MÄNNISKANS TEXTER LITTERATUREN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MÄNNISKANS TEXTER LITTERATUREN"

Transkript

1 Anders Lindqvist Karl Lindqvist MÄNNISKANS TEXTER LITTERATUREN Smakprov ur läromedlet

2 Studentlitteratur Skola och vuxenutbildning Box Lund Besöksadress Åkergränden 1 Tel KO P I E R I N G S F Ö R B U D Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/ rättsinnehavare. Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess. Artnr ISBN AB 2011 Upplaga 1:1 Redaktörer: Malin Kågerman Hansén, Henric Arfwidsson, Tommy Lundahl

3 3 Innehållsförteckning Forntiden DE FÖRSTA KULTURERNA SAMHÄLLE OCH KULTUR Grekland f.kr. Athen demokratins födelse Greklands gudar Filosoferna Hellenistisk tid f.kr. Alexandria Romarriket ca 750 f.kr. 476 e.kr. Den romerska republiken f.kr. Det romerska kejsardömet 31 f.kr. 117 e.kr. Mellan hedendom och kristendom ( ) Kristendomen tar över Utanför Europa Kina en orolig tid Indien kontakterna med väst Afrika ANTIKENS EPIK Grekland Trojanska kriget Homeros och hans epos Vad kännetecknar ett epos? Historieskrivning I fablernas värld Rom Vergilius Historieskrivning och biografi Kristendomens texter Utomeuropeisk epik Kina filosofins tröst Indien filosofi och kärlek ANTIKENS LYRIK Grekland den personliga lyrikens födelse Den antika lyrikens versmått Kärlek och hat, sexualitet, fest och glädje Sapfo antikens främsta lyriker Rom imitation och nyskapande Den personliga lyriken Den objektiva lyriken Utomeuropeisk lyrik Afrika Kina Indien ANTIKENS DRAMATIK Grekland regler och improvisation De dionysiska festspelen Tragedi Den grekiska teaterplatsen Spelstilen Aischylos, Sofokles och Euripides den grekiska tragedin utvecklas Den grekiska komedin Den romerska teatern Komedin Plautus och Terentius Sex och våld: mimarna tar över Det antika dramats undergång Utomeuropeisk dramatik Afrika Indien Östasien Medeltiden ( ) Medeltidens världsbild Kulturella världar MEDELTIDENS EPIK Kristen epik- att leva i två världar Hövisk epik äventyr och kärlek Folklig epik Arabisk epik helighet och fantasi Den isländska sagan Svensk epik Utomeuropeisk epik

4 4 MEDELTIDENS LYRIK Medeltiden kämparnas och våldets tid Den höviska kärlekens tid Smutsens och snuskets tid Utomeuropeisk lyrik MEDELTIDENS DRAMATIK Kyrklig dramatik återuppståndelsen Dramatik utanför kyrkan Utomeuropeisk dramatik Renässansen ( ) Förändrade samhällen, förändrad kultur Utanför Europa RENÄSSANSENS EPIK Utomeuropeisk epik RENÄSSANSENS LYRIK Sonetter av många slag 1500-talets Sverige: psalmer och knittel Utomeuropeisk lyrik RENÄSSANSENS DRAMATIK Italien perspektivscener och pajaskonster Spanien dramats guldålder England Shakespeares tid Utomeuropeisk dramatik BAROCK OCH KLASSICISM Överdåd, fasa och tuktade former BAROCKENS OCH KLASSICISMENS EPIK Utanför Europa BAROCKENS OCH KLASSICISMENS LYRIK BAROCKENS OCH KLASSICISMENS DRAMATIK UPPLYSNING OCH FÖRROMANTIK Kämpande optimister Upplyst envälde och riksdagsmakt Utanför Europa UPPLYSNINGENS OCH FÖRROMANTIKENS EPIK Frankrike upplysningens hjältar England- samhällsdebatt och nöjesläsning Tyskland litteraturens återkomst Sverige- i upplysningens tjänst Utanför Europa UPPLYSNINGENS OCH FÖRROMANTIKENS LYRIK Poesin folkets språk Johann Wolfgang von Goethe mångsidig kärleksdiktare Kvinnliga europeiska 1700-talspoeter Sveriges 1700-tal Bellmans och upplysningspoesins tid UPPLYSNINGENS OCH FÖRROMANTIKENS DRAMATIK Från franskklassicism till franska upplysningsmän Den upplysta dramatiken Johann Wolfgang von Goethe teaterchef, nationalförfattare och förromantiker Den nya tidens skådespelare Kvinnlig dramatik under 1700-talet Utanför Europa ROMANTIKEN Vad var romantiken? Reaktion, nationalism - och de första stegen mot en ny tid Utanför Europa ROMANTIKENS EPIK Frankrike främlingskap och popularitet England - berättandet tar nya vägar Tyskland- sagor och vilda romaner Ryssland patriotism och känsla Sverige en ny prosa växer fram Övriga Norden- sagor och epos Utanför Europa ROMANTIKENS LYRIK Den engelska romantiska lyriken natur, egensinnighet, politik och skönhet Melankoli,natur, saga och hjältar Sverige etablerade romantiker och egensinniga genier Utanför Europa ROMANTIKENS DRAMATIK Tyskland den romantiska dramatikens vagga Frankrike Victor Hugos och boulevardteaterns

5 5 romantik Norden sagor, längtan och desillusion MODERNISMEN Ismernas tid Maskinåldern MODERNISMENS EPIK Frankrike yttre och inre verklighet England- gamla och nya världar Tyskland från krig till krig Sovjetunionen att välja sida Sverige- hembygden och världen Övriga Norden Utanför Europa EFTERKRIGSTIDENS LYRIK Europa vad gör vi med lyriken? Sverige modernism och nyenkelhet Utanför Europa EFTERKRIGSTIDENS DRAMATIK 60-talsavantgardet Sverige frihet, ångest och barnteater Kvinnliga dramatiker tar plats på scenen Utanför Europa MODERNISMENS LYRIK Symbolismen hur mycket förstår vi? Futurismen i sällskap mot framtiden Apollinaire modernismens allkonstnär Expressionismen den desperata lyrikens uttryck Dadaism och surrealism jolifanto bambla och bevingade bläckfiskar T S Eliot och det öde landet Sverige kring sekelskiftet Utanför Europa MODERNISMENS DRAMATIK Symbolismen från verklighet till dröm Expressionismen - skrikdramatiken Den politiska dramatiken Utanför Europa EFTERKRIGSTIDEN Kalla och varma krig i en ny värld Teknikens under Ångest, ansvar och ungdomsrevolt Sverige världen kommer allt närmare EFTERKRIGSTIDENS EPIK Frankrike över mitt öde bestämmer jag England samhället präglar dig Tyskland att gå vidare efter kriget Sovjetunionen författare är opålitliga Sverige- och världen

6 6

7 A N T I K E N 7 Forntidens högkulturer kunde du läsa om i föregående kapitel. De gav i sin tur kulturella impulser till den lilla bergiga sydeuropeiska halvö, som senare kom att kallas Grekland. Den låg vid en korsväg för handel och sjöfart, och med de kringseglande fartygen kunde också idéer och tankar smyga sig med i lasten. Dessa omformades sedan efter det egna samhällets speciella behov och så växte det antika Grekland fram, som vi brukar kalla den västerländska kulturens vagga.

