Klemming och jakten på de försvunna inkunablerna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Klemming och jakten på de försvunna inkunablerna"

Transkript

1 Klemming och jakten på de försvunna inkunablerna Anna Wolodarski Den 23 mars 1855 skickade dåvarande amanuensen vid Kungliga biblioteket Gustaf Edvard Klemming en ansökan till Kammarkollegiet. Han begärde tillstånd att bland förvarade räkenskaper och handlingar få lösgöra sådana pergamentomslag som kunde vara av värde för forskning i Sveriges historia. Trots att man under reformationen försökte utrota alla minnen av den äldre läran, och i synnerhet för gudstjensten begagnade ritualerna lyckades man inte helt och hållet utplåna alla spår, skriver han i sin ansökan. Han understryker vikten av pergamentomslag för nyväckta anden för forskningar i äldre tiders historia, seder och bruk och behovet av en genomgripande undersökning av dessa tusende tal blad av sådana sönderskurna pergamentböcker, begagnade till omslag kring handlingar, räkenskaper m.m.. Sådan granskning har hittills inte företagits, skriver han, och ju längre uppskofvet, ju sämre blir dock slutligen resultatet. Därför tillskriver han hos Kungliga Kammarkollegiet om att få genomse arkivet och löstaga de omslag, jag anser vara förtjenta att bevaras och återställas till sitt fordna skick af böcker. Han vill vidare skaffa sig en uppfattning om huruvida flera, så vidt möjligt fullständiga exemplar af samma tryckta ritual-böcker få bildas för att de skulle kunna överlämnas till rikets förnämsta offentliga bibliotheken, der nu råder en stor brist på vårt eget lands äldsta liturgiska litteratur. Kammarkollegiet bifaller Klemmings ansökan i ett memorial från den 22 december samma år. Carl Sandberg, Kammararkivets legendariske föreståndare , skriver att de å kammar Archivet befintliga Räkenskaper och handlingar, hvilka äro inhäftade i Pergament med Munkskrift ska förtecknas och hwarefter det må ankomma på särskild pröfning om handlingen befinnes i tillstånd att den genom omslagets frånskiljande och förseende med nytt sådant icke tager skada. Man bekräftar beslutet i en resolution den 31 december och senare den 7 juni Kammararkivets ämbetsarkiv Koncepter B Ia:7 ( ).

2 192 klemming och jakten på de försvunna inkunablerna Kammarkollegiets beslut blev början till ett antal initiativ under efterföljande 150 år, som har tagits för att säkerställa spillror av Sveriges medeltida kyrkliga samlingar. Sist i raden var MPO-projektet under åren Det leddes framgångsrikt av Jan Brunius och satte slutpunkt för katalogisering av medeltida pergamentomslag. 2 Fornskriftssällskapet Gustaf Klemming ( ) började sin karriär vid Kungliga biblioteket redan som 21-åring. Han var bokintresserad redan i skolåren och kund på bokauktioner från 12 års ålder. Kärleken till böcker odlades i barndomshemmet. Fadern, bleckslagaråldermannen Carl Gustaf Klemming ( ) var en stor samlare av böcker, mynt och gravyrer. Gustafs yngre bror Henrik ( ) öppnade sitt första antikvariat när han var tjugo år och anses som en av banbrytarna bland svenska antikvariatsbokhandlare. 3 Som ung student träffade Klemming engelsmannen och språkforskaren George Stephens. De blev så småningom nära vänner. Klemming kallade Stephens vördnadsfullt min dyre fader. George Stephens ( ) studerade språk och arkeologi i London. Han flyttade till Sverige 1834, undervisade här i engelska och skrev artiklar för flera engelska tidningar. Stephens lärde sig snabbt svenska och skaffade många svenska vänner. Till de allra bästa hörde biblioteksmannen Gunnar Olof Hyltén-Cavallius ( ), som var anställd på KB sedan 1839 och från 1842 på handskriftsavdelningen. 4 De hade ett gemensamt intresse för folkvisor och medeltida litteratur. Hyltén-Cavallius arbetade på handskriftsavdelningen med katalogisering av KB:s medeltida handskrifter. Stephens forskade flitigt bland dem och delade med sig frikostigt av sina kunskaper. Ett av deras gemensamma företag blev bildandet av Svenska Fornskriftssällskapet. Det grundades vid slutet av 1843 med det huvudsakliga syftet 2. För historiken, se I. Collijn Redogörelse för på uppdrag af Kungl. Maj:t i Kammararkivet och Riksarkivet verkställd undersökning angående äldre arkivalieomslag avgiven (Stockholm, 1914), J. Brunius, Schmid, Toni, Svenskt biografiskt lexikon 31 ( ), s och J. Brunius, MPO-projektet och dess resultat, Arkiv, samhälle och forskning (2004), s S. Klemming, Släkten Klemmings historia (Västerås, 1952); U. Ehrensvärd, Klemming, Gustaf Edvard ; S. Rinman Klemming, Otto Henrik, SBL 21 ( ), s ; C.M. Carlander, Svenska bibliotek och ex-libris: anteckningar af C.M. Carlander 1-4 (Stockholm, 1904) 4:1, s G.O. Hyltén-Cavallius, SBL 19 ( ), s

3 anna wolodarski 193 Gustaf Klemming, bild från år 1862 (Foto: Kungliga biblioteket).

4 194 klemming och jakten på de försvunna inkunablerna att ge ut sådana äldre inhemska handskrifter som inte publicerades av andra samfund eller staten. Publikationsverksamheten inleddes 1844 med Klemmings utgåva av Flores och Blanzeflor, en av Eufemia-visorna. Klemming var då endast en ung student. Det var den första av en rad utgåvor av de fornsvenska texter som Klemming publicerade i Sällskapets serie. 5 Seriens utgivningstempo blev högt och dess flitigaste utgivare var vännerna Klemming och Stephens blev Klemming Sällskapets skattmästare och sekreterare. Då var han redan anställd på KB som eo amanuens utnämndes han till Sällskapets ordförande en befattning som han behöll fram till sin död. 6 Ett år tidigare blev han utnämnd till överbibliotekarie. Mot Sveriges nationalbibliotek Klemmings intensiva publiceringsverksamhet i Svenska Fornskriftssällskapets serie, sammanlagt 28 band, gjorde honom berömd som utgivare av svenska urkunder. Ett annat område som han ägnade all sin kraft och initiativförmåga åt var samlande av svenskt tryck. Redan som mycket ung har han lyckats bringa samman en ansenlig samling av tryckta skrifter på svenska eller rörande svenska förhållanden. Hans starka intresse för svensk tryckproduktion låg i tiden. Redan under 1600-talets senare hälft hade svenska böcker samlats av flera svenska bibliofiler, men det var först under 1700-talets andra hälft som det egna landets litteratur blev ett populärt samlarobjekt. Ambitionen att anskaffa sitt lands hela produktion blev vanlig bland boksamlare. I Sverige blev särskilt arbeten i den svenska historien och kringliggande ämnen ett omtyckt föremål för samlande. 7 Även från bibliotekshåll började man intressera sig för svensk tryckproduktionen. Med Pehr Malmström, Kungliga bibliotekets chef , dök nationalbibliotekstanken upp. Uppslaget kom troligen, som mycket annat, från Danmark. Malmström hade ambitionen att i fråga om svenska skrifter samla allt utan undantag, ändå intil de minsta ströskrifter då 5. Flores och Blanzeflor: en kärleksdikt från medeltiden. Efter gamla handskrifter, utg. G. E. Klemming SSFS. Serie 1, Svenska skrifter 1 (Stockholm, 1844). 6. I. Collijn, Svenska fornskriftsällskapet : historik, SSFS. Serie 1, Svenska skrifter, Nr 190 (Stockholm, 1944). 7. S. Dahl, Bibliofilens historia Svend Dahls bibliotekshandbok: övers. bearb. och med bidrag av svenska fackmän, utg. av S. E. Bring 1-2 (Uppsala, ), bd 1, s ; S.G. Lindberg Givarna gjorde biblioteket: några och 1700-talssamllingar som bildar huvuddelen av Kungl. Bibliotekets äldre literatur Biblis 1976, s. 62.

5 anna wolodarski 195 ingen av dessa skrifter är så ringa, att den ju vid något tillfälle kan efterfrågas och här bliva till någon nytta. 8 Under Malmströms tjänsteperiod blev det tyvärr inte så mycket av dessa planer. Men hans initiativ återupptogs under andra hälften av 1830-talet av biblioteksamanuensen Johan Erik Rydqvist, senare KB:s chef ( ), som bestämde att införa en separat uppställning av samlingen av svenskt tryck. Avsikten var att skapa en medelpunkt, varest den svenska litteraturens alster alltid böra hållas ordnade och tillgängliga. Arbetet slutfördes Samlingen omfattade i början endast den svenska litteraturen i egentlig mening, men så småningom utsträcktes den även till småtryck - det som idag kallas vardagstryck. Det hopbragda beståndet visade sig dock vara relativt litet och möjligheterna att genom nyförvärv täppa till luckor särskilt för den äldre tidsperioden obefintliga. Situationen förbättrades emellertid när Kungliga biblioteket 1856 mottog två stora privata boksamlingar. En var av Carl Albrecht Rosenadler ( ) som på Klemmings initiativ överfördes från Kungl. Vetenskapsakademien, en annan var Klemmings egen samling på minst band. Situationen förbättrades ytterligare när Klemming upptäckte en bortglömd bokdonation av kyrkoherden Olaus Olai Sparrman ( ) till Karl XII, som låg i några lådor i slottsflygeln. 9 Dessa nya förvärv, i synnerhet Klemmings, ändrade delvis karaktären på KB:s svenska samling. Det nya tryckbeståndet växte kraftigt på bekostnad av det äldre. Och det allra äldsta 1400-tals tryck, inkunabler var i praktiken frånvarande. Inkunabler blev föremål för samlarintresse redan på 1600-talet. Storhetstiden för inkunabelsamlande inföll vid slutet av och början av 1800-talet då stora mängder av det äldsta boktrycket kom ut på marknaden till följd av franska revolutionen, Napoleonkrigen och sekulariseringen av de tyska klosterbiblioteken. Vid den tiden började inkunabler få en egen identitet, skilt från det senare trycket. De blev framförallt intressanta som föremål, inte som texter, vars värde ökade stadigt på marknaden E. Sundström, Om tillkomsten av Kungl. Bibliotekets svenska tryckavdelning, Bok- och bibliotekshistoriska studier tillägnade Isak Collijn på hans 50-årsdag: /7 1925, red. av A. Nelson (Uppsala, 1925), s ; om nationalbiblioteket i Danmark, se även Harald Ilsøe, På papir, pergament og palmeblade : skatte i Det kongelige Bibliotek: en præsentation i billeder og tekst i anledning af 200-årsdagen for bibliotekets åbning for publikum (København, 1993), s Sundström (1925), s ; S.G. Lindberg 1976, s F. Geldner, Inkunabelkunde: eine Einführung in die Welt des frühesten Buchdrucks (Wiesbaden, 1978), s. 6, 241; K. Jensen Creating a Better Past: Collectors of Incunabula in the Late Eighteenth Century, Early printed books as material objects: proceedings of the conference organized by the IFLA

