Politiska preferenser har sin grund i djupt liggande övertygelser och trosföreställningar

Transkript

1 Värderingsförändringar i Sverige Värderingsförändringar i Sverige Henrik Oscarsson Politiska preferenser har sin grund i djupt liggande övertygelser och trosföreställningar (Rokeach 1973; van Deth & Scarbrough 1995). Människors värderingar står för stabilitet och oföränderlighet i en tid då opinionsförändringar ibland kan uppfattas som snabba och nyckfulla. Beständiga och varaktiga grundläggande värden är orienteringar som förändras långsamt ofta inte med mindre än att äldre generationer byts ut mot nya och ger stadga åt människors åsikter och attityder. Dessa predispositioner spelar en fundamental roll i alla delar av en opinionsbildningsprocess (Zaller 1992). SOM-institutets kartläggning av utvecklingen av svenska folkets grundläggande värderingar sträcker sig tillbaka till 19-talet. Mätningarna bygger på Milton Rokeachs (1973) teori om mänskliga värden. Rokeach urskilde 18 terminala och 18 instrumentella värden som han betraktade som universella och allmängiltiga för mänskligheten. De terminala värdena refererar till önskvärda existentiella mål (end-states of existence), såsom till exempel frihet, lycka, vänskap, inre harmoni och självförverkligande. De instrumentella värdena refererar till önskvärda sätt att uppträda (modes of conduct), som till exempel artig, modig, intellektuell och kärleksfull (Bennulf & Oscarsson 1996). SOM-institutet valde tidigt att begränsa sig till en kartläggning av Rokeachs terminala värden. I den svenska versionen rymmer Rokeachs frågebatteri tjugosex värden som respondenterna får bedöma efter en femgradig skala från mycket viktigt till inte alls viktigt. Frågeformuleringen är Hur viktigt är följande saker för dig?. SOMinstitutet valde att till skillnad från Rokeach använda en graderingsteknik som innebär att svarspersonerna tar ställning till ett värde i taget. De ges alltså ingen möjlighet att väga olika värden mot varandra. Eftersom många värden uppfattas som mycket viktiga finns den huvudsakliga variationen i svaren mellan svarsalternativen mycket viktigt och ganska viktigt (Alwin & Krosnick 19; Bennulf 1994). Värdefulla svenskar Lärdomarna från tidigare analyser av värderingsförskjutningar har varit att värderingar är mycket stabila och att värderingsförändringar går mycket långsamt. Och så ska det ju vara. Det hade varit svårt att hävda att vi mäter grundläggande värderingar om det vore stora fluktuationer. Analyser av värderingsförändringar bör främst användas till de breda penseldragen när samhällsvetare beskriver den generella Oscarsson, H (12) Värderingsförändringar i Sverige i Lennart Weibull, Henrik Oscarsson & Annika Bergström (red) I framtidens skugga. Göteborgs universitet: SOM-institutet. 527

