Hantering av misstänkt COVID-19 smitta
|
|
- Gunnel Henriksson
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Praktiska tips och råd Hantering av misstänkt COVID-19 smitta Dokumentet är ett förslag till åtgärder du kan ta i beaktande vid räddning. Det är sammanställt av Marie Nordgren (Anestesisjuksköterska), Malin Albert (ST-läkare Anestesi och Intensivvård, läkare Riksgränsen/Björkliden) och Marcus Lindahl (Överläkare Anestesi och Intensivvård). Dokumentet är baserat på andra länders åtgärdsprogram för framförallt fjällräddning och skidpatrull, i kombination med svenska riktlinjer bland annat från HLR-rådet. (För uppdatering se och Dokumentet är tänkt som stöd och komihåg-lista för fjällräddaren och andra som arbetar med räddning ute i fält. Generella riktlinjer från arbetsgivaren (polisen), regionen eller annan ska följas, se de dokument som används i din organisation. Viktigt är att hålla en social distansering/fysiskt avstånd, även mellan kollegor, så att smitta inte sprids. Om du vill använda detta material, lämna gärna ett bidrag till Jocke Nybergs minnesfond bg , Swish då fonden i samverkan med SVEFRO (Svenska Fjällräddares Riksorganisation) gjort arbetet möjligt. Inledning Det nya coronaviruset har fått namnet SARS-CoV-2 och sjukdomen man får av viruset benämns COVID-19. Det finns sedan tidigare andra typer av Coronavirus som ger sjukdom hos människa, de mest kända SARS och MERS. SARS-CoV-2 är mer smittsamt än tex SARS och har därför utvecklats till en pandemi. SARS-CoV-2 är ett höljebärande virus vilket betyder att det förstörs av fettlösande ämnen såsom tvål, tvättmedel och sprit. Inkubationstiden (tiden från att du blivit smittad till att du utvecklar symptom) är 5 14 dagar. Man är som mest smittsam i början av sjukdomsfasen precis när symptomen börjar utvecklas för att sedan avta. Man betraktas som smittfri efter minst två dygns feberfrihet och allmän förbättring, när det dessutom gått minst sju dagar sedan insjuknandet. Symtom Symptombilden varierar allt ifrån i princip symptomfrihet till mycket sjuk med hög feber och andningssvårigheter. Majoriteten får milda symptom, detta gäller även personer i riskgrupp. Dock är det så att dödligheten ökar hos de som blir allvarligt sjuka och som är i riskgrupp dvs äldre, > 70 år eller människor med andra sjukdomar. Barn har generellt mildare symptom eller är helt symptomfria och bidrar sannolikt därför mindre till smittspridning. Vem kan vara COVID-19 positiv?: Den som vet att hen är det. Torrhosta. Feber. Andningspåverkan, vilken nyligen tillkommit. Bortfall av smak och lukt. Diarré. Den som varit i kontakt med COVID-19 positiv de senaste 14 dagarna. Den som varit i kontakt med någon som varit sjuk med symptom enligt ovan som inte provtagits/fått diagnos. Medvetslös person eller den som inte kan redogöra för sig själv. MN, MA, ML / (Version 1.0) 1 (5)
2 Smitta SARS-CoV2 smittar framförallt genom droppsmitta från en infekterad dvs hostningar, nysningar och snor som därefter kommer i kontakt med slemhinna (ögon, mun, näsa) hos nästa person. Det är således inte farligt att få virus på t ex händerna så länge man tvättar sig noga; 30 sekunder med tvål eller ordentligt med handsprit. Virus som hamnar på föremål kan också sprida smittan, det är svårt att ge någon exakt tid för hur länge en yta kan vara smittsam. På blanka ytor inomhus kan SARS-CoV-2 sannolikt leva något längre (max något dygn), men i nuläget går inte att ge en exakt tid för när risken är noll, det är därför viktigt att sprita av ytor. Ytor med synligt snor eller liknande (t ex munskydd) kan vara mycket smittsamma. Viruset förstörs till viss del av UV-ljus varför smittorisken minskar vid utomhusvistelse. Tvätt i tvättmaskin med tvättmedel (även 40 grader) förstör viruset. Vid konstgjord andning t ex hjärtlungräddning finns risk för aerosolbildning (mikroskopiska droppar) som kan sprida smittan (vilket mest är ett problem i slutna utrymmen). Därför har riktlinjer för t ex hjärtlungräddning ändrats och inblåsningar rekommenderas inte längre, för uppdatering se HLR rådet: Ett barn som behöver hjärtlungräddning kommer sannolikt inte att överleva utan inblåsningar (till skillnad från vuxna). Ett COVID-19 sjukt barn riskerar att smitta den som gör mun-till-mun-andning. Liksom som vid all annan räddning måste den som befinner sig i denna situation göra en dynamisk riskbedömning av nytta för barnet