Svante Påhlsons tankar om parken Huvudlinjer Utveckling efter Söder om herrgården Norr och öster om herrgården Väster om herrgården

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svante Påhlsons tankar om parken Huvudlinjer Utveckling efter 1959. Söder om herrgården Norr och öster om herrgården Väster om herrgården"

Transkript

1

2 Svante Påhlsons tankar om parken Huvudlinjer Utveckling efter 1959 Söder om herrgården Norr och öster om herrgården Väster om herrgården Framtiden av Wäinö Aaltonen

3 Om riksintressen Bakgrund och beskrivning Karaktäristiska element Problem och hot Den gamla gården, fram till 1919 Modernisering, fram till 1939 Uppbyggnad och färdigställande, fram till 1959 Stagnation och utveckling, fram till 2007 Grundidéer Rådgivare till urval Placering Ändringar efter 1959 Register skulptur - skulptör Register skulptör - skulptur Länsstyrelsen i Värmland: Riksintresse för kulturmiljövården, Rottneros

4 På uppdrag av stiftelsen och Länsstyrelsen i Värmland har detta projekt om Rottneros Park genomförts. Rottneros Park är ett riksintresse för kulturmiljövården och besitter stora kulturhistoriska värden. Dessa värden är avhängiga av att parken förvaltas så att de består. Sedan parken i någon mening stod klar 1959 har ekonomiska och andra realiteter inneburit att anläggningen i många avseende har måst rationaliseras och delvis ändra inriktning. I dessa processer är det av största betydelse att de ursprungliga idéerna inte överskuggas och att de kulturhistoriska värdena, som ger anläggningen dess berättigande som riksintresse, inte försvinner. att fungera som en fördjupning av riksintressebeskrivningen och ger en sammanfattande bakgrund och beskrivning av parken, dess bärande element och kulturhistoriska värden, samt en resumé över hoten mot riksintresset. Delarna därefter ägnas åt byggnadsbeskrivningar och förteckning över representerade skulptörer och deras verk. Syftet med rapporten är att sammanfatta parkens utveckling, visa dess karaktärsbärande komponenter, lyfta fram kulturvärdena, samt peka på de problem som äventyrar riksintresset. Avsikten är att bistå vid parkens förvaltande, genom att både utgöra ett referensverk för vad anläggningen består av och hur den är avsedd att upplevas, samt för att underlätta vid de prioriteringar som oundvikligen måste göras. Utifrån genomgånget material har en beskrivning gjorts av hur Rottneros Park växt fram och utvecklats fram till i dag. Parkens byggnader, övriga anläggningar, skulptursamling och planteringar har studerats. Det material rapporten baseras på är tidigare publicerade skrifter, arkivmaterial innehållande korrespondens med skulptörer och andra som bidragit Dessutom har personer med god kännedom om Rottneros Parks utveckling intervjuats. Huvuddelen av underlaget samlades in introduktion till parken samt en kort historik över Rottneros. För att sedan beskriva parkens förändring redovisas dess utseende vid fyra olika tillfällen; 1919, 1939, 1959 och 2007, med hjälp av kartor och text. omvälvande förändringar hade ännu genomförts hade en omfattande nydaning skett, dock utan ambition att göra Rottneros till en unik skulptur- och parkanläggning för allmänheten. Efter andra världskrigets slut tog parkens utveckling fart, och 1959 var dess huvuddrag klara. Utvecklingen avstannade inte men gick långsammare, och i vissa avseenden kan man tala om en avveckling. Slutligen beskrivs parken som den såg ut I den följande delen analyseras riksintresset Rottneros. Analysen är avsedd

5 Forsen i Rottna älv nämns första gången i ett pergamentbrev från Den äldste kände ägaren till Rottneros är väpnaren Peder Germundsson som nämns i ett brev Rikligt med fornfynd vittnar dock om att bebyggelse har funnits här långt tidigare. Vid utgrävningar 1947 hittades en del föremål som kan dateras till år 1000 e. Kr. går tillbaka på ordet rotn som har betydelsen ryta. Os har betydelsen mynning. Bygdeforskaren Arvid Noreen menar att godset kan ha tillhört Värmlands jordebok. Bland ägarna under 1500-, och familjerna Myhrman, Uggla och Bratt. Värd att särskilt omnämnas är Sven Elfdalius som var superintendent, en motsvarighet till biskop i vissa stift, i Karlstad vid 1600-talets mitt. John Hall d.ä. ägde år 1787 drygt hälften av bruket och förvärvade resterande del Efter hans död gick det vidare till sonen John Hall d.y., som förslösade sitt arv. Jan Fröding, farfar till den berömde skalden Gustaf Fröding, kom 1839 i besittning av Rottneros säteri. Fyra år senare sålde han det till Sven Kihlén och dennes svärson Gustaf Adolf Wall. Den senare blev från 1855 ensam ägare till Rottneros. I 20 år var Wall ägare, men under krisen som följde efter fransk-tyska kriget försattes han i konkurs. Den så kallade bruksdöden under 1800-talet slog mycket hårt i Värmland. Verksamheterna vid Rottneros järnbruk, som var de år tidigare hade bergsingenjör Hampus Edvard Montgomery förvärvat Rottneros. Han genomförde en omställning av driften genom utveckling av den mekaniska verkstaden, skogshanteringen, sågverksrörelsen och jordbruket, och därmed kom Rottneros perspektiv kan betecknas som avgörande för att företaget Rottneros existerar ännu idag togs det nya träsliperiet för pappersframställning i drift och 1902 startades produktion av elektricitet genom vattenkraft. Driften var dock vansklig och när Montgomery avled 1911 var verksamheten konkursmässig. Överstelöjtnant Svante Påhlson, som var förlovad med Montgomerys näst yngsta dotter Greta, övertog tillsammans med de elva syskonen Montgomery företaget. ombildades det till ett aktiebolag Under Påhlsons ledning utvecklades Rottneros AB till ett storföretag. Med hjälp av de resurser som detta genererade förverkligade Påhlson ett parallellt livsprojekt, nämligen Rottneros Park, som blev en turistattraktion av nationella mått. Rottneros var då sedan länge riksbekant som förebilden till Ekeby i Selma Lagerlöfs. Efter Påhlsons död 1959 stannade bruksverksamheten i familjens ägo under ytterligare ett antal år. Den epoken ändade med en avsäljning av de kraftproducerande och industriella sidorna 1975 och Rottneroskoncernen lever sedan dess vidare separerat från Rottneros herrgård och lantbruket, som stannat inom familjen återköptes även parken till den av Påhlsons barnbarn bildade stiftelsen. Driften av parken sköttes av ett handelsbolag fram till 2007, då Rottneros huvudbyggnad brinner ner. Första gången var 1784 då Jan Antonsson och hans maka ägde gården. En ny byggnad stod klar året därpå. Nästa brand inträffade 1843 och ett nytt hus på samma plats återuppfördes av Gustaf Adolf Wall i början av 1850-talet. Herrgården brann en tredje gång Det nya huset, ritat av Georges von Dardel, stod klart 1932, och kom att utgöra en tongivande komponent i parkanläggningen som växte fram under de följande decennierna. och till herrgården hörde, som vanligt var i självhushållets tid, en nyttoträdgård. I den odlades det även för avsalu långt in på 1900-talet. Vid 1800-talets början utgjordes trädgårdsarealen av två hektar söder om huvudbyggnaden och omnämndes som nya trädgården. En äldre trädgård låg nere vid området för stationshuset. Under mitten av 1800-talet fanns under en period en ambulerande trädgårdsmästarskola, som bland annat hölls på Rottneros.