2 Henrik Oscarsson samhällsutvecklingen på längre sikt. Av den anledningen har SOM-institutet slutat med årliga mätningar av mänskliga värden. Numera finns värderingsbatteriet med i undersökningarna vart tredje år. I tabell 1 redovisas utvecklingen av svenska folkets viktighetsbedömningar Resultaten avser andelen som svarat att de tycker att värdet är mycket viktigt. På fem i topp-listan över de viktigaste värdena återfinns hälsa (83 procent), frihet (81 procent), familjetrygghet (79 procent), ärlighet (79 procent) och en värld i fred (77 procent). De fem minst viktiga värdena är makt (5 procent), frälsning och rikedom (7 procent), socialt anseende (15 procent) och teknisk utveckling ( procent). Resultaten är inte överraskande eftersom rangordningen av värdena har varit mycket stabila över tid. Hälsa och frihet ligger genomgående högt medan rikedom, frälsning och makt ligger lågt. Stor stabilitet kännetecknar alltså svenska folkets värderingar. De värderingsförskjutningar som ägt rum i befolkningen som helhet är överlag blygsamma. Huvuddelen av värdena uppfattas som lika viktiga idag som för 25 år sedan. Men det finns tydliga undantag, och vi kommer att därför att fokusera på de fåtal värden där vi faktiskt kan se förskjutningar. Resultaten är svårtolkade det tycks nämligen inte finnas någon teori om värderingsförändringar som duger särskilt bra att förklara förändringsmönstren för samtliga värden (Oscarsson 05). Bland de värden som tydligt blivit mindre viktiga är en ren värld som minskat i betydelse från 81 till procent hela trettio procentenheter mellan 1988 och 11. Värdet en vacker värld har minskat i ungefär samma omfattning, från 59 till 42 procent under samma period (se tabell 1). En möjlig tolkning av nedgången är att dessa båda värden sammanhänger med den tydligt minskade betydelse svenska folket tillskrivit miljön som viktigt samhällsproblem under perioden (se inledningskapitlet i denna volym). Värden som landets säkerhet och en värld i fred bedöms också som allt mindre viktiga. Utvecklingen är här lätt att knyta till en av de mest inflytelserika samhällsteorierna om värderingsförskjutningar Ronald Ingleharts teori om den tysta revolutionen som förutspår en gradvis förskjutning från materialistiska till postmaterialistiska värderingar (Inglehart 1977). I takt med att generationer som vuxit upp i krigstider under knappa materiella förhållanden byts ut mot generationer som i större grad fått mer grundläggande behov av fysisk säkerhet och materiella omständigheter uppfyllda, kommer de materialistiska värderingarna att successivt minska i betydelse. Landets säkerhet och en värld i fred är just sådana materialistiska värderingar som teorin förutser skall minska i viktighet (Inglehart 1997). Ett annat värde på tillbakagång under senare delen av 00-talet är ärlighet. Andelen svenskar som anser att ärlighet är mycket viktigt har minskat från 89 procent till 79 procent, och huvuddelen av detta fall har ägt rum under det senaste decenniet. Motsvarande utveckling kan konstateras för sann vänskap som också noterar klart lägre viktighetsbedömningar i de tre senaste mätningarna 06, 08 och 11. Om det handlar om verkliga värderingsförändringar är alltid svårt att bedöma när 528

3 Värderingsförändringar i Sverige Tabell 1 Svenska folkets viktighetsbedömningar av grundläggande mänskliga värden Andel som uppfattar värdet som mycket viktigt (procent) hälsa en värld i fred ärlighet frihet familjetrygghet rättvisa kärlek inre harmoni sann vänskap lycka landets säkerhet en ren värld ett behagligt liv en vacker värld jämlikhet självaktning visdom självförverkligande ett liv fullt av njutning ett spännande liv teknisk utveckling socialt anseende rikedom frälsning makt År Genomsnitt Förändring ± ±0 Årlig genomsnittlig förändring -0, -0,45-0,38-0,18-0,01-0,43-0,01-0, -0,46-0,24-0, -1,19 +0,35-0,72 0,12-0, -0,12-0,23 +0, +0,07-0,27-0,04-0,05-0,06-0,03 Kommentar: Värdena har rangordnats efter den genomsnittliga andelen mycket viktigt under perioden I SOM-undersökningen 1986 ingick ett mindre frågebatteri med Rokeach-frågor. De resultaten presenteras dock inte här. Källa: De nationella SOM-undersökningarna