6 196 klemming och jakten på de försvunna inkunablerna Inkunabler utgjorde också en viktig del i bibliografierna över det nationella boktrycket som började publiceras. De kom först som ett svar på bokhandelns behov, men blev så småningom en angelägenhet för biblioteken som hade ambitioner att samla och bibliografera det egna landets hela bokproduktion. 11 Publiceringen av de två första moderna inkunabelbibliografierna: G.W. Panzer, Annales typographici, och särskilt L. Hain, Repertorium bibliographicum, blev ett effektivt verktyg till ett systematiskt samlande av de tidiga tryckalstren. Fragmentforskning i Finland Första hälften av 1800-talet var även en period av nyorientering i historieforskning, då ett intresse för urkunder ökade starkt - man ansåg att historisk forskning bör bygga på förstahandskällor. I Sverige bildades 1815 en föregångare till Kungl. Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia. Den första vetenskapliga utgåvan av diplomatariska källor till svensk medeltidhistoria startades 1829 och 1843 grundades Svenska Fornskriftssällskapet. År 1820 påbörjade Hans Samuel Collin ( ) och Carl Johan Schlyter ( ) sitt arbete med utgivning av Sveriges gamla lagar. De var KB:s stamgäster med ett eget rum. En rad laghandskrifter lånades in för räkning av detta 50-åriga projekt. 12 Inspirerad av historiska strömningar i Tyskland och Sverige började man även i Finland samla och publicera gamla manuskript och handlingar på ett systematiskt sätt. Edvard Grönblad ( ) blev en ledande gestalt. Han studerade historia i Uppsala och forskade flitigt på Svenska Riksarkivet för utgåvan av urkunder rörande Finlands historia. Från 1840 arbetade han vid Helsingfors universitetsbibliotek. 13 Rare Books and Manuscripts Section Munich, August 2009, ed. by B. Wagner and M. Reed (Berlin, 2010), s. 281, Den första nationella inkunabelbibliografin publicerades i Nederländerna 1874 av F.G.A Campbell, Annales de la typographie Néerlandaise au 15e siècle (La Haye, 1874). Klemming publicerade 1889 första häftet av Sveriges Bibliografi , som omfattade åren Svenskt diplomatarium. Bd 1, Åren , utgifvet af Joh. Gust. Liljegren (Stockholm, 1829); Corpus iuris sueo-gotorum antiqui. Samling af Sweriges gamla lagar, på kongl. maj:ts nådigste befallning, utg. av H.S. Collin och d. C.J. Schlyter 1-13 (Stockholm, ). 13. Urkunder upplysande Finlands öden och tillstånd i slutet af 16de och början af 17de århundradet (Helsingfors, ); Nya källor till Finlands medeltidshistoria (Köpenhamn, 1857).

7 anna wolodarski 197 Grönblads intresse för finskt källmaterial ledde honom även till en samling av äldre handlingar som kom till Finland från Sverige till följd av fredsfördraget 1809 och som hade deponerats i Senatsarkivet. Detta material, huvudsakligen av kameral karaktär, var före överlåtelsen endast summariskt förtecknat. Materialets historiska betydelse uppmärksammades i Finland redan tidigt på 1800-talet men Grönblad var den förste som i början av 1840-talet startade en metodisk granskning av arkivet. Han hade snabbt insett dess historiska och kulturhistoriska potential och blev särskilt intresserad av pergamentomslag som skyddade räkenskaperna. Bland omslagen hittade han rester av handskrivna och tryckta medeltida böcker. En av dem var Åbomissale 1488, den enda tidigare kända medeltida bok som hade tryckts för Finland. Genom att jämföra pergamentfragmenten med bevarade pappersexemplar kunde han identifiera pergamentbladen. I detta arbete fick han hjälp av Klemming. 14 Vidare påträffade han i arkivet fragment ur ett liturgiskt tryckt i mindre format. Med hjälp av uppgifter på bevarade titel- och sista bladet kunde han fastslå att fragmenten tillhörde hittills okänd bok Manuale Aboense, tryckt Även av detta tryck fick han ihop ett fullständigt exemplar. 15 Grönblad ville att hans chef, universitetsbibliotekarie Pipping skulle offentliggöra fynden. Pipping kunde enligt honom med hjälp av en vidsträckt och noggrann kännedom om vårt äldre bokväsende bäst slutföra och förverkliga utredningen av detta fynd. På inrådan av Pipping hösten 1843 fattade senaten beslutet att pergamentsomslagen skulle lösgöras från räkenskaperna för att förvaras i universitetsbiblioteket. Ett stort antal omslag blev redan tidigare avtagna av Grönblad. Ett halvt år senare redogjorde Pipping i Finska Vetenskaps-Societeten för de upptäckter som hade gjorts i Senatsarkivet. Grönblad analyserade för sin del i en artikel i Suomi materialet i sin helhet, dess proveniens och dess kulturhistoriska värde. Han påpekade också att i Kammararkivet i Stockholm fanns en ojämförbart större samling av pergamentomslag och uppmanade Sverige att undersöka den Att Grönblad hade haft hjälp av Klemming framgår tydligt av hans brev till Klemming, dat , SKB, sign. Ep. K 5 : Vid rangeringen af fragment-arken och tillhopsättande af exemplaren af Missale har jag haft en ovärderlig nytta, upplysning och hjelp af Herr. Kgl. Sekreterarens mig redan för flere år sedan mig meddelade handskrifna uppsats och beskrifning om detta verks särskilda delar och innehåll, förresten hviken jag aldrig kunnat reda mig med detta värf. 15. Faksimilutgåva av M. Parvio, Manuale seu exequiale Aboense 1522 (Helsinki, 1980). Parvio har använt till utgåvan blad från olika samlingar. Manualet är förtecknad av G.W. Panzer, Annales typographici ab artis inventæ origine ad annum (Norimbergæ, ), vol. 9, s. 131, nr 233 såsom tillhörande Hœrner bibliotek i österrikiska Gmunden, men inte närmare känt. 16. Tvenne medeltidshandlingar Suomi 1846, s En mycket fyllig genomgång av Edvard

8 198 klemming och jakten på de försvunna inkunablerna Jakten på det försvunna trycket Nästan tio år senare, 1855, blev Grönblads uppmaning hörsammad i Sverige av Gustaf Klemming. 17 Vid den här tiden var Klemmings position som biblioteksman och medeltidsforskare grundad. Efter nio år som e.o. amanuens blev han 1856 t.f. amanuens. Hans KB-karriär började snabbt rulla på. 18 Det svenska trycket var Klemmings skötebarn. Det finns otaliga historier om hans samlariver. Målet helgade alla medel. Elof Tegnér, Klemmings medarbetare mindes: Intet äldre tryckalster var honom likgiltigt; men det förstås af sig själf att rariteten och kuriositeten framför allt fyllde hans samlaresjäl med fröjd. Man skämtade stundom öfver att han i sitt raritetsskåp hade unika böcker i tre eller fyra exemplar! 19 Klemming ansåg att KB:s främsta mål var uppbyggnaden av ett nationalbibliotek. Därför skulle bibliotekets svenska samling göras så komplett som möjligt, inklusive det äldsta beståndet. Den finska erfarenheten visade att Kammararkivets samling kunde vara till hjälp. Av betydelse var säkert upptäckten i Norge av 20 medeltida lagfragment bland räkenskaper i norska Riksarkivet. De hittades redan 1842 men en första upplysning om fynden publicerades först Den skapade omedelbart ett intresse för materialet och man började lösgöra fornnorska fragment från räkenskaper. Historikern P.A. Munch publicerade 1847 en uppsats om alla fynd. 20 Bland norska pergamentfragment hittades också två blad i ett litet format ur den äldsta bevarade handskriften av Äldre Västgötalagen, daterad till omkr Fragmenten upptäcktes i bindning- Grönblads arbete med arkivet och hans stora insatser i upptäckten av pergamentomslag hos M. Kerkkonen, Finlands riksarkiv : det finska arkivväsendets historia från Fredrikshamnsfreden till självständigheten, redigering av den svenska utgåvan K. Abukhanfusa, Skrifter utg. av svenska Riksarkivet, Nr 12 (Stockholm, 1995), s Se även A. Malin, Bidrag till nordisk bokhistoria under medeltiden, NTBB 9 (1922), s och R. Knapas Kunskapens rike: Helsingfors universitetsbibliotek Nationalbiblioteket (Helsingfors, 2012), s , 189, som felaktigt daterar slutförande av Grönblads arbete med Missale Aboense till 1859 i stället för 1856, jfr not Dåvarande KB:s chef ( ) och ordförande för Svenska Fornskriftsällskapet A.I. Arwidsson spelade säkert en stor roll för förmedling av den pågående finska forskningen v bibliotekarie, 1860 tf chef, 1865 chef med titeln k. bibliotekarie och 1877 med titeln överbibliotekarie. 19. E. Tegnér, Minnen och silhouetter: [anteckningar nedskrifna under sommarvistelser vid Arild på 1890-talet] (Lund, [1974]), s G.I. Pettersen, Katalogisering av latinske membranfragmenter som forskningsprosjekt, del. 1, Arkivverkets forskningsseminar Gardermoen 2003, Rapporter og retningslinjer nr. 16 (Oslo, 2003, s ). Se även Collijn (1914), s , som påminner att redan vid slutet av 1600-talet har man i Danmark vid skilda tillfällen tagit av från räkenskaper språkligt och historiskt intressanta fragment.

9 anna wolodarski 199 en av 1600-talsräkenskaper från Telemark och överlämnades till KB 1862 av norska RA. 21 En ansökan om tillstånd att gå igenom Kammararkivets pergamentomslag lämnade Klemming Det är oklart när undersökningen startade och hur lång tid den tog. Någon redogörelse skrevs aldrig och några spår i KB:s tjänstearkiv finns inte heller. 22 Av Klemmings knapphändiga uppgifter i bibliografin över det liturgiska trycket och hans sporadiska anteckningar på insidan av portföljer med de hopsamlade pergamentbladen kan man dra slutsatsen att genomgången av materialet och rekonstruktionsarbetet avslutades i början av 1860-talet, mellan Det var förvisso ingen lätt uppgift att undersöka den stora massan av räkenskapsomlag och plocka fram fragment av intresse. Kammararkivet var inte ordnat vid den här tiden och lokalförhållanden var mycket besvärliga. Riksarkivarien Emil Hildebrand skrev följande om situationen i Kammararkivet år 1897: Lokalernas dåliga beskaffenhet är af alla forskare känd. Trånga och mörka arbetsrum, trånga och kalla förvaringsrum för aktstyckena och banden. Handlingarna spridda från vinden i Kammarkollegii hus otillgänglig af köld på vintern, af andra anledningar om sommaren till jordvåningens bottnar i huset midt emot Ännu för några år sedan trampade man där i söndersmulade handlingar och det sedan årtionden samlade dammet var så tjockt och intensivt, att den besökandes händer snart icke kunde jämföras med annat än sotaren och kläder sedan! 24 Klemming själv antyder i sin beskrivning av Missale Upsalense vetus att hans åtagande inte var helt okomplicerat: Sålunda är boken ark för ark hop-plockad från gamla räkenskaper i Kammarkollegiets arkiv, och förvaras nu i Kongl. Biblioteket. Att 21. SKB, sign. B I motsats till I. Collijns 1914 utgivna Redogörelse. 23. G.E. Klemming, Sveriges äldre liturgiska literatur: bibliografi, Kungl. bibliotekets handlingar, Nr 1 Stockholm, 1879), s. 10, om Missale Upsalense novum ett dussin eller något mera kan måhända ännu sammanbringas, af hvilka endast 1 enda på pergament, ihopletadt såsom förut är nämndt, från Kammarkollegiets räkenskaper och sedan 1862 befintligt i Kongl. Biblioteket, med samma formulering i G. E. Klemming, A. Andersson, Sveriges bibliografi (Uppsala, ), s Sådan inskrift finns t.ex. i KB:s exemplar av Missale Upsalense vetus: Hopsatt af räkenskapsomslag i Kammarkollegiets arkiv 1860 och flera följande år. G.E.K. och Psalterium latinum, Mainz: Peter Schöffer, 1457: Ur Kammark. Arkiv samlade av GEK 1863, ytterligare exempel i Collijn (1914), s [Hildebrand, E.], Ett par ord om kammararkivet, Historisk Tidskrift (1897), s. 160, jfr A. Strindbergs skildring av kammararkivets lokalförhållanden i På vandring efter spåren till en svensk kulturhistoria, Kulturhistoriska studier; texten redigerad av P. Stam och kommenterad av B. Bennich- Björkman, August Strindbergs samlade verk: nationalupplaga 7 (Stockholm, 2010), s

