Biblioteksplan Antagen av kommunfullmäktige

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Biblioteksplan 2014-2017. Antagen av kommunfullmäktige 2015-10-01"

Transkript

1 Biblioteksplan Antagen av kommunfullmäktige

2 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning och bakgrund Biblioteksplaner Regional biblioteksplan Kultursamverkansmodellen och Region Hallands kulturplan Kommunal biblioteksplan Hylte kommun Presentation av biblioteken Kommunfakta Politisk organisation Folkbibliotekens samverkan Kommunal nivå Regional nivå Nätverk för samverkan Kulturutbud i samverkan Kultur för äldre Ny kulturinstitution Regionala utställningar Projekt Regional läsfrämjandeplan Projekt Koha billigare, bättre och en fri infrastruktur för svenska bibliotek Statlig nivå Bibliotekslag (2013:801) Bibliotekens internationella manifest Kungliga biblioteket Kulturrådet Folkbibliotekens mål och utvecklingsområden Läslust Läsfrämjande för vuxna Läsfrämjande för barn Språkutveckling Läsfrämjande insatser för barn och unga Utvecklingsmål för läsfrämjande Livslångt lärande Utvecklingsmål för livslångt lärande Medier Transporter av egna medier och regionala fjärrlån Hylte som fjärrlåneresurs Litteratur på andra språk än svenska Integrationsprojekt... 15

3 4.3.4 Litteratur för personer med funktionsnedsättning Äppelhyllan Språkkedjan en obruten kedja för alla barns tal- och språkutveckling Talböcker Lättläst Storstil Ljudböcker Uppsökande verksamhet Övrig samverkan Utvecklingsmål gällande medier Släkt- och hembygdsforskning Utvecklingsmål gällande släkt- och hembygdsforskning Det virtuella biblioteket Utvecklingsmål för det virtuella biblioteket Skolbibliotekens mål och utvecklingsområden Grundskolor Örnaskolans skolbibliotek Läsförståelse Talböcker och egen nedladdning Inläsningstjänst Informationssökning och källkritik Biblioteksråd Databaser Omvärldsbevakning Skoldatatek Gymnasiebibliotek Friskolor Utvecklingsmål

4 Sammanfattning Hylte kommuns biblioteksplan utgår från i de nationella och regionala kulturpolitiska målen, och det finns en röd tråd mellan Region Hallands kulturplans mål och visioner och Hylte kommuns egna mål och visioner i biblioteksplanen. Under planperioden kommer folkbiblioteken arbeta med att öka tillgängligheten och få nöjdare besökare. En målsättning under planperioden är att investeringsmedel beviljas för att införa meröppet. Med meröppet kommer det bli enklare att besöka biblioteken på tider som man själv önskar genom att man kommer att införa självbetjäningsdatorer. En annan del i att göra läsandet mer lättillgängligt för invånaren är att erbjuda utlåning av e- böcker. Med start 2016 kommer Hylte kommun erbjuda sina medborgare att låna böcker även digitalt. Ett av de viktigaste uppdragen är att främja läsandet på bred front. De läsfrämjande insatserna är fokuserade på de prioriterade grupperna: barn och unga, personer med funktionsnedsättning och minoritetsgrupper med andra modersmål än svenska. För att stödja det livslånga lärandet ska folkbiblioteken erbjuda aktuell och lämpligt studentlitteratur. Detta görs genom både regional och nationell samverkan. Under planperioden är målsättningen att genom hög flexibilitet anpassa mediehanteringen av inköp, magasinering och gallring av medierna efter användarnas skiftande behov. Folkbiblioteket ingår just nu i projektet Integration Hylte och målet är att även efter projektets slut samverka med viktiga parter för bra mottagande och service till nya kommuninvånare. För skolbiblioteken är det viktigaste målet att uppfylla skollagens krav på att alla elever ska ha tillgång till ett skolbibliotek. Skolbibliotekarien ska utveckla läsfrämjande insatser och arbeta med läsförståelsestrategier. Samverkan finns med folkbibliotekets barnbibliotekarie. Även skolbiblioteken kommer att införa möjligheten till självbetjäning och bättre tillgänglighet. 3

5 1 Inledning och bakgrund 1.1 Biblioteksplaner Kungliga biblioteket (KB) är nationalbibliotek och har ansvar för nationell samordning och utveckling av landets offentligt finansierade bibliotek. KB har i uppdrag från regeringen att tillsammans med länsbiblioteken följa upp hur de kommunala biblioteksplanerna utformas och hur de används. De kommunala biblioteksplanerna ska innehålla folkbibliotek, skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra kommunala institutioner. Biblioteksplanen ska ge närmare upplysningar om verksamhetens inriktning och omfattning så att medborgaren har förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden. Alla offentliga bibliotekstyper ska samverka på kommunal, regional och statlig nivå. En viktig del är också att det sker en kontinuerlig uppföljning av biblioteksplanen så att verksamheten följer de fastställda mål och visioner som kommunen beslutat om. 1.2 Regional biblioteksplan Den regionala utvecklingsstrategin för heter Halland bästa livsplatsen. Strategin för att förstärka kulturens kraft är att ge kulturen en central position i vår livsmiljö. Det ska finnas mötesplatser som är tillgängliga för alla och som inbjuder till att skapa, uttrycka sig och uppleva kulturens olika yttringar. Hylte kommun utgick ifrån den regionala utvecklingsstrategin i sin biblioteksplan för Under denna tidsperiod har Region Halland tagit fram en regional biblioteksstrategi i samarbete med kommunerna som kallas Regional biblioteksstrategi Denna strategi är framtagen för att ange bibliotekens roll för att förverkliga visionen Halland bästa livsplatsen. Ett framgångsrikt bibliotekslandskap bidrar till detta genom att: Ge hallänningar och besökare tillgång till information, medier och kultur. Skapa möten med berättelser, människor och bibliotekspersonal. Underlätta för den som vill bilda sig, på egen hand eller genom studier Kultursamverkansmodellen och Region Hallands kulturplan Det har tagits fram en ny modell för fördelning av statliga bidrag till regional kulturverksamhet. Den kallas kultursamverkansmodellen och Region Halland skrev sin första kulturplan för enligt denna modell. I samverkan med kommunerna har man tagit fram en ny regional kulturplan för I den planen uttalar Hylte kommun att man avser att ta hänsyn till den regionala planen och de regionala kulturmålen när man formulerar Hyltes biblioteksplan för åren Gällande regional biblioteksverksamhet vill Region Halland prioritera följande under : Skapa en gemensam läsfrämjandeplan för hela Halland Tillsammans med kommunerna undersöka och utveckla biblioteken som kulturhus samt som demokratisk arena för samhällsengagemang Tillsammans med kommunerna utveckla bibliotekens funktion som mötesplatser med utgångspunkt från användarnas behov, oavsett om mötesplatsen är fast, rullande, fysisk eller digital 4

6 Stärka samverkan mellan skolbibliotek och folkbibliotek Fortsätta att tillsammans med kommuner utveckla open source-lösningar samt höja bibliotekens kompetens som IT-beställare och ägare Noga följa och på nationellt plan driva e-boksfrågan och genom dialog med halländska författare och förlag diskutera lokala lösningar 1.3 Kommunal biblioteksplan Biblioteksplanen ska vara användarvänlig för medborgaren så att denne har möjlighet att kunna påverka huvudmannen. När Hylte kommuns första upplaga av biblioteksplan togs fram gjordes det under ett antal dialogmöten med föreningar och studieförbund. Vid revidering av bibliotekplanen har det inte funnits behov av att återigen bjuda in till specifika möten, då det redan finns en genomarbetad grund och en kontinuerlig dialog och samverkan. Region Hallands kulturplan gäller till och med Hylte kommun är delaktig i revideringen av Hallands kulturplan. Hylte kommun har bedömt det som lämpligt att året efter revideringen av den regionala planen reviderar Hylte sin egen bibliotekplan för att det ska finnas en röd tråd mellan de nya regionala kulturmålen och kommunens egna mål. Den här biblioteksplanen kommer att gälla under perioden

7 2 Hylte kommun 2.1 Presentation av biblioteken I Hylte kommun finns det tre folkbibliotek. Biblioteken har som mål att kunna erbjuda ett blandat utbud barnteater, utställningar och vernissage, författarbesök, musik- och allsångskvällar. På biblioteken finns 5 heltidstjänster varav 1 tjänst är för barn- och ungdomsverksamhet. Huvudbiblioteket finns i Hyltebruk och är kommunens största bibliotek men det bredaste medieutbudet. Biblioteksfilialer finns i Torup och Unnaryd. Under 2014 fick biblioteket i Torup nya lokaler. 2.2 Kommunfakta I Hylte kommun bor det ca invånare. Huvuddelen av invånarna är bosatta i tätorterna Hyltebruk, Torup och Unnaryd. Kommunen är den enda inlandskommunen i Hallands län. Landskapet präglas av skog, vatten och mindre byar och samhällen. Kommunens totala yta är 1009 kvadratkilometer. Hylte kommun har en länge haft en minskande befolkningsutveckling. Men tack vare ett högt flyktingmottagande ökar nu befolkningen. 18 procent av befolkningen är utrikes födda. I Hylte kommun har 21 procent av befolkningen förgymnasial utbildning, 56 procent gymnasial utbildning och 20 procent eftergymnasial utbildning. Kvinnorna har högre utbildning än männen. Arbetslösheten är 6 procent och ungdomsarbetslösheten är 13 procent. 80 procent av barnen i ålder 1-5 år går på förskolan eller har pedagogisk omsorg. 58 procent av barnen i ålder 6-12 år går på fritidshem. 2.3 Politisk organisation Majoriteten i Hylte kommun kallas Framtid Hylte och består av Socialdemokraterna (S), Folkpartiet Liberalerna (FP), Miljöpartiet de Gröna (MP), Vänsterpartiet (V) och Sveriges Pensionärers Intresseparti (SPI). Arbets- och näringslivsnämnden är politiskt ansvarig för biblioteks- och kulturverksamheten i Hylte kommun och nämndens arbetsutskott fungerar som kulturberedning. De kommunala kulturnämnderna träffar regelbundet Region Hallands driftsnämnd för Kultur och skola för att diskutera kulturfrågor. 6

