H ankeiten. Eva Liljeblom: Högskolan behöver mer forskning. Hur miljövänlig är studentkåren? En sommar i finansvärldens virvel

Transkript

1 03/2010 H ankeiten Svenska handelshögskolans studentkår Eva Liljeblom: Högskolan behöver mer forskning Hur miljövänlig är studentkåren? En sommar i finansvärldens virvel

2 CHEFREDAKTÖR Isabell Mattsson REDAKTÖRER Carolina Hammarén Henrik Arlander FOTOGRAFER Max Edin LAYOUT Maria Sandberg Sara Brännäs INNEHÅLL Ledare Styrelsens hälsning Resurserna för studierådgivning räcker inte 9 ÖVRIGA MEDVERKANDE Mikko Toukkari Cecilia Lillja Jean-Paul le Doux Hannu Sääskilahti Emil Korhonen Michaela von Wendt Torkel Tallqvist Richard Varis 12 Rektor Eva om Hankens framtid PÄRMFOTO Max Edin ANSVARIG UTGIVARE Svenska handelshögskolans studentkår En sommar i finansvärldens virvel Green Office - Hanken vs. kåren Master student - a reason to come to Finland Kolumn: att vara hankeit Så avnjuts en cigarr Kolumn: kårminnet Sanduddsgatan 7 A, II vån HELSINGFORS UPPLAGA 2150 TRYCKERI PAGROUP 24 OffRoad advertising out of the box Kolumn: näringslivet Sefe + Niord 2 Hankeiten 03/2010

3 Vad är hankeitanda? TEXT Isabell Mattsson FOTO Max Edin En ny höst har inletts och en ynklig och skrynklig skara gulisar introduceras åter till kåren. Dessa nya studerande kan, precis som vi som tidigare inlett vår bana i ekonomins underbara värld, med stolthet i rösten kalla sig hankeiter! En gång Hankeit, alltid Hankeit - så lyder titeln på studentkårens 100-årshistorik. Det är samtidigt en beskrivning för den anda som finns bland alla som någon gång gått på Hanken. Jag har hört det sägas att få utexaminerade har så starka band till sin högskola som Hankens alumner se bara på hur lyckad fundraisingkampanjen varit - och förstås vet ju att hankeiterna alltid kommer att ordna de bästa festerna och ha roligast tillsammans. Men, då man försöker beskriva vad det är som gör att hankeiter har en så speciell gemenskap är det svårt att formulera sig vad innebär det ens egentligen att vara hankeit? För att elaborera kring detta tar jag hjälp av en anonym diskussionsöppning på ShsWeb som innehåller följande punkter: - Inledande kö/vip kö. Varje år är det samma sak: klockan 11 en lördag i september vill några hundra hankeiter in på Casa för att festa natten lång. Även den mest väluppfostrade hankeiten tappar i detta skede vett och etikett och citat som Jag har VIP, Vet du inte vem JAG är?! och Vet du inte vem MIN PAPPA är?! hörs från höger och vänster och allmänt kaos råder. Nästa dag klagas det på att CN suger - Vem sku du pane o vafföö. Det är ingen hemlighet att Hanken är en äktenskapsförmedling så oavsett om du planerat det eller inte så kommer du förmodligen att ha intima möten under din Hanken-tid och utexamineras med ring på fingret. - Broilern i ugnen. Jag vet inte varifrån detta kommer eller vad det betyder och knappast vet någon annan av dagens hankeiter det heller. Men det hör ihop med ShsWeb och hankeiter ändå. - Lösenord till EMS. Hankeiter är urusla på matte, det är ett konstaterat faktum. Problemkurser är upphämtningsmatten, EMS, FUM, redovisningens grunder och fin&in. Och hankeiter är urusla på att följa regler (ShsWebs diskussionsregel nummer 6: Fråga inte efter lösenord), - Var är fotona från jatkona. Jag har tagit bilder från olika fester och konstaterat att när andra (exempelvis KY:are) täcker för ansikten och vänder sig bort, öppnar Alla hankeiter har pengar, hälften är adliga och tillhör i allmänhet bättre folk hankeiten en knapp till på skjortan, intar position och visar upp sin bästa sida. Att bilderna syns för hela världen efteråt är inget problem för gemene hankeit. - Herr & Dam vs. Ylonz. Valet är alltid lika svårt: att tävla mot teknologer eller delta i vild finmiddag med smoking, svenskar och skumpa? - ÅFK/årsfesten/budgeten. Universums bästa fest och mest välklädda härjande lockar mången hankeit. Men hur fasen är det möjligt att några glas skumpa, tre rätters middag, ett par snapsar och vinglas, två band, busstransport, dekorationer, nattmat och en fantastisk fest i allmänhet kostar mer än 50 euro? ÅFK måste ju helt enkelt fara på södernresa för den enorma mellanskillnaden de får (Jag hoppas du läser ut min sarkasm i detta) - Finlandssvenskar, Hanken, nyrika vs. pöbeln. Alla hankeiter har pengar, hälften är adliga och tillhör i allmänhet bättre folk. Dessa fördomar om hankeiter späds ivrigt på framför allt av hankeiterna själva. Jag är övertygad om att hankeiter äger självironi och sarkasm som ofta misstolkas för högmod istället för humor. Eller detta är min övertygelse åtminstone, kanske jag missförstått allt. Summa summarum: hankeitandan handlar om återkommande traditioner, fantastiska fester som alla vill vara med på, en egen jargong och humor framför allt på ShsWeb och en tro om att fyrk finns och mer kommer (oavsett om fyrk de facto finns eller inte). Till alla gulisar säger jag: välkommen till gemenskapen! Med god hankeitanda, Isabell Mattsson LEDARE 3 Hankeiten 03/2010 3

4 VIA Leaders Forum XI Skickliga strategiska drag & snabbt verkställande Unik sammankomst med världens toppförmågor i Mässcentrum KEY NOTE SPEAKERS VIA Leaders Forum samlar världens främsta experter på ledarutveckling och innovativt tänkande till Finland redan för 11:e gången. Johan Bygge CFO, Investor AB Det lönar sig att vara på plats då Europas skarpsyntaste Blue Ocean-strateg, konkurrensutvecklingens främsta visionär, världens ledande tolk av datateknologi, specialist på framtida konsumentbeteende och expert på resultatinriktad verksamhet delar med sig av hemligheterna kring framgångsrik ledarskapsutveckling. W. Chan Kim Professor, INSEAD, Blue Ocean Strategy Institute Guy Crawford CEO, Jumeirah Group Tero J. Kauppinen CEO, VIA Group Don Tapscott Doktor, ngenera Insight Sauli Niinistö Riksdagens talman Bekanta dig med hela programmet och anmäl dig nu! Stéphane Garelli Professor, IMD & University of Lausanne Peter Nyman Konferensens ordförande Arrangör: Samarbetspartners: 4 Hankeiten 03/2010 VIA Leadership Academy

