Västra Götalands kulturplan

Transkript

1 Västra Götalands kulturplan

2 Innehållsförteckning 1. Inledning 4 2. Kulturplanens form 4 3. Dialoger och nätverk Arbetet med Kulturplanen 6 4. Kulturpolitiska utgångspunkter EU 2020, kultur för individ och samhälle Nationella kulturpolitiska mål Västra Götalands vision och kulturpolitiska strategi Kulturens infrastruktur, dimensioner och strategiska områden Gemensam strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland Kulturpolitiska fält Folkbildningen Kulturarv Konstartsutveckling Medier Handlingsprogram Rätt att vara med Natur- och kulturturism Maritimt och industriellt kulturarv Lust att lära Handlingsprogram för näringslivsutveckling av kultursektorn Strategiska områden Ett vidgat deltagande Ett jämlikt kulturliv Jämställdhet Mångfald Minoriteter Tillgänglighet Barn och unga Folkbildningen Idéburen sektor/social ekonomi Utveckla kapaciteter Gynna nyskapande Nyttja tekniken Öka internationaliseringen Internationella organisationer Internationella samarbeten och utbyten Europeiska Unionen Tvärsektoriell kommunal och delregional samverkan Kulturen i andra politikområden Kulturmiljö Kultur, utbildning och akademi Högskola och universitet Trappan kompetensutveckling för professionellt yrkesverksamma inom scen-, ton, film och TV i Västra Götaland Kultur och näring Kultur och arbetsmarknad 9.5 Kultur och hälsa Konst- och kulturområden Scenkonst Teater 29

3 Musik och musikteater Dans Kulturarv regionala och lokala museer Bildkonst Hemslöjd Arkiv ABM-utveckling Film och filmfrämjande verksamhet Bibliotek Litteratur Konst- och kulturfrämjande verksamhet Uppföljning och utvärdering Särskilda utvecklingsområden Cross media Interkulturella möten Utvecklingscentrum för samtida musik- och ljudkonst Internationellt konstresidens i Västra Götaland Industrimuseum Västra Götaland Bilindustrin och bilismen i Europa Ekonomi Övriga bilagor En mötesplats i världen. Kulturstrategi för Västra Götaland Kommunal och delregional samverkan och utveckling 45 3

4 1. Inledning I Västra Götalands vision Det goda livet är kulturen ett av fem fokusområden, vilket innebär att kulturen har en stark position i Västra Götaland. Kulturstrategin En mötesplats i världen bygger på visionen och pekar ut viktiga kulturpolitiskt strategiska områden. Den regionala kulturplanen är ett verktyg för att förverkliga vision och strategi. Planen är, tillsammans med årsbudget och uppdrag till olika verksamheter, kulturnämndens instrument för att vidareutveckla kulturpolitiken i Västra Götaland. Västra Götalands kulturplan anger den kulturpolitiska riktningen för den kommande treårsperioden. Den utgör även, inom ramen för den så kallade Samverkansmodellen, ett underlag till staten för anslagsposten bidrag till regional kulturverksamhet. Samverkansmodellen syftar till att delegera beslutsfattande inom kulturområdet från staten till landsting och regioner, samtidigt som de nationella kulturpolitiska målen inkluderas. Kulturplanen, vilken är fastställd av regionfullmäktige, speglar hela det kulturpolitiska fältet i Västra Götaland. Det betyder att flera aktörer samverkar för att utveckla kulturpolitiken i länet. Nationella myndigheter och organisationer är tillsammans med kommuner och övriga regionala nämnder parter i en samverkan som även innebär gemensamma ekonomiska åtaganden. Samverkan med och mellan regionala kulturaktörer, civilsamhälle och näringsliv är andra viktiga beståndsdelar. Utvecklingsarbetet är långsiktigt, att skapa hållbar samverkan är avgörande och måste få ta tid. Dialoger förs och har förts med kommuner och utförare i Västra Götaland. Kommunerna har det grundläggande ansvaret för det lokala kulturlivet. Varje kommun skapar sin kulturpolitik utifrån sina förutsättningar. En regional kulturplan måste bygga på lokala utvecklingsinitiativ och ta vara på de krafter som kulturaktörer och ideella organisationer äger. Den regionala insatsen består i att stödja och komplettera samt bygga och stärka en infrastruktur för att skapa geografisk balans i Västra Götalans kulturliv. Kulturpolitikens utformning ska leda till ett regionalt mervärde för alla invånare i Västra Götaland. Kultur är till sin natur social och kontaktskapande, vilket innebär att flera kulturaktörer naturligt återfinns i de större orter, inte minst Göteborg. Västra Götalandsregionen tillämpar en beställar- och utförarmodell, vilken betyder att ett så kallat armlängds avstånd ska tillämpas i relationen mellan kulturnämnden och verksamheterna. Kulturnämnden formulerar, med utgångspunkt i de kulturpolitiska prioriteringar den fastställt, inriktningar och mål i treåriga uppdrag som följs upp årligen. Därmed skapas en tydlig ansvarsfördelning mellan beslutsfattare och de utförande verksamheterna. Såväl Västra Götaland som benämningen Västra Götalandsregionen nämns i planen. Västra Götaland avser det geografiska området, länet med alla dess aktörer och verksamheter, medan Västra Götalandsregionen endast avser den regionala organisationen. 2. Kulturplanens form Västra Götalands regionala kulturplan vilar på de kulturpolitiska utgångspunkter som EU, Sverige och regionen slagit fast. Kulturplanen tar sina utgångspunkter i En mötesplats i världen, kulturstrategi för Västra Götaland De insatser som anges i planen ska stödja de strategiska områden vilka pekats ut i strategin. De strategiska områdena och dess övergripande mål är:

5 Vidga deltagandet Kulturlivet ska vara tillgängligt för alla Utveckla kapaciteter Genom samverkan stärka och utveckla kapaciteterna Gynna nyskapandet Stärka förutsättningarna för den nyskapande konsten och stimulera kulturformer som utmanar Nyttja tekniken Medvetet nyttja tekniken för konstnärligt innehåll, spridning och medskapande Öka internationaliseringen Öka förståelsen för olika kulturformer samt bidra till kompetensutveckling Kulturplanen beskriver inledningsvis de kulturpolitiska fält och handlingsprogram som Västra Götalandsregionen antagit för att förverkliga kulturpolitiken och stärka samhällsutvecklingen. Dessa inledande avsnitt ger bakgrunden till de insatser som sedan anges under Strategiska områden eller under Konst- och kulturområden, insatser som kan ha påbörjats men har behov av vidare utveckling och fokusering, eller i andra fall, vara helt nya. I kapitlet Kulturen i andra politikområden beskrivs kulturpolitiska aspekter på andra delar av samhället. De områden som ingår i Samverkansmodellen och därmed ligger till grund för den statliga medelstilldelningen tas upp under Konst- och kulturområden. Dessa områden är professionell teater-, dans- och musikverksamhet, museiverksamhet, regional biblioteksverksamhet, främjande av hemslöjd, regional enskild arkivverksamhet, filmkulturell verksamhet samt konst- och kulturfrämjande verksamhet. I planen lyfts slutligen fem särskilda utvecklingsområden fram. Dessa har fått rubrikerna Interkulturella möten, Crossmedia, Utvecklingscentrum för den samtida musik- och ljudkonsten, Internationellt konstresidens i Västra Götaland samt Utveckling av Industrimuseum Västra Götaland, se sidorna Dialoger och nätverk Samverkan är ett ledord för både demokrati och kulturutveckling i Västra Götaland. Samverkan kan inte påtvingas, utan den uppstår och utvecklas organiskt när personer och verksamheter hittar gemensamma intressen att undersöka eller utveckla. I Västra Götaland finns även organiserade samverkans- och dialogforum som har betydelse för kulturlivets delaktighet. I kulturutvecklingsprocesser, oavsett om det handlar om framtagande av en kulturplan eller om att öka attraktiviteten kring ett geografiskt område, måste spontana och organiserade mötes- och dialogformer utvecklas parallellt. I Västra Götaland förs kontinuerliga och organiserade möten med kommunerna, både på politisk nivå genom Beredningsgruppen för hållbar utveckling, på kulturnämndsnivå med kommunalförbund och enskilda kommuner, och på verksamhetsnivå mellan enskilda kommuner och utförare. 5