10 200 klemming och jakten på de försvunna inkunablerna exemplaret efter 3 århundraden tillbragta i dam och smuts; efter den omilde bokbindarens saxbehandling och äfventyraren under en mordbrand, icke kan tillfredsställa den nogräknade bibliofilen är naturligt, liksom ock att det ej är alldeles fullständigt. 25 Fynden Trots den svåra arbetssituationen blev skörden riklig. I Kammararkivets gömmor hittade han pergamentblad ur Missale Upsalense vetus och Graduale Arosiense, två hittills helt okända inkunabler. Missalet är det första svenska liturgiska trycket. Klemming attribuerade det till Uppsala stift och bestämde datering till före Senare preciserade han den till Isak Collijns forskning visade dock att boken trycktes 1484 av Johann Snell, inte Bartholomaeus Ghotan såsom Klemming trodde. Det rekonstruerade KB-exemplaret saknade bara nio blad. Av de resterande duplettbladen satte Klemming ihop ytterligare ett exemplar, dock med färre blad, som han skänkte till Uppsala universitetsbibliotek i samband med 400-årsjubileet av universitets grundande. 26 Graduale Arosiense, Västeråsgraduale, Klemmings andra viktiga fynd, är det enda gradualet, mässans sångbok, avsett för ett nordiskt stift och hör till en exklusiv skara av tio gradualen tryckta under inkunabelperioden. Av ursprungliga 234 blad hittade Klemming 167 mer eller mindre fullständiga blad. Han konstaterade att boken var avsedd för svenskt bruk, döpte det till Graduale Svecanvm, ett svenskt graduale, men lyckades inte bestämma för vilket stift det var producerat. Tryckorten, tryckare och dateringen fastställdes till Lübeck, B. Gothan. 149.?. Så småningom visade sig uppgifterna vara fel. 27 Till hans vidare upptäckter hörde ett stort antal blad ur de slaktade pergamentexemplaren av missalen för tre svenska stift: Strängnäs 1487, Åbo 1488 och Uppsala 1513, liksom 62 blad av Manuale Aboense, tryckt Om man bortser från Grönblads fynd var inte någon pergament- 25. Klemming (1879), s Klemming (1879), s. 1-5, Collijn, Sveriges bibliografi intill år (Stockholm, ) 1, s KB:s exemplar Coll(S) 735 saknar numera bara 3 blad av ursprungliga 246 blad, UUB:s exemplar Coll(U) 1050, saknar 94 blad. 27. Klemming (1879), s , Collijn ( ) 1, s , KB:s exemplar Coll(S) 464. Stiftstillhörigheten bestämdes av G. Lindberg, Die schwedischen Missalien des Mittelalters: ein Beitrag zur vergleichenden Liturgik (Uppsala, 1923) och bekräftades av T. Schmid i gradualets utgåva Graduale Arosiense impressum (Lund, ).

11 anna wolodarski 201 Ett hittills okänt blad av Västeråsgraduale. Fr 10521, fol. 2r, Riksarkivet (Foto: Emre Olgun).

12 202 klemming och jakten på de försvunna inkunablerna upplaga av dessa tryck känd förutom Åbomissale. De hittade bladen användes för att sätta ihop mer eller mindre fullständiga exemplar av verken. 28 Så gjorde man också med 56 pergamentblad ur Manuale Upsalense 1487, som bands ihop i ett gammalt originalband av okänd proveniens tillsammans med 25 blad ur ett defekt exemplar som har hittats på annat håll. Collijn kompletterade med tiden detta unika exemplar med 13 blad. Klemming skrev på bokens försättsblad: Manuale. Begagnadt i Svenska kyrkor. Han trodde att manualet var tryckt i Lübeck av Bartholomaeus Ghotan på 1480-talet. Collijn korrigerade senare tryckorten till Stockholm och bestämde dateringen till omkring Till Klemmings fynd hörde även 14 blad ur Psalterium Upsalense [omkr. 1487], som var de enda bevarade resterna av tryckets pergamentupplaga. 30 Så var det även med 62 blad av Manuale Aboense, tryckt i Halberstadt 1522, som tillsammans med några blad från Helsingfors universitetsbibliotek användes av Klemming för att skapa ett nästan fullständigt exemplar. 31 Sina upptäckter från Kammararkivet publicerade Klemming 1879 i Bibliografi över Sveriges äldre liturgiska litteratur. Den omfattar 15 liturgiska böcker tryckta för Sveriges katolska kyrka till och med år Åtta av dem är tryckta i Sverige, tre i Stockholm för Uppsala stift. Det är Missale Upsalense vetus tryckt 1484 samt Psalterium och Manuale Upsalense båda tryckta 1487 (korrekta dateringar och uppgifter om tryckorten och tryckare fastställdes senare av Collijn). Ingen av dem var tidigare känd och ingen 28. Klemming (1879), s. 7-17; Missale Strengnense: Collijn ( ) 1, s , 266 bl. av urspr UUB:s pergamentexemplar Coll(U) 1048 består av enstaka blad med KA:s proveniens. Missale Aboense: Collijn ( ) 1, s , 100-tal bl. saknas av urspr. 267 bl. 8 pergamentblad med missalets kalendarium använde Klemming för att komplettera KB:s defekta pappersexemplar. Missale Upsalense novum: Collijn ( ) 1, s KB har ett fullständigt exemplar på 240 bl. sammansatt av pergamentomslag. Dessutom satte man ihop 6 exemplar av canon missae med 8 pergamentblad vardera. 29. Collijn ( ) 1, s ; utg. Manuale Upsalense (Stockholm 1487): den svenska kyrkans äldsta tryckta handbok, efter det nyrekonstruerade exemplaret i Kungl. biblioteket med inledning, utg. av I. Collijn (Stockholm, 1918). KB:s ex. i digitalt faksimil Collijn lät binda om det. UB:s ex. på 30 bl. sammanställt från arkivalieomslag i KA, H. Salander, Katalog der Inkunabeln der Kgl. Universitätsbibliothek zu Uppsala: Neuerwerbungen seit dem Jahre 1907, (Uppsala ; Wiesbaden ; Haag : Gèneve, 1953), nr Boken var ursprungligen på 110 blad, se Collijn ( ) 1, s Klemming (1879), s , Collijn ( ) 1, s , Lunds universitetsbibliotek äger 4 blad av Åbomanualet, som kom till biblioteket med De la Gardieska arkivet och användes som omslag till finska räkenskaper 1619 (jag är tacksam Per Stobaeus för denna uppgift). Åbomanualet hade usprungligen 66 bl., jfr. not 15.

13 anna wolodarski 203 förtecknad i Johan Henrik Schröders bibliografi från 1842 över böcker tryckta i Sverige till och med Klemmings fynd i Kammararkivet begränsades dock inte till svenskt liturgiskt tryckt. Han har även tillvaratagit rester av icke svenska liturgiska böcker och flera andra viktiga tidiga tryck. Han hittade 33 blad av Odensemissale tryckt 1483 som inte finns bevarat i något fullständigt exemplar och tidigare var känt endast från sju fragment i KB i Köpenhamn. Det var vidare 6 blad ur Roskildemissale 1484, tidigare attribuerat till Köpenhamnstift, och två blad av Lübeckmissale Bland icke-liturgiska böcker påträffades rester av Ghotans utgåva av Birgittas Revelationes 1492, blad ur Gutenbergs bibel och av fyra andra tidiga Mainztryck: Psalterium latinum 1457, Johannes Balbus, Catholicon 1460, Liber sextus Decretalium 1465 och Thomas de Aquino, Summa. P. II:2, Klemmings fleråriga arbete i Kammararkivet var inte förgäves. Han fick en rik utdelning av delvis helt okända böcker tryckta under och i början av 1500-talet eller kända endast i sina pappersupplagor. Dessutom fann han rester av flera mycket tidiga inkunabler som vittnade om ett exklusivt bokbestånd i Sveriges medeltida kyrkliga bibliotek. Alla bladen kom från pergamentexemplar som trycktes i mycket små upplagor och som i snitt kostade tre gånger så mycket som pappersexemplar. 35 Det är svårt att göra exakta beräkningar av antalet pergamentblad som Klemming tog tillvara. Grovt uppskattat kan det röra sig om omkring J.H. Schröder, Incunabula artis typographicae in Svecia (Uppsala, 1842). 33. Enligt uppgifter i Colljin (1914), s Missale Othoniense, Lübeck [Lucas Brandis], 1483 Coll(S) 730; Missale Lubicense, Lübeck: Mathaeus Brandis, Coll(S) 727, 2 bl., Missale Roschildense, olim Hafniense, omkr Mainz: Peter Schöffer, inte identifierat av Klemming och inte förtecknat av Collijn, KB:s ex. Inc.Holm. 1481, 6 bl.; ang. stiftstillhörigheten, se M.G. Andersen, De trykte missaler fra Roskilde stift NTBB 75 (1988), s Enligt Collijn hittade Klemming även blad ur 1500-tals tryck: Missale Romanum, Nürnberg: Georg Stuchs, 1517 och Missale Maguntinum, Mainz: Johann Schöffer, 1517, som inte kunde beläggas i KB:s samling. 34. Collijn (1914), s. 10; Revelationes Collijn ( ) 1 s , KB:s ex. Coll(S) 214, 43 bl.; Gutenbergs bibel KB:s ex. Coll (S) 200, 22 bl.; Mainzpsalterium KB:s ex. Coll (S) 907, 42 blad. På insidan av sistnämnda tryckets gamla portfölj står med Klemmings hand Ur Kammark. arkiv samlade av GEK 1863 ; Catholicon KB:s ex. Coll (S) 137, 9 bl., men nu i KB 13½ blad: Liber sextus KB:s ex. Coll(S) 253, 5 bl; Thomas Aquinas, Summa theologica, 2 bl., inte förtecknade i Collijns inkunabelkatalog. 2 bl. av Thomas, Super quarto libro Sententiarum, Mainz: Peter Schöffer, 1469, som KB saknar sedan 1949, se hade troligen samma proveniens. 35. Det utländska trycket ägdes troligen framförallt av Vadstenakloster som hade en rik boksamling, se senast A. Wolodarski The Vadstena Library: Making New Discoveries, under tryckning. Om pergamentupplagor, se Geldner (1978), s. 140, 171 ang. pergamentupplagornas pris och storlek. Mässböcker och breviarier på pergament var oftast tryckta i 20 exemplar.

