Planprogram HERRGÅRDEN. Pp 6031

Transkript

1 Planprogram HERRGÅRDEN Pp 6031 Stadsbyggnadskontoret okt 2011

2 PLANPROGRAM HERRGÅRDEN - Pp 6031 Beställare Christer Larsson Styrgrupp Kerstin Åkerwall Ingemar Gråhamn Handläggare Magdalena Alevrá Anna Klara Lundberg Medverkande Christian Röder Nedim Buric Ulf Tholsson Sten Göransson Tobias Starck Peter Håkansson Stadsbyggnadskontoret (Sbk), stadsbyggnadsdirektör Sbk, planchef Sbk, stadsarkitekt Sbk Sbk Fastighetskontoret (Fk) Fk LiMa Fk LiMa Gatukontoret (Gk), stadsmiljö Gk, stadsmiljö Gk, trafik Maria Lööf Moa Björnsson Maria Teder Jessica Jaremo Sasa Sablic Anna P. Gustavsson Sabina Dethorey Tobias Starck Gabriella Fricke Amelie Stjernhav Cornelia Wallner Miljöförvaltningen (Mf) Mf Sbk Sbk Sbk Stasdelsförvaltningen, Rosengård Sdf Rosengård Näringslivskontoret Fritidsförvaltningen Serviceförvaltningen VA Syd Idéunderlag Plangestaltningen har gjorts i samarbete med: Karin Fagerberg, Tengbom Arkitekter Kenji Miyazu, Jaenecke Arkitekter Sonia Andersson, Nyréns Arkitektkontor Bildförteckning s. 9 David Wiberg s. 10 a och b Tobias Starck, Gk s. 10 c Sweco s. 11 a Skanska AB s. 11 b Mima arkitekter s. 14 SpaceScape s. 30 Džiugas Lukoševičius, Sbk s. 33 c Maria Teder, Sbk s. 40 a Beril Ozbay s. 44 a Josefin Nyman s. 53 John Hellman s. 54 SpaceScape s. 56 och 57 Tobias Starck, Gk s. 58 a Tobias Starck, Gk s. 58 b Džiugas Lukoševičius, Sbk s. 62 Gehl Architects s. 63 Sweco

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING...4 BAKGRUND...6 Uppdraget...6 Övergripande planeringsmål...8 Vad pågår i Rosengård?...10 VISION...12 Vision...14 Mål...14 Strategier...15 STRUKTURPLAN...16 Plankoncept...16 Strukturplan...18 Centrumstråket...21 Västra Rosengårdsfältet...24 Skol- och fritidsområdet...27 Herrgårdens bostadsområde...31 Östra Rosengårdsfältet...36 Amiralsgatan...42 GENOMFÖRANDE...45 Ställningstaganden...45 Etapper...45 Fortsatt planarbete...45 Huvudmannaskap...45 Exploateringskostnader...45 KONSEKVENSER...46 Sociala konsekvenser...46 Ekonomiska konsekvenser...47 Miljökonsekvenser...47 Hälsa och säkerhet...48 Trafikkonsekvenser...49 Riksintressen...50 Nollalternativ...50 Fortsatt miljöbedömning...50 Fortsatta utredningar...50 FÖRUTSÄTTNINGAR...51 Styrdokument, tidigare ställningstaganden, planer och program...51 Studier och bakgrundsmaterial...53 Tidigare arbeten...62 Södra Rosengård och omgivningarna...64 Planområdet - struktur och historia...66 Trafiksystemet i Rosengård...70 Teknisk infrastruktur och huvudmannaskap...71

4 SAMMANFATTNING Huvuddrag Herrgården är mer än bara ett bostadsområde. Området består av tre viktiga strukturer, helt olika och åtskilda: bostadsområdet Herrgården, skol- och fritidsområdet och Rosengårdsfältet. Planprogrammets vision är att dessa områden integreras i Rosengård och resten av staden. Planprogrammets mål och strategier visar olika verktyg som kan användas för att göra förändring möjlig. Planförslaget innebär i korthet att området görs tillgängligt med hjälp av trafikförändringar och får platser och byggnader med innehållesom idag saknas i stadsdelen och därigenom också får grundläggande möjligheter att fortsätta utvecklas. Ställningstaganden Planprogrammet kommer att vara ett underlag för flera detaljplaner och förändringsarbeten under en längre tid. Två strategiskt viktiga frågor behöver diskuteras särskilt under programmets samråd. Den ena är frågan om trafikåtgärder vid Rosengårds centrum. Strukturplanen visar det alternativ som ger de bästa möjligheterna att med en ny trafik- och bebyggelsestruktur stödja långsiktigt hållbar utveckling (höjning av marknivån). Den andra frågan berör Rosengårdsfältet och om det bör bli en stadsdelspark för att en rad värden ska kunna säkras och öka i Rosengård och i östra Malmö även när bebyggelsen ökar. Planstrukturen och exploatering Den planstruktur som presenteras kan i stora drag innebära att följande nybyggnad blir möjlig. Radhus (2-4 vån.) Ö Rosengårdsfältet: kvm (80-95 bostäder) Skol- och fritidsområdet: kvm (45 bostäder) Totalt: c:a kvm (125 bostäder) Flerbostadshus (3-5 vån.) V Rosengårdsfältet: kvm (150 bostäder) Ö Rosengårdsfältet: kvm (40-60 bostäder) Skol- och fritidsområdet: kvm (100 bostäder) Totalt: c:a kvm BTA (300 bostäder) Totalt antal bostäder: 425 Verksamhetslokaler Renodlade verksamhetslokaler (kontor/handel) kan uppgå till kvm. Förskolor 3 förskolor kan tillkomma i ny bebyggelse i anslutning till Rosengårdsfältet. 6 förskolor kan integreras vid omvandling av skol- och fritidsområdet. Övriga anläggningar Planprogrammet anvisar plats för en fotbollsarena och ett badhus men även andra större målpunkter och mötesplatser bör ges plats i området. Fakta om planområdet Planområdets areal totalt: 62 ha Antal bostäder: 1332 hyresrätter Antal boende idag: c:a 4700 personer Fastighetsägare: MKB Fastigheter AB 296 lgh Contentus AB 169 lgh Bostads AB Gröningen 867 lgh Malmö stad äger övrig mark med byggnader för bland annat förskolor, skolor och fritidsanläggningar samt Rosengårds Herrgård. Kultur och idrott för möten och gemenskap Attraktiva mötesplatser Högre förvärvsfrekvens Tryggare stad Service efter behov Samverka med näringslivet Fler bostäder Utveckla Malmö och regionen som attraktiv boendemiljö socialt Mer blandade områden ekonomiskt ekologiskt Förstora innerstaden Hälsosam miljö Ökad delaktighet Fortsatta stadsmiljöåtgärder Möjliggöra en miljövänligare livsstil Utveckla ekologiskt anpassad stadsbebyggelse