6 Som herrgård med trädgårdsanläggning har Rottneros en lång historia. Rottneros Park som koncept, och som den framstår i dag, skapades dock i stort sett av Svante Påhlson under en intensiv period vid 1900-talets mitt. I detta avsnitt beskrivs parkens utveckling genom fyra nedslag vid årtalen 1919, 1939, 1959 och Hur såg parken ut 1919 när Svante och Greta Påhlson tog över Rottneros? Med de nya ägarna följde en intensiv utvecklingsperiod som förvandlade herrgårdens omgivningar till en modern herrgårdspark med omgivande fruktträdgård och trädgårdsodlingar. Denna utvecklingsperiod avstannade vid andra världskrigets utbrott Efter krigsslutet tog utvecklingen fart på nytt, men med en ny uttalad ambition. Svante Påhlsons dröm om sagans Ekeby kunde i efterkrigstidens goda tider skulpturer. Påhlson ville visa ett Rottneros som levde upp till de vallfärdande turisternas och de framstående besökarnas förväntningar. Han realiserade sin egen vision samtidigt som han skapade något som han avsåg skulle gagna bygden. Arbetet med anläggningen pågick med stor intensitet ända fram till Påhlsons död 1959, då parken i stort sett hade den utformning han eftersträvat. Perioden efter Svante Påhlsons död har präglats av utmaningen att underhålla den stora parken på omkring 22 hektar - parkering och ytterområden inte inräknat - samt att anpassa den till nya tiders önskemål och andra ekonomiska förutsättningar. Området har inhägnats och entréavgift tas ut. Nya attraktioner har tillkommit medan andra har avvecklats. Svante Påhlsons tankar om parken Svante Påhlson gifte sig med Margareta (Greta) Montgomery Efter påbörjades en upprustning av dels lantbruket och dels miljön runt herr-. Beträffande trädgården tyder en bevarad skiss på att man till en början mest intresserade sig för hur trädgårdsodlingen skulle utvecklas. Anläggningen upplevdes inte som riktigt ståndsmässig av ägarna, och efter branden 1929 uppstod dessutom en debatt i svensk press om hur Ekeby, det vill säga Rottneros herrgård, skulle byggas upp. Den nya herrgården, som ritades av Georges von Dardel med drag av nyklassicism, hade en helt annan framtoning än den gamla. Uppförandet av den nya huvudbyggnaden blev kostsamt, och oron ute i världen gjorde att det dröjde innan några större satsningar på parken i samma anda kunde göras. Först efter andra världskrigets slut kunde parkens utveckling komma i gång på allvar. Resurserna var omfattande i och med att aktiebolaget Rottneros Bruk stod för kostnaderna. Påhlson skrev Parken och skulpturerna liksom arkitekturen bör förstärka det romantiska skimret över sagans Ekeby och låta dem sammansmälta med den omkringliggande naturen. med utblick mot sjöytorna och de blånande höjderna. Det framstår som centralt att i skapandet av räta linjer ändå utnyttja landskapets egna skönhetsvärden och öppna vyer. De första skulpturerna som inköptes med ambitionen att skapa ett skulpturreservat, är av Carl Eldh. Svante Påhlson skrev om den ljusa och rokokoartade stämningen i skulpturerna. Skulpturen Prins Gustaf representerade Gösta Berling och Rottneros koppling till Lagerlöfs saga. Mot slutet av livet framstår Påhlson som en aning självkritisk när han sammanfattade sitt syfte med skulptursamlingen i ett brev till skulptören Eric Grate:...att samla något av vad de främsta svenska skulptörerna i Sverige åstadkommit under sista halvseklet och komplettera det med några toppverk från de nordiska grannländerna under samma epok jämte några klassiska skolade verk. Det blir något halvt musealt över det hela, som kanske tar bort något av friskheten. I slutordet till en guide för besökare formulerade Påhlson att Det främsta syftet med Rottneros parkanläggningar har dock varit att låta en större allmänhet komma i åtnjutande av de skönhetsvärden i naturen och konsten som här blivit förenade. Parkens huvudlinjer Under och 1950-talen planerades och anlades parkens olika delar med utgångspunkt från två korsande axlar. jar i norr med infartsvägens björkallé respektive ladugårdsgatan. De konvergerar genom hela parken för att sammanstråla längst i söder vid Kungens paviljong. Denna axel korsas av den öst-västliga axeln som skär genom herrgårdsbyggnaden. Den avslutas och förstärks med en grekisk fondloggia,

7 som är placerad utanför själva parken i väster. En motsvarande fondloggia fanns under en period på Frykens östra strand, men den gavs aldrig mer än en provisorisk konstruktion och försvann så småningom. Längs de båda axlarna anlades parkdelar, platser och parkelement tillägnade olika trädgårdstyper, skulpturer och personer, främst skulptörer. Omkring 1950, när platsen för den äldre växthusanläggningen planerades för att bli en del av lustparken, placerades en ny växthusanläggning, fruktträdgård och frilandsodling i områdets norra delar. Blommor till parken drogs upp här, och det odlades också grönsaker till försäljning. Valet av växter var för tiden exklusivt och mycket varierat. Rosenrabatterna omfattade över kvadratmeter. De fanns i Rosengården, Skulpturgården, runt Spegeldammen och framför Rottneroshallen. Andra blomrabatter fanns främst i Blomstergården, med kvadratmeter, och lika mycket meter blomrabatter, förutom rosenrabatterna. Drygt 1,5 kilometer häckar av tuja ramade in de olika parkelementen. Gran, hagtorn, liguster och coto- häckar att klippa. Ismalört, artemisia frigida, till en längd av sammanlagt 900 meter, användes som inramning av rosenrabatterna i Rosengården och Skulpturgården. Inträdet till parken var fritt ända fram tills Påhslons bortgång. Det hölls öppet för allmänheten varje dag från klockan 7 på morgonen till klockan 19 på kvällen. Antalet besök i slutet av 1950-talet uppskattas till ungefär personer årligen. Entréer till parken fanns både i norr, för de bilburna besökarna, och i söder för dem som kom med båt eller tåg. Utveckling efter 1959 Svante Påhlsons dotter, Ebba Horn af Åminne övertog så småningom ansvaret för förvaltningen av parken. I början av 1970-talet tillkom en del nya na påbörjades en barrträdssamling, Pinetum. Parken handikappanpassades och blev mer pedagogisk med skyltar och lättodlade växtsorter, allt för att väcka besökarnas odlarintresse. Ägandet av Rottneros Park övergick 1976 till stiftelsen. Ett handelsbolag under ledning av Pål Horn af Åminne, son till Ebba Horn, övertog driften. I slutet av 1980-talet bildades ett aktiebolag med stöd av företagare i Sunne som han överta huvudansvaret för parken. Samtidigt påbörjades en satsning för att locka barnfamiljer, bland annat med hägn för varg och lodjur. I mitten av 1990-talet forsatte satsningen mot en yngre publik genom att Fågelparken gjordes om till Nils Holgerssons Äventyrspark, och senare skapades ett mini-zoo. Andra senare tillägg är entrébyggnaden som stod klar 1998 och Bibelträdgården som tillkom 2001 på initiativ av biskop Bengt Wadensjö. Sunne kommun arrenderar driften av Rottneros Park av stiftelsen sedan början av 2007.