14 204 klemming och jakten på de försvunna inkunablerna stycken. Nästan 1500 blad användes för att sätta ihop 10 stycken mer eller mindre fullständiga exemplar av svenskt liturgiskt tryck framför allt för KB:s del men även för Uppsala universitetsbibliotekets behov. Av drygt 400 andra blad fick man åtta stycken mycket fragmentariska exemplar av annat tryck. Vissa blad var skadade. För att återskapa de slaktade böckerna klistrades fragmenten ibland ihop. Arkivpåskrifter blev ofta beskurna eller utraderade. Spridning av materialet Duplettbladen utnyttjades på skiftande sätt. En bibliofil upplaga på 50 exemplar av Klemmings Sveriges äldre liturgiska literatur interfolierades, som bekant, med prov på trycket i original. Antalet blad varierade i olika exemplar, i KB:s eget fanns 20 pergamentblad. 36 På det sättet vandrade Kammararkivets blad till olika bibliotek och privata bokägare i världen. 37 Klemming donerade dessutom frikostigt material ur fragmentdepot till samlare, ofta mot vederlag till KB. En av dem var den franske orientalisten, skandinavisten, bibliofilen och samlaren av scandinavica Paul Riant ( ). Riant lärde känna Klemming under sitt Sverigebesök De fick så småningom ett bra förhållande genom en gemensam passion för böcker och med tiden genom en del affärer. Jag skrifver nu på morgonqvisten kl. 4 till en annan grefve, mycket märkelig: P. Riant Han är märklig ithy att han har 3 hotel, 1 i Paris, 1 i Schweiz (Monthey) och 1 i Italien (Rapallo), alla rikt försedda med biblioteker, kataloger och bibliotekarier Deribland en svensk specialsamling Så har han den stora egenskapen, att han åt mig afstår hvad jag önskar. Hvad kan man mera begära? 36. J.A. Almquist, Sveriges bibliografiska litteratur, Kungl. bibliotekets handlingar 26-33, 3 vol. (Stockholm, ), vol. 1, nr KB:s exemplar innehåller 5 bl. ur Missale Upsalense vetus och novum vardera, 6 ur Missale Strengense, 3 ur Missale Aboense, och 1 ur Manuale Aboense och Graduale Arosiense. 37. Se katalogposterna i ISTC (Incunabula Short Title Catalogue) index.html. Enligt ISTC har Paris BN så många som 142 pergamentblad av Missale Strengnense och Beinecke Library 227 st, som även äger 122 blad av Missale Upsalense vetus och 15 blad från Missale Aboense. 38. I. Collijn Journal de voyage en Scandinavie d un bibliophile français, Mélanges offerts à M. Marcel Godet, directeur de la Bibliothèque nationale suisse à Berne, à l occasion de son soixantième anniversaire (Neuchatel, 1937), s

15 anna wolodarski 205 skrev Klemming till vännen Carl Snoilsky. 39 Riant avstod en del till Klemming men Klemming skänkte ett och annat till Riant. Bland hans gåvor fanns 50 blad av Missale Upsalense vetus som så småningom hamnade i Bibliothèque nationale i Paris. 40 Klemmings generositet begränsades inte bara till dessa blad. I ett brev till Riant från skriver han Var god säg mig några ord om de många förderfvade missalbladen på pergament, som jag skickade Er. Hafva de blifvit bevarade? eller brända? 41 Troligen blev de inte brända. I en katalog över Riants skandinaviska samling upprättad efter hans död förtecknas fyra buntar med svenska liturgiska fragment av båda Upsalamissalena, samt Åbo- och Strängnäsmissale. Dessa blad såldes antagligen tillsammans med Riants svenska samling till Yale universitetsbibliotek, som idag äger ett stort antal blad ur de svenska missalena. 42 En annan samlare var vännen George Stephens. I hans inkunabelsamling, som har förvärvats av KB, finns fyra pergamentomslag. Tre av dem är oidentifierade, det fjärde, ett ofullständigt dubbelblad kommer från Mainzpsalteriet (bl. 51, 60). Det första bladet innehåller en hymn med texten skriven för hand och musik noterad med kvadratnotation. 43 Även den kände boksamlaren Thore Virgin ( ) ägde ett dubbelblad (bl ) av Mainzpsalteriet med Kammararkivets proveniens och andra pergamentfragment av flera svenska och utländska liturgiska tryck Brev , Carl Snoilskys och G.E. Klemmings brefväxling, [utg. af Ruben G:son Berg med bibliografiska upplysn. af H.E. Lagerqvist] (Stockholm, 1919), s. 80. För affärerna, se Riants brev till Klemming, SKB, sign. Ep.K 3: Collijn ( ), s och I. Collijn, Katalog der Inkunabeln der Kgl. Bibliothek in Stockholm 1-2:1 (Stockholm, ) 2:1, s SKB, sign. R 35:2, ingår i P. Riants brev och handlingar som köptes och donerades till KB av I. Collijn, sign. R 35: Catalogue de la bibliothèque de feu M. le comte Riant, P. 1 (1896), s. 378, nr 2638; jfr not Huseby Ink ; Huseby Ink. 47 Psalterium latinum För Virgins bibliotek, se J.V. Johansson, Från Gutenbergbibeln till Gösta Berlings saga: vandringar i Bibliotheca Qvarnforsiana (Stockholm, 1952) och H. Sallander Thore Virgins inkunabelsamling, NTBB 47 (1960), s Se även Utställning av och 1500-tals tryck samt konstnärliga bokband ur Thore Virgins samling på Qvarnfors med förord av Isak Collijn: Katalog. [1943. Hälsingborg & Malmö.] (Malmö 1943), nr 4 Mainzpsalterium, nr. 41, 45, 103, pergamentfragment ur de svenska missalena, nr 105 Västeråsgraduale, nr 135 Odensemissale donerade Virgin nr 135 till UUB, se Sallander (1965) nr Se även Thore Virgins boksamling: bokauktion hotel Foresta, Lidingö [utarbetad av Åke Andersson och Nils Nordqvist] (Stockholm : Libris auktioner, ), 4, nr 1124, , fragment av de svenska missalena och nr 1168 Mainzpsalterium (påskriften Oluff Persons räkenskaper i Östergötland ), samt nr 1102 ex. av Klemming (1879) interfolierat med 3 pergament- och 3 pappersblad. Inga av dessa fragment är förtecknade i T. Virgin, Förteckning öfver mina böcker (S.l., 1915), som dock inte omfattar hela Quarnforsbiblioteket.

16 206 klemming och jakten på de försvunna inkunablerna Kompletteringar fortsätter Den stora undersökningen av Kammararkivets material avslutades i början av 1860-talet, men Klemming fortsatte även senare att på olika sätt komplettera Kungliga bibliotekets bok- och handskriftsbestånd. En del av intresse hittade han i arkiven, en del ingick i en intensiv bytesverksamhet mellan KB och skilda bibliotek och arkiv, vissa saker lånades in för granskning och lämnades aldrig tillbaka, och ett och annat köptes och donerades till biblioteket. 45 August Strindberg har vittnat om denna verksamhet i tre artiklar publicerade 1881 i Nya Dagligt Allehanda under rubriken På vandring efter spåren till en svensk kulturhistoria. Strindberg som var anställd på KB reviderade under år 1880 facket Svensk Kulturhistoria och hade samtidigt överbibliotekarie Klemmings uppdrag att inventera skrubbar i Krigskollegii Arkiv och att därifrån gallra ut tryck och handskrifter för KB. Även i Riksarkivet och Kammararkivet hade han liknande kommissioner. Strindberg beskriver sin jakt efter spår av vår äldsta skrift- och tryckhistoria i Storkyrkans, Krigskollegiets hus och Wrangelska palatsets arkiv som skattsökarexpeditioner fulla av dramatik och spänning, som oftast kröntes med betydelsefulla fynd. Det kunde vara olika med det, men hans umgänge med resterna av det äldsta svenska trycket gick inte spårlöst. I konceptmanuskript till Gillets hemlighet finns pergamentremsor som markerar akternas början. De är troligen klippta ur Missale Upsalense novum. 46 Klemming själv berättade om det mödosamma arbetet med att rekonstruera de slaktade böckerna i ett brev från 1879 till sin vän Beda Dudik... ock till sist med de 2 gamla Gradualen, tryckta på pergament, som Ni såg hos mig Jag har verkligen lyckats ordna bladen i riktig följd och göra böcker deraf igen, fastän ofullständiga och skall 45. Så t.ex. överlämnades 1867 från Helsingfors universitetsbibliotek två blad hittade bland finska räkenskaper med Konungastyrelse, SKB sign. B 219. Detta 1400-tals fragment är den enda bevarade medeltida uppteckningen av texten, utg. av Klemming SFS. Småstycken på forn svenska 1 ( ), s Om Klemmings bytesaffärer med Västerås läroverksbibliotek på 1880-talet, se M. Hellquist Bidrag till en bibliotekshistoria: delar av en korrespondens mellan G. E. Klemming och W. Molér jämte belysande handlingar, M. Hellquist, M. Rajewski, Västeråsbiblioteket, Acta Bibliothecae Arosiensis, Nr 8 (Västerås, 1975), s På vandring efter spåren till en svensk kulturhistoria, s , ; August Strindberg: diktare och mångfrestare, Kungliga bibliotekets utställningskatalog 127, red. M. Brundin (Stockholm, 1999). Manuskriptet till Gillets hemlighet i Mörnerarkivet, Örebro SB; jag är tacksam Mörnerarkivets bibliotekarie Tove Kjellander för bilderna av flikarna.

17 anna wolodarski 207 trycka en liten bibliografi öfver den dithörande litteraturen. Då jagnu lefver som fånge, kan jag hinna dermed, om jag ej får svåra anfall af mitt onda. 47 Tryckfragment i Riksarkivets samling Många tryckta blad som tjänade som räkenskapsomslag har lämnat arkiven. Men drygt 960 fullständiga och fragmentariska blad på pergament och papper ur inkunabler och tidigt tryck finns fortfarande kvar i Svenska Riksarkivet. 48 De flesta är alltjämnt bundna med sina räkenskaper. Av dem kommer 763 stycken från åtta svenska liturgiska tryck. Ett hittills okänt dubbelblad av Våsteråsgraduale har upptäckts. 49 Annat tidigt tryck är representerat med 169 pergamentblad som är fragment av 9 olika verk. Dessutom äger Riksarkivet 30 blad av 9 titlar tryckta på papper. För fyra fragment har tryckare inte identifierats och för fyra andra är inte ens texten fastställd. Man kan anta att dessa bokfragment på pergament hör ihop med pergamentblad av samma verk som finns på KB och på annat håll. Detta gäller Gutenbergs bibel och tre andra tidiga Mainztryck Catholicon 1460, Liber sextus Decretalium 1465 och Thomas, Super quarto libro Sententiarum Dessa examplar ägdes sannolikt av Vadstena kloster, som hade råd och intresse att skaffa det allra senaste. 50 Ett särfall i samlingen utgör Mainzpsalteriet. Det är ett liturgiskt psalterium som trycktes i en lång och i en kort version. Det förra hade olika tilläggstexter och färdigtrycka musiktexter och noter. De bevarade svenska fragmenten representerar båda versioner. Fragmenten med en kort version kan föras tillbaka till två olika exemplar. I det ena är musiken noterad med gotisk notation, i det andra med kvadratnotion. Exemplaret med en lång version har däremot en tryckt kvadratnotation. Exemplaret med gotisk notation, kommer troligen från Baltikum, där gotisk notation i liturgiska böcker var vanlig i motsats till i Sverige. Dess- 47. Brev från G. Klemming till B. Dudik, dat , SKB, sign. Ep. D 7. B. Dudik ( ) var en mährisk historiograf som 1851 bedrev handskriftsforskningar i Sverige. Jfr Klemming (1879), s. 19: Det tyckes som blott 3 exemplar blifvit för räkenskapers häftning använda. 48. Collijn (1914), s anger antalet tryckta blad i fragmentsamlingen till 1146, men ett visst antal blad har använts av honom för olika kompletteringar. 49. Se Bilaga. Fr = r II, r VI, endast bladhalvan av r II var tidigare känd. 50. Se Bilaga. Bindningshållen av KB:s och RA:s blad ur Gutenbergs bibel tyder på att alla fragment hörde till ett och samma exemplar i två volymer; se även E.M. White, The Gutenbergs Bibles that Survive as Binder s Waste, Wagner & Reed (2010), s