5 Bedömning av miljöpåverkan Planprogrammet är ett av de underlag som behövs för att utreda om särskild miljöbedömning krävs. Planprogrammet kommer att leda till flera detaljplaner och i dessa kommer miljöfrågor att utredas mer detaljerat. Preliminärt gör stadsbyggnadskontoret bedömningen att de detaljplaner som följer efter planprogrammet inte antas medföra en betydande miljöpåverkan, såsom avses i 6 kap 11 miljöbalken. De antas dock medföra viss miljöpåverkan. Det gäller framför allt där ny bebyggelse tillkommer och mängden trafik kan förväntas öka i viss omfattning. Under rubriken Miljökonsekvenser redovisas en sammanfattning av den bullerberäkning som gjorts som en del av planprogramarbetet. Frågor till läsaren Bör Rosengårdsfältet bli en stadsdelspark med aktivitetsstråk och odling? Vad mer? Vilken sorts bostäder kan ansluta till Rosengårdsfältets kanter? I andra delar av området? Och vad behövs mer än bostäder? Kan ett par bostadshus i östra kanten av Herrgården ersättas med byggnader för arbetsplatser: kontor, handel eller annan verksamhet? Nya gator behövs på vissa ställen. Tillgängligheten till området är viktig men trafiksäkerheten också. Vad tycker du? Vilka nya målpunkter behöver området? Hur ska skolor och förskolor se ut och fungera i framtiden? Bennets väg Värner Rydénskolan Hårds väg Nya kvarter med blandad bebyggelse får växa fram Persborgsgatan Ett tydligt nät av gator, gränder och gång- och cykelvägar skapas i området Västra Kattarpsvägen Bennets väg Von Rosens väg höjs upp och blir handelsgata Adlerfelts väg Badplats Frölichs väg Rosengårdsstråket får en tydlig fortsättning genom södra Rosengård Amiralsgatan von Rosens väg När spårvagnar blir verklighet kan Amiralsgatan få ny bebyggelse och bli stadsgata Herrgårdsparken Ny bebyggelse kan få ansluta till bostadsområdet Ett aktivitetsstråk skapas i Rosengårdsfältet befintlig vattenlekplats Ligustergatan Vänskapsparken Konstgräset Ishall Sporthall Örtagårdsskolan Rosengårdsskolan Herrgårdens bostadsområde föreslås få starkare rörelsestråk och fler mötesplatser Stadsdelens skolor blir multifunktionella och byggs samman med andra lokaler Ramels väg Parken och stadsdelen får nya entréer Botildenborgsvägen Rosengårdsfältet blir stadsdelspark befintliga odlingslotter Inre Ringvägen Jägersrovägen Radhus byggs i Rosengårdsfältets kant, vid Ramels väg också lokaler Ögårdsparken

6 BAKGRUND Uppdrag Planprogram Syfte Stadsbyggnadsnämnden har gett i uppdrag att utreda förutsättningarna för förtätning i området Herrgården ( ). Uppgiften kräver en studie av struktur och möjligheter i södra Rosengård. Planprogrammets övergripande syfte är att öka möjligheterna till en god stadsutveckling i området i enlighet med det pågående, kommunövergripande Områdesprogram för Herrgården. Ett annat syfte med planprogrammet är att i ett tidigt skede kommunicera med berörda i närområdet så att alla aktuella förutsättningar och önskemål blir kända inför det fortsatta detaljplanearbetet. Planprogrammet kommer att ligga till grund för flera detaljplaner. Det ska också kunna vara underlag vid parallella uppdrag, konsultuppdrag, information om området m m. Mål Planprogrammets mål är att så tydligt som möjligt fastslå riktlinjer för kommunens fortsatta arbete med området. Generellt är planprogrammets mål att skapa ett tydligt underlag för att i planområdet skapa en miljö som ligger i linje med stadens övergripande hållbarhetsmål sociala, ekonomiska och ekologiska. Plandata Planprogrammet omfattar en yta av 62 ha i stadsdelen Rosengårds södra del. Området sträcker sig mellan Kontinentalbanan i väster och Inre Ringvägen i öster, Amiralsgatan i norr och Västra Kattarp i söder. Planområdets utsträckning har valts med utgångspunkten att planeringen bör omfatta tre viktiga strukturer i sin helhet: bostadsområdet Herrgården, skol- och fritidsområdet söder om Rosengårds centrum samt Rosengårdsfältet. Planprocess Planprogramsarbetet inleddes i oktober 2010 med två separata skissdagar där arbetet med en gemensam målbild för planprogrammet påbörjades. Under vintern 2010/2011 fortlöpte ett tematiskt arbete i en arbetsgrupp med bred uppslutning från olika förvaltningar inom Malmö stad. Pp Herrgården 62 ha Västra Hamnen 150 ha Ett antal utredningar och separata arbeten sattes parallellt igång för att ge svar på komplexa frågeställningar. En trafikutredning och en sociotopkartering utfördes av Malmö stad. En spacesyntaxanalys utfördes av SpaceScape. Resultatet av dessa studier presenteras under rubriken Studier och bakgrundsmaterial, s. 53. Rosengårds stadsdelsförvaltning har uppdraget att bidra med kommunal service åt malmöborna i Rosengård. Verksamheternas preciseringar av övergripande perspektiv, demografisk utveckling och kopplingarna mellan de enskilda verksamheterna och behovet av fysiska förändringar utgör en viktig bakgrund och ett av underlagen för planprogrammet. Stadsdelens behov och önskemål beskrivs på s. 59. Boende och verksammas synpunkter på boende, närmiljö och planering har värderats högt i planprogramsprocessen. Under planprogramsarbetet har synpunkter hämtats in i samband med evenemang, i separata workshops och i form av stadsvandringar och gruppdiskussioner. En sammanfattning av de samlade synpunkterna finns att läsa på s. 60. Under hela processen har studier, skissarbeten och diskussioner påverkat innehållet i planprogrammet på olika sätt, studierna med bidrag i form av förutsättningar, skissprocesser med idéer och gestaltningsförslag. Brukare och verksamma i området har bidragit med synpunkter som påverkat både strukturplanen och de förändringar som föreslås i planprogrammet. Planprogrammet sänds på samråd under perioden december 2011 till februari Därefter bearbetas synpunkter som kommit till stadsbyggnadskontoret. Under mars 2012 får programmet slutligt innehåll och form.

7 Hårds väg Hårds väg Bennets väg Bennets väg von Rosens väg äg Hårds väg Persborgsgatan Per Rosengårds- Skola och fritid Herrgårdens bostadsområde Ligustergatan fältet Jägersrovägen Botildenborgsvägen Planområdet idag. Tre viktiga strukturer ingår i sin helhet, bostadsområdet Herrgården, det centrala skol- och fritidsområdet och Rosengårdsfältet. De tre delarna har renodlade funktioner och är idag svagt kopplade till varandra. Bennets väg Bennets väg Hårds väg von Rosens väg Persborgsgatan an von Rosens väg Ligustergatan Jägersrovägen Botildenborgsvägen Planområdets avgränsning och delområden så som de presenteras i planprogrammet.

