i Eslöv Ungas kraft ska tas tillvara Snärjet utökas och utvecklas Dammar planeras i östra Eslöv Så fungerar färdtjänsten

Transkript

1 Nummer 1 Maj 2008 i Eslöv En tidning om Eslöv från Eslövs kommun Ungas kraft ska tas tillvara Snärjet utökas och utvecklas Dammar planeras i östra Eslöv Så fungerar färdtjänsten Tvättar du bilen på rätt sätt? Husarängen är hundens favorit

2 Konsten att se både bakåt och framåt Kommunen slopar fågeln som symbol Efter cirka tio år tar Eslövs kommun farväl till fågeln som flyger mot solen. I stället säger man välkommen åter till det bevingade hjulet. Kommunen står i begrepp att byta logotyp, alltså den symbol som ska finnas på allt från trycksaker till fordon och byggnader. Den nya logotypen kommer att bestå av stadsvapnet och texten Eslövs kommun samt eventuellt en ytterligare illustration som speglar Eslöv. Fågeln har vi nu haft i drygt tio år och det tror jag är en ganska lagom tidsperiod för att se över logotypen. Jag har under årens lopp fått en del förfrågningar från både medborgare och medarbetare om vi inte skulle kunna använda stadsvapnet mer. Det känns därför bra att vi beslutat att ha vapnet som vår officiella symbol fullt ut, säger kommunstyrelsens ordförande Cecilia Lind (s). En grafisk konsult har sett över vapnet och anpassat både färger och design till nya användningsområden som inte var aktuella för 100 år sedan då stadsvapnet skapades. Den nya logotypen införs successivt under ett par års tid. Senast 2011 ska den nya logotypen med stadsvapnet till fullo representera Eslövs kommun. ieslöv Information från Eslövs kommun Nr Adress: Eslövs kommun, Eslöv Telefon växel: Chefredaktör: Per Lindholm, kommunikationschef, Eslövs kommun, , per.lindholm@eslov.se Ansvarig utgivare: Eje Ringborn Skribenter i detta nummer: Per Lindholm, Christina Nylin, Catarina Nilsson, Eslövs kommun Text och form: Kommunikationsenheten, infoavdelningen Eslövs kommun Foto: Ann Ekvall, Tord Johansson, Ulf Axelsson, Christina Nylin, med flera Tryck: Printing Upplaga: ca exemplar ISSN: Omslagsbilden: Agilitybanan på Husarängen Du håller nu ett färskt exemplar av ieslöv. Vår kommun förändras ständigt och det gör även denna tidning, men jag är övertygad om att du fortsatt kommer att gilla den information du får på det här sättet fyller Eslöv 100 år. Det är inte särskilt gammalt för att vara en stad, men vi tycker det är väl värt att uppmärksamma och fira. Inte minst är det viktigt att veta varför Eslöv överhuvudtaget finns till. För att återknyta till vår historia går vi nu tillbaka till vårt fina stadsvapen, fast i lite modernare stil. I vapnet ser man grunden till Eslöv, det bevingade järnvägshjulet och treklövern. Vapnet godkändes 1907 av Gustav V, och fortfarande gäller att järnvägen och jordbruket är den stabila grund som kommunen växer och frodas på. Vi som politiker får ofta höra av våra ungdomar att här finns för lite att göra på fritiden. Det är förvisso inte helt sant, men vi tar ungdomarnas synpunkter på allvar och jobbar nu i olika grupper för att ta tillvara deras engagemang och kraft. Vi är övertygade om att ungdomarna, som består av flera tusen individer, inte accepterar bränder och skadegörelse utan att de, precis som alla vi andra, vill värna och utveckla vår fina kommun. Eslövs läge, i en så het tillväxtregion som Skåne är, ställer stora krav och förväntningar på kommunens planeringsförmåga. Ibland kan man känna en viss otålighet att det inte går fortare fram. Denna otålighet kan du läsa om i intervjun med moderatledaren Mikael Kourtzman. Jag ska naturligtvis inte ge min politiske motståndare några råd, men ibland är det roligt att titta lite bakåt också. Att se hur kommunen växt och förändrats sedan millennieskiftet är spännande. Det finns idag två helt nya stadsdelar, vi har många nya flerfamiljshus, vi har två stora gymnasieskolor och vårt näringsliv växer och bygger ut. Och sist men inte minst gillar jag den uppryckning som sker i våra parker och grönområden. Det är en fröjd att vistas där och det är fina mötesplatser. Låt oss vara rädda om dessa gemensamma anläggningar och se till att vi tar med oss vårt skräp när picknicken är slut. Då fortsätter det att vara fint. Trevlig sommar! Cecilia Lind (s) Kommunstyrelsens ordförande i Eslöv 2008