5 Alla vägar leder till Hanken? TEXT Mikko Toukkari FOTO Max Edin Hösten har kommit, det är ett faktum. Ett tecken är att Hankens korridorer fylls av nya begåvningar som lär sig att debet finns på fönstrets sida, att jämvikt är ett tillstånd där utbud möter efterfrågan näringslivets framtid skrattade vi skämtsamt som gulisar hösten Kanske fanns det, trots allt, en gnutta sanning i yttrandet. Ett är dock säkert, under 2000-taltet har Hanken bevittnat en märkbar utveckling i rätt riktning. Låt mig elaborera. I år godkände högskolans styrelse en långsiktsstrategi vid namnet Hanken Utan att spara på lovord stipulerar Hanken sig som en genuint internationell och forskningsintensiv handelshögskola, med starka nationella och internationella allianser. Dessutom bär Hanken sitt sociala ansvar, idkar starka kontakter till näringslivet etc. you get the point! Hur påverkar detta dokument då studerandes vardag? Utan att förlora mig i lovordens underbara värld tangerar jag några centrala aspekter med tanke på Hankens framtid: (dilemmat med) forskning och undervisning, internationalisering samt Hankens attraktivitet. Hurdant är samspelet mellan forskning och undervisning? I en intervju i Forum för Ekonomi och Teknik ( ) lyfter rektor Eva Liljeblom fram behovet att stärka forskningen på Hanken och hon har rätt. För att vara ett ledande universitet behöver Hanken starka forskningsintensiva enheter; idag vilar ansvaret i alltför hög grad på en del bärande krafter. Det sagt är undervisningen ett moment i högskolans ekosystem som kontinuerligt bör utvecklas ur ett studerandeperspektiv! Även Hanken har insett att dagens kursutvärderinsgblanketter är långt ifrån ett adekvat verktyg i syfte att utveckla undervisningen. På den fronten har Hankens strategiska linjedragning att gå in för internationella ackrederingar mycket positiva implikationer. AACSBackrediteringsprocessen och Assurance of Learning-principerna kommer att lägga sin prägel på utvecklandet av undervisningen under de kommande åren det är säkert. Internationalisering har blivit ett, ofta citerat och även utnyttjat, modeord. På den fronten har Hanken verkligen stått bakom sina ord, inte minst genom introducerandet av det obligatoriska utbytet vilket är ett utmärkt beslut! En utlandsvistelse är inte endast en stark komponent i Hankens utbildningsportfölj, utan även en otroligt lärorik upplevelse; det är framför allt studiepoäng för livet som en enskild studerande hämtar med sig hem från världen. Hur är det med Hankens attraktivitet idag? Antalet sökande har ökat både till den integrerade kandidat- och magisterprogrammet samt till de engelskspråkiga magistersprogrammen vilket är ytterst glädjande! Som en stor utmaning ser jag dock Hankens förmåga att i framtiden attrahera och bibehålla de bästa studerandena; en ledande handelshögskola behöver även de ledande studerandena! Det räcker helt enkelt inte längre att vi är världens bästa finlandssvenska handelshögskola. Det är en utmaning som saknar enkla lösningar. Alla de ovan nämnda aspekterna ger oss orsak att med stolthet vara en del av brandena Hanken och Hankeit. Vår högskola är långt ifrån perfekt och har en stenig väg framför sig men visar tecken på ett starkt momentum. Det är ett faktum. Mikko Toukkari är Studentkårens ordförande och medlem av Hankens styrelse STYRELSENS HÄLSNING Kårföretag Kårsponsor 5 Hankeiten 03/2010 5

6 Därför ser Aktias paket för under 27-åringar ut som det gör. Skräddarsy ditt eget paket: Heltäckande Hemförsäkring för 0,17 /dag Det gör bara 63 i året. Vid behov kan du komplettera den med vår reseförsäkring. Internetbank för webbgenerationen Visa, vars motiv du kan planera själv Läs mera på adressen Tidsbokningar också på * *från linje 0,08 /samtal + 0,06 /min., från mobiltelefon 0,08 /samtal + 0,17 /min. Hankeiten 03/ fast Studielån Miljövänlig e-faktura Fondsparande för att uppfylla dina framtidsdrömmar