och egen risk, dock är risken för dig som räddare liten om inte barnet uppenbart är smittat. HLR-rådet rekommenderar oförändrade riktlinjer vid HLR på barn, dvs gör 5 inblåsningar följt av 30 kompressioner och 2 inblåsningar osv. Du bör planera för och fundera på vad du gör om du hamnar i situationen INNAN den inträffar. Skydd som kan hjälpa något är ventilduk alternativ pocketmask med ventil, men pocketmasken är inte anpassad för mindre barn. Kanske kan t ex förälder eller annan anhörig till barnet som ev är med att göra inblåsningar då denne troligtvis redan är smittad. För dig som har flera uppdrag per dag, tänk på att du måste sanera dig och utrustningen mellan uppdragen om du haft en skadad person med misstänkt COVID-19. Ha flera ombyten till hands! Sprid inte smitta! Om du har ett längre uppdrag som innebär att du måste få i dig näring, planera för detta med exempelvis extra skyddshandskar och munskydd samt plastpåse att lägga det som är smutsigt i. Häll handsprit i en lite flaska som du kan ha med dig. 70% sprit/klorhexidin är bra för att rengöra hjälm etc. eller servetter med, 70% etanol kan vara praktiskt. Handsprit med återfuktande egenskaper ger en hinna på föremål, där det sedan fastnar bakterier och är således inte så lämpligt att rengöra utrustning med. Skyddsutrustning Skyddshandskar är praktiskt och framförallt dubbla handskar är bra. Du slipper blod, kroppsvätskor och annat direkt på huden. Smutsig, ta av det yttre paret. Praktiskt! Men, det är inte farligt att få virus på händerna förutsatt att man tvättar sig med tvål och vatten/sprit innan man tar på några slemhinnor. Men tvål och vatten/sprit finns inte alltid på fjället. Viruset måste komma i kontakt med slemhinna för att du skall bli smittad. Så peta inte i ansiktet! MN, MA, ML / (Version 1.0) 2 (5)
3 Planera/tänk: Det kan vara bra att ha minst en person (om möjligt) ren, som kan ta fram utrustning efterhand. Öva scenarier så att det blir klart för var och en vad som funkar och inte funkar utifrån olika typer av olyckor och vilken utrustning ni brukar använda. Planera hur ni skall byta kläder och stoppa smutsigt i separat plastpåse INNAN uppdrag. Detta bör ske någon gång efter avlämnande av skadad. Tänk igenom så att ni inte drar runt ev virus överallt. Träna på att ta av munskydd, handskar, hjälm osv INNAN skarpt läge. Stor risk för smittspridning vid detta tillfälle. Gör en riskbedömning i varje enskilt fall. Det gäller dig själv den skadade folk på sidan om! FÖRE UPPDRAG Planera/tänk: Byt ut filtar etc. mot plast, bubbelplast alt engångsfiltar. Hur mår du själv? Förkyld, torrhosta, febrig, tungt att andas, diarré om så, avstå uppdrag. Vad finns det för information i larmet om ev. smitta? Skyddsutrustning: Använd dubbla skyddshandskar vid kontakt med den skadad, ta av dem genom att vända dem ut och in. Munskydd! Skydd för ögon, goggles funkar bra. Tänk på att när du väl satt på skyddsutrustning och går fram till den som behöver hjälp får du inte ta dig själv i ansiktet, det gör att du noga måste kontrollera att skydden sitter rätt och bekvämt INNAN du går fram. Detsamma gäller det att ha med allt från början, inte börja rota i fickorna när dina händer blivit exponerade för smitta. Avse helst endast en person som arbetar med sjukvårdsuppgifterna runt den skadade! Låt sjukvården ta uppdraget om den skadade har: Hosta, feber, andningspåverkan, mår dåligt, diarré eller om personen har haft en bekräftad eller misstänkt utsatthet för COVID-19 de senaste 14 dagarna. Du utför naturligtvis nödvändiga initiala åtgärder samt bistår sjukvården vid behov. Om ingen COVID-19 misstanke: Bibehåll social distansering, räddare 2 meters avstånd, använd skyddshandskar, övrigt se nedan. MN, MA, ML / (Version 1.0) 3 (5)