18 208 klemming och jakten på de försvunna inkunablerna utom har de bevarade bladen använts på och 1600-talet av fogdarna i Baltikum. Det är oklart vilka ägare av de två andra exemplaren var. Vadstena kloster kunde ha varit en av dessa. 51 Man har på senare år diskuterat Klemmings bokrekonstruktioner (och även Isak Collijns) och påpekat att det bibliografiska arbetet drev på ambitioner att skapa idealkopior utan någon hänsyn till individuella exemplar, proveniensprincipen och de enskilda böckernas historia. 52 Det ligger onekligen en del i den kritiken. Den visar dock på bristande förståelse för dåtidens förutsättningar och historiska ambitioner. Det var inte bara på böckernas område som man utgick från en föreställning om objektens idealbild som skulle återerövras. Dessutom, när det gäller svenskt liturgiskt tryck, rörde det sig om ofta mycket skadade blad, som kom från många exemplar. Det skulle vara omöjligt rekonstruera dem. Därför, kan man säga med Isak Collijns ord: Hvad Klemming här möjligen förbrutit, försonas dock genom de oerhördt viktiga tjänster han å andra sidan gjort vår äldsta svenska boktryckerihistoria och bibliografi, öfver hvilka hans forskningar just bland omslagen i kammararkivet bredt ett helt nytt ljus För en kort och lång version av Mainzpsalteriet, se O. Mazal, Mainzer Psalter von Kommentar zum Faksimiledruck (Zürich, 1969), s I Finlands Nationalbibliotek finns 22 bl. ur Mainzpsalterium, som säkert kommer från ett (?) av de slaktade exemplaren. 52. W. Undorf, The Idea(l) of the Ideal Copy, Wagner & Reed (2010), s Collijn (1914), s. 5-6.

19 anna wolodarski 209 Bilaga: Riksarkivets fragment På pergament Titel RA:s signum 54 Antal blad 55 ISTC nr 56 Coll(S) 57 Missale Upsalense novum 1513 Missale Upsalense vetus 197 im Missale Strengnense 107 im Missale Aboense 62 im Graduale Arosiense 44 ig Manuale Aboense Manuale Upsalense 4 im Psalterium Latinum, 3 exemplar Fr 338 m.fl. 5 ex. A 4 ex. B 13 ex. C 58 ip Johannes Balbus, Catholicon Inc ib Thomas Aquinas, Super quarto libro Sententiarum Inc 7 36 it Biblia Latina, 42 rader Inc ib Liber Sextus Inc ib Institutiones cum Glossa ordinaria Missale Romanum 1517 Fr , 5851, Missale Othoniense Fr 3539, 5698, Inc 13a 6 ij ? remsa im Birgitta, Revelationes Inc 11 1 ib Inget signum anges när det rör sig om många fragment med olika signa. 55. Vissa fragment kan vara delar av samma blad och därför dubbelt räknade. 56. ISTC = Incunabula Short Title Catalogue. 57. Coll(S) = I. Collijn Katalog der Inkunabeln der Kgl. Bibliothek in Stockholm 1-2:1 (Stockholm, ), vol Ex. A, B = kort version, gotisk och kvadratnotation, respektive; ex. C = lång version, kvadratnotation. Blad i Coll(S) 907 kommer från alla tre ex., Huseby Inc 57, 2bl. med tillskriven text och notation är troligen från ex. B liksom 2 blad som tidigare i Virgins samling, av arkivproveniensen att bedöma. Blad ur Mainzpsalteriet som finns idag i Finland hörde troligen till ex. 1. Bladfördelning mellan exemplaren är preliminär.

20 210 klemming och jakten på de försvunna inkunablerna På papper Titel RA:s signum Antal blad 59 ISTC nr 60 Coll(S) 61 Novellae Iustiniani cum Glossa ordinaria Herolt, Johannes, Sermones Henricus de Segusia, Summa aurea Vincentius Bellovacensis, Speculum morale Fr 6375, 6564, 11372, Oident. Fr 10054, ih Fr 10393, Oident. Fr Oident. Nicolaus de Lyra, Postilla Fr Oident. Teologisk traktat, oident. Fr 7179, 8328, Teologisk traktat, oident. Fr Sermones, oident. Fr Kanonistisk traktat, oident. Fr Vissa fragment kan vara delar av samma blad och därför dubbelt räknade. 60. ISTC = Incunabula Short Title Catalogue. 61. Coll(S) = I. Collijn Katalog der Inkunabeln der Kgl. Bibliothek in Stockholm 1-2:1 (Stockholm, ), vol. 1.

Historik nationalbibliografin

Historik nationalbibliografin Historik nationalbibliografin Monografier 1953 2003 Svensk bokförteckning = The Swedish National Bibliography. Stockholm: Svensk bokhandel, 1954 2004. ISSN 0039 6443 Svensk bokförteckning (SvB) var en

Läs mer

Bibliografier, årsberättelser, rapporter och annat

Bibliografier, årsberättelser, rapporter och annat 1. KB-publikationer Bibliografier, årberätteler, rapporter och annat För betällning kontakta: E-pot: butiken[nabela]kb.e Telefon: 08-463 40 00 Alla prier är inkluive mom (o/p: out of print) Titel ISBN

Läs mer

Kataloger över kart- och bildsamlingarna. Kortkataloger Porträttkatalog, svenskar Porträttkatalog, utl.

Kataloger över kart- och bildsamlingarna. Kortkataloger Porträttkatalog, svenskar Porträttkatalog, utl. 1 Kataloger över kart- och bildsamlingarna 2014-11-28/ÅH Kortkataloger Porträttkatalog, svenskar Porträttkatalog, utl. Gravyrkatalog, svenska och utländska gravörer Inventorkatalog till gravyrerna 28 kortlådor

Läs mer

Titel/ title: author: chapter. In: Institut, 1993. series: pages

Titel/ title: author: chapter. In: Institut, 1993. series: pages BERLINER BEITRÄGE ZUR SKANDINAVISTIK Titel/ title: Autor(in)/ author: Riddar S:t Jöran, Ett Quodlibet Stephan Michael Schröder Kapitel/»Litteraturhänvisningar«chapter In: Clas Livjin: Riddar S: t Jöran,

Läs mer

Handskrift 40D. Fredrica Christina Linders arkiv (1787 1840)

Handskrift 40D. Fredrica Christina Linders arkiv (1787 1840) Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek (http://www.foark.umu.se) Handskrift 40D. Fredrica Christina Linders arkiv (1787 1840) Fredrika Christina (Fanny) Linder var komminister J.A. Linders andra

Läs mer

Bokinsamlingskommittén vid Svenska Röda korsets hjälpkommitté för krigsfångars arkiv

Bokinsamlingskommittén vid Svenska Röda korsets hjälpkommitté för krigsfångars arkiv Lunds universitetsbibliotek Bengt Werner, 1997 Bokinsamlingskommittén vid Svenska Röda korsets hjälpkommitté för krigsfångars arkiv Placering: B 618 Svenska Röda korsets hjälpkommitté för krigsfångar bildades

Läs mer

Carina Burman: Tal vid invigningen av utställningen för En tunna Rågmiöll - en utställning om bokband, ägande och bruk.

Carina Burman: Tal vid invigningen av utställningen för En tunna Rågmiöll - en utställning om bokband, ägande och bruk. 1 Carina Burman: Tal vid invigningen av utställningen för En tunna Rågmiöll - en utställning om bokband, ägande och bruk. Carolina Rediviva, 24 maj 2012 Böcker är ens vänner! Det säger alltid min mamma.

Läs mer

Selma Lagerlöf-samlingen. L1:334, Pressklipp (Kapslar/portföljer i strikt löpnummerordning)

Selma Lagerlöf-samlingen. L1:334, Pressklipp (Kapslar/portföljer i strikt löpnummerordning) Selma Lagerlöf-samlingen 334, Pressklipp (Kapslar/portföljer i strikt löpnummerordning) 334:1 Icke om Selma Lagerlöf 334:2 Icke om Selma Lagerlöf 334:3 Tidningsklipp om Selma Lagerlöf samlade av Esaias

Läs mer

Förteckning över Gunnar Modins efterlämnade samlingar

Förteckning över Gunnar Modins efterlämnade samlingar Förteckning över Gunnar Modins efterlämnade samlingar ULMA 35606 Gunnar Modin (1895 1953) var son till den kända Multråprästen och hembygdsforskaren Erik Modin. Under sin livstid fick hans insatser ingen

Läs mer

SGS Nätpublikationer Genealogiska Nätbiblioteket 2005:2. Tre rosor. Ur "Genealogiska anteckningar"

SGS Nätpublikationer Genealogiska Nätbiblioteket 2005:2. Tre rosor. Ur Genealogiska anteckningar SGS Nätpublikationer Genealogiska Nätbiblioteket 2005:2 Tre rosor Ur "Genealogiska anteckningar" Sammandrag: En utredning av medeltidssläkten Tre rosor. Ursprungligen publicerad i Personhistorisk Tidskrift

Läs mer

Texten kommer fortlöpande att förändras, och därför är det bra om den underkastas kritiska synpunkter.

Texten kommer fortlöpande att förändras, och därför är det bra om den underkastas kritiska synpunkter. Förord Texterna om källkritik är skrivna av Lars Berggren som är verksam vid Historiska institutionen vid Lunds universitet. en har varit fundamental för den historiska vetenskapen sedan historieämnet

Läs mer

Svenska lantbruksmöten 1844-1970

Svenska lantbruksmöten 1844-1970 Svenska lantbruksmöten 1844-1970 Databasens innehåll Databasen Svenska lantbruksmöten och lantbruksutställningar 1844-1970 syftar till att bibliografiskt redovisa den omfattande tryckutgivning som skett

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek (http://www.foark.umu.se) Handskrift 7B Astrid Hallströms arkiv (1881-1986)

Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek (http://www.foark.umu.se) Handskrift 7B Astrid Hallströms arkiv (1881-1986) Handskrift 7B Astrid Hallströms arkiv (1881-1986) Astrid Hallström var född i Göteborg som dotter till kulturhistorikern Wilhelm Berg och hans hustru Emy Gumaelius. Efter utbildningen arbetade hon som

Läs mer

Rolf-Allan Norrmosse. SCB:s erfarenheter av digitalisering av Bidrag till Sveriges officiella statistik (BiSOS) Paper presenterat vid konferensen

Rolf-Allan Norrmosse. SCB:s erfarenheter av digitalisering av Bidrag till Sveriges officiella statistik (BiSOS) Paper presenterat vid konferensen SCB:s erfarenheter av digitalisering av Bidrag till Sveriges officiella statistik (BiSOS) Rolf-Allan Norrmosse Paper presenterat vid konferensen 14-15 oktober 2009 i Borås SCB:s erfarenheter av digitalisering

Läs mer

Ajtte & sametinget: Det är en fördel att enkelt kunna hämta in poster från andra bibliotek.

