SÖRAB 2013 Å R S R E D O V I S N I N G O C H M I L J Ö R E D O V I S N I N G. Fem löftesrika områden och hur vi uppfyller dem.

Transkript

1 SÖRAB 2013 Å R S R E D O V I S N I N G O C H M I L J Ö R E D O V I S N I N G Fem löftesrika områden och hur vi uppfyller dem.

2 Fem perspektiv som har sina olika förutsät Och en som ska få ihop det. Årets årsredovisning bjuder på perspektiv. Med det som kompass vill vi att du ska få en bra översikt om vad vi jobbar med, hur och varför. Vilket är då ditt eget perspektiv på SÖRAB? Folk som mest skulle nog svara jo, det är ni som tar hand om soporna. Det låter ju knappast lika storstilat som vårt eget perspektiv. För vi anser oss ha en av de viktigaste funktionerna i samhället. Som återvinningsbolag (som förvisso tar hand om sopor!) är det vi som ska ta hand om och återföra material tillbaka till samhället. Vår uppgift är helt enkelt att hjälpa till att spara på vår jord för kommande generationer. Låter det fortfarande lite storvulet? Låt oss då ge ytterligare ett perspektiv. Har du hört talas om det ekologiska fotavtrycket? Det handlar om hur mycket mänskligheten konsumerar varje år av de resurser som vårt jordklot kan förnya. På sextiotalet nöjde sig den globala konsumtionen med ett halvt jordklot tog ett jordklot slut redan i augusti räknar man med att två jordklot behövs för att klara av att förnya de förbrukade resurserna. Om samtidigt hela världen konsumerar som vi gör i Sverige, ja då krävs betydligt fler jordklot. Fast det finns ju som bekant bara ett. Avfall och återvinning är därmed ingen slutstation. Det är snarare en början. 2

3 tningar i avfallsfrågan. Innehåll VD har ordet 4 Fem perspektiv Ägare Ekonomi Kunder Miljö Medarbetare Matsalskampen Återbruk Textilåtervinning Hållbara affärer Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Tilläggsupplysningar Revisionsberättelse Miljöredovisning 32 3

4 Avfallshantering och återvinning i världsklass. VD Per Nilsson på en plats där gammalt förvandlas till nytt. Det ska böjas i tid, det som krokigt ska bli lyder ju ett gammalt talesätt. Vilket är en av de saker vi i SÖRAB fokuserar på. Under 2013 har vi nämligen föreläst avfallshantering och återvinning för inte mindre än skolbarn. För det är ju där det börjar och det är ju till syvende och sist människan som måste vara i centrum för att vi tillsammans ska uppnå de mål vi satt i vår gemensamma avfallsplan. Ett av det viktigaste målen är att det ska vara lätt att göra rätt. Därför är det viktigt att vi tar vårt ansvar genom att inspirera våra invånare till att det känns meningsfullt och viktigt att sortera avfallet och att man kan göra det på ett enkelt och bekvämt sätt. Samtidigt ska vi helst inte kasta saker som fortfarande fungerar utan istället återanvända dessa. Ett exempel på sådan återanvändning är vår portal OFF2OFF Återbrukssystem som är tillgänglig för kommunerna och där man kan förmedla återanvändning av möbler etc. Likaså de Återbruk som vi succesivt inför på våra Återvinningscentraler (som vi i nytappning kallar Returparker) där man har möjlighet att lämna saker och ting som man tycker att någon annan kan ha glädje av. I landet mellan återanvändning och återvinning har vi under året inlett ett samarbete med Human Bridge som handlar om textilinsamling. De utför en kombination av återanvändning, där hela och rena kläder blir föremål för återanvändning, och övrig textil används för att återvinna fibrerna i tyget för att tillverka nytt tyg. Vilket har väckt uppmärksamhet i media och där även vårt arbetsgivarförbund KFS initierat en studieresa till Holland för att titta närmare på denna hantering. Rubriken Avfallshantering och återvinning i världsklass är delvis hämtad från vårt branschorgan Avfall Sverige, som anser att vi i Sverige spelar i allra högsta divisionen vad gäller avfallshanteringen i världen. Något även vi i SÖRAB kan skriva under på. Intresset för en modern avfallshantering ökar kontinuerligt och vi har ha närmare studiebesökare på SÖRAB under det gångna året. Sist men inte minst vill jag tacka alla medarbetare i SÖRAB som gör att vi stolt kan vara med att leda utvecklingen kring avfallsfrågor, såväl i vår region som till gagn för övrig omvärld. Per Nilsson VD, SÖRAB 4

