Kontroll av energimärkning i 149 butiker

Transkript

1 R A P P O R T 2001:7 Kontroll av energimärkning i 149 butiker

2 Förord För sjätte året har Konsumentverket i samarbete med kommunala konsumentvägledare kontrollerat efterlevnaden av den obligatoriska energimärkningen av kylar och frysar, tvättmaskiner, torktumlare, kombinerade tvättmaskiner-torktumlare samt diskmaskiner. Märkningen har kommit till för att hjälpa konsumenterna att välja en energieffektiv modell samtidigt som tillverkarna får incitament att utveckla energisnåla hushållsapparater. Reglerna är gemensamma för EU-länderna. Konsumentverket har tillsyn över att reglerna följs i Sverige. Våra främsta instrument för att förbättra märkningen är information, utbildning och ständigt återkommande kontroller. Räcker inte detta kan vi ta till rättsliga medel som påpekanden och vitesförelägganden, där handlaren riskerar att få betala om inte reglerna efterlevs. Handlarna och leverantörer/tillverkare av hushållsapparater delar ansvaret för att märkningen ska fungera. Leverantören/tillverkaren ska förse butikerna med märkmaterial och de ansvarar för att informationen på märkningen är korrekt. Handlaren ska se till att alla apparater i butiken är försedda med en komplett och väl synlig energimärkning. I årets kontroll ingår 149 butiker fördelade på 38 kommuner spridda över landet. I några kommuner har vi gjort upprepade kontroller medan andra är med för första gången. Ett stort tack till alla konsumentvägledare, som i några fall har samarbetat med energirådgivare eller Agenda 21-samordnare. Utan ert engagemang skulle kontroller i den omfattning vi nu utfört inte vara möjliga. Konsumentverket, november 2001

3 Innehåll Sammanfattning... 7 Inledning... 8 Tillvägagångssätt... 9 Protokollet... 9 Träff för medverkande... 9 Omfattning Resultat Kylar och frysar Tvättmaskiner Torktumlare Diskmaskiner Alla apparatgrupper tillsammans Varför saknas energimärkningen? Frågor till butikschefen/personalen Övriga kommentarer Påpekande om bristande energimärkning Tidigare kontroller Diskussion Tabellförteckning Tabell 1: Antal undersökta butiker och antal utställda samt märkta apparater. Tabell 2: Antalet butiker som uppfyller respektive inte uppfyller kraven på märkning av kylar och frysar. Tabell 3: Antalet butiker som uppfyller respektive inte uppfyller kraven på märkning av tvättmaskiner. Tabell 4: Antalet butiker som uppfyller respektive inte uppfyller kraven på märkning av torktumlare. Tabell 5: Antalet butiker som uppfyller respektive inte uppfyller kraven på märkning av diskmaskiner Tabell 6: Antalet butiker som märker alla, inga eller några av sina apparater oberoende av produktgrupp. Tabell 7: Varför saknas energimärkningen enligt handlaren? Tabell 8: Informationsremsan saknas. Tabell 9: Svårt få grundetiketter? Tabell 10: Antalet butiker som fått påpekande om bristande märkning fördelade på kommuner.

4 Sammanfattning Under vårvintern 2001 har Konsumentverket i samarbete med konsumentvägledare och energirådgivare i 38 kommuner kontrollerat den obligatoriska energimärkningen i sam - manlagt 149 butiker. Totalt fanns det kylar och frysar, tvättmaskiner, 893 torktumlare och diskmaskiner utställda. Alla apparater som saknar hela eller delar av märkningen räknas som omärkta. 78 % av kylarna och frysarna är energimärkta vilket kan tyda på att andelen energimärkta kylar och frysar är på nedgång. För att märkningen ska fungera i praktiken måste andelen märkta kylar och frysar öka. Andelen märkta tvättmaskiner och torktumlare är 74 % respektive 78 %. Av diskmaskinerna var 72 % märkta, en klar förbättring jämfört med kontrollen ett halvår efter att bestämmelserna trätt i kraft då en tredjedel, 31% var märkta. Leveranserna av märkmaterial, grundetiketter och informationsremsor verkar inte fungera så bra som de borde. Vanliga förklaringar till att energimärkningen saknas är att grundetiketterna har tagit slut eller att informationsremsan saknas. Flera butiker påpekar också att de trots upprepade påminnelser har svårt att få grundetiketter från sina leverantörer. Det har också framkommit att leverantörerna inte har haft några grundetiketter för kylar och frysar att skicka till sina handlare. Det får inte hända då energimärkningen är obligatorisk. En annan klar trend i årets kontroll är att apparater med rostfritt eller färgat hölje ofta saknar märkning med motiveringen att klistret från grundetiketten förstör ytan. I de flesta undersökta butikerna energimärker handlarna i alla fall några av sina utställda apparater, men det är bara i 25 butiker i årets kontroll som handlaren märker samtliga utstäl lda modeller. Dessutom finns det elva butiker där handlaren inte har energimärkt en enda apparat. Det verkar som att leveransen av informationsremsor i apparaterna fungerar bättre. Samtidigt har det visat sig att det kan ta lång tid för handlaren att få en ny remsa om den försvinner. Ibland måste leverantören beställa informationsremsan från ett annat land. Här måste leverantörerna förbättra sina rutiner. Resultatet visar att reglerna om obligatorisk energimärkning inte följs fullt ut. Konsumentverket har givit 48 butiker påpekande om bristande märkning. Butiker som trots upprepade kontroller inte följer reglerna om märkning riskerar att få ett vitesföreläggande. Dessutom kommer leverantörerna att få information om gällande regler och om de inte bättrar sig kan det bli aktuellt att vidta rättsliga åtgärder även mot dem. 7