3 Krafttag för att ta vara på ungas kraft i Eslöv Eslövs kommun tar i på allvar för att fånga upp ungas kunskap, kraft och engagemang. Nyligen antogs en ungdomspolitisk strategi. Och man är på väg att färdigställa ett handlingsprogram. Men vad innebär det rent konkret? ieslöv ställde frågan till Peter Juterot som är demokratiutvecklare i kommunen. Ungdomspolitisk strategi vad är det? Det är som en guide för kommunen för hur vi ska arbeta på bästa sätt för Eslövs ungdomar, så att alla delar av kommunen är med, liksom ungdomarna själva. Under 2006 gjordes en kartläggning i Eslöv av ungas levnadsvanor och intressen, den så kallade LUPP-undersökningen. Hur har resultatet använts? Den undersökningen är grunden för allt vi nu gör. Vi har också haft en framtidsverkstad, fokusgrupper, träffat elever i grundskolan och gymnasieskolan med mera. Utifrån allt detta material har vi försökt fånga vad ungdomarna vill och vad politikerna vill och satt på pränt i ett dokument, säger Peter Juterot. Vad har det varit för fel på sättet att jobba med ungdomsfrågor hittills? Allt vi gör ska utgå från de som är unga i Eslöv. Vi vill ha dem med. Vi är inte jättebra på det i dag. Vi har saknat en gemensam linje i kommunen, olika delar har gjort saker för ungdomar var för sig. Nu försöker vi se till att ingenting hamnar mellan stolarna. Det handlar mycket om delaktighet och bemötande. Vad vill ungdomarna ha? Det finns en bild av Eslöv som inte är så rolig. Vi måste bättra på vår image. Ungdomarna säger att de vill att Eslöv blir en coolare stad. Man önskar också ett större kommersiellt utbud, fler affärer. Det ska vara attraktivt i centrum, man vill kunna gå i affärer efter skolan och framför allt fika, bra kaféer är jätteviktigt. Kafékultur är viktigt, understryker Peter Juterot. Vilka problemområden ser du som berör ungdomar i Eslöv? Några av problemen är främlingsfientlighet och att ungdomarna håller sig inom egna mindre grupper. De känner inte delaktighet i det som erbjuds unga av kommunen. Mötesplatser som kommunen ordnar används inte fullt ut, ungdomarna känner inte att det är deras. Dessutom finns det flera skillnader mellan killar och tjejer, både hur man beskriver sin hälsa, situationen i skolan och tillgången till fritidsaktiviteter. Detta är inte specifikt för Eslöv, men väldigt viktigt att ha i åtanke. Många pratar om att det saknas aktiviteter och att det inte händer något i Eslöv samtidigt som LUPPundersökningen visar att det finns tillräckligt. Jag tror att mycket handlar om bristande information till ungdomar. Det saknas ett forum att kommunicera genom. Ungdomar klagar bland annat på att det inte finns bra affischeringsplank för att anslå konserter exempelvis, ingen kommunal plats på nätet för ungdomar eftersom kommunens hemsida inte är anpassad för ungdomar, säger Peter Juterot. Vad gör ni åt det då? Vi är, efter en idé från unga själva, igång med att skapa en idéportal på nätet för ungdomar. Unga i Eslöv måste kunna prata med varandra, sprida information och erfarenheter. Om man är ung och arg på något ska det finnas ett tydligt sätt att göra sin röst hörd. Någon form av demokratiforum för unga kanske. Flera aktiviteter planeras till efter sommaren där ungdomar ges möjlighet att vara med. Många grupper är igång redan med diskussioner kring mångfald/antirasism, konserter, bild och konst, foto och den 28 juni blir det en repris på Festival