8 Varbergsplan Folkets park Jesus parken Sofielundsskolan Södra Innerstaden Folkets hus Sankt Matteus kyrka Enskifteshagen Skola Värner Rydénskolan Hårds väg Persborgsgatan Amiralsgatan Bennets väg Jägersrovägen Ligustergatan Rosengård Botildenborgsvägen Idrottsplats Badplats Ishall Herrgårdsparken Sporthall Idrottsplats Idrottsplats Örtagårdsskolan Rosengårdsskolan Vänskapsparken Koloniområde Almhög Övergripande planeringsmål Tätare och mer blandad stad Malmö växer och ett mål för den övergripande planeringen är att skapa en tätare, grönare och mer blandad stad, en stad som i högre grad är anpassad till gång- cykel- och kollektivtrafik. Parallellt med utbyggnadsområden som Västra Hamnen och Hyllie är det därför angeläget att planera för utvecklingen av Malmös befintliga södra och östra delar. Det innebär arbete med en mängd nya förutsättningar. I Så förtätar vi Malmö (Sbk, 2010) skisserades förslag till en förtätningsstrategi. Fyra strategier framhålls som viktiga för den fortsatta planeringen: Utnyttja stationsnära lägen och kollektivtrafikstråk. Skapa mer blandad stad. Omvandla trafikleder till stadsgator. Utveckla mellanrummen, det gröna och det blå. I Översiktsplan 2013 som är i sin samrådsfas tas tankarna om en nära, tät och blandad stad vidare. Östra staden Satsningar på ett utökat kollektivt resande i Malmö skapar en viktig grund för att både koppla samman Malmös stadsdelar och omvandla befintliga områden i stadens östra delar. I Malmö pågår planering för lokal pendeltrafik på Kontinentalbanan (Malmöringen) samt spårbunden kollektivtrafik inom 6-7 år. De nya kommunikationslänkar och noder som skapas kommer att ha en avgörande betydelse för utvecklingen av strategiskt viktiga utredningsområden. Norra Sorgenfri, Emilstorp och Södra Sofielund ligger alla i en zon mellan innerstaden och Rosengård. Möjligheterna till verksamhet i innerstaden är viktiga men med ökade lokala och regionala rörelser kan dessa mellanzoner också tillåtas innehålla tätare, blandad och inte minst sammanlänkande stad. Rosengårdsstråket stärks idag och nya viktiga rörelsestråk kan uppstå från centrum genom Norra Sorgenfri och vidare förbi Östra kyrkogården in i Rosengård. Östra staden kan därmed utvecklas till en ny, stark och central del av staden med en unik potential. Amiralsgatan Södra Skolgatan Bergsgatan Nobelvägen Lantmannagatan Bennets väg Norra Grängesbergsgatan Adlerfelts väg Koloniområde Västra Kattarpsvägen Frölichs väg Amiralsgatan Kontinentalbanan von Rosens väg Ramels väg Inre Ringvägen Östra staden kan utvecklas till en ny, stark och central del av Malmö. Malmöringen och framtida spårvägstrafik är viktiga motorer för utvecklingen. Stärkta rörelsekopplingar mellan områdena och nya besökspunkter är mål för planeringen.

9 Dialog-pm Rosengård! I Rosengård! Strategier för hållbar utveckling i en stadsdel (Sbk, 2008) presenteras resultatet av ett brett samarbete kring hur fysiska förändringar kan stödja en fortsatt god utveckling såväl ekonomiskt som ekologiskt och socialt i Rosengård. Förbättringsidéerna ligger idag till grund för den planering som sker i stadsdelen och kan sammanfattas i följande punkter: Verka för blandat bostadsbestånd. Förbättra kommunikationer till och inom stadsdelen, med specifik satsning på viktiga rörelsestråk. Tillför fler lokaler för arbete, service, kultur och annan verksamhet. Skapa nya och stärkta mötesplatser. Skapa besöksmagneter för hela Malmö och regionen. Stadsdelsförvaltningens utmaningar och mål Ett omfattande förändringsarbete pågår i stadsdelen Rosengård där målet är utveckling av både fysisk struktur och verksamheter. Tanken att dessa måste samverka som skelett och muskler i samma kropp är en liknelse som används. Några av de förutsättningar som direkt bör kopplas till den framtida planeringen är: Behovet av närmare förskoleplatser på 10 år inom stadsdelen. Det innebär c:a 10 nya förskolor om också lägenhetsförskolor ska ersättas. Ytterligare behov på grund av kompletterande bostadsbebyggelse är inte inräknat. Stora skillnader i barnkullarnas storlek över tid är också en viktig förutsättning att hantera. Framtidens skola - en omfattande satsning som kräver nytänkande även när det gäller stadsstruktur, planering av lokaler och utemiljöer. Behovet av stärkt kommunal service, vilket exempelvis innebär att hemtjänst och andra verksamheter kan behöva integreras lokalt i bostadsområdena för att komma närmare brukarna. Idrott och annan fritidsverksamhet behöver utvecklas. En arena och fler och flexiblare aktivitetsytor är några förslag. I dialog-pm Rosengård! (Sbk, 2008) beskrivs hur fysiska förändringar principiellt kan stödja andra viktiga processer i stadsdelen.

10 Vad pågår i Rosengård? Områdesprogram Under 2010 fattade Kommunstyrelsen beslut om Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö, en femårig satsning för att förbättra välfärd men också fysiska förutsättningar för en hållbar utveckling. Ett av områdena är Herrgården i Rosengård. Målet är att göra hela Malmö och dess delar socialt hållbara med hjälp av prövande och experimenterande arbetssätt. Boende, näringsliv, kultur, fritid och lärande är viktiga fokusområden. Hållbara Rosengård Hållbara Rosengård är ett samlande namn för ett antal EU-finansierade och statliga satsningar på miljöomställning och hållbar utveckling. Flertalet projekt har inriktningen miljötekniska lösningar som kopplas till upprustning av bostadshus, fritidsanläggningar eller skolor. Andra är kopplade till nya byggprojekt men även planeringsprocesser som detta planprogram är delfinansierade arbeten. Rosengårdsstråket Malmö stads ambition är att stärka Rosengårdsstråket genom att bygga nytt och omvandla i dess närhet. Målet är att förse det med ett pärlband av målpunkter som kan ge det naturliga mötespunkter och bidra med ett stärkt stadsliv. Tidigare har små och provisoriska butiker etablerats spontant längs stråket, i källare och ombyggda lägenheter invigdes bokaler i Örtagården (MKB) som ett led i att öka antalet permanenta lokaler och befästa stråkets roll i stadsdelen och resten av staden. Inom satsningen Hållbara Rosengård planerar gatukontoret för Rosengårdsstråkets fortsättning genom stadsdelen. Tre mötesplatser kommer att etableras i det offentliga rummet, bland annat ett torg framför bokalerna och en aktivitetsyta på en parkeringsplats vid von Rosens väg. En gång- och cykelbana i gatans norra del kommer tydligare att leda rörelserna vidare till Herrgårdens bostadsområde. BOKALTORGET vy mot öster Station Rosengård I höjd med bostadsområdet Törnrosen kommer en station för en lokal tågpendel, Malmöringen, att byggas. Trafiken gör det möjligt att snabbt nå delar av staden som hittills inte kunnat nås snabbt och enkelt.