8

9

10 en situationsplan över området runt herrgården bevarad från detta år. Ritningen är blekt, anfrätt och överritad med en senare planeringsskiss i blyerts och därmed delvis svårtydbar.- skriftliga berättelser framträder dock en relativt tillförlitlig bild av herrgårdsområdet som det såg ut 1918, med reservation för att källorna på vissa punkter är motstridiga. Runt herrgården dominerade björkar och i sydsluttningen fanns en trädgårdsanläggning. I egentlig mening var detta snarare en nyttoträdgård än en park. Närmast herrgården, på den plats där minnesstenen efter Pål Montgomery Påhlson i dag står, fanns vid den här tiden en berså. Längre söderut, från herrgården räknat, låg två hektar trädgårdsodlingar med bland annat fruktträd, bärbuskar och grönsaksland i den övre delen. I samband med att Rosengården anlades 1948 här i dag fanns redan 1919 är osäkert, men gångstigen som kallas Apelvägen fanns, och den var omgiven av fruktträd. I området mellan gångstigen och körvägen från bruket ner till bryggan låg ett litet trädgårdshus eller växthus med drivbänkar runt om. Det är det område där nuvarande Carl Eldhs parterr och Skulpturgården ligger. Produkter från trädgården användes inte bara i det egna att odla för försäljning upphörde först på 1970-talet. Norr om herrgården låg bland annat utedass och lekstuga. Utedas- österut, troligen i samband med att vägen mot ladugården togs Öjervik. sin nuvarande plats vid sjön. Åkrarna norr om herrgården övergick i en björkskog som i stort sett täckte hela området öster och sydöst om herrgården. Närmast herrgården fanns en mindre terrass som gick över i en brant sluttning ner till en liten gräsyta med ett syrenbuskage. och en ner till den stora bryggan som ligger i sydost. I området sydöst om herrgården under de stora björkarna fanns ett stort antal ekar, planterade av Hampus Edvard Montgomery. Det berättas att han tagit med dessa ekar från barndomshemmet i Boo på Värmdö. Den ek som står i norra änden av Arboretum är dock tav Adolf Walls tid under 1800-talet. Den sittplats med stenbord grävdes bort när järnvägen byggdes på 1910-talet, och att barnen Montgomery begravde sin älsklingshäst i en av dem, den nordväst om den med stenbordet. Marken framför herrgården sluttade svagt från norr till söder och det fanns en mindre kulle en bit nordväst om byggnaden. I norr fanns en liten dalsänka där åkrarna tog vid, ungefär där granalmedan går i dag. varsin större ek, den norra var omgiven av björkar och den södra av lindar. Mitt framför huset i en oregelbunden rondell stod en urna. Gångarna på var sida rondellen gick samman under fyra björkar, och fortsatte vidare mot öster mellan två mindre träd, som eventuellt är de lindar som står kvar än i dag i östra änden av - vägen som en björkallé, för att sedan gå vidare till bruket. På den upptagna i samtida brandförsäkringshandlingar eller i andra källor. Det har inte heller inte med säkerhet kunnat fastställas om Lökboden fanns 1919, eller om den tillkom inom en relativt kort period därefter. längs vägen med norra gaveln i höjd med nuvarande Bågspännarplatsen. Stallet brann 1914 och därefter blev den gamla stallbacken brukad som trädgård. År 1919 fanns träd i jämna rader utritade på

11

12

13

14 Flera av de små gångar som funnits i väster framför herrgården försvann. Blomstergatan, som löper från herrgården ner till Rottneros järnvägsstation, tillkom under den här perioden. Öster om Blomstergatan, i nuvarande Arboretum, fanns bland annat bärbuskar. Apelvägen breddades. Söder om stigen ner mot bryggan, på nuvarande Carl Eldhs parterr, utökades 1939 det tidigare lilla växthuset med en hel anläggning bestående av två växthus och maskinhus. I maskinhusets källare fanns förvaringsutrymmen för trädgårds- produkter. Söder om växthusen låg drivbänkarna för bland annat sparrisodling. Norr om växthusen fanns fruktträd och trädgårdsland kvar. - stationen. En granhäck hade även planterats längs den iordningställda vägen till Lökboden. I fruktträdgården nordost om Lökbo- - Under de följande decennierna kompletterades nyttoträdgården successivt med inslag som gav parken en mer ståndsmässig och lustbetonad karaktär. I början av 1920-talet gjordes en upprustning runt herrgården genom att vägar och gräsmattor kring huset iordningställdes. Utsikten mot öster röjdes och gräsmattan sträcktes ända ner till järnvägen. Infartsvägarna rätades och breddades, träd togs ner och nya planterades. Bland annat sattes lindar vid huset och längs den södra infarten mot herrgården. På norra sidan herrgården planterades på 1920-talet en granhäck som gick från Fryken till stora tillfartsvägen. Den 13 december 1929 brann karaktärsbyggnaden. Efterföljaren, ritad av Georges von Dardel, stod klar 1932 i en arkitektonisk stil som skapade nya förutsättningar för hela miljön. Efter 1934 tillkom terrasser runt det nya huset, gångar rätades och rabatter anlades. Urnan framför huset ersattes av en åttkantig damm med fontän formgiven av von Dardel. Den östra terrassen försågs med en näckrosdamm. Mellan herrgården och ladugården återskapades en väg som funnits vid 1800-talets början, men som varit försvunnen under en tid. placering nere vid sjön. I närheten av dess tidigare plats nordost skapa förbindelse mellan Stora verandaterrassen och Östra terrassen (Rhododendronparterren). Mycket talar för att det var under den här perioden som de första skulpturerna inköptes, dels Afrodite från Fréjus, kallad Mamma Greta, som placerades i en nisch på östra terrassen och dels Merkurius, som stod på den gamla parkeringsplatsen under en tid.

15

16 1939 var de nordligaste delarna av dagens parkanläggning ännu tillbaka till 1700-talet, gick - och går än i dag - den trädkantade tillfartsvägen mot Rottneros. Bebyggelsen runt ladugårdsbacken genomgick genomgripande förändringar under och 1930-talen med nya tidsenliga byggnader, av vilka den enorma ladugården från 1937 dominerar miljön. Som tidigare nämnts återupptogs också en väg mellan herrgården och ladugårdsbacken under den här perioden. Väster om tillfartsvägen, framför nuvarande Rottneroshallen, låg ännu den stora byggnaden med statarbostäder, som hade tillhörande uthus ett stycke åt väster. Söder om detta fanns en bäckravin med blandskog. Där Bågspännaren står i dag låg en parkeringsplats, och söder om den, i nuvarande Blomstergården, en fruktträdgård. Denna fruktträdgård utvidgades både västerut mot bäckravinen och österut över åkrarna på andra sidan allén. Som skydd för nordanvinden hade granar planterats i två och tre rader ner mot Fryken. -

17 - -

18

19

20 Efter andra världskrigets slut inleddes de stora förändringarna av parken. Herrgården Mellan dessa tillkom mittrappan följande år. I dess nedre ände den Lars Holmström. Afrodite från Fréjus, som tidigare stått i om och ytterligare skulpturer placerades vid den. I övre delen av Blomstergatan planterades en poppelallé. Flera av de nya skulpturerna som inköptes under perioden placerades runt herrgården. För Hus- och böneklockan, som återbördats till Rottneros i samband med Svante Påhlsons 70-årsdag 1952, byggdes en klockstapel strax nordväst om herrgården några år senare. Apelvägen Norr om Apelvägen som går mellan Blomstergatan och tillfartsvägen skapades en sammanhängande gräsmatta utan de stigar som funnits där tidigare. Stor möda lades på att försköna utsikten härifrån över den södra delen av parken, där Kungens paviljong sikten var att få ett vackert perspektiv med Fryken som bakgrund, samtidigt som järnvägen och kringliggande byggnader skulle döljas. Rosengården Där trappan går ner till Rosengården gjordes en utschaktning för en liten damm med fontän. Inledningsvis placerades David Wretlings skulptur Morgon här. På en pelare norr om den stod Giovanni da Bolognas Merkurius en tid innan den ersattes av Nike från Samothrake av hiba och längst ner fanns två gamla äppelträd. Vid foten av trappan stod Carl Eldhs Eva på ena sidan, och på den andra Linnea. I Rosengårdens mitt placerades Eldhs Prins Gustaf. kvadratmeter röda rosor och rabatterna kantades av låga häckar med ismalört. Rabatterna och gångarna bildade ett regelbundet mönster med inspiration från barockträdgården. På var sida om utgången från Rosengården stod urnor formgivna av Gunnar Nylund. Spegeldammen När en ansökan om byggnadslov för en spegeldamm på västra sidan om herrgården avslogs söktes i stället tillstånd för en branddamm, vilket beviljades. Branddammen, i form av en spegeldamm, stod klar Den hade grävts för hand och jorden samband med anläggandet försvann den lilla åttkantiga dammen och de fyra stora björkarna framför herrgården. En bergknalle nordväst om herrgården sprängdes också bort, och en del träd söder om den så kallade Granalamedan fälldes. På Spegeldammens långsidor anlades rosenrabatter. För att få en fjärran blickpunkt i siktlinjen mot väster över Spegeldammen försågs en tjänstemannabostad, belägen på en höjd utanför själva parken, med en pelarprydd gavel som skulle ge illusion av ett grekiskt tempel. På Spegeldammens västra sida stod under många år Merkurius innan Svante Påhlson motvilligt ersatte den med den hellenistiska Vilande Hermes. Flyglarna - tillfartsvägens björkallé. Kring rotundan fälldes björkar. Längs till minnesstenen över Hampus Edvard Montgomery. Området Vildparken Väster om minnesstenen började Vildparken och i den skapades slingrande stigar med inspiration från den engelska trädgården.