6 Kulturnämnd och kultursekretariat möter uppdragstagarna löpande på olika återkommande möten. Både som enskilda organisationer, eller i större sammanhang där alla uppdragstagare bjuds in. Till den senare kategorin kan den så kallade chefs- och ledningsgruppsdagen, som genomförs två gånger årligen, föras. Där diskuteras gemensamma utvecklingsfrågor eller betydelsefulla insatsområden. En referensgrupp med representanter för det fria kulturlivet träffar kultursekretariatet två till tre gånger per år. Nätverk som bildats för kommunal kulturutveckling är bland andra Cultural planning, Kultur som förändrar, ABM-nätverk, Biblioteksnätverk, Kulturchefsnätverket samt de nätverk som processledarna i kommunalförbunden utvecklar kring gemensamma insatser. 3.1 Arbetet med Kulturplanen Vid sidan av alla dialoger, mötesplatser och nätverk som kontinuerligt pågår i Västra Götaland har särskilda etablerats för framtagandet av en regional kulturplan och En mötesplats i världen, kulturstrategi för Västra Götaland. En särskild politisk samrådsgrupp har följt arbetet vid sidan av Beredningsgruppen för hållbar utveckling. Seminarier har genomförts i samtliga kommunalförbund i Västra Götaland där medlemskommunerna fört fram sina synpunkter kring innehåll och möjliga utvecklingsinsatser i den regionala kulturplanen. Alla uppdragstagare har inbjudits in till gemensamma seminarier, där olika konst- och kulturområdens behov och utvecklingspotential diskuterats. Verksamheterna har även enskilt skickat in beskrivningar på hur de kommer att arbeta med de av kulturpolitiken utpekade strategiska utvecklingsområdena under den kommande treårsperioden. Under det avslutande remissförfarandet och därtill hörande hearing har ytterligare synpunkter och bidrag till planens utformning samlats in. 4. Kulturpolitiska utgångspunkter Under detta avsnitt presenteras de politiska dokument vilka kulturplanen och därmed hela Västra Götalands kulturpolitik har att förhålla sig till. De olika nivåernas, europeiska, nationella och regionala, utgångspunkter redovisas i övergripande avsnitt för att avslutas med Tillväxt och utveckling, den gemensamma tillväxtstrategin i Västra Götaland. 4.1 EU 2020, kultur för individ och samhälle Kulturen måste få en tydligare och mer framträdande roll i samhällsutvecklingen. Kulturpolitiken måste samverka med andra politikområden, men även med alla politiska nivåer, den kommunala, nationella och den europeiska. Kulturen som en tillväxtfaktor måste tydligare analyseras. Europeiska rådets slutsatser om genomförande av Europa 2020-strategin, betonar kulturens bidrag till lokal och regional utveckling. Forskningsrapporter tar upp sambandet mellan ett aktivt deltagande i kulturlivet och innovationskapacitet samt visar på positiva effekter för hälsa och social sammanhållning. EU 2020 innehåller sju prioriterade huvudområden. Av dessa är Innovationsunionen och Digitaliseringsagendan mest relevanta för kulturområdet. I Innovationsunionen specificeras icketeknisk innovation och kreativ ekologi, i Digitaliseringsagendan mediekompetens och en ny miljö för tillgång till och skapande av kultur. 6

7 Det är inom den icketekniska innovationen som potentialen finns, här kan nya innovationer skapas som ger plats för nytänkande inom nätverkande, ledarskap, organisation, klustersamarbete och design. Här har kulturen sin självklara plats att inspirera det traditionella företagandet med sina mer flexibla och okonventionella metoder. EU-kommissionen diskuterar nu Kreativ i Europa med medlemsstaterna, ett gemensamt program för kompetensutveckling, publikbygge och samarbeten inom media- och kultur. Inom programmet finns särskilda medel avsatta för medfinansiering och riskfonder för små och medelstora företag inom de kulturella och kreativa näringarna. Det individuella deltagandet i kulturskapande ökar. Den tid har passerat då man bara var konsument eller publik. Eget skapande och aktivt deltagande i ordnade eller spontana aktiviteter har betydelse för den sociala sammanhållningen och innebär ofta ett större ansvarstagande inför framtiden. Den symbolskapande aktiviteten upptar en allt större del av människans vardags-, arbets- och privatliv. Kulturer skapas i växelverkan med samhällets utveckling och den ökande internationaliseringen. Detta får konsekvenser för kulturpolitiken, som både måste vidga sin träffyta och bli mer träffsäker. 4.2 Nationella kulturpolitiska mål Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå de nationella målen ska kulturpolitiken: Främja allas möjlighet till kulturupplevelser och bildning samt till att utveckla sina skapande förmågor. Främja kvalitet och konstnärlig förnyelse. Främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas. Främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan. Särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. 4.3 Västra Götalands vision och kulturpolitiska strategi Hållbar utveckling är sedan Västra Götalandsregionen bildades en gemensam värdegrund för utvecklings- och förändringsarbetet i Västra Götaland. Hållbar utveckling handlar om att uppfylla människors behov i dag, men även att skapa förutsättningar för kommande generationers möjligheter att förverkliga sina liv och visioner. Den gemensamma visionen Det goda livet vilar på denna värdegrund. Här beskrivs horisontella utmaningar samt långsiktiga målsättningar för ett hållbart näringsliv, kunskaps- och kompetensutveckling, infrastruktur och kommunikation, kultur och hälsa. Ett gott liv innebär att nyttja resurser som varken är rivaliserande eller exkluderande. En sådan resurs är kultur som vid sidan av frisk luft, rent vatten, full sysselsättning hälsa och utbildning är nödvändigt för både individ och samhälle. På denna grund vilar En mötesplats i världen, kulturpolitisk strategi för Västra Götaland. 4.4 Kulturens infrastruktur, dimensioner och strategiska områden Kulturpolitiken står, precis som alla andra samhälleliga områden, inför stora utmaningar. I Västra Götalands kulturstrategi anges särskilt Den demokratiska utmaningen kring segregation, arbetslöshet, utanförskap, delaktighet och den finansiella utmaningen där kulturområdets samhällsekonomiska och individuella betydelse måste förtydligas. 7

