VÄXELVIS PÅ SVENSKT TECKENSPRÅK OCH SVENSKA

Transkript

1 VÄXELVIS PÅ SVENSKT TECKENSPRÅK OCH SVENSKA Språk- och kunskapsutveckling för flerspråkiga barn och ungdomar Version för dem som kommer i kontakt med döva och hörselskadade barn med behov av både teckenspråk och svenska

2 Denna broschyr baseras på broschyren Växelvis på modersmål och svenska, men är omarbetad för att passa teckenspråkigas tvåspråkighet. Broschyren kallas därför: Växelvis på svenskt teckenspråk och svenska och är riktad till föräldrar och andra som kommer i kontakt med döva och hörselskadade barn som har behov av både teckenspråk och svenska. Broschyren inleds med grundläggande information om de aktuella språken och om villkoren för barn som växer upp med hörsel som funktionshinder. Längre fram finns också information om utbildning för döva och hörselskadade samt anvisningar om användbara länkar. De båda språken svenska och svenskt teckenspråk fyller olika funktioner för dem som inte hör. Teckenspråket behövs för att kunna kommunicera och därigenom få kunskap, testa sina tankar och utvecklas socialt, kunskapsmässigt och känslomässigt. Det skrivna svenska språket behövs även för att kommunicera, söka kunskap och ta del av information. Detta gäller också för talad svenska för dem som hör eller har lite hörselrester kvar. Båda språken behövs alltså för att få full delaktighet i samhället. VÄXELVIS PÅ SVENSKT TECKENSPRÅK OCH SVENSKA Beställningsnummer U08:199 isbn Liber Distribution, Stockholm Telefon Fax eller på eller på Från 1 juli 2008 görs beställning hos den nya Specialpedagogiska skolmyndigheten Text: Maria Hermanson. Denna text grundar sig på Växelvis på modersmål och svenska skriven av Mai Beijer. Grafisk formgivning: Typisk Form designbyrå Illustrationer: Burhan Misirli Tryck: Intellecta Tryckindustri, Solna 2008 Myndigheten för skolutveckling

3 Svenskt teckenspråk och svenska två olika språk Ingen vet hur länge teckenspråk har funnits, men några hundra år innan Jesu födelse beskriver Platon i dialogen Kratylos hur döva gör sig förstådda genom åtbörder och rörelser. Dialogen tar också upp några olika tecken och förklarar dem. Det svenska teckenspråket har funnits länge. Det äldsta tryckta handalfabetet är från 1854 och 1916 gavs första svenska teckenordboken ut. Först den 14 maj 1981 blev dock det svenska teckenspråket erkänt som ett språk av den svenska riksdagen. Detta erkännande har betytt mycket för språket, dess status och för alla teckenspråkiga. Teckenspråket är inte internationellt. Även handalfabetet kan vara väldigt olika från land till land, som exempel kan nämnas att de engelsktalande länderna USA och Storbritannien har olika teckenspråk och även olika handalfabet. Svenskt teckenspråk och svenska är två olika språk med olika grammatik och struktur. Som kommunikationsspråk baseras talad svenska på hörseln och teckenspråket på synen. Svenska språket har även en skriven form vilket teckenspråket inte har. Det finns dock många språk i världen som saknar en skriftlig form. Genom att filma är det inga problem att dokumentera teckenspråk. Teckenspråket kan använda sig av utrymmet framför kroppen för att uttrycka olika lägen och refererar till dessa lägen för att återkoppla till det som sagts. I teckenspråket använder man sig av händer, kropp, ansikte och mimik. Funktionell tvåspråkighet innebär att kunna använda båda språken för att kommunicera med omvärlden, söka nya kunskaper, påverka sin situation och utveckla sin personlighet. 3