11 gersro. Tillgängligheten till arbetsplatser, utbildningsinstitutioner, nöjen och tågtrafiken till kontinenten ökar därmed väsentligt. Station Rosengård inväntar just nu Trafikverkets byggbeslut. Rosengårds station kommer i sig också att fungera sammanlänkande i området kring Kontinentalbanan där omvandling och ny exploatering kan ta fart. När spårbunden kollektivtrafik beräknas tas i bruk, tidigast 2016, blir stationen en viktig kommunikationsnod i östra Malmö. Polishus Under 2012 kommer ett polishus att stå färdigt vid von Lingens väg. Det nya polishuset ersätter sedan länge urvuxna lokaler i Rosengårds centrum. Den nya byggnaden kommer att inrymma 100 arbetsplatser för Östra Malmös polisdistrikt där även Oxie och Burlöv ingår. Därmed etableras en viktig funktion på en ny plats i stadsdelen. Ett uttalat mål för verksamheten är ökat samarbete med den omgivande staden och en tryggare närmiljö. Malmö Studenthus/Taxeringsintendenten Planeringen för ett bostadsprojekt vid von Lingens väg har satts igång med syftet att tillföra bostäder med äganderätt och lokaler för handel och service i Kryddgården. Projektet ska pröva hur en förändring av den stränga trafiksepareringen kan påverka stadsmiljön och möjligheterna till förändring i området. Förslaget innebär att en gång- och cykelbro rivs och trafikslagen förs samman i gatunivå. Det skulle göra det möjligt att också anlägga en torgplats i anslutning till bebyggelsen och skapa ett mer aktivt stadsliv längs von Lingens väg och i området som helhet. Törnrosen Tower Under hösten och vintern genomför MKB en tävling för ett större byggprojekt vid Bennets väg och Rosengårdsstråket. Målet är en signalbyggnad för östra Malmö och en målpunkt för hela staden. Syftet är att bygga in fler verksamheter och fler bostäder med alternativa storlekar i Törnrosen/Örtagården. Projektet ska involvera stadsmiljön och fungera sammanlänkande inom stadsdelen men också med sin strategiska placering stötta de långa rörelserna längs Rosengårdsstråket mellan innerstaden och Jä-

12 VISION VISION Herrgården - del av MÅL En stadsdel sammanlänkad med sin omgivning En tydlig och tillgänglig stadsstruktur STRATEGIER KOPPLINGAR: STRATEGISKA ÅTGÄRDER Fler och starkare rörelselänkar

13 en integrerad och hållbar stad Ökad möjlighet till rekreation och fler mötesplatser Fler målpunkter för hela staden Fler och mer integrerade funktioner och aktiviteter OFFENTLIGT LIV: BEBYGGELSE: Fler och mer attraktiva platser för möten och rekreation Tillägg som tillför nya värden och skapar variation

14 Vision En övergripande vision har fått genomsyra arbetet med delområdet Herrgården i Rosengård. Området ska utvecklas till en självklar del av en integrerad och hållbar stad. När vi under planprocessen i olika sammanhang har diskuterat den byggda strukturens betydelse har det blivit tydligt att den har en nära koppling till specifika möjligheter för förändring. Det kan handla om att skapa grogrund för ett lokalt näringsliv, skapa möjligheter till boendekarriär, till livskraftig föreningsverksamhet och stärkt områdesidentitet eller kontaktytor med den övriga staden. Under årens lopp har behovet av geonomgripande fysiska satsningar i centrala Rosengård, och andra områden i Malmö från 1960-talet, påtalats men de har aldrig genomförts. Sociala åtgärder och upprustning av bostadshus och gemensamma miljöer har tillfört goda värden för de som berörts och lärt oss mycket om vad som fungerar men inga förutsättningar har förändrats i grunden. Den sektorsplanerade staden sätter fortfarande tydliga gränser för utvecklingsprocesser, vare sig de handlar om rena byggprojekt eller lokalt engagemang och entreprenörsskap. När den sociala hållbarheten framhålls som avgörande för Malmös framtid och nya mål formuleras för hur staden ska växa måste vi tänka nytt. Vi måste planera för både helhet och delar där de effekter som staden behöver kan uppnås. Vill vi verkligen förändra i grunden och underlätta för utvecklingsprocesser av olika slag behöver vi tänka annorlunda kring hur stadens innehåll och fysiska struktur kan samverka, såväl lokalt som i hela staden. Herrgården behöver utvecklas till en integrerad och självklar del av Rosengård och hela Malmö. Mål Under planprocessens gång och med tydliga referenser till tidigare arbeten har fem konkreta mål för den fysiska strukturens långsiktiga förändring kunnat formuleras. En stadsdel sammanlänkad med sin omgivning För att en stadsdel ska vara välfungerande krävs att den har ett utbyte med sin omgivning. Det är viktigt att det finns anledning att röra sig mellan stadens delar. Det kommer till sist att handla om att verkligen kunna ta sig till en plats. Går bussen dit? Kan jag köra ända fram? Vågar jag cykla på kvällen? Förändringar i planområdets struktur ska underlätta för dessa rörelser. En tydlig och tillgänglig stadsstruktur I planområdet Herrgården har sektorsplaneringen och den renodlade trafiksepareringen skapat tre stora strukturer (bostadsområde, skol- och fritidsområde och parkstråk) som är svagt sammankopplade med varandra och omgivningen. Gatustrukturen är svår att förstå. Bebyggelsen är svår att orientera sig i. Det skapar osäkerhet hos besökaren men hindrar också exempelvis lokalt näringsliv från att växa fram. Planområdets struktur behöver utvecklas så att alla delar av området enkelt kan nås och orienterbarheten öka. Ökad möjlighet till rekreation och fler mötesplatser Inbjudande stråk, parker och platser för alla att vistas på är viktiga delar i en socialt hållbar stadsmiljö. Då behöver bland annat parkerna i östra Malmö locka till rekreation och samvaro i större utsträckning än idag. Miljöer som fungerar som kontaktytor av olika slag, offentliga platser eller byggnader med specifikt innehåll, där människor naturligt möts, är också viktiga. En ny planstruktur ska göra det möjligt att tillföra nya platser som lockar till samvaro och rekreation men också underlätta för bebyggelse som tillåter ny användning.