8 Nedan citeras ur En mötesplats i världen, kulturstrategi för Västra Götaland 2012 : Ett infrastrukturellt perspektiv på kultur förpliktigar. Det innebär å ena sidan en helhetssyn på kulturpolitikens olika delar och instrument, både de som har att förvalta traditioner och de som ska tillgodose nya och växlande behov. Perspektivet bygger å andra sidan på insikten att kulturpolitik kan och bör samverka med andra politikområden, liksom med den politik som bedrivs på andra nivåer: kommunalt, statligt, inom EU. Det infrastrukturella perspektivet innebär att kulturpolitiken gör klart för sig vad den bör och inte bör ägna sig åt. Kulturpolitikens fem dimensioner Två tendenser är iögonfallande när det gäller kulturutvecklingen: expansionen och differentieringen. Å ena sidan expanderar kulturen. Människans symbolskapande aktiviteter upptar en allt större del av hennes vardag, arbetsoch privatliv. Å andra sidan, och delvis som en konsekvens av detta, blir det svårare att hålla fast vid en föreställning om kulturen som en enda, homogen och kontinuerlig enhet. Det blir alltmer uppenbart hur olikformig, hybridaktig och växelverkande ett samhälles kulturer är. Och hur nödvändigt det är att tala om dem i obestämd form plural, som kulturer snarare än Kulturen. Denna utveckling får naturligtvis konsekvenser för kulturpolitiken. Å ena sidan löper politiken risk att tappa överblicken och förlora sig i detaljer genom att ständigt söka släcka den senast uppblossande branden. Å andra sidan lurar faran att kulturpolitiken blir så abstrakt och urvattnad att ingen åtgärd gör verklig skillnad. Kulturpolitiken står alltså inför utmaningen att på en gång vidga sin träffyta och bli mer träffsäker. Den måste förena fågelns och grodans perspektiv. För att klara den uppgiften krävs dels en tydligare prioritering av kulturpolitikens uppdrag, dels en större precision hos de kulturpolitiska instrumenten. Syftet här är inte att uttömmande beskriva konstens och kulturens betydelse för enskilda eller samhället, utan just att peka ut de bärande fundamenten för Västra Götalandsregionens kulturpolitik: 1) demokratisk öppenhet 2) konstnärlig kvalitet 3) social relevans 4) ekonomisk potential 5) regional profilering Västra Götalandsregionens kulturpolitik syftar till: Demokratisk öppenhet, bidra till att skapa rättvisa förutsättningar för alla oavsett ålder, kön, etnisk bakgrund, samhällsklass, sexuell läggning, könsöverskridande identitet, funktionsförmåga eller religiös övertygelse att delta i kulturlivet som skapare, publik, samtalsdeltagare. Fler arenor behöver skapas för att möjliggöra för alla medborgare att delta i samtalet om kulturpolitikens framtid. Det infrastrukturella perspektivet medför att de professionella konstnärernas ekonomiska villkor betraktas i ljuset av samhällsekonomiska investeringar snarare än bidrag. Det innebär också att konst och kultur ses i sammanhang med bildning och kunskap. Den sociala och tekniska utvecklingen har under senare decennier skapat nya förutsättningar för skapande, tillägnelse, förmedling och samtal om konst och kultur. Västra Götalandsregionen vill efter förmåga bidra till att dessa möjligheter utnyttjas för att vidga deltagandet i regionens kulturliv. Konstnärlig kvalitet, hylla uppfattningen att kvalitet är ett provisoriskt, ifrågasatt men nödvändigt mål för kulturpolitiken. Utan en föreställning om att det ena konstverket och kulturverksamheten är mer värdefullt än det andra saknar 8

9 kulturpolitik existensberättigande. Inte nog med det. Det kritiska samtalet om konstnärliga kvaliteter hör till demokratins livsnerv. Inte för att det pekar ut mästerverk och pekoral, utan just för att det är ett ständigt pågående offentligt samtal, som argumenterar, värderar, reviderar. Kulturpolitiken kan inte själv åstadkomma konstnärlig kvalitet, den kan bara skapa bättre eller sämre förutsättningar för konstnärligt skapande. Ett sätt är att möjliggöra möten mellan konstnärer och kulturutövare från olika genrer och länder. Ett annat är att hävda principen om armlängds avstånd mellan politiken och konsten. Demokratin kräver att konstens integritet och kritiska förmåga försvaras. Till kulturpolitikens svåraste uppgifter hör att vara observant på, och tillräckligt flexibel för att hantera, att det konstnärligt intressanta och nyskapande ofta dyker upp på oväntade ställen, och inte sällan lyser med sin frånvaro där man förväntar sig att finna det. Social relevans, det vill säga bidra till skapandet av livsmiljöer och verksamheter som upplevs som meningsfulla och stimulerande av dem som lever och verkar i dem, oavsett om de är barn, unga, vuxna, äldre eller i behov av vård eller särskilt stöd. Västra Götalandsregionen vill arbeta för ett kulturliv i hela regionen som är hållbart, jämställt och präglat av medvetenhet om den kulturella dialogens möjligheter. Ekonomisk potential, samverka med andra politikområden i medvetenhet om att kulturens ekonomiska betydelse inte enbart ligger i vanligt företagande, utan påverkar ett samhälles och en regions förmåga till utveckling på ett grundläggande sätt. Västra Götalandsregionen vill därför bidra till startandet och utvecklandet av företag inom kulturbranschen, samt till att konstnärligt verksamma vidareutbildas i konsten att leva på sin konst. Att öka kunskapen om kulturens utvidgade samhällsekonomiska roll är av strategisk betydelse, varför Västra Götalandsregionen kommer att initiera och uppmuntra forskning på området. Regional profilering, bidra till att ytterligare stärka Västra Götalands goda rykte som kulturregion, samt att kvalificera detta uttryck med avseende på delaktighet och kvalitet. Det är hos de egna invånarna goda rykten grundläggs. För att möjliggöra denna delaktighet är det av stor betydelse att den regionala kulturpolitiken samverkar med den kommunala. Regioners, landsbygdskommuners och städers rykten som kulturellt intressanta påverkar globala turismströmmar och företags lokaliseringsbeslut. Ett oetablerat vitalt kulturliv kan vara lika viktigt för den regionala profileringen som kulturinstitutioner, bokmässor, konstbiennaler, musik- och filmfestivaler. För samtliga gäller att befinna sig i absolut framkant för att räknas. I förhållande till principerna om demokratisk öppenhet och konstnärlig kvalitet är de övriga principerna social relevans, ekonomisk potential och regional profilering sekundära. Men vid närmare granskning hyllar också dessa principer idealen om delaktighet och kvalitet. Fem strategiska områden: Det är omöjligt att förutsäga framtiden, men några områden kan ändå pekas ut som särskilt strategiskt viktiga under återstoden av 2010-talet. Dessa strategiska områden har utvalts av en bred majoritet av Västra Götalandsregionens politiker på grundval av dels regionens traditioner som gränsland och mötesplats, dels en analys av de omvärldsförändringar som är skönjbara hösten Nyckelordet är samverkan. 1. Vidga deltagandet: Vidga deltagandet genom samverkan med skola, folkbildning, universitet, föreningsliv, arbetsliv och hälso- och sjukvård. Motverka aktivt och långsiktigt de diskrimineringsgrunder, men också geografiska avstånd, som hindrar eller försvårar deltagande i regionens kulturliv. Verka för ett kulturliv som präglas av jämställdhet och interkulturell dialog. Göra särskilda insatser för barn och unga och betrakta kulturengagemanget ur ett livslångt lärande/skapande-perspektiv. Låta kultursatsningar vara en del av utbildnings- och bildningsarbetet och härigenom stärka demokratin. 9