21

22 Norra delen av parken blev färdigställd sist. I samband med att de gamla växthusen revs för att ge plats åt Carl Eldhs parterr 1950, byggdes en ny växthusanläggning på nuvarande plats, i områdets norra del kompletterades den med planteringshall och förråds- och maskinhall. Öster och söder om vägen ner till ladugården fanns dubbla rader med granar som skydd för nordanvinden. Söder om granarna fanns fruktträd och en silverpoppel. På västra sidan om tillfartsvägen, där gamla parkeringsplatsen legat, placerades 1952 Christian Erikssons skulptur Bågspännaren. En mur byggdes som inramning. Samma år anlades nuvarande parkeringsplats norr om växthusen. Rottneroshallen och Parksjön Under 1950-talet tog planerna på en kongresshall form. Parksjön, som var ett betydelsefullt element i samband med detta, skapades 1955 genom dämning av två sammanrinnande bäckar. Material till dammen togs från området mellan bäckarna. Själva hallen ritades av arkitekten Göran Lindell, men arkitekten Per Evert len klar, och redan första året hölls ett antal större fester. De två bronshästarna, som ursprungligen var guldpatinerade, placerades len. Grateplatsen På västra sidan av hallen skapades en piazza där Erik Grates skulpturer, Djungel och ishav, Folkvisa, och Flicka med bland träden i väster placerades Arvid Knöppels Hjortdjur. Runt hallen planterades lövträd, tysklönn, blodbok, rödek och silverlind. Det sista som iordningställdes 1959 var de konstgjorda vattenfallen. Vattnet pumpades upp ur Parksjön för att sedan rinna tillbaka i bäcken. Blomstergården lades Blomstergården, huvudsakligen formgiven av trädgårdsarkitekten Edvard Jacobson. Här frångicks de räta linjer som präglar den södra delen av parken. Blomstergården dominerades av tre cirklar - av Påhlson benämnda Jacobs pannkakor - med blommor i de nordiska färgerna. Bland blommorna placerades skulpturer; Gunnar Nilssons Lilla Flora och Mimmi, Giovanni da Bolognas Merkurius, Sten Ericsons Sju år, John Lundqvists Kristinanymf, Arne Durbans Ung pike och Axel Wallenbergs Systrarna. Örnen i belgiskt smide, som Svante Påhlson fått i gåva av Billeruds grundare Christian Storjohann, placerades här efter att tidigare bland annat ha suttit på herrgården. Flera av skulpturerna hade för övrigt stått på andra platser i parken tidigare. Ett par källor anger att en Per Hasselbergskulptur, Gosse med fågel, var placerad i Blomstergården vid denna tid. Om så var fallet har den senare försvunnit, och åter- Dianaparken När den isländske skulptören Asmundur Sveinssons skulptur Moder Jord köptes in 1957 placerades den först som pendang till Rottneroshallen i det som då kallades Yttre förgården, sedermera Dianaparken. Skulpturen Diana placerades i Dianaparken 1959 och därmed var den sista delen av parken som Svante Påhlson själv var med och utformade klar. Runt skulpturen skapades en rosengård med som mest 60 olika sorters rosor. Christian Erikssonparken För att göra Christian Erikssons Bågspännaren synlig på avstånd hade en utbuktning gjorts på västra sidan av tillfartsvägen och på andra sidan gjordes motsvarande utbuktning skapades en rabattkantad gata rakt österut från denna, och Christian Erikssons Jaktnymf placerades som pendang till Bågspännaren. Senare kom Engelbrektsstatyn att få sin plats där, och söderut från den skapades Christian Erikssonparken, där Jaktnymf, Gossetorso, Ödmjukhet, Läsande kvinna och Prinsessans huvud placerades. Millesplatsen Millesplatsen, som stod klar hösten 1954, invigdes Namnet kom till i samband med att Carl Milles fyllde 80 år. Skulpturerna 1952 och haft sin tidigare placering på var sida om Näckrosdammen framför Kungens paviljong i Kungens trädgård. Runt Millesplatsen planterades popplar och 750 rhododendron. Granalamedan Granalamedan skapades i slutet av 1940-talet genom att en väg drogs mellan granarna som skyddade herrgårdsplanen från skulptur Höst sin plats. Söder om den planterades ett stort antal rhododendron. En minnessten över skogsförvaltare Ola Persson placerades i också alamedan.

23

24 För att skapa den kilformade nedsänkta delen i södra parken schaktades stora mängder jord bort. Vissa partier sänktes fyra meter. Inledningsvis gick en plattsatt väg rakt fram till Kungens paviljong i södra fonden, men efter några år togs den bort i den del som kallas Kungens trädgård. Carl Eldhs parterr Carl Eldhs parterr byggdes 1951 på den plats där de gamla växthusen legat. De två små paviljongerna, ritade av Georges von Dardel, var från början tänkta att kunna användas som gallerier. på den östra en byst av Gustaf Fröding gjord av Carl Eldh, och på löf. Plattorna på parterren är av topphyvlad kalksten från Öland. Förutom sju skulpturer av Carl Eldh placerades Ivar Johnssons Sjömanshustru på parterren. Den stora trappan ner till Skulp- kallad Moderlighet. De två sidotrapporna omgavs av två putti från svensk barock av okänd skulptör. Skulpturgården Skulpturgården tillkom samtidigt som Carl Eldhs parterr. Fontänen utgjorde mittpunkten och gångar med sandstensplattor delade upp området i åtta ytor som alla inramades av rosenrabatter kantade av ismalörthäckar. Från början placerades Flicka med - plats vid Apelvägen. Verk av skandinaviska bildhuggare placerades i Skulpturgården. I öster fanns dansken Kai Nielsens Venus med æblet, den från Sverige till Danmark utvandrade Gerhard Hennings Sittande pige och svensken Gunnar Nilssons Vårens huldra. På den västra sidan placerades norrmannen Ingebrigt Viks Yngling, Gerhard Hennings Liggande pige och Gunnar Nilssons Marianne. Kungens trädgård Den sydligaste delen av parken, Kungens trädgård, var till sin karaktär precis som Skulpturgården och Rosengården utformad efter barockens ideal av regelbundenhet och symmetri. Dessa delar är de enda med den karaktären i parken. Kungens paviljong, fondloggian, ritades av arkitekt Erik J. Lundberg, efter Georges von Dardels skiss, men byggdes om efter Per tujahäckar och två rader med lindar och tujaklot. Lindarna hölls sengården. Runt paviljongen planterades prydnadsbuskar, främst rhododendron. I paviljongen fanns Carl Eldhs porträttbyst av Gustaf VI Adolf som kronprins. På var sida om öppningen fanns kopior av Jean Goujons två reliefer av källnymfer. För övrigt var området ägnat skulptören Per Hasselberg. Vid sidan av gräsmattan fanns i öster Grodan och i väster Coco. I dammens mitt vilade Näckrosen, öster om dammen stod Snöklocka och väster om den stod Vågens tjusning. Blomstergatan Som nämnts sträckte sig Blomstergatan mellan herrgården och Rottneros järnvägsstation. I höjd med Carl Eldhs parterr och till slutet på parken var Blomstergatan på båda sidor omgiven av rabatter och rhododendron. Rabatterna omfattade mer än stora blomfyllda urnor. Vigelandsplatsen I häcken som begränsar Kungens trädgård fanns en öppning som ledde över till Vigelandsplatsen. Den gjordes som gjordes i ord- Gustaf Vigeland lyckades Svante Påhlson slutligen, och vid Rott- Skulpturen heter Skremt och den placerades på Vigelandsplatsen Blommorna runt skulpturen gick i de norska färgerna. Fågelparken Ett sumpigt område, Rudhålen, rensades upp Slänten från vägen och neröver jämnades till med hjälp av jordmassorna från Kungens trädgård. Samtidigt anlades, i engelsk parkstil, slingrande stigar med broar, för att skapa en plats för fåglar och romantik. Svanar som skulle bo vid dammen inköptes, men man lyckades inte hålla dem vid liv.

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Granhammars herrgård Granhammars herrgård avbildad i en litografi av Alexander Nay ur Uplands herregårdar från 1881. Herrgård från 1700-talet med rötter i medeltiden

Läs mer

TULLPARKEN TULLPARKEN. 1. Krigsbarnsminnesmärket och Krigsbarnsmonumentet. 2. Minnestenen över svenska frivilliga i finska krig.