15 Fler målpunkter för hela staden Ge staden och regionen fler magneter i Rosengård är en uppmaning ur dialog-pm Rosengård! (Sbk, 2008). Uppskattade besökspunkter kan skapa ökat utbyte, stärkt lokalt liv och nyanserade bilder av en stadsdel. Planstrukturen ska underlätta etableringen av sådana målpunkter. Fler och välintegrerade funktioner och aktiviteter Renodling av verksamheter som exempelvis förskola, skola, idrott sker i Herrgården idag. Det minskar möjligheterna både att ge rätt service när behoven fluktuerar och skapar isolerade öar och stängda världar. En ny planstruktur ska stödja framväxten av en stadsbebyggelse med fler funktioner och störrre samverkan mellan olika verksamheter. Strategier Olika stadsbyggnadsstrategier kan användas för att säkra att de viktiga värdena tas om hand i strukturen, i sin helhet och dess delar. Kopplingar För att fler och starkare rörelselänkar ska kunna åstadkommas behöver stråk skapas och kopplas ihop med varandra. Korsningspunkterna blir viktiga platser där torgfunktioner eller handel och andra viktiga verksamheter kan samlas. Offentligt liv För att antalet platser för möten och rekreation ska öka och bli mer attraktiva behövs strategier som stödjer det offentliga stadslivet i planområdet, som ökar sammanhangen och aktiverar platser. Samutnyttja och överlappa ytor. Skapa sammanhängande och innehållsrik grönstruktur. Öppna upp slutna ytor och aktivera kanterna. Bebyggelse För att ny bebyggelse ska tillföra nya värden och skapa den variation som planområdet behöver ska strategierna öka flexibiliteten och mångfalden i både innehåll och uttryck. För in fler funktioner. Gör olika boendeformer möjliga. Skapa diversitet i skala. Eftersträva variation i utformningen. Koppla samman befintliga stråk med varandra. Gör bebyggelsen flexibel. Skapa hierarkier i befintligt kommunikationsnät. Bygg utmed viktiga stråk och platser och där nya funktioner behövs. Förse byggnaders bottenvåningar med lokaler och aktiva fasader. Stärk korsningspunkter. Ge exempelvis knutpunkter torgfunktion. Strategiska åtgärder Strategierna blir konkreta varje gång en större eller mindre fysisk förändring genomförs. Visionen och målen måste vara väl förankrade och stå i fokus för alla aktörer.

16 Jägersrovägen STRUKTURPLAN Plankoncept Med planprogrammet för Herrgården tas ett helhetsgrepp om Rosengårdsfältet, skol- och fritidsområdet och Herrgårdens bostadsområde. Syftet med planen är att föreslå en grundstruktur som kan uppfylla de formulerade målen att: Sammanlänka stadsdelen med omgivningen. Skapa en tydlig och tillgänglig stadsstruktur. Skapa fler och mer välintegrerade funktioner och aktiviteter. Öka möjligheterna till rekreation och skapa fler mötesplatser. Förbereda för fler målpunkter för hela staden. Kontinentalbanan Värner Rydénskolan Hårds väg Nya kvarter med blandad bebyggelse får växa fram Persborgsgatan Ett tydligt nät av gator, gränder och gång- och cykelvägar skapas i området Västra Kattarpsvägen Bennets väg De föreslagna förändringarna ska ses i ett utvecklingsperspektiv. Vissa går att genomföra inom en snar framtid, andra kräver mer omfattande utredning, omvandling och förändring av de verksamheter som finns där idag. Oavsett tidshorisont är målet en planstruktur som kan medföra en mängd nya utvecklingsmöjligheter. Ny bebyggelse kan få ansluta till bostadsområdet Ett aktivitetsstråk skapas i Rosengårdsfältet Strukturplanen och förändringarna den föreslår presenteras på kommande uppslag under de rubriker som relateras till de viktiga värdena kopplingar, offentligt liv och bebyggelse. Varje delområde beskrivs därefter mer detaljerat. Stadsdelens skolor blir multifunktionella och byggs samman med andra lokaler En stadsdelspark skapas för att säkra viktiga gröna värden. Rosengårdsstråket stärks och ett nytt, aktivt parkstråk skapas. Ett nät av nya kommunikationslänkar skapas i området i sin helhet.

17 Von Rosens väg höjs upp och blir handelsgata Adlerfelts väg Frölichs väg Rosengårdsstråket får en tydlig fortsättning genom södra Rosengård Amiralsgatan När spårvagnar blir verklighet kan Amiralsgatan få ny bebyggelse och bli stadsgata Badplats von Rosens väg Herrgårdsparken befintlig vattenlekplats Vänskapsparken Konstgräset Ishall Sporthall Örtagårdsskolan Rosengårdsskolan Ligustergatan Herrgårdens bostadsområde föreslås få starkare rörelsestråk och fler mötesplatser Ramels väg Parken och stadsdelen får nya entréer Botildenborgsvägen Rosengårdsfältet blir stadsdelspark befintliga odlingslotter Inre Ringvägen Radhus byggs i Rosengårdsfältets kant, vid Ramels väg också lokaler Ögårdsparken Viss bebyggelse omvandlas och ny bebyggelse tillkommer i en struktur som är lätt att förstå. Nya entréer till stadsdelen, till delområden och till parken skapas. Park, stråk, platser och bebyggelse samverkar.

18 Strukturplan Kopplingar Fler och tydligare rörelsestråk är förutsättningen för bättre sammanlänkning av södra Rosengård med övriga staden. För att göra ny bebyggelse och nya funktioner i området möjliga krävs infrastrukturella åtgärder som ökar tillgängligheten och orienterbarheten för samtliga trafikslag där det gör nytta. Nya rörelsestråk ska stödjas av ny eller befintlig bebyggelse och tvärtom. Trafiksystemet runt Rosengårds centrum och Centrumstråket, den centrumnära delen av Rosengårdsstråket (von Rosens väg) är ett nyckelområde för hur området inom planprogrammet ska kunna utvecklas på längre sikt. Uppsamlingsgatan, von Rosens väg och delar av anslutande gator söder om Amiralsgatan, kring Rosengårds centrum höjs upp till omgivande marknivå. Nya rörelsestråk kompletterar befintligt trafiknät. Gångvägar, cykelvägar, gränder och gator får en skiftande karaktär och tydlig hierarki. Rosengårdsstråket får en tydlig fortsättning genom Herrgården. Rörelsestråken i Rosengårdsfältets längsriktning stärks. Stråket i parkens norra kant får en tydligare karaktär av rekreation med innehåll av både aktivitetsytor och rofyllda platser. Offentligt liv Fler och mer attraktiva platser för möten och rekreation är ett annat av huvudmålen för de fysiska förändringarna. Rosengårdsfältet blir stadsdelspark! Parken skapar en helhet tillsammans med ny bebyggelse och aktiviteter i och längs dess kanter. Fler gröna kvaliteter blir ett av resultaten. Två nya strategiska målpunkter skapas. Ett fotbollscentrum med en mindre fotbollsarena kan få plats söder om den gamla herrgården. En mindre handelsträdgård med trädgårdscafé etableras i anslutning till Rosengårdsfältet. Torgbildningar skapas vid Rosengårds centrum och vid den nya knutpunkten i anslutning till Rosengårdsfältet. Tydliga entréer till parken och stadsdelen skapas i anslutning till kommunikationsstråken. Delområdesparkerna Rosengårdsparken och Vänskapsparken kopplas bättre till omgivande bebyggelse och rörelsestråk. Mindre platsbildningar anläggs vid skolorna och vid nya entrépunkter till området. Rörelsemöjligheterna i nord-sydlig riktning över Rosengårdsfältet stärks och skapar en bättre förbindelse inom stadsdelen. Herrgårdens bostadsområde kopplas bättre ihop med befintliga strukturer, med hjälp av ny bebyggelse och nya rörelsestråk.