8 44 samhälle och kultur A N T I K E N SAMHÄLLE OCH KULTUR Forntidens högkulturer kunde du läsa om i föregående kapitel. De gav i sin tur kulturella impulser till den lilla bergiga sydeuropeiska halvö, som senare kom att kallas Grekland. Den låg vid en korsväg för handel och sjöfart, och med de kringseglande fartygen kunde också idéer och tankar smyga sig med i lasten. Dessa omformades sedan efter det egna samhällets speciella behov och så växte det antika Grekland fram, som vi brukar kalla den västerländska kulturens vagga. klassiker n författare som skapat verk av bestående värde demokrati n demos folk + kratein - vara stark, härska olympiad n olympiados tidsrymd på fyra år filosofi n philos vän + sophia vishet psykologi n psyche själ + logos ord, tal, förnuft arkeologi n arché början, orsak + logos historia n historia efterforskning, undersökning fysik n physike något som avser naturen astronomi n astron stjärna + nomos lag,kunskap Hedersbeteckningen kommer av att det är härifrån vi har fått vårt samhällsskick och mycket av det vi kallar kultur. Det framgår inte minst av svenskans alla grekiska lånord, från demokrati till olympiad; ord för vårt tänkande som filosofi eller för utforskandet av vårt inre, psykologi. Studiet av världen igår, idag och i morgon: arkeologi, historia, fysik och astronomi. Eller de litterära grundformer vi använder oss av i denna bok: epik, lyrik och drama. (se Inledningen). s kultur uppstod i Grekland, övertogs sedan av romarna och spreds genom dem vidare, till länderna runt Medelhavet och upp genom Europa. De grekiska och de romerska författarna sågs som klassiker, som senare tiders författare skulle försöka efterlikna. Så började det västerländska kulturarvet träda fram, det som vi fortfarande i så hög grad är präglade av även här i Sverige. Grekland f.kr. På den grekiska halvön fanns redan från cirka 7000 f.kr. en åkerbrukskultur, men det var under bronsåldern, f.kr., som handel och sjöfart växte fram. För utvecklingen av handeln blev två saker avgörande. Med grekerna fick mynten allmän användning och den opraktiska byteshandeln försvann. Lika viktig blev skriften. Från ett annat handelsfolk, fenicierna, övertog grekerna ett system med stavelseskrift som de i sin tur vidareutvecklade (se Språket). Läs mer om de grekiska staterna i webbdelen Välstånd och överbefolkning gjorde att grekerna med bosättningar och handelsstationer började kolonisera områden i Italien, Nordafrika och på Mindre Asiens västkust. Där kom de i konflikt med det väldiga persiska riket som från mitten av 500-talet f.kr. sträckte sig ända från Egypten till Indien. Under perserkrigen slöt sig alla greker samman och vid Marathon hejdades den persiska invasionen 490 f.kr. Efter slaget sprang en budbärare meter till Athen med beskedet att staden var räddad. Sträckan är fortfarande densamma i dagens maratonlopp.

9 45 samhälle och kultur Donau Massalia Svarta havet Korsika Sardinien Byzantion Karthago Siracusa Miletos Medelhavet Athen Korinth Kyrene Kreta Cypern Jerusalem Det grekiska området omkring 700-talet f.kr. Områden koloniserade av greker Naukratis Nilen Athen demokratins födelse Under den här tiden var Grekland indelat i stadsstater. De bestod av en stad med tillhörande landsbygd. Mitt i de flesta städerna på en klippa låg akropolis, med de viktigaste templen. Nedanför fanns torg och bostäder skyddade av en mur. En av de mest framstående stadsstaterna var Sparta, som med sina hjältemodiga soldater hade spelat en avgörande roll under perserkrigen. Från 400-talet blev istället Athen hela Greklands dominerande handels- och kulturcentrum. Under denna klassiska tid utformades den athenska demokratin. Den gällde dock endast fria,vuxna män. Kvinnor, slavar och inflyttade från andra stadsstater hade inga politiska rättigheter. Tidigare hade det funnits många kvinnor som arbetade med läkekonst, men de förbjöds nu att studera. Möjligen fick de tjänstgöra som barnmorskor eftersom det hörde ihop med det som sågs som deras viktigaste uppgift i samhället: att föda barn. De fria manliga medborgarna avgjorde genom omröstningar hur staden Athen skulle styras. Det var också nästan uteslutande bland männen som kulturlivet fick sina utövare. Och sina välgörare. En orsak till ett rikt utbud av kultur är att i ett välmående samhälle behöver inte alla slita för den dagliga brödfödan. I det klassiska Grekland får vi våra första verkliga kulturarbetare, som alltså fick betalt för att utöva sitt yrke.

10 46 samhälle och kultur rapsod n rhapsodos sammanfoga + ode sång Trots att skriften nu utvecklats var litteraturen i första hand muntlig. Professionella underhållare, rapsoder, drog från plats till plats och berättade allt från verkliga krigsäventyr till sagor och myter. Det här blev en litteratur tillgänglig för alla greker vilken samhällsklass de än tillhörde. Ibland satte rapsoderna ihop egna långa och rytmiska berättelser till det vi kallar epos (se s. 62). 1 BERÄttANDet DÅ OCH nu Rapsoden kan jämföras med dagens rappare. Ta i grupper fram några moderna raptexter, lyssna på dem och diskutera sedan i hela klassen vad det kan vara i det här rytmiska sättet att berätta som är speciellt fängslande Sånger och uppläsningar av lyrik och körlyrik samlade stora skaror omkring sig. Dramat uppfördes för en väldig publik vid stora fester (se

11 s. 75). Att litteraturen blivit så populär gjorde att den började skrivas ner för att kunna bevaras för eftervärlden. Från 400-talet f.kr. börjar det förekomma texter i fler än ett exemplar, inte minst sedan Homeros epos utnämnts till den klassiska grekiska texten. 47 samhälle och kultur Greklands gudar Varje grekisk stadsstat kunde ha sin egen favoritgud, men alla tillhörde en gemensam gudavärld. På det grekiska berget Olympen härskade en brokig samling ledda av den ständigt otrogne Zeus och hans trogna maka, Hera. Där fanns hans dotter, Afrodite, som hade minst lika många äventyr som sin far. Apollon understödde diktning och musik, medan Ares var krigskonstens gud. I underjorden härskade Hades, bror till Zeus. En annan bror var Poseidon, havets gud. En syster var Demeter, skördekonstens gudinna. Ett undantag bland gudarna var Athena, eftersom hon inte hade någon mor. Hon föddes som en blixt ur sin fader Zeus huvud! Hon var staden Athens speciella skyddsgudinna. Detta är endast några exempel ur en mycket brokig skara av gudar. Dessutom växte gudavärlden hela tiden. Genom att gudarna gärna förälskade sig i vackra jordiska människor av båda könen uppstod snart ett myller av halvgudar. Och ett myller av historier. Den grekiska mytologin uppvisar en provkarta på spännande intriger med otrohet, svartsjuka, svek, hämnd eller måttlös åtrå och passion. Gudarna tillbads genom regelbundet återkommande fester, där de hyllades med offer och processioner exempelvis vid den årliga Dionysosfesten i Athen. Dionysos var fruktbarhetens och rusets beskyddare och son till Zeus och en jordisk kvinna. Vid festen förekom också dramatikertävlingar (se s. 87).

12 48 samhälle och kultur hybris n övermod, tro för mycket om sin egen förmåga Gudarna var mycket måna om sin värdighet. Många myter handlar om människor som försöker förhäva sig gentemot gudarna. De som trotsar dem uppvisar hybris och det kan ge fruktansvärda straff som följd. Däremot blandade sig gudarna själva gärna in i mänskliga angelägenheter och strider. Myterna har stor betydelse för alla forntida kulturers litteratur och det gäller verkligen antikens Grekland. Man kan kalla den grekiska gudavärlden en litteraturens väldiga förrådskammare. Ur den hämtade såväl epiker som dramatiker ämnena för det de ville berätta eller gestalta. 2 GUDAVÄRLDAR i VÄRLDen Det finns idag mängder av böcker och sidor på Internet som beskriver gudavärldar från skilda kulturer. Ta reda på vad exempelvis krigsguden eller skördekonstens gudinna heter i Egypten, Mesopotamien, Indien och Grekland och ge exempel på likheter och olikheter mellan dem Jämför dina exempel med kamraternas och samla en gudalista tillsammans i klassen. Läs mer om grekiska myter och gudar i webbdelen 3 Den GRekiSKA GUDAFAMILJen Texten ovan beskrev endast en del av den grekiska gudafamiljen. Leta reda på ytterligare några gudar och rita ett släktträd över deras inbördes relationer. Filosoferna I den här bokens inledning kunde du läsa om hur människan tidigt började fundera över alltings ursprung och om tillvarons mening och mål. När svaren på dessa frågor inte söktes i skapelsemyter utan i egna spekulationer om hur världen ser ut lades grunden till den tankeverksamhet vi kallar filosofi. De äldsta filosoferna beskrev världens uppbyggnad utifrån olika urämnen som vatten, jord, luft eller eld. Med atenaren Sokrates ( f.kr.) blev filosofin något för den enskilda människan. Han gick omkring på gatorna och förde samtal med alla han mötte om såväl moraliska problem som medborgarens roll i samhällslivet. Det gjorde honom farlig för de styrande i Athen. Han var en ungdomens fördärvare och dömdes till att välja mellan landsflykt eller döden. Han valde att dö för egen hand. Sina sista timmar tillbringade han tillsammans med sina närmaste vänner och lärjungar, där de diskuterade om själen var odödlig eller inte. Sedan tömde han giftbägaren. Läs mer om tidig grekisk filosofi webbdelen Platon Sokrates skrev själv ingenting, men hans filosofi är känd genom att hans främste elev Platon ( f.kr.) låter Sokrates vara huvudperson i de flesta av sina Dialoger. De är ofta uppbyggda så att Sokrates inleder med