8 3 Folkbibliotekens samverkan Offentligt finansierade bibliotek har ett krav på sig att samverka på kommunal, regional och nationell nivå. Nedan följer en beskrivning av hur folkbiblioteken i Hylte kommun samverkar. 3.1 Kommunal nivå Folkbiblioteket är en aktör i lokalsamhället. Det är viktigt att ha dialog med olika föreningar, organisationer och studieförbund för att tillsammans stärka kulturen i Hylte kommun. Därför är samverkan kring arrangemang, information, föreläsningar och utställningar en viktig del för att kunna nå medborgarna i större utsträckning. Biblioteket samverkar även internt i den kommunala organisationen gällande olika kulturevenemang. I samband med att det hålls en konsert för allmänheten anordnas också workshops för Kulturskolans elever samt föreställningar för skolelever när så är möjligt. Samverkan om information och arrangemang sker också med andra kommunala och regionala arbetsgrupper till exempel Föräldrar emellan och Boost Hylte då dessa har en hälsofrämjande inriktning för olika målgrupper. Hylte kommuns bibliotek anordnar också utställningar med fokus på lokala konstnärer och konsthantverkare för att kunna sprida den lokala kultur som finns i kommunen. 3.2 Regional nivå Nätverk för samverkan Kulturchefsnätverket är en dialog mellan Region Halland och kulturcheferna i kommunerna med tydlig koppling till den regionala kulturplanen. Syftet är att utveckla kulturverksamheten i Halland och att nå målen i kulturplanen. Det finns dessutom ett antal nätverksgruper, arbetsgrupper och projektgrupper som jobbar med olika frågor som rör biblioteksverksamhet Kulturutbud i samverkan Det ska finnas ett subventionerat utbud med bra kvalitet av olika kulturarrangemang från Region Halland för både vuxna som barn. Under planperioden fördjupas samarbetet mellan regionen och kommunen om vilket kulturutbud som ska finnas för olika målgrupper. I flera av de regionala utbudsgrupperna finns representanter från de halländska kommunerna som medverkar till att ta fram ett intressant kulturutbud för hela Halland Kultur för äldre Region Halland och de halländska kommunerna har för perioden ett samverkansavtal gällande kultur för äldre. Bakgrunden är ett regionalt projekt som har fått statliga kulturmedel under , vilket har möjliggjort att Halland kunnat prova olika kulturaktiviteter, utvärdera dem samt medfinansiera och ta del av aktuell forskning på området. På så vis har det arbetats fram en halländsk modell som arbetar med kulturen som hälsofaktor, såväl förebyggande som för att behålla en god livskvalitet. Syftet med samverkansavtalet är att öka tillgängligheten till ett kulturutbud med hög konstnärlig kvalitet utifrån den äldres behov och önskemål. Avsikten är en långsiktig samverkan i Halland men själva avtalet förlängs med ett år i taget Ny kulturinstitution Kultur i Halland arbetar med att forma en ny modell för konstnärligt skapande i en liten region som saknar stora fasta institutioner. En form av kulturresidens. Modellen ska fungera som en mobil institution och utveckla möten mellan konstnären och publiken i rörliga och tvärkulturella former. Den nya institutionen ska heta Art Inside Out. Beslut om den nya 7

9 institutionen kommer att tas av Region Halland under Därefter kan de halländska kommunerna skriva avtal med regionen gällande samverkan kring kulturresidens Regionala utställningar Genom Region Halland har biblioteken möjlighet att ha utställningar från bland annat Slöjd i Halland Projekt För en liten kommun som Hylte är det värdefullt att få möjligheten att ta del av regionens omvärldsbevakning och kompetens gällande projektansökningar och projektledning samt att delta i regionala utvecklingsprojekt. Regionala projekt där flera kommunbibliotek och regionbiblioteket deltar leder till utveckling för våra verksamheter utifrån våra unika förutsättningar i de olika kommunerna och stärker fortsatt samverkan mellan biblioteken Regional läsfrämjandeplan Det pågår att arbete med att ta fram en regional läsfrämjandeplan. Tre olika grupper: bibliotekarier, pedagoger och författare/förlag/kritiker arbetar med att ta fram planen. Samverkan kring läsfrämjande pågår redan men tanken med planen är att förtydliga vad man kan samverka kring samt utveckla arbetet med läsfrämjande. Utgångspunkterna för arbetet har varit att fundera kring varför man läser samt hur man får barn respektive vuxna att läsa mer. Hela Halland Läser är ett läsläsprojekt som hittills genomförts hösten 2013 och våren 2015 i samverkan mellan lokaltidningarna Hallandsposten och Hallands Nyheter, Regionbibliotek Halland och folkbiblioteken i Halland. Hela Halland Läser utser en bok, som utspelar sig i Halland eller är skriven av en halländsk författare. Läsarna får möjlighet att läsa och diskutera litteraturen samt möta författaren. Regionbiblioteket och folkbiblioteken har startat ett samarbete kring en årlig halländsk bokmässa på ett folkbibliotek i Halland var Halmstad stadsbibliotek värd och 2015 hålls mässan på Varbergs bibliotek i Kulturhuset Komedianten Projekt Koha billigare, bättre och en fri infrastruktur för svenska bibliotek Biblioteksystemet Koha är ett open-source-program. Hylte var första folkbibliotek i Sverige att börja använda Koha hösten Projektledaren är anställd av Region Halland. Projektet har fått både regionala och statliga medel under för utveckling av systemet, som utvecklas för att passa fler svenska folkbiblioteks behov. Projektet syftar också till att höja bibliotekens kompetens som ägare och beställare av IT. 3.3 Statlig nivå På en övergripande nivå finns det lagar och styrdokument för folkbiblioteken att förhålla sig till Bibliotekslag (2013:801) I Bibliotekslagen finns bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet som består av all offentligt finansierad biblioteksverksamhet. Varje svensk kommun har till uppgift att vara huvudman för folkbiblioteken i sin kommun. Bibliotekslagen 6 säger att folkbiblioteken ska vara tillgängliga för alla och anpassade till användarnas behov Bibliotekens internationella manifest 1949 antog FN-organet Unesco ett folkbiblioteksmanifest i samarbete med IFLA (International Federation of Library Associations and Institutions). Genom manifestet gavs världens länder uppdraget att tillhandahålla medborgarna fri tillgång till kunskap och information genom att bygga upp allmänna bibliotek. Med biblioteket som fri resurs till alla 8

10 ges möjlighet för individen att använda sin demokratiska rättighet att utvecklas, tänka, tala och skriva fritt. Under 2014 har Svenska Unescorådet och Svensk biblioteksförening översatt och givit ut Unescos och IFLA:s alla biblioteksmanifest i syfte att stimulera biblioteksutvecklingen i Sverige och fullgöra sitt uppdrag för det demokratiska samhällets framväxt Kungliga biblioteket Kungliga biblioteket, KB, är Sveriges nationalbibliotek och har i uppdrag att ha en nationell överblick över det allmänna biblioteksväsendet. KB har sedan 2011 ansvaret för Sveriges officiella biblioteksstatistik i syfte att ge en samlad bild av biblioteksutvecklingen på nationell, regional och kommunal nivå. Från och med 2014 har statistikfrågorna till landets offentligt finansierade bibliotek samordnats för att framöver använda samma definitioner för olika bibliotekstyper samt säkerställa att KB samlar in viktig och användbar statistik. KB har i dagsläget samverkan och dialog med de regionala biblioteken. De regionala biblioteken har i sin tur en dialog om nationella och regionala mål för kommunbiblioteken. Så KB:s uppdrag och prioriteringar påverkar kommunbibliotekens verksamhet. Det är KB som ser till att varje läns- och kommunbibliotek har en antagen biblioteksplan och som följer upp hur biblioteksplanerna används. I april 2015 fick KB i uppdrag av regeringen att ta fram en nationell biblioteksstrategi för att främja samverkan och kvalitetsutveckling inom hela biblioteksväsendet samt fortsätta arbetet med att tillgängliggöra e-böcker via den nationella katalogen Libris. Den nationella biblioteksstrategin ska bland annat ge svar på bibliotekens roll i samhället, användarnas behov, nya medier, teknisk utveckling och nationell infrastruktur. Genom bibliotekens samarbete optimeras användningen av resurser för att ge människor tillgång till information vilket är en av grundpelarna i ett demokratiskt samhälle Kulturrådet Kulturrådet är en myndighet vars uppgift är att verka för kulturens utveckling och tillgänglighet genom att fördela och följa upp statliga bidrag och genom andra främjande åtgärder. Kulturrådets utgångpunkt är de nationella kulturpolitiska målen och utifrån vissa kriterier kan regionala och kommunala bibliotek ansöka om bidrag för att utveckla sin verksamhet. 9

11 4 Folkbibliotekens mål och utvecklingsområden Det övergripande organisationsmålet är att stärka bibliotekets olika uppdrag och roller så att Hylteborna upplever att biblioteket är en tillgång i deras vardag och ger en mycket god biblioteksservice. Det övergripande utvecklingsmålet för biblioteket är vara en förändringsbenägen organisation som anpassar biblioteksverksamheten utifrån aktuella behov samt är lyhörd för att möta kommande behov. Uppföljning av mål sker genom serviceåtaganden. Under 2015 kommer bibliotekens nu gällande serviceåtaganden och nyckeltal att revideras. Biblioteken i Hylte kommun ska spela en viktig roll som kreativa lärmiljöer och mötesplatser som inspirerar och ger livskvalitet. Biblioteken har som huvuduppgift att stimulera till läsande och livslångt lärande. Hylte kommuns biblioteksverksamhet finns till för alla invånare i kommunen oavsett ålder, kön, utbildning eller etnisk bakgrund och präglas av: hög kvalitet god tillgänglighet aktuella och inspirerande medier tillgängliga på biblioteket eller på bibliotekets webbplats ett intressant utbud av kulturarrangemang och utställningar nöjda besökare Som biblioteksanvändare finns möjlighet att påverka bibliotekets medieutbud genom att lämna förslag på inköp eller fjärrlån av medier. Biblioteksbesökaren har också möjlighet att lämna synpunkter, som sedan diskuteras som möjliga förslag på verksamhetsförbättring. Under 2015 kommer biblioteket att börja mäta besökarnas nöjdhet med dagens besök. Den besökare som vill kan kryssa i nöjdhetsgraden via en dataskärm. Biblioteket ska ha en god tillgänglighet genom att bibliotekspersonalen har ett medvetet tillgänglighetsperspektiv gällande bibliotekets fysiska lokaler, webbplatsen och andra virtuella rum, medier samt genom ett individanpassat bemötande. Ett sätt att göra biblioteken i kommunen mer tillgängliga är att erbjuda meröppet. Genom RFID-tekniken skapas en rationellare hantering med tillgänglighet genom självbetjäningsdatorer. I nuläget lånas och återlämnas allt via bibliotekspersonalen. Det ger låntagare möjlighet till mer integritet att själv kunna låna och återlämna sina medier. Med meröppet menas att besökarna kan komma in i biblioteket utanför ordinarie öppettider då det är obemannat. Meröppet är ett komplement till det bemannade biblioteket samt biblioteket på webben. Som låntagare kan du ansöka om att få tillgång till de meröppna biblioteken. I det meröppna biblioteket gäller självservice. Biblioteksbesökarna kan till exempel läsa tidningar, studera, låna och återlämna medier, mötas och umgås samt låna bibliotekets Internetdatorer och annan teknisk utrustning. En målsättning under planperioden är att investeringsmedel beviljas för att kunna införa meröppet. En annan del i att göra läsandet mer lättillgängligt för invånaren är att erbjuda utlåning av e- böcker. Med start 2016 kommer Hylte kommun erbjuda sina medborgare att låna böcker även digitalt. 10