19 Centrumstråket Bebyggelse Variation och möjligheter till nytt innehåll, både när det gäller bostäder, handel och service är det tredje viktiga målet med förändringar i södra Rosengård. Strukturplanens mål är att skapa en tydlig bebyggelsestruktur i lägen som är attraktiva, invid starka stråk och parker. Grundstrukturen fylls på under en längre utvecklingsfas. Bebyggelsen ska tillföra nya boendetyper, kompletterande upplåtelseformer och varierade bostadsstorlekar. Den ska aktivt samspela med sin omgivning, både med sitt innehåll, sin placering och sin utformning. Västra Rosengårdsfältet Skol- och fritidsområdet Herrgårdens bostadsområde Östra Rosengårdsfältet Amiralsgatan Ny blandad bebyggelse tillförs i en kvartersstruktur söder om von Rosens väg som blir handelsgata. Nya bostäder uppförs i kanten av Västra Rosengårdsfältet och Östra Rosengårdsfältet. Bebyggelsen i Herrgårdens bostadsområde tillåts kompletteras med mindre, multifunktionella byggnader. Verksamhetslokaler byggs på olika sätt in i den bebyggelse som tillkommer, i bottenvåningar i strategiska lägen längs rörelsestråk och vid platser. Två bostadshus invid Inre Ringvägen skulle om de ersattes med något högre byggnader för exempelvis kontor och service förbättra bullersituationen för boende i området. Nya förskolor byggs in i den nya bebyggelsen. Redan existerande förskolor ersätts med tiden med enheter som integreras i bebyg- gelsen. Skolorna byggs till och byggs om för att kunna svara mot de krav som kommer att ställas på förändrad pedagogik och nya behov. Lokalerna ska kunna få andra funktioner och exempelvis kunna hyras ut. Ett badhus med större kapacitet för inomhusbad kan integreras i strukturen söder om Centrumstråket. Övrig kommunal service (exempelvis hemtjänst eller LSS-boende) integreras i befintlig och ny bebyggelse. I samband med etableringen av spårbunden kollektivtrafik till Rosengård kan Amiralsgatan omvandlas och ny bebyggelse växa fram i kantzonen. Bebyggelsen bör ges en varierad i skala och nyskapande boendelösningar. Enheter ska kunna knoppas av och hyras ut eller användas som lokal för egen verksamhet.

20 Kontinentalbanan Hårds väg Värner Rydénskolan Västra Kattarpsvägen Adler Adler Frölichs Frölichs väg Amiralsgatan n Persborgsgatan von Rosens väg Ligustergatan gatan Ramels amels ls väg InreR R Jäger Botildenbo Jägersrovägen Botildenborgsvägen gen Koncept för en stadsdelspark med tydligt bestämmande form och öppenhet. Ett nytt aktivitetsstråk får löpa i parkens längsriktning och samverka med omgivande bebyggelse och parkens innehåll. Koncept för en stadsdelspark Rosengårdsfältet inrymmer idag viktiga värden för stadsdelen men den är också en barriär och upplevs ibland som otrygg. Samtidigt är den en marktillgång och föremål för utbyggnadsförslag, såväl för förskola som ny bostadsbebyggelse. I planprogrammet föreslås att Rosengårdsfältet får bli en något mindre men stärkt stadsdelspark med möjligheter att tillföra än fler värden till området och hela Malmö. I dag vänder sig bebyggelsen, både skolor och bostäder, från Rosengårdsfältet. Ny bebyggelse av olika slag skulle kunna åstdkomma en helhet tillsammans med parken. Då kan bostäder som får vända sina entréer mot parken få en alldeles specifik attraktivitet. Den bostadsnära odlingen kan växa sig ännu starkare. Skolor/förskolor som idag har begränsade skolgårdar/ utemiljöer ges möjlighet att integrera dessa i parken. Så blir skolgårdarna gemensamma angelägenheter och aktiva även på kvällstid och helger. Nya entréer kan skapas till parken och rörelsemöjligheterna längs parken stärkas med platser för lek, vila, evenemang och upplevelse av olika gröna miljöer. Nya målpunkter kan förläggas både vid och i parken och göra den intressant för besök för alla malmöbor. Ett förslag som framförts av boende i närområdet är exempelvis en rosenträdgård/liten handelsträdgård med trädgårdscafé. Dagvattenlösningar som ger ökad tillgång till vatten är också önskemål som framkommer i flera dialogsammanhang. Sammanfattningsvis säkrar parken långsiktigt behovet av rekreation i stadsbebyggelsen, ökar attraktionskraften i stadsdelen och kan med bebyggda kanter fungera som en tryggare länk mellan bostadsområdena norr och söder om dagens Rosengårdsfält.

21 Centrumstråket Den tydligt trafikseparerade miljön runt Rosengårds centrum är för många huvudentrén till stadsdelen. Trafikstrukturen runt Rosengårds centrum är navet i hela stadsdelens trafiksystem och från denna punkt nås omgivande delområden inom stadsdelen. Trafiksepareringen skapar fysiska låsningar i området. Det påverkar möjligheterna för boende, verksamma och besökare att röra sig i och genom området och är ett hinder för utveckling av stadsdelen. Kopplingar Dagens trafikseparering mellan oskyddade trafikanter och motorfordon byggs upp av rörelsekopplingar i två skilda nivåer där fotgängare och cyklister via gång- och cykelbroar rör sig en nivå över motorfordonen. Planskildheterna är utformade med en för låg fri höjd vilket omöjliggör tillgängligheten för höga fordon som vissa typer av varutransporter, byggtrafik, turistbussar m m. Trafiksystemet runt Rosengårds centrum är således nyckeln för att dels kunna komplettera med mer bebyggelse och dels för att skapa bättre tillgänglighet och orienterbarhet. Rörelsestråket längs med von Rosens väg behöver stärkas. Tillgängligheten och orienterbarheten förbättras generellt. Kompletterande bebyggelse behöver förses med nödvändig trafikstruktur. Strukturplanen innebär att: Von Rosens väg och delar av anslutande gator söder om Rosengårds centrum höjs upp, den viktiga entrépunkten till södra Rosengård görs mer tillgänglig. Trafiksepareringen bryts upp och gående, cyklister och biltrafik sammanförs i ett plan och en mer stadslik miljö skapas. En ny trafikstruktur söderut skapar förutsättningar för ny kvartersbebyggelse. Läs mer om trafikstudien och de alternativ till förändring som diskuterats på s. 55. Rosengårdsstråket i von Rosens väg stärks som rörelsestråk med stöd av ny bebyggelse för exempelvis verksamheter, handel och bostäder på båda sidor om von Rosens väg. Tvärsgående rörelsestråk i ett plan ökar tillgängligheten och von Rosens väg blir ett än mer samlande gatu- och stadsrum.