4 Lite om hörselnedsättning som funktionshinder Av Sveriges nära en miljön hörselskadade i alla åldrar bedöms ca vara döva. Varje år föds ungefär 70 döva eller gravt hörselskadade barn och några av dem har viss nytta av hörapparater. Idag opereras dessutom nästan alla dövfödda med cochleaimplantat (CI) ett hörtekniskt hjälpmedel vilket för vissa ger goda resultat när det gäller talutvecklingen. Många klarar att dra nytta av ljudimpulserna och i rätt miljö uppfatta tal. Detta gäller dock långt ifrån alla, som kanske bara kan höra vissa ljud men inte förstå dem. Andra föds med lättare hörsel - skador och har hjälp av hörapparater, men en del tappar mer av hörseln när de blir äldre. Alla har emellertid inte nytta av sina hörselrester, inte heller med hörtekniska hjälpmedel, och har då svårare att utveckla sitt tal. Med teckenspråket ges möjlighet till en fullvärdig kommunikation och möjlighet att med tolk kunna delta i samhällets utbud. Även de som har ett gott tal och god hörsel har stor nytta av att kunna teckenspråk. Många behöver teckenspråk i olika sociala sammanhang, för att kunna fungera i större grupper, kunna hänga med i utbildning och fungera på arbetsplatser. I flera situationer kan ljudmiljön vara dålig och/eller teknisk utrustning saknas eller kan inte användas. Döv En döv person har nedsatt hörsel, behärskar det genuina teckenspråket och ser den teckenspråkiga kulturen som sin samt känner sig som en självklar medlem i den döva gruppen. Hörselskadad En hörselskadad person har nedsatt hörsel, och definierar sig själv som hörselskadad. Flertalet hörselskadade har talat språk som huvudsakligt kommunikationsspråk. En del hörselskadade kan i vissa miljöer och situationer ha behov av att behärska teckenspråk. Användare av cochleaimplantat Ett cochleaimplantat (CI) är ett avancerat hörtekniskt hjälpmedel som används vid dövhet och grav hörselskada. Användningen av CI varierar mellan olika personer och olika situationer. En person med CI kan fungera som hörande, hörselskadad eller som döv, se definitionerna ovan. Likaså kan det föredragna språket för kommunikation variera, för en del är det talad svenska medan det för andra är svenskt teckenspråk. 4

5 Dövas och hörselskadades tvåspråkighet Förmågan att höra och tala kan bedömas, men det är svårare att bedöma hur väl en person fungerar och mår i olika sociala sammanhang. Vilket språk som en person föredrar att använda primärspråk kan variera från situation till situation. Likaså kan en person som haft svenskt tal som sitt primära språk uppleva senare i livet att det svenska teckenspråket tar över och blir det primära/föredragna språket i många sammanhang. Att behärska teckenspråk ger en trygghet som är viktig för att man ska kunna vara delaktig och må bra. Hörselskadade Döva Primärt/föredraget kommunikationsspråk Talad svenska Svenskt teckenspråk Andraspråk Svenskt teckenspråk Skriven och talad svenska Skriven svenska Barn till döva/hörselskadade föräldrar är oftast hörande och många av dem blir teckenspråkiga. De flesta döva och hörselskadade barn har hörande föräldrar. Endast ca 5 procent av barn som föds med dövhet har döva/hörsel skadade föräldrar. Teckenspråket är därför inte alltid barnens modersmål, det vill säga det språk föräldrarna talar. Detta gör att tvåspråkigheten är annorlunda för dessa barn än för barn och ungdomar som flyttat hit från andra länder. Teckenspråkiga döva och många teckenspråkiga hörselskadade upplever sig inte som funktionshindrade utan mera som tillhörande en språklig minoritet. En minoritet, som med viss begränsning hör till den svenska kulturen, men, som också har en egen kultur. 5

6 Mitt språk växer Vi lever i ett talspråkigt samhälle där de som hör kan ta till sig talspråket utan att själva vara aktiva. Från radio och tv hör barn hela tiden en massa ord och kan, utan att vara direkt aktiva, utveckla sitt ordförråd och språkanvändande. Genom att lyssna på hur andra pratar med varandra får barnen möjlighet att lära sig hur man beter sig i olika mö - ten med andra. Denna ljudmiljö finns runt oss hela tiden. För att utveckla teckenspråket behövs en teckenspråkig miljö, som man kan hitta inom föreningslivet, i skolan samt i förskolor och fritidsverksamhet där teckenspråk används. Att möta teckenspråk i olika sammanhang bidrar till att det egna språket utvecklas. Men dessa miljö er är få jämfört med talmiljöer. Barn som möter många ord/tecken och begrepp utvecklar en känsla för vad de betyder och står för. Orden/tecknen känns igen och när de upprepats i flera sammanhang kan barnet också använda dem för sina egna syften. Barnet kan sedan själv skapa ett påstående, formulera en uppmaning och också ställa frågor. Så utvecklar ett barn sitt språk. Barnet lyssnar/tittar, upprepar och kan sedan konstruera egna meningar och uttrycka sina tankar och önskningar. Denna grundläggande kunskap är viktig för att kunna ta till sig nya ord på ett annat språk och kunna bilda nya satser. 6