4 UNDER UPPDRAG Vem kan vara smittad? Frågor att ställa! Vet att hen är smittad? Feber? Torrhosta? Nytillkommen svårighet med andning? Bortfall av lukt och smak? Diarré? Mår dåligt? Varit i kontakt med någon med ovanstående symtom de senaste 14 dagarna? Den som är medvetslös eller av annan anledning inte kan redogöra för sig själv. Vad finns det för information i larmet om ev. smitta? Är läget så akut att den skadade omedelbart behöver din hjälp? Om JA till någon av frågorna ovan: Andningsskydd Skyddshandskar Skydd för ögonen Ev. skyddskläder Om NEJ till alla frågorna ovan: Skyddshandskar Alltid 2 meters avstånd! Kan ev. kompis till den skadade hjälpa till och assistera? Denne är redan exponerad för ev. smitta. Minimera antalet räddare som blir exponerade. Undvik: Vid vinschning ditt ansikte mot den skadades! Bättre med skadad i horisontalläge, om möjligt. Vid ex pulkatransport, om den skadade inte är väldigt illa skadad, undvik att åka med i pulkan. Tänk på: A: Gör fri luftväg, kom ihåg att framstupa sidoläge är bra för att bibehålla fri luftväg! Sätt ett munskydd även på den skadade vid HLR. B: Se och Lyssna efter andningsljud, lägg INTE ditt ansikte mot för att känna eller lyssna. Du ser på ansiktsfärgen och kan även känna på bröstkorgen efter rörelser. Blås inte in, invänta sjukvård. C: HLR enligt HLR rådets riktlinjer, dvs inga inblåsningar endast bröstkorgkompressioner. Vad gäller speciella situationer (drunkning, hängning etc.) så förordas inblåsningar. (För uppdatering se HLR rådet: Sätt munskydd även på den skadade. För barn är HLR-rådets riktlinjer att man utför HLR och inblåsningar som vanligt. Om det är svårt att avgöra livstecken - känn efter pulsen. Träna på att ta puls INNAN det händer om du är ovan. D: Inga förändringar. E: Vid topp till tå håll avstånd och fråga mycket. Skyddshandskar på, undvik att vara för nära ansiktet. MN, MA, ML / (Version 1.0) 4 (5)
5 EFTER UPPDRAG MATERIAL: Släng allt engångsmaterial som varit i kontakt med den skadade. Vifta inte runt med utrustning, t ex bubbelplast som varit i den skadades närhet, rulla försiktigt ihop dem och släng. Sprita av all plast och metall (karbiner, bårar, vacuum etc.). Rep, slingor etc. rekommenderas att tvättas i maskin. Qvicksplint går bra att tvätta i maskin. Om den skadade var COVID-19 positiv, gå hem om du inte var närmare än 2 meter, hjälp INTE till att rengöra efteråt. RÄDDARE: Avklädning är ett riskmoment ta god tid på dig och gör det enligt de rutiner som finns. Du måste ha tillgång till tvål och vatten/sprit innan du börjar sanera dig själv! Damma eller försök INTE borsta bort viruset, låt det bara vara. Närmare än 2 meter: Behåll din skyddsutrustning på, ta av de yttre handskarna (ut och in) rengör nästa par handskar med sprit, därefter rengör din personliga utrustning. Ta av ytterkläder (ut och in) och lägg i påse. Ta av ögonskydd genom att ta tag i remmen på bakhuvudet, rör ej ansiktet, och rengör med sprit. Ta av hjälm och sprita den. Sprita av radio. Ta av och släng munskyddet genom att ta tag i remmen på bakhuvudet, luta dig framåt så att munskyddet faller av ansiktet, rör ej ansiktet. Ta av innerhandskarna, ut och in, och släng. Om möjligt, tvätta händerna med tvål och vatten + sprit, annars bara sprita. Tvätta kläderna innan du använder dem igen använd handskar och munskydd då du skall lägga kläderna i tvättmaskinen. Tvätta händerna med tvål och vatten + sprit. MN, MA, ML / (Version 1.0) 5 (5)
Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL
Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL Aktuellt läge 150706 följ uppdateringar av situationen och rekommendationerna på vardgivarguiden.se/omraden/smittskydd/sjukdomar/sidor/ebola Kan ebola
Influensa A och B samt RS-virus
Influensa A och B samt RS-virus Bakgrund Influensa är en luftvägsinfektion som återkommer regelbundet varje vintersäsong. Sjukdomen orsakas av ett virus som är mycket smittsamt. Viruset har en förmåga
2015-11-13 www.smittskyddstockholm.se. Ebola Viral hemorragisk feber (VHF)
Ebola Viral hemorragisk feber (VHF) Finns risk för fall av ebola i Sverige? Sverige har få kontakter med de nu drabbade länderna Folkhälsomyndigheten bedömer risken att någon ebolasmittad person skulle
Vård hemma vid influensa
2009-07-02 1(5) Vård hemma vid influensa De allra flesta som får influensa tillfrisknar på egen hand, utan behandling eller sjukhusvård. Men många får hjälp och omvårdnad i sina hem, av personal från kommuner
MAGITASKOLAN. Allmänna och särskilda hygienråd. Allmänna råd
MAGITASKOLAN Allmänna och särskilda hygienråd. Skolan har ansvar för egenkontroll och dokumentation av hygienrutiner. Infektioner sprids främst via händerna men även via föremål som till exempel textilhanddukar
Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner
Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Skellefteå 2012-02-03 Lena Skedebrant Smittskyddssköterska Västerbottens läns landsting lena.skedebrant@vll.se Exempel på medicinska
2016-04-01. Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.