5 P E R S P E K T I V 1 Ä G A R E Ann Ljusnefors Norstedt är avfallsansvarig i Järfälla och en av SÖRABs kontaktmän. Här i sopsugsanläggningen i den nya stadsdelen Barkarbystaden. Ett gott samarbete med miljön som vinnare. Under 2013 fick 6776 skolbarn information och miljöutbildning av SÖRAB. Det här är möten där barn under stor entusiasm får lära mer om hur viktigt återvinning och avfallshantering är för miljön, hur det fungerar och hur man gör. En av de grundläggande sakerna pratar dock skolinformatören mindre om. Alla de möten som de vuxna måste ha för att klara av jobbet mot en allt bättre och effektivare avfallshantering. Dessa möten och samarbetet mellan ägarkommunerna och SÖRAB skulle faktiskt också kunna beskrivas med ordet entusiasm. Med 2020 för ögonen har nio SÖRAB-kommuner en gemensam avfallsplan. Delmål har blivit satta, dels övergripande och dels på kommunnivå, mål som också följs upp. Arbetet med återvinning och att gå med allt fler och större steg mot ett hållbart samhälle är något som kräver gemensamma ansträngningar och många möten. SÖRAB samarbetar väldigt nära med ägarkommunerna. Vi har en grupp av kontaktmän som består av avfallstjänstemän och miljöinspektörer som vi träffar kontinuerligt vid flera möten under året. Här diskuteras allt du kan tänka dig inom avfallsområdet på både strategisk och operativ nivå. Ledstjärnan är den gemensamma avfallsplanen. De mål som formulerades i planens början har följts upp och nu reviderats till en ny delmålsperiod fram till På finner du alla mål och uppföljningar. E ersom alla mål är gemensamma för alla ägarkommunerna bedrivs såväl målarbetet som det operativa arbetet i projekt- och arbetsgrupper där alla bidrar. Flera faktorer påverkar planens måluppfyllelse men utifrån att det ska vara lätt att göra rätt och resursslöseriet ska minska känns vår vision, Vi får jordens resurser att räcka längre, som ett viktigt lö e till våra ägare. Under 2013 har mängderna insamlat matavfall stadigt ökat till ca 7500 ton. Nu har alla utom en ägarkommun kommit igång med separat insamling av matavfall som i slutändan blir biogas och biogödsel. Vi har genomfört flera workshops för olika strategiska roller i kommunerna såsom planerare, säkerhetsexperter och skolmåltidspersonal. Möten där vi delar med oss av våra kunskaper och utbyter erfarenheter. Det pågår ständig utveckling inom avfallsområdet i regionen, med människan i centrum. SÖRAB lyssnar till varje ägarkommuns önskemål och behov och tillsammans försöker vi finna bästa lösningarna. I Järfälla byggs en helt ny stadsdel Barkarbystaden där avfallet kommer samlas in via en sopsug. Tillsammans har vi utrett vad de boende ska sortera i de tre olika rören. Ett möte med en systemlösning som är ett spännande exempel på stegen mot ett hållbart samhälle. 5

6 P E R S P E K T I V 2 E K O N O M I Mia Bursell, ansvarig för kundreskontra, ser till att pengar kommer in till företaget. 6