4 Oppositionsrådet Mikael Kourtzman (m): Hög tid att komma ned i startblocken I höst fattas beslut på Europanivå om en internationell forskningsanläggning (ESS) ska placeras i Lund eller på kontinenten. Det är hög tid att börja fundera över vilka möjligheter denna nya utveckling innebär för Eslöv, vi måste ned i startblocken. Vi har pratat en hel del om visioner och liknande men är fortfarande ganska långt ifrån att styra utvecklingen fullt ut, säger Mikael Kourtzman (m), oppositionsråd i Eslövs kommun. Mikael Kourtzman är stockholmaren som kom till Skåne via Borås i slutet av 1970-talet. Han har en militär yrkesbana och har tjänstgjort på flera olika orter. I Eslövs kommun finns han sedan Mikael är gift, har två barn och är bosatt i Harlösa. Den politiska banan för moderaterna inledde han tidigt som ombudsman för Moderata Ungdomsförbundet i Täby och han har även varit partiombudsman för distriktet Älvsborg Södra. Sedan valet hösten 2006 är Mikael Kourtzman oppositionsråd i Eslöv. Hur är det att vara kommunalråd? Om jag jämför med min tidigare roll som nämndspolitiker i Barn och Familj så är jag mer generalist nu, mer sammanhållande. Det handlar mycket om Eslövs framtid, hur vi kommer att utvecklas. Vad är det som driver dig att hålla på med politik? Jag har idéer och tankar kring kommunens utveckling och tycker att det är viktigt att vara med och påverka. Politiken är väldigt gripbar lokalt. Man fattar beslut om något och ser en förändring i verksamheten några dagar senare. Som kommunpolitiker är jag också nära folket, har tät kontakt med medborgarna. Helst skulle jag önska att ännu fler ringer in, det är väldigt värdefulla kontakter. Jag skulle aldrig ställa upp på riksdagslistan, jag vill jobba lokalt. Riksdagsledamöter har så liten möjlighet att påverka. Är det något du är särskilt stolt över att ha åstadkommit under din tid i Eslöv? När banken inte ville låna ut pengar till ICA i Harlösa där jag bor för att bygga ut affären drog jag igång en kampanj. Ortsborna förband sig att handla i butiken och banken gav med sig. ICA finns där än i dag och folk handlar där. Hur märks rikspartiets linje i din lokala politik? Moderaterna vill ha fler aktörer i de kommunala verksamheterna. Att vi ska köpa tjänster i stället för att själva ha en organisation som utför. Jag tror att det ger en flexibilitet. Av de 1,6 miljarder som kommunen omsätter går en miljard till löner, det betyder mycket personal. Jag skulle vilja att vi köpte tjänster inom flera områden: gata, park, äldreomsorg och skola. Vi behöver inte äga utförandet. Hur fungerar det med ett parti, sverigedemokraterna, som vågmästare? Det politiska samtalet är mer omfattande nu, det tar tre gånger så lång tid när allt ska stötas och blötas. Vi förhandlar oss fram till lösningar mellan blocken så att inte sverigedemokraterna får bestämma i Eslöv. Hur ser då Eslöv ut om 20 år? Jag tror att den som år 2028 jämför kommunkartan med den från 2008 får svårt att se några likheter. Det är en mer mångfacetterad kommun med ett näringsliv som täcker hela bredden. Vi har en ny tätort vid E22 och Gårdstånga. 4 i Eslöv 2008