Fundera och diskutera i pausen Plastförkläde I vilka situationer riskerar ni att arbetskläderna förorenas? Handskar I vilka situationer finns risk att ni kommer i kontakt med kroppsvätskor? Handdesinfektion
Influensa på tio minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Vårdhygien Skåne
Influensa på tio minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Vårdhygien Skåne Vad är viktigt? Nosokomial influensa har hög morbiditet och mortalitet Identifiera smittsamma patienter tidigt och avskilj
Influensa vårdhygieniska riktlinjer. Utbildning för personal inom hälso- och sjukvård och kommunal omsorg
Influensa vårdhygieniska riktlinjer Utbildning för personal inom hälso- och sjukvård och kommunal omsorg Influensa Sprids till luftvägar och ögon genom droppsmitta. Kan också överföras genom direkt eller
Influensa på åtta minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården?
Influensa på åtta minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Vad är viktigt? Identifiera smittsamma patienter tidigt och avskilj från övriga Frikostig provtagning under influensasäsong Försäkra
Hygien i förskolan. 6 december 2018 Anna Skogstam och Elisabeth Skalare Levein Smittskydd Värmland
Hygien i förskolan 6 december 2018 Anna Skogstam och Elisabeth Skalare Levein Smittskydd Värmland Smittvägar Luftburen smitta Kontaktsmitta Droppsmitta Blodsmitta Luftburen smitta Smitta till och från
Hygienrutiner i förskolan
Hygienrutiner i förskolan Att vara hygienombud Matilda Bragd Smittskyddssjuksköterska Varför hygien i förskolan? Minska onödig smittspridning inom förskolan Friskare barn Friskare personal Minskade kostnader
SMITTOR, UTBROTT OCH SMITTSKYDDSTÄNK. Maria Nöremark, SVA
SMITTOR, UTBROTT OCH SMITTSKYDDSTÄNK Maria Nöremark, SVA 2018-10-30 Vilket av dessa djur bär på en smittsam sjukdom? Går det alltid att se om ett djur bär på en smittsam sjukdom? Ibland är det väldigt
Att skapa en enhetlig hygienrutin att förhindra smittspridning inom ambulans och sjuktransporter på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 27284 su/adm, su/ambulanshandbok/ambulansinstruktioner 2017-11-01 6 Innehållsansvarig: Mathilda Carlsson, Ambulanssjuksköt., SU Ambulans (matka18) Godkänd
Streptokockinfektioner
Streptokockinfektioner Halsfluss Svinkoppor (impetigo) Nagelbandsinfektion Rodnad/klåda runt underliv, ändtarmsmynningen Scharlakansfeber Hos barn < 3 år kan feber och tjock, varig snuva vara de enda symtomen
2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun
2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun 1 1. Smitta och smittvägar Smittvägar Smitta kan överföras på olika sätt. I vård- och omsorgsarbete är kontaktsmitta
RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning
RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning SESYN140130 I den här broschyren kan du läsa om RS-virus (Respiratoriskt syncytievirus) och om hur det smittar, symtom på infektion och vad du ska tänka på
Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm.
Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen. Hygienrutiner
Hygienkonferens hösten 2014
Hygienkonferens hösten 2014 Program EBOLA Skyddsutrustning EBOLA VRI-förebyggande arbeteframgångsfaktorer Vårdhygieniska aspektermentometer övning Övriga frågor Anders Lindblom Annica Blomkvist Marianne
Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.
Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation. Det är vanligt att barn får infektioner, speciellt under de första åren i förskolan eller på fritids.
Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008
Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Rikspolisstyrelsen december 2008 www.polisen.se Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Information om blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Polisiärt arbete
Hygienrutiner i förskolan
Hygienrutiner i förskolan 2019-04-09 Hygienrutiner i förskolan Syftet med rutinerna är friskare barn och personal. Följande råd är grundläggande för att minska smittspridning. De viktigaste smittvägarna
Så kan vi minska spridning av
Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm t kh Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen.
