Sämsta virket ingen dålig idé. Mikael bygger gärna med frodvuxet. Dödsdömt tallbestånd räddades från älginferno. Han tar Alstor ut i världen

Transkript

1 Nr En tidning från landets skogsägarföreningar Margareta uppfann sitt eget stöd Douglasgranen en vinnare på Gotland Han tar Alstor ut i världen Dödsdömt tallbestånd räddades från älginferno Sämsta virket ingen dålig idé Mikael bygger gärna med frodvuxet

2

3 Nr Margareta eget stöd på Gotland Han tar Alstor ut i världen ingår som en medlemsförmån i landets fyra skogsägareföreningar tillsammans med en bilaga från respektive förening. Vid adressändring kontakta din skogsägareförening: INNEHÅLL Nummer LEDSEN 1995 GLADARE I DAG. Norgehistoria med lyckligt slut. Sidan 44 Nästa nummer utkommer den 16 december TEMA: Ekonomi & Utbildning Södra Skogsägarna Norra Skogsägarna Skogsägarna Norrskog Mellanskog www. norrskog.se REDAKTION Tf redaktör: Pierre Kjellin Telefon: E-post: pierre.kjellin@lrfmedia.lrf.se Chefredaktör och ansvarig utgivare: Pär Fornling (tjänstledig) Stålbrandsgatan 5, Malmö Telefon: E-post: par.fornling@lrfmedia.lrf.se Redigeringsansvarig: Anne-Charlotte Morgan Telefon: E-post: anne-charlotte.morgan@lrfmedia.lrf.se Omslagsfoto: Pierre Kjellin Douglasgranen uppfann sitt en vinnare Dödsdömt tallbestånd räddades från älginferno Sämsta virket ingen dålig idé Mikael bygger gärna med frodvuxet På omslaget: Mikael Östling KVARTETT ska lyfta Scorpion. Sidan 22 ANNONS Birgit Emilsson Box 6044, Malmö Telefon: Fax: E-post: birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.se Ronny Gustavsson Stockholm Telefon: Fax: E-post: ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.se Annonsmaterial: annons.visk@lrfmedia.lrf.se PRENUMERATION Telefon: Fax: E-post: pren@lrfmedia.lrf.se Prenumerationspris helår (6 nummer) 295 kronor inkl moms Lösnummer 55 kronor inkl moms REDAKTIONSRÅD Per Bengtsson, Erik Jonsson, Ola Persson, Gunilla Kjellsson, Anders Olsson, Kristin Gustafsson och Karin Vestlund-Ekerby. Hemsida: i samarbete med tidningen ATL. För ej beställt material ansvaras ej. Vi Skogsägare produceras av LRF Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna. TS-upplaga 2008: Tryck: Hansaprint, Åbo Repro: LRF Media AB, Malmö 5. LEDARE: Majsplantan ett förädlingsföredöme. 6. PROFILEN: Rickard Axdorff skogsägare och medieprofi l. 10. FÖRÄDLING: Mikael bygger hus med skräpvirke. 14. DRIVNING: Sjunkande produktivitet, trots ny teknik. 16. SKOGSGÅRDEN: Margaretas uppfi nning växer på gården. 18. FÖRÄDLING: Peter jobbar bara med sprickfritt virke. Sprickfritt för kräsna kunder. Sidan 18 VIMEK BIOCOMBI på röjgallringsuppdrag. Sidan MARKNAD: Därför är plantorna dyrare i söder. 22. MASKINER: Miniskotartillverkarna klarade fi nanskrisen. 26. MASKINER: Jimmy Wessel röjgallrar med sin Vimek. 30. SKOGSSKÖTSEL: Nya trädslag ska öka tillväxten på Gotland. 34. BISTÅND: LRF inspirerar Kenyas skogsägare. 44. SKOGSSKÖTSEL: Norge 15 år efter älginfernot. 46. KRÖNIKAN: Framtiden ligger i våra händer. OXEN MINILUNNARE Gallring, vindfällen Tandem-OXEN Myreback MASKIN VI SKOGSÄGARE 5/10 3

4 Grizzly 550 4x4, lättkörd med servo Grizzly 550 4x4 är en toppmodern maskin med mängder av finesser. Hög/låg växel, in/urkopplingsbar 2WD/4WD samt inkopplingsbar diffspärr är givetvis standard. Dessutom är den utrustad med en mycket sofistikerad servostyrning, EPS Electronic Power Steering. Styrsystemets hjärta är en elektrisk motor som blixtsnabbt reagerar på förarens styrutslag. Även fart och gaspådrag är parametrar som används för att styrningen ska fungera optimalt under alla förhållanden. Styrningen är lätt och bekväm i alla typer av terräng. Systemet dämpar även slag och ryck i styret. Det höjer komforten betydligt, så att man som förare orkar köra längre. Den vätskekylda motorn på 558 cc och är utrustad med elektronisk bränsleinsprutning, EFI. Motorn har ett massivt vridmoment och gott om kraft. Grizzly 550 4x4 är en idealisk arbetsmaskin, tack vare Yamahas unika helautomatiska transmission. Yamaha Ultramatic har ett inbyggt system som ser till att ge otroligt fin motorbroms, vilket är vikigt när man kör i nedförslut med lastad vagn. Instrumenteringen är en digital informationsdisplay med all nödvändig information. Rek ca-pris: :- exkl moms ( :- inkl moms) Grizzly 550