4 Henrik Oscarsson man har med enskilda indikatorer att göra eftersom språkbruk och innebörd också förändras över tid. Uttryck som var gångbara på 19-talet kan för uppväxande generationer uppfattas som ålderdomliga. I tidigare analyser har SOM-institutet uppmärksammat att individualistiska värderingar i somliga analyser kallade esoteriska njutningsvärden eller hedonistiska värden har ökat i betydelse bland svenskarna (Holmberg & Weibull 07:28f). Hit hör värden som ett liv fullt av njutning och ett behagligt liv. Fram till och med 02 fanns det en svagt ökande tendens att svenska folket bedömde dessa värden som allt viktigare. Såväl ett behagligt liv som ett liv fullt av njutning nådde sina högsta noteringar 02 (65 respektive 35 procent). Men därefter har betydelsen av dessa värderingar blivit klart mindre igen (se tabell 1). Det är svårt att förklara varför utvecklingen för de individualistiskt orienterade värdena stannat upp och vänt tillbaka. Även det kanske tydligaste individualistiska värdet i Rokeach-batteriet självförverkligande visar också på en tydlig minskning i de senaste SOM-undersökningarna: 24 respektive 25 procent i 08 och 11 års mätningar är de lägsta hittills. Värdet jämlikhet knyts ofta till grundläggande vänster-högeruppfattningar. Norberto Bobbio har övertygande lyckats argumentera för att människors divergerande syn på jämlikhet utgör fundamentet för vänster-högerdimensionen (Bobbio 1996). Ser vi till utvecklingen över tid tycks det möjligen ligga något i detta. Jämlikhet värderades relativt lågt i början av 19-talet, växte sig mer betydelsefullt fram till millennieskiftet (högsta noteringen 59 procent 02) för att sedan falla tillbaka igen. Med lite god vilja matchar tidsserien hyfsat de regeringsskiften vi haft under perioden. Värderingsförändringar i olika generationer Att försöka uppskatta livscykel-, generations- och periodeffekter på värderingar, attityder och beteenden är ett klassiskt angreppssätt i samhällsvetenskaplig forskning (Mason & Fienberg 19). Men för att bli framgångsrik kräver manövern tillgång till stora mängder tvärsnittsdata som gärna täcker in flera generationers hela livsspann. SOM-institutets tidsserier över svenskarnas grundläggande värderingar är visserligen kvartssekellånga men i de här sammanhangen måste tidsfönstret på tjugofem år ändå betraktas som snävt. Ändå har serierna nu blivit så pass långa att det blivit möjligt att pröva på kohortanalyser i syfte att undersöka värderingsförändringar i olika generationer under perioden Kanske kan kohortanalys vara ett sätt att skingra dimmorna för att bättre begripa sig på de värderingsförskjutningar som har ägt rum? En generation definieras som en grupp personer som vuxit upp under likartade sociala, politiska och ekonomiska förutsättningar. Idén är att personer som tillhör samma generation delar gemensamma erfarenheter oftast kopplade till grundläggande behov, fysisk säkerhet, materiella omständigheter, tillväxt eller tekniktillgång som format dem under uppväxttiden. De olika erfarenheter som danat individer 5