12 Enligt Bibliotekslagen 4,5 och 8 skall folkbiblioteken ägna särskild uppmärksamhet åt barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning samt invandrare och andra minoriteter. Dessa grupper kallas bibliotekens prioriterade grupper. Det innebär att mycket av de personella resurserna läggs på att tillgodose de prioriterade gruppernas behov. 4.1 Läslust I den nya Bibliotekslagen, som trädde i kraft 2014, förstärktes folkbibliotekens läsfrämjande uppdrag. Tidigare låg ett starkt fokus på läsfrämjande riktat mot barn och unga. Det uppdraget kvarstår men det har blivit tydligt att folkbiblioteket måste arbeta på bredare front och mot alla intresserade medborgare Läsfrämjande för vuxna I projektet Hela Halland Läser har varje kommunbibliotek friheten att själva skapa fler aktiviteter inom projektet. Biblioteken i Hylte anordnar bokcafé och arbetar med sociala medier, bland annat finns en blogg med personalens boktips och en sida på Facebook. Under 2014 och 2015 utvecklas arbetet med att främja litteratur och läsande genom: inköp och utlån av bokcirkelkassar bokcirkel på biblioteket i samverkan med ABF samverkan med SV i läsfrämjandeprojekt Läsfrämjande för barn Språket är det viktigaste man kan ge barn och ungdomar, förutom mat, sömn och kärlek. Att kunna tala, läsa och skriva innebär att vara en aktiv del av samhället Språkutveckling Biblioteken arbetar främst med det lästa språket. Läsfärdigheten, läsförståelsen och läshastigheten minskar bland barn och ungdomar och uppdraget att skapa läslust är ett av bibliotekets viktigaste. Litteraturen har stor betydelse för barns och ungdomars språkutveckling och identitetsskapande. Forskning visar att möjligheten att få ta del av böcker genom högläsning av vuxen och att läsa själv har mycket stor betydelse för språkutvecklingen för barn. För att skapa läslust krävs engagerad och kunnig personal, som på olika sätt inspirerar och väcker nyfikenhet att läsa. Mediebeståndet måste vara aktuellt, varierande och anpassat samt exponeras på ett lockande sätt Läsfrämjande insatser för barn och unga Bibliotekets läsfrämjande insatser är fokuserade på de prioriterade grupperna barn och unga, personer med funktionsnedsättning och minoritetsgrupper med andra modersmål än svenska i enlighet med bibliotekslagen. Folkbibliotekets ambition är att nå alla barn i kommunen. Riktade läsfrämjande insatser genomförs både för förskolebarn och för skolbarn. Barn i förskoleklass erbjuds för närvarande sagostund och bibliotekskunskap tre till fyra gånger per termin, för att barnen ska få en vana att gå till biblioteket och för att de ska tycka att det är roligt med böcker och bli sugna på att själva lära sig att läsa. Skolbarnen får boktips via bokprat. Det innebär att bibliotekarien berättar om ett antal titlar av varierande svårighetsgrad, som sedan lånas till klassrummet eller till hemmet. Bokprat väcker i de flesta fall direkt läslust, som kan tillfredsställas omedelbart. Genom bokpratet skapas 1 För en mer utförlig information om det läsfrämjande arbete för barn och ung, se bilagan Läsfrämjandeplan för Hylte kommun 11

13 förförståelse till boken och samtidigt får eleverna chansen att hitta en bok på rätt nivå som de verkligen vill läsa. Det är viktigt att få lyckas med sin läsning, eftersom för svåra böcker kan påverka läslusten i negativ riktning. Bokprat erbjuds i nuläget till de klasser som önskar minst en gång per termin. Talböcker erbjuds till de flesta av bokprats-böckerna. Många boklådor plockas efter önskemål. Dels får de förskolor som inte har tillgång till bibliotek på orten en boklåda var fjärde vecka och dels önskar många pedagoger komplettera undervisningen med boklådor. Även på sommarlovet försöker biblioteken att locka barnen att läsa böcker genom Sommarboken. Det är viktigt att särskilt de yngre skolbarnen underhåller sina läskunskaper under loven, för att inte tappa sina nya läskunskaper. Det är viktigt att uppmuntra målsmän att högläsa för förskolebarn, då den bland annat ger barnen förståelse för skriftspråket och ökar ordförrådet. En annan viktig uppgift är att informera om vilka möjligheter biblioteken kan erbjuda personer med läs- och skrivsvårigheter samt utveckla bibliotekens mediebestånd efter deras behov. Till barn och unga med annat modersmål görs riktade insatser via medieinköp. Det gäller dels att hitta bra inköpskanaler och dels att köpa aktuell litteratur. Många efterfrågar tvåspråkig litteratur för att underlätta språkinlärningen. Både skolor och privatpersoner önskar hjälp med litteratur på andra modersmål, för närvarande är efterfrågan större än tillgången. BVC och Familjecentralen är två viktiga arenor för att sprida information om språkutveckling. Gåvoböcker är ett sätt att arbeta läsfrämjande, som personalen gärna vill utvidga. Flera undersökningar poängterar sambandet mellan böcker i hemmet och läsfärdighet. Gåvoböckerna finansieras för närvarande genom bidrag från Statens Kulturråd. Idag får barnen i Hylte kommun sin första gåvobok i samband med 8-månaderskontrollen på BVC och sin andra när de börjar förskoleklass. Under 2015 kommer man även att börja dela ut ytterligare en bok i samarbete med BVC vid 3 eller 4-årskontrollen. Eftersom samtliga gåvoböcker delas ut i samband med en introduktion, antingen av BVC eller av biblioteket, ökar chanserna betydligt att gåvoböckerna ska fungera språkutvecklande. Vintern 2014 inleddes ett samarbete med Region Hallands logopedi för förskolebarn. Det innebär att folkbiblioteket plockar ihop material till språkrecept utfärdat av logoped, skriver en instruktion till hur materialet ska användas samt förmedlar materialet till målsman. På så vis når man genom punktinsatser barn med stora behov och höjer kvaliteten på det läsfrämjande arbetet. För att nå barn och unga på fritiden, bloggar bibliotekarier på folkbiblioteket och Örnaskolans skolbibliotek om böcker som man tror att barn i åldern 6-19 år ska kunna tycka om. Det är viktigt att också finnas i det digitala rummet, då många barn och unga tillbringar mycket tid på nätet. Boktipsen är indelade efter ålder och språket är anpassat efter de olika målgrupperna. Bloggen har för närvarande bortåt tusen besök per månad. När det gäller det fysiska biblioteket arbetar biblioteken kontinuerligt med att underlätta för barn och unga att hitta böcker som intresserar dem. Dels arbetar man med skyltningen, för att det ska finnas en bredd på de böcker som visas och de ska tilltala både pojkar och flickor, och 12

14 dels med att dela in böckerna i genrer. Det gör att det blir enklare för låntagarna att hitta en bok som passar dem på egen hand. Biblioteken arbetar också med att anordna kulturaktiviteter för barn, som förmedlar interaktiva upplevelser och stimulerar fantasin. Främst handlar det om scenkonstföreställningar med spelteater, dockteater, berättelser, sång, musik, dans och nycirkus. Folkbibliotekets vill arbeta mer med barnkulturen, eftersom efterfrågan är stor och det skulle gynna barn och ungas läsutveckling och läsintresse Utvecklingsmål för läsfrämjande Kompetensutveckling i läsfrämjande och litteratur för alla medarbetare på folkbiblioteken i Halland planeras att genomföras under 2016 och genomförs i samverkan i det regionala biblioteks-chefsnätverket. Planera och genomföra fortsatt kompetensutveckling som passar Hyltes medarbetare. Att utveckla det läsfrämjande arbetet för barn och vuxna utifrån Hyltes behov. För barnverksamhetens del finns önskningar om ett utökat samarbete med logopedin, införande av sagostunder - kanske på flera modersmål och mer barnkulturarrangemang. 4.2 Livslångt lärande Inom Hylte kommun finns elever från förskoleklass och upp till högskolenivå. Det livslånga lärandet innebär att allt fler individer befinner sig i lärande under en längre tid av sitt liv. I Hylte kommun finns många vuxna distansstuderande som läser vid olika universitet och högskolor men som bor kvar i Hylte kommun. En del flyttar till studieorten men föredrar ändå att göra sina fjärrlån genom Hyltebiblioteken, vilket kan tolkas som ett gott betyg för bibliotekets service. Hyltebygdens Lärcentrum erbjuder svenska för invandrare, gymnasieutbildningar, högskoleutbildningar på distans samt företags/uppdragsutbildning. Det finns även nya svenskar som deltar i undervisning som drivs av lokala företag. Det finns ett aktivt deltagande i studieförbundens olika studiecirklar i kommunen vilket märks i efterfrågan på böcker i de aktuella studieämnena. Biblioteket erbjuder gruppvisningar i biblioteket för att eleverna lättare ska hitta det de behöver både på skoltid och på fritiden. Bland vuxna elever är det mest grupper med nya svenskar som önskar biblioteksvisningar. De elever som kommit så långt som till en gymnasie- eller högskoleutbildning kommer ofta enskilt och efterfrågar specifik litteratur. Sammanfattningsvis innebär det livslånga lärandet en efterfrågan på biblioteksservice som till exempel hjälp med informationssökning och databaser, tillgång till datorer med möjlighet till utskrifter, kopiering och scanning samt studentlitteratur Utvecklingsmål för livslångt lärande Biblioteken ska kunna erbjuda studerande aktuell och lämplig litteratur genom inköp och fjärrlån. Samverkan med Region Halland och de andra biblioteken i Halland är viktig liksom nationellt Libris fjärrlånesamarbete för att ge en bra service. 13