5 Samhälle Mikael Kourtzman (m) Det finns en lätt järnväg för persontransporter. Kommunen har välmående invånare. Vi ser redan tecknen på utveckling, det bubblar på flera ställen. Stehag fick ett lyft när tåget kom, nu står Marieholm på tur när järnvägen mot Helsingborg blir verklighet om några år. Det pratas om ett häst-ideon i Flyinge och hela kommunen får ett enormt uppsving om den omtalade ESS-anläggningen skulle hamna i Lund, framhåller Mikael Kourtzman. Världsledande anläggning ESS betyder European Spallation Source och planeras bli ett världsledande centrum för materialforskning. Man kan likna anläggningen vid ett stort mikroskop som använder neutroner för att undersöka olika materials egenskaper och uppbyggnad. Anläggningen beräknas kosta i storleksordningen 14 miljarder kronor, varav svenska staten står för tre miljarder och andra EU-länder bidrar också. Danmark visade i våras intresse för att gå in med en större andel. Beslutet om lokalisering av anläggningen väntas i höst på Europanivå, även Spanien och Ungern är intresserade. Omkring 500 forskare beräknas arbeta i ESS. Alla dessa människor och deras familjer måste ju bo någonstans och de vill ha service i olika former. Eslöv ligger geografiskt perfekt till, nära anläggningen. Vi måste börja fundera över vilka möjligheter denna utveckling innebär, vi måste ned i startblocken. Vi har pratat en hel del om visioner och liknande men är fortfarande ganska långt ifrån att styra utvecklingen fullt ut. Kulturen i topp när Metros läsare ger sitt omdöme om Eslöv Kultur är det enskilt vanligaste omdömet om Eslövs kommun i en undersökning bland tidningen Metros läsare. Eslövs kommuns logotyp placerades på en sida i tidningen tillsammans med 30 andra loggor från kommuner, företag och organisationer. Omkring läsare svarade på frågor kring logotyperna. 47 procent av dem uppger att de känner igen Eslövs logotyp, knappt 40 procent kan dessutom förknippa Eslöv med något. Igenkänningen är högst i gruppen 55 år och äldre. 39 procent förknippar Eslöv med småstad/landsbygd, 16 procent med tråkigt och drygt 8 procent med golf. Drygt 18 procent av de tillfrågade besöker Eslöv ofta eller ibland. När läsarna ombeds att spontant ange ett omdöme om Eslöv svarar drygt 17 procent kultur. Enligt företaget som genomfört undersökningen, Svenska Marknadsundersökningar AB, är detta en hög siffra, vilket visar att kommunens satsningar på ett omfattande kulturutbud ger resultat. På andra plats kommer trygghet (knappt 15 procent, även det en hög siffra) följt av god kommunal service (drygt 9 procent). Det känns jätteroligt att kulturen uppmärksammas, säger Eva Hallberg, chef för förvaltningen Kultur och Fritid. Utifrån kommunens storlek har vi ett rikt utbud för alla åldrar. Det vi kanske är mest stolta över syns dock inte utåt. Det är vårt långsiktiga arbete med att erbjuda barn från 4 16 år minst en gratis kulturupplevelse om året, alltså vår barnkulturplan. Målet framöver är att kunna anordna fler stora och unika arrangemang som ska hjälpa till att stärka den positiva bilden av Eslövs kommun, berättar Eva Hallberg. 5

6 Natur Utökning av Snärjet stärker attraktionskraften för östra Eslöv Snärjet-området strax öster om Eslövs centrum kan få en ansiktslyftning som frilufts- och rekreationsområde när staden växer österut. I den fördjupade översiktsplanen för östra Eslöv planeras bostadsområdet Norregård. Där ska byggas 800 bos-täder, lägenheter, villor och radhus. Precis norr därom ligger Snärjet som är ett viktigt naturområde för Eslövs-borna. Skogen används för friluftsliv, rekreation, motion och ridning. Planer finns att göra en ytterligare satsning i västra delen av Snärjet och utöka området västerut så att det når fram till väg 113. Förebilden är Skrylleområdet utanför Dalby i Lunds kommun. Det är ett naturreservat och alltså skyddat mot framtida exploateringar. Där finns sedan några årtionden flertalet motionsslingor och naturstigar med mera, liksom Skryllegården som drivs av Friluftsfrämjandet på kommunens uppdrag. Motionsspår, promenadstråk, omklädningsrum, duschar, sittplatser och grillplatser är några tänkbara möjligheter i det omdanade Snärjet. Liksom en infart från vägen så att det blir lätt tillgängligt. Norregårdsområdet ligger ju väldigt bra till för dem som ska jobba i ESS-anläggningen som kanske kommer att placeras precis innanför gränsen till Lunds kommun. Det är bara en knapp mil dit. Och ett utbyggt Snärjet blir ju en ytterligare del av attraktionen, säger kommunens exploateringschef Kurt Lindkvist. Utvecklingen av Snärjet innebär att skogen måste köpas eller att kommunen får nyttjanderätten. Verksamheten på skjutbanan måste också flytta på sig. 6 i Eslöv 2008