5 Det är väl resultatet som räknas? Om det går fortare eller hur man gör det tycker jag är mindre intressant. LEDAREN Varför så skeptiska till förädling? Mycket i detta nummer av Vi Skogsägare handlar om förädling, ett viktigt och fascinerande ämne. Jag har en bild som jag fått av en forskare på Plant Science Center i Umeå som jämför hur majs ser ut idag med hur en majsplanta såg ut för år sedan. Det skiljer väl så där tio gånger i storlek. Jag visar den bilden ibland och sedan visar jag en bild på en gran. Den granen skulle kunna representera en gran både nu och en för år sen. Jag tror inte någon kan se skillnad på våra granar och granar för tusen år sedan. POÄNGEN ÄR ATT majsen inte på något vis är genmodifierad, eller ändrad med några andra meto- der än naturligt urval. Mycket av den förädlingen hade dessutom skett redan innan vetenskapen kartlade de grundläggande mekanismerna i genetiken på 1800-talet. Alltså endast genom bondförnuft. Därför är jag lite undrande till den stora skepsis som finns till förädlingsarbete. Det är väl resultatet som räknas? Om det går fortare eller hur man gör det tycker jag är mindre intressant. Viktigare är vad vi vill uppnå. Om man glatt accepterar att en växt blir 10 gånger större (och sannolikt ändrat de flesta andra egenskaper ungefär lika mycket) med naturligt urval vad är då faran med att ändra någon enda egenskap med en modernare metod? En växt som sprids i naturen blir ju inte ett större monster för att en egenskap ändrats på teknisk väg än på naturlig väg. Det är samma egenskap som i så fall sprider sin arvsmassa alldeles oavsett hur den kommit till. I KRAFTSAMLING SKOG har vi med stor framgång fört fram värdet av att använda förädlat plantmaterial. Det har drivit fram en efterfrågan på förädlat material som nu överstiger tillgången. Snart finns teknik för att gå längre i förädlingen. En tallplanta som är osmaklig för älg? Fiberkvalitet som möjliggör helt andra slutprodukter eller bara förenklar framställningsprocessen? Viktigast är att du som skogsägare efterfrågar förädlat material, och kanske även är beredd att betala något mer för det. Det är efterfrågan som driver utvecklingen framåt! Linda Hedlund, vd, LRF Skogsägarna VI SKOGSÄGARE 5/10 5

6 PROFILEN Det regelverk kring skogsbruk som vi har i dag, det styrs inte så mycket av regering och riksdag, utan snarare av utomparlamentariska grupper. Rickard Axdorff ärvde gården, och sitt skogsintresse, av sin far. 6 VI SKOGSÄGARE 5/10

7 Rickard tar med sig skogen till jobbet Var öppen i sinnet och våga ställa dumma frågor till dina rådgivare. Så säger skogsägaren och tidningsredaktören Rickard Axdorff när Vi Skogsägare ber om skogsägarråd. Text & foto: Pierre Kjellin Skogen och skogsägandet har hittills löpt som en röd tråd genom 37-årige Rickard Axdorffs liv. Född och uppvuxen på en gård strax norr om Örebro, och med en mycket skogsintresserad pappa som vårdat skogen ömt, så var steget över till jägmästarutbildningen helt naturligt: Att utbilda sig handlade om att skaffa sig en lön man kan leva på, så att man har förutsättningar att ta över gården och att man sedan har kunskap och råd att bruka den. SOM föräldragården 6:e generationen på släktgården ärvde Rickard ett stort ansvar och faderns brinnande skogsintresse, något Bor som smittat av sig i yrkesvalet. Efter jägmästarutbildningen och jobb med bland annat affärsutveckling flyttade han och livskamraten, agronomen Carina, hem till gården och ett nytt jobb med annonsförsäljning på annonsfinansierade tidningen Jordbruksaktuellt i Örebro. Tidningen befann sig i en expansiv fas, vilket 2007 resulterade i att Rickard var med och startade systertidningen Skogsaktuellt. Vi kände att det fanns plats på marknaden för en obunden tidning med skogligt innehåll. Det fanns ett glapp som vi kunde fylla igen. Vad kan du ta med dig för lärdomar från arbetet som VI SKOGSÄGARE 5/10 På sikt vore det skönt att kunna livnära sig på gården. skogstidningsredaktör till ditt eget skogsbruk? Rent allmänt skulle jag väl säga att det handlar om att vara öppen i sinnet. Sedan tror jag det är viktigt att man som skogsägare ställer motfrågor till sina rådgivare, vågar ställa även dumma frågor och vågar göra annorlunda. RICKARD ILLUSTRERAR senare sitt påstående genom att visa ett ståtligt tallbestånd som närmar sig slutavverkningsmogen ålder: Här tog stormen -69 allt som stod mellan tallarna, det fanns inte en gran kvar. Under en skogsdag på gården diskuterades de sparade små rävsvansarna till tallar och rådet var att ta ner rubbet, tallarna skulle ändå bara blåsa ned. Två tallar har blåst omkull sen dess, och det är mycket pengar som står och väntar här inne nu. RICKARD OCH hustrun Carina gör sig inga illusioner om att bli rika på skogen. De har båda heltidsjobb och jobbar med skogen på fritiden: I dagsläget är vi inriktade på att driva gården för att betala räntor, fastighetsunderhåll och andra kostnader. Det överskott som eventuellt blir får växa i gården i stället. Men på längre sikt vore det skönt att kunna livnära sig på gården. Antingen att man har en hustru som försörjer en, det Rickard Axdorff... och uppvuxen: gård i Södra Dylta strax norr om Örebro. Familj: hustrun Carina och hunden Rex. Jobb: produktchef för tidningen Skogsaktuellt i Örebro och sköter gården och cirka 50 gutefår på fritiden. Fastigheten: knappt 300 ha, varav cirka 200 ha skog, 50 hektar delvis utarrenderad åker samt 50 ha ängar och betesmark som de använder själva. vore det absolut bästa (skratt). Ett annat alternativt att man växer organsikt eller diversifierar verksamheten. Vad ser du för möjligheter där? Det kan vara nästan vad som helst, säger Rickard och nämner bioenergi som ett exempel: Som det ser ut nu är det ändå ganska fördelaktigt att odla energi på åkermark, så länge man inte pratar om salix. Att odla hybridasp på halvbra åkermark är det riktigt bra förutsättningar för just nu. Varför inte salix? Dels har jag salix redan, och jag kan inte se att det går att få någon bra ekonomi i det. Det kräver en egen logistikkedja och nettoarealen salixod- Fortsättning sid 8 7

