Godstrafikens utvecklingsmöjligheter som följd av en satsning på Europakorridoren

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Godstrafikens utvecklingsmöjligheter som följd av en satsning på Europakorridoren"

Transkript

1 Järnvägsgruppen Godstrafikens utvecklingsmöjligheter som följd av en satsning på Europakorridoren KTH Järnvägsgrupp Bo-Lennart Nelldal Olov Lindfeldt Gerhard Troche

2 2

3 3 Innehållsförteckning Förord... 4 Sammanfattning 5 1. Inledning Bakgrund Syfte Metod och avgränsning Utvecklingen på godstransportmarknaden Marknadens struktur Utvecklingen av den totala transportmarknaden Utvecklingen av järnvägstrafiken de senaste åren Utvecklingen i andra länder Marknad för höghastighetståg i Sverige Vad är höghastighetståg? Efterfrågan på persontrafik Efterfrågan på godstransporter Framtida järnvägsnät i Sverige Förbindelser till kontinenten och europeiskt godsnät Bakgrund Godstrafiken i Öresundsregionen Framtida godskorridorer i ett europaperspektiv Produkter och trafiksystem för godstransporter Kundkrav på godstransporter och logistik Järnvägens produkter för olika marknader Vagnslastsystemet Kombitrafik Snabbgodståg Kapacitet med och utan höghastighetsnät Dagens trafik på stambanorna Kapacitet med blandad och homogen trafik Kapaciteten på stambanorna med och utan omfattande snabbtågstrafik Prognoser för framtida godstransporter Tillväxt på den framtida godstransportmarknaden Framtida utvecklingsmöjligheter för järnvägstransporter Järnvägs konkurrenssituation Framtida utvecklingsmöjligheter Kapacitetsbehov för lastbil och järnväg Framtida godsflöden på järnväg Kapacitetsbehov för järnvägstransporter Kapacitetsbehov för lastbilstransporter När uppstår kapacitetsbrist? Diskussion och slutsatser

4 4 Förord Järnvägstrafiken i Sverige har ökat mycket snabbt de senaste åren, både när det gäller persontrafik som godstrafik. Kapacitetsbristen har blivit alltmer uppenbar. KTH Järnvägsgrupp vid avdelningen för Trafik och Logistik har tidigare genomfört ett antal analyser av ett höghastighetsnät i Sverige med tonvikt på effekterna för persontrafiken. Dessa har redovisats i två olika rapporter Europakorridoren ett bredband för fysiska transporter (2001) och Europabanan utbud, prognoser och samhällsekonomi (2003). Byggandet av ett höghastighetsnät har emellertid också stora effekter på godstrafiken, som hittills inte uppmärksammats lika mycket. I och med att de flesta snabbtågen flyttas till höghastighetsbanorna frigörs kapacitet för godstrafik och regionaltåg på stambanorna. Europakorridoren AB gav därför i januari 2008 KTH Järnvägsgrupp i uppdrag att analysera effekterna för godstrafiken av ett höghastighetsnät i Sverige. Kontaktman för Europakorridoren har varit VD Gunnar Sibbmark. Projektledare från KTH har varit Bo-Lennart Nelldal som också har författat denna rapport. Gerhard Troche, Olov Lindfeldt, Johannes Wolfmaier och Hans Sipilä vid KTH Järnvägsgrupp har medverkat med att ta fram underlagsmaterial till rapporten. Jakob Wajsman, Banverket, har bidragit med statistik och godstransportprognoser. Där ej annat anges kommer figurer och tabeller från KTH. Undertecknad svarar för innehåll och slutsatser i rapporten. Stockholm Bo-Lennart Nelldal Adjungerad Professor KTH

5 5 Sammanfattning Aldrig förr har så mycket gods transporterats på järnväg och så många passagerare åkt tåg som de senaste åren. Orsakerna är flera: Investeringar i nya banor och nya tåg har ökat järnvägens konkurrenskraft, konkurrensen har ökat och järnvägsföretagen erbjuder bättre produkter och kunderna väljer i större utsträckning transportmedel med hänsyn till miljön. Ökningen fortsätter alltjämt och kraven på kapacitet ökar. Belastningen på järnvägsnätet är högre än någonsin. På flera bandelar går det inte att få in fler tåg när efterfrågan finns och förseningsriskerna blir stora vid hög belastning. Det gäller särskilt på västra stambanan mellan Stockholm och Göteborg och södra stambanan mellan Stockholm och Malmö. På dessa banor går både en omfattande tung godstrafik, snabbtåg i högsta hastighet och snabba regionaltåg samt lokaltåg på vissa sträckor. Skillnaderna i hastighet mellan tågen är stora vilket gör att kapaciteten sjunker och störningskänsligheten ökar. Detta är de största stråken när det gäller den totala efterfrågan på gods- och persontransporter i Sverige. Stråken från Stockholm till Göteborg och Malmö/Köpenhamn och mellanliggande orter är de största marknaderna för långväga resor med omfattande tåg-, flyg- och biltrafik. Mellan Stockholm/Mälardalen och Bergslagen till Göteborg finns också en omfattande godstrafik bl.a. till Göteborgs hamn och till industrin i Västsverige. Från Norrland och Bergslagen transporteras stora godsmängder som går vidare söderut till Skåne för export till utlandet. Stora godsmängder går också mellan Skåne och Mälardalen och mellanliggande orter. Det är mycket stora godsmängder som går på lastbil i utrikestrafiken - totalt 37 miljoner ton år Om utvecklingen fortsätter kommer lastbilstrafiken att gå om sjöfarten som transporterade 41 miljoner ton exkl. malm och olja, medan endast 7 miljoner ton gick på järnväg. 37 miljoner ton motsvarar ca lastbilar per vardag. Drygt hälften, eller lastbilar, ska söderut mot Danmark och den Europeiska kontinenten. Det motsvarar mer än 200 lastbilar per timme eller en lastbil var 15:e sekund. Den långväga lastbilstrafiken utgör ett betydande inslag på vägarna söderut mot kontinenten och mot Göteborg. Som exempel kan nämnas att där E6 och E4 går ihop strax norr om Helsingborg var belastningen totalt fordon där 23% var tunga fordon. Den tunga trafiken svarade här för ungefär 77% av belastningen på vägarna mätt i antalet bruttotonkilometer. Slitaget på vägarna är mer beroende av vikten än av antalet fordon. Även olycksriskerna och konsekvenserna av olyckor ökar med ökad andel tung trafik. Den utrikes lastbilstrafiken svarade här för ca 70% av den tunga trafiken. Utrikestrafiken har således stor betydelse för belastningen på vägnätet och därmed också för underhållskostnaderna och olycksriskerna. Om trafiken fortsätter att öka enligt tidigare trend och lastbilen tar all ökning av utrikestransporterna kommer den att öka med 44% från år 2006 till år Enbart ökningen motsvarar lastbilar per vardag mot kontinenten. Järnvägens marknadsandel för utrikes godstransporter är endast hälften så stor som i inrikestrafiken trots långa avstånd och stora volymer. Det beror på bristande investeringar och att avregleringen ännu inte genomförts fullt ut i alla länder för järnvägen medan lastbilstrafiken är fullt avreglerad. Inom Sverige har vi sedan ett par år en fungerande avreglerad järnvägsmarknad som inneburit fler operatörer och ökad kvalitet och valfrihet för

6 6 kunderna. Ett exempel är att kombitrafiken till Göteborgs hamn har expanderat snabbt och i allt större utsträckning går på järnväg. Det håller emellertid på att ske ett genombrott för den internationella trafiken på järnväg. Det privata järnvägsbolaget Hector Rail och även Green Cargo har köpt nya flersystemlok och börjat köra direkta tåg mellan Sverige och kontinenten. Järnvägens marknadsandel i Tyskland ökar också för första gången på länge, både i inrikes och utrikes trafik. Om järnvägen ges möjlighet att konkurrera genom att avregleringen genomförs fullt ut och att tillräcklig kapacitet ställs till förfogande skulle den kunna ta hand om hela ökningen. Prognoser visar att om järnvägen kan erbjuda tillräcklig kvalitet och kapacitet skulle lastbilar kunna ersättas av 60 godståg per vardag. För att detta skall fungera måste kapaciteten för godståg öka på stambanorna. Om man bygger Götalandsbanan och Europabanan för höghastighetståg mellan Stockholm- Jönköping-Göteborg/Malmö-Köpenhamn kan de flesta snabbtågen tas bort från västra och södra stambanorna. Förutom att man får extremt korta restider och ökad kapacitet och rättidighet för persontrafik frigör man då kapacitet på stambanorna för godstrafik och regionaltåg. Simuleringar visar att det går att köra 2-3 gånger fler godståg under dagen. En ökad kapacitet för godstransporter på stambanorna innebär också att svenskt näringsliv kan erbjudas kostnadseffektiva transporter med hög kvalitet som är långsiktigt hållbara. I ett läge när lastbilstrafiken blir dyrare genom högre drivmedelspriser och vägavgifter är det viktigt att det finns alternativ för exportindustrin. Forskarna är också överens om att vi både måste effektivisera befintliga transportmedel, byta drivmedel och i större utsträckning övergå till energieffektivare transportmedel för att klara klimatkrisen. Kunderna efterfrågar i allt större utsträckning järnvägstransporter. Det beror bl.a. på att miljön fått ökad betydelse vid valet av transportmedel. Järnvägen är det energieffektivaste transportmedlet genom lågt rullmotstånd, det gäller särskilt vid stora transportvolymer som i trafiken på stambanorna. Eldriven järnväg kan köras på el som kan produceras på valfritt sätt från vindkraft till kärnkraft. Därmed kan den bidra till att lösa miljö- och klimatproblemen. Västra stambanan är av stor betydelse för näringslivet genom kopplingen till Göteborgs hamn som är den enda transoceana hamnen i Norden. Södra stambanan är av stor betydelse som en pulsåder för utrikestrafiken till kontinenten. Båda banorna är också mycket betydelsefulla för inrikes godstransporter och persontrafik. Västra stambanan är i dag i praktiken fullbelagd mellan Hallsberg och Göteborg. Södra stambanan kännetecknas av stora förseningar som följd av blandningen av olika tågslag. Danmark har beslutat att bygga ut den fasta förbindelsen för både väg och järnväg över Fehmarn Bält (Rödby-Puttgarden) som planeras stå klar Det innebär att det kommer att gå att köra godståg en kortare väg utan avbrott mellan Malmö och Maschen i Hamburg och att transporttiden kommer att minska från ca 8 timmar till 6 timmar. Det tar lång tid att planera, finansiera, fatta beslut och bygga järnvägar i Sverige i dag. Med hänsyn till svenskt näringslivs konkurrenskraft och klimatfrågans betydelse är det viktigt att det snarast fattas beslut om att bygga ett höghastighetsnät i Sverige. Då kan vi säkerställa att tillräcklig kapacitet finns i järnvägsnätet både för person- och godstrafik och säkerställa ett långsiktigt hållbart transportsystem.

