Remissvar. Förslag till föreskrifter om hygieniska gränsvärden samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna. B Mellblom/Dnr 93/2011

Transkript

1 Arbetsmiljöverket Vår referens/dnr: B Mellblom/Dnr 93/2011 Er referens/dnr: Stockholm CTK 2005/33624 Stockholm Remissvar Förslag till föreskrifter om hygieniska gränsvärden samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna Svenskt Näringsliv (SN) har fått rubricerad remiss för synpunkter. Tillsammans med medlemsorganisationerna vill SN framföra följande. Allmänna kommentarer Svenskt Näringsliv ser positivt på Arbetsmiljöverkets arbete med att minska regelmängden. Regelbördan handlar givetvis inte endast om antalet paragrafer eller mängden text utan i lika hög grad om struktur och språk. Vi ser därför med tillfredsställelse att Arbetsmiljöverket valt att behålla de hygieniska gränsvärdena i en egen föreskrift, något som vi tror gagnar tydligheten och uppdaterbarheten. Generellt har HGV-föreskriften blivit mer lättillgänglig i och med att många paragrafer flyttats till föreskrifterna om Kemiska arbetsmiljörisker. Svenskt Näringsliv anser att principen att flytta de allmänna råden och lägga in dessa direkt efter respektive paragraf fungerar i denna föreskrift. Fler kommer att läsa de allmänna råden. Den nya strukturen innebär dock att den mängd text som kan flyttas blir mindre och leder därför till att den totala informationslängden minskar. De gamla allmänna råden fungerade i något avseende som en handbok till området. Genom temasidorna om Hygieniska gränsvärden har dock Arbetsmiljöverket ett utmärkt verktyg att bibehålla och även öka informationen om hygieniska gränsvärden och därmed bidra till ökad kunskap inom området. Svenskt Näringsliv vill i detta sammanhang framhålla vikten av att nivåerna på gränsvärdena för enskilda ämnen eller grupper av ämnen ligger i paritet med våra konkurrentländer i främst Europa. Det är inte acceptabelt med stora avvikelser med tanke på konkurrensneutraliteten. Det är vår förhoppning att det blir en ökad harmonisering i gränsvärdessättningen i EU och vi ser gärna att Arbetsmiljöverket är en aktiv part i detta arbete. S V E N S K T N Ä R I N G S L I V C O N F E D E R A T I O N O F SW E D I S H E N T E R P R I S E P O S T A D R E S S /AD D R E S S : SE S T O C K H O L M B E S Ö K/VI S I T O R S: S T O R G A T A N 19 T E L E F O N /PH O N E : +4 6 ( 0 ) F AX: + 46 ( 0 ) w ww. s v e n s kt nari ng sl i v.s e O R G N R P O S T G I R O : B A N K G I R O

2 2(7) Föreslagna åtgärder är ofta punktutsug och andningsskydd. För mindre företag kan kostnaderna för sådana åtgärder vara betydande. Självfallet ska ingen behöva utsättas för skadliga halter av kemiska ämnen på sin arbetsplats men vi ser ingen anledning till att Sverige ska ligga i frontlinjen för sänkningar som sannolikt endast har marginell betydelse ur arbetsmiljösynpunkt. Vi vill också lyfta frågan om mätmetoder, något som vi upplever har varit eftersatt. Senast AV publicerade sådan information var 2000 i Principer och metoder för provtagning, dvs. 11 år sedan. Det är mycket angeläget att databasen Kemsite verkligen görs tillgänglig på Arbetsmiljöverkets webb senast när den nya HGV-föreskriften träder i kraft. Ytterligare förseningar vore olyckligt. Införandet av den nya Not B är i grunden positivt och bidrar med värdefull information ur ett arbetsmiljöperspektiv. Vi anser dock att den nya beteckningen innebär en otydlighet hur det hygieniska gränsvärdet ska tolkas, t ex när det finns risk för synergieffekter? Vi ser gärna en utveckling av texten samt exempel i de allmänna råden, se nedan Kommentarer till enskilda paragrafer mm. När det gäller föreslagen tidpunkt för ikraftträdande invänder vi kraftfullt mot Arbetsmiljöverkets förslag. Den 1 december 2011 är alldeles för snävt. Vi har förståelse för att Sverige pga. EU-regler måste införa vissa regler och gränsvärden redan under innevarande år. Svenskt Näringsliv förordar därför att man i stället lyfter ur dessa ur föreskriften och behandlar dem separat. Kommentarer till enskilda paragrafer mm 1 I denna paragraf hänvisas till samma tillämpningsområde som Kemiska arbetsmiljörisker. Vi ser helst att tillämpningsområdet anges i klartext även i förevarande föreskrift. Hänvisningar försvårar läsandet och dessutom är motsvarande avsnitt i Kemiska arbetsmiljörisker inte helt lättillgängligt. Allmänna rådet: I rådet skrivs det om mikrobiologiska föroreningar och att det kan gälla mjöldamm eller hudepitel från djur. Dessa två exempel är inte att betrakta som mikrobiologiska jmf definitionen i AFS 2005:1 (Mikrobiologiska arbetsmiljörisker). Möjligen kan man använda begreppet organiska föroreningar. Alternativt kan man lägga till ordet också så att texten istället lyder Det kan t.ex. även gälla mjöldamm eller Men i gamla HGV-föreskriftens första paragraf står det att föreskriften ej gäller mikrobiologiska föroreningar. Beroende på definitionen i nya 1 som nu vilar på Kemiska arbetsmiljörisker så har kanske tillämpningsområdet vidgats, eller? Det känns något oklart och bör förtydligas. 2 Bra med flera förtydliganden och utvecklade definitioner. 3 Tredje stycket: Meningen om mätning vid ny utrustning eller förändringar borde flyttas till allmänna rådet, då det mer har karaktär av förtydligande, rekommendation. Allmänna rådet: är inte helt lätt att förstå. Förtydligas.