8 Träd fram ge oss din idé! Du som har skog har ett stycke framtid i dina händer. Nu mobiliserar vi alla Sveriges ägare av små och stora skogar för att tydliggöra skogens potential för hela vårt land. Vi ska se till att alla förstår vilken resurs skogen är i det hållbara samhället. Fortsättning: Rickard tar med sig... ling minskar i landet. Odlar du någonting annat större vedartat så finns logistiken redan, du kan nästan få tag i en skördare som avverkar samma dag. Men har du salix så kanske du har tur om de kommer och skördar det år som du vill. RICKARDS intresse för skogen inrymmer även ett stort politiskt engagemang, något han kan få utlopp för i sitt ledarskrivande i tidningen och på olika möten i skogliga sammanhang. Men att engagera sig i ett politiskt parti är inget han har en tanke på: Nej. I dag är det i praktiken de utomparlamentariska grupperna som styr och ändrar förutsättningarna för skogspolitiken. Som ledarskribent har jag potential att påverka. Rickard är på det hela taget ganska nöjd med dagens skogslagstiftning, frihet under ansvar, men han sticker inte under stol med att han tycker miljörörelsen har och framför allt har haft för stort inflytande: Det regelverk kring skogsbruk som vi har i dag styrs inte så mycket av regering och riksdag, utan snarare av miljöorganisationer, påverkansgrupper och lobbyister, och av enskilda tjänstemäns sinnesstämning för dagen. De är de som förser svenska folket och våra beslutsfattare med information man skall vara en del av om man långsiktigt vill förändra. INTE ENS Jägareförbundet drar jämnt med markägarna alla gånger, utan ibland till och med tvärtom. De står dem naturligtvis fritt att agera som de vill, men det kan vara dumt på längre sikt. Problemet, som jag ser det, är väl att det inte finns tillräckligt många röster som är skogs- företags- och landsbygdsvänliga. För att lyckas ännu bättre behöver vi nya krafter. Vi behöver dig som har tankar och idéer om framtiden. Vi behöver dig som vill skapa en levande och dynamisk landsbygd och ett skogsbruk i framkant. Vi behöver dig som vill förändra och göra skillnad. Och vi behöver dig nu! Skicka dina idéer till: skogsuppropet@lrf.se Lantbrukarnas Riksförbund, Medlemsservice , 8 VI SKOGSÄGARE 5/10

9 SYNK KOMMUNIKATION Lättare att köpa skog med egen bank Att investera i skog är bland det bästa (och roligaste) man kan göra för pengar. Med rätt finansiering och rätt kunskap ökar möjligheterna till en bra affär. Landshypotek erbjuder båda delarna. Vi är specialister på skogsfinansiering i 175 år och vi har kontakterna, kunnandet och kapitalet som gör dig till lycklig skogsägare för generationer framåt. Dessutom blir du automatiskt delägare i Landshypotek och får del av bankens överskott. Du blir en av ca jord- & skogsägare som kan luta sig mot egen bank, egna värderare och speciella finansieringstjänster. Läs mer på eller ring om du vill ha en personlig kontakt. Jordnära finansieringar