7 7 Utrikestrafik till/från Sverige prognos till 2020 med nuvarande trend 60 Godsmängd miljoner ton exkl malm och olja Lastbil lastbilar/dag Eller 60 godståg lastbilar/dag Eller 200 godståg Järnväg Figur: Utveckling av utrikes transporter med järnväg och lastbil och utveckling med och utan kapacitet och avreglering till Containertrafiken i Göteborgs hamn prognos till 2020 med nuvarande trend 10 9 Godsmängd miljoner ton Järnväg Lastbil Figur: Utvecklingen av containertrafiken till/från Göteborgs hamn med prognos till 2020.

8 8 1. Inledning 1.1. Bakgrund Höghastighetståg har funnits i Europa sedan 1980-talet. I Sverige började möjligheten att bygga särskilda höghastighetsbanor att diskuteras på allvar i början av 1990-talet. Det har hela tiden varit Götalandsbanan Stockholm-Jönköping-Göteborg och Europabanan (Stockholm-) Jönköping-Helsingborg/Malmö-Köpenhamn-Hamburg som har varit aktuella. Med höghastighetsbana avses då en nybyggd bana som byggs för mycket snabb persontrafik i hastigheter på km/h. I Sverige har vi sedan Banverket bildades satsat på att uppgradera befintliga banor för blandad trafik och bygga vissa nya länkar för tåg med korglutning i hastigheter på km/h. Det är kurvorna som i första hand begränsar hastigheten på järnvägarna. Korglutningen tillsammans med så kallad mjuka boggier gör att man kan köra fortare i kurvorna. Befintliga banor som byggdes på 1800-talet har mycket varierande kurvstandard. Med snabbtåg med korglutning har medelhastigheten kunnat höjas avsevärt. Kostnaden för detta har också varit väsentligt lägre jämfört med att bygga helt nya banor. Det har således varit en mycket effektiv metod att uppgradera den befintliga infrastrukturen och bidragit till att tågtrafiken ökat och tagit marknadsandelar. Banverket har vid ett antal olika tillfällen genomfört utredningar om delar av eller hela höghastighetsnätet. Den så kallad Ostlänken mellan (Stockholm-) Södertälje-Linköping har länge funnits med i Banverkets planering men projektet har aldrig påbörjats. Därefter har Götalandsbanan kommit in i Banverkets planering som en fortsättning av Ostlänken. Där har även sträckan Göteborg-Borås funnits med som en etapputbyggnad en längre tid. Europabanan har däremot inte funnits med i Banverkets investeringsplanering hittills, dock i utredningar som Banverket genomfört. Det har bl.a. motiverats med att det inte planeras någon fast förbindelse över Fehmarn Bält i Danmark. Sedan den danska regeringen beslutat att bygga en fast förbindelse över Fehmarn Bält som planeras stå klar 2018 så har det argumentet mot Europabanan fallit. Vidare har tågtrafiken i Skåne ökat så mycket sedan Öresundsbron öppnades att man från den regionala nivån har börjat planera för en tunnel mellan Helsingborg och Helsingör. Därmed inte sagt att alla problem är lösta men det har blivit ett större tryck även på frågan om Europabanan. De senaste åren har både gods- och persontrafiken ökat så mycket att det börjar bli kapacitetsproblem på delar av nätet. Banverket har förklarat vissa bandelar som överbelastade och både gods- och persontrafikoperatörer har inte kunnat få begärda tåglägen tilldelade. Ett högt kapacitetsutnyttjande innebär också att det är svårt att hålla en hög punktlighet. Kapacitets- och kvalitetsfrågan har kommit mer i fokus och då kan man se att byggande av höghastighetsbanor kan bidra till att lösa kapacitetsproblemen. Genom att lyfta bort snabbtågen från det konventionella bannätet kan kapacitet frigöras där för fler godståg och regionaltåg som har en mer likartad genomsnittshastighet. Samtidigt uppnår man en mycket hög kapacitet och kvalitet på höghastighetsnätet om det bara trafikeras med mycket snabba tåg. Dessutom har klimatkrisen och miljöfrågorna kommit i centrum de senaste åren. Det framstår som alltmer uppenbart att någonting radikalt måste göras åt utsläppen där trafiken utgör en

9 9 väsentlig del. Problemet är också att åtgärder måste göras snabbt nu för att framtida generationer ska få bra levnadsvillkor. Det är uppenbart att höghastighetståg kan ersätta en stor del av inrikesflyget i södra Sverige. Blir restiderna tillräckligt korta så väljer resenärerna tåg i stället för flyg. Likaså kan tåget ersätta bil och buss för många resor och dessutom skapa helt nya resmöjligheter. Detta kan också göras utan uppoffringar för individen. Många andra åtgärder som diskuteras till exempel högre bränslepriser innebär viss uppoffring, medan bättre tågförbindelser tillför ett mervärde. Det är också uppenbart att om näringslivets transportbehov ska kunna tillfredställas utan stora merkostnader så behöver en större del av godstrafiken gå på järnväg. Det gäller inte minst den internationella godstrafiken där järnvägens marknadsandel är väsentligt lägre än i inrikestrafiken trots längre avstånd och stora volymer. Avregleringen har genomförts i inrikestrafiken och inneburit att det både kommit nya operatörer och de gamla har blivit effektivare. I den internationella trafiken finns fortfarande för stora byråkratiska och tekniska hinder. Det finns dock tecken på att godsmarknaden utvecklas mot mer järnvägstransporter. Många godskunder efterfrågar järnvägstransporter men godsoperatörerna har ibland svårt att tillfredställa kundernas önskemål om kapacitet och kvalitet. När behoven väl kan tillfredställas kan kapacitetskraven på järnvägen komma att öka drastiskt. Redan i dag är många länkar hårt ansträngda och kapacitetsbehoven kommer att bli stora just på de gamla stambanorna. På Västra stambanan är det mellan Stockholm och Hallsberg och sedan från Hallsberg mot Göteborg där ytterligare flöden tillkommer mot Göteborgs hamn. På Södra stambanan är det framförallt sträckan från (Hallsberg-) Mjölby till Skåne där en stor del av godset fortsätter mot kontinenten med färjor eller på Öresundsbron. Det finns således anledning att särskilt studera kapacitetsbehovet för godstrafiken på stambanorna och vilka möjligheter som finns om Europakorridoren kommer till stånd Syfte Syftet med denna utredning är att belysa effekterna för godstrafiken på västra och södra stambanan av en utbyggnad av ett höghastighetsnät för persontrafik i form av Götalandsbanan-Europabanan i följande avseenden: Utvecklingen av näringslivets transportbehov längs västra och södra stambanorna Järnvägens framtida konkurrenskraft för godstransporterna Hur kapaciteten på stambanorna kan utnyttjas för godstrafik Hur kapacitetsutnyttjandet för godstransporter på vägnätet påverkas Göra en bedömning av när ökad kapacitet på stambanorna kan behövas 1.3. Metod och avgränsning Flera metoder har använts för att belysa frågorna. I grunden ligger en genomgång av tidigare utredningar. Under det senaste året har KTH Järnvägsgrupp deltagit i flera utredningar om ett framtida höghastighetsnät i Sverige. De har huvudsakligen berört persontrafikens

10 10 förutsättningar även om godstrafiken också har belysts. Denna utredning koncentrerar sig emellertid på godtrafiken och persontrafiken berörs endast marginellt. När det gäller den totala godstrafikens utveckling så har huvudsakligen databaser från Banverket och statistik från SIKA utnyttjats. Jakob Wajsman på Banverket har gjort de grundläggande prognoserna och även gjort specialbearbetningar av databaser av godstrafikens regionala struktur för denna utredning liksom en särskild analys har gjorts av utrikestrafiken med samtliga färdmedel. Vidare har godstrafiken på färjor och på Öresundsbron till kontinenten och containertrafiken till Göteborgs hamn studerats av KTH. Kapacitetsanalyser på stambanorna har genomförts. Olov Lindfeldt (KTH) har gjort en modell över trafik på dubbelspår som kan beräkna hur många tåglägen som är möjliga att lägga givet vissa utgångsförutsättningar. Denna metod beskrivs närmare i kap. 6. Johannes Wolfmaier, Hans Sipilä och Nilesh Anand har gjort kapacitetsanalyser med utgångspunkt från dagens tidtabeller. Antal person- och godståg under nattetid och dagtid på stambanorna har inventerats. Därefter har en bedömning gjorts av antalet möjliga tåglägen med och utan omfattande snabbtågstrafik. Den beräknade efterfrågan på godstransporter på järnväg i ett läge med konkurrenskraftig järnväg har lagts ut på stambanorna. Omräkning har gjorts till antal tåg per vardagsdygn utifrån dagens och framtida struktur. Härvid har kapacitetsbrister på olika bandelar kunnat identifieras. Även lastbilstrafikens omfattning har analyserats och då särskilt utrikestrafiken mot Danmark och kontinenten samt trafiken till Göteborgs hamn. Godsvolymerna har räknats om till antal lastbilar per vardagsdygn. Jämförelser har gjorts mellan ett läge där lastbilstrafiken fortsätter att öka och ett läge där järnvägstrafiken utvecklas kraftigt. Med utgångspunkt från den hittillsvarande utvecklingen och prognoserna har en bedömning gjorts av när kapacitetsbrist kommer att uppstå. I denna analys har även hänsyn tagits till persontrafikens utveckling.

