Kommunikation och interaktion

Transkript

1 Kommunikation och interaktion

2 Utgångspunkter Arkeologiskt material: Föremål funna i andra geografiska sammanhang än där dessa föremål vanligen förekommer. Föremål inspirerade av material från andra regioner Föremål direkt kopplade till resande: skepp, vagnar, vägar Ikonografi Skriftliga källor: Reseskildringar Historiska berättelser (i text och bild) Administrativa dokument: handel, utbyten, transaktioner Vetenskapliga hjälpmedel: Analys av keramik, ben och andra föremål

3 Resandets/rörelsens ikonografi

4 Vägar Mykene som centralort för vägsystem i Argolis med omnejd.

5 Blandekonomi Handel kan vara mycket mångskiftande: Handel i närområdet, exempel: Specialister byter tjänster, varor Marknadsdag i stan med varor från landet Långdistanshandel kan passera flera led, innan det konsumeras och därför ha ingått både i bytes- och marknadsekonomi Prestigegods rör sig ofta som gåvor Under bronsåldern troligen fokus på byteshandel

6 Olika former Down-the-line Olika handelsmän och kan ta olika former i varje led Direkt handel Marknadscentrum

7 Kontaktnätverk under neolitisk tid Det första jordbruket f.kr.

8 Sjöfart: Ulu Burun sen bronsålder, 1300-tal f.kr. Koppar: 475 oxhudstackor Råmaterial: tenn, glas, ben, elfenben Föremål från Egypten, Levanten, Cypern, Grekland. Vikter och mycket annat pärlor guldkärl bronsvikt stenankare Keramik från Cypern

9 guldkärl Sjöfart: Ulu Burun sen bronsålder, 1300-tal f.kr. Bland de identifierade föremålen från skeppet på Ulu Burun finns: 475 koppartackor som tillsammans väger tio ton; ett ton tenntackor; 149 kaananitiska transportamforor (många fyllda med ett slags terpentin från pistaschträd, några med oliver och en med glaspärlor); 175 kobolt- och lavendelblå glastackor; egyptiska och kaananisitiska smycken; afrikanskt grenadilleträ; hela och delar av elefantbetar och ett dussintal tänder från flodhästar; sköldpadds- och snäckskal, samt strutsägg; cypriotisk keramik och oljelampor; brons- och kopparkärl; två ankformade skrin i elfenben och en trumpet; bärnsten från Baltikum och ädelstenar i agat och karneol; kvarts, guld, silver och fajans; en guldskarabé med drottning Nefertitis kartouch; pil- och spjutspetsar, samt stridsklubbor, dolkar och en holkyxa; del av en rustning och fyra svärd av olika typer; skäror, prylar och borrar; en såg, en tång, mejslar, en plogbill, slipstenar; 129 vikter för vågar; mandlar, pinjenötter, fikon, oliver, vindruvor; safflor (en tistel för färgsättning av mat), kummin, sumak (ett slags bär), koriander och granatäpplen Båten representerade med sina fynd en flytande basar! stenankare Keramik från Cypern pärlor

10

11 Egypten Punt Punt var en viktig handelstation någonstans kring södra Röda havet. Egyptiska expeditioner till landet Punt är kända från 2000-talet f. Kr. Eftersökta handelsvaror var: Guld, rökelse, African blackwood, elfenben, ebenholts, slavar, vilda djur. Mest känd är expeditionen under farao Hatschepsuts ( f.kr.) nionde regeringsår och information finns bevarad i drottningens gravmonument i Deir el-bahri.