15 4.3 Medier Folkbiblioteken ska ha ett allsidigt mediebestånd med kvalitet. Det ska finnas medier för alla åldrar, på de språk som det finns behov av samt specialmedier för låntagare med funktionsnedsättning. De medier som erbjuds på Hyltebiblioteken är: olika sorters böcker med tryckt text ljudböcker på CD och MP3 talböcker på DAISY-skiva, Bok + talbok/daisy samt egen nedladdning musik-cd och musikkonserter på DVD dagstidningar och tidskrifter hyr-dvd med inriktning på klassiska filmer och filmade böcker E-böcker kommer erbjudas från och med 2016 Biblioteket har valt bort att tillhandahålla TV- och dataspel för att det inte ska ta av resurserna för medieanslaget, fysiskt utrymme, tid och kompetensutveckling för personal. Kulturrådets litteraturstödda titlar har vissa kvalitetskrav och har en efterfrågan hos bibliotekets finsmakare och kvalitetsmedvetna läsare. Kulturrådets litteraturstödda titlar som distribueras till folkbiblioteken ser Hylte som ett värdefullt tillskott till medieanslaget för att erbjuda ett större utbud av kvalitetslitteratur till en ganska liten läsekrets. Viss kvalitetslitteratur köper Hylte in, gärna via inköpsförslag. Hyltes bibliotek köper in medier genom SKL Kommentus upphandlingsavtal om litteratur. Biblioteket har ingen aktuell medieplan utan arbetar istället utifrån regelbundna inköpsmöten där fem olika bibliotekariers mediekompetens kring bibliotekets bestånd används, våra huvudleverantörer BTJ och Adlibris recensioner av medier och låntagares inköpsönskemål. Regelbundna inköp samt punktinköp vid ökade behov görs. Valet av nästkommande års dagstidnings- och tidskriftsprenumerationer görs vid möte med all bibliotekspersonal och även här beaktas låntagares inköpsönskemål Transporter av egna medier och regionala fjärrlån Fjärrlånerutinen ändrades från och med Tidigare har Halmstads stadsbibliotek fått regionala medel för att vara folkbibliotekens huvudsakliga regionala resurs vid fjärrlån. Region Halland fördelar nu dessa medel till alla kommunbiblioteken, som åtagit sig uppgiften att serva varandra med fjärrlån. Till hjälp i arbetet har biblioteken en enkel databas kallad Samsök, som Regionbibliotek Halland ställt till förfogande för de halländska biblioteken och för bibliotek i andra regioner som så önskar. De regionala medietransporterna mellan kommunbiblioteken har i detta nya fjärrlånesamarbete utökats från två till fem dagar/vecka. De kommunala medietransporterna har utökats från en till två gånger/vecka mellan huvudbiblioteken och filialerna samt att det införts direkttransporter mellan filialerna. Skolbiblioteket och huvudbiblioteket har medietransporter mellan sig en gång/vecka Hylte som fjärrlåneresurs Hylte folkbibliotek har ansökt om att bli Libris-bibliotek för att ställa sina medier till förfogande för fjärrlån från andra delar av Sverige. Kopplingen mot Libris ingår i det pågående projektet med bibliotekssystemet Koha. Folkbiblioteken har inget krav på sig att låna ut sina medier kostnadsfritt till andra bibliotek. Hylte kommun vill dock erbjuda detta ändå då man tror på samverkan och styrkan i att många bibliotek, stora som små, tillsammans kan ge landets medborgare en god service. 14

16 4.3.3 Litteratur på andra språk än svenska I Hylte kommun finns många personer med andra modersmål än svenska. Arton procent av befolkningen har ett annat ursprungsland än Sverige. Det finns också svensktalande som har ett intresse av att läsa litteratur på andra språk. Utländska språkgrupper är en prioriterad grupp enligt Bibliotekslagen. Tidigare har folkbiblioteken huvudsakligen tillhandahållit medier på olika språk efter behov genom att låna in depositioner från Halmstads stadsbibliotek eller Internationella biblioteket i Stockholm. Från 1 januari 2014 finns en ny överenskommelse mellan Region Halland och de halländska folkbiblioteken som medför nya arbetssätt. Folkbiblioteken ska själva köpa in och bygga upp bestånd av medier på andra språk än svenska. Regionala medel har tilldelats kommunerna för inköp. Internationella biblioteket lånar främst ut litteratur från ovanliga språk där det är svårt för biblioteken att få tag i böcker på annat sätt. Det är en stor utmaning för Hyltes kommunbibliotek att svara upp mot behoven, som växlar på grund av in- och utflyttning i kommunen av personer från många olika nationaliteter och språkgrupper. Risken är att medier på vissa språk lånas ut en gång i Hylte och sedan är behovet tillgodosett för lång tid framöver och medierna inte blir utlånade mer. Den nya arbetsmetoden för medieförsörjning kommer att utvärderas av Region Halland Integrationsprojekt Projekt Integration Hylte är ett projekt med samverkan inom den kommunala organisationen med andra myndigheter som Arbetsförmedlingen och Migrationsverket, föreningar som Svenska kyrkan, hembygdsrörelsen, idrottsföreningar, invandrarföreningar samt mellan kommunala verksamheter som bostadsstiftelsen Hyltebostäder, arbets- och näringslivskontoret och barn- och ungdomskontoret. Syftet är att korta ledtiderna genom att informera varandra om olika behov och föra dialog för att skapa förståelse och bättre förutsättningar för nya svenskar att snabbt integreras i lokalsamhället och komma i arbete, utbildning och i föreningsliv och lära känna de som redan bor här. Under 2015 får biblioteket extra medel genom samverkan i integrationsprojektet för att kunna möte de stora behoven av olika sorters litteratur som underlättar integration till exempel lättlästa böcker på svenska och böcker på andra språk som körkortsböcker Litteratur för personer med funktionsnedsättning Folkbiblioteken skall kunna erbjuda medier för personer med olika funktionsnedsättningar som leder till olika läs- och skrivsvårigheter Äppelhyllan Hylte folkbibliotek har såsom många andra bibliotek en avdelning som kallas Äppelhyllan och som innehåller speciella medier för barn och unga med funktionsnedsättning. Äppelhyllan är mycket välanvänd och har en central placering i biblioteket. Hyllan innehåller bland annat facklitteratur om olika funktionsnedsättningar, medier med teckenspråk och TAKK, talböcker/daisy samt bok + talbok/daisy. De sistnämnda får endast lånas av personer med funktionsnedsättning som påverkar läsförmågan, på grund av upphovsrätten. På Äppelhyllan finns också en avdelning med matematikstimulerande medier Språkkedjan en obruten kedja för alla barns tal- och språkutveckling Språkkedjan innebär att biblioteken lånar ut språkväskor med språkstimulerande innehåll till barn i åldern 3-6 år med tal- och språksvårigheter, utformade av bland annat logoped. Väskorna berör de fyra vanligaste områdena där språksvårigheter brukar förekomma: socialt samspel, uttal, berättande/grammatik och ordförråd. BVC-personalen fångar upp barnen och 15

17 hänvisar dem till biblioteken för att låna en språkväska. Väskan innehåller pedagogiskt material och böcker som hjälper barnet att förbättra sitt språk genom lek. På så sätt nås en målgrupp som har hög prioritet i biblioteksverksamheten och man kan hjälpa dem att hitta nya redskap för tal- och språkutveckling. Detta samarbete fungerar mycket bra. Avdelningen Språklig medvetenhet består av rim- och ramsböcker, bokstavsböcker samt diverse pedagogiska spel som underlättar bokstavs- och läsinlärning samt minnesträning. Här finns också facklitteratur för vuxna samt underavdelningar för de vanligaste språksvårigheterna ovan. Det går att låna både enskilda böcker och spel Talböcker Genom tillstånd från regeringen har Hylte folkbibliotek rätt att ladda ner talböcker från Myndigheten för Tillgängliga Medier; MTM. I MTM:s Legimus-katalog finns cirka medier. MTM tillhandhåller även punktskriftsböcker. Det ger Hyltebiblioteket möjlighet att ge en snabb service av tal- eller punktskriftsböcker. Enskilda talbokslåntagare kan teckna avtal med MTM via sitt lokalbibliotek om egen nedladdning av talböcker från Legimuskatalogen via webbsidan eller mobilapp till egen enhet. Den tekniska utvecklingen gör att man når fler potentiella talbokslåntagare än tidigare. Egen nedladdning upplevs av en del låntagare som smidig dygnet-runt självservice, att använda närhelst man har tid och behov för tjänsten. Andra talbokslåntagare föredrar personlig service av talböcker på DAISY-skiva av bibliotekspersonal, som i stor utsträckning handplockar litteratur till låntagaren. Om man tittar på insamlad regional och nationell statistik så har Hylte för sin kommunstorlek ett stort bestånd och en hög utlåning av talböcker. Biblioteket erbjuder talböcker via postleverans till dem som är berättigade till denna service då de själva inte kan komma till biblioteket Lättläst MTM har även ett statligt uppdrag att framställa och ge ut litteratur på lättläst svenska. Lättlästa böcker används av såväl nya svenskar för att lära sig språket som av svenskar som har läs- och skrivsvårigheter, äldre med demens eller helt enkelt ovana läsare. Flyktingströmmarna har ökat under 2014 och Hylte kommun tar sitt ansvar och tar emot extra många nya svenskar som ska lära sig språket. Det har lett till en ännu större efterfrågan på böcker på mycket lättläst svenska samt kombinerad bok och MP3-skiva där man kan lyssna och följa med i texten. Lättlästhyllan har också utökats med kombination en lättläst bok på svenska och samma titel på engelska Storstil Biblioteket jobbar aktivt med att synliggöra utbudet av storstilsböcker genom bra placering, boktips och skyltning och ökade inköp för att skapa ett bättre utbud, vilket gjort att användningen ökat. Storstilsböckerna uppskattas främst av äldre personer som fått nedsatt syn och tycker det är svårt att läsa text i vanlig storlek Ljudböcker Ljudböcker får lånas av alla låntagare (till skillnad från talböckerna). Ljudböckerna är en bra möjlighet för många att ta del av litteratur vid tillfällen som inte är lämpliga för läsning av tryckta böcker. 16

18 4.3.5 Uppsökande verksamhet Biblioteket har uppsökande verksamhet på kommunens största äldreboende Malmagården i Hyltebruk för att öka tillgängligheten till det kommunala biblioteksbeståndet för äldre personer med funktionshinder Övrig samverkan Samverkan finns mellan biblioteket och kommunens syn- och hörselinstruktör för att informera om olika medier och hjälpmedel samt ge boktips. Biblioteket medverkar också varje år på Seniormässan, som kommunen anordnar. Olika handikappföreningar är välkomna att informera på biblioteket. Information, föreläsningar eller andra aktiviteter sker varje år i samarbete mellan biblioteket och Dyslexiförbundet FMLS Hylte. I samarbete med kommunens energirådgivare lånas elmätare ut samt det hålls information och utställningar på temat energi i biblioteket Utvecklingsmål gällande medier Hylte kommuns målsättning under planperioden är anta en ännu högre flexibilitet för anpassa mediehanteringen av inköp, magasinering och gallring av medier efter användarnas skiftande behov. Att anpassa bibliotekets rutiner för att svara mot användarnas behov: vara en fjärrlåneresurs regionalt inom Halland vara Librisbibliotek och villig att förmedla fjärrlån nationellt Ett utvecklingsmål är att efter integrationsprojektets slut fortsätta samverka med viktiga parter för ett fortsatt gott mottagande och bra service till nya kommuninvånare, såväl nya svenskar som svenska medborgare som flyttar in från andra kommuner. 4.4 Släkt- och hembygdsforskning Inom Hylte kommun finns ett stort intresse för släkt- och hembygdsforskning. På kommunens tre folkbibliotek finns Hembygdshyllorna med lokalt material. Via bibliotekens webbplats kan man söka efter referenser till media som handlar om Halland med hjälp av databasen Halland i litteraturen. Databasen är ett samarbetsprojekt mellan biblioteken i Halland. Det finns ett speciellt studie- och släktforskarrum på Hylte folkbibliotek där man kan boka in sig för att använda mikrofiche-läsare eller släktforska i databaserna Arkiv Digital och SVAR Utvecklingsmål gällande släkt- och hembygdsforskning Målsättningen är att kunna erbjuda släkt- och hembygdsforskare en god basservice utifrån deras nuvarande behov, aktuell utgivning av hembygdslitteratur och ny teknik. Folkbiblioteken behöver ha en dialog med intressegrupperna inom släkt- och hembygdsforskning för att kunna uppnå det målet. 4.5 Det virtuella biblioteket De fysiska biblioteken kompletteras med olika virtuella tjänster. Det virtuella biblioteket är ett samlingsnamn för bibliotekens IT-anknutna verksamhet. Till det virtuella biblioteket räknas främst bibliotekets webbplats samt bibliotekskatalogen (OPAC). I dagsläget finns tjänster som omlån och reservationer av bibliotekets mediebestånd samt att lämna inköpsönskemål via OPAC. Via bibliotekets webbsidor finns tillgång till databaser och olika informationskällor. 17