3 3(7) 4 Här har det skett en förändring från tillräckliga kunskaper till genomgått utbildning som gett både teoretiska och praktiska kunskaper. Att skriva om utbildning skapar frågetecken. Även om man delvis anger vad som ska ingå vet man inte hur lång utbildnings som krävs, hur den ska dokumenteras osv. Det finns idag ingen vedertagen utbildning eller kurs och att då kräva utbildning skapar bara förvirring. Dessutom kan den som utför mätningar mycket väl tillägnat sig tillräckliga kunskaper t ex genom praktik. Vi förordar att man skriver tillräcklig kunskap och erfarenhet och i allmänna rådet förtydligar vad som avses. Allmänna rådet hänvisar till en standard. Det är vår bestämda uppfattning att man bör undvika att referera till standarder främst av kostnads- och tillgänglighetsskäl. När det gäller vägledning avseende provtagning och analys bör man istället referera till Kemsite som ju ska bli tillgänglig på myndighetens webb i samband med den nya föreskriftens ikraftträdande. 5 Ordet kemiska borde tas bort. Det förekommer såväl fysikaliska som mikroskopiska metoder. 6 Man har ändrat från inandningszonen till inandningsluften vilket är mindre bra. Inandningsluften är den luft som dras ned i lungorna, i vilken det svårligen låter sig mätas. Det är mer korrekt att prata om luften i andningszonen. Allmänna rådet: Första stycket sista meningen. Varför just var femte person? Bättre skriva färre antal. Styckena 3 och 4 förefaller vara två versioner på samma text. Texten i stycke fyra anser vi vara något tydligare men vi undrar över passusen om mäta innanför en skyddsmask. Detta är knappast något standardförfarande och är givetvis svårt tekniskt. Mer naturligt är att göra en beräkning utifrån maskens skyddsfaktor. 7 Paragraftext och allmänt råd skulle kunna bli något tydligare. När är det OK att bara mäta under representativ exponering jmf med att mäta under 75 % av arbetstiden för att kunna få fram ett värde för jämförelse med nivågränsvärdet? 9 I gamla HGV-föreskriften fanns i 18 krav på förnyad mätning senast efter 3 månader om mätning visat på ej godtagbar halt. Kravet finns nu i nya Kemiska arbetsmiljörisker 23. Om inte texten om förnyad mätning finns kvar bör det i nya 9 finnas en hänvisning till aktuell paragraf i nya Kemiska arbetsmiljörisker och inte bara en allmän hänvisning till föreskriften Kemiska arbetsmiljörisker. Bilaga 1, andra stycket: not 1 ska ändras till not 2 Bilaga 1, tabell: Varför står Aerosol under anmärkning? Borde det inte stå Damm, rök, dimma, aerosol? Om inte, behövs en förklaring. Bilaga 1, tabell: Radongas Vad menas? Radon är en gas. Bilaga 1, Ändrings-/omprövningssymbol: Det vore önskvärt att alla typer av förändringar i listan jmf med föregående föreskrift markeras med # även om ändringarna kan tyckas små såsom borttagande av noter.