5 Inledning Energimärkningen av vitvaror är obligatorisk och gemensam för alla EU-länder. Syftet med märkningen är att hjälpa konsumenterna att välja energisnåla apparater. Samtidigt ska tillverkarna förmås att satsa större resurser på att ta fram modeller som drar mindre energi och att återförsäljarna ska undvika att tillhandahålla de mest energislösande maskinerna i sin butik. Hur energieffektiv en modell av en hushållsapparat är visas på en skala från A-G där A är bäst och G är sämst ur energisynpunkt. Bestämmelserna om märkning av kylskåp och frysar trädde i kraft den 1 januari För tvättmaskiner och torktumlare gäller bestämmelserna från och med den 1 april Kravet på energimärkning omfattar också alla kombinerade tvättmaskiner-torktumlare tillverkade efter den 7 november Diskmaskiner är den senaste vitvaran som ska vara energimärkt och här gäller bestämmelserna från den 1 mars Konsumentverket är tillsynsmyndighet och ska kontrollera att kravet på energimärkning efterlevs. Bestämmelserna om energimärkningen finns samlade i Konsumentverkets författningssamling, KOVFS 1995:1 för kylskåp och frysar, KOVFS 1996:2 för tvättmaskiner och KOVFS 1996:3 för torktumlare samt KOVFS 1997:1 för kombinerade tvät tmaskiner-torktumlare och KOVFS 1999:1 för diskmaskiner. Energimärkningen ska finnas på alla de kylar, frysar, tvättmaskiner, torktumlare och kombinerade tvättmaskiner-torktumlare samt diskmaskiner som finns utställda till försäljning eller uthyrning. Det är återförsäljarens ansvar att alla apparater i butiken är försedda med den obligatoriska energimärkningen. Själva märket består av två delar. (Se bilaga 1.) En grundetikett, som klistras på framsidan eller i vissa fall på ovansidan av apparaten, och en informationsremsa som klistras på grundetiketten. Grundetikettens utseende och innehåll är olika beroende på om den ska klistras på en kyl/frys, tvättmaskin, torktumlare, kombinerade tvättmaskiner-torktumlare eller diskmaskin. Det är leverantörernas uppgift att förse återförsäljarna med grundetiketterna. Informationsremsan innehåller bland annat uppgifterna om energieffektivitetsklass (A-G) och energiförbrukning. Den är specifik för varje modell och ska följa med i apparaten från fabriken. För att detta ska fungera i praktiken måste handlaren se till att han får grundetiketter från sina leverantörer så att han aldrig riskerar att stå utan. Det samma gäller om det skulle visa sig att informationsremsan saknas. Leverantörernas ansvar är att regelbundet förse butikerna med grundetiketter och de måste ha kontrollsystem som säkerställer att det följer med en informationsremsa med varje apparat. Dessutom ska leverantören snabbt och smidigt förse butiker med extra informationsremsor när det behövs. 8

6 Tillvägagångssätt Kontrollen genomfördes i 38 kommuner av konsumentvägledare under perioden februari-mars. Antalet besökta butiker per kommun varierar från en till elva. Kontrollen i Avesta har utförts av konsumentvägledningen i Hedemora. Konsumentvägledningen i Motala har även kontrollerat energimärkningen i Finspång, Mjölby, Ödeshög, Vadstena och Boxholm. Protokollet Konsumentvägledarna fick ett protokoll att fylla i för varje butik. (Se bilaga 2.) Formuläret innehöll också ett antal frågor till butikspersonalen om rutinerna kring leverans av märkmaterial, grundetiketter och informationsremsor. Butikschefen eller annan ansvarig person i butiken får titta igenom protokollet och skriva under att det tagit del av innehållet. Handlarna ska kryssa i om de godkänner innehållet i protokollet eller om de hade några invändningar. Samtliga butiker med undantag för en har skrivit under. De invändningar som antecknats har inte avsett sakinnehållet i protokollet. I en butik har handlaren kryssat i att han har invändningar utan att ange vilka dessa är. Träff för medverkande Den 24 januari arrangerades en introduktion för konsumentvägledare och energirådgivare som anmält sitt intresse för att medverka i kontrollen. Totalt deltog 19 personer från 15 kommuner. Tanken med mötet var dels att skapa ett forum för att dela med sig av erfarenheterna kring arbetet med kontrollerna samt att få en genomgång av protokollet och reglerna. Bland annat fick deltagarna i ett grupparbete diskutera hur de själva skulle agera i ett antal fingerade situationer som de kan råka ut för i samband med butiksbesöken. Exemplen var hämtade från tidigare års erfarenheter. I slutet på maj arrangerades ett uppföljningsmöte där resultaten redovisades och anal y- serades. Intresset för uppföljningen var mycket stort, nästan alla kommuner som medverkat fanns representerade på mötet med totalt ett 30-tal deltagare. 9