7 En ekonomi för decennier. Miljö och återvinning har med åren blivit allt viktigare för samhället. Ett tydligt mått på denna utveckling får du genom att ta en titt i SÖRABs finanser var omsättningen 34 Mkr och vinsten kr, en siffra som ansågs väldigt stor hade företaget en vinst på 10,8 Mkr och en omsättning på 264 Mkr. Att företagets ekonomi är god, möjliggör utveckling och investeringar men även att vi kan ta vårt ansvar för kommande generationer. Siffrorna väcker kanske ingen större förvåning längre. Genom att avfallmängderna ökat har också bolaget behövt växa. Och det kan vara lätt att glömma hur SÖRABs verksamhet har vuxit med åren via omlastning, sortering, återvinningscentraler, förorenad jord, kompost, elektronik ja, i stort sett gått från ett företag som bara hanterade hushållsavfall till ett som hanterar alla typer av avfall. Från ett göra-företag till ett kunskapsföretag med mycket högre krav från omvärlden. Att följa alla ökade regler och villkor som gäller för vår verksamhet är förstås en självklarhet, vilket också medför ökade kostnader. Decennierekonomi SÖRABs finanser är så långt ifrån kvartalsekonomi som man kan komma. Möjligen skulle vi kunna lansera vårt perspektiv som decennierekonomi, e ersom vår horisont sträcker sig över 30 år framåt. SÖRAB har ett ansvar som säger att företaget med egna pengar ska klara av såväl daglig dri som framtida investeringar och återställning av den mark som vi använder. Kostnaden för det senare ska hela tiden motsvaras i kassan. Noggranna Stora investeringar med långsiktiga konsekvenser gör att vi är noggranna av oss, och gång e er annan överväger vi olika alternativ. Pengar som har lagts på hög är öronmärkta för beslutade projekt som väntar på startskott. Till exempel nya anläggningar som behövs för att möta det växande invånarantalet i regionen. Hushållning Ekonomi brukar definieras som hushållning. Att vi är duktiga på det, visar inte minst att ovanstående prat om pengar samtidigt har skett inom ramen för en sänkning av kommuntaxorna 2012 som sedan legat stilla för 2013 och Vi ser helt enkelt till att samhället får så mycket miljö och återvinning som möjligt för sina pengar. Omsättningsutveckling tkr Investeringar tkr

8 P E R S P E K T I V 3 K U N D E R Vårt erbjudande Bästa lösningen. Visst känns det bra att få en klapp på axeln då och då? Med jämna mellanrum genomför vi kundenkäter och känner att vi får väldigt många klappar på våra axlar då. De allra flesta kunderna är nöjda med oss och det vi gör. Våra kunder? Självfallet handlar det om våra ägarkommuner, men även privatpersoner och företag. Vårt mål är att erbjuda de bästa lösningarna utifrån deras önskemål och behov. Och visst sträcker man på sig av beröm. I synnerhet som det visar att vår ambition om att erbjuda den bästa lösningen är mer än bara ord i ett PM. Att erbjuda den bästa lösningen handlar om det som bygger SÖRABs styrka. Det betyder att även om vi inte alltid har den senaste spjutspetstekniken eller det lägsta priset, försöker vi alltid hitta den bästa lösningen för varje kund. Närmast Stans närmaste återvinning brukar vi säga om Hagby för läget, tillgängligheten och servicen i både manskap och tider. Även våra övriga anläggningar i regionen har generösa öppettider. Våra rymliga tillstånd för verksamheten gör att vi kan ta nästan alla slags material och lösa alla förfrågningar kring avfall. Vi kan helt enkelt anpassa vår verksamhet e er vad våra kunder än e erfrågar hanterade vi ca ton avfall (exkl förorenad jord). Av detta energi- eller materialåtervanns drygt 95% och mindre än 5% deponerades. Av inlämnat park-och trädgårdsavfall tillverkade vi ton råkompost på Hagby. Denna råkompost ingår sedan förra året i Hasselfors Gardens Biojordprodukter. Biojorden kan våra kunder köpa av oss och föra tillbaka till marken och därmed sluta kretsloppet. Kunder med miljön för ögonen Hos alla våra olika kunder tycker vi oss kunna se ett tydligt drag. De tänker på miljön och tycker den är viktig, vilket anges som ett skäl till att många också väljer SÖRAB. Att välja ett samhällsägt företag inom återvinning ses som en garanti för att en grön tråd löper genom hela verksamheten. En god tanke som får oss på SÖRAB att vilja ge en klapp på axeln tillbaka till var och en av våra kunder och sporrar oss att hela tiden hantera avfallet på ett hållbart sätt. 8

