Allt är relativt Fyra frågor och fyra huvudpersoner

Transkript

1 Allt är relativt Fyra frågor och fyra huvudpersoner Användartips Det här materialet är till för dig som vill inleda ett samarbete med lokala arbetsgivare/företagare i syfte att förbättra förutsättningarna på arbetsmarknaden för människor med någon typ av funktionsnedsättning. En bra start kan vara att bjuda in till en motivationsträff under enkla former. Som stöd för ett sådant initiativ har Handikappförbunden och Arbetsmarknadsstyrelsen tillsammans tagit fram ett material bestående av: en kort film, som presenterar fyra yrkesverksamma personer i vardagssituationer ett texthäfte med de medverkande personernas berättelser och tillhörande diskussionsuppgifter ett informationsblad om olika stödformer i samband med rekrytering av personer med funktionshinder tips för användare av materialet Film Total speltid för hela filmen är 11 minuter. Vi får följa de fyra personerna i korta scener, på arbetet och fritiden. Det är bilderna som tillsammans med musikinslagen förmedlar innehållet, utan annat tal än det som hör till de skildrade situationerna. De fyra fristående avsnitten föregås av ett mycket kort bildcollage som introducerar de medverkande personerna och deras yrken. Dessa är i tur och ordning 1. Anna Ingebrigtsen, 33, telefonist och trafikledare 2. Kristoffer Olofsson, 27, bilskollärare. 3. Eva Sten, 43, ekonomichef 4. Dan Andersson, 49, ljudtekniker Filmen vill motivera och öppna för reflektion och samtal, som kan leda till engagemang och konkreta handlingar för att människor med funktionshinder ska få tillgång till arbetslivet.

2 Texthäfte Var och en av de fyra personer som medverkar i filmen kommer till tals i en kort berättande text, baserad på en intervju. Till varje berättelse hör tre frågor, formulerade ur arbetsgivarperspektiv, som anknyter till filmens och textens porträtt av en yrkesmänniska. Därtill beskrivs en situation som på något sätt knyter an till den skildrade personen, men ändå är helt olik för att undvika sammanblandning. Beskrivningen är tänkt att utgöra underlag för samtal kring tanke- och handlingsalternativ i den aktuella och liknande situationer. Informationsblad Den mycket kortfattade informationen i materialet om stödformer vid rekrytering av personer med funktionshinder bör kompletteras och konkretiseras genom direkt kontakt med en representant för Arbetsförmedlingen. Tips till användaren Användartipsen, riktar sig främst till personal inom Arbetsförmedlingen och representanter för handikapprörelsen och vill stimulera dig som umgås med planer på att dra igång ett långsiktigt arbete riktat mot lokala företagare/arbetsgivare. Det aktuella materialet är avsett som igångsättare av en process och bör följas upp, fördjupas och konkretiseras i ett fortsatt samarbete. För det fortsatta arbetet finns ytterligare material att beställa hos Handikappförbunden.

3 Förslag till upplägg av en träff med företagare/arbetsgivare Inbjudan En viktig förutsättning för en lyckad träff är att deltagarna i möjligaste mån anländer med rätta förväntningar. Därför lönar det sig att lägga ned möda på att formulera inbjudan så att mötets syfte, innehåll och ramar klart framgår. Ett exempel på lämplig form för en träff med målgruppen kan vara ett frukostmöte, kort och effektivt högst 1 ½ timme. Filmvisning När alla hälsats välkomna, fått sig något till livs och hunnit bekanta sig med varandra lite, kan det vara dags att starta arbetet genom att visa filmen, vilket kan ske på olika sätt: Hela filmen på en gång, utan pauser mellan avsnitten, och därpå samtala om den och de frågeställningar som den väcker Hela filmen men ett avsnitt i taget, med en kort stunds gemensam reflektion innan åskådarna möter nästa person Bara ett avsnitt. Du har då i förväg bland de fyra valt ut en person att fokusera på. Samtal om filmen Vilken form för visning du än väljer gäller det att med varsam hand fånga upp de känslor och tankar som filmen väckt. Som mötesledare kan du antingen låta deltagarna dela intryck med dem som sitter närmast under några minuter (bikupa) eller lämna ordet fritt i hela gruppen. I det senare fallet finns risk för att någon eller några blir dominerande och att de flesta kommer att välja lyssnarrollen. En kompromiss mellan de två formerna för bearbetning är att först lämna öppet för bikupesamtal och sedan inför hela gruppen efterlysa några exempel på reaktioner. De synpunkter som då kommer upp försöker du sedan använda som brygga över till nästa moment. För att ge en mer handfast utgångspunkt för samtalet efter filmen kan du på whiteboard eller blädderblock rita upp en stor sol, med fem strålar. Så ber du deltagarna rita motsvarande figur på ett papper och sedan på varje stråle skriva in ett ord som hör ihop med den egna upplevelsen av filmen tanke, känsla eller idé någon typ av reaktion. Efter en sådan enskild reflektionshandling kan det vara lättare att vända sig till andra, jämföra solar och samtala om filmen.