11 11 2. Utvecklingen på godstransportmarknaden 2.1. Marknadens struktur Godstransportmarknaden kan delas upp i olika delmarknader beroende på transportens karaktär och konkurrenssituationen. Uppdelningen kan göras i kortväga transporter, långväga inrikes och långväga utrikes transporter. Kortväga transporter definieras som transporter under 10 mil. Dessa transporter sker praktiskt taget helt med lastbil. Nästan hälften av de kortväga transporterna är byggtransporter och de övriga är till stor del distributionstransporter. Järnvägens och sjöfartens infrastruktur är inte anpassad för kortväga transporter. Deras andel av sådana transporter är därför obetydlig. Visserligen förekommer järnvägs- och fartygstransporter under 10 mil, men det är främst fråga om särskilda system. Däremot kan järnvägstransporter på mil ibland konkurrera på den allmänna transportmarknaden. I både den inrikes och den utrikes långväga trafiken kan man urskilja vissa transporter som går i för dem speciellt uppbyggda slutna transportsystem och där det i praktiken inte förekommer någon konkurrens mellan transportmedlen. Till dessa transporter kan främst räknas transporter av malm och olja, såväl inrikes som utrikes, samt transocean sjöfart. Det totala godstransportarbetet i Sverige inklusive den utrikes sjöfarten längs svenska kusten uppgick 2006 till 99 miljarder tonkilometer. De kortväga lastbilstransporterna, som inte konkurrerar med järnväg och sjöfart, svarar för knappt 10 % av transportarbetet. Huvuddelen av transportarbetet utgörs således av långväga transporter. De långväga inrikestransporterna svarar för 50 % och de långväga utrikestransporterna för 40 % av det totala transportarbetet i Sverige Utvecklingen av den totala transportmarknaden Transportarbetets utveckling är nära förknippad med den ekonomiska utvecklingen i samhället. Det totala inrikes transportarbetet ökade således mycket kraftigt under efterkrigstiden, då järnvägen också började få konkurrens av lastbilarna för långväga transporter. Perioden kan grovt delas in i följande faser: : Snabb tillväxt av ekonomin, vilket ger ökningar av det totala transportarbetet. Speciellt snabb var ökningen under 1960-talet, då transportarbetet fördubblades. Alla transportmedel ökar men lastbilen ökar snabbast : Energikrisen påverkar ekonomin som kännetecknas av stora konjunkturvariationer och strukturförändringar. Järnvägens marknadsandel förblir konstant : Devalveringar innebär tillväxt av ekonomin och transportarbetet. Tjänstesektorn ökar. Järnvägens marknadsandel förblir konstant : Den ekonomiska krisen minskar transportarbetet initialt men deprecieringen av kronan tillsammans med utvecklingen av EU innebär en kraftig ökning av utrikeshandeln. Järnvägens marknadsandel minskar kraftigt fram till år 1996 främst som följd av ökad bruttovikt på lastbilar i Sverige för att därefter förbli konstant.

12 : Snabb tillväxt och högkonjunktur samt stormarna Gudrun och Per som ökar transportbehovet De privata järnvägsföretagen får ett genombrott. Järnvägens marknadsandel ökar något. Utvecklingen för BNP och transportarbetet redovisas i figur 2: BNP och godstransportarbete Index 1950= godstransportarbete BNP Källa: Jakob Wajsman, Banverket Figur 2:1: BNP och godstransportarbete Bakom den snabba utvecklingen av transportarbetet finns flera faktorer. Den ekonomiska tillväxten har naturligtvis varit av grundläggande betydelse. Strukturförändringar inom industrin har också haft stor betydelse. Produktionen har koncentrerats till färre och större enheter samtidigt som specialiseringsgraden har ökat. Marknaderna har vidgats bl.a. genom att billigare och bättre transporter har kunnat erbjudas. Detta har också varit en förutsättning för ökningen av det internationella varuutbytet som fått en allt större betydelse även för de inrikes transporterna. Distributionen har rationaliserats genom centralisering av lager, vilket också har ökat transportarbetet. De långväga transporterna över 10 mil har ökat mest under de senaste decennierna, medan de kortväga transporterna varit relativt konstanta sedan För både sjöfart och järnväg ökade utrikestransporterna under och 1960-talen, men sedan dess har nivån legat relativt konstant. Den utrikes lastbilstrafiken har däremot ökat hela tiden.

13 13 Järnvägens transportarbete mer än fördubblades från 8 miljarder tonkilometer 1950 till drygt 19 miljarder tonkilometer 1990 och fortsatte öka till 23 miljarder tonkilometer Utvecklingen var kraftigast under 1960-talet då malm- och utlandstransporterna ökade snabbt. Ökningen fortsatte till 1974 men stagnerade under senare delen av 1970-talet. Stagnationen kan till stor del hänföras till minskad efterfrågan på produkter från basindustrierna, främst malm samt stål- och skogsprodukter. Trafikpolitiska åtgärder i form av investeringar m.m. påverkar järnvägstrafikens utveckling på olika sätt. En del av det trafiksvaga järnvägsnätet har lagts ned. Detta har emellertid inte haft så stor betydelse för godstransportsystemet. Det är i första hand persontrafiken som lagts ned och många banor med någon godstrafik av betydelse har dessutom behållits som rena godsbanor. Ett större problem är att många industrispår lagts ned och att nya industriområden lokaliseras långt från järnvägen eller utan spåranslutning. Järnvägens tekniska utveckling har inneburit att utbudet förbättrats genom högre hastighet och axeltryck samt införande av kombitrafik, godsexpresser och direkttåg. Den operativa driften har rationaliserats kraftigt bl.a. genom införande av fjärrblockering och andra tekniska system. Denna utveckling höjer i första hand utbudskvaliteten och dämpar transportkostnadsökningen i de trafikstarka relationerna och för kunder med stora och frekventa godsflöden. För andra transporter har järnvägens servicenivå inte utvecklats på motsvarande sätt, särskilt i jämförelse med lastbilstrafiken. Den långväga lastbilstrafiken det vill säga transporter över 10 mil ökade snabbt från drygt en miljard tonkilometer i början av 1950-talet till 36 miljarder tonkilometer Utrikes transporter med lastbil utvecklades snabbt, från 0,9 miljoner ton 1960 till ca 37 miljoner ton Särskilt kraftig var ökningen mellan 1960 och 1979 då godsmängden tiofaldigades. Lastbilstrafikens expansion beror dels på utbyggnaden av vägnätet i kombination med att tyngre och längre fordon tillåtits och dels på att åkerierna kunnat erbjuda en jämn och hög transportstandard och därmed också skapat förutsättningar för nya marknader och produktionssystem för näringslivet. Bakom utvecklingen finns således en kombination av trafikpolitiska åtgärder som gäller liberalisering av tillståndsgivning, statliga investeringar främst i vägnätet samt privata investeringar i bl.a. fordon. Sjöfartens inrikes transportarbete var under och halva 1960-talet konstant ca 2,5 miljarder tonkilometer. Under andra hälften av 1960-talet samt under 1970-talet expanderade sjöfarten och transportarbetet uppgick 2007 till ca 8 miljarder tonkilometer. Denna tillväxt beror på en ökning av oljetransporterna som följd av en omstrukturering av transporterna från utrikes sjöfart till inrikes i samband med övergång till inhemsk raffinering. Under 1980-talet låg sjöfartens inrikes transportarbete på en ganska konstant nivå. Sjöfartens totala transportarbete kan helt hänföras till långväga transporter. Sjöfarten svarar för den dominerande delen av utrikestransporterna och godsmängden nästan tredubblades under efterkrigstiden från 28 miljoner ton 1950 till 72 miljoner ton Transportarbetet för utrikes sjöfart utmed svenska kusten uppgick 2007 till ca 28 miljarder tonkilometer. Det är således fyra gånger så stort som det inrikes transportarbetet med sjöfart. I figurerna 2:2-2:5 redovisas transporternas utveckling med olika fördelningar.

14 14 80 Godstransportarbete exkl utrikes sjöfart 70 Miljarder tonkilometer Flottning Totalt Sjöfart inrikes Lastbil 10 Järnväg Källa: Jakob Wajsman, Banverket Figur 2:2: Godstransportarbete exkl. utrikes sjöfart. 60% Långväga godstransporter - marknadsandelar Andel % av tonkilometer 50% 40% 30% 20% 10% Sjöfart Lastbil Järnväg 0% Källa: Jakob Wajsman, Banverket Figur 2:3: Marknadsandelar för långväga transporter inkl. utrikes sjöfart.

15 Utrikestrafik till/från Sverige exkl malm och olja Lastbil Godsmängd miljoner ton Järnväg Källa: Jakob Wajsman, Banverket Figur 2:4: Utveckling av utrikestransporterna med järnväg och lastbil % 35% Järnvägens marknadsandel i inrikes och utrikes trafik exkl malm och olja Andel % av godsmängd i ton 30% 25% 20% 15% 10% 5% Inrikes Utrikes 0% Källa: Jakob Wajsman, Figur 2:5: Utveckling av järnvägens marknadsandelar för inrikes och utrikestransporter

16 Utvecklingen av järnvägstrafiken de senaste åren Både det totala transportarbetet och järnvägens transportarbete nådde den högsta nivån någonsin. Ökningen bör ses i perspektivet av de senaste årens internationella högkonjunktur där en ökad globalisering har varit drivande för utvecklingen av transportarbetet. Ökningen har varit stor även i ett längre perspektiv - de senaste tio åren har det totala transportarbetet ökat med 21 % och järnvägens transportarbete med 25 %. En faktor som har haft stor betydelse för järnvägen var stormen Gudrun i januari Som en konsekvens av stormen utvecklades nya logistiklösningar med järnväg. Vissa av dessa transportupplägg har behållits och utvidgats med andra varuslag efter det att stormvirkestransporterna upphört. Förutom att befintliga frilast- och industrispår användes färdigställde Banverket mycket snabbt ett antal nya lastplatser. När terminalerna etablerats har också nya flöden genererats från andra företag som sedermera har permanentats. Järnvägens ökning av de senaste åren går huvudsakligen att hänföra till högförädlat gods och då framför allt till kombitransporter. En stor del av ökningen förklaras av tillväxten för skytteltrafiken till och från Göteborgs hamn. Till skillnad från tidigare år förblev antalet orter som trafikeras med järnväg under åren relativt oförändrat. Den tidigare utvecklingen med nedläggning av industrispår har brutits och några nya spår och kombiterminaler byggts. Det bör noteras att avregleringen av godstrafiken på järnväg har medfört att det år 2007, utöver MTABs malmtransporter på 4,6 miljarder tonkilometer, också transporterades 3,6 miljarder tonkilometer av andra järnvägsföretag än Green Cargo AB. Därmed svarade dessa järnvägsföretag för 15 % av järnvägens transportarbete. Nivån kan relateras till år 2004, då dessa järnvägsföretag endast svarade för 2 % av järnvägens transportarbete. Det har således sedan år 2005 blivit ett genombrott för privata järnvägsföretag. Man kan notera att de nya järnvägsföretagen finns representerade i såväl utrikes- som inrikesflöden samt i flertalet sektorer, såväl när det gäller mer högförädlat gods som mer lågförädlat gods. Trots ökningen för de nya järnvägsföretagen svarade dock Green Cargo för nästan två tredjedelar av järnvägens transportarbete och är därmed fortfarande en mycket stor aktör på transportmarknaden. Ett genombrott för internationella transporter kom när det privata godsbolaget Hector Rail köpte två nya flersystems ellok som levererades under Dels var det de första nya loken som anskaffats för godstrafik sedan 1988 bortsett från malmbanan dels var det de första loken i Sverige som godkänts för internationell trafik. Hector Rail beställde i början av 2007 ytterligare tio nya flersystemlok. Förutsättningarna för de internationella transporterna med järnväg förbättrades också 2007 när Green Cargo och Deutsche Bahns godsbolag Railion bildade ett gemensamt produktionsbolag för Skandinavien, Railion Scandinavia, med bas i Danmark. Detta resulterade i att de omgående beställde 23 nya flersystemlok för att bl.a. kunna köra tåg direkt från Hallsberg till Maschen i Hamburg.