7 Studiebyråns resurser räcker inte för att ge alla hankeiter råd och stöd TEXT Isabell Mattsson För ett år sedan skrev Hankeiten om hur högskolan skulle införa ETAPP-systemet. F ör ett år sedan skrev Hankeiten om det nya ETAPP-systemet som högskolan skulle införa. Detta system skulle koppla samman antalet studiepoäng med förlöpt studietid så att Studiebyrån skulle kunna hjälpa dem som halkar efter i studieframgång. I somras nåddes redaktionens öron av ett rykte om att systemet skulle slopas för att så mycket som hälften av alla nya studerande inte skulle klara ens den första etappen. Stämmer det här ryktet? ETAPP-systemet har aldrig tagits i bruk vid Hanken, men vi kollade under det förra läsåret hur det skulle fungera här. En onödigt stor del skulle fastna enligt de studiepoängsgränser vi uppställt i testomgången. Min åsikt är att vi måste ompröva de definierade gränserna, det är ingen idé att fånga upp dem som inte har problem i studierna eller inte behöver stöd. För tillfället ligger projektet på is, förklarar Studiebyråns chef Tove Ahlskog-Pursiainen. För tillfället finns det ingen konkret plan för hur arbetet ska fortsätta, men Tove hoppas på att systemet kan tas i bruk redan nästa läsår. Just nu har dock Studiebyrån fullt upp med läsårets start och utredningar får vänta till vintern/våren. Mindre personal Ett annat rykte Hankeiten hört är att Studiebyrån fått mindre resurser, vilket kan påverka studierådgivningen. Sen årsskiftet har vi en person mindre i personalen. Detta var en projektanställning som vi anhöll om att få ersätta med en befattning tillsvidare, men det beviljades inte. Bakgrunden hittas framför allt i högskolereformen: tidigare har Studiebyrån med projektmedel från Undervisningsministeriet kunnat anställa en eller två personer för viss tid. Även om dessa medel ansökts på årsbasis har det i praktiken handlat om att man fortlöpande kunnat räkna med en till två personer till i personalen. Sedan årsskiftet och reformen finns alltså inte denna möjlighet och Hankens budget är tajt driftsmedel har i allmänhet dragits ned. Det är kalla finansiella faktorer som är orsaken. Har ni möjlighet att ge alla hankeiter studierådgivning? Nej. Det beror förstås på hur man definierar studierådgivning, rör det sig om fem minuter eller en timme? Medeltiden för ett besök är tjugo minuter och utgående från detta finns det inte tidsresurser för att ge alla studerande rådgivning. I och med att högskolan nu inför utlandstermin som en del av examen, strängare krav på att alla prestationer avlagts före kandidat- och magisteravhandling osv., kan man ju tänka sig att hankeiter har större behov än tidigare att få rådgivning. Studiebyrån har i praktiken märkt av detta redan: Denna höst är det exceptionellt många som söker rådgivning och sommaren igenom var det många studerande som kontaktade oss. Vi hann knappt komma tillbaka på jobb nu på hösten förrän vi hade kö. Denna stress och oro bland studerande är ett aktuellt diskussionsämne inom studie- byråns personal: När det i allmänhet talas om försnabbade studier, talar vi om behovet att lugna ner de studerande. Man räknar med att Hanken kommer att komma i ett bättre ekonomiskt läge på lång sikt, men ännu 2011 kommer Studiebyrån knappast att få något tillskott i resurserna. Vi försöker istället förenkla processer och se var man kan spara tid genom att ha enklare lösningar än tidigare, och när högskolan inte längre är statlig finns det saker som inte längre måste göras på ett visst sätt. Vi försöker också bättre känna till verksamheten inom olika enheter så att studerande inte ska behöva springa från ett ställe till ett annat utan hänvisas rätt direkt. Tove har framför allt ett tips att ge hankeiter för att förbättra situationen för alla: Det gamla vanliga: läs på. Leta först själv upp information, i praktiken främst på webben, så vet du bättre vad du faktiskt behöver fråga och vem du ska vända dig till. Då du inte vet vem som sköter ärendet: gå först till ServicePunkten, därifrån styrs du rätt. Ju bättre detta fungerar, desto effektivare sköts resten. Till detta hör dock att webben alltid borde vara up-to-date men Tove medger att man även här har svårt att hinna med Innan intervjun avslutas berättar Tove att hankeiter i framtiden kan få nya sätt att följa upp studierna i WebOodi, och med dessa ord lämnar vi saken åt sitt öde, med en förhoppning om att ingen hankeit råkar i någon studie- och rådgivningsrelaterad katastrof l 7 Hankeiten 03/2010 7

8 8 Hankeiten 03/2010

9 Hur bor de nya hankeiterna? TEXT & FOTO Isabell Mattsson Gallup TEXT & FOTO Cecilia Lillja 1. Hur bor du? 2. Hur mycket betalar du i hyra? 3. Hur hittade du din lägenhet? Den som följt med nyhetsrubrikerna under sommaren och hösten har förmodligen märkt att ett återkommande tema är bostadsbristen. Många studerande köar till bostäder i Helsingfors, men också på andra orter som Borgå och Vasa är det brist på studerandebostäder. En allvarlig sak är det att utbytes- och internationella studerande inte fått tak över huvudet på grund av att deras antal ökat och för att bostadsproduktionen släpat efter. Även Hankens internationella studerande, som vanligtvis ska garanteras bostad, har stött på otrevliga överraskningar i form av namn som strukits från kölistor (se nästa sida) eller att helt och hållet sakna bostad då de anländer till Finland. I studentbladet nummer 11 kunde man dessutom läsa om hur utbytesstuderande bor på campingplatser och i nödinkvartering. På denna och de följande sidorna kan ni läsa mer om bostadsläget bland hankeiter: vi har gjort en gallup bland gulisar och vi har även haft tur att få titta in hos två nya studerande (att båda bor i Kontula är en slump). Rasmus Musse Savander 1. Bor ensam på hyra i främre Tölö Hittade lägenheten via en släkting. Alexandra Erling 1. Bor i Tölö. 2. Betalar inte hyra. 3. Fick lägenheten via föräldrarna. Camilla Martin VAR Gårdsbacka HUR Rum (12,2 m2) i delad lägenhet (totalt 76,5 m2) HYRA 254 Bero Persons 1. Bor ensam i en etta på Skatudden ,90 3. Via mostern som bor i samma hus. Linda Holmström 1. Bor ensam i Tölö Satte en annons i Kyrkpressen, fick kontakt efter 1 vecka. Fick välja mellan några alternativ, gick mycket smidigt till! 9 Hankeiten 03/2010 9