13 en fråga, exempelvis: Vad är det sköna? Vad är tapperhet? Den som svarar får sedan ge exempel, Sokrates frågar vidare och genom den fortsatta dialogen börjar vi fundera på om det finns något gemensamt för all tapperhet eller skönhet. Målet är alltså ett slags allmänna begrepp, som har en självständig existens. 49 samhälle och kultur 4 TAPPERHet OCH SKÖNHet Pröva på egen hand Sokrates teknik! Försök att tillsammans med en grupp kamrater, genom diskussion definiera vad tapperhet och skönhet är. Det räcker inte att slå upp ordet i en ordbok bygg ut era tankar och ge en utförlig definition av begreppen! Skriv sedan ner det ni kommit fram till och jämför med andra grupper, som gjort samma uppgift. Vad finns det för likheter och skillnader mellan era svar? Avsluta med en klassdiskussion där ni ringar in begreppen tillsammans. Staten och idéernas värld Den dialog som har fått störst betydelse för eftervärlden är Staten, med den kända bilden av grottan. Platon menar här att vår egen verklighet är svår att begripa endast med våra sinnen, eftersom vi sitter fjättrade i en underjordisk grotta med ansiktena vända mot väggen längst in i grottan. Bakom oss brinner en stor eld och det enda vi kan uppfatta är skuggorna av figurer som rör sig bakom våra ryggar. Figurerna belyses av elden och kastar sina skuggor på grottväggen framför oss. Vår verklighet är alltså bara är en skugga av den egentliga verkligheten: idéernas rike. Enda sättet att få insikt om denna högre verklighet är genom filosofin. (se även Antologin) Sammanfattande brukar man kalla de här tankarna för Platons idealism. Den fick ett oerhört inflytande på europeiskt tänkande. Under 200-talet e. Kr. fördes Platons tankar samman med kristendomen i nyplatonismen. Den förenade tankarna om det godas idé med en hemlighetsfull (mystisk) längtan efter Gud. Denna längtan efter idéernas rike nådde sedan sin höjdpunkt under romantiken från 1700-talets slut till 1800-talets mitt. På 390-talet f.kr. återvände Platon efter långa resor till Athen. Där grundade han en egen skola för undervisning och forskning. Skolan låg nära en olivlund helgad åt sagohjälten Akademos och fick därför namnet Akademi. Platons akademi blev modell för senare kulturella och vetenskapliga sammanslutningar runt om i världen. 5 MeninGen MED LIVet Vi människor lever här och nu. Behöver vi då fundera över meningen med livet? Vad är din åsikt i denna fråga? Fundera först på egen hand och skriv ner några av dina egna reflektioner. Diskutera sedan frågan gemensamt i klassen: behöver vi dessa funderingar, eller är det bäst att låta bli?

14 50 samhälle och kultur logik n läran om det det riktiga tänkandet estetik n vetenskapen om det sköna och konsten mimesis n härma, imitera, efterbilda Aristoteles En av Platons elever var Aristoteles ( f.kr.), som efter sin lärares död grundade en egen akademi där han försökte systematisera alla vetenskaper som fanns i antikens Athen. Han skrev och föreläste bland annat om logik, estetik, pedagogik, psykologi och fysik. Många av hans skrifter finns bevarade och under medeltiden blev Aristoteles världsbild ledande i Västeuropa. Aristoteles mest kända enskilda verk är Om diktkonsten. Enligt honom ska konsten efterbilda och återge verkligheten. Begreppet kallas mimesis. Främst ägnade han sig åt tragedin (se s. 96). Om diktkonsten fick efterhand oerhörd betydelse både för det franskklassiska dramat på 1600-talet och för 1800-talets realistiska roman. Hellenistisk tid f.kr. Greklands politiska storhetstid tog slut med Alexander ( f.kr.), senare kallad den store. Under långa fälttåg erövrade han inte bara Grekland utan också Perserriket och Egypten. Riket sträckte sig ett tag till och med en bit in i Indien. Därmed spreds den grekiska kulturen långt ut i världen. Samtidigt påverkades den av inslag från de länder som erövrades. Denna blandkultur kom senare att kallas hellenismen, och blev en förmedlande länk mellan Grekland och Rom. Efter Alexanders tidiga död delade hans generaler efter ett antal krig upp väldet mellan sig. Jätteriket föll snabbt isär och de flesta av dess olika delar erövrades så småningom av romarna. Men kulturen fanns kvar. Alexandria Under sina segertåg grundade Alexander nya städer i sitt eget namn. Den mest kända är Alexandria som anlades i i Egyptens Nildelta 331 f.kr. Det blev en mycket modern stad med snörräta gator och ett stort lärdomscentrum, Museion. Därifrån har vi fått ordet museum. Alexandria var under hellenismens tid världens största stad med över en miljon invånare. Fyrtornet utanför Nilens mynning var ett av världens sju underverk. I Alexandria lät Alexanders efterträdare Ptolemaios II ( f.kr.) bygga ett bibliotek där han placerade hela den då kända grekiska litteraturen. Museion växte snabbt och lär till sist ha omfattat bokrullar. Här utvecklades så småningom en avancerad textkritik (filologi), där man genom studiet av olika upplagor försökte finna fram till den ursprungliga texten.

15 Här utvecklades också Aristoteles tankar om mimesis (se s. 114), genom att vissa författare och verk utsågs till föredömen som borde efterbildas. Så uppstod en litterär kanon. Alltsedan dess pågår en ständig diskussion om vilka böcker man framför allt ska läsa för att få en god bild av all världens litteratur. Biblioteket plundrades flera gånger och försvann helt år 389 e.kr. Det återuppfördes 2001 i ett samarbete mellan den egyptiska staten och UNESCO. Den officiella invigningen ägde rum 16 oktober För den som vill veta mer har biblioteket en officiell hemsida på tre språk. 51 samhälle och kultur Läs om Hypatia och senare grekiska filosofer i webbdelen 6 VÄRLDSLitteRATURenS STÖRSTA Gör en lista på de fem författare du anser är de viktigaste i hela världslitteraturen. Jämför sedan din lista med någon klasskamrats lista och diskutera varför ni valt just dessa författare. Därefter skriver var och en i klassen upp sina tre viktigaste författare på tavlan. Sammanställ vilka tre som finns med flest gånger, och röstar sedan bland dessa tre för att se vem som vinner. Diskutera därefter, utifrån resultatet, vad som krävs för att en författare ska bli kallad klassiker. Är det popularitet, många läsare, språket och innehållet, tidlösheten och så vidare? Biblioteket och fyrtornet i Alexandria