7 Omfattning Sammanlagt besöktes 149 butiker. Totalt fanns det kylar/frysar och tvättmaskiner samt 893 torktumlare och diskmaskiner utställda i butikerna. I Hylte kommun har energimärkningen kontrollerats i sammanlagt fem butiker, men endast fyra finns redovisade i denna rapport eftersom den femte butiken upphört. (Se tabell 1.) Tabell 1. Antalet undersökta butiker och antalet utställda samt antalet märkta apparater Kommun Butiker Kyl/frys Tvättmaskiner Torktumlare Diskmaskiner utställda märkta utställda märkta utställda märkta utställda märkta Ale Avesta Borlänge Borås Enköping Fagersta Falun Gotland Hedemora Huddinge Hylte Härnösand Karlskoga Karlstad Kristinehamn Luleå Malung Mora Motala m fl Nacka Nyköping Skara Skövde Sollefteå Sundsvall Södertälje Tyresö Umeå Varberg Västervik Västerås Växjö Örebro Totalt antal Resultat Kylar och frysar I genomsnitt är 78 % av kylarna och frysarna i de undersökta butikerna energimärkta. Andelen märkta kylar och frysar har inte varit så låg sedan 1997 då endast 66 % var märkta. I den förra kontrollen som genomfördes 1999 var andelen märkta 81 %. I Ale, Enköping, Härnösand och Mora är samtliga kylar och frysar i de sammanlagt tio butikerna märkta. Tätt följt av Fagersta och Hedemora där handlarna har energimärkning på 98 % av kylarna och frysarna. Även i Nyköping, Tyresö, Avesta och Varberg, Kristinehamn samt Sundsvall och Varberg fungerar märkningen av kylar och frysar bra. 10

8 Sämst är resultaten i Borås med 29 % följt av Karlskoga med 38 % och Motala med 39 % av kylarna och frysarna energimärkta. I Skara och Skövde har handlarna märkt endast 42 % av sina kylar och frysar. Tabell 2. Antalet butiker som uppfyller respektive inte uppfyller kraven på märkning av kylar och frysar Kommun Undersökta butiker Märker alla Märker inga Märker några Ale Avesta Borlänge Borås Enköping Fagersta Falun Gotland Hedemora Huddinge Hylte Härnösand Karlskoga Karlstad Kristinehamn Luleå Malung Mora Motala m fl Nacka Nyköping Skara Skövde Sollefteå Sundsvall Södertälje Tyresö Umeå Varberg Västervik

9 Kommun Undersökta butiker Märker alla Märker inga Märker några Västerås Växjö Örebro Totalt I drygt hälften, 84, av de undersökta butikerna har handlaren energimärkt några av kylarna och frysarna. Bland de butiker där några av kylarna och frysarna är energimärkta finns såväl handlare som har märkt alla kylar och frysar med undantag för en, liksom handlare som bara har en kyl eller frys märkt. Samtidigt är det 48 butiker där handlarna märker samtliga kylar och frysar och sjutton som helt saknar märkning på sina utställda kylar och frysar. I Motala, Skara, Varberg samt på Gotland finns det två butiker per kommun som helt saknar märkning. Dessutom finns det en butik var i Borlänge, Borås, Hylte, Karlskoga, Karlstad samt Luleå och Nacka som också saknar märkning på sam tliga kylar och frysar. (Se tabell 2.) Tvättmaskiner I snitt är 74 % av tvättmaskinerna i de undersökta butikerna energimärkta. Samtliga tvättmaskiner i Ale, Fagersta, Hedemora och Härnösand är energimärkta. Därefter kommer butikerna i Avesta, Västerås, Mora och Nyköping samt Malung. Även när det gäller att energimärka sina utställda tvättmaskiner ligger handlarna i Borås, Motala, Karlskoga, Sollefteå och Skara sämst till. I dessa kommuner har handlarna endast energimärkt % av de utställda tvättmaskinerna. 147 butiker säljer tvättmaskiner. Samtliga butiker i Ale, Fagersta, Hedemora och Härnösand sköter märkningen exemplariskt. De flesta handlarna har några av sina utställda modeller märkta. Det finns totalt 20 butiker där alla tvättmaskiner saknar märkning. Två av fyra butiker i Skara och i Varberg saknar märkning på samtliga utställda tvättmaskiner. Det samma gäller för tre av elva butiker på Gotland och i Motala. I Sollefteå visar kontrollen att i två av de tre undersökta butikerna har handlarna inte energimärkt en enda tvättmaskin. (Se tabell 3.) 12