10 Henrik Toukkari 1. Bor med brorsan i en tvåa i H:fors Hittade lägenheten på oikotie.fi. Michaela Andersson 1. Bor med familjen i Grani Byggde huset. Valter Huldén 1. Bor på hyra med 2 hankeiter i en femma (som är en labyrint) Kusinen blev färdig från Hanken, flyttade ut och Valter flyttade in. Camilla hittade sin bostad genom HOAS - Helsingin seudun opiskelija-asuntosäätiö. Hennes behov av bostad var stort då hon ursprungligen är från Vasa, så efter att ha fyllt i blanketten ringde hon några gånger till hududkontoret. Jag satte kanske lite stress på dem, och efter två tre veckor fick jag bostad. Jag kollade först på privata marknaden men det var förstås dyrare. Jag tänkte att HOAS säkert är bra eftersom de har studerandebostäder. En osäker sak var hur det skulle fungera att bo tillsammans med två okända personer: Det visade sig att båda två är trevliga och vi funkar bra tillsammans. Vi har inte köpt så hemskt många saker dubbelt utan har en dammsugare och liknande som vi lånar av varandra. Vi hjälps alla åt att städa en gång i veckan och ser till att alla plockar upp efter sig. Hur länge tänker du bo här? Jag vet inte, men har nog tänkt att det ska vara tillfälligt. Jag är medlem i Vasa Nation och har ställt mig på deras kölistor. Högst ett år kanske. För- och nackdelar med Camillas bostad + Det delade utrymmet är oväntat stort och i köket finns det mycket förvaringsutrymme. + WC och dusch är i skilda utrymmen så det blir ingen köbildning på morgonen. + balkong + garderoberna fanns på plats från början (Camilla hade trott att det skulle vara helt tomt) + kämppisarna + billig + bra kollektivtrafik, bostaden ligger nära metron det är ganska kallt i bostaden och inget händer fastän de ringt och sagt till om detta bostaden ligger långt bort, ca 11 km från centrum. Man vill inte fara fram och tillbaka till centrum många gånger på en dag lyhört: man hör grannarna bra det fanns inga möbler från början och var ganska kalt, helt enkelt upp till de boende att möblera Emil Jansson 1. Bor i kimppakämppä i Mejlans Familjen fixade bostaden. Charlotta Välimäki 1. Hemma med hundarna, mamma och syrran Hittade lägenheten genom bostadsförmedling. TEXT & PHOTO Jean-Paul le Doux I am Paul, a 24-year-old exchange student from the Netherlands. In January I decided it would be fun to study abroad for a few months. Do not ask me why, but at a sudden point I decided Finland would be the best place to go to. Finding a living space is extremely hard in a country you do not live in yet and which language you do not speak. Luckily Hanken has a contract with HOAS that guarantees a living space for all exchange students to Hanken, or so I was told. In April I filled in the application through the HOAS website with the strict notion given by HOAS that says: Wait patiently for us to contact you for a room, do not try to contact us, it will not help you. Patient and following as I am I waited for months. A few weeks before departure my patience was running out so I decided to give HOAS a call, the response was all the same: be patient. In the last week before my departure to Finland I still did not have a room, so I gave Hanken a call, they would solve it. Surprisingly enough Hanken found that HOAS removed me from the list of students who required a room months before that, a mistake in the system; and from the stories I have heard after that I am definitely not the only one who had failed the guarantee. Last minute they arranged a room for me, unfortunately not in the neighborhood Harustie, where all other Hanken exchange students live. The student room I live in is located in Kontula, not the best neighborhood in Helsinki I was told, and I think that is even an understatement. I have heard several Finns speak of how unsafe it is supposed to be here, and that walking around at night alone is definitely not a wise thing to do. But I guess since I am Dutch my safety feeling is a bit different from yours, as it looks like a fine neighborhood to me. The thing is I did not really have a vote in which room I would get and definitely not in what area it should be located. Or as both 10 Hankeiten 03/2010

11 Broaden your perspective Apply for International Internship in Spring and Summer 2011! This is not practice it s real. Join an international consulting team for 8-12 weeks. Work with exceptional people and learn from them. McKinsey s International Internship gives you the chance to challenge yourself. This is not just another internship it s the start of your career! With any questions, please contact Merja Kolehmainen, merja@mckinsey.com or Entrusted (detail). Vesa Pesonen. The program is intended for students with more than 150 credits and the application period ends on October 22, To apply, please visit and select Helsinki Recruiting Hanken and HOAS so nicely put it: be happy you have a roof above your head. Each exchange student pays the same amount of 389 euro s per month, regardless of the size and location of the apartment, some get lucky and some do not. The room itself looks like any other exchange student apartment, very basic and very grey, it does not provide the comfort that you are probably used to and a TV or a couch is a luxury I suddenly realize. But then again, I will not spend much time in here anyway. Another surprise was waiting for me when I arrived, or better said not waiting for me because the bed did not have any blankets or pillows, so yes the first night was cold (thank God for IKEA). By now I have been living in here for around one month, I got accustomed to the apartment and it already feels like home. Like said the neighborhood is by far not as bad as its reputation would let you suspect, the only real problem is it distance from the city centre. Jean-Paul le Doux LOCATION Linnoituksentie (Kontula) SIZE 12.1 m2, the entire apartment is 75.5 m2. RENT 389 euros per month (electricity and water included) 11 Hankeiten 03/

12 12 Hankeiten 03/2010

13 Eva Liljeblom fyller rektors hatt med styrka PORTRÄTTET TEXT Isabell Mattsson FOTO Max Edin Rektor Eva Liljeblom inledde sin akademiska bana som studerande vid Hanken 1976 och blev färdig ekonomie magister Sin doktorsexamen fick hon 1989, varefter hon spenderade några år på Handelshögskolan i Stockholm. Hon återvände till Hanken när hon fick en professur och har under de 17 senaste åren varit föreståndare för institutionen för finansiell ekonomi. Bland hankeiter har hon kanske gjort sig mest känd som studentkårens inspektor, en post som hon hade i lite på sju år före hon åtog sig rektorsämbetet. Att bli rektor för Hanken har dock inte varit någonting som Eva eftersträvat som någon höjdpunkt i karriären. Hennes första svar då hon blev tillfrågad att ställa upp i rektorsvalet var ett klart nej, eller snarare Herregud, aldrig i livet enligt hennes egen formulering: Jag var mitt inne i en väldigt produktiv forskningsperiod och publicerade ganska flitigt, och har fortfarande ganska många projekt i olika arbetsskeden som jag försöker bearbeta vidare, så rektorsjobbet som administrativt jobb verkade ganska avlägset. Det som fick Eva att ändra sig var att hon insåg att rektorskapet kunde innebära mer tid för olika forskningsprojekt. Under mina 17 år som prefekt har jag varit nästan överkörd med en massa administrativa uppgifter vid sidan om undervisning, forskning, forskningsadministration, handledning av doktorander, fortbildning och så vidare. Jag började se att jag kanske till och med får lite mänskligare tillvaro när jag har allting mer koncentrerat och när jag blir av med ganska många andra uppgifter som jag haft under så lång tid. Sen är det ju nyttigt att någon gång byta arbetsuppgifter. Eva har planer på att kombinera forskning och rektorsämbete, vilket har väckt intresse både inom och utanför högskolan: Hyvä yritys, good try har andra rektorer sagt åt mig. Saken är den att jag alltid jobbat väldigt mycket mer än normal arbetstid och jag har inte på åratal hunnit forska på dagtid över huvud taget. Jag har forskat på kvällar, veckoslut och sommarsemestrar, jullov och påsksemestrar och skrivit papper på de mest underliga tider. Det finns ju ändå 24 timmar i dygnet och ibland klarar man av att sova bara sex timmar. Jag räknar med att jag kommer att ha relativt mycket tid, kanske till och med mer än förr, att jobba kvällar och veckoslut. Eva säger att hon inte har blivit rektor för att reformera högskolan och driva igenom stora förändringar, men utveckling ska självklart ske: Hanken ska utvecklas vidare i de spår Hanken redan är inne på, det vill säga internationalisering och förstärkning av kvaliteten på högskolans forskning och undervisning. Speciellt på forskningsfronten finns det ganska mycket att göra ännu, vi har väldigt goda forskningsframgångar på många institutioner men vi har också haft en situation då arbetsbördan på institutionen har varit så stor att forskningen tyvärr blivit i andra hand som jag nu sade har jag forskat på kvällar och veckoslut för att hinna med det och det är klart att de som har familj kanske har andra intressen kvällar och veckoslut. När arbetsbördan är så stor är det svårt att presentera framgångsrik forskning, men det är ändå det som vi borde göra för att lyfta fram ett universitet. Vi måste jobba med incentiv och titta på incitament, processer och eventuellt arbetsstrukturer som möjliggör att vi är attraktiva när det gäller att behålla 13 Hankeiten 03/

