Åsikter om energi och kärnkraft

Transkript

1 Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet Energiopinionen i Sverige Per Hedberg och Sören Holmqvist [ SOM-rapport nr 10:02 ] Preliminära resultat från SOM-undersökningen 09

2 Tabell 1 Åsikter om kärnkraftens långsiktiga användning i Sverige () fråga: Vad är din åsikt om kärnkraftens långsiktiga användning som energikälla i Sverige? åsikt avveckla kärnkraften snarast avveckla kärnkraften, men använd de kärnkraftsreaktorer vi har tills de har tjänat ut använd kärnkraften och förnya efterhand kärnkraftsreaktorerna, men bygg inga fler använd kärnkraften och satsa på fler kärnkraftsreaktorer i framtiden ingen bestämd åsikt/ej svar antal personer andel avveckla andel använda övervikt avveckla ± Kommentar: Frågeformuleringen år skiljer sig något åt från formuleringen åren Svarsalternativet avveckla kärnkraften senast till år 10 ändrades 05 till avveckla kärnkraften snarast. Figur 1 Avveckla eller använda kärnkraften på lång sikt? Opinionsutvecklingen () avveckla använda ingen åsikt använda avveckla ingen åsikt Kommentar: Se tabell 1 för enkätfrågans utformning år 08. Svarsalternativ 1-2 har definierats som avveckla medan svarsalternativ 3-4 klassificerats som använda. Åren respektive användes delvis annorlunda enkätfrågor. I figur 1 används den äldre femdelade enkätfrågan för åren och den nya fyrdelade därefter.

3 Tabell 2 Avveckla eller använda kärnkraften långsiktigt efter olika social och politiska variabler () avveckla snarast avveckla, men använd rektorerna tills de tjänat ut använd och förnya, bygg ej fler använd och satsa på fler reaktorer ingen åsikt/ ej svar antal personer övervikt avveckla kön man kvinna ålder utbildning grundnivå mellannivå universitet/högskola hushållsinkomst låg låg Medel hög hög familjeklass arbetarhem tjänstemannahem högre tjänstemannahem jordbrukarhem företagarhem bostadsort landsbygd tätort stad Stockholm/Göteborg/Malmö vänster-höger dimension klart till vänster något till vänster varken vänster eller höger något till höger klart till höger grön-grå dimension klart åt det gröna hållet något åt det gröna hållet varken grön eller grå något åt det gråa hållet klart åt det gråa hållet partisympati V S MP C FP KD M SD FI PP inget parti oro för: Förändringar i jordens klimat oroande oroande inte särskilt oroande inte alls oroande samtliga Kommentar: Intervjufrågan om kärnkraften redovisas i tabell 1. Resultaten gäller för år 09. Hushåll med inkomster mellan kr har kategoriserats som låg, mellan och kr som låg, mellan kr som medel, mellan kr som hög och mer än kr som hög. Uppgiften om familjeklass bygger på en självklassificeringsfråga: Om du skulle beskriva ditt nuvarande hem, vilket av nedanstående alternativ stämmer då bäst?. Måttet på den gröna dimensionen bygger på en fråga om ett miljövänligt samhälle. Frågan är formulerad som ett förslag där svarspersonerna ombeds bedöma om förslaget är bra, bra, varken bra eller dåligt, dåligt eller dåligt. Frågeformulering var: Satsa på ett miljövänligt samhälle även om det innebär låg eller ingen tillväxt. Skalan från bra förslag till dåligt förslag har i tabellen omtolkats till ytterpunkter på en grön-grå dimension där bra förslag motsvarar klart åt det gröna hållet och dåligt förslag motsvarar klart åt det gråa hållet. Människors vänster-högerideologi har mätts med en självklassificeringsfråga. Frågan om oro för klimatförändringar lyder: Om du ser till läget idag, vad upplever du själv som mest oroande inför framtiden, när det gäller Förändringar i jordens klimat.