7 Vi kan lära oss många språk I dagens Sverige finns många språk. Många har flyttat hit från andra länder och tar med sig sitt hemspråk. Många familjer är flerspråkiga. Barnen i dessa familjer kan ofta flera språk. Ett språk talas hemma och ett annat i skolan. I skolan får man också lära sig främmande språk. Barn som fötts döva eller hörselskadade har oftast inte teckenspråk som det språk som används i hemmet. Endast 5 procent av dessa barn har föräldrar som är teckenspråkiga. Detta skiljer sig från barn som har föräldrar med annat etniskt ursprung och annat modersmål än svenska. Föräldrar som lär sig teckenspråk och ger sina barn möjlighet att utveckla detta ökar barnets möjligheter att bli fullt delaktiga i samhället när de växer upp. Att kunna teckenspråk upplevs även som positivt för många hörande. Många gymnasieskolor erbjuder svenskt teckenspråk som ett valbart modernt språk. Det finns även kurser i teckenspråk för hörande som har hörande bebisar. Forskning har visat att användandet av tecken stimulerar även hörande barns språkliga utveckling. Vi kan lära oss flera språk utan att det sker på bekostnad av ett annat språk. Tvåspråkiga döva och hörselskadade har nytta av att utveckla båda språken. Språk föder språk. De begrepp som vi har ord/tecken för på ett språk, kan vi ta med oss när vi möter ett annat. Då blir det lättare att lära sig ytterligare ett nytt språk. Det är vi vuxna föräldrar, lärare, forskare, opinionsbildare och beslutsfattare som avgör vilka möjligheter de flerspråkiga barnen och ungdomarna får för att utveckla kunskap med stöd av och växelvis på sina olika språk. Genom språk uttrycker vi våra kulturer och värderingar. Språk ger oss självkänsla. Språk bär kunskaper och är grunden i mötet med andra människor. Vi behöver språk för att kunna tänka, drömma, formulera frågor och lösa problem. Flera språk ger fler möjligheter! 7

8 Flerspråkighet hos barn och ungdomar som kommer från annat land Hörselskadade och döva barn och ungdomar som flyttar till Sverige kan ha en helt annan situation än hörande nyanlända. En del har kanske inte haft möjlighet att gå i skola och utan hörsel kan det ha varit svårt att ta till sig hemlandets språk. Många har kanske inte heller fått ta till sig hemlandets teckenspråk. En del kan ha hemmagjorda tecken som fungerar inom familjen som ett slags språk där korta meddelanden och uppmaningar ofta är dominerande. Om språkutvecklingen varit försenad kan det vara svårt för barnen att förstå familjens religiösa och kulturella gemenskap. Barn med viss hörsel kan ha tagit till sig delar av det språk som föräldrarna använder och har de gått i skolan har de hunnit börja läsa och skriva. När de sedan kommer till det nya landet ska de lära sig det nya landets språk samtidigt som föräldrarna. För dem som behöver svenskt teckenspråk kan det handla om att lära sig ett nytt teckenspråk, skriven svenska och kanske också talad svenska. Kanske det dessutom handlar om ett nytt sätt att skriva. Även för föräldrarnas del kan det bli aktuellt med att lära sig flera nya språk på en gång. 8

9 Utan lapp för ena ögat Det är svårt att bedöma avstånd om man måste sparka boll med lapp för ena ögat. Med två friska ögon ser vi inte dubbelt utan tredimensionellt. Situationen på bilden liknar situationen för det flerspråkiga barnet. Att få använda sina båda språk ger fler dimensioner och möjlighet att fördjupa sin kunskap inom olika områden. Men tvåspråkiga/flerspråkiga barn har det inte alltid så lätt i skolan. Även om många klarar sig väl, finns andra som inte når kunskapsmålen. Det finns flera samverkande orsaker till detta. En orsak är att språken i flera sammanhang inte används aktivt. En stark tro på hörtekniska hjälpmedel gör att många hörselskadade väntar med att lära sig teckenspråk i stället för att uppmuntras till att utveckla båda språken parallellt. Ofta upptäcker man sent att många hörselskadade barn och ungdomar behöver tillgång till teckenspråk för att fungera optimalt i samhället. Dessa hörselskadade barn kan ha gått i kommunala skolor bland hörande elever och insett att det blivit svårare att hänga med i skolan när de blir äldre och samtal mer och mer ersätter barna årens lekar. 9