14 och attrahera goda forskare, och också rekrytera internationellt. Eva ser att dessa målsättningar vad gäller forskningen också gynnar undervisningen: Man kan inte ha en tillräckligt up-to-date eller hög nivå på undervisningen om den inte är forskningsbaserad annars kan du ju läsa ekonomi från Wikipedia. Hanken strävar efter att ge sina studenter sådana kunskaper och färdigheter att de på arbetsmarknaden kan övertyga arbetsgivaren om att de har sådana kunskaper som det lönar sig att satsa på, och att de också har förmågan att utvecklas och ta in nya kunskaper. Det kräver ett visst vetenskapligt tänkesätt och behärskande av verktyg, för att bibehålla utvecklingsmöjligheten också senare i arbetslivet. Vad ser du mest fram emot i rektorsämbetet och vad kommer att vara tuffast? Mest fram emot ser jag att just tillsammans med institutionerna få utveckla nya incitament och fundera på nya processer som kan göra Hanken ännu mer på fronten när det gäller att erbjuda kunskapsbaserad utbildning och forskning. Utmaningarna är många: En är naturligtvis den ekonomiska situationen Hanken är en liten enhet som är väldigt beroende av statsbudgeten. Frågan är hur statsbudgeten kommer att se ut i framtiden; kommer anslagen till universiteten att växa, i vilken takt och så vidare. Hanken har en framgångsrik fundraising, men den har ju varit tilltänkt att stöda specialsatsningar. En annan utmaning är att Hanken är relativt liten i förhållande till andra universitet i Finland. Det har ju gått en konsolideringsvåg som har lämnat Hanken i det tillstånd vi nu är stolta över den enda fristående handelshögskolan i Finland. Men att vara fristående kan ju också vara ett hot i sådana lägen där vår huvudfinansiär eventuellt anser att det fortfarande finns för många högskolor i Finland. Är sammanslagning med något annat universitet ett framtida scenario för Hanken? Vi har profilerat oss som en autonom, fristående handelshögskola och det är något som vi siktar på att Hanken också i fortsättningen ska vara, däremot försöker vi med olika samarbetsnätverk kompensera för den disadvantage of scale som vi eventuellt har på grund av vår storlek. Vi har varit väldigt framgångsrika i våra nätverk, både i Helsingforsregionen och i Vasaregionen, precis som inom våra internationella nätverk. Var vill du att Hanken står om 10 år, vad ska Hanken innebära? Hanken borde innebära en ännu mera internationellt stark handelshögskola, antagligen kommer vi att ha ett större antal internationella studenter. Jag hoppas att Hankens magisterprogram är internationellt attraktiva och sen naturligtvis att vi väl genomfört den här obligatoriska utlandsterminen så att Hanken också är Finlands mest internationella handelshögskola vad gäller studentmobilitet. Och sen kommer vi antagligen att ha fler utländska toppforskare på Hanken utan att för den skull ge avkall på att ha en fullt tillräcklig mängd med undervisning på svenska vi har ju ett helhetsansvar för den svenska utbildningen, men i ett läge där nästa 100 % av facultyn är svenskspråkig så är vi ju långt ifrån en situation där det engelska inslaget skulle börja störa. Jag kommer nog att skämta om Arnold också i framtiden. Vilken profil vill du hålla i förhållande till studerande jämfört med när du var inspektor? Nå, antagligen likadan profil, inte har jag funderat på det Jag är för ganska låga organisationsformer, jag vill inte vara alltför avlägsen. Men det är klart att tiden är den begränsade faktorn, ofta har jag en sådan minuttidtabell att jag därför inte är anträffbar. En av de fina sakerna med Hanken är, att eftersom vi är en så liten högskola så har vi inte kunnat bygga upp diverse byråkratiska mellansteg och jag tycker att vi ska försöka bibehålla en låg organisation och en mycket informell atmosfär. Tänker du delta lika flitigt som tidigare i studentkårens fester och evenemang? Åtminstone så siktar jag på att göra det, att delta i årsfester både i Helsingfors och Vasa, om det inte finns väldigt märkvärdiga skäl att inte göra det. Men det är klart att jag kanske får lämna Mantan lakitus åt en ny inspektor. Förutom de här festerna, var kommer hankeiter att kunna se dig, var kommer du att röra dig? Jag är mycket på Hanken, men min tidtabell är sådan att jag har det ena mötet efter det andra. Jag äter också inne i mitt rum för att jag inte är van med långa luncher och brukar använda tiden effektivt där också, så tyvärr tror jag att vanliga hankeiter inte kommer att se alltför mycket av mig - men jag tror att de inte heller tidigare har sett så mycket av mig utöver föreläsningar och de gånger jag deltagit i studentkårens verksamhet som inspektor. Jag har alltid haft ett väldigt uppbokat schema dagtid. Kan man ge feedback om Hankens administration? Den naturligaste kanalen är att man skickar feedback via studentkårsrepresentanterna och jag träffar regelbundet dessa på rektorskaffe. Jag måste tyvärr säga att också min är crowded, jag börjar dagen med att radera ungefär 200 spam och andra reklambrev, så jag hoppas att gemene hankeit inte börjar skicka åt mig, för det finns en risk att jag raderar sådant som jag inte känner igen. Jag har helt enkelt inte förmåga att öppna mail utöver dem som jag vet att berör mig och jag vill utnyttja min tid effektivt. Som inspektor och i studentikosa sammanhang har Arnold Schwarzenegger varit din följeslagare. Hur kommer det förhållande att officiellt se ut nu när du är rektor? Det händer förstås ingenting på den fronten, han är visserligen på golvet (Eva har ett porträtt av honom stående lutad mot en vägg) för att han är för tung för att hänga på väggen. Jag kommer nog att skämta om Arnold också i framtiden. 14 Hankeiten 03/2010