10 2. Utveckla kapaciteter: Utveckla Västra Götalandsregionen som resurs för kommuner, fria kulturutövare och oetablerade kulturföretagare i samverkan med universitet och civilsamhälle. Inte bara när det gäller pengar, utan också vad gäller initiering av forskning samt samordning, kompetens, teknik. Bidra till en metodutveckling inom samhällsplaneringen som stärker kulturens roll och utgår från lokalsamhällets behov och resurser. 3. Gynna nyskapande: Skapa förutsättningar för den nyskapande konsten oavsett var den dyker upp. Utarbeta en långsiktig strategi för att möta kulturinstitutionernas kostnadskris, vilken annars kan skapa konflikter inom kulturlivet. Bidra till att det spänningsladdade förhållandet mellan etablerade kulturinstitutioner och det fria kulturlivet kommer till uttryck i produktiv samverkan. Stimulera kulturformer som utmanar det nuvarande samhället och dess kulturliv. 4. Nyttja tekniken: Utnyttja digitaliseringens revolutionerande möjligheter vad gäller skapande, förmedling och tillägnelse av konst och kultur. Digitaliseringen tycks innebära ett grundskott mot den hävdvunna skillnaden mellan kulturskapare och konsument. Det betyder bland annat att minnesinstitutionernas samlingar och kompetenser kan tas tillvara, exponeras och brukas konstnärligt, pedagogiskt, vetenskapligt på ett helt nytt sätt, givet att de besvärliga frågorna om upphovsrätt når en lösning. 5. Öka internationaliseringen: Utvidga och fördjupa kulturutbytet med andra regioner inom och utanför EU, både vad gäller enskilda konstnärer och via festivaler, men också genom kunskapsutbyte och fortbildningsinsatser i samverkan med internationella partners. Verka för ett demokratiskt kulturliv via internationella nätverk och organisationer. Det internationella arbetet syftar också till att motverka främlingsfientliga stämningar och öka förståelsen för olika kulturformer. Utvidga Västra Götaland som gränsland och mötesplats till att omfatta hela världen. En Mötesplats i världen kulturpolitisk strategi för Västra Götaland , bilaga Gemensam strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland Västra Götaland är kommunernas region. Det innebär att alla strategiska dokument som berör territoriet Västra Götaland behandlas i Beredningsgruppen för hållbar utveckling, BHU. Beredningsgruppen består av politiska företrädare från regionens fyra kommunalförbund, regionstyrelsen samt presidierna från Tillväxt och utveckling: regionutvecklingsnämnd, kulturnämnd och miljönämnd. BHU fattar inga beslut men bereder och lämnar förslag till regionstyrelsen. Västra Götalands kommunalförbunds tillväxtmedel har förstärkts med en särskild kulturmiljon från kulturnämndens budget. Kulturnämnden delfinansierar även en processledare som arbetar utifrån ett hållbart kulturellt utvecklingsperspektiv. En satsning som kommer att fortsätta. Just nu arbetar Västra Götalandsregionen med att ta fram en ny tillväxt och utvecklingsstrategi som kommer att gälla Det regionala partnerskapet i framtagandet är brett med företrädare från bland annat kommunalförbund, näringsliv, social ekonomi, högskolor och universitet, arbetsmarknadens parter och statliga myndigheter. Internt arbetar regionens regionutvecklingsnämnd, kulturnämnd, folkhälsokommitté, miljönämnd, kollektivtrafiknämnd, kommittén för rättighetsfrågor samt hälso- och sjukvårdens FoU-enhet med programmet, även här är kommunalförbunden representerade. Strategin består av fyra delar: en ledande kunskapsregion, en region för alla, en region där vi tar globalt ansvar och en region som syns och engagerar. Målet är att öka Västra Götalands attraktivitet, produktivitet, kreativitet och solidaritet. Det nya tillväxtprogrammet utgör även grunden för hur Västra Götalandsregionen ska förhålla sig till EU:s strukturfonder under sju år. 10

11 5. Kulturpolitiska fält Kulturplanen vilar på de fundament som ovan presenteras under Kulturens infrastruktur, dimensioner och strategiska områden. Den demokratiska öppenheten och den sociala relevansen är viktiga dimensioner i Västra Götalands kulturpolitik. Den ekonomiska potentialen och den regionala profileringen utvecklas bland annat genom handlingsprogrammens fortsatta arbete och genom uppdrag till regionala utförarorganisationer. Västra Götalandsregionen vill säkerställa den konstnärliga utvecklingen genom översyn och utveckling av stödsystemen samt stöd till konstnärligt intressanta institutioner och verksamheter. Utvecklingsarbetet präglas av bred samverkan som involverar kommuner, utbildningssektorn, kulturaktörer, ideell sektor, nationella myndigheter och organisationer där de mänskliga rättigheterna står i fokus. Nedan beskrivs översiktligt de kulturpolitiska fälten. 5.1 Folkbildningen Det viktigaste samhällsuppdraget för folkbildningen är att genom bildningsarbetet stärka demokratin och garantera mångfalden i samhället. Ansvaret för folkbildningen ligger på ett flertal aktörer men studieförbund och folkhögskolor har ett särskilt ansvar. Samhällsuppdraget är grunden för Västra Götalandsregionens stöd till de tjugo folkhögskolor och tio studieförbund som finns i regionen. Folkbildningen arbetar i skärningspunkten mellan det professionella kulturlivet och amatörkultur, mellan utbildning och bildning, mellan civilsamhälle och offentlig verksamhet, mellan idéburen sektor och statlig styrning, mellan olika generationer och olika kulturer. Genom att vara en mötesplats för olika samhällsgrupper och för olika verksamhetstyper har folkbildningen en särskild kompetens. Mångfalden är folkbildningens styrka. Folkhögskolorna i Västra Götaland har varit aktiva i utarbetandet av den regionala kompetensplattformen. 5.2 Kulturarv Kulturarvet är resultatet av våra gemensamma strävanden att bygga samhällen och sociala sammanhang. Därmed är det alla invånare i samhället som kontinuerligt förvaltar, traderar och utvecklar kulturarvet. Kulturarvet är ett viktigt uttryck för delaktighet på kulturområdet. Vårt gemensamma arbete med kulturarvet tar sig många uttryck: språk, trosföreställningar, berättelser och materiella lämningar. Merparten av dessa finns naturligt i samhället omkring oss, andra förvaltas av experter. Samspelet mellan experter och medborgarna är avgörande för ett dynamiskt bruk av kulturarvet. Västra Götaland är en stark kulturarvsregion. Här finns ett rikt utbud av intressanta fysiska miljöer. Inom fältet verkar starka kulturarvsaktörer och utbildningsinstitutioner. Till området kan uppemot sjuhundra museiliknande kulturarvsverksamheter räknas. De är mer eller mindre publika gränssnitt till organiserat bevarande och brukande av kulturarvet. Arkiv och bibliotek är andra verksamheter som på ett organiserat sätt erbjuder kulturarv till medborgarna. Endast en del av dessa verksamheter är offentliga institutioner. Föreningar, organisationer av olika slag och privata intressen står för merparten. De offentliga institutionerna har i uppgift att erbjuda långsiktig förvaltning, bevara och skapa möjligheter för brukande men också att samverka med alla andra kulturarvsverksamheter i samhället. Natur- och Kulturarvet är en viktig del av en regional attraktivitet både för invånare och tillresta besökare. Det är viktigt att den djupa kunskap som finns inom kulturarvsområdet stödjer andra 11