10 Berätta en saga! Berätta den en gång till! Barn tycker om att lyssna till berättelser. Många barn tycker särskilt mycket om att lyssna på berättelser om dem själva, om när de var riktigt små. Andra viktiga berättelser handlar om när mamma och pappa var barn och om vad de då gjorde. Hur de lekte och vad de gjorde för bus. Att få samtala en stund i lugn och ro och själv berätta kan vara ett bra sätt för barnet att bearbeta det som hänt under dagen. Barn som får lyssna till mor- och farföräldrarnas berättelser och sagor från deras barndom är lyckligt lottade. Att få del av den muntliga traditionen i familjen är betydelsefullt för barnens identitetsutveckling. Många döva och hörselskadade barn missar denna möjlighet av olika skäl. Men det är viktigt för barnet att både få lyssna på någon och själv kunna läsa texter vilket leder till att dialogen öppnas. Förståelse för miljön, känslorna och personerna i berättelsen utvecklar barnets sociala kompetens. Barn gillar att vuxna läser för dem. 10

11 Böcker finns både på skriven svenska och på svenskt teckenspråk. Böcker på teckenspråk är böcker inspelade på video eller dvd. Teckenspråkiga sagoböcker är i första hand gjorda för att ge döva barn sagor och berättelser. Men de kan också användas av föräldrar och andra vuxna som känner sig osäkra på att berätta på teckenspråk. Det råder en stor brist på böcker på olika språk i Sverige och även när det gäller teckenspråk är utbudet begränsat. Teckenspråkiga böcker finns att låna på en del bibliotek och kan ofta beställas som fjärrlån. Dessa video/dvdböcker ser barnet oftast i ett svep. Vad man då behöver tänka på är att skapa en dialog med barnet och samtala om innehållet. Många föräldrar berättar genom att översätta skrivna sagor till teckenspråk och de kan då göra pauser och prata om innehållet med barnet. Det finns också i begränsad omfattning teckenspråkiga sagor på tv. Barn kan vara väldigt noga med att sagan ska vara likadan varje gång, dag efter dag. Då gäller det att komma ihåg vad man har sagt. Detta gäller också för sagor på teckenspråk! 11

12 Far- och morföräldrar kan ha en aktiv roll likaså äldre döva och hörselskadade Språk är mer än ord och grammatiska regler. Det omfattar även tankar, värderingar, sätt att se på världen och inhämtning av sådan kunskap som förmedlas via språket. Hur barnen möter ny kunskap under sina tidiga år påverkar deras lärande och får stora konsekvenser för dem när de kommer till skolan. Barnen är ofta ensamma om att vara döva eller hörselskadade inom sin familj och sin närmaste omgivning. Att få träffa äldre döva eller hörselskadade är positivt för barnen som då också på naturligt sätt kan få dela erfarenheterna av hur det är att vara döv eller hörselskadad. De får flera förebilder, som de kan identifiera sig med, oavsett om det gäller närmaste familjen, släkt eller vänner utifrån. Morfars stolthet är hans koloniträdgård. Han har lärt Anna namnen på alla trädgårdsredskapen och hur man gräver, planterar och vattnar för att det ska växa. Av morfar har Anna också lärt sig att det tar tid innan de första nya bladen spricker upp ur jorden. De pratar om att man måste ha tålamod och inte ge upp. Att växa tar tid! 12

13 På vilket språk hjälper jag mitt barn bäst? Många frågar sig om det blir för mycket att lära sig två eller flera språk på en gång, att man då kommer att blanda språken. Men genom att ha ett språk där kommunikationen flyter kan man lätt lära sig fler språk. Att lära sig två språk samtidigt fungerar också bra, särskilt hos barn och ungdomar. Det är helt normalt under en period att barnet blandar sina båda språk och testar sin språkkänsla för att senare helt kunna skilja språken åt. Att använda olika språk för olika situationer är att vara funktionellt tvåspråkig. Både döva och hörselskadade kan lära sig teckenspråk och skriven svenska. Många utvecklar också sitt tal, men alla kan inte höra. Däremot kan alla lära sig teckenspråk. Många flerspråkiga utnyttjar möjligheten att växla mellan språken för att uttrycka exakt vad de vill. Växlingarna mellan språken kan vara mycket snabba. Genom en positiv attityd till språken och att aktivt använda dem uppmuntras barnets språk- och kunskapsutveckling. För de som föredrar teckenspråk är det viktigt att koppla teckenspråket till skriven text i olika media som TV, tidningar, Internet, SMS, meddelandelappar och diskutera innehållet i det skrivna. För dem som föredrar talad svenska kan många tillfällen utnyttjas för kommunikation på teckenspråk, som till exempel om man vill berätta något på avstånd eller samtala där ljudnivån är hög! 13