7 Östra Eslöv blir extra trevligt och miljövänligt med lokala dammar Minskad risk för översvämning, trevligare boendemiljö och positiva miljöeffekter. Det är några av anledningarna till att lokala dammar för uppsamling av dagvatten planeras för östra Eslöv-området. Dagvatten består mestadels av regnvatten och leds normalt iväg till närliggande vattendrag, som en bäck eller en å. Oftast rinner vattnet till vattendraget genom en kulvert men det blir allt vanligare att det i nybyggda områden är lokala dammar som blir första anhalt för dagvattnet. Dammarna samlar upp dagvattnet och portionerar ut det i lagom takt till omkringliggande åar. Kommu- nens långsiktiga policy är att allt dag- vatten ska passera en damm innan det går ut i ån. I över- siktsplanen för östra Eslöv, där bostads- området Norregård är tänkt att uppföras, anges att dagvattnet ska ledas till lokala dammar. Dammarna kommer att fungera som buffertar som kan ta hand om stora mängder vatten vid kraftiga regn. Vattnet kommer sedan att rinna i kontrollerad mängd vidare ut i Grybybäcken som sedan mynnar i Bråån, säger Anders Horstmark som arbetar med vatten- och avloppsfrågor på kommunen. Vi försöker alltså att göra avrinningen så trög att det naturliga avrinningsförloppet bibehålls i kombination med nödvändiga arrangemang för dagvattenhanteringen. Ambitionen är att få till ett naturskönt område och en trevlig boendemiljö. I planeringen försöker kommunen ta hänsyn till naturen och till de verksamheter som finns i närheten, som jordbruk och fiske, och inte förändra förhållandena i ån. Vi återskapar också en historisk miljö, som den var i Skåne innan man började dika ut marken, säger Horstmark. Men det finns även andra positiva effekter för miljön. I dammarna sker också en viss naturlig rening av vattnet och skulle en olycka inträffa, kanske med oljespill, så kan dammarna användas för att fånga upp spillet. Kommunens e-tjänster för förskolan underlättar för föräldrarna I vintras införde kommunen möjlighet för föräldrar att via hemsidan utföra tjänster som rör förskolan. Syftet är att dessa så kallade e-tjänster ska underlätta kommunkontakten för föräldrarna. Den förälder som önskar kan via kommunens hemsida anmäla sitt barn till förskolan. Anmälan tas emot av Placeringsenheten som finns i Marieholm. Den läggs in i platskön och en bekräftelse skickas hem till föräldrarna. När det finns ett erbjudande om en plats för barnet skickas också ett användar-id och ett lösenord så att föräldrarna kan utnyttja de övriga e-tjänsterna. Dessa ger möjlighet att ändra schema, och inkomst samt avsluta placeringen. I dagsläget gäller e-tjänsterna endast förskolan och dagbarnvårdare men vi har planer på att utöka även till fritidshem, berättar Maria Kvist som är verksamhetscontroller på förvaltningen Barn och Familj. Under årets tre första månader hade knappt 350 olika ändringar inkommit via e-tjänstfunktionen på kommunens hemsida, medan sidan hade besökare. E-tjänsten nås via Ann-Catrine Hellman och Monica Andersson på placeringsenheten i Marieholm tar emot alla ansökningar om plats i förskolan. 7