5 Värderingsförändringar i Sverige som tillhör samma generation bör i så fall vara synliga även när individerna åldras. I en analys av generationsskillnader ska det därför finnas tydliga och distinkta skillnader i värderingar, preferenser och beteenden som kan knytas till de formativa erfarenheterna i ungdomsåren. I litteraturen finns många sätt att definiera generationer (Zukin, Keeter et al. 06; Tapscott 09). Var gränserna ska dras mellan olika generationer och hur de ska benämnas är dock mycket omtvistat och varierar också från undersökning till undersökning beroende på vad som ska förklaras. Erfarenheten är dock att resultaten från analyser av generationsskillnader brukar vara mycket robusta för valet av kategoriseringar (Oscarsson & Persson 10). I den här värderingsanalysen har vi valt att urskilja fem generationer utan att ge dem olika namn: 1) personer födda före det andra världskriget (födda före 1939), 2) fyrtiotalister och femtiotalister ( ), 3) sextiotalister (19-19), 4) sjuttiotalister ( ) och 5) personer födda senare än 19. Dessa kategorier motsvarar ganska väl flera av de mest populära generationsindelningarna som används i forskning om generationseffekter (Wass 08). Det enorma datamaterialet om svenska folkets värderingar skulle räcka till för att genomföra ett mycket stort antal analyser. Analyserna i det här kapitlet får betraktas som en första kartläggning, ett slags aptitretare när det gäller hur materialet kan berika forskningen om värderingsförskjutningar i olika generationer. I figurerna 1-7 redovisas utvecklingen över tid inom de fem generationerna för de sju värden som i tidigare analyser har visat sig vara bland de viktigaste när det gäller att porträttera värderingsförskjutningar i Sverige och de som brukar vara de mest generationsskiljande (Bennulf & Oscarsson 1996; Oscarsson 03; Oscarsson 05). De två första värdena vi redovisar är de materialistiska värderingarna landets säkerhet och en värld i fred. Det är de två värden som alltid har uppfattas som klart viktigare bland äldre än bland yngre personer. Mycket riktigt visar det sig att personer födda före det andra världskriget värderar landets säkerhet klart högre än rekordårsgenerationen födda under 19- och 19-talet, som i sin tur värderar landets säkerhet högre än yngre generationer (se figur 1). Kohortanalysen visar också att förkrigstidsgenerationen värderar landets säkerhet lika högt idag som för ett kvartssekel sedan; viktighetsbedömningarna är stabila över tid inom denna generation. Vi kan sluta oss till att det är demografiska förändringar yngre generationer avlöser de äldre och värderingsförskjutningar inom de yngre generationerna som tillsammans står bakom den minskade betydelsen av landets säkerhet. Det närbesläktade värdet en värld i fred som också kan knytas till erfarenheter från uppväxtförhållanden med större knapphet och större fysisk osäkerhet visar ett mycket likartat mönster som för landets säkerhet. Förkrigsgenerationen värderar fred klart högre än yngre generationer och förändringarna över tid bland de äldsta är blygsamma (se figur 2). I de yngre generationerna är värderingsförändringarna mer dramatiska: bland personer födda senare än 19 har betydelsen av en värld i fred minskat från 86 procent 02 till 64 procent

6 Henrik Oscarsson Figur 1 Viktighetsbedömningar av landets säkerhet i fem generationer (procent) Figur 2 Viktighetsbedömningar av värld i fred i fem generationer (procent)

7 Värderingsförändringar i Sverige Figur 3 Viktighetsbedömningar av behagligt liv i fem generationer (procent) Figur 4 Viktighetsbedömningar av ett liv fullt av njutning i fem generationer (procent)

8 Henrik Oscarsson Figur 5 Viktighetsbedömningar av spännande liv i fem generationer (procent) Figur 6 Viktighetsbedömningar av självförverkligande i fem generationer (procent)

9 Värderingsförändringar i Sverige Figur 7 Viktighetsbedömningar av lycka i fem generationer (procent) Kommentar till figur 1-7: Resultaten är hämtade från nationella SOM-undersökningar Figurerna visar andelen som betraktar värdet som mycket viktigt i fem olika generationer. Alla datapunkter i figurerna bygger på minst 100 svarspersoner. Observera att skalan på y-axeln inte startar från noll i figurerna 1, 2, 3 och 7. Diagrammen har dock anpassats så att de täcker in ett lika stort intervall (figurerna 1, 2, 3 och 7 löper från till procent och figurerna 4, 5 och 6 från 0 till procent). I 1986 års nationella SOM-undersökning ingick Rokeachs värdeskalor men enbart för ett begränsat antal värden. Eftersom resultaten från 1986 avviker från de undersökningar där alla 25 värdena ingår i batteriet har vi valt att exkludera 1986 från analysen. Så långt de värden som uppfattas viktigare i äldre än yngre generationer. De fem övriga värdena är typiska ungdomsvärden som alltid har bedömts vara viktigare bland yngre än bland äldre. Kohortanalysen kan berätta i vad mån dessa bedömningar är stabila över tid inom generationerna eller om det äger rum värderingsförskjutningar. Parallella förändringar i olika generationer kan indikera närvaro av livscykeleffekter, det vill säga att vissa värden blir mer eller mindre viktiga som ett resultat av ökad ålder. Värderingsförändringarna när det gäller ett behagligt liv uppvisar stor stabilitet inom de olika generationerna samtidigt som det är tydliga generationsskillnader (se figur 3). Värdet av ett behagligt liv uppfattas som viktigare i yngre än äldre generationer. År 11 var det 72 procent av personer födda som ansåg att ett behagligt liv var mycket viktigt. Motsvarande andel bland personer födda var 48 procent. 535