19 4.5.1 Utvecklingsmål för det virtuella biblioteket Hyltebibliotekens utvecklingsmål under planperioden är att arbeta med webbrelaterarat innehåll med ett ännu större fokus på användarnas behov genom att: utveckla bibliotekets nya responsiva webbplats utveckla OPAC införa SMS-tjänster 18

20 5 Skolbibliotekens mål och utvecklingsområden Folk-och skolbibliotek har många gemensamma uppdrag men skiljer sig även till viss del åt. Skolbibliotekens uppdrag definieras av skollagen och nationella kurs- och läroplaner, Lgr 11. I Skollagens 2 kap. 36 fastslås att eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. Enligt skolinspektionen ska följande krav vara uppfyllda för att eleverna ska anses ha tillgång till skolbibliotek: Eleverna har tillgång till ett skolbibliotek i den egna skolenhetens lokaler eller på rimligt avstånd från skolan som gör det möjligt att kontinuerligt använda biblioteket som en del av elevernas utbildning för att bidra till att nå målen. Biblioteket omfattar böcker, facklitteratur och skönlitteratur, informationsteknik och andra medier. Biblioteket är anpassat till elevernas behov att främja språkutveckling och stimulera till läsning. Skolinspektionen utgår från dessa krav i sin tillsyn. Ytterligare dokument som är grund för skolbibliotekens uppdrag är IFLA/UNESCO:s Riktlinjer för skolbibliotek. Enligt riktlinjerna ska skolbiblioteket förmedla kunskap och tankar som är grundläggande i ett informations- och kunskapssamhälle. Skolbiblioteket ger eleverna de färdigheter som behövs för ett livslångt lärande. Det ger dem möjlighet att utveckla sin inlevelseförmåga för att de ska kunna ta sitt ansvar som medborgare. Skolbiblioteken är tillgängliga under skoltid och skolbibliotekarien ingår i skolans pedagogiska personal och arbetar med lärande och läsande utifrån nationella kurs- och läroplaner, Lgr 11. I skolbiblioteket strävar man efter att bemötandet är lika för alla eftersom ett gott bemötande skapar positiva möten människor emellan. Alla elever oavsett etnisk tillhörighet, ålder eller kön ska få möjlighet att ta del av skolbibliotekets resurser utifrån var och ens förutsättningar. Skolbiblioteken i Hylte kommun har en viktig och avgörande roll i två av skolans uppdrag: Att hos eleverna skapa förmåga och lust att läsa och skriva. Att utveckla elevernas förmåga och möjlighet att söka, hantera och värdera information. Ur ett demokratiskt perspektiv är det ett måste att alla elever får lära sig att läsa och förstår vad de läser. Eleverna får då bättre förutsättningar att delta i vårt demokratiska samhälle. Skolbiblioteken arbetar aktivt för att bedriva olika former av läsfrämjande insatser med mål att uppmuntra elevernas läslust och stödja dem i deras läs-, skriv- och språkutveckling. I skolbiblioteken i Hylte kommun får eleverna handledning och träning i att söka, hantera och värdera information och får lära sig källkritiskt tänkande. Detta för att ge eleverna möjlighet att utveckla sin informationskompetens. Skolbiblioteken fungerar även som mötesplats för eleverna på skolan, där de kan träffas och umgås i en lugn miljö, läsa böcker, dagstidningen och tidskrifter. Hylte kommuns övergripande mål och utvecklingsområde för skolbiblioteken är att uppfylla skollagens och skolinspektionens krav på att alla elever ska ha tillgång till ett skolbibliotek. 5.1 Grundskolor Alla grundskoleenheter i Hylte kommun har ett skolbibliotek men de ser olika ut vad gäller mediebestånd och möjligheten att vara den pedagogiska resurs som skolbiblioteken har som 19

21 uppdrag. Skolbiblioteken är alla obemannade förutom Örnaskolans skolbibliotek som är bemannat med bibliotekarie under skoltid. Flera av skolorna besöker folkbiblioteken kontinuerligt. 5.2 Örnaskolans skolbibliotek Örnaskolans skolbibliotek är öppet och bemannat under skoltid av utbildad bibliotekarie. I skolbiblioteket finns skönlitteratur, facklitteratur och andra medier. Det är viktigt att skolbiblioteket tillhandahåller ett brett, varierat och anpassat bestånd enligt skolans pedagogiska behov men också för den enskilde eleven. Skolbibliotekarien är ett stöd vid val av bok; rätt bok till rätt person vid rätt tillfälle vilket främjar läslust. Örnaskolans skolbibliotek och Hyltebiblioteken har gemensam bibliotekskatalog vilket har gjort det möjligt att låna ur varandras bestånd vilket leder till att elever och lärare får tillgång till ett större utbud av media. En gång i veckan skickas en låda mellan biblioteken vilket underlättar detta utbyte. För att kunna driva utvecklingen av skolbiblioteken framåt i kommunen har ett nätverk skapats mellan skolbiblioteken på initiativ av skolbibliotekarien på Örnaskolan och barnbibliotekarien på Hylte folkbibliotek. Ambitionen är att ha ett nätverksmöte per termin Läsförståelse Våra elever behöver lära sig avkoda och ta sig igenom en text, automatisera sin läsning samt få läsförståelse. Skolbiblioteken arbetar för att alla elever ska klara detta genom att ha ett nivåanpassat utbud men också genom att delta aktivt i arbetet med att lära ut läsförståelsestrategier på olika sätt. En läsfrämjande metod är läsgrupper. Skolbibliotekarie och pedagog i berörd klass planerar och arbetar tillsammans kring arbetet med läsgrupper. Att läsa skönlitteratur är ett bra sätt att fördjupa kunskap och sätta den i ett sammanhang i skolans olika ämnen. Det har varit bra för alla elever, både dem med lässvårigheter och läsmotstånd men också för bok-slukarna, att läsa samma bok i grupp ökar läsförståelsen och skapar läslust. Att läsa tyst tränar avkodning. För elever är den gemensamma läsningen och påföljande boksamtal ett nödvändigt arbetssätt på väg mot den självständiga läsningen Talböcker och egen nedladdning Örnaskolans skolbibliotek har sedan 2008 tillstånd att ladda ned talböcker till de elever som har lässvårigheter. Skolbiblioteket har ett bestånd av talböcker för utlåning men kan även tillhanda talböcker efter önskemål samma dag. Skolbibliotekarien har även tillstånd att registrera elever med lässvårigheter så de får inloggningsuppgifter och kan ladda ner talböcker direkt till sin dator eller mobiltelefon Inläsningstjänst I december 2012 tecknade Hylte kommun ett kommunabonnemang med Inläsningstjänst där kommunens alla elever har möjlighet att få tillgång till inlästa läromedel ytterligare ett sätt att stödja elever med läshinder Informationssökning och källkritik I början av varje läsår har skolbibliotekarien biblioteksintroduktion för samtliga elever i årskurs 7. Skolbibliotekarien har kontinuerligt lektioner i informationssökning och källkritik 2 Läs mer om vårt läsfrämjande arbete i Läsfrämjandeplan för Hylte kommun. 20

2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun

2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun 2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN för Båstads kommun Biblioteksplan bakgrund Den första januari 2005 kompletterades bibliotekslagen med en paragraf om att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet

Läs mer

Biblioteksplan för Örkelljunga kommun 2015-2017

Biblioteksplan för Örkelljunga kommun 2015-2017 Biblioteksplan för Örkelljunga kommun 2015-2017 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Uppdraget... 3 3. Lagar och riktlinjer... 4 4. Verksamhet och organisationen... 5 4.1 Folkbibliotek... 5 4.2 Skolbibliotek...

Läs mer

Innehåll Inledning... 1 Vision Värmdö 2030 övergripande målsättningar... 1 Uppföljning... 2 Prioriterade grupper... 3 Folkbibliotek...

Innehåll Inledning... 1 Vision Värmdö 2030 övergripande målsättningar... 1 Uppföljning... 2 Prioriterade grupper... 3 Folkbibliotek... Biblioteksplan 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 27 januari 2016 14, 2015KS/0405 Innehåll Inledning... 1 Vision Värmdö 2030 övergripande målsättningar... 1 Uppföljning... 2 Prioriterade grupper...

Läs mer

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018 Biblioteksplan för Härjedalens kommun 2014-2018 1 Syftet med biblioteksplanen är att formulera en lokal bibliotekspolitik, ta tillvara de biblioteks- och medieresurser som finns i kommunen samt skapa en

Läs mer

Biblioteksplan för Timrå kommun

Biblioteksplan för Timrå kommun Biblioteksplan för Timrå kommun 2016-2021 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Biblioteksorganisation i Timrå kommun 3. Kopplingar till lagstiftning och regionala dokument på kultur- och biblioteksområdet

Läs mer

Biblioteksplan. för Uddevalla kommun 2016-2020. Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-09

Biblioteksplan. för Uddevalla kommun 2016-2020. Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-09 Biblioteksplan för Uddevalla kommun 2016-2020 Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-09 Innehåll Inledning... 3 1. Uddevallas vision... 4 2. Omvärldens påverkan... 4 Nationell och internationell påverkan...