8 Transport Så fungerar färdtjänsten i Eslövs kommun Varje förmiddag mellan och är det telefontid för färdtjänstärenden. Färdtjänsthandläggare Mikael Elg hinner inte mer än lägga på innan telefonen ringer på nytt. I tre år har han jobbat med färdtjänsten i Eslövs kommun. Han konstaterar att det inte alls är självklart för allmänheten att färdtjänst numera är en trafikpolitisk fråga i första hand och inte som tidigare en fråga för förvaltningen Vård och Omsorg. Det är den sökandes funktionshinder och förmåga att åka med den vanliga kollektivtrafiken som avgör om någon kan beviljas färdtjänst eller inte, berättar Mikael Elg. Gör hembesök För att kunna bedöma behovet av färdtjänst försöker han skaffa sig en så heltäckande bild som möjligt av den sökandes funktionshinder. Det handlar om att prata med den som söker eller den anhöriga som tagit kontakten. Oftast gör han dessutom ett hembesök för att skapa sig en egen bild av situationen. Ett annat viktigt verktyg är medicinska utlåtanden och läkarintyg. Det är inte helt ovanligt att äldre överskattar sin egen förmåga, att man inte riktigt vill erkänna sitt problem. Då kan det vara väldigt värdefullt med ett hembesök för att få en bild av den sökandes situation. Många gånger är det anhöriga som ser behovet och som har uppmanat till exempel sina föräldrar att söka färdtjänst. Men att vara gammal är inte skäl nog för att få färdtjänst. Bedömer förmågan Nej, det är alltid funktionsförmågan vi bedömer. Den största gruppen som har rätt till färdtjänst är naturligtvis äldre men det finns även många yngre med funktionsnedsättningar som vi inte får glömma bort, påpekar Mikael Elg. Från första kontakt till taget beslut är målsättningen att det inte ska ta mer än fyra veckor. Tyvärr blir det inte alltid så, men det är målet. En tydlig ansökan om behovet och ett välformulerat läkarintyg underlättar betydligt. Jobbet som färdtjänsthandläggare handlar visserligen om en hel del administration, lagar och regler men i fokus står ändå mötet med människor. Att kunna kommunicera och lyssna är nödvändiga egenskaper. Ja, det är verkligen utmaningen med det här jobbet att möta människor och det som gör det riktigt roligt, säger Mikael Elg. Trygghet är otroligt viktigt, det gäller att komma ihåg att många som söker färdtjänst är beroende av hjälp och känner rädsla för att inte få den. Att vara ödmjuk och lyssnande tror jag är nyckeln till att få rätt information. Kontakt: Telefon, vardagar kl , E-post: fardtjanst@eslov.se 8

9 Bara tjugo minuter till nästa buss Mikael Elg svarar när du ringer till färdtjänst Fakta om färdtjänst Färdtjänst är särskild kollektivtrafik där servicenivån och valet av fordon anpassas efter behov. Den som beviljas färdtjänst har rätt till obegränsat antal resor inom hela Skåne samt till eller från kommuner som gränsar till Skåne. För resor i övriga landet ska en ansökan skickas in till kommunen. Lag om färdtjänst (1997:736) reglerar arbetet med färdtjänstfrågorna. Mer information om färdtjänst finns på Snart behöver du nästan aldrig vänta någon längre stund på stadsbussen i Eslöv! Från och med den 15 juni utökas trafiken för de gröna bussarna. Dagtid på måndag till lördag kommer bussarna att avgå var tjugonde minut på vardagar betyder det ungefär fyrtio avgångar från stationen mot Berga, Kärråkra vårdcentral, Rönneberga eller Sallerup. Det är många som lockas att välja stadsbussen i Eslöv och fler har det blivit för varje år. Förra året gjordes omkring resor vilket är nästan fyra gånger så många som för tio år sedan. Det är roligt att så många väljer att åka med stadsbussarna i Eslöv. Vi är väldigt glada att kunna se den här positiva utvecklingen och hoppas på att ännu fler ska välja bussen nu när den kommer att gå så här ofta, säger Emma Eriksson, trafikutvecklare på Skånetrafiken. Eslövs kommun och Skånetrafiken arbetar tillsammans för att kunna erbjuda en så bra stadsbusstrafik som möjligt. Gator och hållplatser är kommunens huvudansvar medan Skånetrafiken i första hand bestämmer över till exempel tidtabeller och fordon. Men alla frågor diskuteras tillsammans och ett väl fungerande samarbete är A och O. Resor till sjukvården: Den som behöver hjälp med en transport till eller från sjukvård kan ansöka om detta även om man inte har färdtjänst. I så fall vänder man sig till sin sjukresehandläggare på telefon