10 ENTREPRENÖR Mikael vill bygga hus av sämsta virket Ju sämre virke desto bättre isolering. Så beskriver snickaren Mikael Östling materialvalet till sin uppfinning. Om hans nya byggelement gör succé kan vi se fram emot ökad konkurrens om massaveden. Text: Pierre Kjellin Foto: Gunno Rask En byggkonstruktion som både kräver mera virke, men samtidigt kräver virke av sämre kvalitet. Det torde vara ljuv musik för skogsbranschen och skogsägaren, men låter kanske för bra för att vara sant. Men jämtländske snickaren och innovatören Mikael Östling menar att han uppnått just precis detta med sitt nya byggsystem helt i trä Isotimber BÖRJADE Mikael Östling och hans pappa att klura på ett byggsystem som skulle göra det enklare och billigare att bygga. Då baserades deras idé på en cellplastkärna. Då gillade jag idén, men jag tyckte inte cellplast var så roligt att jobba med. Sedan hände det inte så mycket mer med deras idé. Men det tog fart igen för två år sedan, då jag kom på att man skulle kunna jobba med en kärna av trä i stället. Mikael ville inte att materialet skulle röra sig, men däremot De enda verktyg du kommer behöva för att sätta upp en Isotimbervägg är motorsåg och en skruvdragare. att det skulle kunna transportera fukt. Med Isotimber har målen uppnåtts, tycker han: Fukttransporten sköts av träet i väggelementet och isoleringen uppnås genom den stora mängd luftkanaler som väggelementet är uppbyggt av. BASEN I MIKAELS byggelement är två tum fyra-bräder som fräses ur för att skapa luftkanalerna och limmas ihop till maximalt 30 centimeter tjocka byggelement. Men det riktigt revolutionerande med Mikaels konstruktion är kanske ändå frånvaron av andra material än trä. Byggbranschens metoder för att isolera husen domineras i dag helt och hållet av principen fuktspärr genom tätning med ett plastskikt. Mikael anser att plasten blir överflödig med hans byggelement: Vi vet i dag inte exakt hur trycktäta våra hus blir. Ett sätt att få dagens värmesystemen Snickaren och innovatören Mikael Östling har gjort ett byggsystem som ska klara sig utan andra material än trä. att jobba optimalt är naturligtvis att lägga ett plastskikt på insidan vårt hus, men det vill vi helst undvika. Om det skulle visa sig att vår konstruktion medför en något större värmeförlust och värmer upp huset med den pellets som spillet i vår produktion ger, så menar vi att du får en lika miljövänlig uppvärmning av våra hus som i ett konventionellt passivhus. EN AV DE STORA miljöfördelarna med Isotimber, menar Mikael, är att det närapå 50- procentiga spillet som urfräsningen av brädorna i tillverkningsprocessen ger. Tanken är nämligen att tillsammans med byggsatsen även sälja pellets för uppvärmningen: Vi hoppas kunna erbjuda pellets till uppvärmningen också i ett antal år. Och det är det ingen annan på marknaden som kan i dag, för det är ingen som får så mycket spill i produktionen som vi får tack vare fräsningen. 10 VI SKOGSÄGARE 5/10

11 Men hur blir det egentligen med stabiliteten i en byggelementkonstruktion som använder virke av dålig kvalitet? Hållfastheten uppnås genom det skikt av plywood som omger var och en av de tre sektioner som det 30 centimeter tjocka byggelementet är uppbyggt av, förklarar Mikael: Det är plywooden som står för större delen av hållfastheten. Fortsättning sid 12 VI SKOGSÄGARE 5/10 De urfrästa tvåtumfyrabitarna kräver inget kvalitetsvirke eftersom det är plywoodskivorna som är byggelementens bärande del. 11

12 ENTREPRENÖR Fukttransporten sköts av träet i väggelementet och isoleringen uppnås genom den stora mängd luftkanaler som väggelementet är uppbyggt av, förklarar Mikael Östling. Sverigepremiär! I höst har Sveriges första tankställe för dimetyleter (DME) invigts. Dimetyleter framställs än så länge bara av företaget Chemrec i Piteå, som utvecklat en process för att tillverka DME ur svartlut vilket är en restprodukt från pappersmassaframställning. DME är en ersättning till konventionell diesel. DME betraktas som ett miljövänligt bränsle. Energiinnehållet i DME är 28 MJ/kg jämfört med 43 MJ/ kg för diesel. DME kan även framställas ur naturgas eller kol och är en gas. Men redan vid 5 bars tryck övergår det i vätskeform och lagras och transporteras därför i flytande form. DME tillverkad av naturgas används i dag som drivgas i sprayflaskor och för skumning av skumplast. Källa: Chemrec, Nationalencyklopedin Foto: Lars Vernersson Fortsättning: Mikael vill bygga hus... Mikael och hans kompanjon, som äger hälften av företaget, kommer till att börja med inrikta sig på småhusmarknaden. Men deras byggelement klarar betydligt högre hus än så, påpekar Mikael. Det fina med det här systemet är att du kan förstärka det, till exempel fräsa gjutkanaler inuti väggelementen eller hål för stående reglar, så att du kan bygga mycket högre om du vill. OM ISOTIMBER så småningom blir en succé på småhusmarknaden skulle man också kunna bli en betydande köpare av stående skog, tror Mikael: Vi vill köpa virke där vi kan få det i 4,80-meterslängder. Helst skulle vi vilja köpa virket med rätt längd direkt från skogen. I de sämsta kvaliteterna vinner vi mycket på att kunna köpa 4,80, för då kan vi kapa upp i 2,40-metersbitar. Att Mikael valt 2,40 meter 12 som standardlängd på väggelementen beror på att även plywoodskivorna, som ingår i väggelementen, har en standardlängd på 2,40 meter. Det är ett mått som passar bra i husproduktionen; man orkar bära väggelementen, de är lätta att frakta med bil och man behöver ingen kran på byggplatsen. De enda verktyg du kommer behöva för att sätta upp en Isotimbervägg är motorsåg och en skruvdragare. FAKTA Isotimber Väggelementen kommer att finnas i tre olika tjocklekar, för mindre bodar upp till fullstora villor. Varje sektion är 100 millimeter bred. Byggelementens mått: Höjd: 125 mm Bredd:100, 200 eller 300 mm Längd: mm Företaget Isotimber har två delägare. Elementen byggs upp av 2 4-plankor som fräses ur, där varje element omges av en plywoodskiva, vilken är den bärande enheten. Skogens bästa kunskapskälla Sameby utlyser belöning kronor i belöning utlovas till den som hittar den eller de som tjuvskjuter renar för Vittangi sameby i Kiruna kommun, skriver tidningen Jakt & Jägare. Samebyn har en längre tid haft problem med tjuvjakt på sina renar. I juridisk mening är det dock om stöld av tamdjur. Sundins växer så det knakar En genomsnittlig tillväxt på 56 procent de senaste sex åren. Företaget bakom dessa siffror heter Sundins Skogsplantor i Växjö, ett skogsvårdsföretag som åtar sig allt från plantering, snytbaggebehandling och röjning till markberedning och ängsslåtter. +56% ETT STORT verksamhetsområde för Sundins är plantering, och till skillnad från många andra av konkurrenterna använder sig Sundins enbart av egna anställda såväl svenskar som utlänningar. Vi är en organisation med lokalt förankrade ombud och vi har ett stort engagemang i :- Stölderna sker ofta i skogen och upptäcks långt senare, när man hittar rester från tjuvjägarna i form av blodfläckar och spår efter renar som släpats i marken. Vittangi sameby har vid flera tillfällen de senaste tio åren betalat ut belöningar, och man bedömer att åtgärden har lönat sig. företaget, säger vd Olle Sundin i en intervju i Smålands-Posten om företagets framgångar. Sundins Skogsplantor fick som så många andra i branschen god skjuts på verksamheten efter stormen Gudrun. Men många jobb kommer också från det ökande antalet skogsägare som lejer bort röjningar, menar Olle Sundin. HAN TROR på fortsatt ökad tillväxt för företaget, om i en lugnare takt framöver. Sundins Skogsplantor har cirka 100 årsanställda och ungefär dubbelt så många under planteringssäsongen. Bolaget omsatte 70 miljoner kr förra året. VI SKOGSÄGARE 5/10