Ajtte & sametinget: Det är en fördel att enkelt kunna hämta in poster från andra bibliotek. Sammanställning av enkätsvaren angående förslag om ändrad praxis för katalogisering av flerbandsverk för biblioteken inom LIBRIS samkatalog februari 2008 1. Vad anser ni om förslaget? Är det bra att stå

Läs mer

Inspektion av arkivvården vid Statens historiska museer

Inspektion av arkivvården vid Statens historiska museer 1(5) Inspektion av arkivvården vid Statens historiska museer 1. Sammanfattning Även databaser och andra elektroniska handlingar ingår i Statens historiska museers (SHMM) arkiv och ska redovisas med detta.

Läs mer

Den karolinska helgedomen i Råda blir 300 år 2012

Den karolinska helgedomen i Råda blir 300 år 2012 Den karolinska helgedomen i Råda blir 300 år 2012 04 oktober 2012 En av Västsveriges främsta och äldsta historiska sevärdheter finns i gamla Råda socken eller i Mölnlycke samhälle i Härryda kommun. Jag

Läs mer

Ärkebiskop Gunnar Hultgrens arkiv för rikskyrkliga uppgifter

Ärkebiskop Gunnar Hultgrens arkiv för rikskyrkliga uppgifter C020/ ark0045.01 2015-11-25 Historik Historik för Gunnar Hultgren var ärkebiskop mellan 1958 och 1967. Han var en mycket systematisk person och ordnade efter eget huvud sina egna och andra ärkebiskopars

Läs mer

Ett silfverfynd från vikingatiden Rydbeck, Otto Fornvännen 1, 186-190 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1906_186 Ingår i: samla.raa.

Ett silfverfynd från vikingatiden Rydbeck, Otto Fornvännen 1, 186-190 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1906_186 Ingår i: samla.raa. Ett silfverfynd från vikingatiden Rydbeck, Otto Fornvännen 1, 186-190 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1906_186 Ingår i: samla.raa.se ETT SILFVERFYND FRÅN VIKINGATIDEN OTTO RYDBECK. Heljarp,

Läs mer

En grupp svenska och norska 1300-talssigill Romdahl, Axel L. Fornvännen 101-104 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1911_101 Ingår i:

En grupp svenska och norska 1300-talssigill Romdahl, Axel L. Fornvännen 101-104 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1911_101 Ingår i: En grupp svenska och norska 1300-talssigill Romdahl, Axel L. Fornvännen 101-104 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1911_101 Ingår i: samla.raa.se Björsäters stafkyrka och dess målningar. 101

Läs mer

Bilaga till B106 Logeblad 2013 nr 3. Torsten Augrell 2013-02-21. Dödahavsrullarna

Bilaga till B106 Logeblad 2013 nr 3. Torsten Augrell 2013-02-21. Dödahavsrullarna Torsten Augrell 2013-02-21 Dödahavsrullarna Dödahavsrullarna har ända sedan de blev hittade år 1947 väckt ett enormt intresse nästan, höll jag på att säga, jämförbart med pyramiderna i Egypten och tolkningen

Läs mer

Kristendomen. Inför provet

Kristendomen. Inför provet Kristendomen Inför provet Kristendomen Allt började med Jesus. Från Jesus första lärjungar spreds läran. Kristna tror på en Gud. Kristna tror att Jesus vad Guds son. Gud kan visa sig på tre olika sätt:

Läs mer

STADGAR. Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne. för. den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02

STADGAR. Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne. för. den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02 STADGAR för Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02 3 l Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne grundar sig på den gåva, som i enlighet

Läs mer

Val av samlingar Nationalbiblioteket Digitaliserings- och konserveringstjänsten

Val av samlingar Nationalbiblioteket Digitaliserings- och konserveringstjänsten Val av samlingar Nationalbiblioteket Digitaliserings- och konserveringstjänsten Namn Majken Bremer-Laamanen Datum 24.5.2012 Tillställning Nordiska arkivdagar 2012 Grundat 1990 Digitalisering från år 1998

Läs mer

S_0407 Per Olsson Harring

S_0407 Per Olsson Harring S_0407 Per Olsson Harring P er föddes i Lilla Harrie 1833.Han tog studenten vid Lunds katedralskola 1855. Studentbetyg 1855 Inkallelse till militärtjänst 1856 Per tog teoretisk teologisk examen i Lund

Läs mer

Sandmaskrosor på Öland

Sandmaskrosor på Öland Krutbrännaren 1 (17) 2008 Sandmaskrosor på Öland av Göran Wendt Den bästa sammanställningen av Ölands sandmaskrosor (Taraxacum sektionen Erythrosperma) är från 1962 (Saarsoo & Haglund= S&H). I den är alla

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 128:1 2008

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 128:1 2008 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 128:1 2008 Utgivningen av Zacharias Topelius Skrifter Brevskrivaren och opinionsbildaren Zacharias Topelius Zacharias Topelius (1818 1898) var Finlands mest produktiva publicist

Läs mer

Fyndår: 1693 Fyndtyp: Depåfynd Antal: 38 mynt Slutmynt: Tyskland, Sachsen Wittenberg, Bernhard (1180-1212), okänd valör

Fyndår: 1693 Fyndtyp: Depåfynd Antal: 38 mynt Slutmynt: Tyskland, Sachsen Wittenberg, Bernhard (1180-1212), okänd valör NAVERSTAD 103 A. NAVERSTADS KYRKA KMK* Fyndår: 1693 Fyndtyp: Depåfynd Antal: 38 mynt Slutmynt: Tyskland, Sachsen Wittenberg, Bernhard (1180-1212), okänd valör Vid renovering av Naverstads kyrka år 1693

Läs mer

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden.

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Vad hände under medeltiden? Sverige blev ett rike. Människor blev kristna. Handeln ökade. Städer började byggas. Riddare och borgar.

Läs mer

Lars Korsell: Kulturarvsbrott i Norden. Brottsförebyggande rådet

Lars Korsell: Kulturarvsbrott i Norden. Brottsförebyggande rådet Lars Korsell: Kulturarvsbrott i Norden Kulturarvsbrotten Stöld och häleri Fornminnesbrott på land (fyndbrott eller åverkan) Vrakplundring (även åverkan) Illegal utförsel Illegal införsel Förfalskning (?)

Läs mer

Vem är Jesus enligt Jesus?

Vem är Jesus enligt Jesus? 2002-03-06 WWW.ISLAMISKA.ORG _ Vem är Jesus enligt Jesus? Vem som helst kan kalla Gud Fader enligt Bibeln Jesus sade: Rör inte vid mig, jag har ännu inte stigit upp till min fader. Gå till mina bröder

Läs mer

This is the accepted version of a paper presented at Finnsams höstkonferens,sköldinge, 5-7 september, 2014..

This is the accepted version of a paper presented at Finnsams höstkonferens,sköldinge, 5-7 september, 2014.. http://www.diva-portal.org Postprint This is the accepted version of a paper presented at Finnsams höstkonferens,sköldinge, 5-7 september, 2014.. Citation for the original published paper: Andersson, M.

Läs mer

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud.

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud. Gud i din stad! Innehåll VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv!... 3 Dina första steg på vägen till ett liv... tillsammans med Gud... 3 Lösningen är Jesus, Guds Son... 4 Frälst?... 5 Du kan bli född på nytt:...

Läs mer

Den 1 januari 2007 övergick ISBN, International Standard Book Number, från att vara ett 10-siffrigt till att bli ett 13-siffrigt system.

Den 1 januari 2007 övergick ISBN, International Standard Book Number, från att vara ett 10-siffrigt till att bli ett 13-siffrigt system. ISBN Den 1 januari 2007 övergick ISBN, International Standard Book Number, från att vara ett 10-siffrigt till att bli ett 13-siffrigt system. Svenska ISBN-centralen informerar International Standard Book

Läs mer

Yaria. Viktor Rydberg

Yaria. Viktor Rydberg Yaria Viktor Rydberg Innehåll Förord 9 Förra avdelningen Om Buddah återvände 15 Inledning till Victor Pfeiffs översättning av Edwin Arnolds dikt»asiens ljus». 1888. Den mekaniska världsteorien 50 Inledande

Läs mer

Förändring. Bibl andel av högskolans kostnader

Förändring. Bibl andel av högskolans kostnader Tabell 1. Kostnadsutveckling vid bibliotek resp högskola Bibliotekets totalkostnader (tkr) Högskolornas totalkostnader (tkr) 1997 2001 1997 2001 1997 2001 Chalmers tekniska högskola 45 779 51 899 13% 1

Läs mer

GÖTABIBLIOTEKEN. PM för katalogansvariga i Göta

GÖTABIBLIOTEKEN. PM för katalogansvariga i Göta PM för katalogansvariga i Göta Att vara katalogansvarig Katalogansvarig är en nyckelperson som fungerar som en länk mellan det enskilda biblioteket och metadatagruppen. En av de viktigaste uppgifterna

Läs mer

INNEHÅLL. Underdånig berättelse

INNEHÅLL. Underdånig berättelse INLEDNING TILL Generalsammandrag över Rikets import och export / Generaltullstyrelsen. Stockholm, 1820-1833. Täckningsår: 1819-1831. 1819 med titeln: Kongl. General tull-directionens underdåniga skrifvelse

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

Ur bokens historia i Finland

Ur bokens historia i Finland Invigning av utstallningen "Bokens våg till Finland" i Det kongelige Bibliotek, Kopenhamn den 7 november 1988: Ur bokens historia i Finland af overbibliotekar Esko Håkli, Helsingfors Universitetsbibliotek

Läs mer

GÖTABIBLIOTEKEN. För FörlagEtt: Kom ihåg att klicka på lägga in din order i Book-IT i sista steget av beställningen

GÖTABIBLIOTEKEN. För FörlagEtt: Kom ihåg att klicka på lägga in din order i Book-IT i sista steget av beställningen Manual för inköp A. Inköp från AdLibris, BTJ och FörlagEtt. Beställ från leverantörerna som vanligt, de levererar poster via Libris. En katalogpost skapas automatiskt vid köpet om det inte redan finns

Läs mer

Protokoll fört vid sammankomst i Svenska Kynologiska Akademin den 8 november 2011 i Svenska Kennelklubbens Museum, Spånga

Protokoll fört vid sammankomst i Svenska Kynologiska Akademin den 8 november 2011 i Svenska Kennelklubbens Museum, Spånga Svenska Kynologiska Akademin Protokoll nr 2/2011 2011-11-08 16 31 Protokoll fört vid sammankomst i Svenska Kynologiska Akademin den 8 november 2011 i Svenska Kennelklubbens Museum, Spånga Närvarande: Ledamöter

Läs mer

Handskrift 8. Grosshandlare Svante Lundells arkiv (1894-1971 )

Handskrift 8. Grosshandlare Svante Lundells arkiv (1894-1971 ) Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek (http://www.foark.umu.se) Handskrift 8. Grosshandlare Svante Lundells arkiv (1894-1971 ) Handskriftssamlingen (på 4 hyllmeter) som har tagits om hand av Forskningsarkivet,

Läs mer

Rösträtten. Gå och rösta är budskapet i valpropagandan från socialdemokraterna 1928. Foto: AB Foto. Eskilstuna stadsmuseum.