12 samhällssektorer och att regionala verksamheter stärker aktörernas egna berättelser genom att sätta in dem i ett sammanhang och arbetar utifrån de behov som lokalsamhället har. Kulturarvsfrågorna hänger nära samman med frågor kring, demokrati/medborgarinflytande, attraktivitet, identitet, pedagogik, digitalisering, turism, med mera. 5.3 Konstartsutveckling De konstnärliga scenkonstinstitutionerna har ett särskilt uppdrag att vidareutveckla konsten, vara en inspirationskälla och en förebild. För att motverka negativa diskussionerna kring fördelningspolitik måste en mer produktiv samverkan mellan fria aktörer och offentliga institutioner etableras. De institutioner som kulturnämnden stöder har uppdrag att samverka med fria aktörer. Detta har resulterat i flera konstnärligt intressanta produktioner. Konstnärligt intressanta institutioner kan ge positiva effekter. Så har till exempel dansen utvecklats starkt de senaste åren där GöteborgsOperans danskompani varit en förebild. Kompaniet har vid flera tillfällen arbetat tillsammans med fria aktörer vilket lett till att många nya danskonstnärer nu är verksamma i Västra Götaland. Spännande mötesplatser har skapats där dansen fått tillgång till nya scener, ofta i samverkan med andra samtida uttryck. Andra förebilder för ökat intresse inom ett konstområde är våra nationellt och internationellt kända festivaler och biennaler. Bok- och bibliotek, Way out West, Teater- och dansfestivalen, Göteborgs internationella filmfestival, Borås skulpturbiennal och Göteborgs Internationella konstbiennal. Alla ovan nämnda festivaler har stor internationell medverkan vilket är viktigt utifrån ett kvalitetsutvecklingsperspektiv. För att främja och utveckla konstformerna i Västra Götaland behövs särskilda insatser för det fria kulturlivet. Västra Götalandsregionen vill stärka den enskilde konstutövarens produktionsvillkor. Det innebär möjlighet att utöva och utveckla sin konst. Kollektivverkstäder, ateljéer och scener är exempel på fysiska platser där ny konst växer fram. Centrumbildningar, artistcentra och andra sammanslutningar är exempel på stödfunktioner till de fria utövarna. Sammantaget bildar de en infrastruktur som möjliggör för konstutövaren att utveckla sitt konstnärskap. Kulturnämnden utvecklar dessa stöd genom kulturstrategiska uppdrag. En ny treårig uppdragsperiod startar 2013 där uppdragstagarna bidrar till ett dynamiskt kulturliv och konstnärlig utveckling i Västra Götaland. En annan viktig del i konstartsutveckling är projektmedel. Nya former för finansiering bör prövas i framtiden, nyskapande alternativ prövas. Vid sidan av ovan beskrivna stödformer har nya funktioner av agent och mäklarkaraktär blivit synliga. Dessa kan fungera som komplement till offentligt stödda. Resurser och nya arbetssätt, dessutom en större mångfald, rörlighet och internationalisering krävs för fortsatt kreativ utveckling. Behovet av mötesplatser, förbättrade produktionsvillkor, stöd till frivilliga initiativ, bättre dialog med kommunerna, samarbeten med nationella organisationer och myndigheter och tydliga uppdrag till institutioner och förvaltningar är möjliga vägar. 5.4 Medier Den digitala verkligheten har förändrat medielandskapet i grunden. Skivbranschen var först ut men digitaliseringen är nu synlig inom alla konst och kulturområden. Filmen och den rörliga bilden som kulturform har ökat i betydelse de senaste tio åren. Idag lever vi i ett samhälle som domineras av den rörliga bilden: i TV, på bio, på datorn och på bildskärmar 12

13 i det offentliga rummet. Genom film, spel och digitala läromedel har vi vant oss vid att interagera på nya sätt, vilket har påverkat hela vårt lärande. Vi lär oss allt mindre genom boken, allt mer via skärmen. Den nya tekniken har dessutom påverkat formerna för berättande genom att frammana nya genrer som exempelvis cross media och förstärkt verklighet. Kulturnämndens och regionutvecklingsnämndens satsningar på filmområdet har lett till att Västsverige är en av Europas mest utvecklade infrastrukturer för filmproduktion. Det regionala bolaget Film i Väst samproducerar över hälften av alla svenska långfilmsproduktioner. Detta gör filmen till en av de starkaste kulturnäringarna i Västra Götaland. Volymen av filmproduktioner har skapat en god arbetsmarknad för filmarbetare i alla led. Göteborg International Film Festival är en av norra Europas största och mest publika filmfestivaler. Det stora publik- och branschtrycket är ett bevis på behovet av mötesplatser, både för professionen och för den filmintresserade allmänheten. Det är dessutom härifrån som stora delar av nordisk film hittar ut i världen genom branschträffen Nordic Film Market. Göteborgs filmfestival vill stärka festivalen utanför Göteborg genom digitala smygpremiärer på fyra olika platser i Västra Götaland. Västra Götalandsregionens satsning på Film i Väst och Göteborgs filmfestival ger en tydlig signal om filmens värde som näring och regional utvecklingsfaktor vid sidan av dess lika viktiga konstnärliga och kulturpolitiska värde. Det är ingen överdrift att påstå att dessa regionala filmsatsningar har ritat om kartan för den svenska film- och kulturpolitiken. De flesta innovationerna inom spel och IT-utvecklingen skapas av unga vuxna. Denna kreativa potential behöver bra infrastruktur och stödformer. Västra Götalandsregionen måste hitta nya former för samverkan med dessa kreatörer så att den digitala utvecklingen stärks. Här ska samverkan mellan regionen och Högskolan i Skövde utvecklas. En annan viktig aktör är Gothia science park genom inkubatorverksamheten Sweden game arena. Denna verksamhet delfinansieras av Västra Götalandsregionen. Idag syns en smartphone i var och varannan hand och med dessa har bildskapandet blivit en del av vardagen. Med mobilens kamera tas bilder som ofta redigeras och publiceras direkt i forum som Facebook, Bilddagboken, Twittpic, Instagram och Twitter. Detta nya bildskapande väcker frågor. Ett projekt kring dessa vardagsbilder diskuteras. E-boken har börjat få sitt genombrott även i Sverige. Det innebär nya utmaningar för biblioteken inte minst gällande bibliotekens licens- och avtalskostnader. 6. Handlingsprogram Vissa kulturpolitiskt betydelsefulla områden har Västra Götalandsregionen valt att genomföra i särskilda handlingsprogram. Programmen är regionövergripande och förutsätter en bred samverkan mellan stat, region, kommun, civilsamhället och näringsliv. Handlingsprogrammen stärker tillsammans eller var för sig de av regionfullmäktige prioriterade målen för kulturverksamheten: Barn och ungdomars tillgång till kultur ska öka vid de verksamheter och institutioner och organisationer som regionen stödjer. Tillgängligheten till natur- och kulturturistiska anläggningar och aktiviteter ska öka och omfatta fler perioder under året. De fria kulturaktörernas roll ska stödjas för att uppnå en god geografisk spridning av kulturaktiviteter. 13