12 Egeiska maktförhållanden En generell förskjutning över tid mellan olika områden under den egeiska bronsåldern: Tidig bronsålder (FN-TB II): de cykladiska öarna Mellersta bronsåldern (TB III-SBI: minoiska Kreta Sen bronsålder (SB II-III): mykenska fastlandet Olika områden styrande i handeln och upprätthållande av överregionala kontaktnätverk

13 Tidig bronsålder - Öarna Tidigt utvecklad skeppsfart och lokala skeppsbyggen (stort symbolvärde tyder på dess centrala roll i de cykladiska samhällena) Synliga exporter: - Naturresurser: obsidian (Melos), koppar (Kythnos), silver, bly (Siphnos), marmor (Naxos, Paros) - Marmorföremål: figuriner, pyxis, andra kärl - Viss keramik Geografiska/kulturella gråzoner: Attika, norra Kreta

14 Tidig bronsålder - Öarna Skiftande intresseområden under tidig bronsålder utifrån ett cykladiskt perspektiv Flaska Kampos-typ TCI/II

15 Haghia Photia

16 Haghia Photia 90% av keramiken av cykladisk typ Tydliga likheter i gravtyp och fynd med Agrilia på Ano Kouphonisi (centrala Cykladerna) Datering: sent EH I (Kamposgruppen) 1. Lokalbor som importerar cykladiskt tillverkade föremål och imiterar sedvänjor. 2. Lokalbor som imiterar cykladisk keramik och sedvänjor. 3. Cykladiska kolonisatörer importerar cykladiska föremål och fortsätter sina sedvänjor. 4. Cykladiska kolonisatörer tillverkar cykladiska objekt lokalt och fortsätter sina sedvänjor. En tillhörande bosättning har inte hittats!

17 Sent TB II Antolian Trade Network Ny keramik (drejad), befästningar, tennhandel?

18 Mellersta bronsåldern - Kreta Begynnande aktiv handel från TM III, expansion från MM I, blomstringstid under MM III-SM I Sökande efter: - Råvaror: silver och koppar från Laurion; tenn; elfenben etc. - Nya landområden (överbefolkning?) - Handelsstationer för att lättare kontrollera handel Exportvaror: oliver, oljor, vin, kryddor, örter, keramik (Kamares), ulltextiler, purpur-pigment (Murexsnäckan) Den minoiska thalassokratin minoernas herrvälde över det egeiska havet Omfattande kontakter även österut, men troligen som mer passiv partner.

19 Mellersta bronsåldern - Kreta Cypern

20 Den minoiska thalassokratin Omtalas i historiska källor från 700-talet f.kr. och framåt, relateras till den mytiska kung Minos och hans erövringar. Stark minoisering av öarna tydlig under MM III-LM IB, t.o.m 1450 f.kr.: fresker, Linear A, sigill, kultföremål, arkitektur, men även kokkärl och förvaringskärl

21 Akrotiri (Thera)

22 Keftiu Kreta? Den första externa referensen till Kreta (eller södra egeiska havet generellt), känt från tidiga mellersta riket i Egypten. De flesta egyptiska objekt på Kreta från SM IB, dvs 18 dyn (Tutmosis III, Amenhotep II). Kopior av väggmålningar från Rekhmires grav, Thebe, Egypten, 1400-tal f.kr.

23 Inte bara fredlig handel Fångna Keftiu (kretensare?) under Ramses II, 1200-tal f.kr.

24 Imitation eller emulering Sistrum, från Archanes, den sk Skördevasen, och i egyptisk kontext

25 Distribution av eginetisk keramik

26 Minoiska influenser på fastlandet

27 Sen bronsålder mykenska fastlandet - Ingen större aktivitet i den egeiska sfären under tidig mykensk tid (men istället intressen in Italien) - Tar aktivt intresse i egeiska världen efter de minoiska palatsens nedgång, fr.o.m. SH II, och full expansion under SH III - Exportvaror: textiler, parfymerade oljor - Omfattande mykenskt inflytande i hela den egeiska världen och längre österut.

28 Sen bronsålder - Fastlandet

29 Ahhiyawa Omnämnt i hettitiska källor från ca 1400 f.kr. som en region väster om hettiterna, troligen Anatoliens västkust och kustnära öar. Koppling till staden Millawanda (Miletos). Handelspartner och motståndare. Möjligt att koppla till förstörelsen av Troja VIIa (dvs. det troligaste homeriska Troja)?