Rösträtten. Gå och rösta är budskapet i valpropagandan från socialdemokraterna 1928. Foto: AB Foto. Eskilstuna stadsmuseum. Rösträtten När Sveriges riksdag i maj 1919 fattade beslut om allmän och lika rösträtt för män och kvinnor var det en viktig milstolpe för den svenska demokratin. Beslutet innebar att en stor andel av landets

Läs mer

Ett specialbibliotek om Sverige

Ett specialbibliotek om Sverige Ett specialbibliotek om Sverige Om en helhetssyn på Kungl. bibliotekets samlingsuppbyggnad eller Om samspelet mellan svenskt och utländskt i KB:s samlingar Johannes Rudberg Enhetschef Utländsk litteratur

Läs mer

Ekonomiska skildringar ur Sveriges historia

Ekonomiska skildringar ur Sveriges historia Ekonomiska skildringar ur Sveriges historia Denna bok tillägnas förre överbibliotekarien Lars-Erik Sanner för hans insatser som ordförande i akademiens biblioteksnämnd 1991 98, då akademiens bibliotek

Läs mer

marie-louise aaröe, Frilansjournalist

marie-louise aaröe, Frilansjournalist K-märkt vad är det? Vad menar vi egentligen när vi säger att en byggnad borde K-märkas eller byggnadsminnesförklaras? Det vi i folkmun kallar för K-märkning finns faktiskt inte som begrepp i lagstiftningen,

Läs mer

Carl Erik WALLER (1856-1927)

Carl Erik WALLER (1856-1927) Carl Erik WALLER (1856-1927) Läkare Katalog över hans efterlämnade papper i Uppsala universitetsbibliotek Uppsala 2001 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRELÄSNINGSANTECKNINGAR ---------------------------------- EXPERIMENT

Läs mer

Rydbergsbilder. Den 28 september 1895, en vecka efter Rydbergs död, presenterades hans bild på omslaget av Ny Illustrerad Tidning.

Rydbergsbilder. Den 28 september 1895, en vecka efter Rydbergs död, presenterades hans bild på omslaget av Ny Illustrerad Tidning. Veritas 27(2011) s. 57-64 Rydbergsbilder Den 28 september 1895, en vecka efter Rydbergs död, presenterades hans bild på omslaget av Ny Illustrerad Tidning. 57 Tore Lund Originalet var just det fotografi

Läs mer

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN EXPERTKORT VASATIDEN 1. GUSTAV VASA FLYR Koll på vasatiden sid. 10-11 1. Vad är en krönika? 2. Vem bestämde vad som skulle stå i krönikan om hur Gustav Vasa flydde från soldaterna? 3. Vem berättade för

Läs mer

Hertig Bengt Algotssons fäderne-slägt

Hertig Bengt Algotssons fäderne-slägt Genealogiska Nätbiblioteket Genealogiska Nätbiblioteket, 2005: 4 Hertig Bengt Algotssons fäderne-slägt Sammandrag: En utredning av frälsemannen Bengt Algotssons fädernesläkt. Ursprungligen publicerad i

Läs mer

RDA. Martin Engberg Fredrika Blanka konferens 29.10.2015 NATIONALBIBLIOTEKET

RDA. Martin Engberg Fredrika Blanka konferens 29.10.2015 NATIONALBIBLIOTEKET RDA Martin Engberg Fredrika Blanka konferens 29.10.2015 Engelska Vad står förkortningen RDA för? RDA = Resource Description and Access Den svenska översättningen i Sverige RÅ = Resursbeskrivning och åtkomst

Läs mer

Sammanställning av tillvägagångssätt och erfarenheter vid litteratursökning på uppdrag av Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, januari 08-maj 08.

Sammanställning av tillvägagångssätt och erfarenheter vid litteratursökning på uppdrag av Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, januari 08-maj 08. Sammanställning av tillvägagångssätt och erfarenheter vid litteratursökning på uppdrag av Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, januari 08-maj 08. Inledning BLR (Bibliotek & läranderesurser) vid Högskolan

Läs mer

Mazerska kvartettsällskapet

Mazerska kvartettsällskapet Mazerska kvartettsällskapet Musik- och teaterbiblioteket vid Statens musikverk Mars 2012 Inger Enquist Inledning Mazerska kvartettsällskapet är en kammarmusikförening som grundades 1849 på initiativ av

Läs mer

Kursinformation med litteraturförteckning. Handskriftläsning och texttolkning 7,5 högskolepoäng

Kursinformation med litteraturförteckning. Handskriftläsning och texttolkning 7,5 högskolepoäng Kursinformation med litteraturförteckning Handskriftläsning och texttolkning 7,5 högskolepoäng Vårterminen 2012 Välkommen till Handskriftsläsning och texttolkning, 7,5 högskolepoäng I detta häfte får du

Läs mer

Den 1 januari 2008 övergick ISMN, International Standard Music Number, från att vara ett 10-siffrigt till att bli ett 13-siffrigt system.

Den 1 januari 2008 övergick ISMN, International Standard Music Number, från att vara ett 10-siffrigt till att bli ett 13-siffrigt system. ISMN Den 1 januari 2008 övergick ISMN, International Standard Music Number, från att vara ett 10-siffrigt till att bli ett 13-siffrigt system. Svenska ISBN-centralen informerar International Standard music

Läs mer

Utställningskataloger För beställning kontakta (e-post) butiken@kb.se eller (telefon) 010-709 30 00 Alla priser är inklusive moms

Utställningskataloger För beställning kontakta (e-post) butiken@kb.se eller (telefon) 010-709 30 00 Alla priser är inklusive moms Utställningskataloger För beställning kontakta (e-post) butiken@kb.se eller (telefon) 010-709 30 00 Alla priser är inklusive moms NR Titel/författare Antal sidor 160 Svensk Bokkonst 2013 112 s., färg -

Läs mer

Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor

Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor Helena Francke UH bibliotekkonferansen 2015 Bergen, 18 juni 2015 helena.francke@hb.se Bakgrund och perspektiv 1 Publicera! (2013) Belysa bakgrunden

Läs mer

Att söka information (med betoning på Internet)

Att söka information (med betoning på Internet) Att söka information (med betoning på Internet) - en sökguide för distansstuderande 1. Var finns informationen? 2. Hur söker man? Sökstrategier 3. Olika informationskällor, hjälpmedel vid informationssökning

Läs mer

Urnegravar vid Augustenborg i Borrby sn., Skåne Arbman, Holger Fornvännen 29, 56-59 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1934_056 Ingår i:

Urnegravar vid Augustenborg i Borrby sn., Skåne Arbman, Holger Fornvännen 29, 56-59 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1934_056 Ingår i: Urnegravar vid Augustenborg i Borrby sn., Skåne Arbman, Holger Fornvännen 29, 56-59 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1934_056 Ingår i: samla.raa.se FYND 0( H FÖREMÅL I SVENSKA MUSEER URNEGRAVAR

Läs mer

Sånglekar 4 Nordiska museets julgransplundring 2008

Sånglekar 4 Nordiska museets julgransplundring 2008 Sånglekar 4 Nordiska museets julgransplundring 2008 Den äldsta benämningen på sånglekar är»jullekar«. Carl von Linné skrev för 275 år sedan ner texten och leksättet till sex lekar som han kallade»dahlflickors

Läs mer

Treårsmötet i Dals Ed 2013.

Treårsmötet i Dals Ed 2013. Treårsmötet i Dals Ed 2013. Föreningens treårsmöte 2013 ägde rum helgen den 27-28 juli i Dals Ed. Ca 70 medlemmar och närstående hade anmält sig till mötet. När vi samlades vid Eds kyrka kl 11 på lördagsförmiddagen

Läs mer

NI SKA ÄLSKA VARANDRA

NI SKA ÄLSKA VARANDRA FEMTE PÅSKSÖNDAGEN (ÅR C) (28 APRIL 2013) NI SKA ÄLSKA VARANDRA Tidsram: 20-25 minuter. Ett nytt bud ger jag er: att ni skall älska varandra Joh 13:31 33a, 34 35 När Judas hade gått ut från salen där Jesus

Läs mer

NVF IKT-system. Höstmötet i Åbo 22-24.10.2014

NVF IKT-system. Höstmötet i Åbo 22-24.10.2014 NVF IKT-system Höstmötet i Åbo 22-24.10.2014 Lite historik och annan info om Åbo Åbo är en universitetsstad med både ett finsk- och ett svenskspråkigt universitet. Åbo Akademi med 7000 studenter och forskare

Läs mer

OKÄND SOCKEN 89. "SÖDERUT OM ÖREBRO" SHM/KMK 889 (85 mynt) Sverige, F I, Stockholm, 5 öre sm 1746

OKÄND SOCKEN 89. SÖDERUT OM ÖREBRO SHM/KMK 889 (85 mynt) Sverige, F I, Stockholm, 5 öre sm 1746 OKÄND SOCKEN 89. "SÖDERUT OM ÖREBRO" SHM/KMK 889 (85 mynt) Tid: Fyndår: Fyndtyp: Antal: Slutmynt: Nyare tid 1839,15 oktober Depåfynd 535 mynt Sverige, F I, Stockholm, 5 öre sm 1746 Fvndomständigheter Silverskatten

Läs mer

SAMUEL HÖR GUD ROPA 2:A SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅRGÅNG B) 18 JANUARI 2015. Tidsram: 20-25 minuter.

SAMUEL HÖR GUD ROPA 2:A SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅRGÅNG B) 18 JANUARI 2015. Tidsram: 20-25 minuter. SAMUEL HÖR GUD ROPA 2:A SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅRGÅNG B) 18 JANUARI 2015 Tidsram: 20-25 minuter. Dagens evangelieläsning är Joh 1:35-42, men i detta kapitel fokuserar vi på den första läsningen som handlar

Läs mer

Stockholms universitetsbibliotek MEDIEPLAN

Stockholms universitetsbibliotek MEDIEPLAN Stockholms universitetsbibliotek MEDIEPLAN Inledning... 2 Ämnesprofil... 2 Bevakningspolicy... 2 Bestånd... 3 Upphandlade leverantörer... 3 Förvärvskanaler... 3 Elektronisk version... 4 Åtkomst elektroniska

Läs mer

Tryckt hos Saligen avsomnade Georg Hantsch:s Efterlevande änka År 1669

Tryckt hos Saligen avsomnade Georg Hantsch:s Efterlevande änka År 1669 Tryckt hos Saligen avsomnade Georg Hantsch:s Efterlevande änka År 1669 INLEDNING Denna faksimilutgåva skänktes av Barbro Lundqvist till Sancta Lucia Gille i november 2016 1600-talet Den Svenska Stormaktstiden

Läs mer

Katalogisering av handpresstryck

Katalogisering av handpresstryck Katalogisering av handpresstryck Börja med att fundera ett ögonblick på vad man egentligen gör när man katalogiserar en bok: Man beskriver ett fysiskt föremål som utgör en manifestation av ett verk, normalt

Läs mer

Stormaktstiden- Frihetstiden

Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden- Frihetstiden Lpp Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden del 2 => Förklara hur Karl XI och Karl XII försökte göra Sverige till ett Östersjörike (reduktionen, ny krigsmakt, envälde)

Läs mer

Applikation för att skapa, underhålla, lagra och publicera litteraturlistor Lärare skapar och underhåller litteraturlistor Ämnesansvariga eller andra

Applikation för att skapa, underhålla, lagra och publicera litteraturlistor Lärare skapar och underhåller litteraturlistor Ämnesansvariga eller andra Applikation för att skapa, underhålla, lagra och publicera litteraturlistor Lärare skapar och underhåller litteraturlistor Ämnesansvariga eller andra granskar och godkänner publicering Studenter kan söka