14 Goda kunskaper i svenskt teckenspråk och svenska för döva och hörselskadade Att barn får ett språk som de kan diskutera på och kommunicera med bidrar till att de lättare tar till sig ny kunskap. De tar också lättare till sig flera språk. För att kunna studera vidare behöver barnen kunna läsa och skriva så pass bra att de kan använda svenska språket i olika sammanhang. För en del innebär det att kunna förstå svenska texter och kunna uttrycka sig genom att skriva. För andra innebär det också att kunna använda hörseln och tala. För teckenspråkiga döva och hörselskadade innebär teckenspråket ett självklart kommunikationsspråk där alla kan hänga med och delta i samtalen. I skolan är det för dessa barn viktigt att all personal behärskar båda språken så barnen får möjlighet att använda sina språk. För pedagogerna är det även viktigt att ha kunskap om båda språken så de kan göra jämförelser mellan dem och därigenom även förstå hur eleverna använder sina språk. Likaså får eleverna kunskap om tolkanvändning (både taltolkning och teckentolkning) genom att tolk kan användas vid stora samlingar och vid studiebesök. På sikt blir de då vana vid att använda tolk vid till exempel läkarbesök, studier, arbetsplatsmöten, konferenser och inom politiken. 14

15 Flerspråkiga förskolor I förskolans läroplan betonas att alla barn har glädje av att möta olika språk och få inblick i olika kulturer. Språk- och identitetsutveckling går hand i hand. Detta gäller även för döva och hörselskadade barn. Ett antal teckenspråkiga förskolor finns runt om i Sverige. Likaså finns vanliga förskolor med särskilda grupper för döva och hörselskadade barn. Det finns också en flerspråkig förskola på teckenspråkig grund dit alla barn är välkomna. Genom lek och sagor kommunicerar barnen och språket utvecklas. För döva och hörselskadade barn kan detta ske både på teckenspråk och svenska. Barnens nyfikenhet på skriven svenska väcks och för de som har tal finns också naturliga situationer där talet används. Samtidigt utvecklas barnens medvetenhet om när de olika språken används. Många barn med språkstörning har också stor glädje av att lära sig tecken, som ger stöd för deras kommunikation. Barn med rötter i annan kultur än den svenska känner stolthet när berättelser från deras ursprungsländer tas upp. De andra barnen upplever detta som spännande. På samma sätt är det viktigt för teckenspråkiga barn att få berättelser som speglar deras verklighet och som gör att de känner igen sig. 15

16 Utbildning för döva och hörselskadade i Sverige Det finns flera olika skolalternativ för döva och hörsel - skadade barn. Flerspråkiga förskolor för döva och hörsel - skadade barn finns i många städer, en del förskolor har speciella tvåspråkiga avdelningar för dessa barn. I Örebro finns en helt tvåspråkig förskola öppen för alla barn. En del kommuner erbjuder anpassad undervisning för hörselskadade där de kan gå i egna klasser och även få teckenspråk på schemat. Det finns kommunala skolor där man har flera hörselklasser samlade en del med tvåspråkig profil. Andra hörselskadade går integrerade i vanliga klasser med eller utan personlig assistent. Staten har sex specialskolor som erbjuder hörselskadade och döva tvåspråkig undervisning i teckenspråkig miljö. Här erbjuds undervisning genom tal i en del grupper och i andra grupper på teckenspråk. Målet är att alla elever ska bli fullt tvåspråkiga. Nationellt anpassad utbildning på gymnasienivå finns i Örebro, Riksgymnasiet för döva (RGD) och Riksgymnasiet för hörselskadade (RGH). Västanviks folkhögskola i Leksand är en teckenspråkig folkhögskola som erbjuder olika utbildningar på teckenspråk. Vid fortsatta studier vid högskolor och universitet behöver döva och många hörselskadade studenter tillgång till teckenspråkstolkning. Statliga specialskolor Birgittaskolan Kristinaskolan Manillaskolan Vänerskolan Åsbackaskolan Östervångsskolan Örebro Härnösand Stockholm Vänersborg Gnesta Lund Kommunala skolor med hörselklasser Alviksskolan Stockholm Kannebäcksskolan Göteborg Silviaskolan Hässleholm Solanderskolan Piteå Nya Stenkulaskolan Malmö Söderskolan Falkenberg Talavidskolan Jönköping Friskola Nya Broskolan Stockholm 16