4 Tabell 3 Avveckla kärnkraften på lång sikt () påstående: Sverige bör på lång sikt avveckla kärnkraften? bra förslag bra förslag varken bra eller dåligt förslag dåligt förslag dåligt förslag ej svar antal personer andel bra förslag andel dåligt förslag övervikt bra förslag Tabell 4 Riskbedömningar i kärnkraftsfrågan (medeltal) fråga: Vad anser Du om följande risker som har diskuterats i samband med kärnkraften? Hur stor är risken för Hur stor är risken för: att kärnkraften leder till att allt fler länder skaffar sig atomvapen? 6,2 6,8 6,5 5,8 5,7 5,5 5,9 5,7 5,9 5,8 5,6 5,9 5,2 5,2 5,5 5,0 5,0 5,2 5,4 5,4 5,5 5,3 5,7 5,5 5,1 att vi i Sverige inte kan hantera och slutförvara kärnkraftens avfall på ett säkert sätt? --- 6,1 6,1 5,8 5,7 5,2 5,4 5,3 5,1 5,3 4,8 5,2 4,5 5,0 4,6 4,8 4,6 4,5 4,7 4,5 4,4 4,4 4,9 4,8 4,4 en större olycka med radioaktivt utsläpp i ett kärnkraftverk i Sverige? 4,8 4,8 4,4 3,9 3,9 3,5 3,7 3,7 4,0 3,9 3,6 3,9 3,7 3,6 3,6 3,5 3,6 3,4 4,0 3,6 3,5 3,6 4,1 4,0 3,8 att länderna i Östeuropa inte kan hantera sina kärnkraftverk och sitt kärnavfall på ett säkert sätt? ,8 8,7 8,9 8,4 8,5 8,5 8,5 8,2 8,1 8,2 8,0 7, sabotage/terroraktivitet mot ett kärnkraftverk i Sverige , ,5 sabotage/terroraktivitet vid transporter eller förvaring av kärnavfallet i Sverige ,6 5,1 5,1 5, , ,5 Kommentar: Medeltalen kan variera mellan 1,0 ( lite risk) och 10,0 ( stor risk). Siffrorna för 1980 är hämtade från Kampen om kärnkraften av Sören Holmberg och Kent Asp (1984: 476). Ett markerar att frågan ej ställts.

5 Tabell 5 Vilka energikällor bör Sverige satsa på? () fråga: Hur bör vi i Sverige satsa på nedanstående energikällor under de närmaste 5-10 åren? energikällor och undersökningsår satsa mer satsa ungefär som idag satsa mindre än idag helt avstå från energikällan ingen åsikt vattenkraft vindkraft solenergi kärnkraft biobränslen fossil-/naturgas fortsättning nästa sida

6 Tabell 5 (forts) energikällor och undersökningsår satsa mer satsa ungefär som idag satsa mindre än idag helt avstå från energikällan ingen åsikt kol olja vågkraft Kommentar: Resultaten omfattar enbart svarspersoner som kryssat för något svarsalternativ. Andelen personer som hoppar över de olika delfrågorna varierar mellan 4-9 genom åren. Tabell 6 Andel positiva till att satsa mer på vindkraften efter social grupptillhörighet och partisympati () kön man kvinna ålder bostadsort ren landsbygd mindre tätort stad, större tätort de tre storstäderna utbildning grundnivå/obligatorisk mellannivå universitet/högskola partisympati V S MP C FP KD M SD FI PP inget parti samtliga Kommentar: Personer som inte besvarat frågan ingår ej i basen. Frågeformulering redovisas i tabell 5.