TULLPARKEN TULLPARKEN. 1. Krigsbarnsminnesmärket och Krigsbarnsmonumentet. 2. Minnestenen över svenska frivilliga i finska krig. TULLPARKEN Målsättningen är att skapa en park där människor kan uppleva skulptural konst. Idag finns i parken tre skulpturer och minnesmärken. (se karta) 1. Krigsbarnsminnesmärket och Krigsbarnsmonumentet

Läs mer

HISTORISK STADSBILDSÖVERSIKT 1. Älvmynningens bosättningar i forntiden 3. Förstäder, hamnar, manufakturer från tullen till Klippan Det fiskrika området kring Göta Älvs mynning har varit attraktivt för

Läs mer

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Rapport 2014-06-13 Uppdragstagare: Tomelillavägen 456-72 275 92 Sjöbo Tel 0416-151 20 rune.gerell@sjobo.nu

Läs mer

Enskedeparken, Vårdprogram. Enskede gård. Landskapslaget 20060906

Enskedeparken, Vårdprogram. Enskede gård. Landskapslaget 20060906 Enskedeparken, Enskede gård Vårdprogram Landskapslaget 20060906 Inledning. Arbetet med vårdprogram för Enskedeparken, Enskede gård, har utförts av Landskapslaget AB på uppdrag av Markkontoret, Stockholms

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 SAMMANFATTNING Vision Gestaltning Natur Platsen har stor potential genom

Läs mer

SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv.

SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. 2010-04-06 Av: Paul Hansson SAMMANFATTNING Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. Innehållsmässigt kan riksintresset indelas i två

Läs mer

Arkeologisk förundersökning 2013. Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING. Malmö stad, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2013:11.

Arkeologisk förundersökning 2013. Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING. Malmö stad, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2013:11. Arkeologisk förundersökning 2013 Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2013:11 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2013 Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING

Läs mer

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

efem arkitektkontor ab

efem arkitektkontor ab HERRGÅRDSBACKEN FLODA Sävespången Det sägs att man förr var tvungen att ta av mössan vid Floda Portar. På ett likande sätt skall de nya byggnaderna trappa ner och huka sig hövligt, för att inte störa viktiga

Läs mer

Läs översättninig till svenska efter artikeln.

Läs översättninig till svenska efter artikeln. Läs översättninig till svenska efter artikeln. Översättning; Disenart Översättning; Disenart P2 PROJEKT 2 VILLA JENSEN VILLA JENSEN/FRANSON WRELAND NATURLIG KONSTRUKTION MED ETT BEGRÄNSAT ANTAL ELEMENT

Läs mer

Residenset i Östersund din nya företagsadress?

Residenset i Östersund din nya företagsadress? PROSPEKT Residenset i Östersund din nya företagsadress? Välkommen till Länsresidenset i Östersund, stadens äldsta stenbyggnad med ett högt kulturhistoriskt värde. Tillsammans med tillhörande park utgör

Läs mer

PRESSMEDDELANDE. Svenskarnas trädgårdsvanor kartlagda: Rosor och äppelträd i topp - mormorsträdgården en favorit!

PRESSMEDDELANDE. Svenskarnas trädgårdsvanor kartlagda: Rosor och äppelträd i topp - mormorsträdgården en favorit! FÖR MER INFORMATION, KONTAKTA: Camilla von Otter, chefredaktör Vi i Villa Mobil: 070 400 51 45 Mail: camilla.vonotter@viivilla.se www.viivilla.se PRESSMEDDELANDE Lidingö den 25 mars 2013 Svenskarnas trädgårdsvanor

Läs mer

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 Lyckebyån som resurs: Arkeologiska lämningar, husgrunder, efter en borganläggning från 1200-talet, exempel på ett tidigt utnyttjande av det strategiska läget. Slåttermader

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Dnr 2014/0547-31 GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Upprättat i maj 2015 Innehåll Gestaltningsprogrammets

Läs mer

Stadslifv in real life!

Stadslifv in real life! Stadslifv in real life! Hej! Du kommer nu att gå en stadsrundvandring på egen hand. Har du karta, penna, klisterprickar och instruktionsblad och någon sorts kamera så är det bara att sätta igång. 1. Stortorget

Läs mer

Gestaltningsprinciper för Hareslätt

Gestaltningsprinciper för Hareslätt Gestaltningsprinciper för Hareslätt Samrådshandling 2012-06-28 Illustration: ABAKO Radhusgata DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER PÅ HARESLÄTT, del av Marstrand 6:7, Kungälvs kommun Området Hareslätt är beläget i

Läs mer

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen Diarienummer: Miljöreda: 13/0911 Upprättad: Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen 1(8) Utredningens huvuddrag Bakgrund och syfte Riktlinjer för bostadsförsörjningen Vårgårda kommun

Läs mer

Årstabergsparken Del 1 - Nybodaberget. Beskrivning 2015-02-05

Årstabergsparken Del 1 - Nybodaberget. Beskrivning 2015-02-05 Årstabergsparken Del 1 - Nybodaberget Beskrivning 2015-02-05 Nytt utsiktstorn och sittplatser på berget. ÅRSTABERGSPARKEN DEL 1 Beskrivning av projektets huvudidéer Årstarbergsparken är en bergspark som

Läs mer

Stadt Hamburg 13, fornlämning nr 20

Stadt Hamburg 13, fornlämning nr 20 Arkeologisk förundersökning 2014 Stadt Hamburg 13, fornlämning nr 20 KÄLLARDRÄNERING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2014:9 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2014 Stadt

Läs mer

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård STOCKHOLM RAÄ 103 Arkeologisk förundersökning Kerstin Söderlund, John Wändesjö (foto) Kerstin Söderlund (text) Omslagsbild: Karta över Kungsholmens församling 1847. Stadsmuseet

Läs mer

En allhelgonadag och kväll. Lerum. Piren i Aspen

En allhelgonadag och kväll. Lerum. Piren i Aspen Lerum Lerums kyrkogård En allhelgonadag och kväll. Piren i Aspen Wammebro Lång tid efter att inlandsisen smält undan låg Lerumsdalen fortfarande under vatten. Så småningom gjorde landhöjningen att havsviken

Läs mer

Brf Hägern, Varvet - Analys

Brf Hägern, Varvet - Analys Anonyma entréer. Negativt Stor, öppna ytor som inte hänger ihop Betraktelseytor utan användbart innehåll Outnyttjad yta vid vattnet Dålig vattenkontakt Få samlings-/sittplatser Anonyma entréer För få cykelplatser

Läs mer

Maria Österlund. Kojan. Mattecirkeln Längd 1

Maria Österlund. Kojan. Mattecirkeln Längd 1 Maria Österlund Kojan Mattecirkeln Längd 1 NAMN: När Maja och Matilda ska bygga en koja behöver de kunna mäta. De hittar en gammal ritning med följande mått: Maja och Matilda hämtar en meter-linjal. Använd

Läs mer

PROJEKT PRESENTATION: VASAPARKEN, STOCKHOLM. FÖRNYELSE AV EN INNERSTADSPARK

PROJEKT PRESENTATION: VASAPARKEN, STOCKHOLM. FÖRNYELSE AV EN INNERSTADSPARK En förnyad lekplats ligger centralt i parken. Ett berg av gummi integrerar oilka typer av lek och fungerar som ett landmärke i parken mot omgivande stad. 1(8) Det artificiella gummiberget är en tolkning

Läs mer

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862 1(6) Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Diarienummer: BN 2013/01862 Datum: 2015-08-17 Handläggare: Lars Wendel för fastigheten FABRIKEN inom Centrala stan i Umeå kommun, Västerbottens län Flygfoto taget söderifrån.

Läs mer

DOM 2014-06-24 Stockholm

DOM 2014-06-24 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060104 DOM 2014-06-24 Stockholm Mål nr M 1196-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-01-30 i mål nr M 4218-13, se

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Skillingarydslägren

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Skillingarydslägren FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Skillingarydslägren Ett vykort från Per Bunnstads vykortssamling vilket visar tälten på övningsplatsen, sannolikt år 1896. Från militärt tältläger till statligt byggnadsminne

Läs mer

Arkeologisk schaktningsövervakning. Linnés Hammarby. Uppförande av entrébyggnad. Danmarks Hammarby 1:1 Danmarks socken Uppland.