13 PRISKAMPANJ! :- KAMPANJ FLISHUGG :-

14 Föreningen Skogens höstexkursion hölls utmed Inlandsbanan mellan Östersund och Vilhelmina i början på september. Föredrag och debatt, med inbjudna riksdagsledamöter, kretsade kring älgskador, renbete, naturvård, contorta och skogsteknik. Värd för de drygt 140 deltagarna var SCA Skog. DRIVNING Ledarskap och lönsamhet går hand i hand Magnus Bergman, skogsteknisk chef SCA Skog. Produktivitet och lönsamhet i avverkningar beror till stor del på hur maskinlagen organiserar arbetet. Text och foto: Mats P Ostelius Det konstaterar SCA Skog i en analys som presenterades på föreningen Skogens höstexkursion. Skogsteknik och produktivitet var ett av flera huvudteman på exkursionen. Produktiviteten i skogsbruket sjunker trots ny teknik, det är allvarligt, sade Mats Sandgren, exkursionsvärd och vd på SCA Skog. MEN ÄVEN om ny teknik är viktigt för att bryta trenden finns mycket att göra redan med dagens förutsättningar. Det konstaterade Linnéa Carlsson, produktionschef på SCA Skog i Norrbotten och SLUdoktoranden Mattias Eriksson. Tillsammans har de analyserat organisation, produktivitet och lönsamhet hos SCA Skogs entreprenörer. Det är sällan bristen på antalet arbetstimmar som är orsaken till att ett entreprenadföretag går dåligt. Man kanske ska fundera mer på hur man jobbar, i stället för att bara jobba mer, sade Linnéa Carlsson, som arbetar med 17 olika avverkningsentreprenörer. Det skrivs mycket i tidningarna att skogsentreprenörer tjänar dåligt och att många går i konkurs. Till slut blir det en sanning att det inte går att vara lönsam. Bland SCA Skogs entreprenörer i Norrbotten finns avverkningsgrupper som vissa år har tjänat mellan 1 till 1,5 miljoner kronor, berättade Linnéa Carlsson. Hon nämnde några faktorer som kännetecknar en av de bästa entreprenörerna: god kontroll över hela verksamheten god planering låga kostnader hög producerad virkesvolym per effektiv maskintimme förarna ges goda förutsättningar att göra ett gott jobb väl inarbetade arbetsrutiner bonus till förarna Linnéa Carlsson sa samtidigt att man inte kan begära att alla ska nå upp till samma nivå som de bästa. Entreprenörerna måste stöttas och utvecklas individuellt samtidigt som de görs medvetna om produktivitetskraven. MAGNUS BERGMAN, skogsteknisk chef på SCA Skog, konstaterade att en kombination av tekniska innovationer och förbättrad organisation är det som kan lyfta produktiviteten. Samtidigt krävs det att maskinförarna kan ta till sig och använda ny teknik. Ny teknik sänker produktiviteten om inte förarna kan hantera den. 14 VI SKOGSÄGARE 5/10