17 Utvecklingen i andra länder De senaste åren har utvecklingen av godstransporter på järnväg i vissa länder börjat ta fart. Det är en följd av avregleringen, som både skapat förutsättningar för nya järnvägsföretag och gjort de gamla effektivare. Införandet av lastbilsavgifter i vissa länder har också påverkat utvecklingen liksom miljöfrågan som börjar få allt större betydelse och som skapar ytterligare incitament för järnvägstransporter. I Tyskland har järnvägen ökat sin marknadsandel av det totala godstransportarbetet kontinuerligt under sex år i rad från 15,7 % år 2001 till 17,3 % år 2007 (som andel av järnväg, lastbil, sjöfart och pipe-lines). Det innebär en ökning av järnvägens transportarbete med 50 % under denna period från 76 till 115 miljarder tonkilometer år De privata järnvägsföretagen ökade sitt transportarbete från 8,8 till 22,5 miljarder tonkilometer mellan åren 2004 och De privata järnvägsföretagen svarar nu för 20% av godstrafiken i Tyskland och transportvolymen är lika stor som för hela godstrafiken i Sverige. De privata bolagen svarade också för en avsevärt större andel av trafikökningen än Railion men även Railion ökade sina volymer. Enligt det federala kontoret för godstrafik i Tyskland, (Bundesamt fur Guterverkehr BAG) har de privata bolagen bättre priser, är mer flexibla och kan svara snabbare på kundkraven. I Tyskland finns numera ett relativt stort antal privata järnvägsföretag varav några börjar bli relativt stora och också satsar på internationell trafik. Det finns dels lokala järnvägsföretag, matarbanor och hamnbanor mm. som expanderat utanför sitt ursprungliga område, dels nischoperatörer t.ex. Rail4Chem som startats av stora industrikoncernen BASF. Samtidigt som DB lägger ner industrispår börjar nu de privata järnvägsföretagen intressera sig för en utbyggnad och det finns också stöd för byggande av industrispår. I Storbritannien har järnvägens marknadsandel av godstransportarbetet ökat med 50 % sedan 1994, från 8 % 1994/95 till 12 % 2005/06, vilket innebär en ökning av transportarbetet med 70 procent.

18 18 3. Marknad för höghastighetståg i Sverige 3.1. Vad är höghastighetståg? I Sverige har vi hittills satsat på att uppgradera konventionella järnvägar för snabbtåg med korglutning, bygga kapaciteten med dubbelspår och också bygga några nya banor och länkar. Det har därvid blivit möjligt att höja hastigheten från i praktiken 130 km/h till 200 km/h. När det gäller snabbtågen så har framförallt kurvhastigheten på gamla banor kunnat ökas med hjälp av mjuka boggier som minskar påkänningarna på spåret och korglutning som minskar påkänningarna på passagerarna. Medelhastigheten har kunnat höjas väsentligt, vilket bidragit till ökningen av tågtrafiken som beskrivits i förra kapitlet. Nya banor och länkar har oftast byggts ut för en största tillåtna hastighet på 250 km/h för tåg med korglutning. För godstrafiken är det axellast, metervikt, lastprofil, tåglängd och lutningar som är dimensionerande. Nya banor byggs för en axellast på 25 ton jämfört med nuvarande standard 22,5 ton (banunderbyggnaden dimensioneras för 30 ton), en utvidgad lastprofil C, en tåglängd på 750m och med en största lutning på 10%o. För närvarande finns inga tåg som går att köra i 250 km/h i Sverige men tekniskt är det möjligt att köra så fort på de flesta nya banorna om signalsystemet anpassas för det. Vad är då ett höghastighetståg? Det kan här vara på sin plats att definiera vad som menas med höghastighetståg. Ofta blandas snabbtåg för trafik på konventionella banor ihop med höghastighetståg. Någon helt entydig och vedertagen definition finns inte, på engelska brukar man ibland använda high speed train om snabbtåg och real high speed train om höghastighetståg. Till att börja med definieras höghastighetsjärnväg och konventionell järnväg. Höghastighetsjärnväg är en järnväg anpassad för mycket snabba tåg i hastigheter över 250 km/h, i praktiken oftast för 300km/h eller mer, med stora kurvradier och utan plankorsningar med vägar. Om den inte trafikeras av godståg kan banan ha relativt stora lutningar, upp till 35%o. Horisontalradierna är typiskt m. Konventionell järnväg är en järnväg anpassad för kombinerad person- och godstrafik och en hastighet på högst 250 km/h. Stigningarna bör helst vara max 10%o med hänsyn till godstågen och plankorsningar med vägar kan förekomma. Horisontalradierna är typiskt m. Järnvägen kan vara anpassad för tåg med korglutning som kan köra fortare i kurvorna. Att definitionerna inte blir mer entydig beror på att höghastighetsjärnvägar har olika egenskaper och användas olika i olika länder. När man började köra höghastighetståg i Japan körde man 210 km/h och numera kör man 270 km/h på samma bana. När man började köra höghastighetståg i Frankrike körde man 270 km/h och numera kör man 320 km/h på samma bana. I Tyskland började man bygga banor där man också kör godståg. Det har således skett en successiv utveckling av höghastighetstågen. De flesta nya banor som byggs dimensioneras för 350 km/h. Även de konventionella järnvägarna har utvecklats mot allt högre prestanda både för personoch godstrafik. På många banor som byggdes på 1800-talet för 60 km/h och 12 tons axellast kör man i dag 200 km/h och 25 tons axellast. Likaså kommer säkert höghastighetsbanorna

19 19 utvecklas successivt, det franska världsrekordet på 575 km/h år 2007 antyder att det finns en potential. Tabell 3:1: Definition av konventionell järnväg och höghastighetsjärnväg. Definition Konventionell järnväg Uppgraderad eller nybyggd bana för person- och godståg Höghastighetsjärnväg Nybyggd bana dimensionerad för snabba persontåg Maxhastighet Medelhastighet (snabbtåg) Tågtyper Spårgeometri Plankorsningar väg - järnväg km/h med eller utan korglutning km/h km/h Snabbtåg, Lokal- och regionaltåg, Tunga och lätta godståg Måttliga kurvradier Små lutningar Förekommer km/h utan korglutning Höghastighetståg, snabba regionaltåg, snabbgodståg Stora kurvradier Stora lutningar Inga Höghastighetsbanorna har också byggts för olika marknader. I Japan mellan Tokyo och Osaka var det en stor transportkorridor med många stora orter längs banan och samtidigt en stor ändpunktsmarknad. I Frankrike mellan Paris och Lyon var det en stor ändpunktsmarknad med flygkonkurrens och få mellanstationer. I Tyskland är det mer enskilda länkar som har byggts som ingår som en del i ett nätverk av stora orter. I Spanien är det en kombination av ändpunktsmarknader och regional utveckling av orter mellan dessa. I Europa började man bygga ut enskilda länkar i olika länder. Därefter har nätverket av höghastighetståg successivt byggts ut med nya länkar och trafik på anslutande gamla banor. Nu har man börjat bygga ihop höghastighetsbanorna mellan länderna så att ett internationellt nätverk håller på att växa fram. Inom länderna är det Frankrike och Spanien som börjar få de mest heltäckande näten och som också har planer för en successiv utbyggnad av ett geografiskt relativt heltäckande nät även till grannländerna. Höghastighetstågen kan inte bara köra på höghastighetsbanor utan har samma tekniska egenskaper som alla andra tåg. Det innebär att de också kan trafikera konventionella banor. Det är en stor fördel då man kan erbjuda ett mer heltäckande nätverk genom en kombination av snabb transport på en höghastighetsbana och en resa utan byten till orter på det konventionella nätet. Det är också en stor fördel att kunna köra direkt in i stora städer utan att behöva bygga helt nya banor. Sammanfattningsvis används följande definitioner för Sverige i denna rapport:

