätfinskydd typ 3 ÜSM-A med akustisk defektindikering Y-koppling Liten storlek ÜSM-A-4 och -TW med hållare och skiljeväggsfunktion för montering i apparatinsatser Användning: Universellt lämplig för alla installationssystem. Nätfinskydd för alla installationssystem ÜSM-A Typ Signalering på enheten akustisk Förp. Styck kg/100 st. Akustisk funktionsindikering 1 1, ikt E-nr Överspänningsskydd, avledare typ 3 Nätfinskydd för genomledningsdragning Typ Signalering på enheten ÜSM-A-2 akustisk Förp. Styck kg/100 st. -anslutning 1 2, ikt /st. E-nr /st. Nätfinskydd med hållare för apparatinsats GB2 och GB3 Typ Signalering på enheten ÜSM-A-4 akustisk Utförande Utförande Utförande Förp. Styck kg/100 st. Inkl. hållare med skiljeväggsfunktion 1 2, ikt E-nr /st. Hållare för montering i apparatinsats GB2 och GB3 Typ Utförande Styck kg/100 st. ÜSM-A-TW Hållare med skiljeväggsfunktion 1 0, Förp. ikt E-nr /st. Nominell spänning Maximal driftspänning Normkrav enligt EN SPD enligt EN EC LPZ Nominell avledningsstötström (8/20) Skyddsnivå (L-N) Skyddsnivå (N-PE) Maximal försäkring Reaktionstid Temperaturområde Maximal avledningsstötström Nominell lastström ϑ ka k k A ns C ka A ÜSM-A ÜSM-A-2 ÜSM-A Typ 3 Typ 3 Typ 3 Typ III Typ III Typ III ka 3 ka 3 ka < 1,3 k < 1,3 k < 1,3 k < 1,5 k < 1,5 k < 1,5 k 16 A 16 A 16 A < 25 ns < 25 ns C C C 6 ka 16 A TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) 198 OBO TBS Ange alltid artikelnr vid beställning

41 Nätfinskydd, fast montering Överspänningsskydd/nätfinskydd typ 3 ÜSM-A med akustisk defektindikering Y-koppling Liten storlek ÜSM-A-4 och -TW med hållare och skiljeväggsfunktion för montering i apparatinsatser Användning: Universellt lämplig för alla installationssystem. Nätfinskydd/fönsterbänkskanalmontering modul 45 Typ Färg Signalering på enheten Förp. ikt Styck kg/100 st. ÜSS 45-O-RW helvit optisk 1 2, ÜSS 45-O-ALU alu-lackerad optisk 1 2, Typ Färg E-nr /st. Nätfinskydd/fönsterbänkskanalmontering modul 45 Signalering på enheten Förp. ikt Styck kg/100 st. ÜSS 45-A-RW helvit akustisk 1 2, ÜSS 45-A-ALU alu-lackerad akustisk 1 2, E-nr /st. Överspänningsskydd, avledare typ 3 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) ÜSS 45-O-RW ÜSS 45-O-ALU ÜSS 45-A-RW ÜSS 45-A-ALU Nominell spänning Maximal driftspänning Normkrav enligt EN Typ 3 Typ 3 Typ 3 Typ 3 SPD enligt EN EC Typ III Typ III Typ III Typ III LPZ Nominell avledningsstötström (8/20) ka 2.5 ka 2.5 ka 2.5 ka 2.5 ka Skyddsnivå (L-N) k < 1,5 k < 1,5 k < 1,5 k < 1,5 k Skyddsnivå (N-PE) k < 1,5 k < 1,5 k < 1,5 k < 1,5 k Maximal försäkring A 16 A 16 A 16 A 16 A Reaktionstid ns 25 ns 25 ns 25 ns 25 ns Temperaturområde ϑ C C C C C Ange alltid artikelnr vid beställning TBS OBO 199