10 Biltvätt på rätt sätt Nu är det lättare att tvätta bilen på rätt sätt. I vår har ytterligare två gör-det-själv-tvättar öppnat i Eslöv. Det innebär att du har tre godkända ställen att åka till om du vill tvätta bilen själv. Är du bekväm av dig, så välj en av automattvättarna istället. Tvättanläggningarna har oljeavskiljare där oljor och metallhaltigt slam skiljs från tvättvattnet, som sedan går vidare till reningsverket. Flera av dem har dessutom egna reningsverk. Godkända tvättanläggningar Gör-det-själv-tvättar Bil-Månsson (Vikhemsvägen) Car wash (Ringsjövägen) Eco Biltvätt (Kvarngatan) Automattvättar Bil-Månsson (Vikhemsvägen) Shell (Gårdstånga) Statoil (Vikhemsvägen) Varför ska jag inte tvätta bilen hemma på gatan eller garageuppfarten? Tvättvattnet innehåller bland annat olja, tungmetaller och ibland även lösningsmedel. När du tvättar bilen på gatan eller garageuppfarten rinner tvättvattnet via en dagvattenbrunn eller ett dike direkt ut i våra vattendrag. Där kan det skada växter och djur. I en del tätortsområden är dagvattensystemet fortfarande kopplat till det kommunala reningsverket. Här kan föroreningarna i tvättvattnet skada mikroorganismerna i reningsprocessen samt försämra kvaliteten på slammet. Slammet används som gödning och sprids på åkermark där livsmedel odlas. Även vattnet från reningsverket hamnar slutligen i en av kommunens åar. Hit rinner ditt dagvatten Ort Billinge Eslöv (norra & nordvästra) Eslöv (södra, östra & sydvästra) Flyinge Gårdstånga Harlösa Hurva Kungshult Löberöd Marieholm Stehag Stockamöllan Örtofta Recipient Rönneå Saxån Bråån Kävlingeån Kävlingeån Kävlingeån Bråån Bråån Bråån Saxån Rönneå Rönneå Kävlingeån Om jag vid något tillfälle behöver tvätta bilen hemma, vad ska jag då tänka på? Är bilen inte alltför smutsig, kan du spola av den på en plan gräsmatta eller grusplan. Då sjunker tvättvattnet ner i marken, och föroreningar i vattnet kan brytas ner snabbare. Se till att du inte har dricksvattenbrunn, dagvattenbrunn eller vattendrag i närheten. Har du frågor, kontakta: Miljö och Samhällsbyggnad, Miljöavdelningen telefon , måndag fredag klockan VA-avdelningen, telefon Tips för bra biltvätt Välj lämplig plats, i första hand en godkänd tvättanläggning Använd miljömärkt schampo och avfettningsmedel Använd så lite avfettning som möjligt; om det bara är små fläckar ( tjärfläckar ), använd hellre en trasa och torka bort avfettningsmedlet och fläcken Vaxa bilen så tar den åt sig mindre smuts 10 i Eslöv 2008

11 Bra att veta innan du ska elda trädgårdsavfall Miljö Under tiden 1 maj 30 september är det allmänt förbud mot eldning inom områden med detaljplan (tätort) i Eslövs kommun. Övrig tid, 1 oktober 30 april, får man elda torrt trädgårdsavfall (ris, kvistar och grenar). Du får inte elda upp rivningsvirke eller annan typ av avfall i trädgården, trädgårdsavfall undantaget. Tänk på det här när du eldar trädgårdsavfall Du kan lämna mindre mängder trädgårdsavfall (högst en bil med släp) på kommunens återvinningscentraler. Det finns även möjlighet att ha hämtning av trädgårdsavfall en gång i månaden. Våta löv, gräs och mossa ger mycket rök. Röken kan irritera grannar och känsliga personer (till exempel astmatiker), och röklukten kan sätta sig i kläder på vädring eller tvätt som hänger ute. Röken innehåller hälsovådliga ämnen som till exempel PAH, vilka kan vara cancerframkallande. Elda aldrig då det är torrt i marken eller om det blåser kraftigt (vid vindhastighet över tio meter per