16 52 samhälle och kultur Romarriket ca 750 f.kr. 476 e.kr. Enligt traditionen grundades Rom 753 f.kr. av bröderna Romulus och Remus. Staden låg på sju kullar intill floden Tibern. Mot slutet av 600-talet f.kr. hade Rom växt till en stadsstat styrd av en kung, som hade den högsta civila, militära och religiösa makten. Den romerska republiken f.kr. Den siste romerske kungen avsattes 509 och hela makten övergick till ett råd av äldste, senaten. Den tillsatte två konsuler, valda på ett år. Alla vuxna fria män var romerska medborgare med rösträtt i en folkförsamling. Republikens principer för maktfördelning mellan konsuler, senat och folkförsamling blev sedan vägledande för många styrelsesätt, exempelvis det i USA. Under ständiga strider med grannfolken växte romarnas makt och år 270 f.kr. styrde man över hela den italienska halvön. Genom en skicklig kombination av erövringskrig och förmåga att skaffa bundsförvanter fortsatte sedan expansionen. Till sist var hela Medelhavet omgivet av romerska besittningar och kallades Mare nostrum, vårt hav. Hadrianus mur 122 e.kr. Londinium (London) Elbe Teutoburgerskogen Colonia Agrippina (Köln) Don Moguntiacum (Mainz) Dnjepr Lutetia Parisiorum (Paris) Rhen Burdigala (Bordeaux) GALLIEN Rhône Lugdunum (Lyon) Milano Vindobona (Wien) Aquincum (Budapest) Singidunum (Belgrad) Corduba (Cordoba) Ebro Massilia (Marseilles) Ostia Ravenna Rom Pompeji Actium (31 f.kr.) Donau Byzantium Svarta havet Tigris Karthago Siracusa Efesos Eufrat Athen Korinth Medelhavet Damaskus Alexandria Jerusalem Sahara EGYPTEN

17 Vem besegrar vem? Med erövringarna spreds romersk lag och statsförvaltning ut över hela det nya världsriket. Romarna var skickliga soldater och ingenjörer. Deras kanske mest imponerande byggnadsverk blev deras vägar, som från Rom sträckte sig ända till rikets yttersta utkanter i nuvarande England eller Tyskland. Många av dessa vägar finns kvar än i dag. Romarna var också mästare i att bygga brovalv, som också användes som akvedukter, det vill säga de bar upp ledningar som fraktade färskvatten från bergen ner till städerna. För en förmögen romare var det dagliga livet ganska behagligt. 53 samhälle och kultur Läs mer om det romerska samhället i webbdelen Romarnas praktiska sinnelag visade sig också när det gällde kulturen. När de med erövringen av Syditalien kom i kontakt med den välutvecklade grekiska kulturen tog de helt enkelt över den och gjorde den till sin! Man började med alfabetet som var en direkt överföring av det grekiska även om bokstäverna blev latinska (se Språket). De tre genrerna epik, drama och lyrik var redan etablerade så det behövdes inga nya. Romarna tog över i stort sett hela den grekiska gudavärlden, med alla dess myter. De bytte bara ut namnen: Zeus blev Jupiter, Hera blev Juno och dottern Afrodite fick heta Venus och så vidare. Samtidigt som Grekland blev en del av det romerska riket fortsatte alltså den grekiska kulturen sitt segertåg. Den romerske poeten Horatius uttryckte senare detta med orden: Det besegrade Grekland besegrade sina besegrare. Ett uppdelat samhälle I likhet med tidigare samhällen fanns i romarriket fria medborgare och slavar. Medborgarna var i sin tur uppdelade i patricier och plebejer,. Alla manliga medborgare hade rösträtt, men det var bara patricierna som kunde nå de högsta posterna i samhället. En annan skiljelinje var förmågan att läsa. Den fanns i stort sett bara hos överklassen och diktarna själva. Kvinnorna var underställda sin far eller sin make och att gifta sig och föda barn var kvinnans viktigaste uppgift. Rika romerska kvinnor hade ändå ganska stora möjligheter att bestämma över sina liv. Kvinnor ur lägre samhällsgrupper kunde ha yrken och bestämma över sin ekonomi. Det finns även kvinnor som varit kulturellt verksamma. Ett exempel är Cornelia ( f.kr.), som sägs ha varit en bildad och respekterad kvinna. Den romerska republikens mest berömde gestalt var Gajus Julius Caesar ( f.kr.). Hans arméer erövrade det nuvarande Frankrike (Gallien). Caesar är känd för sina bevingade ord. År 49 utropade han sig till enväldig kejsare, men blev fem år senare mördad av dem som ville återinföra den tidigare republiken. Ledare för upproret var Brutus, en av Caesars närmaste vänner. När Caesar märkte det gav han upp allt motstånd; hans sista ord innan han dog blev: Et tu Brute (Även du, min Brutus). patricier n medlem av gammal och förnäm släkt plebej n medlem av lägre samhällsklass bevingade ord n berömt uttryck som många känner till, som fått vingar och sedan spridits vidare

18 54 samhälle och kultur 7 BEVinGADe ORD Det finns flera samlingar med bevingade ord på svenska. Du kan lätt hitta dem på nätet. Slå upp några bevingade ord från antikens Grekland eller Rom och diskutera varför just dessa ord blivit bevingade. Försök också hitta på några egna bevingade ord, som skulle kunna sägas av kända personer idag. Samla era exempel på tavlan och diskutera. Det romerska kejsardömet 31 f.kr. 117 e.kr. Efter mordet på Caesar följde en tid av inbördeskrig innan Octavianus (63 f.kr. 14 e.kr.) tog makten 31 f.kr. och utropade sig till enväldig kejsare med namnet Augustus. Under den följande kejsartiden gjorde romarna nya erövringar och lade under sig hela Gallien, Britannien, Alpländerna, nuvarande Rumänien och Bulgarien. Medborgarnas politiska inflytande var nu borta, men å andra sidan fick folket uppleva den romerska freden som varade i nästan 200 år. Augustus insåg betydelsen av lojala medarbetare. Det gällde också författarna. De hade språket i sin makt och kunde bli farliga om man inte hade dem på sin sida. Hans rådgivare Maecenas (70 8 f.kr.) fick idén att de främsta författarna skulle understödjas. Sedan dess brukar den som personligen ger bidrag till vetenskap och kultur kallas för mecenat. Författarna fick alltså betalt för att skriva det makten ville ha. Om man inte gjorde det blev man avskedad och landsförvisad till någon av romarrikets yttre regioner, i värsta fall mördad. När det gäller kejsartidens litteratur blev den därför främst en hyllning till såväl kejsarens som det egna landets storhet. 8 FÖRFAttARen OCH MAkten Genom Maecenas idé väcktes diskussionen om hur författarna ska förhålla sig till dem som betalar för deras konst, en viktig frågeställning än idag. Vad tycker du? ska författarna blunda för orättvisor och smickra dem som har makten, eller ska de våga vara kritiska trots att de då kanske mister sin inkomst, sin frihet att skriva eller än värre: livet. Diskutera i helklass. Mellan hedendom och kristendom ( ) Under den senare delen av kejsartiden härjades det romerska riket av inre strider. Först med Konstantin (kejsare ) återinfördes ordningen, men han insåg att riket var för stort för att kunna hålla ihop. Han flyttade därför maktens centrum österut till inloppet av Svarta havet där han grundade staden Konstantinopel, dagens Istanbul. Efter Konstantins död kom uppdelningen i ett västromerskt och ett östromerskt rike. I väster anföll allt fler gränsfolk och Rom erövrades 410 och

19 ytterligare en gång 455 av vandalerna, som plundrade och brände staden. Än idag kallar vi människor som förstör och ödelägger för vandaler. 476 avsattes den siste västromerske kejsaren av germankungen Odoakar. Västroms tid var definitivt slut, medan det östromerska riket fortsatte att existera i nära tusen år tills Konstantinopel erövrades av turkarna samhälle och kultur Kristendomen tar över Omkring år 30 korsfästes en judisk upprorsmakare som kallade sig Jesus. Han påstod att han var Guds son, som stigit ner från himlen för att frälsa människorna på jorden. I Gamla testamentet (se s. 16) hade det talats om en sådan frälsare, en Messias, men skillnaden var att Jesus riktade sig till alla,inte bara till judarna. Messias blir i grekisk översättning Christos. Den nya läran fick senare namnet kristendom. De kristna såg Gud, inte kejsaren, som den högste och därför försökte de romerska kejsarna med olika medel utrota den nya läran. Förföljelserna blev efterhand allt grymmare. På den väldiga amfiteatern Colosseum (invigd år 80 e.kr.) med plats för närmare åskådare var ett av folknöjena att se hur hungriga lejon kastade sig över försvarslösa kristna män, kvinnor och barn. Kristendomen gick ändå inte att hejda. På 300-talet insåg kejsar Konstantin att den kunde användas som en enande kraft i ett romarrike på väg att falla sönder. Förföljelserna upphörde och omkring 380 blev kristendomen statsreligion. Colosseum i Rom hade plats för ca åskådare.