10 Tabell 3. Antalet butiker som uppfyller respektive inte uppfyller kraven på märkning av tvättmaskiner Kommun Undersökta butiker Märker alla Märker ingen Märker några Ale Avesta Borlänge Borås Enköping Fagersta Falun Gotland Hedemora Huddinge Hylte Härnösand Karlskoga Karlstad Kristinehamn Luleå Malung Mora Motala m fl Nacka Nyköping Skara Skövde Sollefteå Sundsvall Södertälje Tyresö Umeå Varberg Västervik Västerås Växjö Örebro Totalt

11 Torktumlare I genomsnitt är 78 % av torktumlarna i de undersökta butikerna energimärkta. Det är första gången som andelen märkta torktumlare är högre än andelen märkta tvättmaskiner. I 1999 års kontroll var siffrorna 77 % för tvättmaskiner och 76 % för torktumlare. Samtliga utställda torktumlare är energimärkta i de undersökta butikerna i Ale, Avesta, Fagersta, Hedemora, Härnösand samt Kristinehamn, Mora och Sundsvall. Även handlarna i Västerås, Örebro, samt Falun och Växjö sköter märkningen bra. Sämst på att energimärka sina torktumlare är enligt denna undersökning handlarna i Sollefteå med 22 % märkta, följt av Skara med 35 %, Skövde med 48 % och Gotland med 50 % samt Borås med 52 % av de utställda torktumlarna komplett energimärkta. 139 av de undersökta butikerna har torktumlare. Hälften av dessa, 70 butiker, märker samtliga sina utställda torktumlare. I fem kommuner har alla handlare komplett märkning på torktumlarna. Butikerna finns i Ale, Avesta, Fagersta, Hedemora samt Mora. I samtliga dessa kommuner har konsumentvägledaren upprepade gånger deltagit i kontrollerna av energimärkningen. Det är 47 butiker där handlaren bara har en del av torktumlarna energimärkta. När det gäller denna apparatgrupp är det bra att känna till att i de flesta butikerna finns ett fåtal exemplar utställda. I 22 butiker visar denna undersökning att handlaren inte har energimärkt några torktumlare över huvudtaget. (Se tabell 4.) Tabell 4. Antalet butiker som uppfyller respektive inte uppfyller kraven på märkning av torktumlare Kommun Undersökta butiker Märker alla Märker ingen Märker några Ale Avesta Borlänge Borås Enköping Fagersta Falun Gotland Hedemora Huddinge Hylte Härnösand Karlskoga Karlstad Kristinehamn Luleå Malung Mora Motala m.fl Nacka

12 Kommun Undersökta butiker Märker alla Märker ingen Märker några Nyköping Skara Skövde Sollefteå Sundsvall Södertälje Tyresö Umeå Varberg Västervik Västerås Växjö Örebro Totalt antal Diskmaskiner Årets kontroll visar att 72 % av diskmaskinerna är energimärkta. Butikerna i Ale, Härnösand samt Kristinehamn och Mora ligger i topp, följt av Avesta, Fagersta Borlänge och Enköping. Sämst på att energimärka sina diskmaskiner är handlarna i Skara med 30 %, totalt fanns där endast 27 diskmaskiner i de undersökta butikerna. Därefter kommer Borås med 31 % märkta diskmaskiner, följt av Motala och Västervik med 48 % märkta. I Sollefteå är andelen märkta diskmaskiner 50 % följt av Skövde och Gotland, där 51 % är komplett energimärkta. 148 butiker har diskmaskiner. I 48 av dessa butiker energimärker handlarna alla utstäl lda modeller. I 24 butiker har handlarna inte en enda maskin märkt. I ungefär hälften av butikerna, 68 stycken, är en eller flera märkta. (Se tabell 5.) På Gotland har fem av butikerna alla diskmaskiner märkta medan fem andra inte har några energimärkta diskmaskiner överhuvudtaget. I Enköping, Härnösand, Kristinehamn och Mora har alla butiker som ingår i denna kontroll samtliga sina utställda diskmaskiner märkta. Tabell 5. Antalet butiker som uppfyller respektive inte uppfyller kraven på märkning av diskmaskiner Kommun Undersökta butiker Märker alla Märker ingen Märker några Ale Avesta Borlänge Borås

13 Kommun Undersökta butiker Märker alla Märker ingen Märker några Enköping Fagersta Falun Gotland Hedemora Huddinge Hylte Härnösand Karlskoga Karlstad Kristinehamn Luleå Malung Mora Motala m fl Nacka Nyköping Skara Skövde Sollefteå Sundsvall Södertälje Tyresö Umeå Varberg Västervik Västerås Växjö Örebro Totalt antal