4 4(7) Bilaga 1, CAS-nr: byt ut ordet se mot enligt. Bilaga 1, Anmärkning: Informationen om den nya Anm B, bör utvecklas. Går det att säga något om vid vilka bullernivåer det finns risk för hörselskada? Går det att ange en db-gräns/-intervall? Vad leder Anm B till i praktiken? Bilaga 1, Anmärkning: I texten om Anm C står det att Risk för cancer finns även vid. I enlighet med hur texterna om t ex reproeffekter är formulerad anser vi att man bör lägga till ett kan så att lydelsen blir Risk för cancer kan även finnas vid Kommentarer till ämnen/ämnesgrupper i HGV-listan Rättelser och förtydliganden: Nya ämnen eller ämnen med omprövade gränsvärden markeras i listan med #. Det förekommer ett antal ändringar av uppgifter om ämnen i listan som inte markerats med denna symbol och vilka inte heller berörts i dokumentationen inkl konsekvensutredningen. Om det är genomtänkta och vetenskapligt välgrundade förändringar eller om det finns andra skäl framgår inte. Eftersom det är många detaljer att kontrollera kan vi givetvis ha missat tidigare gjorda ändringar och tagit dem för nya. Det vore önskvärt att alla typer av förändringar markeras även om ändringarna kan tyckas små, exempelvis borttagande av noter. - Bensylklorid saknar Anm C - Bensylbutylftalat har felaktigt förts upp på B-listan i nya Kemiska Arbetsmiljörisker - Bisfenol A; ( ) saknas i CAS-nummerregistret - Bisfenol A; saknas i gränsvärdeslistan (bilaga 1) med not 19 + förses med # - 2,4-diaminotoluen; saknar Anm S - 3,3 -diklorbenzidin; saknar Anm S - S[2-(dimetylamino)etyl]-pseudotioureadihydroklorid; finns på B-listan som sensibiliserande men har fått ett C i HGV-listan, som alltså borde vara S. Lägg helst till PBA 1 inom parentes - dipropylenglykolmonometyleter; Anm H borttagen, borde förses med #: - etyl-2-cyanoakrylat; ämnet har fått Anm S i listan. Addera #. - etylentiourea; borttagning från cancerdelen av B-listan, borde förses med #: - fenylglycidyleter; har i gamla listan Anm S och M. Nu H och S? Borde förses med #: - fibrer, asbest; har fått Anm M i listan borde få #. - 2-(2-metoxietoxi)etanol ( ) saknas i gränsvärdeslistan (bilaga 1) med not 19 - koldisulfid; Ny Anm B borde få # - kolmonoxid; Ny Anm B borde få # - kvicksilver, Ny Anm B borde få # - metylakrylat, ämnet har fått Anm M i listan, borde få # - metyl-2-cyanoakrylat; har fått Anm S i listan, borde få # - nitrotoluen; 2-nitrotoluen har fått Anm C och R, borde få # - pentylacetater saknar markering för ändring # i HGV-listan (sänkt NGV) - vätecyanid saknar # i listan

5 5(7) Synpunkter på ändrade gränsvärden och klassificeringar: Antimon och antimonföreningar Förslaget innebär en halvering av nuvarande nivågränsvärde, NGV. De NGV i en handfull andra länder som Arbetsmiljöverket tar upp som exempel ligger samtliga på samma värde som det nuvarande svenska gränsvärdet. Den studie som verket lutar sig mot avseende den kritiska effekten luftvägsirritation har en stor svaghet i och med att det förekommit peakexponering som i underlaget beskrivs som mycket högre. En av de djurstudier Arbetsmiljöverket tar upp kunde inte påvisa någon effekt vid samma halt som nuvarande NGV. Enligt vår bedömning är den vetenskapliga förankringen bristfällig. Bisfenol A Bisfenol A är ett nytt ämne i föreskriften och hamnar i HGV-listan med not 19, dvs NGV 10 mg/m 3 som ska användas som en rekommendation. Det saknas en konsekvensanalys men vi förutsätter att en sådan presenteras när ett ordinarie NGV så småningom införs. Bly och oorganiska föreningar Svenskt Näringsliv vänder sig emot de skäl Arbetsmiljöverket anför som motiv till sänkningen av gränsvärdet för bly och oorganiska blyföreningar. Det finns redan idag ett antal föreskrifter som reglerar exponeringen för fertila, gravida och ammande kvinnor. Sammantaget torde dessa utgöra ett tillräckligt gott skydd för just denna grupp. Svenskt Näringsliv hänvisar till och instämmer med det särskilda yttrande som lämnats av Industriarbetsgivarna och Teknikföretagen. Kobolt och oorganiska föreningar Beträffande kobolt och oorganiska koboltföreningar hänvisar Svenskt Näringsliv till och instämmer med det särskilda yttrande som lämnats av Industriarbetsgivarna och Teknikföretagen. Kvarts Svenskt Näringsliv noterar att Arbetsmiljöverket inte gjort någon konsekvensbedömning/-utredning av cancerklassificeringen av kvarts. En cancerklassning menar vi trots allt är en kraftfull ändring även om gränsvärdet inte förändrats. Det pågår arbete med att sammanställa ett vetenskapligt underlag över kvarts i den Svenska kriteriegruppen för hygieniska gränsvärden varför en förändring av nuvarande HGV, även om det inte är en ändring av nivån utan bara en C-klassning, förefaller att gå händelserna i förväg. Det är i vårt tycke lämpligt att avvakta resultatet av detta arbete. Första utkastet kommer sannolikt att presenteras i slutet av september. Arbetet i kriteriegruppen borgar för en mycket grundlig genomlysning av vetenskapliga data. Den rapport som AV förefaller ha använt för sitt förslag till cancerklassificering har inte genomgått samma kvalitativa granskning. Svenskt Näringsliv hänvisar till och instämmer med det särskilda yttrande som lämnats av Industriarbetsgivarna och Teknikföretagen.