20 56 samhälle och kultur Pergament n behandlat får-, get- eller kalvskinn Vid gudstjänsterna användes de kristna bibeltexterna flitigt, men de var många att hålla reda på. Under 200- och 300-talen utvecklades därför ett system där skrivna blad av pergament häftades ihop till en skrift där läsaren kunde slå upp det ställe som behövdes. Så skapades den bundna boken. Utanför Europa är den allmänna benämningen på de grekiska och romerska kulturerna. Men naturligtvis fanns också på andra håll i världen ett rikt kulturliv. Läs mer om Kinas tidiga historia i webbdelen Kina en orolig tid Kina var ett utpräglat klassamhälle. Kejsarna omgavs av lyx och överflöd, medan de fattiga levde i svält, sjukdomar och slaveri. Kultur betraktades med misstänksamhet. Kejsaren Shi Huang-di ( f.kr.) har gått till historien, därför att han lät bränna upp alla böcker han ansåg farliga. Shi Huangdis terrakottaarmé upptäcktes 1974 och består av ca soldater i full storlek som skulle försvara härskaren efter döden. 9 Att BRÄnnA BÖCkeR Vad tänker du om Shi Huang-di och hans försök? Skriv ner några reflektioner? Ta därefter reda på mer: Känner du till liknande exempel med brännande av böcker från modern tid? Hur ser det ut i dagens diktaturer? Diskutera med en kamrat utifrån det du tagit reda på: Går det att hindra människor från att ta del av kultur?

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Antiken Det gamla Grekland

Antiken Det gamla Grekland Antiken Det gamla Grekland Kung Minos på Kreta Många grekiska myter och sagor från Antiken en bland annat om kung Minos Kungen av Fenicien (dagens länder i Mellanöstern) hade en vacker dotter som hette

Läs mer

Romarriket. Historia

Romarriket. Historia Romarriket Historia Rom - staden som växte fram. Rom växte fram vid floden Tibern. Staden passade bra för handel då det fanns flera landsvägar som möttes samtidigt som det gick att segla in med stora skepp.

Läs mer

Antiken 700 f Kr 500 e Kr. Greker och Romare

Antiken 700 f Kr 500 e Kr. Greker och Romare Antiken 700 f Kr 500 e Kr Greker och Romare Varför dessa årtalsgränser? Händelser som traderats muntligt från 1200- talet f Kr, krig o myter m hjältar skrivs ned i Iliaden/Odysseen äldsta diktverken i

Läs mer

Den romerska republiken var en form av demokrati, men som främst gynnade de rika

Den romerska republiken var en form av demokrati, men som främst gynnade de rika Bild: Giovanni Dall'Orto Varghona med tvillingarna Romulus och Remus. I romersk mytologi var det Romulus som grundade staden Rom. SPQR är en förkortning för "senaten och det romerska folket". Romarriket

Läs mer

Hur byggdes Rom enligt sagan?

Hur byggdes Rom enligt sagan? Hur byggdes Rom enligt sagan? Sagan berättar att två små pojkar, Romulus och Remus, lades i en korg på floden Tibern. Deras mamma var en prinsessa och deras morfar var kung. Pojkarnas morfar jagades sedan

Läs mer

Antik betyder gammal. Antiken kallas den äldsta perioden i Europas historia det gamla Grekland och Romarriket. Antiken inleddes ungefär 800 f.kr.

Antik betyder gammal. Antiken kallas den äldsta perioden i Europas historia det gamla Grekland och Romarriket. Antiken inleddes ungefär 800 f.kr. Grekland Antik betyder gammal. Antiken kallas den äldsta perioden i Europas historia det gamla Grekland och Romarriket. Antiken inleddes ungefär 800 f.kr. och slutade kring 500 e.kr. Grekerna och romarna

Läs mer

Antikens Grekland. När man säger Antikens Grekland handlar det sett till geografi om en stor del av medelhavsområdet.

Antikens Grekland. När man säger Antikens Grekland handlar det sett till geografi om en stor del av medelhavsområdet. Antikens Grekland Antikens Grekland När man säger Antikens Grekland handlar det sett till geografi om en stor del av medelhavsområdet. Kreta 2000 f.kr 2000 f.kr Kung Minos Stort inflytande från Egypten

Läs mer

Antikens Grekland. Historia.

Antikens Grekland. Historia. Antikens Grekland. Historia. Antikens Grekland Antiken = gammal. Kallas äldsta perioden i Europas historia - Grekland och romarrikets historia. Perioden antiken inleddes ca 800 f.kr till 500 e.kr. Alfabetet

Läs mer

Instuderingsfrågor till Perspektiv på historien A

Instuderingsfrågor till Perspektiv på historien A Instuderingsfrågor till Perspektiv på historien A Forntiden, de första högkulturerna och antikens Grekland och Rom. Forntiden, s.6-10 1a) Vilken var den avgörande skillnaden mellan aporna och våra tidigaste

Läs mer

Fakta om kristendomen

Fakta om kristendomen Kristendomen Jesus Fakta om kristendomen Kristendomen är världens största religion med fler än 2 miljarder anhängare. Kristendomen utgår från Jesus från Nasarets liv och lära som återges i Nya testamentet.

Läs mer

ROM - En utmärkt plats för handel

ROM - En utmärkt plats för handel Romarriket ROM - En utmärkt plats för handel Ursprung: Bra plats för handel - vägar, floder, hav. kullar (vid flykt) 600 f.kr fanns det ett centrum Olika folkgrupper - kelter (galler), greker, latiner

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum funderingsfrågor, högläsningstips och uppgifter

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum funderingsfrågor, högläsningstips och uppgifter en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Odysséen funderingsfrågor, högläsningstips och uppgifter Ämne: Svenska, SVA, SFI År: 6-9, Gym, Vux Lektionstyp: reflektion och diskussion,

Läs mer

SAGOR. Från tidernas begynnelse till idag

SAGOR. Från tidernas begynnelse till idag SAGOR Från tidernas begynnelse till idag SAKPELSEMYTER Sagor om ursprunget Handlar om hur människorna kom till jorden Kampen mellan ont och gott Muntliga berättelser Skrevs mer i Messopotamien för ca 6000

Läs mer

Romarriket. alla vägar bär till rom rom byggdes inte på en dag

Romarriket. alla vägar bär till rom rom byggdes inte på en dag Romarriket alla vägar bär till rom rom byggdes inte på en dag Tidslinje Romarriket Romerska akvedukter Colosseum ca 50 e Kr Romarriket delas i Östrom och Västrom Västrom faller Romerska republiken Pax

Läs mer

Antikens Grekland förr och nu

Antikens Grekland förr och nu Antikens Grekland förr och nu Namn: Lisa Söderberg Klass: 9an Innehållsförteckning Antikens Grekland då och nu..1 Innehållsförteckning...2 Sammanfattning..3 Varför har jag valt att skriva om det här.4

Läs mer

Romarriket. alla vägar bär till rom rom byggdes inte på en dag

Romarriket. alla vägar bär till rom rom byggdes inte på en dag Romarriket alla vägar bär till rom rom byggdes inte på en dag Tidslinje Romarriket Romerska akvedukter Colosseum ca 50 e Kr Romarriket delas i Östrom och Västrom Västrom faller Romerska republiken Pax

Läs mer

Facit Instuderingsfrågor Romarriket

Facit Instuderingsfrågor Romarriket Facit Instuderingsfrågor Romarriket 1. Vad kallas den period i historien då Romarriket fanns? Antiken 2. Hur bildades Rom enligt sagan/myten om Romulus och Remus? Det var en gång två små pojkar som lagts

Läs mer

Tidsmaskinen! På besök i. Romarriket och kristendomen

Tidsmaskinen! På besök i. Romarriket och kristendomen Tidsmaskinen! På besök i Romarriket och kristendomen Wow! Du har uppfunnit en tidsmaskin och bestämmer dig för att resa bakåt i tiden! Du åker till Romarriket där du får lära dig massa intressanta saker.