14 Alla apparatgrupper tillsammans Tabell 6. Antalet butiker som märker alla, inga eller några av sina apparater i butiken oberoende av produktgrupp Kommun Märker alla Märker inga Märker några Ale Avesta Borlänge Borås Enköping Fagersta Falun Gotland Hedemora Huddinge Hylte Härnösand Karlskoga Karlstad Kristinehamn Luleå Malung Mora Motala m.fl Nacka Nyköping Skara Skövde Sundsvall Södertälje Tyresö Västervik Västerås Växjö Örebro Totalt Om man slår samman alla apparatgrupper som ska vara märkta visar det sig att det är endast handlarna i 28 butiker som fullt ut lever upp till reglerna om energimärkning. Samtidigt finns det elva butiker som helt saknar märkta apparater. Några av dessa butiker är mycket små i betydelsen att de har få utställda modeller. (Se tabell 6.) Det finns kommuner där handlarna genomgående är mycket dåliga på att energimärka sina varor. Dessa kommuner är: Borås, Karlskoga, Motala samt Skara, Skövde och 17

15 Sollefteå. Med undantag för Borås är detta första gången som energimärkningen kontrollerats i butiker i dessa kommuner. Om man ser till de kommuner där handlarna överlag är bra på att energimärka så ligger flertalet butiker i orter där konsumentvägledningen medverkat i minst en kontroll tidigare. Härnösand är undantaget, här märker handlarna allt trots att de inte fått besök av en kontrollant tidigare. Varför saknas energimärkningen? Tabell 7. Varför saknas energimärkningen enligt handlaren? Anledning Kylar/frysar Tvättmaskiner Torktumlare Diskmaskiner Återförsäljaren kände inte till märkningen Återförsäljaren har inte haft tid att märka Grundetiketterna har tagit slut Återförsäljaren har inte fått informationsremsan 9 butiker 8 butiker 7 butiker 8 butiker 23 butiker 20 butiker 14 butiker 21 butiker 30 butiker 22 butiker 18 butiker 19 butiker 21 butiker 16 butiker 10 butiker 16 butiker Nio handlare har uppgivit att de inte känner till reglerna om energimärkning av kylar och frysar. En av dessa är en Electrolux Home butik, en annan Siba, K-Rauta och Bygg- Ole. En majoritet av dessa butiker visar kylarna och frysarna utställda i köksmiljö. I 23 butiker uppger handlarna att kylar och frysar saknar energimärkning på grund av tidsbrist. Bland dessa butiker finns det några där handlarna påtalar att de precis packat upp apparaten, andra bygger om i butiken. (Se tabell 7.) Ett par av handlarna uppger att det är kunder som tagit bort märkningen. I en annan butik trodde man att det räckte med informationsremsa, men då är märkningen inte komplett och helt obegriplig för konsumenten. Därmed räknas dessa som omärkta vid kontroll. Resultaten tyder på att rutinerna för att beställa märkmaterial inte fungerar som de borde. Det gäller för butiken att alltid ha ett lager med grundetiketter och för tillverkarna att se till att det följer med en informationsremsa med varje apparat. Dessutom ska leverantörerna/generalagenterna snabbt förse butiken med nya grundetiketter och informationsremsor när det behövs. I 30 butiker berättar personalen att grundetiketterna till kylar och frysar tagit slut och i 21 butiker anger handlarna anger att märkningen saknas på grund av att det inte finns någon informationsremsa. Det kommer också fram att grundetiketterna tagit slut hos leverantörerna och trots att handlarna har beställt nya har de inte fått några. Leverantörerna har samordnat tryckningen av grundetiketter via branschorganisationen Elektriska Hushållsapparat Leverantörer, EHL. Det får inte hända att grundetiketterna tar helt slut, med tanke på att detta är en obligatorisk märkning. Om olyckan ändå är framme måste det finnas rutiner så att de med kort varsel kan ta fram nya etiketter. Det framgår av flera protokoll att kylar och frysar med rostfritt eller färgat hölje ofta saknar märkning. Några handlare framhäver att det stora märket förstör intrycket av designen, men flera andra påtalar att klistret på grundetiketten förstör underlaget på t.ex. dörren och sedan går det inte att sälja skåpet eller diskmaskinen. Det kan mycket väl vara på detta sätt, klistret måste ibland tas bort med lacknafta, detta är något man från leverantörernas sida måste ta på allvar. 18