Läs mer

Biblioteksplan för Valdemarsviks kommun 2016-2019

Biblioteksplan för Valdemarsviks kommun 2016-2019 Biblioteksplan för Valdemarsviks kommun 2016-2019 1 Biblioteksplan för Valdemarsviks bibliotek Bakgrund Enligt bibliotekslagens 17 ska kommuner och landsting anta planer för biblioteksverksamheterna. En

Läs mer

Biblioteksplan för Knivsta kommun 2015-2018 Antagen av Knivsta kommunfullmäktige den 17 juni 2015, 148

Biblioteksplan för Knivsta kommun 2015-2018 Antagen av Knivsta kommunfullmäktige den 17 juni 2015, 148 Diarienummer KS-2015/176 Biblioteksplan för Knivsta kommun 2015-2018 Antagen av Knivsta kommunfullmäktige den 17 juni 2015, 148 SYFTE MED PLANEN Kommuner har i uppdrag att anta biblioteksplaner för sin

Läs mer

Biblioteksplan för Lerums kommun

Biblioteksplan för Lerums kommun 2016-03-17 Innehåll 1 Inledning 5 2 Bakgrund 6 2.1 Bibliotekets roll i samhället... 6 2.2 Folkbiblioteken i kommunen - Lerums bibliotek... 6 2.3 Skolbibliotek... 6 2.4 Organisation skolbibliotek... 7

Läs mer

GAGNEFS KOMMUNBIBLIOTEK

GAGNEFS KOMMUNBIBLIOTEK Ank. 2015-11- 0 5 Diarienr J015.' ~ Df- 88 Bl BLIOTEKSPLAN 2015-2018 GAGNEFS KOMMUNBIBLIOTEK Innehållsförteckning S e 2 Biblioteksplanen i ett kommunperspektiv 2 Hur kommunbiblioteket är organiserat 3

Läs mer

Biblioteksplan. Ydre kommun. Skolbiblioteksplan med handlingsplan. Antagen av Kommunfullmäktige 2015 02 23, Kf 2 Diarienummer 2014/00263

Biblioteksplan. Ydre kommun. Skolbiblioteksplan med handlingsplan. Antagen av Kommunfullmäktige 2015 02 23, Kf 2 Diarienummer 2014/00263 Biblioteksplan Ydre kommun 2015 2018 Skolbiblioteksplan med handlingsplan Antagen av Kommunfullmäktige 2015 02 23, Kf 2 Diarienummer 2014/00263 Biblioteksplan, Ydre kommunbibliotek 2015 2018 Bakgrund:

Läs mer

Biblioteksplan 2015-2016

Biblioteksplan 2015-2016 Biblioteksplan 2015-2016 Ödeshögs kommun Bilaga. Läsfrämjandeplan 2015-2016 Gunilla Christensen BIBLIOTEKSANSVARIG Bibliotekslagen 2013:801 (ersätter tidigare lag 1996:1596) 1 Denna lag innehåller bestämmelser

Läs mer

Biblioteksplan 2016 Simrishamns kommun

Biblioteksplan 2016 Simrishamns kommun Biblioteksplan 2016 Simrishamns kommun 1 Innehåll Inledning... 3 Styrdokument... 4 Bibliotekslagen SFS 2013:801... 4 Skollagen och läroplanen (SFS 2010:800) 2 kap. 35-36 (Lgr 11)... 4 Unescos skol- och

Läs mer

Måldokument Följande dokument har använts vid framtagandet av biblioteksplanen.

Måldokument Följande dokument har använts vid framtagandet av biblioteksplanen. Bibliotekslagen slår fast att alla kommuner skall upprätta biblioteksplaner för samtliga verksamheter inom biblioteksområdet. Den är ett strategiskt dokument som beskriver verksamheterna och dess framtida

Läs mer

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2010-2014

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2010-2014 FÖRFATTNINGSSAMLING Flik 6.25 Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2010-2014 Fastställd av kommunfullmäktige 2010-02-15 att gälla fr.o.m. 2010-04-01 Biblioteksplan 2010-2014, flik 6 25 1 Inledning... 2

Läs mer

Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25

Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25 Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25 Bakgrund och syfte Alla kommuner och landsting skall

Läs mer

Biblioteksplan fo r Tyreso kommun 2015-2019

Biblioteksplan fo r Tyreso kommun 2015-2019 Biblioteksplan fo r Tyreso kommun 2015-2019 1. Inledning Biblioteksplanen är ett styrdokument för strategisk och långsiktig utveckling av biblioteksverksamheterna i Tyresö kommun. Denna plan har antagits

Läs mer

Medieplan. Biblioteken i Mölndal

Medieplan. Biblioteken i Mölndal Medieplan Biblioteken i Mölndal 2013 2016 Kontaktuppgifter för mer information: Anette Eliasson, bibliotekschef, Biblioteken i Mölndal Telefon: 031-315 16 71. E-post: anette.eliasson@molndal.se Linda Rydgren

Läs mer

Kommunens ledord koncerntanke och kommunikation genomsyrar biblioteksverksamheten genom samarbeten, delaktighet och utåtriktat arbete.

Kommunens ledord koncerntanke och kommunikation genomsyrar biblioteksverksamheten genom samarbeten, delaktighet och utåtriktat arbete. BIBLIOTEKSPLAN BIBLIOTEKSPLAN INLEDNING Folkbiblioteken är en lagstadgad verksamhet som är en central del i ett demokratiskt och hållbart samhälle. Den 1 januari 2014 träder den nya bibliotekslagen i kraft.

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som skall ge en överblick över bibliotekens verksamheter och ansvarsfördelningar i

Läs mer

Biblioteksplan. Älvdalens kommun 2015-2016

Biblioteksplan. Älvdalens kommun 2015-2016 Biblioteksplan Älvdalens kommun 2015-2016 Antagen av kommunfullmäktige 2015-12-14 110 1 Innehållsförteckning: Inledning och syfte s 3 Kommunens övergripande mål s 3 Styrdokument s 4 Definition av begreppen

Läs mer

Ny biblioteksplan för Landskrona stad 2015-2018

Ny biblioteksplan för Landskrona stad 2015-2018 1 Ny biblioteksplan för Landskrona stad 2015-2018 Inledning Föreliggande plan är en uppdatering av den biblioteksplan som antogs 2011 och avser Landskrona folk- och skolbibliotek. Planen fokuserar endast

Läs mer

Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014. Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230

Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014. Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230 Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014 Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230 (Omslaget- baksida) Norrköpings bibliotek Visionen för 2030 Det goda livet säger att Norrköping

Läs mer

Regional medieplan för Blekinge och Kronoberg

Regional medieplan för Blekinge och Kronoberg Regional medieplan för Blekinge och Kronoberg Roller, ansvar och mediesamarbete - 2016 2015-12-18 Innehåll 1 Inledning... 2 2 Styrdokument och riktlinjer... 2 2.1 Nationella styrdokument... 2 2.2 Regionala

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN för Katrineholms kommun 2014-2016

BIBLIOTEKSPLAN för Katrineholms kommun 2014-2016 Kommunstyrelsens handling nr, 25/2014 BIBLIOTEKSPLAN för Katrineholms kommun 2014-2016 FÖRSPRÅNG GENOM KULTUR KULTUR- & TURISMNÄMNDEN KATRINEHOLM Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-16, 77 ARBETSMETOD

Läs mer

Biblioteksplan för Helsingborg 2016-2019

Biblioteksplan för Helsingborg 2016-2019 DNR:KN 506/2014 SID 1(14) Biblioteksplan för Helsingborg 2016-2019 PLAN POLICY RIKTLINJER Rådhuset Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se SID 2(14) Helsingborgs stads

Läs mer

Biblioteksplan för Haparanda kommun 2016-2018 Antagen BUN 2014/219 153

Biblioteksplan för Haparanda kommun 2016-2018 Antagen BUN 2014/219 153 Biblioteksplan för Haparanda kommun 2016-2018 Antagen BUN 2014/219 153 Bakgrund Den 1 januari 2014 antogs en ny bibliotekslag i Sverige. Den säger att kommunen ska upprätta en biblioteksplan för den samlade

Läs mer

ÄNGSDALS SKOLA ÅR F - 5 Malmö kommun Bunkeflostrand

ÄNGSDALS SKOLA ÅR F - 5 Malmö kommun Bunkeflostrand ÄNGSDALS SKOLA ÅR F - 5 Malmö kommun Bunkeflostrand BIBLIOTEKSPLAN 2013 Inledning/Bakgrund Läsning är nyckeln till lärande. För att kunna hantera stora mängder information i dagens föränderliga samhälle

Läs mer

Mål och handlingsplan för samarbetet mellan bibliotek, förskola och skola

Mål och handlingsplan för samarbetet mellan bibliotek, förskola och skola Kulturriket i Bergslagen 2009-03-12 Rev. 2013-03-25 Mål och handlingsplan för samarbetet mellan bibliotek, förskola och skola Innehåll: Bakgrund Mål Handlingsplan Bilagor Bakgrund Skinnskattebergs biblioteks

Läs mer

KS.2016.145 2018-12-31

KS.2016.145 2018-12-31 Biblioteksplan för Gnesta kommun 2016-2018 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Biblioteksplan för Gnesta kommun 2016-2018 Plan 2016-06-20 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig Diarienummer

Läs mer

Verksamhetsplan 2004

Verksamhetsplan 2004 Verksamhetsplan 2004 Vision Länsbibliotek Östergötland skall stimulera biblioteksutvecklingen så att östgötabiblioteken kan mäta sig med de bästa i landet. Länsbibliotek Östergötland skall arbeta för en

Läs mer

Biblioteksplan 2012-2015 för Vänersborgs kommun

Biblioteksplan 2012-2015 för Vänersborgs kommun Biblioteksplan 2012-2015 för Vänersborgs kommun Antagen av 2012 03 28 Biblioteksplan 2012-2015 Denna biblioteksplan avser folkbibliotekens verksamhet och gäller således inte skoloch gymnasiebibliotek eller

Läs mer

Verksamhetsplan. Biblioteket Elof Lindälvs gymnasium 2012-2015

Verksamhetsplan. Biblioteket Elof Lindälvs gymnasium 2012-2015 Verksamhetsplan Biblioteket Elof Lindälvs gymnasium 2012-2015 1 1 Bakgrund 3 2 Vision 4 3 Verksamheten 5 3.1 Organisation... 5 3.2 Lokaler och bemanning... 5 3.3 Bibliotekssamarbete... 5 4 Verksamhetens

Läs mer

Handlingsplan för Nya Rydsskolans fokusbibliotek

Handlingsplan för Nya Rydsskolans fokusbibliotek Handlingsplan för Nya Rydsskolans fokusbibliotek Innehållsförteckning Beskrivning av skolan och biblioteket Sid. 3 Syftet med handlingsplanen Sid. 3 Styrdokument för fokusbiblioteket Sid. 3 Skollagen Sid.