RS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att ditt barn får en svår infektion
RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att ditt barn får en svår infektion Vad är RS-virus? RS-virus är ett av våra vanligaste luftvägsvirus och det sprids lätt. I stort
Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm
Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen Handtvätt hos barnen Hygienrutiner
Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan
Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Information till familjer med barn i förskola Smitta som sprids på förskolan ställer till bekymmer för barn, personal, syskon och föräldrar. Barn i
RS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att spädbarnet får en svår infektion
RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att spädbarnet får en svår infektion Vad är RS-virus? RS-virus är ett av våra vanligaste luftvägsvirus och det sprids lätt. I stort
PM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen 2010 10 21 Westmannaskolan
Bakgrund För att bli sjuk krävs det att man träffar på ett smittämnet och gör det på ett sådant sätt att det kan orsaka sjukdom. Smittämnet är nämligen anpassade till vissa miljöer och måste därför ta
Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada
Basal hygien Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada Vårdrelaterade infektioner 1.Urinvägsinfektioner 2. Blodförgiftning på grund av centrala infarter 3.Postoperativa sårinfektioner 4. Lunginflammationer
Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen
Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen När är barnet så sjukt att det ska stanna hemma? Det är barnets behov, som är avgörande för om barnet ska vara hemma, inte föräldrarnas eller
Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.
Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation. Det är vanligt att barn får infektioner, speciellt under de första åren i förskolan eller på fritids.
Bromma Planeten Sjukdomspolicy
Innehållsförteckning 1 Vår Sjukdomspolicy 2 1.1 När är mitt barn så sjukt så att det behöver stanna hemma?.. 2 1.2 När barnet blir sjukt på förskolan................. 2 1.3 Maginfluensa eller magsjuk.....................
HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB
HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB Allmänt Handlingsplan med syfte att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning vid förskolan. Spridning av infektioner i förskolan går
Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier
Basala hygienrutiner Dygnet runt För alla personalkategorier Vårdhygien Direkt 018-611 3902 Kan vårdrelaterade infektioner förekomma hos oss? Urinvägsinfektioner Diarréer Lunginflammationer Infartsinfektioner
Arbetssätt som förhindrar smittspridning. - Med fokus på influensa och vinterkräksjuka
Arbetssätt som förhindrar smittspridning - Med fokus på influensa och vinterkräksjuka Innehåll Basal hygien i vård och omsorg Skärpta hygienrutiner Placering av vårdtagare - Information till vårdtagare
Förord. Kortärmat. Långt hår uppsatt. Fri från klockor och ringar. Inger Bergström Regiondirektör
Rätt klädd i vården Långt hår uppsatt Här arbetar vi Kortärmat Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett
Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser
2013-04-12 Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika smitta.
Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck
Skolhälsovården Datum Diarienummer 2011-01-26 1 (6) PM Smitta i skolan Bakgrund För att man ska bli sjuk krävs det att man träffar på ett smittämne och gör det på ett sådant sätt att smittämnet kan orsaka
Basala hygienrutiner
Basala hygienrutiner Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada Vårdrelaterade infektioner 1.Urinvägsinfektioner 2. Blodförgiftning på grund av centrala infarter 3.Postoperativa sårinfektioner 4. Lunginflammationer
1(7) HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING FÖRSKOLAN PROSTEN
1(7) HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING FÖRSKOLAN PROSTEN 2(7) Innehåll Allmänt... 3 Förebyggande insatser... 3 Vid insjuknande på förskolan... 3 Återgång till förskolan efter sjukdom... 3 Konkreta åtgärder
Basala hygienrutiner Länsövergripande
Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) Basala hygienrutiner Länsövergripande Basala hygienrutiner ska tillämpas där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2015:10). Syftet är att förhindra smitta från
Hygienrutiner på förskolan
Hygienrutiner på förskolan Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Mona.insulander@sll.se Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen. Hygienrutiner
Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser
Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser 2018-02-14 2 (5) Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika
POLICY OCH RUTINER FÖR SMITTA I FÖRSKOLAN. Handlingsplan med syfte att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning på förskolan.
POLICY OCH RUTINER FÖR SMITTA I FÖRSKOLAN Handlingsplan med syfte att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning på förskolan. Allmänt om smitta: Spridning av infektioner går inte helt
Smittskydd Värmland. Basala hygienrutiner
Basala hygienrutiner Nationella regelverk Patientsäkerhet Personalsäkerhet 2 SOSFS 2015:10 Arbetsdräkt. Smycken, klocka mm. Användning av handsprit. Användning av handskar. Användning av plastförkläde.
Kvarka hos häst. Vilka är symptomen på kvarka? Vad orsakar kvarka?
Kvarka hos häst : 2012 10 19 09:49 När tävlingssäsongen är igång så kan lätt smittsamma sjukdomar överföras, därför är det viktigt att man försöker att förebygga smittspridningen. Kvarka hos häst är en
Hygienrutiner i förskolan. Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuksköterska
Hygienrutiner i förskolan Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuksköterska Varför hygien i förskolan? Minska onödig smittspridning inom förskolan Friskare barn Friskare personal Minskade kostnader Barnen och
Ett barn har kräkts. Rakt ut på golvet, på mattan och på sig. Jag lyfter upp honom och han gråter och torkar av tårar och kladdig mun på min tröja.