Läs mer

Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia

Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia Från förföljd jesusrörelse till romersk statsreligion Den stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst Splittringen av den katolska

Läs mer

Romarrikets uppväxt börjar i staden Rom. Historien handlar om en stad och hur den sakta men säkert lägger ett allt större område under sig.

Romarrikets uppväxt börjar i staden Rom. Historien handlar om en stad och hur den sakta men säkert lägger ett allt större område under sig. Romarrikets Uppgång. Roms historia Republikens Födelse. 750 f Kr 509 f Kr. Romarrikets uppväxt börjar i staden Rom. Historien handlar om en stad och hur den sakta men säkert lägger ett allt större område

Läs mer

Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia

Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia Legenden om Lucia berättar om hur en hedning hade blivit förälskad i henne, men att

Läs mer

Målbeskrivning Antiken

Målbeskrivning Antiken Målbeskrivning Antiken Tidslinje -Antiken Beskrivning: Under de kommande veckorna kommer vi på SO:n att läsa om antiken. Arbetsområdet består av två delmoment; grekerna vilka vi uppehåller oss vid terminen

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

Apostlagärningarna. Studiehäfte av Henrik Steen

Apostlagärningarna. Studiehäfte av Henrik Steen Apostlagärningarna Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Inledning 4 Faktaruta: Rom 7 Introduktion 6 Viktig undervisning i Apostlagärningarna 12 1. Visionen 12 Faktaruta: Jerusalem 12 Faktaruta: Antiokia

Läs mer

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att Sida 1 av 5 Åk. 7 Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna känna till hur människor under jägarstenåldern försörjde sig kunna redogöra för hur livsvillkoren förändrades vid övergången

Läs mer

DEMOKRATI. - Folkstyre

DEMOKRATI. - Folkstyre DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att

Läs mer

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 P. I Faderns och (+) Sonens och den heliga Andens namn. Amen. F. Välsignad vare den heliga Treenigheten, kärlekens

Läs mer

Dopgudstjänst SAMLING

Dopgudstjänst SAMLING Dopgudstjänst Psalm SAMLING Inledningsord och tackbön I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Tidslinje litteratur historia

Tidslinje litteratur historia Tidslinje litteratur historia av Simon Antiken 800 f.kr- 500 e.kr Tiden före Kristus kallas antiken. Antikens litteratur hade sitt centrum i Grekland. Grekland kom också på den moderna demokratin men man

Läs mer

Kristendomen. Kristendomens tidiga historia

Kristendomen. Kristendomens tidiga historia Jesus tog på sig alla människors misslyckanden och synder när han dog på korset. På så sätt befriade Jesus människorna till att kunna leva ett liv nära Gud och beroende av Gud. Kristendomen uppstod i det

Läs mer

Friheten i Kristus 12 e trefaldighet 090830 Värnamo

Friheten i Kristus 12 e trefaldighet 090830 Värnamo Friheten i Kristus 12 e trefaldighet 090830 Värnamo 1 Inledning Låt oss börja med att förflytta oss 3 mil i avstånd till Rydaholm och 320 år i tiden till 1689. Vi ska möta en ung man som heter Per Svensson.

Läs mer

Vittnesbörd om Jesus

Vittnesbörd om Jesus Vittnesbörd om Jesus Göteborg, 2009 David Svärd Vittnesbörd i Gamla testamentet I det israelitiska samhället följde man det var Guds vilja att man skulle göra det i varje fall de lagar som finns nedtecknade

Läs mer

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Vad 4b ska kunna i religion och historia torsdagen den 12 mars Kort sammanfattning Det ser nog ändå mycket

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu. Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Kort om Aristoteles Föddes 384 f.kr. i Stagira i norra Grekland

Läs mer

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla Kristendomen Grunden till kristendomen Fyra evangelier (budskap, goda nyheter ) som berättar Jesu liv och lära. Traditionellt säger man att tre av författarna (Markus, Matteus och Johannes) kände Jesus

Läs mer

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt

Läs mer

Svenska impulser. Svenska impulser. Svenska. Svenska impulser2

Svenska impulser. Svenska impulser. Svenska. Svenska impulser2 1 Upplev litteraturen 2 för yrkesprogrammen 2 Gy 2011 Upplev litteraturen1 söker nya vägar till lärande och utveckling, allt inom ramen för en tydlig struktur. Vårt populära basläromedel för 1 och 2 på

Läs mer

4 PSÖ B-2015, S:TA EUGENIA, 26 APRIL Joh 10:11-18 Guds översättare

4 PSÖ B-2015, S:TA EUGENIA, 26 APRIL Joh 10:11-18 Guds översättare 4 PSÖ B-2015, S:TA EUGENIA, 26 APRIL Joh 10:11-18 Guds översättare Hur skulle man framställa Jesus Kristus? Det kanske var en fråga som de första kristna ställde sig. Honom fick man ju framställa i bild.

Läs mer

Romarriket en resa i tiden

Romarriket en resa i tiden Romarriket en resa i tiden Namn: Klass: För att lösa denna uppgift måste du åka tillbaka i tiden. När du skriver skall du skriva som det händer nu, det vill säga i presens. Du ska berätta vad du upplever

Läs mer

Tunadalskyrkan e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet

Tunadalskyrkan e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet 1 Tunadalskyrkan 150920 16 e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet Döden och Livet är temat för dagens texter i kyrkoåret. Ett tema som genom allt som händer i världen just nu blivit mer aktuellt än någonsin.

Läs mer

Om Koranen. Ordet Koran kommer från det arabiska ordet al-auran som betyder läsning.

Om Koranen. Ordet Koran kommer från det arabiska ordet al-auran som betyder läsning. 108 Koranen är den heliga boken inom islam. Den som tillhör religionen islam kallas för muslim. I Koranen kan man läsa om den muslimska tron och om de regler som muslimer ska följa. För en muslim är orden

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Lärarmaterial till Lilla Odysséen

Lärarmaterial till Lilla Odysséen LÄRARMATERIAL Lärarmaterial till Lilla Odysséen Innehåll Inledning Kort om Odysséen Fakta om Odysséen och Iliaden Homeros Iliaden och det trojanska kriget Odyssén Resumé av Teater Barbaras Lilla Odysséen

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus

16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus 16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus 19Dina döda skall få liv igen, deras kroppar skall uppstå. Vakna och jubla, ni som vilar i mullen! Ty din dagg är en ljusets dagg, du låter den falla över

Läs mer

FÖRSTA KORINTIERBREVET. INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande Kommentar 4

FÖRSTA KORINTIERBREVET. INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande Kommentar 4 FÖRSTA KORINTIERBREVET INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande Kommentar 4 Husbykyrkan Lars Mörling 2015 FÖRSTA KORINTIERBREVET BAKGRUND (Lars Mörling 2015) Författare: Aposteln Paulus (1:1). Brevet är skrivet

Läs mer

Trojanska kriget Gudinnornas skönhetstävling Akilles föds Sköna Helena

Trojanska kriget Gudinnornas skönhetstävling Akilles föds Sköna Helena Trojanska kriget När havsnymfen Thetis skulle gifta sig med kung Peleus var alla gudar, gudinnor och kosmiska väsen inbjudna. Utom Eris som var osämjans gudinna. Zeus ville inte att hon skulle framkalla

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

Franska revolutionen. en sammanfattning

Franska revolutionen. en sammanfattning Franska revolutionen en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt. Kungen (Ludvig XVI) hade all makt. Han kunde kalla in ståndsriksdagen, men hade inte gjort det på 175

Läs mer

Tunadalskyrkan Mos 3:1-15, Matt 28:16-20 Jag har sett och hört

Tunadalskyrkan Mos 3:1-15, Matt 28:16-20 Jag har sett och hört Tunadalskyrkan 160522 2 Mos 3:1-15, Matt 28:16-20 Jag har sett och hört Ibland när man läser böcker eller ser på filmer så möts man av olika berättelser som till en början inte verkar ha något att göra

Läs mer

JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår

JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår (Alla Bibelord ifrån Svenska Folkbibeln) Om du hör Herrens, din Guds, röst och noga lyssnar till hans bud och

Läs mer

Tunadalskyrkan 13 02 03. Kyndelsmässodagen Luk 2:22-40

Tunadalskyrkan 13 02 03. Kyndelsmässodagen Luk 2:22-40 1 Tunadalskyrkan 13 02 03 Kyndelsmässodagen Luk 2:22-40 Jesus var drygt en månad gammal, och Maria och Josef började vänja sig vid att ha en bebis i familjen. Det hade hänt så mycket omkring dem och det

Läs mer

Tunadalskyrkan Att leva i Guds Nu

Tunadalskyrkan Att leva i Guds Nu 1 Mark 1:14 När Johannes hade blivit fängslad kom Jesus till Galileen och förkunnade Guds budskap och sade: Tiden är inne, Guds rike är nära. Omvänd er och tro på budskapet. Tunadalskyrkan 131208 Att leva

Läs mer

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud.