Arkeologisk schaktningsövervakning. Linnés Hammarby. Uppförande av entrébyggnad. Danmarks Hammarby 1:1 Danmarks socken Uppland. Arkeologisk schaktningsövervakning Linnés Hammarby Uppförande av entrébyggnad Danmarks Hammarby 1:1 Danmarks socken Uppland Bent Syse 2 Upplandsmuseet rapport nr 2007:13 Arkeologisk schaktningsövervakning

Läs mer

III Den första stora ungdomskärleken

III Den första stora ungdomskärleken III Den första stora ungdomskärleken Nu hade Åkes mor i gengäld bjudit ut sin väninna och hennes två döttrar till sitt hem, Hon var visst stormförtjust i dessa, tyckte Åke, som också tyckte, att det skulle

Läs mer

FLORENS-DEKLARATIONEN

FLORENS-DEKLARATIONEN FLORENS-DEKLARATIONEN Internationell deklaration för bevarande och restaurering av historiska trädgårdsanläggningar, parker och landskap. Antagen av ICOMOS i december 1982 INLEDNING ICOMOS-IFLA:s Internationella

Läs mer

HIMLATRAPPAN av Gert Wingårdh. KIVIK ART CENTRE sommaren 2013

HIMLATRAPPAN av Gert Wingårdh. KIVIK ART CENTRE sommaren 2013 HIMLATRAPPAN av Gert Wingårdh KIVIK ART CENTRE sommaren 2013 Himlatrappan Kivik Art Centre har bjudit in Gert Wingårdh, vår internationellt mest uppmärksammade arkitekt, att rita något för landskapet kring

Läs mer

TRÄDGÅRDSSTADEN Lyft fram och tillgängliggör områdets starka karaktärer

TRÄDGÅRDSSTADEN Lyft fram och tillgängliggör områdets starka karaktärer TRÄDGÅRDSSTADEN Lyft fram och tillgängliggör områdets starka karaktärer I det här avsnittet beskrivs hur den idag redan karaktärsfyllda trädgårdsstaden, kan förstärkas i sin läsbarhet och logik, genom

Läs mer

Antikens Grekland förr och nu

Antikens Grekland förr och nu Antikens Grekland förr och nu Namn: Lisa Söderberg Klass: 9an Innehållsförteckning Antikens Grekland då och nu..1 Innehållsförteckning...2 Sammanfattning..3 Varför har jag valt att skriva om det här.4

Läs mer

TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd

TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd Här 6 Bergets nordsida. Kontrasten mellan vegetation finns flera arter av stora träd samt Robinia som inte är utanför respektive innanför hjorthägnet är stor inhemsk.

Läs mer

Bygga och plantera i tomtgränsen

Bygga och plantera i tomtgränsen Bygga och plantera i tomtgränsen i Växjö kommun Vårda din tomt och förebygg olyckor Växjö kommun 2014-04-10 1 Tack för att du vårdar din tomt och förebygger olyckor Du som fastighetsägare och vi på Växjö

Läs mer

Riktlinjer för hägnader. - Plank, mur, staket, spaljé, häck och pergola

Riktlinjer för hägnader. - Plank, mur, staket, spaljé, häck och pergola Riktlinjer för hägnader - Plank, mur, staket, spaljé, häck och pergola Inledning Hägnader av olika slag har länge använts i mänskliga samhällen. Dess främsta funktion har alltid varit att markera eller

Läs mer

UNIKT SERVICEBOENDE I EIRA

UNIKT SERVICEBOENDE I EIRA UNIKT SERVICEBOENDE I EIRA Stiftelsen Villa Ensi erbjuder en trygg boendeform i en av de vackraste delarna av Helsingfors. Villa Ensi vid Havsgatan i Eira är ett trivsamt och mångsidigt servicehus, med

Läs mer

Husarviken - den lugna viken. Medeltiden

Husarviken - den lugna viken. Medeltiden Husarviken - den lugna viken Uppgifterna och bilderna nedan är hämtade från följande böcker, flera av dem bara tillgängliga på bibliotek eller antikvariskt. Staffan Tjerneld: En bok om Djurgården under

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

KONST på Vallås äldreboende. Barbro Jönsson Jan Åberg Tommy E Westerling

KONST på Vallås äldreboende. Barbro Jönsson Jan Åberg Tommy E Westerling KONST på Vallås äldreboende Barbro Jönsson Jan Åberg Tommy E Westerling Gårdarna Den konstnärliga utsmyckningen på gårdarna utomhus anspelar på de teman som landskapsarkitekt Kerstin Teutsch angett, nämligen:

Läs mer

DJURGÅRDEN CENTRUM LINKÖPING

DJURGÅRDEN CENTRUM LINKÖPING VY TORGET VY KANALEN VY TORGET VY GATAN VY PARKERINGEN VY FRÅN SYDÖST VY FRÅN SYDVÄST VY FRÅN NORDOST VY FRÅN NORDVÄST INFART TOMTEN PARKERING 120 st P 24 st DJURGÅRDEN CENTRUM, parallella uppdrag. BESKRIVNING

Läs mer

Kapitel 3. Från Kråset till Damsängen

Kapitel 3. Från Kråset till Damsängen Kapitel 3 Från Kråset till Damsängen Kråset mot Åsvallehult Efter Vriggebodammen kommer vi fram till Hjälmarydsbron i Sveagatans förlängning, norr om den finns Kråset som under en lång tid varit en omtyckt

Läs mer

Illustrationsbilaga Detaljplan för Kulturcentrum Ytterjärna 2011-07-05

Illustrationsbilaga Detaljplan för Kulturcentrum Ytterjärna 2011-07-05 Illustrationsbilaga Detaljplan för Kulturcentrum Ytterjärna 2011-07-05 1 Innehållsförteckning sid 2 Inledning sid 3 Illustrationsplan sid 4 Det stora Landskapet - idag sid 5 Det sora landskapet - framtid

Läs mer

Detaljplan för Kv DOMHERREN m fl i Ulricehamn Ulricehamns kommun Västra Götalands län

Detaljplan för Kv DOMHERREN m fl i Ulricehamn Ulricehamns kommun Västra Götalands län Detaljplan för Kv DOMHERREN m fl i Ulricehamn Ulricehamns kommun Västra Götalands län Enkelt planförfarande enl 5 kap 28 PBL Upprättad den 10 januari 2006 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET ANTAGANDEHANDLING

Läs mer

DETALJPLANEPROGRAM FÖR KILE 1:125 m.fl. VID HATTEVIK STRÖMSTAD KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN

DETALJPLANEPROGRAM FÖR KILE 1:125 m.fl. VID HATTEVIK STRÖMSTAD KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN SIDAN 1 (5) DETALJPLANEPROGRAM FÖR KILE 1:125 m.fl. VID HATTEVIK STRÖMSTAD KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN På uppdrag av fastighetsägarna inom Kile 1:125 har Lars Fernqvist, arkitekt SAR/MSA, upprättat detta

Läs mer

Örebro Läns Trädgårdsaktiebolag.

Örebro Läns Trädgårdsaktiebolag. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Örebro Läns Trädgårdsaktiebolag. 2014-10-13 Historik Historik för. Verksamhetstid 1862- Handlingarna omfattar tiden 1859-1999 Örebro Läns Trädgårdsaktiebolag (ÖLTAB)

Läs mer

ZIEGLER 2 Höörs tätort, Höörs kommun och Skåne län

ZIEGLER 2 Höörs tätort, Höörs kommun och Skåne län DP nr 153 PLANENHETEN Södergatan kyrkogård kapell Planområde Stenskogsvägen Detaljplan för ZIEGLER 2 Höörs tätort, Höörs kommun och Skåne län Upprättad 2011-08-25 kompletterad 2011-12-08 Antagen av KS

Läs mer

Figur 1. Synlighetsberäkning 25X25 meters upplösning.