22 Offentligt liv I städer är torget en av de starkaste samlingspunkterna. Det är här man träffas och gör gemensamma angelägenheter synliga, vare sig det handlar om handel, evenemang eller andra sociala aktiviteter. I Rosengård planeras nu stadsdelens första torgplats på Rosengårdsstråket vid bokalerna på Bennets väg. Södra Rosengård är grönt, men det är inte lätt att uppleva detta i områdets mest centrala del. Det är viktigt att det offentliga rummet får ta plats i anslutning till stadsdelens centrum. Strukturplanen innebär att: Torgrum kan skapas i anslutning till Rosengårds centrum. En grön parkkoppling skapas som leder söderut via Rosengårdsparken och vidare från von Rosens väg till Rosengårdsfältet. Von Rosens väg har höjts upp och bildar en central stadsgata som kan länka Rosengårds centrum till omgivningen. Illustration: SWECO Architects

23 Bebyggelse Rosengårds centrum möter skol- och fritidsområdet i söder. Idag är bebyggelsen på båda sidor tillbakadragen och frånvänd. Samtidigt bidrar oanvända ytor, en bred gatusektion och slänten söder om gatan med möjligheter till förändring. Området behöver en integrerad bebyggelse som ansluter till gatan och bidrar med variation. Strukturplanen innebär att: En ny och tydligt läsbar kvartersstruktur får växa fram söder om von Rosens väg. Det förutsätter tätare trafikgenomströmning i mindre gator/gränder. Lokaler för handel och kontor, men även bostadsbebyggelse och kommunal service byggs in i den nya strukturen. När det gäller förskolor är samutnyttjande och flexibilitet är ett uttalat mål. Se s. 60 om stadsdelens preciserade behov. Bebyggelsen stödjer en ny centrumgata som naturligt kopplas till RoCent. Ett varierat utbud av bostäder får växa fram, exempelvis stadsradhus invid den gamla herrgårdens trädgård (Rosengårdsparken). RoCent omvandlas och kan därmed bidra till stadsomvandlingen i Rosengård. Samverkan krävs med fler aktörer. Parkeringsytor på fastigheten och den tidigare bensinstationstomten är tillgångar i detta sammanhang. illustrationen vis ar ett sätt att bryta upp, ordna och tillföra nytt i bebyggelsestrukturen söder om von Rosens väg. Illustration: Tengbom Arkitekter

24 Västra Rosengårdsfältet Kopplingar Västra Rosengårdsfältet nås idag bäst från Idegransgatan i Västra Kattarp. Anonyma gång- och cykelvägar leder i övrigt in i parken och en djup gångtunnel är länk till Persborg och innerstaden, via ytterligare en tunnel under Kontinentalbanan. Västra Rosengårdsfältet behöver bli en öppen, tillgänglig och inbjudande park med starka rörelselänkar. Strukturplanen innebär att: Tydliga och öppna entréförhållanden skapas från Västra Kattarpsvägen. En mindre, öppen yta och utvecklad restaurang-/caféverksamhet med trädgård är ett förslag. Här börjar aktivitetsstråket genom den nya parken! Relationen mellan Värner Rydénskolan och parken stärks. Skolan kan få tillgång till den idag outnyttjade ytan söder om skolan. Gångtunneln kan ifrågasättas när aktiviteten ökar i området. Trafiken på Västra Kattarpsvägen kan så småningom underordna sig rörelser längs parkstråket, en utveckling som också diskuteras längre norrut där Rosengårdsstråket korsar samma gata.

25 Offentligt liv Västra Rosengårdsfältet är en 5,8 ha stor park där närmare hälften av ytan är mycket trädrik och tätbevuxen. Redan vid Kontinentalbanan och Värner Rydénskolan finns dess början med en bred gräszon men först öster om Västra Kattarpsvägen upplevs den som en park. Parkens östra del har en mer öppen karaktär där bland annat vattenlekplatsen är uppskattad. Hänsyn behöver tas till en långsiktig utveckling av grönstrukturen i stadsdelen och östra Malmö. Det innebär att ett helhetsgrepp behöver tas på Rosengårdsfältet. Strukturplanen innebär att: Västra Rosengårdsfältet tillsamman med övriga delar av Rosengårdsfältet uppgraderas till stadsdelspark. Med ny, medveten gestaltning kan den bli en öppen, trygg och väl utnyttjad plats för rekreation av olika slag. Utformningen av parken ska göra det möjligt att se genom parken och uppfatta den som en helhet. Växtlighetens variation och artrikedom ökas. Skogen tas om hand och gallras. Fruktträd och andra nyttoväxter kan exempelvis öka användningen och skapa en naturlig övergång till ny boendenära odling.

26 Bebyggelse Västra Rosengårdsfältet begränsas av två olika bostadstyper. Både MKBs flerbostadshus i norr och Västra Kattarps egnahemsbebyggelse i söder avskärmar sig med höga avgränsningar mot parken och dess gång- och cykelvägar. Med ett större samspel mellan bebyggelse, park och rörelsestråk kan både boendekvaliteten tryggheten i området öka och parken bli en tillgång för fler malmöbor. Strukturplanen innebär att: Ny bostadsbebyggelse med inslag av annan verksamhet tillförs längs parkens norra kant. Bostadshusen kan även innehålla lokaler i bottenvåningen invid entrépunkterna och exempelvis förskola eller LSS-boende i anslutning till parken. I parkens södra del kan programmerade platser för odling, aktivitet och kontempla- tion läggas till. Privata tomter i Västra Kattarp skulle i vissa zoner kunna utvidgas med ökad byggrätt. Bebyggelse och aktivitetsytor i parken måste samspela. Entréer ska orienteras mot parken. Gränser mellan privat och offentlig mark ges tydlighet men en gemensam gestaltning. Nya byggnadskroppar kan öka samspelet mellan bebyggelse och parkstråk. Illustration: Tengbom Arkitekter

27 Skol- och fritidsområdet Skol- och fritidsområdet i Herrgården är ett drygt 20 ha stort område där närmast all kommunal verksamhet för barn och unga samlas. Två skolor, sex förskolor och en handfull större fritidsanläggningar gör det till en ensidigt planerad värld som släcker ned när sista träningspasset är avklarat för kvällen. Kopplingar Endast en gata leder in i skol- och fritidsområdets centrala del och transporter med högre fordon är omöjlig på grund av gångbroarnas låga höjd vid Rosengårds centrum. Rörelserna i och genom området försvåras av att strukturen av gång- och cykelvägar visserligen är tät men svåröverskådlig, saknar stöd i bebyggelsen och är närmast omöjlig att förstå för en besökare. Skol- och fritidsområdet behöver en tydlig och öppen struktur som är verkligt tillgänglig från flera håll och även för genomfart. Strukturplanen innebär att: Ett övergripande trafiknät definieras och sätts upp som långsiktigt mål för området. Nätet kopplas på de övergripande och långa stråken. På det sättet kan området bättre länkas samman med omgivande stadsdelar. Vilka delar i nätet som får innehålla biltrafik bestäms av hur områdets innehåll förändras. Gestaltningen av dessa lösningar blir avgörande för hur bland annat trafiksäkerheten kan säkras. Läs mer om Space Scapes utredning på sidan 55.