9 Anders Carlsson är en av våra välkomnande kundmottagare på Hagby Återvinningsanläggning. 9

10 P E R S P E K T I V 4 M I L J Ö 10 Vår nya miljöledare Åsa Lindelöf leder miljöarbetet mot ständiga förbättringar.

11 Att hålla rent framför egen dörr. Genom hantering och återföring av material är SÖRAB en stor och viktig kugge i samhällets arbete för bättre miljö och hållbarhet. Samtidigt måste vi vara noggranna och aktsamma med hur vår egen verksamhet kan påverka omvärlden. Under 2013 inrättades en ny tjänst på miljöavdelningen där Åsa Lindelöf anställdes som miljöledare med huvudfokus på företagets verksamhetssystem. SÖRAB har varit certifierat enligt ISO14001 sedan Miljöarbetet utgår från vår miljöpolicy, som reviderades under 2013 och slogs fast av styrelsen i april. Den säger att vi i första hand ska förebygga uppkomst av föroreningar och i andra hand minimera negativ miljöpåverkan, följa avfallshierarkin och öka resurshushållningen, förändra attityder i omvärlden och ställa samma miljökrav på upphandlade varor och tjänster som på oss själva. SÖRAB arbetar aktivt med att minimera negativ miljöpåverkan i vattenmiljön genom att ständigt förbättra reningen av lak- och processvatten. Arbetet med att minska utsläpp till lu görs genom att ställa krav på val av bränsle samt typ av fordon som används inom verksamheten samt genom förbättrade uttagssystem för deponigasen. Förebyggandet av uppkomst av förorening kan förbättras konstaterades vid ledningens genomgång. Ägarkommunernas gemensamma avfallsplan har en tydlig riktning uppåt i avfallshierarkin, vilket genomsyrar alla SÖRABs projekt. I samband med nybyggnationer tas i största möjliga mån befintliga material omhand. Vi påverkar vår omvärld för en miljöriktig avfallshantering i det dagliga arbetet, och då främst genom våra olika kommunikationskanaler, studiebesök och vår omtyckta skolinformatör. Vid upphandlingar ställs krav på att lagar och krav ska följas. Exempel på detta rör hantering och sortering av inkommet avfall, att bullernivåer innehålls genom att arbete ska ske inom de tider som regleras av tillståndet. Det ställs även krav på fordon inom verksamheten, drivmedel och saneringsutrustning. Avfall som uppkommer inom verksamhet sorteras och skickas till godkänd behandlare. Riktlinjer för kemikalier ska följas. Systematisk hantering av ärenden Användandet av ärendehanteringssystemet har ökat hos SÖRAB samt dess entreprenörer och samarbetspartners under Det har under året totalt registrerats 486 ärenden vilket kan jämföras med år 2012 då 343 stycken ärenden registrerades. Troligen är det inte så att det har hänt så väldigt mycket mer detta år, utan vi har helt enkelt blivit bättre på att använda systemet. Att systematiskt hantera avvikelser och reklamationer på det här sättet underlättar vår utveckling och ambition att nå ständiga förbättringar. 11

12 P E R S P E K T I V 5 M E D A R B E T A R E Riktiga eldsjälar behöver också brandutbildning. Och hur mår personalen då? Jo tack, bra. Med jämna mellanrum genomför vi en personalenkät som bland annat ger oss en samlad bild av hur man trivs på sitt arbete. Personalens mående har varit gott genom åren och för 2013 syns återigen goda stabila siffror. Vår ambition är att ha engagerade medarbetare med rätt kompetens som vi kan erbjuda en säker och attraktiv arbetsmiljö. Långsiktig generationsväxling Det har hänt en hel del på personalfronten de senaste åren inleddes ett arbete med att förbereda företaget inför ett generationsski e som skulle komma på grund av pensionsavgångar. Totalt handlade det om fem personer där de flesta satt på för företaget strategiska positioner. Fem personer kanske inte låter så mycket, men det var nästan en femtedel av den totala arbetsstyrkan. En omorganisation inleddes samtidigt med nyrekryteringar. Omorganisationen har slutförts under 2013 och under 2014 kommer även nyrekryteringarna att vara klara. Under de senaste åren har organisationen även förstärkts med ett flertal nya tjänster för att möta den växande e erfrågan på våra tjänster förstärktes miljökompetensen i företaget då en miljöledare rekryterades och den totala summan anställda gick då upp till 32 personer. Brandutbildning på schemat Med jämna mellanrum genomgår vår personal olika utbildningar enligt utbildningsplanen. För 2013 stod brandutbildning på schemat. Här varvades teori med praktik och vad det gäller den senare delen var det såväl sotigt som tungt! Vid våra utbildningar ingår all vår personal inklusive våra entreprenörer. Sy et är att alla oavsett befattning och placering ska kunna hjälpa till om det behövs och känna sig tryggare med det. 12