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud. Gud i din stad! Innehåll VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv!... 3 Dina första steg på vägen till ett liv... tillsammans med Gud... 3 Lösningen är Jesus, Guds Son... 4 Frälst?... 5 Du kan bli född på nytt:...

Läs mer

Det som det kretsar kring

Det som det kretsar kring Kristendom Det som det kretsar kring Grundtankar Gud är kärleken Denna kärlek visar sig i Jesus när han offras för mänsklighetens skull. Av nåd, gratis utan motprestation, blir människan genom detta upprättad

Läs mer

Litteraturhistoria. Gemensamma genomgångar av olika litterära tidsperioder. Läsa textutdrag från olika verk som skrivits under de olika

Litteraturhistoria. Gemensamma genomgångar av olika litterära tidsperioder. Läsa textutdrag från olika verk som skrivits under de olika Litteraturhistoria Under några veckor ska vi arbeta med litteraturhistoria på svenskan. Vi kommer att gå igenom alla sju tidsperioder från antiken fram till modernismen. Hur och vad ska vi arbeta med?

Läs mer

Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen

Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen 1/5 Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla Dagens bön: Gud vår Frälsare, du som genom Kristus har försonat världen med dig själv, fyll våra hjärtan med din kärlek så att vi följer honom och frälsta

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Kyrkan Jesu Uppståndelse Och Liv

Kyrkan Jesu Uppståndelse Och Liv Kyrkan Jesu Uppståndelse Och Liv PREDESTINATION RLJ-1221-SE JOHN S. TORELL 17 JANUARI 2010 DEL 13: ABRAHAMS FÖRBUND TAR SLUT DET SÖDRA RIKET 344 ÅR Det Södra kungariket varade 344 år och styrdes av 20

Läs mer

Jesus: förödmjukad och upphöjd

Jesus: förödmjukad och upphöjd Lektion 9 Jesus: förödmjukad och upphöjd Vi undersöker Kristi liv i två faser Vilken underbar plan Gud förberedde för att rädda mänskligheten efter syndafallet! Denna plan som är given åt syndare världen

Läs mer

1. Den grekiska litteraturen

1. Den grekiska litteraturen 1. Den grekiska litteraturen Periodindelning: 1. Den förklassiska tiden (-480 fkr) 2. Den klassiska/ attiska tiden (480-323) 3. Den Hellenistiska tiden (323-30 fkr) 4. Kejsartiden (30 fkr-500 ekr) EPOS:

Läs mer

Spår Första samlingen Lärjungar

Spår Första samlingen Lärjungar Inledande bön Gud, vår Fader, vi tackar dig för att du alltid söker efter oss. I skapelsen ser vi spår av din kärlek; kom och befria oss från allt som hindrar vårt gensvar på din godhet. Herre Jesus Kristus,

Läs mer

OM GUD FINNS, VAD SKULLE DU FRÅGA HONOM?

OM GUD FINNS, VAD SKULLE DU FRÅGA HONOM? OM GUD FINNS, VAD SKULLE DU FRÅGA HONOM? Pingstkyrkan i Södertälje presenterar: Kan man vara kristen? - en predikoserie om grunderna i kristen tro VI TÄNKTE UTFORSKA LIVETS MENING TA CHANSEN GRUNDKURS

Läs mer

Dramatisering kristendomen

Dramatisering kristendomen Dramatisering kristendomen Ni ska, i indelade grupper, dramatisera olika viktiga händelser under kristendomens utveckling. Er uppgift består av att sätta upp en dramatisering i två till flera akter där

Läs mer

Predikan Rönnekyrkan 9 mars 2014: Nattvarden. Vad är nattvarden och varför firar vi den?

Predikan Rönnekyrkan 9 mars 2014: Nattvarden. Vad är nattvarden och varför firar vi den? Predikan Rönnekyrkan 9 mars 2014: Nattvarden Vad är nattvarden och varför firar vi den? Ja, till dessa frågor finns inte ett enda svar. Bilden av nattvarden är som en väv, där olika trådar vävs samman

Läs mer

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam.

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam. De abrahamitiska religionerna Kristendom, Judendom, Islam. Tre religioner som hör ihop Judendom, Kristendom och Islam kallas för de abrahamitiska religioner. Det är för att religionernas grundare (personer

Läs mer

1. Mycket tidigt på första dagen i veckan kom de till graven då solen gick upp.

1. Mycket tidigt på första dagen i veckan kom de till graven då solen gick upp. Markus 16 (16:1-8) Jesus uppstår ur graven 1 När sabbaten var över, köpte Maria från Magdala, Maria, Jakobs mor, och Salome välluktande oljor för att gå och smörja honom. 2 Mycket tidigt på första dagen

Läs mer

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och Kristendomen Grundtankar Alla troende kristna tror på EN gud Kristna kallas de människor som följer Jesus Kristus lära Jesus är Messias Bibeln är den viktigaste och heligaste boken för kristna Bibeln är

Läs mer

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426.

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Ovanför våran säng där hemma så hänger det en gammal tavla. Den föreställer den gode herden som i en kuslig och farlig terräng sträcker sig efter det förlorade

Läs mer

Styrelseskick i gamla Grekland

Styrelseskick i gamla Grekland Styrelseskick i gamla Grekland Kungadöme ca 2000 1200 f KR Oligarki ( fåmannavälde, en liten grupp styr) ca 1200 600 f Kr Tyranner ca 600-500 f Kr Demokrati ( Aten) 400 300 f Kr Antiken 700 f Kr 500 e

Läs mer

Bra Du svarar grundligt på frågorna. Du motiverar och förklarar dina egna tankar.

Bra Du svarar grundligt på frågorna. Du motiverar och förklarar dina egna tankar. Instuderingsfrågor Bibeln och kristendomen - Läs följande sidor i läroboken 30-38 (om Bibeln) och 55-60, 62, 67-68 (om kristendomen) - Läs följande stenciler: Jesu under, äktenskapsbryterskan och Jesu

Läs mer

Vem är Jesus enligt Jesus?

Vem är Jesus enligt Jesus? 2002-03-06 WWW.ISLAMISKA.ORG _ Vem är Jesus enligt Jesus? Vem som helst kan kalla Gud Fader enligt Bibeln Jesus sade: Rör inte vid mig, jag har ännu inte stigit upp till min fader. Gå till mina bröder

Läs mer

Kristendomen. Inför provet

Kristendomen. Inför provet Kristendomen Inför provet Kristendomen Allt började med Jesus. Från Jesus första lärjungar spreds läran. Kristna tror på en Gud. Kristna tror att Jesus vad Guds son. Gud kan visa sig på tre olika sätt:

Läs mer

Judendomen. Judendomen är den näst äldsta av världsreligionerna. Den har funnits sedan ungefär 1200 år före Kristus. Judendomen har en grundare, Mose.