15 Ny katalog! Ventilerad storsäck 1,5m :1. 30st 108: ord. pris 120: och svärd Trädfällsriktare Varmluftspannor och Hydropall 18: 16: 20: 18: Oregon sågsvärd MicroLite Pro 13" 1,3mm 240: Pris 3st 220: MicroLite Pro 15" 1,3mm 240: Pris 3st 220: ProLite 13" 1,5mm 240: Pris 3st 220: ProLite 15" 1,5mm 240: Pris 3st 220: Oregon sågkedjor MicroLite 95VP 13" 1,3mm 132: Pris 10st 112: MicroLite 95VP 15" 1,3mm 148: Pris 10st 128: MicroChisel 13" 1,5mm 132: Pris 10st 112: MicroChisel 15" 1,5mm 148: Pris 10st 128: 15980: Vedsäck 40 o 60lit 2: 1:80 2:20 2: 2672: Mod II 3104: Mod III 3960: Mod IV 5240: Mod V 1 860: 40-literssäckar 1 580: FM-radio och an- för MP3- spelare 1060: Antares : 2380: Antares : 2496: Antares : 2496: Antares : 3660: Termostat 996: 396: : Cube : Nima Maskinteknik AB Box 1505, Örebro Dieselpumpar 12 och 24V 940: 2m med reflex 250st 16: 14:40 Butik: Gryts ind. omr. Örebro Pris ex moms Fraktfritt över 2400: Bradleyrökar 3740: 4760: 5596: 860: Köttkvarnar 1-fas 230V 3380: 4320: Order Växel Stor kapacitet 556: Vakuumpackar Alice Automatic 2240: Turbo Max 3780:, 148: 2st rullar, 6m 124: 2st rullar, 6m 148: 2 636: Skogspulka Canada l Fax

16 SKOGSGÅRDEN Skogen ger henne stöd Margaretas uppfinning hjälpte mot whiplashskadan När Margareta Wåström drabbades av en nackskada gjorde hon en uppfinning med flera kopplingar till sin norrländska skogsgård. Text och foto: Pär Fornling Det är fascinerande att den kan tillverkas av min skog. Egentligen hade hon tänkt bli jägmästare, men det blev läkare. Jag insåg att en skoglig tjänsteman kanske inte hinner vara så mycket i skogen, säger Margareta Wåström. Och skogen har alltid betytt mycket för Margareta. Den ger lugn, harmoni och ro för själen, säger hon under en skogspromenad på barndomens stigar, ett par mil från Ullånger i Västerbotten. Det finns en speciell skönhet i att man kan överleva här på naturens villkor. Jag är intresserad av läkemedelsväxter, att hitta något ätbart och bygga bivacker. Vi har tyvärr tappat bort hur man överlever en vecka i skogen. Jag tycker det är fascinerande kunskap. Dessutom är skogen en bra plats för tankar och idéer. UNDER EN av de där promenaderna kom Margareta på en idé som först hjälpte henne och nu är en affärsverksamhet. Jag fick en besvärlig nackskada. Det var svårt att röra sig, att sitta vid datorn och klara arbetet. Eftersom jag själv arbetar som smärt- och rehabliteringsläkare hade jag insikter om vad det handlade om, berättar Margareta. Efter en del funderande började hon skissa på ritningar. Med dessa under armen gick Marareta in till sin händige granne. Han försvann ut i snickarverkstaden och återvände efter ett tag med vad som blev den så kallade ergo-plattan. Poängen är att plattan ger stöd åt armbågarna och hela vägen fram till tangentbordet. Den hjälpte mig och jag lät patienter med whiplashskador testa den med bra resultat, berättar Margareta. NÄR BARNEN flyttade hemifrån funderade hon på att göra något nytt. Tankarna föll på plattan. Jag fick ny hjälp att rita en prototyp och hittade en tillverkare här i bygden. Det känns viktigt, liksom att den görs av trä. Det är fascinerande att den kan tillverkas av min skog. Efter en del vedermödor kom tillverkningen i gång och företaget kompletterar nu jobbet som läkare. Hon och maken Göran, som också är läkare, bor i Stockholm och tillbringar så mycket tid som möjligt på gården. Nu kan jag vara här mer, tack vare arbetet med plattan. Vi hoppas kunna tillbringa allt mer tid på gården framöver. Det är väl släktbanden bak till 1700-talet som drar. Här finns en form av samhörighet med alla tidigare generationer. EN DEL MINDRE arbeten med röjsågen och vedhuggning blir det i den 70 hektar stora skogen, men framför allt är det naturupplevelserna och glädjen över att förvalta ett Margareta Wåström med plattan som klarade hennes nackproblem. Det är viktigt att ha stöd för hela underarmen, dessutom förordar Margareta en bra sittställning med ordentligt svankstöd. släktarv som lockar med Ullånger. Göran tar ofta geväret på axeln och Margareta har ett passionerat intresse för växter. Tillsammans med mamma, som hon tagit över gården efter, har hon kartlagt 300 växter på ägorna. NYA forskningsresultat som visar att man blir friskare av att vistas i naturen förvånar inte de bägge läkarna. Det är förstås nyttigt att röra sig, men jag tror också det ger en trygghetskänsla som sitter någonstans i generna. Går du på en bred gata i stan finns ingenstans att smita undan. Träden och skogen däremot känns nära och trygg, säger Margareta Wåström. 16 VI SKOGSÄGARE 5/10