13 Marie Andersson i receptionen svarar alltid med ett leende på läpparna. Personal Totalt antal timmar Personalkostnader (kkr) Personal Ålders- och antalsfördelning Ålder Totalt Marknad 1 1 Miljö- & Kvalitetsstöd Verksamhetsstöd Produktion Teknik & Utveckling 3 3 Verksamhetsstyrning 1 1 Planering & Kommunikation Ålderssummering Arbetade timmar Frånvarotimmar Personalkostnader 13

14 Matsalskampen. En riktigt god tävling. Av alla tävlingar som gick av stapeln i Sverige under 2013 var nog SÖRABs Matsalskampen en av de viktigaste. Anton från Sollentuna kämpar i matsalskampen. 43 skolor med sammanlagt elever deltog i Matsalskampen. Namnet till trots handlar det inte om att kasta potatis på varandra, utan snarare att kasta mindre. I papperskorgen. Att slänga lite mat gör väl inte så mycket i miljösammanhang? Jo faktiskt, den där lilla resten från tallriken och utstämplade varor från kylskåpet blir till 72 kg per person och år. Eller sammanlagt ton i matsvinn för landets hushåll totalt. Lägg därtill livsmedelskedjans svinn och notan hamnar på totalt 1,2 miljoner ton. Matsvinnet bidrar i onödan till en rad miljömässiga nackdelar som handlar om övergödning, transporter och gi er. Och för klimatet motsvarar matsvinnet 3 procent av våra utsläpp av växthusgaser eller utsläppen från bilar! Att få ner matsvinnet är ett nationellt mål som till stor del handlar om förändrade attityder. Så varför inte börja med barnen, så att de äntligen kan säga ät upp till mamma och pappa? Alla grundskolor i SÖRABs region bjöds in till tävlingen som gick av stapeln i mars. I prispotten låg kr till aktiviteter för den vinnande skolan. Eller snarare två prispotter. Många skolor jobbar redan aktivt med sitt matsvinn, så för att vara rättvis kunde man då anmäla sig till minst slängd mat i kg/elev eller genomföra en nollmätning och ingå i störst minskning i procent från ingångsvärde. Under två veckor vägde den deltagande skolan hur mycket mat som slängdes i hemlighet förstås! Däre er kunde skolan med material från SÖRAB informera och sporra eleverna till att minska matsvinnet under de två veckor som tävlingsperioden varade. När dammet från Matsalskampen lagt sig och resultaten samlats in, kunde vi se att matsvinnet minskat rejält med mellan 13 och 95 procent på de olika skolorna! Gemensamt var även ett stort och entusiastiskt engagemang från såväl elever som skolpersonal. Stolta vinnare blev Älvkvarnsskolan och Ängsskolan /Viggen i Sundbyberg. Mammor och pappor som fick sig serverat ät upp till middagen kan också räknas som vinnare. 14

15 Dick Berglund på Smedby har sett många fullt användbara saker slängas genom åren. Nu finns möjlighet att de kan glädja någon annan ett tag. Återbruket börjar spira. Får vi uttrycka en from förhoppning? I framtiden skulle vi nämligen vilja att bättre begagnad klingar lika attraktivt som sprillans nytt. I EU:s avfallstrappa är återanvändning av varor ett stort och viktigt steg. För varje gång som en vara återanvänds istället för att nytt skaffas, sparas jordens resurser. Återbruk rimmar lite med åkerbruk. Samma sak används om och och igen. Men ett fungerande återbruk handlar inte bara om att få människor att vilja ge, det handlar framförallt om hur ska man ta hand om allt? För att gödsla återbruket så att det växer krävs att någon ser till att det finns platser där saker kan lämnas, sorteras, transporteras, säljas och köpas. Logistik. För ju mer framgångsrikt återbruket blir, desto större och effektivare logistiska lösningar krävs. För att lyckas med hela kedjan krävs ett nära samarbete mellan flera olika parter. En lastbil textil i veckan För några år sedan satte sig SÖRAB ner och diskuterade frågan om återbruk med tre ambitiösa samarbetspartners, Human Bridge, Refurn och Myrorna. Textilåteranvändning, möbler och hemmets småsaker. Tillsammans löste vi fördelning, ansvar och logistik. Från vår sida såg vi det först som ett pilotprojekt. Men med lärande, inkörning och justeringar har projektet blivit permanent. En bidragande orsak är inte minst hushållens entusiasm. Volymerna är stora, ibland kan man undra om det finns något kvar där hemma. Som exempel får vi in över 10 ton textilier. Varje vecka. Responsen samt våra fungerande lösningar med våra partners gör att vi ger större plats för återbruk på våra anläggningar. Och att vi även planerar för återbruk redan i projektstadiet för den nya anläggningen i Stockby, som förväntas stå klar 2015, med bland annat en speciell mottagningshall. Allt kan inte återbrukas Det finns dock ytterligare en sak att ta hänsyn till i återbruket. Kundernas kärlek till sina gamla saker. För känslor grumlar ibland våra kunders förmåga till att nyktert bedöma vad som bör gå till återbruk eller återvinning. Vår härliga gamla säng (vill ingen ha). Vår sköna soffa som vi suttit och sett på TV i sedan mitten av åttiotalet (plymåer som pannkaka). Det här är känsligt. Men med tiden och lite information följer säkert även en viss sans. Och med det slipper vi en massa extra sorterande och onödiga transporter. Återbruk för alla En ny folkrörelse börjar växa till sig. Bättre begagnad går mot sprillans nytt. Och värdet av återbruk är något som vi alla skördar. 15