Judendomen. Judendomen är den näst äldsta av världsreligionerna. Den har funnits sedan ungefär 1200 år före Kristus. Judendomen har en grundare, Mose. Judendomen Judendomen är den näst äldsta av världsreligionerna. Den har funnits sedan ungefär 1200 år före Kristus. Judendomen har en grundare, Mose. Abraham, judarnas stamfader, vandrade ut från dagens

Läs mer

Av: Johanna Åberg 9B. Konst och Kulturhistoria Antiken-Nutid 800 f.kr-2012 e.kr

Av: Johanna Åberg 9B. Konst och Kulturhistoria Antiken-Nutid 800 f.kr-2012 e.kr Av: Johanna Åberg 9B Konst och Kulturhistoria Antiken-Nutid 800 f.kr-2012 e.kr Antiken Grekisk stil 800 f.kr-200 f.kr Den grekiska antiken bestod av grekisk mytologi och gudatro. Grekerna var mycket duktiga

Läs mer

Selma Lagerlöf. Astrid Lindgren. HC:Andersen

Selma Lagerlöf. Astrid Lindgren. HC:Andersen S A G O Tales for everybody! R K O N S T S A G O R HC:Andersen HC Andersen föddes år 1805,när han var 17 år gick han i en skola för barn,han blev mobbad för att han var så lång och klumpig. Därför skrev

Läs mer

Judendomen. Judendomen är den näst äldsta av världsreligionerna. Den har funnits sedan ungefär 1200 år före Kristus. Judendomen har en grundare, Mose.

Judendomen. Judendomen är den näst äldsta av världsreligionerna. Den har funnits sedan ungefär 1200 år före Kristus. Judendomen har en grundare, Mose. Judendomen Judendomen är den näst äldsta av världsreligionerna. Den har funnits sedan ungefär 1200 år före Kristus. Judendomen har en grundare, Mose. Abraham, judarnas stamfader, vandrade ut från dagens

Läs mer

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera)

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera) Eva Bernhardtson Louise Tarras Min mening Bildfrågor (diskutera) Folkuniversitetets förlag Box 2116 SE-220 02 Lund tel. 046-14 87 20 www.folkuniversitetetsforlag.se info@folkuniversitetetsforlag.se Information

Läs mer

INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA

INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA Gud sade: "Låt oss göra människor till vår avbild, till att vara lika oss. De skall råda över fiskarna i havet och över fåglarna under himlen, över boskapsdjuren

Läs mer

Tunadalskyrkan Fastlagssöndagen Kärlekens väg Joh 12:20-33

Tunadalskyrkan Fastlagssöndagen Kärlekens väg Joh 12:20-33 1 Tunadalskyrkan 160207 Fastlagssöndagen Kärlekens väg Joh 12:20-33 Genom historien är det många människor som på olika sätt fått bli förgrundsgestalter i det skeende som då varit, människor som haft kunskap,

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

Därför kallas de ibland för de abrahamitiska religionerna.

Därför kallas de ibland för de abrahamitiska religionerna. Introduktion Judendom, kristendom och Islam Judendom 1800 talet f v t Abraham Kristendom Islam Tanach (Gamla testamentet) År noll, Jesu födelse Jesus Likheter Abraham Nya testamentet 600 talet e v t Muhammed

Läs mer

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf Helande En lärjungens identitet Av: Johannes Djerf På en temasamling under årets tonårsläger så får ett 100-tal människor, under väldigt enkla omständigheter och under väldigt enkla och tydliga böner riktade

Läs mer

Islams guldålder 750-1258. Vetenskap och kultur i muslimska länder under kalifen i Bagdad

Islams guldålder 750-1258. Vetenskap och kultur i muslimska länder under kalifen i Bagdad Islams guldålder 750-1258 Vetenskap och kultur i muslimska länder under kalifen i Bagdad Arabernas erövringar Arabernas erövringar Syrien 636, Jerusalem 638 Mesopotamien 637 Egypten 640 644 Nordafrika

Läs mer

Så Länge Det Är Dag Att arbeta innan mörket faller Predikan i Pingstkyrkan Lindesberg

Så Länge Det Är Dag Att arbeta innan mörket faller Predikan i Pingstkyrkan Lindesberg 19 april 2015 Så Länge Det Är Dag Att arbeta innan mörket faller Predikan i Pingstkyrkan Lindesberg Så länge det är dag måste vi göra hans gärningar som har sänt mig (Johannes evangelium 9:4a) Bibeltext

Läs mer

Från Död till Liv, Joh 11, BK, i trädgården, 17e juli -16

Från Död till Liv, Joh 11, BK, i trädgården, 17e juli -16 Från Död till Liv, Joh 11, BK, i trädgården, 17e juli -16 Needbuilder: Kanske är du som jag och kämpar med din tro ibland på olika sätt. - Kanske du är överlåten till församlingen och lever livet för Gud,

Läs mer

Hur man blir kristen i 10 steg. Christian Mölk

Hur man blir kristen i 10 steg. Christian Mölk Hur man blir kristen i 10 steg Christian Mölk www.christianmolk.se 1. Guds avbild 1 I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. 2 Jorden var öde och tom, och mörker var över djupet. Och Guds Ande svävade

Läs mer

Domsöndagen, Kristi återkoms, Matt 13:47-50, att längta efter domen.

Domsöndagen, Kristi återkoms, Matt 13:47-50, att längta efter domen. Domsöndagen, Kristi återkoms, Matt 13:47-50, att längta efter domen. Tanken på en dom är inte bekväm av två anledningar. Dels så tvivlar vi på att vi själva ska hålla inför domens krav och dels blir vi

Läs mer

Analys av Hungerspelen

Analys av Hungerspelen Analys av Hungerspelen Sammanfattning av boken Hungerspelen, som är skriven av Suzanne Collins, utspelar sig i Amerikas framtid där alla stater delats upp i olika distrikt, landet kallas Panem. Katniss

Läs mer

Lurad var dag. Noveller och dikter om det oväntat uppenbara. Erik Thiel

Lurad var dag. Noveller och dikter om det oväntat uppenbara. Erik Thiel Lurad var dag Noveller och dikter om det oväntat uppenbara Erik Thiel En förändring krävs Ta en titt omkring er, det är allt ni behöver göra för att se att vi måste ändra vårt sätt att leva, att vi måste

Läs mer

Tunadalskyrkan Luk 7: Ett heligt mysterium

Tunadalskyrkan Luk 7: Ett heligt mysterium 1 Tunadalskyrkan 130915 Luk 7:11-17 Ett heligt mysterium Olika bibelöversättningar ger olika varianter av bibeltexten. I en av de nyare The Message på svenska är det också tillrättalagt för att det lättare

Läs mer

Ett ödmjukt hjärta Av: Johannes Djerf

Ett ödmjukt hjärta Av: Johannes Djerf Ett ödmjukt hjärta Av: Johannes Djerf Jag tänkte börja med att ställa er en fråga idag som du kan fundera en liten stund på med den som sitter bredvid dig. Och frågan är; vad innebär det att vara ödmjuk?

Läs mer

Tunadalskyrkan e tref. Förlorad och återfunnen II ep Ef 2:1-10

Tunadalskyrkan e tref. Förlorad och återfunnen II ep Ef 2:1-10 1 Tunadalskyrkan 160612 3 e tref. Förlorad och återfunnen II ep Ef 2:1-10 Ett brev kan se ut på många sätt, skrivet i ett automatiskt dataprogram med tryckt adress; i ett brunt eller orange kuvert från

Läs mer

Antikens världar. Instuderingsfrågor

Antikens världar. Instuderingsfrågor Antikens världar Instuderingsfrågor 1. Vilka spår av antikens kulturer kan vi uppfatta i vår egen tid? 2. Vad menas med ord och uttryck som folk och kultur? 3. Vad är skillnaden på ett kulturarv och ett

Läs mer

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning Franska revolutionen Franska revolutionen En sammanfattning en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt Kungen, Ludvig XVI, hade all makt Den som var kung kunde kalla

Läs mer

Dopgudstjänst så här går det till

Dopgudstjänst så här går det till Dopgudstjänst så här går det till Ni har bokat tid för dop i vår kyrka. Här kan ni inför dopsamtalet gå igenom hur en dopgudstjänst brukar gå till. Psalmer samtalar vi om på dopsamtalet, där vi kommer

Läs mer

B. Förbön för döende

B. Förbön för döende B. Förbön för döende Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Materialet kan användas i tillämpliga delar och bör utformas i enlighet med situationens krav. Det fullständiga

Läs mer