Figur 1. Synlighetsberäkning 25X25 meters upplösning. Figur 1. Synlighetsberäkning 25X25 meters upplösning. Figur 2. Fotopunkter. Allmänt om Fotomontagen Det är en stor vindkraftspark vilket gör det svårt att i samma bild förmedla både naturlig storlek på

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

G E S T A L T N I N G S P R O G R A M S Ä B Y H A G E 2015-04-08

G E S T A L T N I N G S P R O G R A M S Ä B Y H A G E 2015-04-08 G E S T A L T N I N G S P R O G R A M S Ä B Y H A G E 2015-04-08 Österåker, Åkersberga, Säby hage, del av Hagby 1:3 mfl. Strax utanför Åkersberga centrum kommer nya bostäder att uppföras på Stora Säbys

Läs mer

Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken

Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken Sida 1 av 4 Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken Ansökan insändes till: Öckerö kommun Plan-, bygg- och miljöenheten 475 80 ÖCKERÖ Sökande Namn Adress Telefonnummer E-postadress Personnummer

Läs mer

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll Bilaga 1; Bakgrund Innehåll KOMMUNEN... 2 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 2 ÖRESUND SOM CYKELREGION... 3 CENTRALORTEN... 4 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 4 BRISTER... 5 MARKNADSFÖRING... 6 HISTORISKT ARV... 6 UNDERSÖKNINGAR...

Läs mer

NU! lanserar KONSTHANTVERKARNA KARLSTAD Sveriges största och vackraste webshop för konsthantverk!

NU! lanserar KONSTHANTVERKARNA KARLSTAD Sveriges största och vackraste webshop för konsthantverk! Evenemangslista NU! lanserar KONSTHANTVERKARNA KARLSTAD Sveriges största och vackraste webshop för konsthantverk! www.konsthantverkarnakarlstad.se Vår förhoppning är att kunder från när och fjärran skall

Läs mer

UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation

UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation Britt-Marie Lennartsson DOKUMENTATION INFÖR RIVNING Östertull, Lagaholm 2:8, Laholms stadsförsamling, Laholms kommun 2013:38 Dokumentation inför rivning, uthus

Läs mer

RYDEBÄCKS KULTURSLINGA i BILDFORM (plus några kompletteringsbilder på nya och gamla rydebäckshus längs stigen)

RYDEBÄCKS KULTURSLINGA i BILDFORM (plus några kompletteringsbilder på nya och gamla rydebäckshus längs stigen) RYDEBÄCKS KULTURSLINGA i BILDFORM (plus några kompletteringsbilder på nya och gamla rydebäckshus längs stigen) 1. Rydebäcks gård1920-talet Stigens vågvisningspålar Flygbild mot öster Fotografi från 1951

Läs mer

Egnahemsområdet Negerbyn

Egnahemsområdet Negerbyn BOENDETS MILJÖER Egnahemsområdet Negerbyn En dokumentation inom projektet Retro Nossebro 2010-2012 Projektet finaniseras av NEGERBYN Bostadsbebyggelsen öster om Necks mekaniska verkstäder i Nossebro kallas

Läs mer

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING VA-ledning mellan Kärsta och Orresta Schaktningsövervakning invid fornlämningarna Björksta 8:1 och 556,

Läs mer

FÖRNYELSE AV FREDSTORGET

FÖRNYELSE AV FREDSTORGET FÖRNYELSE AV FREDSTORGET FART, FRÖJD OCH FIKA EN STUDIE GJORD AV SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN I ANEBY KOMMUN FÖR FRAMTIDA FÖRSKÖNING OCH OMGESTALTNING AV FREDSTORGET I ANEBY TÄTORT Aneby kommun, Plan- och

Läs mer

Ulls hus Campus Ultuna

Ulls hus Campus Ultuna Ulls hus Campus Ultuna Välkommen till Ulls hus på Campus Ultuna Den generösa innergården blir en grön oas mitt i den nya campusbyggnaden. Vackert beläget vid Almas allé, i anslutning till Undervisningshuset

Läs mer

Tessinska palatset. Landshövdingens residens

Tessinska palatset. Landshövdingens residens Tessinska palatset Landshövdingens residens En slottsarkitekt bygger bo I Slottsbackens sluttning i Gamla stan ligger en av den internationella arkitekturens verkliga pärlor, det praktfulla Tessinska palatset.

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av takpåbyggnad med kontor

Startpromemoria för planläggning av takpåbyggnad med kontor Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2014-02-19 Handläggare Renoir Danyar Telefon: 08-508 26 659 Startpromemoria för planläggning av takpåbyggnad med kontor Förslag till beslut

Läs mer

Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré!

Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! driving range bv 1500 bv 10000 3500 lastzoner 10000 2000 gröna skärmar 8000 5000 2000 parkeringar lastzoner 4500 3000 3000 Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! Den spännande

Läs mer

Upprustning av byggnader i Råsjö by

Upprustning av byggnader i Råsjö by Upprustning av byggnader i Råsjö by Borgsjö socken, Ånge kommun Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2004:05 Anette Lund INLEDNING Under hösten 2003 genomfördes upprustningsåtgärder

Läs mer

Velinga vindkraft BILAGA 6. VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv.

Velinga vindkraft BILAGA 6. VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv. BILAGA 6 2013-09-23 VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv. Velinga vindkraft Pär Connelid Kula HB Förord Den kulturhistoriska analysen

Läs mer

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Jönköpings stads historia 1284-1700 Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Bild 1 Jönköping från södra änden av Munksjön omkring 1690. Kopparstick av Erik Dahlbergh. Bild 2 Medeltida vägnät. Bild

Läs mer

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 Magnus Ahlstrand Länsstyrelsen Värmland Nya strandskyddslagen Den nya lagen trädde ikraft 1 juli 2009

Läs mer

Bergvärme till Kläckeberga kyrka

Bergvärme till Kläckeberga kyrka Bergvärme till Kläckeberga kyrka Kläckeberga socken, Kalmar Kommun, Småland Förundersökning, 2006 Cecilia Ring Rapport Juni 2007 Kalmar läns museum RAPPORT Datum KLM obj nr 06/26 KLM dnr 33-724-05 Lst

Läs mer

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Rapport 2011:15 Arkeologisk förundersökning Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Intill RAÄ 16 Unnerstad 2:1 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M U

Läs mer

Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun

Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2003:18 Anette Lund 2 Innehåll Sida INLEDNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK

Läs mer

FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade.

FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade. FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade. Utges genom Täby Hembygdsförenings fornminnessektion. NYTT ISSN 2001-3493 Nr 6 Årgång 6 maj 2014 Text, bild, ansvarig utgivare: Leif Grönwall Broby

Läs mer

Han som älskade vinden

Han som älskade vinden Draken är färdig hos smeden Torbjörn Nilsson i Råby. Jörgens lilla blå MG Midget får också vara med på bild. Han som älskade vinden Det var en gång en man som tyckte om det som rörde sig. Han älskade vinden

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Fornleden genom Fryksdalen

Fornleden genom Fryksdalen 1 2 Fornleden genom Fryksdalen I denna bildberättelse får vi följa två unga damers vandring genom Fryksdalen på en uråldrig färdled. Vi är en liten grupp som sedan en tid arbetar med ett projekt kring

Läs mer

Wändels perennodlare

Wändels perennodlare Wändels perennodlare Artikeln införd i Din Trädgård nummer 11-2002 Den här PDF-filen ligger som en bilaga på webbplatsen http://www.monarda.se - gå dit>>> Lars Forslin Observera att texten ligger som bild.