4 Berättande text + arbetsuppgifter Som komplement till filmen finns en skriven berättelse om varje person med tillhörande diskussionsuppgifter. Om du som mötesledare valt att arbeta med bara ett filmavsnitt, faller det sig naturligt att alla i gruppen läser berättelsen om den person ni just sett på film och arbetar vidare med de frågor som den aktualiserar. Om ni däremot sett hela filmen kan ni tillsammans i gruppen enas om en av personerna att fördjupa er i. Om mötesdeltagarna är 12 eller fler kan ett bra alternativ vara att dela upp sig i fyra mindre grupper som tar hand om var sin person och arbetar med tillhörande diskussionsfrågor och samtalssituation. Färre deltagare än 12 kan naturligtvis ändå dela upp sig och behandla olika avsnitt av filmen. I de senare alternativen kan du som mötesledare ge smågrupperna i uppdrag att avslutningsvis för de övriga mycket kort presentera ett dilemma eller en fråga som gruppen stött på under sin diskussion och fortfarande brottas med. Detta tjänar syftet att föra samman mötet i en gemensam aktivitet innan det blir dags att avrunda och enas om hur man vill gå vidare med arbetet.

5 Hur går vi vidare? Kom ihåg att syftet med mötet är att sätta igång en process. Det viktiga är därför att deltagarna innan de skiljs åt tagit ställning till om de vill arbeta vidare med frågorna och att de som är intresserade nått enighet om formerna för sitt fortsatta samarbete. Nästa steg måste vara klart formulerat, ansvarig eller sammankallande utsedd, tid och plats om möjligt överenskomna. Här några förslag till frågeställningar som kan vara till hjälp. Är du intresserad av att arbeta vidare med de frågor som väckts genom filmen och dagens diskussioner? och om du är intresserad: Hur tycker du att det här mötet ska följas upp? Vad skulle du vilja veta mera om? Kan vi enas om tid och plats för att träffas och gå vidare?

6 Är du representant för Arbetsförmedlingen? När det gäller olika möjligheter till ekonomiskt stöd, anpassningar och hjälpmedel kan man vänta sig många frågor från de församlade arbetsgivarna. I detta första skede räcker det med kortfattade svar. Tanken är ju att skapa fler tillfällen för fördjupad information. Men det är värdefullt om du också kan erbjuda dig att stå till tjänst med svar på frågor som arbetsgivarna kan skicka via mail, efter hand som de dyker upp. Du blir då en förmedlande länk till möjligheter en mycket viktig funktion när det gäller den förändringsprocess som mötet syftar till att sätta igång. Se till att deltagarna har namn, telefonnummer och e-postadress. Är du representant för Handikappförbunden? Säkert finns det anledning att förmoda att det under diskussionerna dyker upp frågor om olika funktionshinder. Du kanske själv vill initiera sådana samtal. Här några förslag till frågeställningar att kasta fram för att få igång diskussionen: Vad tänker du när du hör att en dryg miljon av Sveriges befolkning enligt egen uppfattning har någon form av funktionsnedsättning? Vad kan ett handikapp bero på förutom individens egna funktionshinder? Hur många av er som är eller har varit anställda har fått jobbet utifrån en bedömning av er muskelkraft eller fysiska förmåga? Följdfråga: Om inte musklerna var avgörande, vad var det i stället? Vilka hinder ser du som arbetsgivare för att anställa en person med funktionshinder? Vad skulle kunna få dig att ändra inställning? Det är också viktigt att mötesdeltagarna ser dig som kontaktperson för Handikapprörelsen, att de kan nå dig med frågor och känner att de i dig har ett kunnigt bollplank för sina funderingar.

7 Kontaktinformation Innan mötet avslutas är det viktigt att alla deltagare finns förtecknade med namn, företag, telefonnummer och e-postadress på en lista. Du som ansvarig för mötet sammanställer, renskriver och skickar ut deltagarlistan till alla, gärna tillsammans med några enkla minnesanteckningar. Utskicket bör också innehålla namn, telefon, fax och e-postadress till vardera representanten för Handikappförbunden och Arbetsförmedlingen, så att alla lätt kan komma i kontakt för ytterligare information vid behov. Material att gå vidare med Efter det inledande mötet kan du i det fortsatta arbetet ha god hjälp av ett material som Handikappförbunden tagit fram på grundval av erfarenheterna från projektet Agenda 22, företag. Det består av: Inspirationsbok en stegvis handledning i hur man kan få med sig företagare i att jobba för ett arbetsliv tillgängligt för alla Allt är relativt Långsam en lathund med råd och idéer i samband med rekrytering av personer med funktionshinder Allt är relativt Konsumtionshandikappad en broschyr om hur alla blir vinnare när vår vardag görs tillgänglig för människor med funktionshinder Materialet kan beställas direkt hos Handikappförbundens samarbetsorgan Sturegatan 4, Box 1386, Sundbyberg. Tel: , fax: , texttelefon: , e-post hso@hso.se