Läs mer

2010-06-23. Foto; Lennart Krafve 2010-2014. Biblioteksplan för Vaggeryds kommun. Kultur Information Utbildning

2010-06-23. Foto; Lennart Krafve 2010-2014. Biblioteksplan för Vaggeryds kommun. Kultur Information Utbildning 2010-06-23 Foto; Lennart Krafve 2010-2014 Biblioteksplan för Vaggeryds kommun Kultur Information Utbildning Innehållsförteckning Ordförandes tankar..s.3 Vision.s.4 Uppdraget,,,s.5 Biblioteksverksamheten

Läs mer

1(7) Biblioteksplan 2015-2018. Styrdokument

1(7) Biblioteksplan 2015-2018. Styrdokument 1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Plan Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-10-28 144 Dokumentansvarig Kommunchefen Reviderad av 3(7) Innehållsförteckning Förord...4...5 Folkbibliotek - för

Läs mer

Jämlik tillgång till biblioteksverksamhet

Jämlik tillgång till biblioteksverksamhet Regional biblioteksplan för Östergötland Allas rätt till information Alla ska kunna ta del av litteratur, information och bibliotekstjänster av hög kvalitet och utifrån sina förutsättningar. Biblioteket

Läs mer

BIBLIOTEKET PLATSEN FÖR DET PERSONLIGA MÖTET 24/7

BIBLIOTEKET PLATSEN FÖR DET PERSONLIGA MÖTET 24/7 BIBLIOTEKET PLATSEN FÖR DET PERSONLIGA MÖTET 24/7 16 mars 2009 sid 2 av 11 Alla bibliotek ska vara bemannade med personal som professionellt och helhjärtat bygger goda relationer med våra besökare. 24/7

Läs mer

Medieplan Olofströms bibliotek 2015

Medieplan Olofströms bibliotek 2015 Medieplan Olofströms bibliotek 2015 Kultur- och fritidsförvaltningen A Johnsson / A-C Fandén Datum: 2015-03-20 2 (10) Innehållsförteckning Varför medieplan?... 3 Folkbibliotek i Olofströms kommun... 3

Läs mer

Biblioteksplan för Landstinget Sörmland 2007-2009. Behandlad av nämnden 2007-06-07

Biblioteksplan för Landstinget Sörmland 2007-2009. Behandlad av nämnden 2007-06-07 Biblioteksplan för Landstinget Sörmland 2007-2009 Behandlad av nämnden 2007-06-07 Innehållsförteckning Inledning s. 2 Bakgrund till biblioteksplanen s. 3 Bilden av Sörmland s. 3 Kommunala bibliotek s.

Läs mer

Biblioteksplan. Danderyds kommun 2016-2020 DANDERYDS KOMMUN

Biblioteksplan. Danderyds kommun 2016-2020 DANDERYDS KOMMUN Biblioteksplan Danderyds kommun 2016-2020 DANDERYDS KOMMUN 1 Biblioteksplan Danderyds kommun 2016 2020 Inledning och syfte: Biblioteksplanen tar sin utgångspunkt i kultur och fritidsplanen för Danderyds

Läs mer

Regional biblioteksplan 2015 2017 Västernorrland

Regional biblioteksplan 2015 2017 Västernorrland Regional biblioteksplan 2015 2017 Västernorrland Länsbiblioteket Västernorrland Medicinska biblioteket Folkhögskolebiblioteken 2 Innehåll Regional biblioteksplan 2015 2017... 1 Västernorrland... 1 REGIONAL

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

Diarienummer 555/11-880 BIBLIOTEKSPLAN 2012 ÖDESHÖGS KOMMUNBIBLIOTEK. Antaget av Kommunfullmäktige 31, 2012.05.07.

Diarienummer 555/11-880 BIBLIOTEKSPLAN 2012 ÖDESHÖGS KOMMUNBIBLIOTEK. Antaget av Kommunfullmäktige 31, 2012.05.07. Diarienummer 555/11-880 BIBLIOTEKSPLAN 2012 ÖDESHÖGS KOMMUNBIBLIOTEK Antaget av Kommunfullmäktige 31, 2012.05.07. Bibliotekslagen (1996:1596) 1 Denna lag innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet.

Läs mer

Folkbiblioteken i. Uppsala län 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Uppsala län 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i län 2013 regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen

Läs mer

Enhetsplan 2016. Biblioteket

Enhetsplan 2016. Biblioteket Enhetsplan 2016 Biblioteket 2 Innehållsförteckning 1 Biblioteket...3 1.1 Verksamhetsområde 9: Bibliotek, kultur och fritid (inklusive fritidsgårdar)...3 1.1.1 Verksamhet och syfte...3 1.1.2 Verksamhetens

Läs mer

Biblioteksplan för Älvsbyns kommun

Biblioteksplan för Älvsbyns kommun 1(12) STYRDOKUMENT DATUM 2010-08-05 Biblioteksplan för Älvsbyns kommun Inledning Den 1 januari 2005 utökades bibliotekslagen och innehåller nu krav på att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna

Läs mer

För det demokratiska samhällets utveckling. Bibliotekslagen enligt lagstiftaren

För det demokratiska samhällets utveckling. Bibliotekslagen enligt lagstiftaren För det demokratiska samhällets utveckling Bibliotekslagen enligt lagstiftaren 1 April 2015 Grafisk form: A. Olas Foto: Fredrik Hjerling ISBN: 978-91-976012-6-9 2 För det demokratiska samhällets utveckling

Läs mer

Länsbibliotek Östergötland - årsredovisning 2003

Länsbibliotek Östergötland - årsredovisning 2003 Länsbibliotek Östergötland - årsredovisning 2003 Länsbiblioteket har sina lokaler i Linköpings nya stadsbibliotek, Östgötagatan 5, Linköping. Uppdrag Länsbiblioteket är en regional kulturinstitution med

Läs mer

Skolbiblioteken i biblioteksplanerna 2015. Kommunala bibliotek

Skolbiblioteken i biblioteksplanerna 2015. Kommunala bibliotek Skolbiblioteken i biblioteksplanerna 2015 Kommunala bibliotek Omslagsbild: Folkbiblioteket i Arjeplog. Foto: Elisabet Ahlqvist Publikationen kan kopieras fritt. Vid citering uppge källa Kungliga biblioteket.

Läs mer

Medieplan för Motala Bibliotek 2015-2018

Medieplan för Motala Bibliotek 2015-2018 Medieplan för Motala Bibliotek 2015-2018 1 Innehåll Inledning och syfte... 3 Omvärldsbevakning... 3 Organisation... 4 Prioriterade grupper... 4 Medieinköp och urval... 5 Skönlitteratur... 5 Facklitteratur...

Läs mer

Biblioteksplan för Umeå kommun 2016 2019

Biblioteksplan för Umeå kommun 2016 2019 Biblioteksplan för Umeå kommun 2016 2019 Dokumentnamn: Biblioteksplan för Umeå kommun 2016-2019 Dokumentansvarig: Ingegerd Frankki Godkänd Kommunfullmäktige Dokumentdatum: 2015-11-30 av: Innehåll 1. Inledning

Läs mer

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018 Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan 2015-2017 1 Inledning... 2 1.1 Styrdokument... 2 1.2 Bibliotekets

Läs mer

Skapande skola 2015-2016, Strömsunds kommun Strategi/Handlingsplan

Skapande skola 2015-2016, Strömsunds kommun Strategi/Handlingsplan Skapande skola 2015-2016, Strömsunds kommun Strategi/Handlingsplan Bakgrund - problembeskrivning Strömsunds kommun är den nordligaste av Jämtlands läns kommuner. Strömsund är en vacker glesbygdskommun,

Läs mer

Biblioteksplan Älvkarleby kommun 2016-2018. kunskap kultur möte. Antagen av Fullmäktige 2015-11-25

Biblioteksplan Älvkarleby kommun 2016-2018. kunskap kultur möte. Antagen av Fullmäktige 2015-11-25 Biblioteksplan Älvkarleby kommun 2016-2018 kunskap kultur möte Antagen av Fullmäktige 2015-11-25 Älvkarleby kommun fakta Älvkarleby kommun är 209 kvadratkilometer stor och har ca 9 100 invånare. De flesta

Läs mer

Biblioteksplan i Karlsborgs kommun

Biblioteksplan i Karlsborgs kommun Bilaga 94 KF 112 2015-06-29 Karlsborgs kommun Biblioteksplan i Karlsborgs kommun Dokumenttyp: Handlingsplan Diarienummer: 157.2015 Beslutande: Kommunfullmäktige Antagen: 2015-06-29 Giltighetstid: Tillsvidare

Läs mer

Biblioteksplan för Skinnskattebergs Kommun 2009-2011

Biblioteksplan för Skinnskattebergs Kommun 2009-2011 Biblioteksplan för Skinnskattebergs Kommun 2009-2011 Innehåll Skinnskattebergs bibliotek nutid och framtid s. 3 Vad är en biblioteksplan? s. 4 Utgångspunkter och styrdokument s. 5 Lokalt Nationellt Internationellt

Läs mer

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058

Läs mer

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 -

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - 2 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Innehållsförteckning Inledning...5 Kommunens kulturstrategi...6

Läs mer

Handlingsplan KULTUR FÖR BARN OCH UNGA. Beslutad av Barn och skolnämnden 2015-04-09 Utbildningsnämnden 2015-04-14 Kultur och fritidsnämnden 2015-04-09

Handlingsplan KULTUR FÖR BARN OCH UNGA. Beslutad av Barn och skolnämnden 2015-04-09 Utbildningsnämnden 2015-04-14 Kultur och fritidsnämnden 2015-04-09 Handlingsplan KULTUR FÖR BARN OCH UNGA Beslutad av Barn och skolnämnden 2015-04-09 Utbildningsnämnden 2015-04-14 Kultur och fritidsnämnden 2015-04-09 Sidan 2 av 14 Inledning Barn- och ungdomskulturen är

Läs mer

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti.

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti. Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans och gemenskap. Kultur skapar förutsättningar för både eftertanke

Läs mer

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017 B H Ä R N Ö S A N D S BIBLIOTEKSPLAN 2015 2017 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 2 Vision 1.1 Biblioteken i Härnösand 3 Folkbiblioteket 3.1 Utvecklingsområden 3.2 Bibliotek för alla 3.3 Bibliotek av högsta

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN 2012 2015

BIBLIOTEKSPLAN 2012 2015 BIBLIOTEKSPLAN 2012 2015 Biblioteksplan för Svedala kommun 2012 2015 Svedala kommuns biblioteksplan är ett politiskt styrdokument som anger riktning och ramar för den övergripande utvecklingen av folk-

Läs mer

Kungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling. samverkan

Kungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling. samverkan Kungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling & samverkan Uppdrag: Nationell bibliotekssamverkan Kungl. biblioteket, KB, har av regeringen fått ett samordningsuppdrag för biblioteksväsendet.

Läs mer

Biblioteksplan 2014 2016 Tomelilla kommun

Biblioteksplan 2014 2016 Tomelilla kommun Biblioteksplan 2014 2016 Tomelilla kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord s.5 Styrdokument s.7 Fokusgrupper s.7 Syfte och uppdrag s.9 Omvärldsfaktorer s.10 Kommunkarta s.12 Nuläge s.13 Vision och värdegrund

Läs mer

Medieplan för Falköpings bibliotek

Medieplan för Falköpings bibliotek Medieplan för Falköpings bibliotek?! Den tänkande poeten Maj-Britt Bäckström 2004 (uppdaterad 2005, 2008 och 2009) 2 Innehållsförteckning INLEDNING...3 1 STYRANDE DOKUMENT...4 1.1 Bibliotekslagen och bibliotekets

Läs mer

Biblioteksplan för biblioteksverksamheter inom Landstinget Dalarna 2016-2018

Biblioteksplan för biblioteksverksamheter inom Landstinget Dalarna 2016-2018 Biblioteksplan för biblioteksverksamheter inom Landstinget Dalarna 2016-2018 Antagen av Landstingsfullmäktige 29 februari 2016 1 Innehåll Inledning... 3 Värdegrund och övergripande mål... 3 Beskrivning

Läs mer

Biblioteksplan 2011-2014

Biblioteksplan 2011-2014 Biblioteksplan 2011-2014 Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-21, 53, dnr 2010.0111 Inledning Enligt bibliotekslagens 7 ska kommuner och landsting efter den 1 januari 2005 anta planer för biblioteksverksamheterna.