16 Det vanligaste svaret från handlaren när det gäller bristande märkning av tvättmaskiner är att grundetiketterna har tagit slut, följt av tidsbrist och avsaknad av informationsremsan. Detta resultat känner vi igen från tidigare kontroller. Andra förklaringar är att maskinen sålts eller att man precis packat upp den. Det finns åtta butiker där handlarna säger att de inte känner till att tvättmaskinerna måste vara energimärkta. Den främsta anledningen till att märkningen saknas på torktumlare är enligt handlarnas egna uppgifter att grundetiketterna tagit slut följt av tidsbrist. Att apparaterna inte är märkta på grund av tidsbrist är mycket alvarligt, det kan tolkas som att handlarna inte tar reglerna om märkning på allvar. I en av butikerna har handlaren talat om att torktumlaren är så gammal så att den inte omfattas av kravet på märkning. I en annan butik har märkningen ramlat bort då den varit fasttejpad eftersom personalen var rädd att klistret från grundetiketten skulle lämna fula spår efter sig. Vid kontrollen 1999 var det inte en enda handlare som sa att de inte kände till kravet på energimärkning av diskmaskiner. Detta var glädjande eftersom reglerna då nyligen trätt i kraft. I årets kontroll visar det sig att i åtta butiker uppger handlaren att de inte känner till reglerna. Den vanligaste förklaringen till att märkningen saknas är att handlaren inte har haft tid samt att grundetiketterna tagit slut. Frågor till butikschefen/personalen I slutet av protokollet finns tre frågor som berör rutinerna kring leveranser av märkmaterialet. Den första frågan är: Händer det att informationsremsan saknas när apparaten levereras till butiken? Här finns tre svarsalternativen uppdelade på de olika apparatgrupperna: Aldrig, Ibland, Ofta. Tabell 8. INFORMATIONSREMSAN SAKNAS Informationsremsan saknas Aldrig Ibland Ofta Kyl/frys Tvättmaskin Torktumlare Diskmaskiner En majoritet av handlarna, i butiker, anger att det aldrig inträffar att informationsremsan saknas i en kyl, frys, tvättmaskin, torktumlare eller diskmaskin. Det är som mest två butiker som uppger att det ofta saknas informationsremsa. En butik har lagt till att informationsremsan alltid saknas. Ett par utav handlarna har tyckt att alternativet ibland är svårtolkat. Hur ofta är det? Det viktigaste med denna fråga är att ta reda på hur handlarna upplever att leveransen av informationsremsor fungerar i praktiken. Det finns exempel från några butiker där handlaren i brist på remsor helt enkelt skrivit i informationen för hand, efter att de talat med leverantören som inte hade några informationsremsor. Det kan tänkas att det i förlängningen skulle kunna bli en tvist mellan handlaren och leverantören om det visar sig att en kund köpt en apparat med handskrivna och felaktiga uppgifter. Har handlaren haft kontakt med leverantören per telefon kan det vara svårt att bevisa vem som sagt vad. Det finns också exempel på att handlaren hämtat informationen från leverantörens hemsida på Internet. 19

17 Den andra frågan är: Om det finns någon/några apparatgrupper där det är svårt att få den färgglada grundetiketten från leverantören så markera med ett kryss. Det är endast 24 handlare som har svarat på frågan, men det framgår av andra delar av protokollet att de ofta bara får ett fåtal grundetiketter då de beställer dessa från sina leverantörer. Efter en tid blir etiketterna nötta och smutsiga och måste bytas ut. Av dem som svarat säger 17 att det är svårt att få tag i grundetiketter till kylar och frysar. (Se tabell 9.) Både leverantörer och handlare borde ha arbetat upp rutiner för att ta fram och beställa märkmaterial. Det är lika många butiker som uppger att det är svårt att få grundetiketter till tvättmaskiner och torktumlare. Det har visat sig att några handlare inte har förstått att det finns speciella grundetiketter till kombinerade tvättmaskinertorktumlare, utan de använder grundetiketten för tvättmaskiner till dessa. Tabell 9. Svårt få grundetiketter? Kyl/Frys Tvättmaskiner Torktumlare Diskmaskiner I en av butikerna är de ansvariga mycket irriterade över att leverantörerna inte förstår vad det är för grundetiketter som efterfrågas. Där använder man istället Konsumentverkets informationsblad om energimärkningen som tidigare klistrats, men numera tejpas på varorna då kunderna klagat på klisterresterna. Informationsbladen har tagits fram för att förklara hur siffrorna och bokstäverna på energimärket ska tolkas. Ett annat exempel är en butik där man kopierar grundetiketter så att flera av apparaterna i butiken har svartvit grundet ikett istället för den grön-röda. I en butik har konsumentvägledaren iakttagit att Cylinda-produkter varit märkta med en grundetikett som skiljer sig något från de ordinarie grundetiketterna, bland annat saknas EU-flaggan som ska finnas med. Övriga kommentarer En återkommande synpunkt från handlare över hela landet är att de får för få grund etiketter per leverans samt att det tar lång tid att få en ny informationsremsa när det behövs. De som har köksinteriörer bryr sig ofta inte om att märka vitvarorna med motiveringen att det förstör intrycket av köket. Här är Konsumentverkets linje att t.ex. kylskåp med snickerilucka i samma material som köksinredningen kan ha märkningen på insidan. Anledningen är att kunden inte uppfattar att det är ett kylskåp förrän man öppnat dörren. En annan vanlig kommentar är att grundetiketten är för stor och dominerande. Ett önskemål är också att märketiketten skulle levereras komplett och inte i två delar, informationsremsa och grundetikett, som idag. Förklaringen till att märket består av två olika delar är att apparaten ska kunna levereras till vilket EU-land som helst. Informationsremsan innehåller sifferuppgifter och är därmed internationell. Grundetikettens uppgift är att förklara informationen på remsan. Det finns exempel från andra butiker där handlarna har lyft fram problemet med att man får grundetiketterna levererade tillsammans med varorna. Ibland kan det ta lång tid mellan varubeställningarna och då får butiken vänta på sitt märkmaterial. Förslag som lämnas är att märkningen skulle kunna hängas på apparaten eller sättas upp med magneter. Ett annat förslag är att det skulle finnas en stor informationsskylt i butiken istället för grundetiketter på varje enskild modell. 20