Läs mer

Bryggor och Båthus/Sjöbodar i Gottskär Principer för Bygglovgivning och byggande

Bryggor och Båthus/Sjöbodar i Gottskär Principer för Bygglovgivning och byggande Bryggor och Båthus/Sjöbodar i Gottskär Principer för Bygglovgivning och byggande KUNGSBACKA KOMMUN NOV 2002 Inledning BAKGRUND OCH SYFTE Bebyggelsen i och kring Gottskär, har under de senaste decennierna

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

B randmursmålningar KERSTIN MANDEN-ORN

B randmursmålningar KERSTIN MANDEN-ORN KERSTIN MANDEN-ORN B randmursmålningar Inne på gården Teknologgatan 9 kan man se den brandmursmålning som på stadsmuseet givit upphov till en genomgång av bevarade brandmursmålningar i Stockholm. Stadsmuseet

Läs mer

ARKEOLOGISKA ARKIVRAPPORTER FRÅN LUND, nr 394. Kv. Eskil 20, Lund. Arkeologisk förundersökning 2011. Aja Guldåker

ARKEOLOGISKA ARKIVRAPPORTER FRÅN LUND, nr 394. Kv. Eskil 20, Lund. Arkeologisk förundersökning 2011. Aja Guldåker ARKEOLOGISKA ARKIVRAPPORTER FRÅN LUND, nr 394 Kv. Eskil 20, Lund Arkeologisk förundersökning 2011 Aja Guldåker Kulturen, Lund 2011 Innehåll Inledning 2 Fornlämningsmiljö 2 Tidigare arkeologiska iakttagelser

Läs mer

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län Programmet har upprättats 2006-11-14 Handlingar 1(4) Planprogram, 2006-11-14 Fastighetsförteckning, 2006-11-14,

Läs mer

Äppellunden Brantevik

Äppellunden Brantevik Äppellunden Brantevik Nära havet. I ett fiskeläge strax söder om Simrishamn. Mitt i en äppelodling. Där har arkitekten Lillemor Husberg ritat och byggt ett hus. Ett ovanligt hus. Stramt och resligt. Ett

Läs mer

Sagan om kungafamiljen Silver

Sagan om kungafamiljen Silver Sagan om kungafamiljen Silver Det var en gång för länge sen en familj som hette kungafamiljen Silver. De bodde i ett stort slott. Runt slottet var det en bred vallgrav. Muren var gjord av silver med guldstjärnor

Läs mer

DOKUMENTATION I SAMBAND MED GRUNDLÄGGNING AV BASTIONSSEGMENT, RAÄ

DOKUMENTATION I SAMBAND MED GRUNDLÄGGNING AV BASTIONSSEGMENT, RAÄ Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2008 Östra Kurtin DOKUMENTATION I SAMBAND MED GRUNDLÄGGNING AV BASTIONSSEGMENT, RAÄ 19:2 Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för

Läs mer

FAKTABLAD K13. Vasa hamns historia och utveckling

FAKTABLAD K13. Vasa hamns historia och utveckling Tema 5. Kultur FAKTABLAD. Vasa hamns historia och utveckling Ända sedan förkristen tid har folk varit bosatta vid kusten i det område där Vasa stad och Korsholms kommun nu finns, och idkat handel och sjöfart.

Läs mer

Lindöskolan i Kalmar

Lindöskolan i Kalmar Lindöskolan i Kalmar Bebyggelsehistorisk utredning Gäddan 1, Kalmar stad och kommun, Kalmar län, Småland Veronica Olofsson KALMAR LÄNS MUSEUM Byggnadsantikvarisk rapport november 2011 Lindöskolan i Kalmar

Läs mer

Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla

Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla I den här manualen kan du läsa om hur du kan arbeta med Puls Geografi Sverige år 4 på en interaktiv skrivtavla. Tanken är att övningarna ska

Läs mer

PLANKARTA i Gnesta tätort, Gnesta kommun AKTUALITET: FASTIGHETSINDELNING 2013-04-16 KARTSTANDARD ENLIGT HMK-KA 2.2.6.1

PLANKARTA i Gnesta tätort, Gnesta kommun AKTUALITET: FASTIGHETSINDELNING 2013-04-16 KARTSTANDARD ENLIGT HMK-KA 2.2.6.1 Antagandehandling Dnr Plan 2012.3 Tillägg till PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom det särskilt avgränsade området. Underliggande stadsplan P 86-1 gäller jämsides med undantag för de bestämmelser som

Läs mer

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt.

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. Astoriahuset Att bevara och utveckla Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. En ny mötesplats mitt på Nybrogatan Astoriahuset på Nybrogatan ett känt och omtyckt inslag i stadsbilden.

Läs mer

Fortum har anlitat Pöyry SwedPower AB för att genomföra samråd och upprätta MKB:n.

Fortum har anlitat Pöyry SwedPower AB för att genomföra samråd och upprätta MKB:n. Samrådsredogörelse Ansökan om nätkoncession för linje för markförläggning av del av 40 kv-ledning L643 i ny sträckning mellan Norra Ormesta och Rynninge, Örebro kommun, Örebro län 1. Inledning 1.1 Bakgrund

Läs mer

Medborgarförslag - Park/Torg/Kulturområden

Medborgarförslag - Park/Torg/Kulturområden Kommunfullmäktige 2007-02-26 43 88 2008-02-25 33 69 Kommunstyrelsen 2008-02-11 28 61 Arbets- och personalutskottet 2008-01-14 3 6 Dnr 07.74-008 Medborgarförslag - Park/Torg/Kulturområden febkf37 Ärendebeskrivning

Läs mer

Småskalig vattenkraft är kretsloppsenergi.

Småskalig vattenkraft är kretsloppsenergi. Småskalig vattenkraft är kretsloppsenergi. Våra kraftstationer. Redan på 1500- och 1600-talet byggde man dammar för att ta tillvara på den energi som vattnet kan producera. Idag har Mälarenergi 41 vattenkraftstationer

Läs mer

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 SAMRÅDSFÖRSLAG 2013-03-25 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till

Läs mer

SYFTE OCH BAKGRUND TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING 2012-10-25 ENKELT PLANFÖRFARANDE

SYFTE OCH BAKGRUND TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING 2012-10-25 ENKELT PLANFÖRFARANDE 1(8) Ändring av detaljplan för Område vid Lågedammsbadet för bowling, bad och gym (Hörby 41:5, del av, och Bergshamra 1, del av) Hörby kommun, Skåne län SYFTE OCH BAKGRUND Syfte Syftet med ändringen av

Läs mer

Måla träfasad. Skydda och försköna ditt hus

Måla träfasad. Skydda och försköna ditt hus Måla träfasad Skydda och försköna ditt hus Jag har 96 favoriter I vår utomhusfärgkarta för träfasad har vi på Beckers noga valt ut 96 kulörer som på bästa sätt smälter in i vår nordiska natur och arkitektur.

Läs mer

Backanäset i Töcksmark socken

Backanäset i Töcksmark socken , Töcksmark, 2006, startsida Tre värmländska gravar och ett bröstvärn från 1905 Från mitten av augusti och fyra veckor framåt grävde vi ut tre gravar från forntiden på en bit utanför Töcksfors samhälle,

Läs mer

FINNSAM-konferens i Tiveden 31 augusti 2 september

FINNSAM-konferens i Tiveden 31 augusti 2 september FINNSAM-konferens i Tiveden 31 augusti 2 september Av Jan-Erik Björk (text och foto) Fredagen den 31 augusti FINNSAM:s höstkonferens ägde denna gång rum i Tiveden. Det var nästan tio år sedan som FINNSAM

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

BÄCKBACKA stadsdelen 14, kvarteren 5500 5508

BÄCKBACKA stadsdelen 14, kvarteren 5500 5508 BORGÅ Detaljplan 394 BYGGANVISNINGAR Planläggnings- och byggnadsnämnden 5.3.2009 47 LJUSA BYN BÄCKBACKA stadsdelen 14, kvarteren 5500 5508 TRÄDGÅRDSSTADSDELEN Borgå stad stadsplaneringsavdelningen 2009

Läs mer

VÄGARKITEKTUR. Exempel på vajersågad yta, Göteborg. Exempel som visar broar på Arlanda som varit inspirationskälla vid utfomningen av brofamiljen

VÄGARKITEKTUR. Exempel på vajersågad yta, Göteborg. Exempel som visar broar på Arlanda som varit inspirationskälla vid utfomningen av brofamiljen Exempel på vajersågad yta, Göteborg. Exempel som visar broar på Arlanda som varit inspirationskälla vid utfomningen av brofamiljen 31 BROAR Optimal lutning på bullerskydd utreds vidare i bygghandlingsskedet.

Läs mer

Förslag nytt bo i Od/Alboga

Förslag nytt bo i Od/Alboga 15-05-28 Förslag nytt bo i Od/Alboga Framtaget utifrån resultat av idéträffar FÖRSLAG TILL NYTT BO I OD / ALBOGA Träffar - Förslag - Fortsättning 2 x idéträffar Under april och maj har två idéträffar

Läs mer