15 15 Hankeiten 03/

16 En vardag präglad av 100 timmars arbetsveckor, pengar och en av Europas mest fartfyllda städer dessa är ingredienserna inom den ofta mystikbundna investment banking-branschen. Vad allt innebär vardag och verklighet inom skyskrapornas och möjligheternas förlovade värld? Jag sitter med min kollega Alex i ett mötesrum en sen fredagskväll solen färgar horisonten granitröd. Samtidigt som vi äter middag (läs: dagens sista måltid), förtvivlade om vi någonsin lämnar marmorgolvens underbara värld, finner vi en viss charm i den nya realitet vi nu är en del av. Diskussionen genomsyrar allt från en viss bitterhet över att åter jobba hela veckoslutet till drömmar om en MBA från Harvard. Ett är dock säkert: investment banking är en egen liten värld; en värld som är både belastande och belönande, frustrerande som fascinerande samtidigt. Vi slukar i oss maten för att skynda oss tillbaka till dataskärmen just perfekt! Det är en överväldigande känsla att för första gången se det skyskrapdominerade landskapet, att se kostymklädda män färdas längs gatorna med samma frenesi som när en kvartettorkester stämmer upp instrumenten och att känna att man står på tröskeln till något nytt. Höga förväntningar och en viss osäkerhet sammanflätas till en känsla av något stort samtidigt som man känner sig på något sätt liten och obefintlig ute i den stora världen. Många drömmer om en karriär inom investment banking utan att egentligen veta vad det går ut på jag var en av dem. Vardag(?) Jobbar man på riktigt timmar i veckan? Svaret är att vid behov (läs: för det mesta). Som juniorbankir har man inte särskilt mycket att säga till på den fronten man lever enligt det som efterfrågas. Efter att man inser att det som bäst (eller värst) återstår knappa 70 timmar i veckan för att 16 Hankeiten 03/2010

17 London, baby! Mikko Toukkari jobbade som sommaranalytiker på Credit Suisse investeringsbanksavdelning i somras. sova, ha (något av) ett socialt liv och avslappna är det enkelt att dra slutsatsen: vardagen dikteras av arbetets behov. Att ytterligare festa loss en natt i veckan är (förutom ett oundvikligt faktum) ett effektivt sätt att minska kroppens återhämtningsmöjligheter. Å andra sidan var rusningstiden på det lokala undret London Underground (det nätverk som förflyttar miljontals människor till arbete varje dag) aldrig ett problem. Det lär vara helt omöjligt under rusningstid, något jag aldrig fick uppleva. Lyckligtvis (eller oroande nog) går det att anpassa sitt liv enligt en vardag som mellan och spenderas på arbetsplatsen. En sommar i finansvärldens virvel Vad gör en investment bankir? En utmärkt fråga! Någon kärnfysik är det inte direkt fråga om under de första åren: det är att söka data, uppdatera PowerPointpresentationer och Excel-modeller samt vid behov allt mellan himmel och jord (exempelvis inskannandet av dokument). Det är tempot, kravet på kvalitet och förmågan att jobba med flera projekt parallellt som ger arbetet dess djupdimension. Oberoende om det är mitt i natten och du knapp sovit på flera dygn, förväntas du leverera snabbt och med precision två krav som inte precis vill gå hand-i-hand. Den första uppgiften jag fick var något i stil med att: Här har du en lista på sju banker. Jag vill ha följande data på kvartalsbasis för åren : AuM mängderna segmenterade enligt (i) värdeökning (minskning) av placeringsmedel (ii) inflöde av nytt kapital och (iii) effekten av företagsförvärv. Utöver detta vill jag ha dessa fyra relationstal. Häftigt(!) var antagligen min första reaktion men för det första vad i all världen står AuM (Assets under Management) för? Och presenteras data i någon form av standardiserat format eller skall jag gräva igenom alla balansräkningens fotnoter (det visade sig att balansräkningens fotnoter var det rätta svaret)? Tiotals kaffekoppar, flera sena nätter och alltför många fotnoter senare var Excel-filen äntligen färdig. Tack och lov för Starbucks! Till vilken nytta i allt detta var då min utbildning i finansiell ekonomi på Hanken? Kemi, fornnordisk historia eller finansiell ekonomi? Att börja jobba på en investeringsbank och inte ha en blåblekaste aning om vad en balansräkning är eller vad förkortningen EBIT (Earnings Before Interest and Tax) står för kan verka absurt men verkade stundvis vara snarare en regel än ett undantag. Intressant nog är det universitet som står på CV:n, snarare än studieriktningen som väger i rekryteringsprocessen. Bland de absolut populärare universiteten inom training-programmet kan lyftas fram: LSE (London School of Economics), Wharton (USA), Oxford och Rotterdam (Holland). Programmet bestod av cirka 50 universitetsstuderande från Europas och Nordame- TEXT Mikko Toukkari FOTO Axel Toukkari rikas alla hörn. En verkligen väl diversifierad portfölj av unga, ytterst begåvade och ambitiösa studerande. Visserligen gav en bakgrund i finansiell ekonomi en viss fördel, men det känns i efterhand snarare som om inlärningen börjar på allvar först efter universitetsstudierna. Framför allt då en person med en bakgrund i teoretisk fysik blixtsnabbt inser sambandet mellan en förändring av konvertibla optioner och andelen utestående optioner, får en att fundera över nyttan av de ändlösa nätter man själv pluggat optionsteori på Hanken... Last words? Är det värt det de otaliga timmarna framför dataskärmen, bristen på både socialt liv och sömn? Jag vet, i all ärlighets namn, inte. Visst, arbetsdagar präglade av 15 hektiska timmar framför Excel och kritik för att formateringen är misslyckad låter inte som ett drömyrke. Arbetet är trots allt otroligt lärorikt, betalar mera lön en ekonomie kandidat överhuvudtaget borde förtjäna under sitt första arbetsår och erbjuder en stimulerande arbetsmiljö. Det är ingalunda en vardag präglad av models and bottles som (så skämtsamt) sägs, utan snarare (financial) models och (diet coke) bottles. Det är en vardag där man en lördagsnatt (01:00) finner sällskap på byrån (en stark konstrast till Hankens korridorer som tenderar att tömmas vid fyratiden på eftermiddagen), men samtidigt en vardag som öppnar otaliga dörrar. Det är en egen liten värld man paradoxalt nog antingen gillar eller hatar oftast både och. Klockan närmar sig midnatt. Jag får ett internt samtal det är Alex: Mate, how about Cuckoo (en nattklubb), right now?. En sekund av förtvivlan, kostymrocken på och plötsligt sitter vi ett gäng på fyra killar på väg mot centrala London. Det finns en viss grad av solidaritet bland sommaranalytikerna. Festen fortsätter långt in på nattens sena timmar. Det känns bra. Ända tills väckarklockan ringer tidigt nästa morgon; deadlines väntar inte. Med en mild huvudvärk styr jag näsan mot kontoret just perfekt! UPPLEVELSEN 17 Hankeiten 03/