14 6.1 Rätt att vara med Se vidgat deltagande Barn och Unga, sidan Natur- och kulturturism Handlingsprogrammet för natur- och kulturturism har tagits fram på uppdrag av regionfullmäktige och utarbetats i nära samarbete med Länsstyrelsen i Västra Götalands Län, Västra Götalandsregionens egna verksamheter, kommunerna samt representanter för näringslivet och civilsamhället. Programmet ska betraktas som en överenskommelse på ett allmänt plan mellan de ledande aktörerna på natur- och kulturturismområdet i Västra Götaland. Tillsammans utvecklar de destinationer, besöksmål och evenemang där naturen och kulturen utgör en självklar grund. Syftet med programmet är att visa på naturens och kulturens betydelse för turismens utveckling samt stärka förutsättningarna för aktörerna inom området att nå nya publikgrupper och en finansiell marknad. 6.3 Maritimt och industriellt kulturarv Västra Götalands historia är i stor utsträckning maritim och industriell, vilket fordrar ett bra bevarande och brukande av detta kulturarv. Västra Götaland har havskust, en av Europas största insjöar och Nordens största hamn mot världen. Dessutom är länet en ledande industriregion med traditioner. Planen är formulerad utifrån ett civilsamhälleligt perspektiv. Hur kan det civila samhället, näringslivet och den offentliga sektorn samarbeta för att på bästa sätt stödja invånarnas behov och eget arbete med sitt kulturarv? Det är ofta föreningar och andra organisationer som ansvarar för ägande, drift, publikt nyttjande och utveckling av detta arv. Planen är långsiktig och syftar till ett bättre nyttjande och skapande av resurser. 6.4 Lust att lära Fantasi, kreativitet, förundran och inte minst lust är oumbärliga för kulturen och för det livslånga lärandet. Genom samverkan mellan kulturinstitutioner och lärandets olika delar vitaliseras och breddas kulturlivet. Inom ramarna för handlingsprogrammet Lust att lära skapas nätverk och plattformar där representanter, från kulturens institutioner och lärandeinstitutioner i allmänhet och folkbildningen i synnerhet, möts. Ett viktigt område för handlingsprogrammet är att skapa möjligheter för medskapande inom ABM-sektorn, arkiv, bibliotek, museer. Genom att nyttja teknikens möjligheter breddas deltagandet i kulturlivet. 6.5 Handlingsprogram för näringslivsutveckling av kultursektorn. I sitt programförslag för perioden slår EU fast att Europa ska bli bättre på att främja innovation. Kulturnämnden och regionutvecklingsnämnden avslutar 2012 ett treårigt handlingsprogram för kulturnäringar i Västra Götaland. Programmet har bland annat vidareutvecklat så kallade platsrelaterade systembyggen. Dessa platser har en unik och icke kopierbar kulturprofil som används för att affärsutveckla området och områdets aktörer. Precis som den europeiska tillväxtoch sysselsättningsstrategin, Europa 2020, understryker, handlar det om att skapa smart tillväxt baserad på kunskap och innovation. Förutom platsrelaterade systembyggen har programmet fokuserat på ytterligare tre områden; tillämpad affärsutveckling, mötes- och nätverksutveckling samt forskningsmiljö och think tank. 14

15 I Västra Götaland utgör kultur- och upplevelsesektorn sju procent av arbetsmarknaden. Sektorn bedöms ha stor tillväxtpotential. Det är viktigt att poängtera att detta arbete måste bedrivas i nära samverkan med övrig tillväxtsektor. En ökad kunskapsöverföring mellan branscher är nödvändig. 7. Strategiska områden För att förverkliga visionen om det goda livet pekar En mötesplats i världen ut fem strategiska områden som alla kan hänföras till de dimensioner som tidigare nämnts. Två är övergripande och i allt väsentliga viktigast för kulturpolitiken att hantera; det vidgade deltagandeperspektivet och insatser för att gynna nyskapande. Övriga insatsområden som utpekas fungerar i vissa fall som metoder eller verktyg till de två övergripande 7.1 Ett vidgat deltagande Målsättning: Kulturlivet ska vara tillgängligt för alla Inom det första strategiska området, vidgat deltagande, beskrivs Västra Götalandsregionens arbete för att stärka de mänskliga rättigheterna, utmaningar och insatser för det prioriterade barn och ungdomsarbetet, folkbildningen samt den idéburna sektorn/sociala ekonomins roll. En stor utmaning ligger i att stärka den unga generationens och våra nya svenskars möjlighet att delta i samhället. Ett vidgat deltagande handlar inte bara om bredare publikgrupper och större allmän tillgänglighet, utan också om ett helt nytt sätt att tänka utifrån organisationsstrukturer, berättelser och inte minst kulturarv. Det immateriella kulturarvet bär man med sig, hur det ska formuleras är en stor fråga. Vad exkluderas och vad inkluderas? Ett vidgat deltagande innebär medvetenhet kring de maktstrukturer som finns. Vi vet genom olika rapporter att utanförskapet inte minskar, att många grupper fortfarande står utanför det demokratiska systemet. Vad och vilka premieras i offentlig bidragsgivning, vilka instrument för ett vidgat deltagande används? Västra Götalandsregionen ska utifrån ett vidgat deltagandeperspektiv fördjupa arbetet genom samverkan, forskning, nya insatser, dialog, omvärldsanalys och flexibilitet. Dialoger måste föras i hela länet för ett framgångsrikt arbete. Genom en särskild struktur, benämnd Den stora kulturen många ska bli fler, ska kulturnämndens långsiktiga uppdragstagares arbete med frågan systematiskt analyseras. Forskningsinsatser ska knytas till de aktiviteter som genomförs. Det strukturerade arbetet drivs som en process inom den ordinarie verksamheten. Statens kulturråd delfinansierar utvecklingsarbetet. Detta arbete har påbörjats Från 2013 kommer även andra uppdragstagare att involveras i processen. Utmaningen ligger i att aggregerat öka kunskapen och medvetenheten kring hur ett vidgat deltagande på sikt kan gestaltas inom den offentligt stödda kulturen Ett jämlikt kulturliv Alla människor har rätt till att delta i kulturlivet som skapare, publik och samtalsdeltagare oavsett ålder, kön, etnisk bakgrund, samhällsklass, sexuell läggning, könsöverskridande identitet, funktionsförmåga eller religiös övertygelse. Inom Västra Götalandsregionen finns en särskild kommitté för rättighetsfrågor. Kulturnämnden har även antagit en handlingsplan för mänskliga rättigheter Syftet är att ta ett samlat grepp och systematiskt arbeta för det långsiktiga målet om att mänskliga rättigheter respekteras inom kulturlivet i Västra Götaland. Handlingsplanen inkluderar mål och konkreta aktiviteter för att uppnå jämställdhet, främja etnisk 15