16 Bild: Boergruppen Effektiv textilsortering i Holland. Du har köpt ny bil. Och hittar dina gamla byxor. SÖRABs textilåtervinning skulle på musikspråk kunna beskrivas som en riktig hit. Över 10 ton kommer in varje vecka. Och vi tror att det här bara är början. Men hur skiljer du på klädinsamling och textilåteranvändning? Jo, det första handlar om plagg som du kan tänka dig att någon annan skulle kunna göra sig i. Det andra är gamla paltor, lakan eller snedslitna skor som du absolut inte kan tänka dig att skänka bort ens till en ovän. Men vad händer sedan när du har avyttrat dina utsvängda jeans från sjuttiotalet? En hel del, för det här handlar om en industriell hantering. Sortering till 300! Human Bridge är SÖRABs samarbetspartner för textilåteranvändning. Det är en svensk förening med ursprung i Läkarmissionen och Erikshjälpen, som bildades för att samordna materialbistånd inom främst medicintekniska produkter. För Human Bridge är textilhanteringen ett sätt att bidra till att finansiera den övriga verksamheten. Allt material som samlas ihop skickas till en samarbetspartner i Holland specialiserade och certifierade på textilier. Här sorteras allt för hand i upp till 300 kategorier. Manuell hantering krävs i processen för att säkerställa att textilierna sorteras rätt, 95% går till återanvändning eller materialåtervinning och 5% till förbränning. Råvarorna går sedan ut på världsmarknaden och blir nya textilier eller produkter som madrasser, absorbenter och isolering i bland annat bilindustrin. Här börjar återanvändning bli ett argument, tillverkarna pratar med allt större ord om hur återanvänt material används för att göra bilarna (och köparna) mer hållbara. Stora miljövinster Textilier är en råvara som e erfrågas alltmer, något som bekrä as av Human Bridges planer att tillsammans med den holländska samarbetspartnern starta en sorteringsanläggning även i Sverige. Varje plagg som återanvänds som begagnat eller material ger mycket stora miljöfördelar. Att odla ett kilo bomull kan kräva liter vatten. I tillverkningen används också mycket stora mängder vatten och kemikalier. 1 kg ny textil ger upphov till 15 kg koldioxid. Textilåteranvändning är ett sätt att klä framtiden i en mer hållbar skrud. 16