10 Henrik Oscarsson Även när det gäller ett liv fullt av njutning sorterar generationerna i rätt ordning: 19- och 19-talisterna värderar njutning högst och förkrigsgenerationen lägst (se figur 4). Liksom med de andra värdena är värderingsförändringarna inom de äldre generationerna mer blygsamma; här dominerar bilden av stabilitet, medan yngre generationer uppvisar en större variation över tid. Under det senaste decenniet har ett liv fullt av njutning värderats allt lägre av de tre yngsta generationerna i vår analys; som exempel har sextiotalisternas viktighetsbedömningar minskat från 39 till 25 procent. Ett spännande liv är också klart viktigare ju yngre generation en individ tillhör (se figur 5). Även här har de två äldsta generationerna varit mer stabila i sina uppfattningar medan det varit större värderingsförskjutningar bland sextiotalister och sjuttiotalister. Här kan vi tydligt se att ett spänningsfyllt liv har blivit mindre viktigt under perioden Bland sjuttiotalisterna har andelen som tycker att det är mycket viktigt med ett spännande liv minskat från procent 19 till 32 procent 11. I den yngsta generationen födda efter 19 är det viktigare med ett spännande liv (43 procent 11) och här finns ännu inte några tecken på förändrade viktighetsbedömningar. Misstanken kan vara att de flesta i denna generation alltjämt är yngre än år och fortfarande värderar ett spännande liv högt inte för att de tillhör just denna generation utan helt enkelt för att de är unga. En analys av värderingsförändringar måste ta hänsyn till att många av generationsskillnaderna kan bero på var människor befinner sig i sin livscykel (fysisk ålder) snarare än i vilken tid de råkat födas. Även när det gäller självförverkligande avslöjar kohortanalyserna samma utveckling, ja kanske till och med ännu mer dramatiskt: Sedan år 00 har betydelsen av självförverkligande minskat med trettio procentenheter bland 19-talisterna, från 57 till 27 procent (se figur 6). Sextiotalisterna och sjuttiotalisterna håller med andra ord på att i snabb takt värderingsmässigt närma sig sina föräldrar som föddes på 19-och 19-talen och även sina mor- och farföräldrar födda före det andra världskriget. Generationsskillnaderna är fortfarande kvar men gapen håller på att slutas, kanske för att en stor andel av sextiotalister och sjuttiotalister hunnit bli - år gamla. Betydelsen av lycka, slutligen, har minskat inom alla generationer, framför allt under det senaste decenniet och allra mest bland sextiotalisterna, från 77 procent 02 till procent 11 (se figur 7). Det är bara de allra äldsta, förkrigsgenerationen, som går mot strömmen; i denna grupp har betydelsen av lycka tvärtom blivit större. Andelen som uppfattar lycka som mycket viktigt har ökat från 52 procent 06 till 58 procent 11. Stabilitet och förändring i värderingar Slutsatsen av våra kohortanalyser har visat att det existerar bestående och tydliga skillnader i värderingar mellan olika generationer. Svenska folkets viktighetsbedömningar tycks till en del bero på vilka omständigheter och levnadsvillkor som 536