16 mångfald och öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning ska handlingsplanen utvärderas. Efter utvärdering och revidering kommer en ny handlingsplan för mänskliga rättigheter att antas Jämställdhet Kulturnämnden arbetar aktivt för ett mer jämställt kulturliv. Två av nämndens främsta verktyg för att främja jämställdhet på kulturområdet är uppdragsskrivningar och dialoger med utförarna. Därutöver arbetar kulturnämnden för jämställdhet genom en jämställdhetsintegrerad budgetprocess Mångfald Mångfald berikar kulturlivet. Med hjälp av etnisk och kulturell mångfald bland publik, deltagare och skapare kan kulturen lyftas till nya nivåer. Sedan 2003 finns det en mångkulturkonsulent i Västra Götaland som arbetat för att lyfta den etniska och kulturella mångfalden i kulturlivet. Denna främjandefunktion ingår idag i Kultur i Väst. Kulturnämnden har under 2012 beslutat om en särskild satsning på temat Interkulturella möten. Utgångspunkten är bättre samverkan mellan redan pågående projekt. Uppdrag ska förtydligas i de förvaltningar, föreningar, folkbildningsverksamheter och kulturinstitutioner som medverkar. Dessutom ska nya delprojekt ingå. Kultur i Väst samordnar arbetet, där förutom aktörer inom kulturnämndens ansvarsområde även Enheten för rättighetsfrågor är samarbetspart. El Sistema är en förebild när det gäller att förena satsningar på barn och ungas musikintresse med ett integrationsarbete i förortsmiljö. El Sistema använder orkesterspel och körverksamhet inom kulturskolornas ram som verktyg för social och mänsklig utveckling startade El Sistema i den mångkulturella förorten Hammarkullen på initiativ av Göteborg Symfoniker. Idag är omkring 600 barn med tillhörande familjer medlemmar i El Sistema. Många kommuner i Västra Götaland har varit intresserade av att öka sina kunskaper kring El Sistema. Västra Götalandsregionen i samarbete med Göteborgs Symfoniker och Göteborgs Stad genomför därför konferenser om El Sistema-formen 2012 och Ett Internationellt centrum för interkulturell dialog har under längre tid diskuterats i Västra Götaland. Syftet är att skapa en mötesplats och en ingång för interkulturella arbeten som motverkar diskriminering, främjar inkludering och social sammanhållning och bidrar till en hållbar samhällsutveckling. Offentliga organisationer, företag, kommuner, civilsamhällets aktörer och forskare inom regionen, samt svenska och internationella forskningsinstanser är presumtiva intressenter. Med sitt holistiska förhållningssätt kommer centret att fungera som en förenande ram kring befintliga aktiviteter, samt initiera nya former av organisering, metoder, forskning och aktiviteter Minoriteter Sedan 2006 har Västra Götalandsregionen haft en särskild samrådsgrupp för de fem nationella minoriteterna. Alla fem minoriteterna finns också representerade bland de föreningar som kommittén för rättighetsfrågor tilldelat treåriga organisationsstöd för åren Det regionala engagemanget för de nationella minoriteterna har bland annat medverkat till att göra gruppen romer mer synlig. Det har lett till att Västra Götalandsregionen idag står som huvudman för den romska Agnesbergs folkhögskola i Göteborg. Det är den första romska folkhögskolan i Norden. Förutom undervisning utvecklar folkhögskolan demokratiseringsprocesser genom föreningsverksamheter. 16

17 Resandefolkets historia har lyfts fram i olika projekt på Bohusläns museum. Tillsammans med representanter för resandefolket har projekten Resandeboplatsen Snarsmo, Den skandinaviska resandekartan och utställningen Möt resandefolket genomförts. Denna utställning är nu en del av museets permanenta utställning Gränsland. Röhsska museet i Göteborg har sedan 2008 uppmärksammat den internationella Romadagen den åttonde april genom utställningar och seminarier. Göteborgs Stadsmuseum ska tillsammans med romska grupper i Västsverige genomföra projektet Romsam-är du rom ett utställnings och utbildningsmaterial som erbjuds skilda verksamheter i Göteborgs stad för kompetensutveckling gällande den romska befolkningens situation. Kulturnämnden stöttar ytterligare två minoritetsföreningar genom verksamhetsbidrag, nämligen Regional SIOS Västra Götaland, samarbetsorgan för etniska föreningar i Sverige och distriktsorganisationen av Sverigefinska riksförbundet Tillgänglighet Västra Götalandsregionen har som mål att alla människor, oavsett funktionsförmåga, ska kunna delta i såväl samhällslivet i stort, som i kulturlivet. Arbetet har resulterat i en plan för handikappfrågor, riktlinjer för information i anpassad form och en utbildning i bemötande som använts av cirka anställda i Västra Götalandsregionen. Några av kulturnämndens uppdragstagare bedriver verksamhet av, med och för personer med funktionsnedsättningar. Exempel på dessa verksamheter är Spinn Sveriges första integrerade danskompani med professionella dansare både med och utan funktionsnedsättningar, Share Music Sweden och Teater Kattma. Kultur i väst, förvaltning i Västra Götalandsregionen, arbetar med frågor som rör funktionsnedsattas tillgång till kultur och bibliotek. Detta arbete kommer att utvidgas till att även omfatta personer med psykiskt funktionsnedsättning Barn och unga Av Västra götalands cirka 1,6 miljoner invånare är cirka 25 till 30 procent barn och unga under 30 år. Kulturnämnden har regionstyrelsens uppdrag att särskilt arbeta för ungas delaktighet i i de kulturverksamheter som nämnden stödjer. Västra Götalandsregionen har också beslutat att aktivt arbeta i enlighet med Barnkonventionen. Det betyder att ett tydligt rättighets- och delaktighetsperspektiv genomsyrar alla uppdrag och utvecklingsstrategier. KulturUngdom är en viktig regional aktör som har i uppdrag att stödja ungas projekt på fritiden. Den ungdomsstyrda föreningen samlar i dag cirka medlemmar i åldern år. Kultur Ungdom handlägger projektstödet K-peng, på delegation av kulturnämnden. KulturUngdom är samarbetspart för såväl enskilda individer, föreningar som kommunala förvaltningar. De har också kulturnämndens uppdrag att verka internationellt och utgöra en kontaktlänk inom länet och med andra delar av Sverige. Vid sidan av Handlingsprogrammet Rätt att vara med, som nedan beskrivs, arbetar kulturnämnden för barns och ungas rättigheter genom uppdrag till institutioner och två särskilda budgetposter för målgruppen: ett arrangörsstöd och en så kallad k-peng, se ovan, som är kopplad till ungas eget kulturutövande. Kulturnämnden har även identifierat andra områden att 17

18 särskilt utveckla under kulturplansperioden. Det kan handla om insatser för att minska kunskapsklyftorna, öka ungas rörlighet internationellt, bidra med praktikplatser eller utveckla nya mötesplatser. Handlingsprogrammet Rätt att vara med Kulturnämnden beslutade 2006 att utarbeta ett särskilt handlingsprogram, Rätt att vara med för barns och ungdomars kultur och fritid, där antogs regiongemensamma förhållningssätt och utvecklingsområden. Handlingsprogrammet har följande fem dimensioner: Barn och ungdomar har rätt till inflytande och möjlighet att påverka Alla barn och ungdomar ska ges likvärdiga möjligheter Utveckla samverkan mellan kultur och skola Ökade möjligheter till eget skapande Vidgad syn på kulturbegreppet. Tre projekt har påbörjats under inom ramen för programmet: Projektet KLIV 2.0, som pågår under åren , tar sin utgångspunkt i hur gemensamma samhällsresurser kan användas effektivare med elevernas lärande och bästa i fokus. Hur kan kulturverksamheternas kompetensområden, arbetssätt och digitala rum utgöra en resurs i elevernas vardag och stödja skolans uppdrag. Projekt Kompetensväxling syftar till att utveckla modeller och metoder för att sammanföra ungas kompetens med lokala arbetslivsmuseers kunskap och behov av personell förstärkning under sommarperioden. För att hitta bra modeller och framgångsfaktorer arbetar Västra Götalandsregionen tillsammans med NAV, Nätverket för industrihistoria och arbetslivsmuseer i Väst. Ungas internationella rörlighet. Kulturnämnden satsade på att skapa en bättre infrastruktur för att erbjuda unga möjliga samarbeten och utbyten inom EU och i organisationer som regionen har kontakt med. Kulturnämnden går nu vidare med strukturarbetet i samverkan med regionutvecklingsnämnden och folkhälsokommittén för att på ett sektorsövergripande sätt öka ungas deltagande internationellt. Det praktiska operativa arbetet hanteras av KulturUngdom Efter genomförd förstudie och konferens ska frågan lyftas om hur Västra Götalandsregionen ska arbeta med EU:s flaggskepp, Unga på väg Folkbildningen Allt fler människor upplever att de inte har tillgång till samhällets resurser. I sin förlängning riskerar denna samhällsutveckling att slita isär samhället. För att bryta denna utveckling krävs insatser som får människor att växa och att ge dem verktyg för att ta del av till samhällets resurser. Studieförbunden och folkhögskolorna har lång erfarenhet att arbeta med dessa frågor. Att finnas där behoven är som störst, att ge mest uppmärksamhet åt dem som har minst, är viktiga uppgifter för folkbildningen. Att bryta utanförskapet kan innebära att delta i en studiecirkel, gå en högskoleförberedande kurs på folkhögskola eller att få en medlemsutbildning för sin lokala fackklubb. Västra Götalandsregionen är huvudman för sju folkhögskolor som kulturnämnden ger långsiktiga uppdrag till. Västra Götalandsregionens uppdrag till de av regionen ägda folkhögskolorna handlar om att utveckla arbetet med flexibelt lärande, interkulturell och mångkulturell folkhögskolepedagogik, internat som pedagogisk resurs, miljö- och hälsoarbete samt estetisk 18