17

18 FÖRÄDLING Peter torkar först och sågar sedan. Det är bland annat tack vare denna omvända process som han kan massproducera vackra och sprickfria designprodukter för kräsna kunder. Text & foto: Pierre Kjellin & Karin Johansson, tidningen Småsågaren Inte en spricka Furugården torkar först och sågar sedan Peter Friedrich tillverkar bland annat lampor, bordstabletter och dricksglasunderlägg av senvuxet virke i klena dimensioner. Målgruppen är kräsna och betalningsvilliga kunder, i första hand på den tyska marknaden. Det är kunder som betalar för kvalitet och som vill ha någonting som inte alla andra har. MASSPRODUKTION är knappast något som brukar förknippas med kvalitet, men det faktum att Peter torkar virket innan han sågar det och själva sågningen gör tillverkningsprocessen i sin helhet både effektiv och energi snål, förklarar han. Sågningen är för det första redan ganska automatiserad, förklarar Peter: Det enda som måste göras manuellt är att sätta dit träämnet och ta bort det efter sågning. Den eldrivna klingsågen som Peter använder är en prototyp som han fortfarande håller på att utveckla och avser att patentskydda. Därför får vi inte ta några bilder på sågen under vårt besök. Peter använder senvuxet virke i klena dimensioner. Stockarna kan vara ned till centimeter korta och har en diameter på mellan 8 och 18 centimeter, av huvudsakligen björk och contortatall, men även gran, al samt rönn i den Lampskärmens tunna skivor av contorta ger ett behagligt ljusgenomsläpp. Peter har upptäckt att contortavirket är betydligt mera genomskinligt än furun. mån det finns att få tag i. Contortan brukar han få plocka gratis från gallringar. Peter markerar centrum på varje stockände med en syl, fäster stocken i var ände i den lilla klingsågen. Sedan sågas ämnet ut: Om du har en torkad stock så kräver mitt sätt att såga fyra snitt för att få fram ett färdigt stabilt och limbart ämne. Det finns inget snabbare och billigare sätt att få fram detta på, säger Peter. ALLT VIRKE som Peter använder lufttorkas. På björken spräcker han barken, dels för att torkningen går fortare och dels för att virket annars riskerar att bli marmorerat. De färdigsågade ämnena limmar Peter sedan till block, som putsas och sågas upp igen, till exempel till bordsskivor. PETER JOBBAR INTE med designade träartiklar av nostalgiska skäl. Han vill, precis som de flesta andra företagare tjäna pengar. Det finns det möjlighet att göra, förklarar Peter och nämner ett österrikiskt företag som tillverkar bordsskivor som ett exempel: De erbjuder obehandlade 4 millimeter tjocka bordsskivor av bland annat björk, utan underrede för 369 euro per kvadratmeter. Om Peter skulle producera bordsskivor i dag så skulle han kunna få en bra avsättning på de tyskspråkiga marknaderna, säger han: 18 VI SKOGSÄGARE 5/10

19 Rusta dig för framtiden! Av en kubikmeter stav jag kan såga i en stock som är 14 centimeter i diameter så sågar jag fyrkantstav 10x10. Jag sågar minst en och en halv kubikmeter sådana här stavar per dag. Av en kubikmeter får jag ut 25 kvadratmeter. Det innebär i runda slängar efter dagens valutakurs att jag jag kan få ut ungefär kronor per kubikmeter. Peter säljer i dag ungefär 60 procent av sin produktion direkt till slutkund det vill säga konsumenterna och 40 procent via återförsäljare. Konsumenterna når Peter genom att åka ner och sälja på marknader i Tyskland, där julmarknaden i Lübeck är en av de större. Sverige är en för liten marknad och intresset och betalningsviljan Det enda som måste göras manuellt är att sätta dit träämnet och ta bort det efter sågning. Peter Friedrich visar en sågad oktagon. Marmorerat trä kallar Peter Friedrich de ämnen som framställs av rötat björkvirke. finns inte här: Det har nog att göra dels med att man inte har samma tradition i Tyskland av självhushållning som här. Står man på en marknad i Sverige så kommer det alltid fram någon och säger, det här gör jag själv, hemma. Så är det inte i Tyskland. PETER VILL i första hand sälja direkt till slutkonsument. Intresset från branschfolk är för litet, tycker han: Att ha att göra med slutkunderna är inga problem. Men när man ska försöka sälja in nya idéer till fackfolk så brukar man mötas av två motargument; det ena är så har vi aldrig gjort och det andra är så har vi alltid gjort. Du som har investeringar i skog vinner på ett medlemskap i LRF. Vi bevakar och driver dina intressen så att du kan förvalta skogen på bästa sätt till kommande generationer. Vi arbetar bl a för stärkt äganderätt och bättre villkor i samband med expropriation. Som medlem i LRF erbjuds du också utbildningar och expertrådgivning inom t ex juridik, arrende och affärsutveckling. Med medlemstidningarna Land, Skogsland och Land Lantbruk samt LRF Konsults omvärldsanalyser håller du dig enkelt uppdaterad om senaste nytt inom skogsbruket. Rusta dig för framtiden. Bli medlem i LRF! Lantbrukarnas Riksförbund, Medlemsservice , VI SKOGSÄGARE 5/10 19