Ett barn har kräkts. Rakt ut på golvet, på mattan och på sig. Jag lyfter upp honom och han gråter och torkar av tårar och kladdig mun på min tröja. De andra barnen står vid sidan om. Kalle är sjuk säger
Dokumentet innehåller 10 frågor, tipstalonger och de rätta svaren. Frågorna är inskrivna på enskilda ark, färdiga för att skrivas ut.
Tipspromenad 3 Dokumentet innehåller 10 frågor, tipstalonger och de rätta svaren. Frågorna är inskrivna på enskilda ark, färdiga för att skrivas ut. Har ni frågor, hör gärna av dig till oss på vårdhygien!
RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion
RS-virusinfektion, mer än en förkylning I den här broschyren kan du läsa om RS-virus (Respiratoriskt Syncytialvirus), hur det smittar, symtom på infektion och hur du kan skydda ditt barn mot smitta. roxenback.com
Infektioner hos barn i förskolan
Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm SV Stockholm, november 2015 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenhet Nord & Sydväst johanna.rubin@karolinska.se Tel: 08 6186386,
Influensa och vinterkräksjuka
Influensa och vinterkräksjuka hur skyddar vi vårdtagarna och oss själva? Amelie Magnander Hygienläkare Smittskydd Vårdhygien Det finns effektiva sätt att minska spridningen av både influensa och vinterkräksjuka!
Föräldrainformation - Att förebygga smittspridning!
Tillsammans hjälps vi åt för friska barn i förskolan. Barnet i fokus! Föräldrar och förskola tillsammans Föräldrainformation - Att förebygga smittspridning! I samarbete med HYFS Friskare barn i förskolan
2015-05-29 Jenny Stenkvist www.smittskyddstockholm.se. Varmt välkomna!
Varmt välkomna! Smittskydd Sthlm/Smittskyddsläkaren både en person och en myndighet Medarbetare (ca 30 st) - läkare - sköterskor - epidemiologer - jurist - psykolog - socionom - smittspårningsassistenter
Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015
Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015 17. Magsjuka Utbrott av magsjuka i vård och omsorg är vanligt förekommande under vinterhalvåret. Dessa orsakas främst av rota-, sapo- och calicivirus.
Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd
Program 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd 09:30-10:00 Fika + handtvätt 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd 2019-05-02 Smittor och smittvägar Matilda Bragd Smittskyddssjuksköterska
SJUKVÅRD. DET ÄR BÄTTRE ATT GÖRA NÅGOT ÄN INGET Alla kan du komma i en situation där den kan bli fråga om att rädda liv.
SJUKVÅRD Kliv in och hjälp till DET ÄR BÄTTRE ATT GÖRA NÅGOT ÄN INGET Alla kan du komma i en situation där den kan bli fråga om att rädda liv. Att lära sig rädda liv är inte så svårt Varje år är det tusentals
Basala hygienrutiner och klädregler. - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning
Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Smitta i vård och omsorg Bakterier Snälla bakterier Normalflora Elaka bakterier Snäll kan bli elak Resistenta
Infektioner hos barn i förskolan
Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm Stockholm, november 2016 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenheten johanna.rubin@sll.se Tel: 08-6161551, Mobil: 072-59937644
Vilka riskerar att bli allvarligt sjuka av den nya influensan?
Den nya influensan - frågor och svar Vilka symtom får man av den nya influensan? De symtom man får av den nya influensan, som också kallas svininfluensa och har fått beteckningen A(H Hur vet man att man
Information till ansvariga för boenden
Från: Sahlin Skoog Lotta Skickat: den 29 december 2015 14:26 Till: Kommuner/miljökontor i Västra Götalands län Ämne: Tillsyn över asylboenden och andra tillfälliga boenden för flyktingar Prioritet: Hög
Ebolafeber information till resenärer. 21 oktober 2014. Version: 3. Hälsosäkerhetskommittén har godkänt dokumentet.
EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR HÄLSO- OCH KONSUMENTFRÅGOR Direktoratet för folkhälsa Enheten för hälsorisker Hälsosäkerhetskommitténs sekretariat Ebolafeber information till resenärer
Introduktion och Hur smittar det?