20 20 Höghastighetsjärnväg är ett nytt bansystem för mycket snabba persontåg och snabbgodståg i hastigheter över 300 km/h utan plankorsningar med en kurvradie på 5 7 km och en största lutning på 35 %o. Konventionell järnväg är en bana för kombinerad gods- och persontrafik med stigningar på högst 10%o och en axellast på minst 22,5 ton. Hastigheten kan uppgå till 250 km/h och kurvradierna kan variera från 0,5-3 km. Plankorsningar kan förekomma. Höghastighetståg innebär stora investeringar och behöver därmed ett stort trafikunderlag för att bli lönsamma. Det är därför naturligt att höghastighetståg börjat byggas ut för banor med stort trafikunderlag. Det började i Japan 1964 inför olympiaden i Osaka och i Europa började det i Frankrike mellan Paris och Lyon Därefter har det utbyggnaden fortsatt successivt i Frankrike och i flera länder i Europa: Tyskland, Italien och Spanien. Höghastighetsbanor kan byggas utifrån olika marknadsbehov. Kort restid brukar vara det grundläggande. Ökad kapacitet har blivit alltmer väsentligt vartefter tågtrafiken ökat och separering av snabb och långsam trafik är mycket effektivt. Regional och nationell utveckling brukar också vara ett mål där den ökade tillgängligheten som höghastighetståg innebär är en förutsättning. För att få en utgångspunkt för att analysera potentialen för höghastighetståg i Sverige har följande kriterier för marknaden ställts upp: Det skall finnas en stor ändpunktsmarknad med flygkonkurrens Det skall finnas stora mellanmarknader Det skall finnas en stor efterfrågan på godstrafik Nedan följer en genomgång av de stora marknaderna för person- och godstransporter Efterfrågan på persontrafik För att analysera förutsättningarna har de stora långväga resflödena analyserats. Detta har gjorts med utgångspunkt från en bearbetad databas från Sampers som kompletterats med utrikesresor. Samtliga långväga resor med bil, buss, tåg och flyg har lagts ut på vägnätet. Anledningen till att de lagts ut på vägnätet är att det är mer finmaskigt än järnvägsnätet och att resorna då går de naturligaste vägarna efter kortaste avstånd och tid. Man kan då få en uppfattning om dels var de största reskorridorerna är, dels hur ett höghastighetsnät skulle kunna se ut om det ska ta hand om dessa flöden. Av den första figuren 3:1 ser man tydligt de största transportkorridorerna: Mellan Stockholm mot Öresundsregionen och kontinenten Mellan Stockholm via Östergötland mot Göteborg Längs Ostkusten från Stockholm och norrut Längs västkusten mellan Öresundsregionen mot Göteborg och Oslo Observera att regionala resor inte ingår och att de snarare förstärker bilden. Korridoren mellan Stockholm och Göteborg tar två vägar: dels via Jönköping, dels via Mälardalen och Västerås/Eskilstuna och vidare genom Västergötland. Man kan också se att om man ska bygga höghastighetsbanor i Sverige så är Götalandsbanan och Europabanan i dess tilltänkta

21 21 sträckningar naturliga men potentialen är också stor längs Västkusten söderut och längs Ostkusten norrut. Figur 3:1: Alla långväga inrikes och utrikes resor med samtliga färdmedel utlagda på vägnätet.

22 Efterfrågan på godstransporter Godstransporterna är inte lika enkla att analysera som persontransporterna. Godset är mer oberoende av transportmedel och vägval än persontransporterna. Utrikestransporterna har mycket större betydelse för godstrafiken än för persontrafiken och påverkar även inrikesflödena. I motsats till persontrafiken har flyget nästan ingen betydelse för godsflöden medan sjöfarten har mycket stor betydelse. Som exempel kan nämnas att gods till kontinenten kan gå med båt hela vägen utan att belasta väg- och järnvägsnätet, men det kan också gå på lastbil eller järnväg. En översiktlig bild av de totala flödena framgår av figur 3:3. De stora lastbilsflödena blir tydliga medan motsvarande järnvägsflödena är betydligt mindre. Även flödena med båt är betydande men där ingår också olje- och malmtransporter med begränsad konkurrens med lastbil och järnväg. Samtidigt framgår av figur 3:4 att västra och södra stambanorna är de mest belastade järnvägarna när det gäller godstrafik. De stora godsstråken på järnväg går dels från norra Sverige ner mot Bergslagen och sedan vidare söderut där Hallsberg utgör en knutpunkt i järnvägsnätet. Från Hallsberg går ett stort godsstråk ner mot Göteborg där Göteborgs hamn har stor betydelse och ett stort godstråk ner mot Skåne där utrikestransporterna har stor betydelse. Godset kan också ta olika vägar t.ex. från Bergslagen väster om Vänern via Kil ner mot Göteborg och vidare på Västkustbanan till Skåne. Till kontinenten kan godset antingen gå via Öresundsbron genom Danmark eller via färjor direkt till Tyskland och Polen. Att godsflödena med järnväg är små jämfört med lastbil beror på att järnvägens marknadsandel för utrikestransporter bara är hälften jämfört med inrikestransporter trots stora volymer och avstånd. Järnvägens marknadsandel för inrikestransporter har ökat de senaste åren som följd av utbyggnaden av kapaciteten och avregleringen som inneburit att järnvägen blivit effektivare och attraktivare för kunderna. Avregleringen av utrikestransporterna har påbörjats men ännu inte fått genomslag i praktiken. Det finns dock tecken som tyder på att utvecklingen kommer att ta fart nu när förutsättningarna finns och då kommer kapaciteten att behövas. Transporter till och från Göteborgs hamn Göteborgs hamn är den största hamnen i Sverige med 60% marknadsandel av sjöcontainertrafiken till och från Sverige. Hamnen har medvetet utvecklat kombitrafiken med järnväg till och från hamnen. Det finns nu dedicerade kombiskyttlar till 22 orter, de flesta av dem går dagligen, och förbindelser till 18 orter i Sverige och Norge, se figur 3:5. Åtta olika järnvägsföretag organiserar de dedicerade skyttlarna och CargoNet svarar för de övriga förbindelserna. En del av förbindelserna är på extremt korta avstånd t.ex. Udevalla som endast ligger 8 mil från Göteborg medan andra är på längre avstånd. På så sätt täcker hamnen in en mycket stor marknad och vidgar sin marknad. Det totala antalet containers har ökat från TEU år 2001 till TEU år Samtidigt har järnvägens marknadsandel ökat från 20% till 38%, se figur 3:6. Göteborgs

23 23 hamn har ambitionen att öka järnvägens marknadsandel ytterligare. Orsakerna till detta är flera: Det är ont om plats för att stuva och hantera containers i hamnen. Med kombiskyttlar kan containrarna stuvas på andra orter och köras direkt för lastning eller lossning i hamnen. Kombiskyttlarna vidgar marknaden för hamnen och skapar torrhamnar på många platser inne i landet och också direkta förbindelser med andra hamnar. Transporter med kombiskyttlarna innebär lägre kostnader än med direkt lastbilstrafik. Jämfört med vanlig kombitrafik är matartransport endast nödvändig i ena änden. Kunderna efterfrågar mer järnvägstransporter eftersom de vill bidra till att förbättra miljön och lösa klimatkrisen. Den globala handeln ökar och blir mer och mer containeriserad, och hamnen vill vara den marknadsledande för transoceana transporter i Norden. Godstransportdelegationens och hamnstrategiutredningens förslag Godstransportdelegationens utredning presenterades 2006 och de statliga Hamnstrategiutredningen och Kombiterminalutredningen Banverkets utredning om Industrispåren kom också Hamnstrategiutredningen föreslog följande hamnar som strategiska noder i det svenska godstransportsystemet: Trelleborg Malmö Helsingborg Karlshamn/Karlskrona Göteborg Norrköping Stockholm (Kapellskär) Gävle Sundsvall Luleå Urvalet av hamnar motiveras av att det är viktigt att skapa bästa möjliga förutsättningar för godstransporter via hamnar som är av stor betydelse för det svenska näringslivet. Statens roll är att ge förutsättningar för en effektiv och väl fungerande omkringliggande infrastruktur till hamnarna. Viktiga förbättringar kring de strategiska hamnarna ska prioriteras i trafikverkens olika planeringsomgångar. De stordriftsfördelar som finns i olika intermodala transporter gör att det är viktigt att prioritera de viktigaste hamnarna för att utnyttja infrastrukturen så effektivt som möjligt.

24 24 Kombiterminalutredningen föreslog att man skulle peka ut ett antal prioriterade kombiterminaler där en samhällsekonomisk prissättning skulle tillämpas, för att främja kombitransporter. Följande kombiterminaler föreslogs ingå i nätet: Malmö Älmhult Göteborg Jönköping Hallsberg Stockholm Umeå Luleå Analyser som utredningen gjort visar emellertid att det snarare blir en omfördelning mellan vagnslasttrafik och kombitrafik och att endast en mindre del av ökningen kommer från lastbil. Dessutom blir det en omfördelning mellan terminalerna som innebär längre matartransportavstånd. I praktiken kan det innebära att lastbilarna kommer att köra till en prioriterad terminal och lasta där istället för till en närliggande terminal som inte är prioriterad. Färre terminaler skapar också längre avstånd mellan terminalerna. Utvecklingen de senaste åren markerar ett trendbrott. Transportkunderna efterfrågar i allt större utsträckning järnvägstransporter. Det har länge funnits ett konsumenttryck för miljövänliga transporter av konsumtionsvaror men nu börjar det också bli ett tryck från producenterna som själva börjar räkna på utsläpp och hållbarhet. Lastbilsavgifterna på kontinenten skapar också en ökad efterfrågan på järnvägstransporter. Avregleringen har medfört att nya operatörer etablerats först i inrikestrafik och senare även i utrikestrafiken. Stormen Gudrun blåste liv i järnvägsmarknaden, de nya operatörerna fick ett genombrott och även GreenCargo har ökat sin trafik. Banverket lyckades på kort tid bygga ett antal nya terminaler för timmertransporter. De flesta finns kvar och används nu även för nya transporter. Behovet av terminaler har således ökat. Flera nya kombiterminaler har etablerats. Samtidigt har nedläggningen av industrispår bromsats upp och nya industrispår har byggts. Terminalerna måste hela tiden anpassas till näringslivets behov och därför måste även i framtiden vissa industrispår läggas ned men också nya etableras. Banverkets utredning om industrispår Utveckling av det kapillära järnvägsnätet tillsattes på grund av de problem som uppstått sedan uppdelningen mellan infrastrukturhållare och operatörer vid avregleringen. Tidigare togs inga särskilda avgifter ut för trafiken på industrispåren utan de ingick i fraktpriset. Efter uppdelningen hade både Banverket och kommunerna rätt att ta ut avgifter och började också göra det. Detta innebar en snedvridning av konkurrensen mot lastbilstrafik som inte har sådana avgifter vilket medförde att många industrispår riskerade att läggas ned. Banverket föreslog därför att vägtrafikmodellen skulle tillämpas precis som för övrig infrastruktur. Det innebär att man skall kunna få statsbidrag för byggande och underhåll av industrispår precis som för kommunala och privata vägar och att en samhällsekonomisk

Godstrafikens utvecklingsmöjligheter som följd av en satsning på Europakorridoren

Godstrafikens utvecklingsmöjligheter som följd av en satsning på Europakorridoren Godstrafikens utvecklingsmöjligheter som följd av en satsning på Europakorridoren Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-09-08 1 KTH Järnvägsgruppen - Systemsyn Intäkt Lönsamhet Konkurrens/

Läs mer

Industrispår En förutsättning för utveckling av järnvägens godstrafik

Industrispår En förutsättning för utveckling av järnvägens godstrafik Industrispår En förutsättning för utveckling av järnvägens godstrafik - Framtida förutsättningar för anläggning och användning av det kapillära järnvägsnätet BO-LENNART NELLDAL JAKOB WAJSMAN Jämförelse

Läs mer

Effektiva tågsystem för godstransporter

Effektiva tågsystem för godstransporter Effektiva tågsystem för godstransporter en systemstudie Huvudrapport Redaktör: Bo-Lennart Nelldal KTH JÄRNVÄGSGRUPPEN Rapport 0504 Stockholm 2005 Sammanfattning Järnvägen i Europa har förlorat marknadsandelar

Läs mer

Storstäderna är avgörande för Sveriges framtid Storstäderna är Sveriges ekonomiska motor och drivkraft för utveckling

Storstäderna är avgörande för Sveriges framtid Storstäderna är Sveriges ekonomiska motor och drivkraft för utveckling Storstäderna är avgörande för Sveriges framtid Storstäderna är Sveriges ekonomiska motor och drivkraft för utveckling Storstäderna behöver ständigt mer och ny kunskap och kompetens och måste använda alla

Läs mer

Gunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren.

Gunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren. Diskussionen om Europakorridoren stannar ofta vid höga hastigheter och korta restider. Då glömmer vi något viktigt: Den utbyggda korridoren frigör också kapacitet för en kraftigt utökad spårbunden godstrafik.

Läs mer

E20 (Utkast - Ska bearbetas vidare!)

E20 (Utkast - Ska bearbetas vidare!) E20 (Utkast - Ska bearbetas vidare!) (Kartans utsnitt ska utökas mot norr så att större industriorter såsom bla, Gävle, Sandviken, Avesta framgår) E18 E45 E6 E20 V 40 E4 E6 E4 E20 påverkar tillväxten både

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LAHOLMS KOMMUN Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2016-03-15 61 Dnr 2016-000037 Svar på remiss av delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella

Läs mer

Trygg på arbetsmarknaden?

Trygg på arbetsmarknaden? Trygg på arbetsmarknaden? En jämförelse av svenska och danska ungdomars syn på arbetsmarknaden och framtiden Stefan Persson September 2009 Rapport framtagen av: RHETIKFABRIKEN Stefan Persson Verksamhetsansvarig

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av januari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av januari 2013 Blekinge, 8 januari 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av januari 2013 Kraftig ökning av antalet varsel på en fortsatt svag arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas

Läs mer

Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige

Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige 29 november 2001 Arne Modig T22502 Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företag i Sverige Svenskt Näringsliv

Läs mer

Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Kronobergs län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Hastighetsmätningar E20. Genomförda av NTF Väst och NTF Skaraborg i augusti 2012

Hastighetsmätningar E20. Genomförda av NTF Väst och NTF Skaraborg i augusti 2012 Hastighetsmätningar E20 Genomförda av NTF Väst och NTF Skaraborg i augusti 2012 2 Innehåll Bakgrund... 4 Syfte... 4 Metod... 5 Mätplatser... 5 Resultat av hastighetsmätningarna... 7 Mätplats 1 Infart soptippen,

Läs mer

Särskilt stöd i grundskolan

Särskilt stöd i grundskolan Enheten för utbildningsstatistik 15-1-8 1 (1) Särskilt stöd i grundskolan I den här promemorian beskrivs Skolverkets statistik om särskilt stöd i grundskolan läsåret 1/15. Sedan hösten 1 publicerar Skolverket

Läs mer

FRAMTIDEN PÅ SPÅREN. Kontakta oss gärna så kan vi berätta mer!

FRAMTIDEN PÅ SPÅREN. Kontakta oss gärna så kan vi berätta mer! Verklighetsbilder FRAMTIDEN PÅ SPÅREN Det finns en optimism och gemensamma visioner kring hur vi ska få en järnväg som bygger framtidens Sverige. Det presenteras innovativa lösningar för byggandet av höghastighetsbanor

Läs mer

Utan underhåll stannar tågen. Virkesforum 2015-09-02. Jonas Swartling, försäljningschef

Utan underhåll stannar tågen. Virkesforum 2015-09-02. Jonas Swartling, försäljningschef Utan underhåll stannar tågen Virkesforum 2015-09-02 Jonas Swartling, försäljningschef Hector Rail 10 år Omsättning 700 MSEK Eget kapital 200 MSEK Sverige, Norge, Danmark Tyskland 50 lok 350 vagnar 200

Läs mer

Information om arbetsmarknadsläget för kvinnor år 2011

Information om arbetsmarknadsläget för kvinnor år 2011 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Information om arbetsmarknadsläget för kvinnor år 2011 Stark återhämtning på arbetsmarknaden gynnade kvinnor Sysselsättningen ökade både för män och för kvinnor under

Läs mer

Får nyanlända samma chans i den svenska skolan?

Får nyanlända samma chans i den svenska skolan? Får nyanlända samma chans i den svenska skolan? Sammanställning oktober 2015 De nyanlända eleverna (varit här högst fyra år) klarar den svenska skolan sämre än andra elever. Ett tydligt tecken är att för

Läs mer

Forskarnas syn på punktlighet

Forskarnas syn på punktlighet Forskarnas syn på punktlighet Seminarium om punktlighet och tillförlitlighet för resenärer och gods Anders Lindfeldt och Jennifer Warg Trafik och logistik 2014-05-15 Översikt Vad är punktlighet? Vad påverkar

Läs mer

Lastbilsförares bältesanvändning. - en undersökning genomförd av NTF Väst Sammanställd mars 2013

Lastbilsförares bältesanvändning. - en undersökning genomförd av NTF Väst Sammanställd mars 2013 Lastbilsförares bältesanvändning - en undersökning genomförd av NTF Väst Sammanställd mars 2013 Innehåll Bakgrund och syfte... 3 Metod... 3 Resultat av intervjuer med lastbilsförare... 4 Resultat av bältesobservationer...

Läs mer

Aktiv väntan asylsökande i Sverige (SOU 2009:19)

Aktiv väntan asylsökande i Sverige (SOU 2009:19) Till: Justitiedepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE Aktiv väntan asylsökande i Sverige (SOU 2009:19) SABOs synpunkter Inledning SABO har i tidigare remissyttranden, senast över betänkandet Försörjningskrav

Läs mer

Kohortfruktsamhetens utveckling Första barnet

Kohortfruktsamhetens utveckling Första barnet 14 Kohortfruktsamhetens utveckling Första barnet Det har skett stora förändringar, särskilt i 25-åringarnas förstabarnsfruktsamhet. För kvinnor och män födda från mitten av 19-talet till början av 19-talet

Läs mer

Person- och godstransporter 2014 2030 2050 Prognoser för framtida järnvägstrafik

Person- och godstransporter 2014 2030 2050 Prognoser för framtida järnvägstrafik Bilaga 14 Person- och godstransporter 2014 2030 2050 Prognoser för framtida järnvägstrafik Bo-Lennart Nelldal Professor emeritus Kungliga Tekniska Högskolan Jakob Wajsman Civ. ing. Trafikverket 369 SOU

Läs mer

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Logistikforum i Jönköping 2008 Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-08-20 1 KTH Järnvägsgruppen - Systemsyn Intäkt

Läs mer

En gemensam bild av verkligheten

En gemensam bild av verkligheten En gemensam bild av verkligheten En meningsfull diskussion om Sveriges framtid förutsätter en gemensam bild av var vi står i dag. Hur ser verkligheten egentligen ut och vilka fakta beskriver den bäst?

Läs mer

PERSPEKTIV PÅ STOCKHOLMSREGIONENS EKONOMISKA UTVECKLING 2008/2010

PERSPEKTIV PÅ STOCKHOLMSREGIONENS EKONOMISKA UTVECKLING 2008/2010 PERSPEKTIV PÅ STOCKHOLMSREGIONENS EKONOMISKA UTVECKLING 2008/2010 Stockholm den 28 oktober 2008 Johan Deremar, Maria Pleiborn, Ulf Strömquist Sida 1 Sammanfattning Finanskrisen och konjunkturnedgången

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av april månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av april månad 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 15 maj 2013 Ronnie Kihlman Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kronobergs län april 2012 8 588 (9,1 %) 3 743 kvinnor (8,5 %) 4 845 män (9,7 %) 2

Läs mer

Lathund, procent med bråk, åk 8

Lathund, procent med bråk, åk 8 Lathund, procent med bråk, åk 8 Procent betyder hundradel, men man kan också säga en av hundra. Ni ska kunna omvandla mellan bråkform, decimalform och procentform. Nedan kan ni se några omvandlingar. Bråkform

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av april 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av april 2013 Blekinge, 15 maj 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av april 2013 Den globala ekonomiska utvecklingen går fortsatt trögt och det är framför allt Europa som utgör sänket

Läs mer

Få jobb förmedlas av Arbetsförmedlingen MALIN SAHLÉN OCH MARIA EKLÖF JANUARI 2013

Få jobb förmedlas av Arbetsförmedlingen MALIN SAHLÉN OCH MARIA EKLÖF JANUARI 2013 Få jobb förmedlas av Arbetsförmedlingen MALIN SAHLÉN OCH MARIA EKLÖF JANUARI 2013 Sammanfattning 2 1. Sammanfattning Den här rapporten har undersökt hur pass väl Arbetsförmedlingen har lyckats med att

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i augusti månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i augusti månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län augusti 2016: 9 511 (6,2%) 5 194 män (6,6%) 4 317 kvinnor (5,8%) 1 678 unga 18-24 år (9,3%)

Läs mer

Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen

Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen YTTRANDE Vårt dnr: 2016-03-11 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Cecilia Mårtensson n.registrator@regeringskansliet.se n.nationellplan@regeringskansliet.se Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen

Läs mer

Vi skall skriva uppsats

Vi skall skriva uppsats Vi skall skriva uppsats E n vacker dag får du höra att du skall skriva uppsats. I den här texten får du veta vad en uppsats är, vad den skall innehålla och hur den bör se ut. En uppsats är en text som

Läs mer

Nationella prov i årskurs 3 våren 2013

Nationella prov i årskurs 3 våren 2013 Utbildningsstatistik 1 (8) Nationella prov i årskurs 3 våren 2013 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning i de årskurser där betyg

Läs mer

Friskoleurval med segregation som resultat

Friskoleurval med segregation som resultat Friskoleurval med segregation som resultat Rapport februari 2016 Sammanfattning och slutsatser Denna undersökning har tagits fram som en del av projektet Ge alla elever samma chans som är ett samarbete

Läs mer

Hearing inriktningsproposition 30 mars

Hearing inriktningsproposition 30 mars Underlag gemensam presentation Hearing inriktningsproposition 30 mars Representanter på scen: Elvy Söderström, Joakim Berglund (BK, agerar även samtalsledare) Lorents Burman (NBB) Eva Lindberg (OKB / Gävleborg)

Läs mer

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-08-17 U2015/04091/GV Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) I promemorian presenterar

Läs mer

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare I boken får vi följa hur barn tillsammans med sina lärare gör spännande matematikupptäckter - i rutinsituationer - i leken

Läs mer

Framtidens järnväg formas idag!