18 Informationsremsan ligger ofta tillsammans med bruksanvisningen eller sitter fast i en tejpremsa på sidan eller bak på apparaten. En handlare påpekar att det är lätt att informationsremsan kommer bort i samband med att han packar upp apparaten om den bara är fäst med tejp. En handlare tycker att det är fel att en apparat räknas som omärkt om inte energimärket sitter väl synligt på fram - eller ovansidan. Hans argument är att han aldrig sålt en apparat utan att kunden öppnat och tittat in i den. I en annan butik anser handlaren att kontrollerna bör aviseras i förväg. Detta är princi - piellt fel eftersom vi vill se i hur hög utsträckning konsumenterna får den information om energi m.m. som de har rätt till. Påpekande om bristande energimärkning Årets kontroll av energimärkning har i skrivande stund resulterat i att 48 butiker, ca en tredjedel, har fått ett påpekande om bristande märkning. Via brevet får handlaren information om gällande regler samt en uppmaning att i fortsättningen energimärka samtliga sina utställda apparater. De 48 butikerna är fördelade på sammanlagt 23 kommuner. (Se tabell 10.) Tabell 10. Antalet butiker som fått påpekande om bristande energimärkning fördelade på kommuner Kommun Antal butiker Kommun Antal butiker Borås 3 Nyköping 1 Enköping 1 Skara 2 Falun 1 Skövde 3 Gotland 1 Sollefteå 2 Huddinge 2 Tyresö 1 Hylte 1 Umeå 3 Karlskoga 2 Varberg 2 Karlstad 1 Västervik 1 Luleå 4 Västerås 3 Motala m fl 5 Växjö 4 Nacka 4 Örebro 1 Ser man till antalet påpekanden visar det sig att fem butiker ligger i Motala med omnejd och fyra vardera i Växjö och Nacka. Tre butiker var återfinns i Borås, Skövde samt i Umeå och i Västerås. I Huddinge, Skara, Sollefteå samt Karlskoga och Varberg är det två butiker vardera som fått påpekande om bristande märkning efter årets kontroll. Både fristående butiker och flera av de rikstäckande kedjorna finns bland dem som fått ett påpekande. I de fall det framgår av protokollet att butiken tillhör en kedja visar det sig att fyra vardera tillhör, Electrolux Home, Siba och ONOFF. Dessutom finns det två butiker från Robin Hood. Totalt har energimärkningen kontrollerats i sex butiker som tillhör Electrolux Home, sex Siba, nio ONOFF-butiker och fem Robin Hood-butiker. En av Electrolux Home butikerna upphörde några dagar efter kontrollen. 21