Introduktion och Hur smittar det? 160210 bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm eller ring oss: 08-123 143 00 Smittskydd Sthlm/Smittskyddsläkaren både en person och en myndighet Medarbetare (ca 30
Skallskador (lindrig och allvarlig hjärnskakning)
Skallskador (lindrig och allvarlig hjärnskakning) Betrakta alltid en skallskada som allvarlig Avbryt träning eller tävling! Kontrollera puls andning fria luftvägar pupiller (ge konstgjord andning vid behov)
Vårdhygien vid vinterkräksjuka och influensa
Vårdhygien vid vinterkräksjuka och influensa 13.00 Välkomna 13.05 Teoretisk bakgrund 13.50 Fika 14.15 Sagan om Greta och Gunnar En saga från verkligheten Reflektioner Råd från hygiensjuksköterskorna 16.00
Ovanliga smittsamma diagnoser eller Glöm inte reseanamnes
Ovanliga smittsamma diagnoser eller Glöm inte reseanamnes MD, PhD Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Bildkälla: CDC Epidemiska hot under 2000-talet Spridning av pulverbrev ( antraxsporer ) per
Dokumentdatum Dokumentkategori Vårdrutin
0 Blodburen smitta hos barn och ungdom-riktlinjer för förskola och skola i Sörmlands län Inledning Det finns barn och ungdomar med blodburen smitta som inte är kända inom sjukvården. Därför ska all hantering
Infektioner hos barn i förskolan
Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm SV Stockholm, november 2014 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenhet Nord & Sydväst johanna.rubin@karolinska.se Tel: 08-6186386,
Calici, vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Rutin Smittskydd Värmland 3 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska Ingemar Hallén Smittskyddsläkare
Introduktion Hur smittar det? Hur förebygger vi smitta?
Introduktion Hur smittar det? Hur förebygger vi smitta? 20161004 Maria-Pia Hergens Epidemiolog Anna Hammarin Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Smittskydd Sthlm/Smittskyddsläkaren både en person
Tipspromenad lila. Hör gärna av er till oss på Vårdhygien om Ni har några frågor!
Tipspromenad lila Detta dokument innehåller en färdig tipspromenad med 12 frågor kring vinterkräksjuka (Calicivirus). Skiljefråga, facit samt tipstalonger finns på de sista sidorna. Hör gärna av er till
Vårdhygien i hemmiljö
Vård i hemmiljö Säkerställ hela processen Material Lokaler Ytor Inredning Socialstyrelsens föreskrift 2015:10 Föreskriften är en bindande regel och ska tillämpas i verksamhet som omfattas av: HSL (2017:30)
Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner. Riktlinje Datum:
Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner Riktlinje Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum
Jenny Stenkvist Informationsmaterial för vården: MERS-CoV
Informationsmaterial för vården: MERS-CoV 151013 Middle East Respiratory Syndrome (MERS) Nytt coronavirus (CoV), upptäckt 2012 Smittländer: Saudiarabien, För Arabemiraten, Quatar, Jordanien, Kuwait, Oman,
Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 7
Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 7 Innehållsansvarig: Els-Marie Rolén, Överläkare, Infektionsklinik läkare (elshe1) Giltig från: 2018-05-08 Godkänt av: Magnus Söderbergh, Chefläkare, Utvecklingsenhet
Hygienrutiner på förskolan
Hygienrutiner på förskolan Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittspridning Viktigt
Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit
2015-07-02 1 (6) Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit Innehållsförteckning Förutsättningar... 1 Handtvätt... 2 Utbrott... 2 Dokumentation/information...
Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.
Virusorsakad magsjuka Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare Fastställande datum: Uppdaterad 2014-01-16 Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens
Basala hygienrutiner och klädregler. M. Eriksson/K. Svantesson 2018, Vårdhygien NU-sjukvården
Basala hygienrutiner och klädregler Varför behövs hygienrutiner? Det finns risk för att sprida smitta när mat, människor, tvätt och städning hanteras. Massor av bakterier Varje människa har ca 2 kg bakterier
Vårdhygien i Västra Götaland 2018
Vårdhygien i Västra Götaland 2018 Vårdhygieniska enheter i Västra Götaland Fyra enheter Södra Älvsborg Skaraborg Göteborg och södra Bohuslän NU-sjukvården: Norra Bohuslän, Norra Älvsborg, Dalsland Vårdhygien
Basala hygienrutiner. Barbro Liss, hygiensjuksköterska
Basala hygienrutiner Barbro Liss, hygiensjuksköterska Basala hygienrutiner God handhygien Skyddshandskar Engångsplastförkläde eller skyddsrock Vårdpersonalens ansvar SOSFS 2007:19 Direkt kontaktsmitta
Mässling och Kikhosta Finns de?