20 Visst har storleken MARKNAD Varför är plantorna billigare i norr än i söder? Större plantor i söder kostar mer att odla, hävdar man på Svenska Skogsplantor. Konkurrensen är för dålig, menar Mats Pettersson, som driver Uppsala Skogsförvaltning. Han tror att många skogsägare köper större plantor än de egentligen behöver. I norra Sverige är det ettåriga täckrotsplantor som gäller. Det karga klimatet och den korta växtsäsongen gör att små täckrotsplantor är tillräckligt för att klara konkurrensen från den omgivande vegetationen på hygget. Men i södra Sverige kräver det betydligt varmare klimatet med längre växtäsonger täckrotsplantor som är både längre och har större rotklump. DETTA FAKTUM gör skogsplantproduktionen till en betydligt dyrare historia när det gäller plantor avsedda för södra Sverige. Den bilden ger i alla fall Svenska Skogsplantors marknadschef Hans Thyr. Det som till stor del styr priset är vad det kostar att producera plantorna. Små plantor är givetvis lättare och billigare att producera än stora. Täckrotsplantorna för södra Sverige måste dessutom odlas glesare, det ökar också kostnaden, tillägger Hans Thyr. Så man kan egentligen inte jämföra priserna på plantor, det blir missvisande. Ettåriga skogsplantor några prisexempel Vi Skogsägare har tittat närmare på priserna hos några av landets plantskolor från norr till söder. Samtliga priser gäller per planta och 1-åriga tall- eller granplantor. Det exakta priset varierar i de flesta fall en aning beroende på hur många plantor man köper. Text: Pierre Kjellin Mer än nio av tio plantor som sätts på gotländska hyggen är tall. Och de flesta plantor kommer från Bergvik Skog Plantor AB:s plantskola i Dalarna. Text: Pierre Kjellin Med start i år är det tallplantor från en plantskola i Dalarna som erbjuds de medlemmar på Gotland som anlitar Mellanskog som plantleverantör. I år har Mellanskog köpt in cirka skogsplantor, varav 90 procent är tall. För 2011 köper man in betydligt fler plantor, avslöjar Göran Jakobsson, chef på Mellanskog på Gotland. På Gotland finns även en lokal plantleverantör. Det är Tjuls Skogsplantor utanför Klintehamn. Tjuls produktion låg tidigare på cirka plantor per år, men den nye ägaren Eva Lerman har i år ökat kapaciteten till mellan och tallplantor per år. DET ÄR PRECIS så mycket som jag klarar av att producera Abor AB, Rossön, Jämtland (återförsäljare för Norrplant): 1,05 kr (max pris, både gran och tall) Uppsala Skogsförvaltning (priserna gäller våren 2010 mindre prisjusteringar för hösten kan förekomma): vitrysk gran NÅGON AKUT BRIST på plantor i södra Sverige vill inte de plantskolor Vi Skogsägare pratat med beskriva det som just nu. Men på Svenska Skogsplantor utnyttjar man i dag all tillgänglig odlingskapacitet för plantproduktionen. Efterfrågan är fortsatt stark. Om det sedan kommer att sluta i en bristsituation i vår återstår att se, säger Hans Thyr. På SCA-ägda plantproducenten Norrplant säljer man i dag cirka 1 miljon vitryska granplantor av sydlig proveniens. En av köparna är Mats Pettersson som driver Uppsala Skogsförvaltning. Mats Pettersson köper mellan och en miljon plantor varje år, som han levererar både till fasta kunder och enskilda köpare. MATS PETTERSSON tror att många skogsägare i den södra halvan av landet av okunskap väljer större, och därmed dyrare, plantor än de egentligen skulle behöva för att klara föryngringen: Och det har drivit fram en produktion av större plantor än vad som behövs. Mats Pettersson ställer sig också lite tveksam till kvaliteten hos stora plantor i dag: Mycket av de långa plantorna är bara långa. Det kan räcka med en ordentlig hagelskur, så ligger en sådan planta. (från Södra Odlarnas plantskola i Falkenberg): 1,30 kr tall, jackpot (från Norrplants plantskola i Sundsvall): 1,42 kr Svenska Skogsplantor: Gran, avsedd för södra Sverige (Svepot Air 1530): 3,17 kr Både import och närproducerat med den utrustning jag har. Ska jag utöka mer blir jag tvungen att bygga ut produktionen, säger Eva Lerman. Men till Mellanskog har inte Tjuls Skogsplantor fått leverera några plantor i år. Göran Jakobsson påpekar att plantinköpen till Gotland i dag helt och hållet sköts av Mellanskog centralt och inte är en fråga som han har något mandat över. Dessutom, tillägger Göran Jakobsson, ska en plantleverantör kunna lämna en rad garantier, bland annat på en viss och jämn nivå på plantornas kvalitet, fröets kvalitet, möjligheter att fullt ut kunna hantera reklamationer från kunder och att man klarar beställarens krav på volymer. För små plantskolor som Tjuls kan det vara svårt att uppfylla dessa krav. VÅRT FOKUS måste ju vara att tillgodose medlemmarnas behov av plantmaterial som håller tillräcklig kvalitet, säger Göran Jakobsson. Tjuls Skogsplantor tar 1,25 kr styck för sina 1-åriga tallplantor, medan Mellanskogs 1-åriga kostar 1,50 kr styck. Gran, avsedd för nordligaste Sverige (Starpot 50): 1,84 kr Lysviks Bioplant (plantskola i norra Värmland): Tall (Starpot, proveniens: Lysvik): 1,90 kr Gran (Flexipot, proveniens: Lysvik): 2,50 kr 20 VI SKOGSÄGARE 5/10