17 Hållbara affärer. En vanlig affär handlar om två parter, en säljare och en köpare. Affären går i lås, såväl säljare som köpare blir nöjda. En affär handlar således om två parter som genomför en affär för att båda anser sig ha något att tjäna på den. Det är sällan som en tredjepart tjänar eller kan göra sig något tillgodo på affären. I så måtto är SÖRABs affärer ovanliga. För när vi gör affärer tjänar alla på det. Tomas Stegfeldt, marknadschef på SÖRAB, i ett berg av bränsleråvara. SÖRAB är ett samhällsägt företag. Vår uppgi är att ta hand om samhällets avfall på ett så miljöriktigt sätt som möjligt. I vårt uppdrag ska vi skapa vår egen ekonomi för dri och investeringar. Utan att använda vare sig kommunerna eller medborgarna som höjbara eller töjbara intäktskällor. För att klara den här ekvationen är det också viktigt att vi gör bra affärer med våra kunder. Ett föredöme i vår bransch Först och främst måste vi förstås ha kunder. SÖRAB verkar på en konkurrensutsatt marknad där vi bara är en av aktörerna. För att kunderna ska välja oss, måste vi också vara attraktiva i vad vi erbjuder. Lyckas vi inte med det väljer kunderna någon annan. Och till skillnad mot de andra kan vi aldrig specialisera och koncentrera oss på någon särskilt lönsam del av marknaden, plocka russinen ur kakan. Vår uppgi är ju att erbjuda att ta hand om alla behov och alla typer av avfall, inte att främst snegla på de lönsammaste bitarna och utesluta andra. Samtidigt bidrar det till vår styrka, vi måste vara duktiga på många olika saker, eller som vi säger kunna erbjuda den bästa lösningen oavsett vad det gäller. I synnerhet från ett miljöperspektiv. Förvisso verkar alla företag i vår bransch under samma lagar och regler, inte minst när det gäller miljö. Ändå känner vi och tror, att SÖRAB som ett samhällsägt företag har större krav och förväntningar på sig att leva upp till detta. Vi ska vara ett föredöme. Och vi ska även vara ett draglok i samhället för utvecklingen inom återvinning. Alla tjänar på det Allt detta är en balansgång där vi går rakt. Vi attraherar kunder, skapar bra affärer och god ekonomi. Och därmed skapas även stora miljövinster. Det som alla i vårt samhälle också tjänar på. 17

18 Styrelsen Övre raden fr v: Jan Jogell, Sundbyberg Pietro Marchesi, Täby Anders Rosenberg, Järfälla Jan Eckert, Upplands Väsby Sittande (i återbrukade stolar) fr v: Magnus Nilsson, Solna Allan Palm, Lidingö Carina Erlandsson, Danderyd Örjan Lid, Vallentuna Per Nilsson, VD Saknas på bild: Benkt Kullgard, Sollentuna 18

19 Förvaltningsberättelse SÖRAB bildades år Bolagets verksamhet omfattar byggnation och dri av regionala avfallsbehandlingsanläggningar, insamling, behandling och bortforsling av avfall samt konsultverksamhet i avfallsfrågor åt bolagets ägare. Bolaget ägs av Danderyd, Järfälla, Lidingö, Solna, Sollentuna, Stockholm, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna kommuner. Bolaget har sitt säte i Vallentuna. Bolagets styrelse har sedan årsstämman 2013 utgjorts av nedanstående nio personer varav en är kvinna. Ledamöter: Suppleanter: Kommun: Örjan Lid (m) ordf Jaana Tilles (s) Vallentuna Pietro Marchesi (m) Sven Fjelkestam (fp) Täby Carina Erlandsson (m) Olof Reichenberg (m) Danderyd Anders Rosenberg (m) Leena Jungefors (s) Järfälla Allan Palm (m) vice ordf Göran Tegnér (fp) Lidingö Magnus Nilsson (m) Anders Ekegren (fp) Solna Benkt Kullgard (m) Christina Nelson-Södersten (fp) Sollentuna Jan Eckert (m) Ali Kashefi (s) Upplands Väsby Jan Jogell (s) Fredrik Söderholm (m) Sundbyberg Styrelsens möte föregås av en ordförandeberedning där Örjan Lid och Allan Palm deltar. På årsstämman 2013 valdes till bolagets revisor revisionsbolaget Deloitte AB med auktoriserade revisorn Lars Egenäs som huvudansvarig revisor. Till lekmannarevisorer valdes på årsstämman 2013 Rolf Hagstedt, Sollentuna samt Johan T Sterndal, Solna med personliga suppleanter Hans Karlberg, Lidingö och Bo Klasmark, Täby. Verkställande direktör har varit Per Nilsson. 19