30 Omnämnt i Linear B ku-pi-ri-jo Cypern Specialproduktion av keramik för export finns framförallt representerat i gravar: Alabastron, bygelkannor, flaskor kärl för parfymerade oljor Även större kärl ( piriform jar, krater) och koppar

31 Egypten/Amarna - Mykene Kartouche med Amenhotep IIIs ( f.kr.) namn, från Kultcentret i Mykene. Amarna var Akenathons huvudstad (Amenhotep den IIIs son), känt bl.a. för Amarnabreven.

32 Egypten Statybas från Amenhotep IIIs begravningstempel i Kom el- Hetan, Thebe. Listar en rad av platser i den egeiska världen: Knossos, Phaistos, Amnissos, Kydonia (Chania), Kythera, Messenien, Nauplion, Mykene, Troja

33 SH IIIC migrationer? Många av de mykenska palatsen förstörs omkring 1200 f.kr. och palatsekonomierna avvecklas. Samhällsstrukturen tycks förändras och befolkningen/antalet bosättningar minskar, möjligen delvis på grund av utvandring från det mykenska centralområdet. Möjliga nya bosättningar: Perati (Attika), Ialysos (Rhodos), Emporion (Chios), Cypern

34 Prestigeekonomier Föremål eller handlingar som genererar prestige finns nog att finna i de allra flesta samhällen. Förutsättning: en basekonomi som ger ett överskott att nyttjas inom andra områden Vad kännetecknar då en prestigeekonomi? Politisk och ekonomisk centralisering Hög grad av specialisering Prestige(föremål) som ett maktmedel Prestige(föremål) har en central funktion i samhällsstrukturen

35 Prestigeideologier Hur definieras och används prestige/status i olika kulturer? Vad säger det om samhällsorganisationen? Prestigeföremål från schaktgravarna i Mykene, Grekland

36 Socialt och politiskt kapital Kapital för att underhålla politisk makt: Mänskliga resurser (arbetskraft, anhängare) Materiella resurser (jordbruksöverskott, råvaror, prestigeföremål) Ideologi (tankesystem där makt förklaras) Symboler (riktar uppmärksamhet mot det väsentliga) Information ( kunskap är makt ) De tre sista punkterna är främst idémässiga konstruktioner som erbjuder legitimitet åt politiskt handlande

37 Socialt och politiskt kapital Några infallsvinklar i en arkeologisk undersökning av politisk centralisering: Ekonomi grad av centralisering Bosättningsmönster och hierarkier Form och spridning av arkitektur Grad av specialisering Tillgängliga materiella resurser Kanalisering och användning av materiella resurser (individ, släkt, område) Innehåll, riktning och omfattning av utbyte (handel) Ikonografiska temata

38 Hur upprätthålls och legitimeras normer och förordningar? Redistribution enligt mykensk modell. = Ackumulering av prestige och allianser American Journal of Archaeology 115:2.

39 Hur ser förhållandet ut mellan (jämnbördiga) ledare? Peer polity interaction - ett begrepp som omfattar totaliteten av interaktion mellan självständiga socio-politiska enheter, och därmed inbegriper varierande aspekter på denna interaktion: imitation, emulering, tävlan, krigföring och utbyte av materiell kultur och information. - betydelsefull för utvecklingen av samhällsstrukturer - skulle kunna kopplas till heterarkier snarare än institutionaliserade hierarkier

40 Imitation emulering

41 Hur ser förhållandet ut mellan (jämnbördiga) ledare? Gåvoekonomi - tributsystem Kungen av Israel ger tribut till den assyriska kungen Shalmaneser III (cirka 827 f.kr.)

42 Organisation Statskontrollerad handel eller självständiga handelsmän? Både kungliga laster och privata initiativ? Emulation eller imitation? Kulturell eller demisk diffusion? Olika typer av migration? Enstaka människor, hela grupper? Många frågor och det tillgängliga materialet ger bara bitvis information vilket leder till många diskussioner och ibland heta debatter.

43 Hög kopplingsgrad

44 Sårbarhet Politisk och socio-ekonomisk centralisering innebär ett beroendeförhållande personlig och samhällelig. Förändrade omständigheter någonstans i nätverket kan skapa instabilitet generellt. Prestige fungerar bara så länge samhället uppfattar den och en ideologi finns som upprätthåller den. Möjlighet till förändring finns inbyggt i systemet.