17 Målmedveten tvåspråkig undervisning för döva och hörselskadade De sex statliga specialskolorna har 495 elever (2007) De är tvåspråkiga skolor i teckenspråksmiljö. Fem av skolorna är regionala medan en specialskola har ett nationellt intag av elever som är dövblindfödda och/eller har utvecklingsstörning. Skolorna erbjuder undervisning på tal- eller teckenspråk och vid behov även taktilt teckenspråk. Andra kommunikationssätt anpassade efter den enskildas behov erbjuds också, till exempel pictogram och PECS. Akustiskt anpassade lokaler med hörseltekniska hjälpmedel erbjuds de elever som har behov av detta. Specialskolorna erbjuder döva och hörselskadade elever en utbildning som motsvarar grundskolans utbildning. Specialskolan är 10-årig och har samma läroplan som alla grundskolor i Sverige. Vissa skillnader finns dock då specialskolan har rörelse/drama i stället för musik och ämnet teckenspråk tillkommer. Kursplanerna i svenska och övriga språk skiljer sig i och med att de bygger på elevernas tvåspråkighet. Målet i specialskolan är att eleverna ska bli fullt tvåspråkiga. För att flerspråkigheten i skolan ska fungera måste det finnas en mångsidig sammansättning av personalen. Att ha hörande, hörselskadad och döv personal samt personal av olika etniskt och kulturellt ursprung ger barnen och ungdomarna både kulturella och språkliga förebilder. Genom språk uttrycker vi våra kulturer och värderingar. 17

18 Råd och stöd En förutsättning för en bra skolgång är att det finns stöd för både elever, föräldrar och personal. Detta erbjuds i olika former från både landsting, kommun och stat. Landstinget bidrar med hörtekniska hjälpmedel samt habiliteringsverksamhet. Från den kan olika former av stöd och kunskap ges till familjer som har barn som är döva eller har en hörselskada, samt till daghemspersonal. En del kommuner har hörselpedagoger anställda, men även staten har en regionalt indelad stödverksamhet. Kommunens hörselpedagoger hjälper både elever och personal, medan statens organisation ger råd och stöd, fortbildning, handledning, distansutbildningar och anordnar nätverksträffar, främst för pedagoger som arbetar med dessa elevgrupper. De hörselskadade barn som går integrerade i hörande klass kan även få extra stöd av en hörselpedagog som gör besök vid behov. Den egna hemkommunen står normalt för kostnaderna för de elever som på grund av behovet av speciella klasser kan få långa dagliga resor. 18

19 Länklista Myndigheter Skolverket Specialpedagogiska institutet Specialskolemyndigheten (Från 1 juli 2008 ingår Specialpedagogiska institutet och Specialskolemyndigheten i den nya myndigheten Specialpedagogiska skolmyndigheten Myndigheten för skolutveckling (Uppgår 1 oktober 2008 i Skolverket) Övrigt: Riksgymnasiet för döva resp hörselskadade Språkrådet SVT (visar flera program på teckenspråk) Utbildningsradion (erbjuder en kurs där man kan lära sig olika tecken) Intresseorganisationer Hörselskadades Riksförbund Sveriges Dövas Riksförbund Föreningen Sveriges Dövblinda Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn Institutionen för lingvistik, avdelningen för teckenspråk, Stockholms universitet (innehåller bl a digital version av Svenskt teckenspråkslexikon) Hörselboken www2.sit.se/orebro/horselboken Barnplantorna Riksförbundet för Barn med Cochleaimplantat och Barn med Hörapparat Tema Modersmål Internet innebär radikalt förbättrade förutsättningar för att utveckla språkkunskaper. På Myndigheten för skolutvecklings webbplats Tema Modersmål arbetar nära 100 lärare i 30-talet språk med att hitta länkar med texter och bilder och ljud som barnen och eleverna kan använda för sin språkutveckling. För flera av dessa språk finns även interaktiva möjligheter för kontakter mellan lärare, elever och föräldrar. Detta gäller främst språk som talas av folk som flyttat till Sverige de senaste decennierna. Även svenskt teckenspråk finns med här.

20 Sverige behöver flerspråkiga personer Flera språk ger fler möjligheter! Genom språk uttrycker vi våra kulturer och värderingar. Språk ger oss självkänsla. Språk bär kunskaper och är grunden i mötet med andra människor. Vi behöver språk för att kunna tänka, drömma, formulera frågor och lösa problem.