Läs mer

Biblioteksplan GULLSPÅNG KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2015-05-25, 102 Dnr: KS 2014/666 Revideras

Biblioteksplan GULLSPÅNG KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2015-05-25, 102 Dnr: KS 2014/666 Revideras Biblioteksplan GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2015-05-25, 102 Dnr: KS 2014/666 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00 www.gullspang.se Innehåll

Läs mer

Handlingsplan i bibliotekskunskap för Nybro Kommuns skolor.

Handlingsplan i bibliotekskunskap för Nybro Kommuns skolor. Handlingsplan i bibliotekskunskap för Nybro Kommuns skolor. Bakgrund I april 2005 godkände PKN (Primär Kommunala Nämnden) en grundplan för informationskompetens som ska gälla i alla Kalmar läns skolorna.

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN. för Kiruna kommun 2016 2017. Carina Salomonsson Bibliotekschef

BIBLIOTEKSPLAN. för Kiruna kommun 2016 2017. Carina Salomonsson Bibliotekschef BIBLIOTEKSPLAN för Kiruna kommun 2016 2017 Carina Salomonsson Bibliotekschef Januari 2016 0 Innehållsförteckning 1. Biblioteksplan 2016-2017... 2 1.2 Inledning... 2 1.2 Vad är en biblioteksplan?... 2 1.3

Läs mer

SAMMANTRÄDESHANDLINGAR REGIONALA UTVECKLINGSNÄMNDEN 26 JANUARI 2016

SAMMANTRÄDESHANDLINGAR REGIONALA UTVECKLINGSNÄMNDEN 26 JANUARI 2016 1 SAMMANTRÄDESHANDLINGAR REGIONALA UTVECKLINGSNÄMNDEN 26 JANUARI 2016 Ärende 4 PM 1(3) 2 Regional utveckling 2015-12-21 Dnr: RUN 686/2015 Förslag till regional biblioteksplan för Region Jämtland Härjedalen

Läs mer

sandvikens FOlkBiBliOtek

sandvikens FOlkBiBliOtek generöst NyfikEt inspirerande BiBliOtEkSplaN välkommen till sandvikens FOlkBiBliOtek vi gör det möjligt för alla i Sandvikens kommun att växa och utvecklas. Som människor och samhällsmedborgare. Sandvikens

Läs mer

2014-12-09. Verksamhetsplan/Biblioteksplan

2014-12-09. Verksamhetsplan/Biblioteksplan Verksamhetsplan/Biblioteksplan 2015 I Sverige har vi tre huvudsakliga typer av bibliotek; forsknings-, folk- och skolbibliotek. För kommunens invånare är det främst folk- och skolbibliotek som är av betydelse.

Läs mer

Biblioteksplan för Norsjö kommun

Biblioteksplan för Norsjö kommun Biblioteksplan för Norsjö kommun 2016-2019 Dokumenttyp Dokumentägare Beslutsinstans Giltig till Plan Kultur & Kommunfullmäktige 2019-12-31 fritidsavdelningen Upprättad av Fastställd/upprättad Reviderad

Läs mer

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten Färjestadsskolan Fritidshemmens arbetsplan Arbetsplanen: - Visar på vilket sätt fritidshemmet ska arbeta för att nå målen för utbildningen. - Utgår från nationella styrdokument, kommunens strategiska plan,

Läs mer

Kommunstyrelseförvaltningen Biblioteket Maj 2015 Reviderad version

Kommunstyrelseförvaltningen Biblioteket Maj 2015 Reviderad version Kommunstyrelseförvaltningen Biblioteket Maj 2015 Reviderad version Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Kartläggning 7 3. Omvärldsreflektioner 11 4. Sammanfattning 14 5. Biblioteksplan 2014-2018 15 1.

Läs mer

Bemanna skolbiblioteken. Ett verktyg för skolutveckling

Bemanna skolbiblioteken. Ett verktyg för skolutveckling Bemanna skolbiblioteken Ett verktyg för skolutveckling 1 2 ã Nationella Skolbiblioteksgruppen ISBN 91-975027-3-1, april 2004 Omslagsbild: Linnéa Funke, 12 år Räcker det inte med en samling böcker?...5

Läs mer

Biblioteksplan för Linköpings kommun 2014-2018

Biblioteksplan för Linköpings kommun 2014-2018 Biblioteksplan för Linköpings kommun 2014-2018 Linköpings kommun Linköpings kommun linkoping.se linkoping.se Innehåll Biblioteksplan för Linköpings kommun 3 Biblioteken i Linköping 4 Linköpings stadsbibliotek

Läs mer

Globala byn vilken roll kan biblioteken få i ett nytt etniskt landskap?

Globala byn vilken roll kan biblioteken få i ett nytt etniskt landskap? Globala byn vilken roll kan biblioteken få i ett nytt etniskt landskap? Projektanordnare: Bibliotek, bildning och media, Kultur Skåne 232100-0255 Projektledare: Karin Ohrt och Ann Lundborg, Bibliotek,

Läs mer

2011-03-30. Kulturrådsansökan 2011 - för dyslexiprojektet Allt genast

2011-03-30. Kulturrådsansökan 2011 - för dyslexiprojektet Allt genast 2011-03-30 Kulturrådsansökan 2011 - för dyslexiprojektet Allt genast Projektets syfte Syftet med projektet är att främja läsning med fokus på barn och ungdomar med dyslexi. Vi vill intensifiera informera,

Läs mer

2011-09-22 DNR KN 2011.047 012 2012-2015 KULTURFÖRVALTNINGEN. Biblioteksplan

2011-09-22 DNR KN 2011.047 012 2012-2015 KULTURFÖRVALTNINGEN. Biblioteksplan 2011-09-22 DNR KN 2011.047 012 2012-2015 KULTURFÖRVALTNINGEN Biblioteksplan Biblioteksplan Innehåll 1. Bakgrund och syfte... 4 2. Kunskap Kultur Kommunikation. Bibliotekens roll i samhället.... 4 3. Ansvarsfördelning

Läs mer

SAMARBETE ÖVER GRÄNSER utvärdering och framåtblick

SAMARBETE ÖVER GRÄNSER utvärdering och framåtblick SAMARBETE ÖVER GRÄNSER utvärdering och framåtblick FÖRORD Denna skrift är en utvärdering av projektet Språkglädje och läslust 2007-2010 och en avstamp för att jobba vidare med läsfrämjande insatser. Projektledare:

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Handlingsplan Skapande skola Borås Stad

Handlingsplan Skapande skola Borås Stad Handlingsplan Skapande skola Borås Stad Barn har rätt till alla sina språk- även sina estetiska. Barn och unga ska ha lika möjligheter att uppleva ett rikt utbud av professionellt utövad kultur och själva

Läs mer

Digidel 2013 - kampanj för ökad digital delaktighet

Digidel 2013 - kampanj för ökad digital delaktighet Digidel 2013 - kampanj för ökad digital delaktighet Hur kan biblioteken bidra? Presentation av mig Bibliotekschef i Mjölby kommun sedan mars 2011 Bakgrund som journalist och bibliotekskonsulent Har jobbat

Läs mer

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass SKOLROTELN BILAGA 1 SID 1 (8) 2008-09-03 Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass 1 Inledning Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande och vara rolig, stimulerande, trygg

Läs mer

TALBOKSPLAN 2008 för biblioteken på Gotland

TALBOKSPLAN 2008 för biblioteken på Gotland 1 2 TALBOKSPLAN 2008 för biblioteken på Gotland 3 Innehåll Målsättning... 5 Policy... 5 Vad är talböcker och vad är ljudböcker?... 5 Talboksverksamheten på Gotland... 6 Ansvarsfördelning... 6 Från förskola

Läs mer

inom förskola, grundskola, särskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola i Karlshamns kommun

inom förskola, grundskola, särskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola i Karlshamns kommun En helhetssyn på SKOLBIBLIOTEK inom förskola, grundskola, särskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola i Karlshamns kommun Karlshamns Kommun Utbildningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tfn 0454-813

Läs mer

Kultur- och fritidsförvaltningen Simrishamns kommun. Bibliotekets verksamhetsplan 2016. Analys och årsberättelse

Kultur- och fritidsförvaltningen Simrishamns kommun. Bibliotekets verksamhetsplan 2016. Analys och årsberättelse Kultur- och fritidsförvaltningen Simrishamns kommun Bibliotekets verksamhetsplan 2016 Analys och årsberättelse Årsberättelse Förutsättningar för en mobil biblioteksverksamhet i Simrishamns kommun utreddes

Läs mer

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande. Innehållsförteckning 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande. 3.4 Förskola och hem. 3.5 Samverkan med förskoleklassen,

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011

Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011 Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011 Bibliotekslagen (SFS 1996:1596) fick år 2005 ett tillägg som säger att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet ska samverka och

Läs mer

Högskolan i Kristianstad Växjö, 2006/2007 Skolbiblioteket som skolans utveckling 5 p. Iréne Johansson

Högskolan i Kristianstad Växjö, 2006/2007 Skolbiblioteket som skolans utveckling 5 p. Iréne Johansson Högskolan i Kristianstad Växjö, 2006/2007 Skolbiblioteket som skolans utveckling 5 p. Martina Ringefelt KSS201 Iréne Johansson Innehållsförteckning: Inledning sid.3 Presentation av skolan...sid.4 Skolans

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Eskilsby skola Grundskola, förskoleklass och fritidshem 1 Presentation av verksamheten läsåret 2013-2014 Eskilsby skola består av en integrerad klass med

Läs mer

BIBLIOTEK FÖR ALLA. Biblioteksplan för Gotlands kommun 2007-2010

BIBLIOTEK FÖR ALLA. Biblioteksplan för Gotlands kommun 2007-2010 1 2 BIBLIOTEK FÖR ALLA Biblioteksplan för Gotlands kommun 2007-2010 Den 1 januari 2005 kompletterades bibliotekslagen med en paragraf om att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet

Läs mer

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt

Läs mer

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning Reviderad 2015-09-01 Hjälpreda Hörsel Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning www.spsm.se www.vgregion.se www.rjl.se www.regionhalland.se www.skl.se Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

Kultur- och biblioteksplan 2012-2015

Kultur- och biblioteksplan 2012-2015 Storumans kommun Kultur- och biblioteksplan 2012-2015 Fastställt av Kommunfullmäktige 2012-04-24 49 Vision Storumans kommuns kulturpolitik bidrar till ett dynamiskt, öppet och demokratiskt samhälle präglat

Läs mer