18 Hanken på väg mot en allt grönare framtid TEXT & FOTO Hannu Sääskilahti Som en högskola som utbildar framtidens företagsledare har Hanken en viktig roll i främjandet av företagsansvar och hållbarhetsprinciper på ett regionalt, nationellt och internationellt plan. Hanken skall genom sin undervisning utbilda ansvarstagande och medvetna ekonomer och därmed bidra till ett hållbart samhälle baserat på integrering av ekonomisk, social och miljömässig utveckling. Så lyder Hankens strategi om hållbar utveckling, men vad betyder det i praktiken? Vad du kan göra Använd inte engångsmuggar, en återanvändbar kopp kan du köpa från Amica för 4,50e Promenera, cykla eller använd kollektivtrafiken när du rör dig Sortera ditt avfall, hemma och på Hanken Spara energi, släck lamporna efter dig Använd trappor istället för hiss Tänk på din konsumering Reagera när du ser att någon behöver påminnas Aktivera dig, vad tycker du att kunde förbättras? greenoffice@hanken.fi Delta, bli medlem t.ex. i WWF:s oljebekämpningstrupper Våren 2008 godkändes Hanken som första universitet i Finland som medlem, och skrev på FN:s principer för ansvarsfull ekonomutbildning - Principles for Responsible Management Education (PRME, logon som ni säkert sett på Hankens webbsida). För att ge studerande en möjlighet att utveckla sig i frågor angående företagsansvar och hållbar utveckling - samt att få detta bekräftat på sina examensbetyg - har Hanken från och med läsåret erbjudit en studiehelhet i företagsansvar. Studiehelheten består av kurser som specifikt inriktar sig på frågor rörande företagens samhällsoch miljöansvar (läs mer på hanken.fi/student/csr). Hösten 2009 undertecknade Hanken avtal med WWF om att bli ett Green Office. Det hela går i praktiken ut på att en organisation vill ta sitt ansvar och strävar till att minska på belastningen av miljön. WWF erbjuder hjälp med att se till att organisationen i början fyller ett antal krav för att få en så kallad Green Office-stämpel och att organisationen i längden strävar efter en ständig förbättring i sitt agerande för att ta miljön i beaktande. Inom ett år efter underteckning av avtalet har Hanken haft tid att skapa ett Green Office-team och att fastslå ett miljöprogram för de kommande åren. I praktiken innebär miljöprogrammet att olika funktioner ses över och förbättringsobjekt identifieras och omorganiseras på ett allt mer ekologiskt sätt. Hankens mål är att minska på elförbrukningen med 5 % och pappersförbrukningen med 10 % fram till slutet av år Det som i praktiken intresserar studerande är de konkreta sakerna som de berörs av. Den första helt konkreta åtgärden som de flesta säkerligen märkt var automatisering av dubbelsidig printning. Eventuellt har en del redan märkt att pappershanddukarna i toaletterna och belysningssystemet i huvudbyggnaden i Helsingfors automatiserats. Någon har kanske märkt att alla dato- rer i klassrummen automatiskt stängs av på kvällarna ifall ingen råkar sitta vid en och avbryta avstängningen. Den andra åtgärden många säkerligen kommer att märka av är motarbetning av engångskaffekopparna i matsalen. En vanlig dag går det omkring 350 stycken engångskoppar i Helsingfors. För personalens del har muggarna redan tagits ur bruk och Hanken letar nu tillsammans med studentkåren efter en bra lösning på hur behovet av engångskoppar åtminstone kunde minimeras. Åtgärderna kan till en början kännas som begränsningar men det är enbart frågan om attityd och vana. Ser man på det hela från ett större perspektiv så har man lättare att ta emot förändringarna. En del åtgärder är enbart positiva, men något som man bara inte tänkt på tidigare. Det finns t.ex. brist på cykelplatser utanför huvudbyggnaden i Helsingfors. För att underlätta läget för studenterna har en cykelställning skaffats för personalen på innergården och vid behov skaffas det flera. Ett gemensamt ansvar Det sägs att delat ansvar är inget ansvar, men i Green Office är det fråga om ett gemensamt ansvar. Speciellt avfallssortering är en viktig fråga som berör alla och är beroende av alla. Ifall en av oss som rör sig i Hankens utrymmen vägrar att koppla på hjärnan och tycker att bananskal är returpapper eller att folier hör till bioavfall förstörs hela avfallssorteringen. Så ta dig en fjärdels sekund att tänka på vilken typ av skräp du lägger vart. Det är inte svårt men har stor effekt. Samtidigt hjälper du Hanken att uppnå något vi alla kan vara stolta över. Ifall man inte vet så är blandavfall alltid rätt adress. Det är även alltid tillåtet att fråga. 18 Hankeiten 03/2010