19 Butiker som tidigare fått påpekanden om bristande märkning, butiker där vi utfört upprepade kontroller utan att märkningen blivit bättre, riskerar att få ett vitesföreläggande. Handlarna förbinder sig då att i fortsättningen se till att alla apparater i butiken är energimärkta, i annat fall kan domstolen döma ut ett vite som handlaren får bet ala. Tidigare kontroller Bäst på att energimärka enligt den första kontrollen 1995 var handlarna i Västerås, som sedan dess tillhört de kommuner där handlarna tycks sköta märkningen bra. Senast märkningen kontrollerades var 1998 då var 98 % av kylarna och frysarna, 99 % av tvättmaskinerna samt 96 % av torktumlarna märkta. Resultatet från i år visar eventuellt en viss sjunkande andel märkta kylar till 90 %. Detta kan ses som ett exempel på att det krävs årliga kontroller för att upprätthålla en acceptabel andel märkta apparater i vitvarubutikerna. Ale och Hedemora är andra exempel på kommuner där upprepade kontroller har visat att handlarna har haft alla apparater märkta. Jämför man årets kontroll med resultatet 1999 visar det sig att andelen märkta apparater ökat i Enköping, där var 82 % av kylarna och frysarna märkta, nu är den siffran uppe på 100 %. Samtidigt har andelen märkta diskmaskiner stigit från 50 % till 90 %. En klar förbättring har också skett i Luleå där var så få som 19 % av kylarna och frysarna, inga tvättmaskiner liksom 16 % av torktumlarna och inga diskmaskiner märkta I årets kontroll är i alla fal l siffrorna närmare 70 % eller mer, vilket dock kan bli bättre. Samma fina utveckling har Malung haft. Ungefär hälften av kylarna/frysarna och tvättmaskinerna liksom 38 % av diskmaskinerna var märkta vid den senaste kontrollen. I år är andelen märkta 78 % för kylar och frysar, 95 % för tvättmaskiner, 88 % för torktumlare samt 83 % för diskmaskiner. I Mora har andelen märkta gått från 76 % till 100 % för kylar och frysar. Liksom från 80 % till 97 % märkta tvättmaskiner och från 67 % till 100 % för torktumlare. Samtidigt är alla diskmaskiner komplett energimärkta. Det finns också exempel från kommuner där andelen märkta vitvaror i butikerna har sjunkit mellan den förra kontrollen och fram till i år. Enda undantaget är diskmaskiner där märkningen förbättrats från en mycket låg nivå. I Karlstad har andelen märkta kylar och frysar sjunkit från 88 % till 75 %, samtidigt har andelen märkta tvättmaskiner och torktumlare inte förändrats nämnvärt. En nedåtgående tendens kan också antydas i Nacka. Där har andelen märkta gått ner från 95 % för kylar och frysar till 87 %. Det samma gäller för tvät tmaskiner och torktumlare som sjunkit från 88 % till 62 % samt från 96 % till 66 %. I Södertälje var 98 % av kylarna och frysarna energimärkta för två år sedan. Nu är siffran nere på 86 %, vilket dock är över genomsnittet. 97 % av tvättmaskinerna var komplett energimärkta, nu är den siffran nere på till 69 %, vilket är en klar försämring. Samtidigt har märkningen på torktumlare sjunkit från 85 % till 69 %. När man jämför resultatet av kontrollerna från år till år är det bra att känna till att det dessa har varierat i omfattning och det är inte alltid samma butiker som kontrollerats. Erfarenheterna från kontrollerna av energimärkningen i butiker finns samlade i en rapport med titeln: Fem år med energimärkning 2000:16. 22

20 Diskussion Lite förenklat använder ett hushåll på fyra personer i snitt kilowattimmar per år till hushållsel, uppvärmningen är då undantagen. 20 % av hushållselen svarar kyl och frys för medan tvätt och tork utgör 15 % och matlagning och disk 20 %, varav disk 5%. Det här betyder att det är viktigt att vi beaktar energiförbrukningen när vi ska köpa en ny hushållsapparat. Energiförbrukningen syns inte annat än i form av en elräkning som i flera fall är svår att tolka. Detta är ett av skälen till att det är så vikigt att konsumenterna i vitvarubutiken får information bland annat i form av märkning på apparaten. Teknik i all ära, hur ofta vi tvättar eller diskar och om vi fyller maskinen har också betydelse för energiförbrukningen. Energimärkningen på vitvaror kan bli bättre än vad den är idag. Det är inte möjligt att direkt jämföra resultaten från år till år eftersom kontrollerna varierat i omfattning. Man kan dock konstatera att när det gäller märkningen av kylar och frysar finns det en viss nedåtgående tendens. En förklaring som branschen själva nämnt är att det är hög omsättning på varor i butikerna, eftersom försäljningen ökat. Detta kan betyda att det är fler konsumenter som har köpt en ny hushållsapparat utan att de fått den information som de har rätt till. Rutinerna för märkning måste bli bättre. Leverantörerna har ett stort ansvar att se till att handlarna inte är utan märkmaterial. Bland de butiker som ingår i undersökningen finns både sådana som kontrollerats tidigare och butiker där märkningen kontrollerats för första gången. I båda dessa grupper finns det handlare som sköter märkningen exemplariskt och andra som missat att märka. Det finns exempel på butiker som tidigare fått påpekande om bristande märkning och därefter förbättrat sig, men det finns också butiker som några år efter att de har fått ett påpekande åter blivit sämre. En förklaring kan vara att butiksledning och personal bytts ut. Det kan också vara ett tecken på att det behövs regelbundna kontroller och påpekanden för att upprätthålla en acceptabel andel märkta varor i butikerna. En väg att långsiktigt höja andelen märkta apparater i butikerna kan vara att öka butikspersonalens medvetenhet om vilken betydelse energianvändningen har i hushållen. Att de får lära sig att argumentera och förklara märkningen för kunden. Det är utmärkt om de samtidigt kan förmedla tips och råd för hur konsumenten bör använda apparaten för att den ska förbli energieffektiv. Det finns naturligtvis handlare som redan insett detta medan andra kan behöva hjälp på vägen. 23