19 verksamhet. Västra Götalandsregionen ger dessutom bidrag till tretton rörelseägda folkhögskolor i Västra Götaland och till tio studieförbund. Folkhögskolan är en egen skolform men fungerar också som ett komplement till den ordinarie skolutbildningen. Allt fler ungdomar misslyckas inom den ordinarie grundskolan och gymnasieskolan, vilket har påverkat deltagarunderlagen på folkhögskolorna. Deltagarna är yngre, har mindre arbetslivserfarenhet och sämre utbildning. Folkhögskolorna erbjuder alternativa vägar att skaffa sig kompetenser för vidare studier eller förbättra möjligheten till arbete. Folkhögskolorna och studieförbunden är viktiga aktörer för kompetensförsörjningen i Västra Götaland. Folkhögskolorna har dessutom unika förberedande utbildningar, yrkes- och högskoleutbildningar. Förbunden och skolorna har i uppdrag att stödja föreningslivet. De är även viktiga resurser för sina medlemsorganisationer. Genom studieförbunden och folkhögskolorna skapas lokala resurscentra för civilsamhället. Särskilt viktigt är det att stödja resurssvaga områden eller områden med svagt föreningsliv. Folkhögskolorna och studieförbunden är viktiga aktörer för skapandet av kultur, som arrangör och som arbetsgivare för kulturarbetare. I många fall är de naven i det lokala kulturlivet. Genom sitt arrangörskap sprider de även den professionella kulturen geografiskt och är därför en central aktör för att öka deltagandet i kulturlivet. Ansvaret för folkbildningen är en gemensam angelägenhet för staten, kommunerna, landstingen/regionerna och huvudmännen. Västra Götalandsregionen kommer under att utveckla ett folkbildningspolitiskt inriktningsbeslut Idéburen sektor/social ekonomi Hållbar utveckling handlar även om mänsklig utveckling. Hållbar utveckling bygger på ett samhälle präglat av medborgarkraft. I Sverige har olika typer av föreningar, folkrörelser, frivilligorganisationer och lokala grupper sedan länge spelat en viktig roll för att skapa sammanhållning, engagemang och identitet, lokalt och regionalt. Stor del av det välfärdssamhälle vi ser idag bygger på ett tidigare ideellt engagemang. Det ideella engagemanget är konstant över tid. Halva befolkningen är på något sätt involverad i föreningsverksamhet. Både regionalt och kommunalt har diskussionerna kring den ideella sektorns betydelse ökat. Från att i vissa lägen bara varit en utgiftspost i budgetarbetet inser alla idag vikten av den ideella sektorns kompetens och betydelse utifrån ett hållbart samhällsperspektiv. Det offentliga och ideella måste samverka för att minska utanförskapet i samhället. Dialoger och utvecklingsarbeten måste bygga på respekt och lika villkor. Den ideella sektorn är för alla kommuner i Västra Götaland en mycket betydelsefull aktör i den lokala kulturutvecklingen. Enligt regionens olika riktlinjer och policy ska betydelsen av den sociala ekonomin och dess aktörer tydliggöras i strategiskt utvecklingsarbeten. Västra Götalandsregionens organiserade arbete med den idéburna sektorn har pågått allt sedan regionen bildades. Kulturnämndens arbete med den idéburna sektorn kan indelas i tre delar: organisationsstöd, utvecklingsmedel och främjande/tillväxtarbete Samlade insatser under rubriken ett vidgat deltagande : Förstärka området genom nya medel i kulturnämndens budget

20 I en särskild struktur, benämnd Den stora kulturen många ska bli fler, systematiskt analysera och forska kring aktiviteter som stärker ett vidgat deltagande. En ny reviderad handlingsplan för Mänskliga rättigheter antas 2013 Jämställdhet En kartläggning av jämställdheten och mångfalden i kulturnämndens långsiktiga uppdrag ska ske för perioden Underlaget kommer att analyseras och sammanställas En kvalitativ fördjupning av resultaten som framkommer i kulturnämndens rapport (O)jämn kultur? en kartläggning av jämställdheten i de uppdrag, projekt och stipendier som kulturnämnden beviljat medel ska genomföras på ett urval av kulturnämndens långsiktiga uppdrag. Kulturnämndens långsiktiga uppdrag för perioden innehåller mål om att öka jämställdheten, mångfalden och tillgängligheten för personer med funktionsnedsättningar. År 2014 ska uppdragen utvärderas. Mångfald En internationell El Sistema-konfererens arrangeras Stärka Interkulturella möten som ett särskilt utvecklingsområde, se sida 43 Aktivt följa arbetet med utvecklingen av ett Internationellt centrum för interkulturell dialog Kulturnämndens långsiktiga uppdrag för perioden innehåller mål om att öka jämställdheten, mångfalden och tillgängligheten för personer med funktionsnedsättningar. År 2014 ska uppdragen utvärderas. Minoriteter Fortsatt utveckla nya samverkansmetoder med de nationella minoriteterna Tillgänglighet Riktlinjerna Förmedlingsteknisk tillgänglighet för utställningar och scenkonst, som kulturnämnden antog 2002, ska uppdateras. Kulturnämndens långsiktiga uppdrag för perioden innehåller mål om att öka jämställdheten, mångfalden och tillgängligheten för personer med funktionsnedsättningar. År 2014 ska uppdragen utvärderas. Utvidga Kultur i Väst tillgänglighetsarbete Barn och unga Samverkan mellan kultur och skola - Utifrån erfarenheterna från KLIV 2.0 ska en regional plattform skapas för att fortsatt utveckla metoder och organisering för samverkan mellan kulturens och skolans resurser. Särskild satsning på läsande, skrivande och berättande - En särskild satsning för att inspirera unga till läsande, skrivande och berättande kommer att genomföras. Satsningen planeras i samverkan mellan intresserade kommuner, skolor, författare, bibliotek och berättarnätverk. Ökad delaktighet - Under perioden kommer en utvärdering av nu pågående delaktighetsprojekt att genomföras. Resultatet kommer att utgöra riktningen för hur ett ökat deltagande i offentligt stödda kulturverksamheter kan utformas. Ökad rörlighet - En satsning på ökad internationell rörlighet handlar om att förenkla och synliggöra möjligheter för flera unga att delta i internationella sammanhang. Under perioden är målet att formera en tydlig infrastruktur för detta som bygger på gemensamma mål och strategier mellan den regionala och kommunala nivån. Kulturens roll i arbetsmarknadspolitiken - Under perioden kommer projektet Kompetensväxling att vidgas och utvecklas till att omfatta fler kommuner, platser och sektorövergripande samarbeten. Arrangörsstödet och Skapande skola medel - Dialog förs med Kulturrådet angående samsyn och samordning mellan det regionala arrangörsstödet och det statliga skapande skola- 20