Läs mer

http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Isländsk svenska och svensk isländska Þórarinn Eldjárn Sprog i Norden, 1995, s. 59-62 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Nordisk språksekretariat

Läs mer

Ca 1457 mynt funna vid utgrävning av Alvastra kloster 1919-77. Utgrävningsledare:

Ca 1457 mynt funna vid utgrävning av Alvastra kloster 1919-77. Utgrävningsledare: VÄSTRA TOLLSTAD 157. ALVASTRA KLOSTER SHM/KMK 16374, 16811, 17033, 17237, 17555, 18401, 18802, 19149, 19415, 19675, 20095, 20106, 20395, 20748, 21068, 21530, 21855, 22111, 22416, 22617, 22959, 22972, 23127,

Läs mer

Domsagohistorik Enköpings tingsrätt

Domsagohistorik Enköpings tingsrätt Domsagohistorik Enköpings tingsrätt Text: Elsa Trolle Önnerfors Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007 Eva Löfgren Ylva Blank Henrik Borg Elsa Trolle-Önnerfors Johanna Roos 1 Enköpings tingsrätt Tings-

Läs mer

Ett svenskt digitalt tidskriftsarkiv en förstudie kring de upphovsrättsliga frågorna

Ett svenskt digitalt tidskriftsarkiv en förstudie kring de upphovsrättsliga frågorna Ett svenskt digitalt sarkiv en förstudie kring de upphovsrättsliga frågorna Wilhelm Widmark Stockholms universitetsbibliotek December 2003 Internationellt har det skapats ett antal digitala sarkiv där

Läs mer

Vol. 1 Excerpter och förarbeten till drottning Kristinas historia: Appelman. Underhållsländerna. Diverse källor.

Vol. 1 Excerpter och förarbeten till drottning Kristinas historia: Appelman. Underhållsländerna. Diverse källor. Universitetsbiblioteket Lunds universitet CURT WEIBULLS SAMLING CW = Excerpter och förarbeten av Curt Weibull MW = Excerpter och förarbeten av Martin Weibull Vol. 1 Appelman. Underhållsländerna. Diverse

Läs mer

Medaljer. utgivna av SVENSKA AKTUARIEFÖRENINGEN

Medaljer. utgivna av SVENSKA AKTUARIEFÖRENINGEN Medaljer utgivna av SVENSKA AKTUARIEFÖRENINGEN Utgåva: 2011-10-19 1 Arne Sandström Gösta Mittag-Leffler (1846-03-16 1927-07-07) Matematiker. Professor 1877-81 vid Helsingfors Universitet och 1881-1911.

Läs mer

Svensk-engelska motoraktiebolaget. Prislista å motorer för benzin, gasolja och fotogen. Stockholm : Svensk-engelska motor-aktiebolaget 1904

Svensk-engelska motoraktiebolaget. Prislista å motorer för benzin, gasolja och fotogen. Stockholm : Svensk-engelska motor-aktiebolaget 1904 Svensk-engelska motoraktiebolaget Prislista å motorer för benzin, gasolja och fotogen Stockholm : Svensk-engelska motor-aktiebolaget 1904 EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än europeiska

Läs mer

KNÄRED 153. BLANKERED. Blankered 1:2. Ej inlöst. Fyndår: 1936 Fyndtyp: Ensamfunnet Antal: 1 mynt

KNÄRED 153. BLANKERED. Blankered 1:2. Ej inlöst. Fyndår: 1936 Fyndtyp: Ensamfunnet Antal: 1 mynt KNÄRED 153. BLANKERED Blankered 1:2 Ej inlöst Tid: Fyndår: 1936 Fyndtyp: Ensamfunnet Antal: 1 mynt Myntet hittades i samband med en provundersökning av en källare som upptäckts av en bonde vid kanten av

Läs mer

Kungagraven i Kivik Severin, Valdemar Fornvännen 27, 378-381 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1932_378 Ingår i: samla.raa.

Kungagraven i Kivik Severin, Valdemar Fornvännen 27, 378-381 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1932_378 Ingår i: samla.raa. Kungagraven i Kivik Severin, Valdemar Fornvännen 27, 378-381 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1932_378 Ingår i: samla.raa.se 378 S M A II li E M E D D E I. A N D E N Det är korta och enkla

Läs mer

Protokoll fört vid sammankomst i Svenska Kynologiska Akademin den 4 juni 2013 i Svenska Kennelklubbens Museum, Spånga

Protokoll fört vid sammankomst i Svenska Kynologiska Akademin den 4 juni 2013 i Svenska Kennelklubbens Museum, Spånga Svenska Kynologiska Akademin Protokoll nr 2/2013 2013-06-04 14 25 Protokoll fört vid sammankomst i Svenska Kynologiska Akademin den 4 juni 2013 i Svenska Kennelklubbens Museum, Spånga Närvarande: Ledamöter

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov B. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov B. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Källor och tolkningar Döden spelar schack med en man. En kyrkomålning från 1400-talet kan fungera som en källa till

Läs mer

Hammarstens lärobok: upplagor registrerade i LIBRIS

Hammarstens lärobok: upplagor registrerade i LIBRIS Hammarstens lärobok: upplagor registrerade i LIBRIS Som framgår nedan tycks beståndet av förstaupplagor i våra vetenskaliga bibliotek vara skralt. En följd av missriktad utgallringsnit? Svenska upplagor

Läs mer

DOKUMENTATION AV BYGDEDRÄKTER

DOKUMENTATION AV BYGDEDRÄKTER DOKUMENTATION AV BYGDEDRÄKTER Det finns minst 900 bygdedräkter i Sverige, ca 600 kvinnliga och 300 manliga. Vad vet vi om dem mer än möjligen hur de ser ut? Det vill säga, vad vet vi om deras bakgrund,

Läs mer

Kurs: C G1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm

Kurs: C G1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Kurs: C G1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Handledare: Tobias Carron Tove Edqvist Kandidatexamination

Läs mer

H 310 Svampar 1,2. Sven Erik Mattsson Inledning. Färgkort

H 310 Svampar 1,2. Sven Erik Mattsson Inledning. Färgkort H 310 Svampar 1,2 Sven Erik Mattsson Inledning Denna artikel redogör för resultatet av ett antal års samlande och studier av H 310 Svampar som väl bör få speciell uppmärksamhet i höst eftersom Posten ger

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

NATURVETENSKAPLIGA SKRIFTER I

NATURVETENSKAPLIGA SKRIFTER I August Strindbergs Samlade Verk 35 SUB Hamburg A/636619 NATURVETENSKAPLIGA SKRIFTER I ANTIBARBARU S SYLVA SYLVARUM JARDIN DES PLANTES Texten redigerad och kommenterad av Per Stam (De franska texterna redigerad'e

Läs mer

Villa San Micheles bibliotek på Capri:

Villa San Micheles bibliotek på Capri: Villa San Micheles bibliotek på Capri: Ett säreget bibliotek på en säregen ö av Lars Rydquist "SVENSKT BIBLIOTEK på sydlig breddgrad" kallar f d förste bibliotekarien Nils Sandberg (vid Göteborgs UB) sin

Läs mer

Lars och Astrid Albergers Stiftelse

Lars och Astrid Albergers Stiftelse Lars och Astrid Albergers Stiftelse av Ragnar Söderberg lars och astrid albergers Stiftelse förvaltas av Kungl Krigsvetenskapsakademien alltsedan dess tillkomst 1957. Stiftelsen instiftades som en fond,

Läs mer

Utgivning och försäljning av litteratur

Utgivning och försäljning av litteratur Bilaga 2 00 Tabeller Utgivning och försäljning av litteratur Tabell 1 Monografier registrerade i Nationalbibliografin, 1984 2011 Tabell 2 Tabell 3 Tabell 4 Monografier registrerade i Nationalbibliografin

Läs mer

Kulturmiljöförordning (1988:1188) Anm. Rubriken har fått sin nuvarande lydelse enligt förordning (2013:554).

Kulturmiljöförordning (1988:1188) Anm. Rubriken har fått sin nuvarande lydelse enligt förordning (2013:554). Import- och exportföreskrifter/kulturföremål m.m. 1 Anm. Rubriken har fått sin nuvarande lydelse enligt förordning (2013:554). Allmänna bestämmelser om samråd m.m. 1 [5581] Innan länsstyrelsen fattar beslut

Läs mer

Sara Lidman. Författare. Katalog över hennes manuskriptsamling i Uppsala universitetsbibliotek ( )

Sara Lidman. Författare. Katalog över hennes manuskriptsamling i Uppsala universitetsbibliotek ( ) Sara Lidman (1923-2004) Författare Katalog över hennes manuskriptsamling i Uppsala universitetsbibliotek Uppsala 2000 Förord Sara Lidman har donerat sitt mycket omfattande arkiv, däribland hela brevsamlingen,

Läs mer

S:t Eskils Katolska Församling

S:t Eskils Katolska Församling S:t Eskils Katolska Församling Box 276, 701 45 Örebro www.sankteskil.com Tel. 019-611 1360. Bg 934-2957 Ingen har större kärlek än den som ger sitt liv för sina vänner /Joh 15:13/ Församlingsbladet Fastan

Läs mer

Protokoll fört vid sammankomst i Svenska Kynologiska Akademin den 14 mars 2013 i Svenska Kennelklubbens Museum, Spånga

Protokoll fört vid sammankomst i Svenska Kynologiska Akademin den 14 mars 2013 i Svenska Kennelklubbens Museum, Spånga Svenska Kynologiska Akademin Protokoll nr 1/2013 2013-03-14 1 13 Protokoll fört vid sammankomst i Svenska Kynologiska Akademin den 14 mars 2013 i Svenska Kennelklubbens Museum, Spånga Närvarande: Ledamöter

Läs mer

Tid: Nyare tid Fyndår: 1815 Fyndtyp: Depåfynd Antal: Fler än 30 mynt Slutmynt: Danmark, Kristian V (1670-99), skilling, okänt årtal

Tid: Nyare tid Fyndår: 1815 Fyndtyp: Depåfynd Antal: Fler än 30 mynt Slutmynt: Danmark, Kristian V (1670-99), skilling, okänt årtal STURKÖ 147. HÅLAN SHM/KMK 1453 Fyndår: 1815 Antal: Fler än 30 mynt Slutmynt: Danmark, Kristian V (1670-99), skilling, okänt årtal Fyndomständigheter: "Funne 1815 på Storko vid gården Hålan i en med ett

Läs mer

Open Access i Sverige

Open Access i Sverige Open Access i Sverige Jan Hagerlid Avdelningen för Nationell samverkan, KB Samordnare för programmet OpenAccess.se SUB den 5 oktober 1 Vem gör vad? Policy för Open Access Utveckling av öppna fulltextarkiv

Läs mer

Dewey Decimal Classification (DDC)

Dewey Decimal Classification (DDC) Dewey Decimal Classification (DDC) -en kort introduktion samt lite om våra tankar och vårt arbete inför övergången Gunilla Thunarf Sundkvist Högskolebiblioteket i Gävle maj 2010 Historia Världens mest

Läs mer

Domsagohistorik Strömstads tingsrätt

Domsagohistorik Strömstads tingsrätt Domsagohistorik Strömstads tingsrätt Text Elsa Trolle Önnerfors Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007 Eva Löfgren Ylva Blank Henrik Borg Elsa Trolle-Önnerfors Johanna Roos Strömstads tingsrätt Området

Läs mer