Mässling och Kikhosta Finns de? Foto: Public Health Image Library Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Mässling Luftburen smitta, mycket smittsamt! Inkubationstid 8-10 dagar (7-12),
Basala hygienrutiner och klädregler. M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården
Basala hygienrutiner och klädregler Varför behöver vi hygienrutiner? Varje människa har massor av bakterier Det finns risk för att sprida smitta när man hanterar både mat, människor, tvätt och städning
Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014
Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014 Den här skriften är ett gemensamt dokument för smittskyddsläkaren, barnavårdscentralerna och förskoleverksamheten i Solna. Den bygger på Socialstyrelsens
Smittskydd Värmland TARMSMITTA
TARMSMITTA Mun/näsflora Tarmflora Hudflora Vad är tarmsmitta? Tarmsmittorna är kontaktsmitta och vatten- och matsmitta, kan bli droppsmitta om det stänker mycket. Tarminnehåll kan alltid vara smittsamt
Hygienrutiner på förskolan
Hygienrutiner på förskolan Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Tfn 08 7373912 Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen. Hygienrutiner vid
Influensa. Fredrik Idving
Influensa Fredrik Idving I diagrammet visas det uppskattade antalet personer med influensaliknande sjukdom som sökt vård per 100.000 listade patienter. Nuvarande säsong visas med röd linje. Två tidigare
Om infektioner och smitta i förskolan
Om infektioner och smitta i förskolan En vuxen person bär på cirka 1,5 kg bakterier Leif Dotevall Regionläkare, bitr smittskyddsläkare Smittskydd Västra Götaland Tunntarm 10 4 organismer /ml Tjocktarm
Tarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland
Tarmsmitta Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska Mun/näsflora Tarmflora Hudflora 2014-08-30 2 Vad är tarmsmitta? Tarmsmittorna är kontaktsmitta och vatten- och mat-smitta, kan bli droppsmitta om det
Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2
Hygienrutin Verksamhetschef Suzanne Wendahl 1 av 5 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård
Perspektiv på riskbedömning. Erik Sturegård Klinisk Mikrobiologi / Vårdhygien Region Skåne
Perspektiv på riskbedömning Erik Sturegård Klinisk Mikrobiologi / Vårdhygien Region Skåne Vad är en risk? Vad är en risk? risk risk, i allmän betydelse möjlighet att något oönskat skall inträffa. Nationalencyklopedin
Regler och rutiner vid sjukdom och maginfektion
Regler Regler och och rutiner rutiner vid vid sjukdom sjukdom och maginfektion Uppdaterad maj 2008 Riktlinjer vid sjukdom Det är barnets behov som är avgörande för om barnet ska vara hemma. Det är barnets
arbetskläderna ska uppfylla kraven på basal hygien. UPPDATERAD GUIDE
4saker du måste veta för att arbetskläderna ska uppfylla kraven på basal hygien. UPPDATERAD GUIDE Förord. Det är Socialstyrelsen i Sverige som tar fram föreskrifter för basal hygien inom vård och omsorg.
Hygienregler. för personal inom Landstinget i Kalmar län
Hygienregler för personal inom Landstinget i Kalmar län Vi måste hjälpas åt att minimera risken för spridning av vårdrelaterade infektioner. Vårdrelaterade infektioner leder bland annat till ökat patientlidande,
Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka?
Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka? Du har ett bra immunförsvar. Var rädd om det. Använd mer av din egen kraft. Undvik antibiotika när det inte behövs. Vårt immunförsvar är en viktig kraft som
Anne Tideholm Nylén Luftvägsinfektioner. Influensa Pneumokocker Kikhosta Tuberkulos Legionella
Luftvägsinfektioner Influensa Pneumokocker Kikhosta Tuberkulos Legionella Influensa Smittväg: Droppsmitta och kontaktsmitta Inkubationstid: 1-3 dygn Smittfri: Ett dygn efter feberfrihet eller 6-7 dygn
OM ANTIBIOTIKA Därför får du antibiotika Därför får du inte antibiotika
OM ANTIBIOTIKA Därför får du antibiotika Därför får du inte antibiotika Vad är antibiotika? Antibiotika är läkemedel som används för att behandla och i sällsynta fall förebygga infektioner som orsakas
Hygienkonferens hösten 2014
Hygienkonferens hösten 2014 Program EBOLA Skyddsutrustning EBOLA VRI-förebyggande arbeteframgångsfaktorer Vårdhygieniska aspektermentometer övning Övriga frågor Anders Lindblom Annica Blomkvist Marianne
Rutiner vid skabb på särskilda boenden och korttidsboenden. Bakgrund. Smittspridning. Definition av utbrott. Smittväg.
Rutiner vid skabb på särskilda boenden och korttidsboenden Utfärdare: Maria Marklund, hygienläkare i samarbete med kommunernas medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS) i Västerbotten Fastställande datum:
Hepatiter och blodsmitta
Hepatiter och blodsmitta Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatiter A-E Smittar via infekterat livsmedel (inkl. dricksvatten) Hepatit A Hepatit E Smittar via blod, sexuella kontakter eller mor-barnsmitta