sekund). Elda inte när det blåser mot grannhus. Tänk på att vinden kan ändra riktning. Glödande flagor och gnistor kan färdas med vinden och orsaka gräsbrand om de landar i torrt gräs. Rök och sot får inte spridas över allmän väg. Om du tänker elda direkt på marken ska du göra det på en öppen plats där det inte finns risk för att elden ska sprida sig. Vattna i så fall ordentligt runt eldningsplatsen. Prata med grannarna om lämplig tid för eldning. Kontrollera att räddningstjänsten inte har utfärdat eldningsförbud ( Var noga med att avfallet är torrt. Se till att snabbt få fyr på elden, och att den slocknar snabbt när du är färdig. Se till att elden är släckt när det mörknar. Lämna inte elden obevakad. Ha släckutrustning till hands. Det ska alltid finnas tillgång till vatten. Dra fram trädgårdsslangen och ha ett par fyllda hinkar eller vattenkannor till hands. Elda i mindre omfattning. Elda gärna i en plåttunna som försetts med tilluftsöppningar nedtill. Då kan du ha elden under kontroll och dessutom fylla på hela tiden utan att det blir för stor brasa. Grova handskar och spade kan vara bra om du ska hantera grövre avfall. Använd en kratta som inte smälter eller brinner om den används för att sprida kol vid eldning. Information om eldning av trädgårdsavfall Eslövs kommuns hemsida Räddningstjänsten Syds hemsida Räddningsverkets hemsida Du kan också ringa kommunens miljöavdelning (telefontid måndag fredag klockan ) 11

12 Nöje Musik på Trollenäs i augusti För femte året i rad bjuds det på klassisk musik på Trollenäs slott i sommar. Marika Schönberg, sopran Det blir kammarmusik, romanser och operaarior och hälften av de medverkande är ungdomar. Sedan starten 2003 har arrangemanget kännetecknats av en något annorlunda profil. Talangfulla ungdomar får möjlighet att musicera med mer etablerade och erfarna artister. Från och med årets festival, delas det så kallade Figaropriset ut till en instrumentalist eller en sångerska i åldern år. Karin Bäckström, mezzosopran Hans Pålsson, pianist Datum: 10 augusti Plats: Trollenäs slott, Eslöv Tid: Biljetter: Reservation via Eslövs turistbyrå, telefon Våra parker Från gammal torvmosse till spännande agilitybana Husarängen har blivit hundens och husses favorit Mellan Kärråkra, Solkullen och Karlsrobadet i Eslöv ligger ett par hektar mycket speciell mark. Ursprungligen en gammal torvmosse. Marken har under perioder varit odlad, men sedan 1800-talet har den legat i träda. Under de senaste åren har en så kallad spontanetablering ägt rum och nu finns ek och vildapel, rosor, hallon och fågelbär att beskåda. Området är förstås Husarängen som fått sitt namn efter de husarer som en gång i tiden bodde i ett par hus där. I början på 1990-talet anlades en promenadslinga på drygt en kilometer. Då låg Husarängen i utkanten av Eslövs stad. I takt med att Eslöv vuxit västerut har området fått ett allt mer centralt läge. Berit och hunden Selma trivs på Husarängen Det är en underbar mark nästan mitt inne i staden, säger kommunens trädgårdsingenjör Allan Lickander. Han har ansvarat för den senaste satsningen på området; åtta hinder som placerats ut och som bildar en så kallad agilitybana till hundens, husses och mattes stora glädje. Ja, det har blivit väldigt populärt att promenera med hunden där och använda hindren. Jag är själv hundägare och vet hur roligt det är för hundarna med sådana aktiviteter. De vill ju jobba med hjärnan och blir då tröttare än om man bara promenerar med dem, förklarar Allan Lickander. Agilitybanan har uppförts av det så kallade skogslaget som finns inom förvaltningen Vård och Omsorg. Nu i vår har man dessutom placerat ut flera nya hundlatriner för ytterligare ökad trivsel. Information om fler arrangemang i sommar hittar du på samt på biblioteken i Eslövs kommun