Framtidens järnväg formas idag! Framtidens järnväg formas idag! Dagens och morgondagens bästa transportsätt Den svenska järnvägen har fler tåg, mer gods och fler passagerare än någonsin tidigare. För att möta den ökande efterfrågan måste

Läs mer

Ledamöternas erfarenheter från funktionshinderråden i Stockholms stad en enkätundersökning från mandatperioden 2011-2014

Ledamöternas erfarenheter från funktionshinderråden i Stockholms stad en enkätundersökning från mandatperioden 2011-2014 Ledamöternas erfarenheter från funktionshinderråden i Stockholms stad en enkätundersökning från mandatperioden 2011-2014 HSO Stockholms stad Innehåll Inledning Syfte... 3 Sammanfattande punkter från resultatet.

Läs mer

Betänkandet Höghastighetsbanor ett hållbart samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft (SOU 2009:74)

Betänkandet Höghastighetsbanor ett hållbart samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft (SOU 2009:74) 2009-11-18 D 2009/783-114 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Betänkandet Höghastighetsbanor ett hållbart samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft (SOU 2009:74) Utgångspunkter

Läs mer

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Karolinska Universitetssjukhuset Solna Smärtcentrum Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling tar emot patienter med långvarig och svårbehandlad smärta

Läs mer

Tränarguide del 1. Mattelek. www.mv-nordic.se

Tränarguide del 1. Mattelek. www.mv-nordic.se Tränarguide del 1 Mattelek www.mv-nordic.se 1 ATT TRÄNA MED MATTELEK Mattelek är ett adaptivt träningsprogram för att träna centrala matematiska färdigheter såsom antalsuppfattning, den inre mentala tallinjen

Läs mer

Presentation vid dialogmöte i Råneå 2015 10 20 av Arbetsgruppen för Vitåskolan. Presentationen hölls av Ingela Lindqvist

Presentation vid dialogmöte i Råneå 2015 10 20 av Arbetsgruppen för Vitåskolan. Presentationen hölls av Ingela Lindqvist Presentation vid dialogmöte i Råneå 2015 10 20 av Arbetsgruppen för Vitåskolan. Presentationen hölls av Ingela Lindqvist 1 2 Luleå kommun är en till ytan liten och tätbefolkad kommun. Förutsättningarna

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år 2015. Dir. 2016:47. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016

Kommittédirektiv. Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år 2015. Dir. 2016:47. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016 Kommittédirektiv Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år 2015 Dir. 2016:47 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016 Sammanfattning Under 2015 var migrationsströmmarna till

Läs mer

Bemanningsindikatorn Q1 2015

Bemanningsindikatorn Q1 2015 1 Bemanningsindikatorn Q1 2015 Första kvartalet 2015 våt filt ger dödläge Under första kvartalet 2015 väntar sig 55 procent av bemanningsföretagen ökad efterfrågan. 43 procent förväntar sig oförändrad

Läs mer

Konjunkturen i Småland med öarna i regionalt perspektiv

Konjunkturen i Småland med öarna i regionalt perspektiv Konjunkturen i Småland med öarna i regionalt perspektiv Privata näringslivet, fjärde kvartalet 212-2 -4-6 -8-1 -12-14 -16-18 -2 Stockholm Östra Småland med öarna Hela landet Sydsverige Västsverige Norra

Läs mer

Östra Blekinge Järnväg historia

Östra Blekinge Järnväg historia Östra Blekinge Järnväg historia När Mellersta Blekinge Järnväg, MBlJ, började att byggas mellan Karlshamn och Karlskrona i slutet av 1880-talet blev man i Blekinges östra delar mer intresserade av en järnväg

Läs mer

Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt

Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt 21/5 2010 Sofie Roxå 9b Handledare Torgny Roxå Mentor Fredrik Alven 1 Innehållsförteckning Inledning s. 3 Bakgrund s. 3 Syfte s. 3 Hypotes s. 3 Metod s. 4 Resultat

Läs mer

Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016

Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016 Statsbidragsenheten 1 (5) Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016 Skolverket lämnar statsbidrag enligt förordning (2014:144) om statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete utanför ordinarie

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län december 2010

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län december 2010 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad, 17 januari 2011 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län december 2010 Antalet lediga platser fler än för ett år sedan Efterfrågan på arbetskraft

Läs mer

Fler feriejobb för ungdomar i kommuner och landsting sommaren 2015

Fler feriejobb för ungdomar i kommuner och landsting sommaren 2015 2015-10-14 1 (6) Utbildning och Arbetsmarknad Tor Hatlevoll Fler feriejobb för ungdomar i kommuner och landsting sommaren 2015 Sommaren 2015 erbjöd landets kommuner och landsting/regioner 84 000 unga en

Läs mer

Konjunkturen i Östra Mellansverige i regionalt perspektiv

Konjunkturen i Östra Mellansverige i regionalt perspektiv Konjunkturen i Östra i regionalt perspektiv Privata näringslivet, fjärde kvartalet 212-2 -4-6 -8-1 -12-14 -16-18 -2 Stockholm Östra Småland med öarna Hela landet Sydsverige Västsverige Norra Mellersta

Läs mer

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 2 juni 2010

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 2 juni 2010 Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen 2 juni 2010 30 Förändring i svensk varuexport (jan 2008 - april 2010) Förändring över motsvarande period föregående

Läs mer

Motion till riksdagen 1988/89:T339 av Karl-Erik Svartberg m.fl. (s) Upprustning av Europaväg 6

Motion till riksdagen 1988/89:T339 av Karl-Erik Svartberg m.fl. (s) Upprustning av Europaväg 6 Motion till riksdagen 1988/89:T339 av Karl-Erik Svartberg m.fl. (s) Upprustning av Europaväg 6 Europaväg 6 (E6) är tillsammans med järnvägen Köpenham-Malmö/ Helsingborg-Göteborg-Oslo förbindelselänk mellan

Läs mer

Strategier för utbildning på avancerad nivå

Strategier för utbildning på avancerad nivå Beslut Sid 1 (5) Strategier för utbildning på avancerad nivå Fakultetsnämnden beslutade vid sitt möte om strategier för utveckling av utbildning på avancerad nivå de närmaste åren. Beslutet innebär också

Läs mer

Mot ett mer jämställt arbetsliv och privatliv?

Mot ett mer jämställt arbetsliv och privatliv? Manpower Work Life Rapport 2015 Manpower Work Life Rapport 2015 Vad tror svenskarna kommer att definiera framtidens arbete och liv? Hur kommer arbetslivet och privatlivet förändras de kommande 15 åren?

Läs mer

Hälsobarometern. Första kvartalet 2007. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker

Hälsobarometern. Första kvartalet 2007. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker Hälsobarometern Första kvartalet 2007 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker Utgiven av Alecta maj 2007. (8) Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4 Tema: Föräldrar

Läs mer

ÅVS E4/E6/E20 Helsingborg

ÅVS E4/E6/E20 Helsingborg Arbetsrapport Godstransporter på järnväg Malmö 2015-09-25 Godstransporter på järnväg Arbetsrapport Datum Uppdragsnummer 1320006999 Utgåva/Status 1 2015-09-25Fel! Hittar inte referenskälla. Erik Hedman

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016 oförändrad arbetslöshet sedan ett år tillbaka Arbetslösheten har varit oförändrad

Läs mer

Befolkningsprognos för Lunds kommun 2011

Befolkningsprognos för Lunds kommun 2011 Kommunkontoret 1 (1) Utvecklingsavdelningen 211-4-14 Jens Nilson 46-35 82 69 jens.nilson@lund.se Befolkningsprognos för Lunds kommun 211 Sammanfattning 211 förväntas Lunds befolkning öka till 112 142 invånare

Läs mer

Varför? näringslivspolitisk strategi för Malmö stad 2008-12-19

Varför? näringslivspolitisk strategi för Malmö stad 2008-12-19 Varför? Om behovet av en ny näringslivspolitisk strategi för Malmö stad 2008-12-19 Stadskontoret En stad i rörelse Så betraktas Malmö med tanke på den förändring som skett i staden under den senaste tioårsperioden.

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport År: 2016 Organisationsenhet: NYEFSK/FSK Nye Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Normer och värden Deluppgift: Klassens kvalitetsrapport

Läs mer

Partnerskapsförord. giftorättsgods görs till enskild egendom 1, 2. Parter 3. Partnerskapsförordets innehåll: 4

Partnerskapsförord. giftorättsgods görs till enskild egendom 1, 2. Parter 3. Partnerskapsförordets innehåll: 4 Partnerskapsförord giftorättsgods görs till enskild egendom 1, 2 Parter 3 Namn Telefon Adress Namn Telefon Adress Partnerskapsförordets innehåll: 4 Vi skall ingå registrerat partnerskap har ingått registrerat

Läs mer

Integration och tillväxt

Integration och tillväxt Integration och tillväxt 13 maj 2016 Om Stockholms län Över 90 procent är nöjda med det liv de lever Över 90 procent trivs med både sitt arbete och sitt boende Länet utgör 2 procent av rikets yta, men

Läs mer

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Del 1. Grundfakta Halland En rapport från Regionkontoret 2015 Inledning Region Halland har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet. För att säkerställa

Läs mer

Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014

Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014 Enheten för utbildningsstatistik 2014-10-21 1 (8) Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning

Läs mer

chefen och konjunkturen

chefen och konjunkturen chefen och konjunkturen Ledarnas Chefsbarometer 2013 Chefen och konjunkturen Innehållsförteckning Rapporten i korthet... 2 Hur mår konjunkturen?... 3 Rekryteringar och anställningar... 5 Kompetensförsörjning...