6 6(7) Lacknafta Arbetsmiljöverket föreslår såväl en sänkning av nuvarande NGV (och det rekommenderade korttidsvärdet) som en ändrad definition av lacknafta. Därtill kommer en anmärkning för Hudupptag. Den föreslagna ändringen av definitionen innebär att det i praktiken inte görs någon åtskillnad mellan lågaromatisk lacknafta och vanlig lacknafta med ca 15% aromater. Detta anser vi vara mycket olyckligt ur arbetsmiljösynpunkt då det riskerar att backa utvecklingen och att man i företagen återgår till att använda produkter med högre aromatinnehåll, vilka ofta är både billigare och tekniskt bättre. När det gäller den föreslagna halveringen av NGV instämmer vi i det särskilda svar som lämnats av bl a Plast- & Kemiföretagen och Kemisk-Tekniska Leverantörförbundet, KTF. Litium och litiumföreningar Beträffande litium och litiumföreningar hänvisar Svenskt Näringsliv till och instämmer med det särskilda yttrande som lämnats av Industriarbetsgivarna och Teknikföretagen. Organiska syraanhydrider När det gäller de organiska syraanhydriderna instämmer vi i det särskilda svar som lämnats av bl. a Plast- & Kemiföretagen och Kemisk-Tekniska Leverantörförbundet, KTF. Pikrinsyra Pikrinsyra är ett nytt ämne i föreskriften och hamnar i HGV-listan med not 19, dvs. NGV 0,1 mg/m 3 som ska användas som en rekommendation. Det saknas en konsekvensanalys men vi förutsätter att en sådan presenteras när ett ordinarie NGV så småningom införs. Radon underjordsarbete För radon vid underjordsarbete föreslås en betydande sänkning av gränsvärdet. Detta får stora konsekvenser för gruvföretagen i form av organisationsförändringar och ändringar i produktionsplaneringen. Svenskt Näringsliv stödjer det yttrande som lämnats av Industriarbetsgivarna och Teknikföretagen. Styren Förslaget innebär en halvering av nuvarande NGV. De sex NGV som Arbetsmiljöverket tar upp som exempel från andra länder ligger samtliga på samma värde som det nuvarande svenska gränsvärdet eller strax däröver. När det gäller styren instämmer Svenskt Näringsliv i det särskilda svar som lämnats av bl. a Plast- & Kemiföretagen och Kemisk-Tekniska Leverantörförbundet, KTF. Svavelsyra NGV dras ned till 1/10 av nuvarande värde samt får en cancerklassning. När det gäller klassificeringen med Anm C anser Svenskt Näringsliv att underlaget är osäkert vilket också framgår av Kriteriegruppens vetenskapliga underlag.

7 7(7) Trädamm Trädamm har sedan länge Anm C i HGV-listan. Svenskt Näringsliv anser att det ska framgå vilka träslag eller typer av träslag som anmärkningen gäller. I enlighet med carcinogendirektivet borde anmärkningen reserveras för s.k. hårda träslag. Vi ansluter till det yttrande som lämnats av Skogsindustrierna och Trä- och Möbelföretagen, TMF. SVENSKT NÄRINGSLIV Christer Ågren