28 Offentligt liv Västra Rosengårdsfältet är en parkdel som riskerar att bli mindre när skola och förskola ser ökat behov av att utvidga sin verksamhet i området. Verksamheterna är högt prioriterade i stadsdelen. Skolgårdarna för små för dagens elevantal. Ytorna för idrott och annan fritidsverksamhet är konsekvent inhägnade med stängsel. Tillsammas med förskolornas inhägnader skapar de ett trängt och otryggt offentligt rum. Skol- och fritidsområdet behöver större öppenhet och samverkan mellan kommunikationsytor och verksamheter, mellan aktiviteter utomhus och inomhus. Både skolgårdar och parkytor behöver utnyttjas på ett bättre sätt. Strukturplanen innebär att: Rosengårdsfältet utvidgas i sin mittdel och kopplas samman till en överskådlig helhet, en stadsdelspark. Större och mer innehållsrika utemiljöer för skolan skapas genom att skolgårdarna öppnas mot den angränsande parken och mark samutnyttjas. Fler öppna sport- och aktivitetsytor skapas. Friidrottsplanen ersätts med motsvarande innehåll av löparbanor, hopp- och kastgropar längs aktivitetsstråket mellan Örtagårdsskolan och Rosengårdsskolan. Innehåll och utformning bestäms i samarbete med bland annat skolorna. Nya träningsplaner för fotboll förläggs till bland annat Ögårdsparken. Fler och flexiblare träningsplaner krävs för satsningen på fotboll genom FC Rosengård. Rosengårdsparken förlängs genom skol- och fritidsområdet. På det sättet annonseras den gröna kopplingen redan vid Rosengårds centrum och får leda ned till Rosengårdsfältet. Stråk som samspelar med sin omgivning, Prags boulevard, Köpenhamn.

29 Bebyggelse Ett fåtal verksamheter dominerar ett område om drygt 20 hektar. Markutnyttjandet är ineffektivt eftersom stora enheter har byggts i ett plan och därför tar stor plats. Skolans byggnader saknar flexibilitet när årskullarna varierar och är dåligt anpassade till modern pedagogik. Många byggnader och utemiljöer i skol- och fritidsområdet utnyttjas heller inte kvällstid. Det bidrar till en upplevelse av otrygghet i området. Sektorsplaneringen behöver brytas. Fler verksamheter av olika slag i nya byggnadstyper behövs i området. Förändringsarbetet i stadsdelens skolor kräver bland annat ny flexibilitet och nya kontaktytor - därmed också lokaler som stödjer denna förändring. Strukturplanen innebär att: Ny bebyggelse med ny användning får börja växa in i området - från von Rosens väg och söderut. Lokaler med möjlighet till fler funktioner skapas vid om-, till- och nybyggnad av skolorna i området. Lokalerna ska tillåta samutnyttjande och samverkan med det omgivande samhället. Temporära lösningar tillåts medan rätt byggnad utarbetas tillsammans med användarna. En kompaktarena för fotboll byggs söder om Rosengårds herrgård. Fotbollen står i fokus i stadsdelen och en arena kan tillföra en av de magneter som stadsdelen behöver. Arenan ersätter den gamla friidrottsplatsen för träning men framförallt matchspel. Under läktarna förläggs mindre lokaler som orienteras ut mot omgivande stråk. Dessa kan innehålla föreningslokaler, kontor att hyra ut, småbutiker, kiosker m m.

30 Foto och konceptskiss från Rommen i Norge där skolan som även innehåller kontor och kulturverksamhet får gripa tag i sin omgivning. Idrottshall som integrerats i ett bostadskvarter. Korsgadehallen, Köpenhamn. Visionsbilden visar hur ny bebyggelse ett aktivt kommunikationsstråk och parken kan samspela och berika varandra.

31 Herrgårdens bostadsområde Kopplingar Herrgården är det bostadsområde i Rosengård som är svagast kopplat till sin omgivning. Området upplevs som instängt och isolerat - det är till och med svårt att hitta hit. Ramels väg som är områdets viktigaste infartsgata löper i områdets utkant. Den är områdets matargata men har en gestaltning som gör den till bakgata. Cykelvägar kring och gångvägar i bostadsområdet bildar inget tydligt sammanhängande nät. Tillsammans med otydliga entrérum och gårdsmiljöer förstärks känslan av att träda in i en labyrint. Herrgårdens bostadsområde behöver kopplas samman med omgivande kommunikationsnät och öppnas upp för rörelse igenom området. Strukturplanen innebär att: Rosengårdsstråket förlängs österut genom bostadsområdet. Vänskapsparken kan då bli en mötesplats för fler och områdets bostäder blir lättare att hitta till. Ett sammanhängande kommunikationsnät skapas med kopplingar till och genom bostadsområdet med hjälp av gång-, cykel- och i viss mån bilväg. Tydligheten och överblickbarheten måste följa med. Det är viktigt att skapa en hierarki mellan olika rörelsemöjligheter. Ramels väg - från baksida till framsida. Låt Ramels väg återfå sin ursprungliga sträckning söder om området och därigenom lämna plats för ny bebyggelse. Då kan en ny entré till området skapas och bakgatan Ramels väg kan bli en tydlig och inbjudande infartsgata till Herrgården.

32 Offentligt liv Vänskapsparken är den första offentliga platsen i Herrgårdens bostadsområde. Sedan kommunen tog över och upprustade parken 2010 används den mycket mer och har blivit inbjudande och trygg. Bostadsgårdarna kring parken har däremot inte hängt med. De har diffusa gränser och det är svårt att veta vem som äger och sköter dem. Få ytor kan i någon egentlig bemärkelse användas av de boende. Några gårdar är undantag och viss upprustning pågår. Planteringszoner och -kärl är vildvuxna och slitna. Växtmaterialet på gårdarna och mellan husen är ensidigt och utan långsiktig hållbarhet. Buller från Inre Ringvägen och Amiralsgatan påverkar framförallt utemiljön i Herrgårdens östra del negativt. De offentliga rummen behöver förbättrad koppling till omgivande rörelsestråk och bostadsbebyggelse. Rummen mellan husen behöver ny gestaltning och tydlighet i sina gränser. Strukturplanen innebär att: Rumsliga hierarkier byggs in i området. Närheten till kommunikationsstråk och funktioner i husens bottenvåningar får ge upphov till olika grad av offentlighet i den gemensamma miljön. Tydliga entréer till området skapas som hänger ihop med den interna kommunikationen. På vissa ställen kan de bilda entréplatser. Områdets struktur blir lättare att förstå och mer välkomnande. identitet. Rusta upp den gemensamma utemiljön. Skapa en långsiktig planering för gårdsmiljöerna och dess växtlighet - gallra och plantera nytt. Öka artrikedomen! Utveckla närodlingen på gårdar och mellan husen. Uppmuntra lokala initiativ. Bostadsgårdarna får tydligare avgränsningar för att öka känslan av tillhörighet men utan att låsa. Även helt privata zoner behövs i större utsträckning. Öka variationen och ge de boende möjlighet att ge sin gård en egen