Läs mer

Yttrande över Prissättning i Sydsveriges kollektivtrafik

Yttrande över Prissättning i Sydsveriges kollektivtrafik Landstingsdirektörens stab Kanslienheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-08-17 Sida 1(2) Referens Diarienummer 150352 Landstingsstyrelsen Yttrande över Prissättning i Sydsveriges kollektivtrafik Förslag till

Läs mer

BRUKARUNDERSÖKNING EKONOMISKT BISTÅND IFO 2015 SOCIALFÖRVALTNINGEN 2016-01-15

BRUKARUNDERSÖKNING EKONOMISKT BISTÅND IFO 2015 SOCIALFÖRVALTNINGEN 2016-01-15 BRUKARUNDERSÖKNING EKONOMISKT BISTÅND IFO 2015 SOCIALFÖRVALTNINGEN 2016-01-15 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 3 2 AVGRÄNSNINGAR & GENOMFÖRANDE... 3 3 RESULTAT... 3 3.1 AVSER BESÖKET ETT NYBESÖK...4

Läs mer

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en lag om valfrihet för alla och tillkännager detta för regeringen.

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en lag om valfrihet för alla och tillkännager detta för regeringen. Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1907 av Isabella Hökmark (M) Lag om valfrihet för alla Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en lag om valfrihet

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 Systematiskt kvalitetsarbete januari 2016 Segeltorpsskolan Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattning av Segeltorpsskolans kvalitetsredovisning Segeltorpsskolan växer för varje år och närmar sig

Läs mer

Granskning av ansvarsutövande och intern kontroll år 2014

Granskning av ansvarsutövande och intern kontroll år 2014 Granskning av ansvarsutövande och intern kontroll år 2014 Samordningsförbundet i Sundsvall Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2015-04-21 14REV77 2(7) Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Syfte,

Läs mer

Projekt benböj på olika belastningar med olika lång vila

Projekt benböj på olika belastningar med olika lång vila Projekt benböj på olika belastningar med olika lång vila Finns det några skillnader i effektutveckling(kraft x hastighet) mellan koncentriskt och excentriskt arbete på olika belastningar om man vilar olika

Läs mer

Tillgänglighet till idrottsanläggningar

Tillgänglighet till idrottsanläggningar Tillgänglighet till idrottsanläggningar VÄRMDÖ KOMMUN 2016-03-23 SWECO SOCIETY 2 TILLGÄNGLIGHET TILL IDROTTSANLÄGGNINGAR SWECO Innehåll 1. Sammanfattning... 4 2. Inledning... 6 2.1 Bakgrund och syfte...

Läs mer

2005-01-31. Hävarmen. Peter Kock

2005-01-31. Hävarmen. Peter Kock 2005-01-31 Hävarmen Kurs: WT0010 Peter Kock Handledare: Jan Sandberg Sammanfattning Om man slår upp ordet hävarm i ett lexikon så kan man läsa att hävarm är avståndet mellan kraften och vridningspunkten.

Läs mer

Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt

Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt RPG-spel med JavaScript Författare Robin Bertram Datum 2013 06 10 1 Abstrakt Den här rapporten är en post mortem -rapport som handlar om utvecklandet av ett RPG-spel

Läs mer

Riktlinjer för aktivitetsbidrag

Riktlinjer för aktivitetsbidrag Riktlinjer för aktivitetsbidrag 1) Varför utdelar fonden aktivitetsbidrag? Genom att stödja olika aktiviteter vill fonden öka kontakterna mellan Norge och Finland och öka kunskapen om de båda länderna.

Läs mer

Uppdrag att utreda förutsättningarna att följa väntetider på sjukhusbundna akutmottagningar

Uppdrag att utreda förutsättningarna att följa väntetider på sjukhusbundna akutmottagningar Regeringsbeslut I:4 2010-09-09 S2010/6418/HS (delvis) Socialdepartementet Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Uppdrag att utreda förutsättningarna att följa väntetider på sjukhusbundna akutmottagningar

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2015 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras

Läs mer

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Reflex Pensionsförsäkring Pensionsförsäkring Fakta om erbjudandet att ändra villkor till vår nya traditionella förvaltning Nya Trad

Läs mer

Investera i förskolan

Investera i förskolan Örebro 2010-09-07 Investera i förskolan 163 fler i förskolan med socialdemokratisk satsning på personal, lokaler och kvalitet 2010-09-06 Färre barn per anställd, 300 miljoner investeras för att rusta upp

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av mars 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av mars 2013 Blekinge, april 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av mars 2013 Kraftig ökning av antalet varsel på en fortsatt svag arbetsmarknad Det går fortsatt trögt för svensk ekonomi.

Läs mer

Skriva B gammalt nationellt prov

Skriva B gammalt nationellt prov Skriva B gammalt nationellt prov Skriva B.wma Då fortsätter vi skrivträningen. Detta avsnitt handlar om att anpassa sin text till en särskild situation, en speciell texttyp och särskilda läsare. Nu ska

Läs mer

Sanktioner 2010. Uppföljning av restauranger som fått beslut om föreläggande/förbud år 2010

Sanktioner 2010. Uppföljning av restauranger som fått beslut om föreläggande/förbud år 2010 MILJÖFÖRVALTNINGEN Sanktioner 2010 Uppföljning av restauranger som fått beslut om föreläggande/förbud år 2010 En rapport från Miljöförvaltningen Christin Furuhagen & Linda Karlsson Augusti 2011 www.stockholm.se/miljoforvaltningen

Läs mer

Vår fiber ger ett bättre läge. Vårt engagemang gör skillnad

Vår fiber ger ett bättre läge. Vårt engagemang gör skillnad Vår fiber ger ett bättre läge Vårt engagemang gör skillnad Svenska stadsnät - Fibernät Svenska Stadsnät erbjuder fiberanslutning till dig som vill ha ett snabbt, framtidssäkert och öppet nät. Vi växer

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av januari månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av januari månad 2012 Kalmar, 14 februari 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av januari månad 2012 Ökning av antalet anmälda ferieplatser i januari månad I januari 2012 uppgick antalet nyanmälda

Läs mer

Frågor och svar TLV:s beslut att begränsa subventionen för Cymbalta

Frågor och svar TLV:s beslut att begränsa subventionen för Cymbalta 1 (5) Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket 100421 Frågor och svar TLV:s beslut att begränsa subventionen för Cymbalta 1. Mot vilken sjukdom används läkemedlet Cymbalta? Läkemedelsverket har godkänt det

Läs mer

Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.

Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism. REKRYTERINGSPOLICY Upprättad 2016-06-27 Bakgrund och Syfte Föreningen Ekonomernas verksamhet bygger på ideellt engagemang och innehar flertalet projekt där såväl projektledare som projektgrupp tillsätts

Läs mer

Två rapporter om bedömning och betyg

Två rapporter om bedömning och betyg UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 08-400/3803 SID 1 (9) 2008-09-15 Handläggare: Inger Willner Telefon: 508 33 678 Till Utbildningsnämnden 2008-10-23 Två rapporter om bedömning

Läs mer

Rätt till heltid i Stockholms stad Skrivelse från Sara Pettigrew och Åsa Jernberg (båda MP)

Rätt till heltid i Stockholms stad Skrivelse från Sara Pettigrew och Åsa Jernberg (båda MP) PM 2012:89 RI (Dnr 213-405/2012) Rätt till heltid i Stockholms stad Skrivelse från Sara Pettigrew och Åsa Jernberg (båda MP) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Skrivelsen

Läs mer

DEN BOTNISKA KORRIDOREN

DEN BOTNISKA KORRIDOREN Remissvar, diarienummer: N2015/4305/TIF Till: Näringsdepartementet Från: Samarbetet Bakom samarbetet står Länsstyrelsen Norrbotten, Region Västerbotten, Länsstyrelsen Västernorrland, Region Jämtland Härjedalen,

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej- / killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik januari 2015

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik januari 2015 FAKTAUNDERLAG Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik januari 2015 Antalet inskrivna arbetslösa minskade under månaden Arbetsmarknaden fortsätter att förbättras, om än i ett svagare tempo än tidigare.

Läs mer

Europakorridoren AB lämnar härmed följande remissvar till Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025, ärendenummer TRV 2012/38626.

Europakorridoren AB lämnar härmed följande remissvar till Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025, ärendenummer TRV 2012/38626. Europakorridoren AB lämnar härmed följande remissvar till Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025, ärendenummer TRV 2012/38626. Sammanfattning: Förslaget till nationell plan är väl

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av maj månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av maj månad 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 14 juni 2013 Ronnie Kihlman Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kronobergs län maj 2012 8 246 (8,8 %) 3 631 kvinnor (8,3 %) 4 615 män (9,3 %) 2

Läs mer

Mer, mindre eller oförändrat att göra nu jämfört med tre månader tidigare. Feb mar 11. Aug 12. Feb mar 12. Mar apr 14. Sep 11. Apr 10. Nov 11.

Mer, mindre eller oförändrat att göra nu jämfört med tre månader tidigare. Feb mar 11. Aug 12. Feb mar 12. Mar apr 14. Sep 11. Apr 10. Nov 11. Ekonomi-SKOP 28 december - kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker Så ser det ut inför år 16 - Fortsatt stark aktivitet under senaste kvartalet - men exportföretagen släpar efter - Ökad optimism på sex månaders

Läs mer

Rapport. Medlemsundersökning om skolgången. Autism- och Aspergerförbundet 2016-03-17

Rapport. Medlemsundersökning om skolgången. Autism- och Aspergerförbundet 2016-03-17 Rapport Medlemsundersökning om skolgången Autism- och Aspergerförbundet 216-3-17 Inledande ord I vår förra skolenkät år 213 såg vi att det i alldeles för stor utsträckning fanns brister i hur man anpassar

Läs mer

Slutrapport 2010 Tillhåll 2 dpl 13. Väla Handelsområde Helsingborg

Slutrapport 2010 Tillhåll 2 dpl 13. Väla Handelsområde Helsingborg Slutrapport 2010 Tillhåll 2 dpl 13 Väla Handelsområde Helsingborg Innehåll Anställda Resvaneundersökning Informationskampanjer Flyttpåsar Testresenärsprojekt Besökare Alla vägar bär till Väla Årets Julklapp

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, juli 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, juli 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, juli 2015 Antalet arbetslösa ökar för första gången på 20 månader om än

Läs mer