20 Verksamheten Verksamheten är i allt väsentligt tillstånds- och anmälningspliktig och regleras av miljöskyddslagen och miljöbalken. Vår tillståndsplikt avser dri av deponi, återvinningsanläggningar och omlastningsstationer. Påverkan på miljön sker främst genom utsläpp till vatten och lu. Företaget äger och driver två stora återvinningsanläggningar i norra Storstockholm, Hagby i Täby kommun och Löt i Vallentuna kommun samt sex stycken återvinningscentraler i regionen. Planering av verksamheten utgår från SÖRABs övergripande mål och visionen Vi får jordens resurser att räcka längre. I sy e att tydliggöra mål och vision i det dagliga arbetet har ett verksamhetsplaneringsarbete och riskanalysarbete under året påbörjats med sin grund i de fem perspektiven: miljö, ekonomi, ägare, kund och medarbetare. Den ständigt ökande befolkningsmängden i Stockholms län medför ett allt mer intensifierat arbete med att hitta nya ytor och områden i sy e att etablera nya returparker (återvinningscentraler) i SÖRAB regionen. E er många års turer att få till en större, modernare och mer arbetsmiljömässigt anpassad returpark på Lidingö har SÖRAB under året inlett och slutfört förhandlingar med Lidingö stad om förvärv av ca 8000 m2 mark i sy e att projektera och bygga ny anläggning i Stockby industriområde. Den nya returparken förväntas stå klar Vad gäller arbetet med en nyetablering av returpark i Sundbyberg - för att ersätta den svårtillgängliga återvinningscentralen i som ligger mitt i trafikplatsen i Rissne - fortsätter vi vårt idoga och oförtrutna arbete att tillsammans med kommunen att få till mark för en ny sådan. Planen på ett kra värmeverk på Hagby anläggningen, med E.on som huvudman, har gått vidare i samråd där SÖRAB, E.on och Täby kommun gemensamt informerat berörda medborgare. Under året har ett samarbete med Hasselfors Garden avseende jordtillverkning inletts. SÖRAB har även påbörjat en utredning om plats och behandlingsanläggning för rötning av matavfall. SÖRAB avvaktar Miljödepartementets remiss om fosfor innan beslut om fortsatta utredningar och undersökningar i frågan. Avfallsplanearbetet i samarbete med SÖRABs ägarkommuner har fortgått enligt planen med reservationer för osäkerhetsfaktorer med anledning av hantering av regeringens ännu ej beslutade avfallsutredning. Delmål och aktiviteter har tagits fram. Under året har bl.a. textilinsamling, ett samarbete med en hjälporganisation, påbörjats med mycket gott resultat. Under hösten har ett krisledningsseminarium om avfallshantering genomförts. Under 2013 hade SÖRAB 830 studiebesökare på anläggningarna samt närmare besök på SÖRABs hemsida, med huvudsakligt sy e att få information om hur man sorterar, hur man slänger och vilka öppettider som är aktuella på anläggningarna. En av de aktiviteter som väckt mest uppmärksamhet och effekt är den genomförda Matsalskampen där skolor tävlat med varandra om minskat matsvinn från skolbespisningar. Under 2013 fick 6776 skolbarn i SÖRAB regionen avfallsutbildning av SÖRABs skolinformatör. Ett fåtal snabbsläckta mindre bränder samt en större brand på Hagby i början av juni har drabbat bolaget. Samtlig personal i SÖRAB och kontrakterade entreprenörers personal har genomgått brandskyddsutbildning under hösten. En brandbil har köpts in till anläggningen på Hagby och brandbekämpningsresurserna har även utökats på Löt anläggningen rekryterades en vice VD till bolaget med uppdrag att leda planering och kommunikation avseende bolagets arbete med den gemensamma avfallsplanen och intern styrning. En rekrytering av miljöchef påbörjades och slutfördes under hösten. Övriga nya rekryteringar är miljöspecialist, miljöledare, platschef till Löt samt kundmottagare till Hagby. Samtliga tjänster utom miljöledare är ersättningsrekryteringar. Totala mängderna återvunnet material, inkluderat verksamhetsavfall, har under året uppgått till ton (f å ton). Några övriga förändringar av verksamhetens art och omfattning förutses inte de närmaste åren. E er verksamhetsårets utgång har inga väsentliga händelser inträffat. I nuläget bedöms inga särskilda risker eller osäkerheter för verksamheten föreligga. Omsättning och resultat Omsättningen har under året uppgått till 264 Mkr vilket är i paritet med 2012 (263 Mkr). Årets resultat, 10,8 Mkr, är något sämre än föregående år (13,2 Mkr). Under året har till skattemyndigheten inbetalts 4,7 Mkr (6,9) i deponiskatt. Förslag till disposition av bolagets resultat (i kronor) Till årsstämmans förfogande: balanserade vinstmedel årets vinst Styrelsens förslag: utdelning i ny räkning balanseras