7 Tabell 7 Förtroende för olika aktörer i energi- och kärnkraftsfrågan. Andel svarspersoner som anger ett eller () fråga: Hur har Du för följande grupper när det gäller information om energi och kärnkraft? miljöorganisationer kärnkraftsindustrin regeringen forskare journalister statliga myndigheter elbolagen Kommentar: Frågan innehöll också svarsalternativen respektive. Personer som ej besvarat frågorna (mellan 4-10 genom åren) är inte medtagna i basen. Ett markerar att frågan ej ställts. Tabell 8 Förtroende för offentliga myndigheter när det gäller information om energi () fråga: Hur har Du för följande offentliga myndigheter när det gäller information om energi ingen uppfattning antal personer balans andel känner till Naturvårdsverket Energimyndigheten Kärnkraftsinspektionen (SKI) Kommunens energirådgivare Energimarknadsinspektionen Kommentar: Svarsalternativen är,,, samt känner inte till myndigheten. Förtroendebalansen är beräknad som andelen eller minus andelen eller. I 05 års undersökning återfinns inte svarsalternativet ingen uppfattning. I basen som anger andel ingår personer som besvarat frågan och känner till myndigheten. Andelen personer som ej besvarat de olika frågorna varierade mellan , och och Andelen som känner till myndigheten är beräknad bland samtliga personer som besvarat frågan.

8 Tabell 9 Förtroende för Energimyndigheten när det gäller information om energi () ingen uppfattning antal personer balans andel känner till myndigh. kön man kvinna ålder bostadsort ren landsbygd mindre tätort stad, större tätort de tre storstäderna utbildning grundnivå mellannivå universitet/högskola hushållsinkomst låg låg medel hög hög familjeklass arbetarhem jordbrukarhem tjänstemannahem högre tj.mannahem företagarhem anställningssektor statlig kommunal landstingskommunal privat partisympati V S MP C FP KD M SD FI PP inget parti vänster-höger dimension klart till vänster något till vänster varken eller något till höger klart till höger grön-grå dimension klart åt det gröna hållet något åt det gröna hållet varken grön eller grå något åt det gråa hållet klart åt det gråa hållet politiskt intresse intresserad intresserad inte särskilt intresserad inte alls intresserad för politiker fortsättning nästa sida

9 Tabell 9 (forts) ingen uppfattning antal personer balans andel känner till myndigh. kärnkraftsåsikt avveckla kärnkraften använd kärnkraften läser morgonpress mer sällan/aldrig dagar per vecka dagar per vecka minst 6 dagar per vecka läser kvällspress mer sällan/aldrig dagar per vecka dagar per vecka minst 6 dagar per vecka ser Aktuellt/Rapport mer sällan/aldrig dagar per vecka dagar per vecka dagligen samtliga Kommentar: Svarsalternativen är,,,, känner inte till myndigheten samt ingen uppfattning. I basen som anger andel ingår personer som svarat på frågan och känner till Energimyndigheten. Andelen personer som ej besvarat de frågan var 4. Andelen som känner till myndigheten är beräknad bland samtliga personer som besvarat frågan. Frågeformulering redovisas i tabell 8. Förtroendebalansen är beräknad som andelen eller minus andelen eller. Hushåll med inkomster mellan kr har kategoriserats som låg, mellan och kr som låg, mellan kr som medel, mellan kr som hög och mer än kr som hög. Anställningssektor avser endast förvärvsarbetande personer. Måttet på den gröna dimensionen bygger på en fråga om ett miljövänligt samhälle. Frågan är formulerad som ett förslag där svarspersonerna ombeds bedöma om förslaget är bra, bra, varken bra eller dåligt, dåligt eller dåligt. Frågeformulering var: Satsa på ett miljövänligt samhälle även om det innebär låg eller ingen tillväxt. Skalan från bra förslag till dåligt förslag har i tabellen omtolkats till ytterpunkter på en grön-grå dimension där bra förslag motsvarar klart åt det gröna hållet och dåligt förslag motsvarar klart åt det gråa hållet. Placeringen på vänster-högerdimensionen bygger på en självklassificeringsfråga. Läsning av morgon- och kvällspress avser tidningarnas pappersupplagor.