11 Värderingsförändringar i Sverige rådde vid den tidpunkt då man föddes. Samtidigt är det tydligt främst illustrerat av tendensen till parallella och samtidiga förändringar inom alla generationer att det också finns livscykeleffekter, det vill säga att värderingar förändras allteftersom människor blir äldre. Det som har påverkat de olika generationerna under de senaste tjugofem åren är att individerna som ingår i dem har blivit i genomsnitt tjugofem år äldre. En serie av regressionsanalyser (som inte redovisas här) kan bekräfta att det finns effekter av individers ålder livscykeleffekter på svenska folkets viktighetsbedömningar av olika värden som är oberoende av generationstillhörighet. Värderingar tycks alltså samtidigt ha olika ingångsvärden i olika generationer och förändras långsamt över tid i takt med att individer åldras. Så som nästan alltid är fallet drar vi slutsatsen att det är både livscykeleffekter och generationseffekter som bidrar till att skapa förändringarna i svenska folkets grundläggande värderingar under perioden Bakom den överväldigande stora aggregerade stabiliteten i svenska folkets värderingar vi har visat i det här kapitlet finns även stora inslag av föränderlighet. Denna föränderlighet är tecken på att alla slags värderingar inte är helt stabila inom olika generationer, något som står i strid med grundantaganden inom värderingsforskningen. Vad människor anser vara viktigt förändras genom livet. I takt med att människor åldras sker värderingsförändringar som framför allt innebär att utpräglade ungdomsvärden som till exempel njutning, självförverkligande och lycka blir mindre viktiga. Under det kvartssekel SOM-institutet har haft möjlighet att kartlägga svenska folkets värderingar är det framför allt sextiotalist- och sjuttiotalistgenerationerna som genomgått en snabb värderingsförskjutning som innebär att de har blivit mer lika sina föräldrar. Det kommer att bli spännande att fortsätta följa dessa generationer till pensionsåldern. Referenser Alwin, Duane F. & Jon A. Krosnick (19). The Measurement of Values in Surveys: A Comparison of Ratings and Rankings. Public Opinion Quarterly 49: Bennulf, Martin (1994). Miljöopinionen i Sverige. Lund, Dialogos. Bennulf, Martin & Henrik Oscarsson (1996). Värdelösa ungdomar? I Jarlbro, Gunilla, Red. (1996). Ungdomars opinioner. SOM-rapport 15. Göteborgs universitet, SOM-institutet. Bobbio, Norberto (1996). Left & Right. The Significance of a Political Distinction. Cambridge, Polity Press. Holmberg, Sören & Lennart Weibull, Red. (07). Det nya Sverige. SOM-rapport 41. Göteborgs universitet, SOM-institutet. Inglehart, Ronald (1977). The Silent Revolution: Changing Values and Political Styles among Western Publics. Princeton, Princeton University Press. Inglehart, Ronald (1997). Modernization and Postmodernization. Cultural, Economic, and Political Change in 43 Societies. Princeton, Princeton University Press. 537

12 Henrik Oscarsson Mason, William M. & Stephen E. Fienberg (19). Cohort analysis in social research: beyond the identification problem. New York, Springer-Verlag. Oscarsson, Henrik (03). Våra grundläggande värderingar. I Holmberg, Sören & Lennart Weibull, Red. (03). Fåfängans marknad. SOM-rapport 33. Göteborgs universitet, SOM-institutet. Oscarsson, Henrik (05). Om individualisering. I Bjereld, Ulf, Marie Demker, Jan Ekecrantz & Ann-Marie Ekengren, Red. (05). Det hyperindividualiserade samhället. Umeå, Borea. Oscarsson, Henrik & Mikael Persson (10). Unga väljare i Sverige. I Wohlgemuth, Daniel, Red. (10). FOKUS10: En analys av ungas inflytande. Stockholm, Ungdomsstyrelsen. Rokeach, Milton (1973). The Nature of Human Values. New York, The Free Press. Tapscott, Don (09). Grown up digital: how the net generation is changing your world. New York, McGraw-Hill. Van Deth, Jan W. & Elinor Scarbrough, Red. (1995). The Impact of Values. Oxford, Oxford University Press. Wass, Hanna (08). Generations and turnout. Generational effect in electoral participation in Finland. University of Helsinki, Department of Political Science. Zaller, John (1992). The Nature and Origins of Mass Opinions. Cambridge, Cambridge University Press. Zukin, Cliff, Scott Keeter, M Andolina, K Jenkins & M X. Delli Carpini (06). A new engagement?: political participation, civic life, and the changing American citizen. Oxford; New York, Oxford University Press. 538