19 följer studentkåren i högskolans fotspår? TEXT & FOTO Isabell Mattsson Så långt tillbaka som Håkan Hankeit kan minnas har det i SHS verksamhetsplan funnits en punkt som säger att Studentkåren tar sitt sociala ansvar och förespråkar hållbar utveckling. Speciell fokus ligger på det ekologiska ansvaret som styrelsen poängterar i hela sin verksamhet. Detta moment har återkommit år, efter år, efter år - utan att man kanske sett desto större åtgärder. Eftersom högskolan nu gått in för att vara Green Office ska vi nu kryssa av huruvida SHS har vidtagit de åtgärder som WWF föreslår för att förgröna kontoret. 1. Använd så ofta som möjligt datorer för att hantera dokument. Ta inte utskrifter i onödan och printa på båda sidorna. En stor del av kårens memon och interna dokument skickas runt per e-post och printas aldrig. IB har sett till att vi printar dubbelsidigt. BETYG Utmärkt 2. Aktivera energisparläge på datorer och andra kontorsmaskiner. Stäng av apparater i slutet av dagen. Datacentralen har sett till att alla datorer automatiskt stängs av kl. 9. Så många andra apparater finns det inte på Casa. BETYG Utmärkt 3. Spara energi på alla sätt som är möjliga. Om du vill kompensera de utsläpp som orsakas av din energikonsumtion ska du använda Gold Standard-projekt. Kårens lampor lyser 24 timmar i dygnet i princip året runt. Vad är Gold Standard? BETYG Underkänt 4. Istället för att arrangera affärsresor, försök arrangera video- och telefonkonferenser. Kompensera utsläpp orsakade av oundvikliga affärsresor. Kom ihåg Gold Standard. Kårens delegationsmöten sker för det mesta genom videokonferens. Styrelserna brukar åka fram och tillbaka emellanåt, det är svårt att delta i fester och andra evenemang genom video. Kompenserat utsläpp har kåren inte gjort. Vad är Gold Standard? BETYG Medelmåttigt 5. Träna på vägen till jobbet och använd kollektivtrafik. Utnyttja möjligheten distansarbete. Efter en snabb rundfrågning bland kåryrare kan det konstateras att endast en liten andel kör eget fordon till jobbet, resten har förmodligen inte råd att ha bil. Distansarbete när som helst på dygnet hör till kåraktivas vardag. BETYG Utmärkt 6. Ät vegetariskt. En titt in i kylskåpet tyder på att kåraktiva satsar på snabbmat. En svart banan och halvmöglig gurka hittas. BETYG Underkänt 7. Ge lokala tjänster istället för varor som affärsgåvor, incentiv och bonusar. SHS affärsgåvor består av årsfestgåvor till andra organisationer. Kåraktiva får inte lön för arbete utan istället VIP till Casa och inbjudningar till interna fester. Räknas detta som lokala tjänster månne? BETYG Medelmåttigt 8. Försök att vara sparsam, återanvänd och återvinn. Sortera kontorsskräpet. På kåren samlas enorma mängder skräp (= kläder, konstiga gåvor, dekor, tomma/fulla flaskor, prylar). Mycket av detta återanvänds, kvarglömda saker som inte avhämtas förs till UFF och sedan september finns det olika kärl för sortering av sopor, även om de inte används helt rätt BETYG Gott 9. Köp de mest ekovänliga produkterna och tjänster som finns till buds. Favorisera hyra och leasing. Kårens dilemma är att fyrk inte finns i oändliga mängder, så oftast köps det billigaste man hittar. Hyra och leasing är inte alternativ eftersom minnet är för kort för att man ska komma ihåg att man faktiskt hyr och inte äger. BETYG Underkänt 10. Agera på ett miljövänligt sätt på fritiden också! Efter ytterligare en gallup bland kåraktiva så kan det konstateras att det miljövänliga agerandet hemma varierar. En kommentar är att det finns så dåligt med sopsorteringsstationer i stan. BETYG Medelmåttigt Som sammanfattning kan man konstatera att kåren ligger någonstans mitt i skalan på hållbar verksamhet. Många åtgärder har dock inte kåren tagit initiativ till utan de har kommit framför allt från högskolan. Sämst är kåraktiva när det gäller att släcka lampor och äta vegetariskt och hälsosamt det grönaste man hittar i kylskåpen på Casa är mögel. Denna text baserar sig helt på skribentens egna uppfattningar och är ingen pålitlig undersökning. 19 Hankeiten 03/

20 Master Student - a reason to come to Finland TEXT Carolina Hammarén PHOTO Isabell Mattsson They move among us, they eat with us, they go to the bathroom at the same time as us, but we rarely see them. Yet they are not invisible like ghosts, or night animals like vampires. They are just hard to recognize, because they look exactly like us. They are the Master Students. Annoyed by the fact that I don t know anything about the Master Programmes or the Master Students, I decided to look into the subject and interview one of them, Intellectual Property Law student Muriel Cambruzzi, 24, from France. Muriel has studied law and languages in Grenoble, but her way to Finland actually started in St Petersburg, Russia. She was there for an exchange when she met her boyfriend, who happened to be Finnish. Like some of you might know, love can make you do crazy things, and so Muriel decided to go to Finland. First she stayed in Sastamala as an au pair for six months, and then she started studying at Hanken in September this year. When I ask Muriel why she chose Hanken, she laughs and warns me that what I m about to hear won t be too flattering for the school. She wanted to study law in English, and a quick search on the Internet gave three hits: Human Rights in Turku, Commercial Law at the University of Helsinki, and Intellectual Property Law at Hanken. Human Rights, and perhaps also Turku, wasn t too interesting, Commercial Law was cancelled altogether, and so there was only Hanken left. On the other hand, when she describes the procedure for applying and the schools web pages, the conversation becomes more favourable for Hanken. According to Muriel, Hanken s web pages are well structured and clear, and the requirements for applying to the Master Programmes give the degrees a serious image. When school started, the Master students were greeted by their tutors and introduced to the school at the orientation days. Even though Muriel knew a lot of the things that were discussed at the orientation days from before, she also found them very useful: I think it was very nice to have orientation days, because I felt like I was starting at the same level as the others. Not knowing anything, for example where the library is, makes you feel really lost, but Muriel says that the tutors are helpful and have even made a Facebook group where the Master students can ask questions and get to know each other. There are also real life activities, like the Master s Dinner, a cottage weekend, and of course all the parties at Casa. I ask Muriel if she is shocked about the Finnish party culture, but she just laughs and says that after being an exchange student in Russia she isn t so easily shocked. Steering the conversation back to the studies at Hanken, I ask how studying here differs from studying in France. One big dif- 20 Hankeiten 03/2010