Distribuerade system. Föreläsning 7
|
|
- Gunnar Martinsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Distribuerade system Föreläsning 7
2 Distribuerade system Vad kan man göra med ett antal datorer sammankopplade med ett nät? Programmeringsmodeller för distribuerade system? Hur fungerar NFS, AFS och andra distribuerade filsystem?! Distribuerade system - grunderna Programmeringsmodeller Distribuerade filsystem! Kap: , system 2
3 Distribuerat system Ett system som består av ett antal datorer sammankopplade med nätverk har inte fysiskt delat minne samverkar i lösandet av ett problem (fungerar som en enhet) system 3
4 Distribuerade system Terminologi Varför? Designmål Nätverk
5 Distribuerade system - lite terminologi Site fysisk plats med en eller flera datorer Host dator på en site Server dator som har en resurs/tillhandahåller en tjänst som en annan dator vill använda Klient datorn som utnyttjar en tjänst hos en server (en dator kan vara både klient och server) system 5
6 Distribuerade system varför? - några viktiga skäl Resursdelning Ex: printrar, disk, beräkningsresurser, databaser... Uppsnabbning Genom att fördela/flytta beräkningar (kan ses som specialfall av resursdelning) Tillförlitlighet Om en enhet går ned kan kanske en annan ta över Kommunikation Pris-prestanda Inkrementell uppdatering system 6
7 Distribuerade system - designmål Transparens - genomskinlighet att systemet är distribuerat syns inte för användaren ex: Namntransparens namnet beror inte på var objektet finns Platstransparens (location transparency) man behöver inte veta var resurser finns Flyttransparens användaren märker inte om resurser flyttar Replikationstransparens - användaren behöver inte fundera på om man arbetar men en lokal kopia Samtidighetstransparens - man behöver inte veta om att någon annan använder resurser samtidigt Parallelitetstransparens - man behöver inte veta om att ens program körs parallelt Feltolerans robusthet Skalbarhet system 7
8 Nätverk Att fundera över Namngivning, namnuppslagning ex: DNS Routingstrategier: statisk, dynamisk Förbindelsestrategi: förbindelseorienterad eller förbindelselös Överföring: pålitlig eller opålitlig Hantering av överlast/kollisioner Robusthet: vad händer om en länk går ned Topologi Kapacitet och QoS parametrar: bandbredd, fördröjning, fördröjningsvariationer Säkerhet Kostnad system 8
9 Overlay networks Ett virtuellt/logiskt nät/topologi som kan implementeras i mjukvara ovanpå ett fysikt nät Ex: multicast distributionsträd system 9
10 Kommunikation i distribuerade system Önskade egenskaper Samma metod vid lokal och icke lokal kommunikation (transparens) Stöd för kommunikationsdestinationer som flyttar Pålitlighet, feltolerens och säkerhet Effektivitet Kommunikation kostar Granularitet viktig helst mycket beräkning i förhållande till kommunikation - flytta mycket data på en gång Replikation - lokala kopior minskar kommunikation - konsistensproblematik system 10
11 Namn och adresser Ett namn är en logisk, tillämpningsorienterad beteckning, ex. shell.it.kth.se En adress är det som nätet behöver för att hitta (t.ex. IP adress) Adresser bör inte vara hårdkodade i program Name servers används för översättning mellan logiska namn och adresser (t.ex. DNS Domain Name System) Ibland kan man fråga efter en viss tjänst (t.ex. AFS) i stället för efter en viss server system 11
12 Programmeringsmodeller Hur hittar man fram till motparten? Sockets Meddelanden RPC Distribuerat delat minne Objektbaserad middle-ware
13 Att hitta motparten - att skicka meddelande till en process Hur hittar man den process man vill sända meddelandet till? IP-adress identifierar ett nätverksinterface En process kan lyssna på en port TCP och UDP headrarna har portnummer system 13
14 Meddelandesändning - via ETH, TCP/IP Sändare Skicka meddelande till IP-adress + portnr Lyssnar på (läser från) TCP portnr Mottagare Nätverkskod: Nätverkskod: ETH interface Bygg TCP/IP paket Ta reda på över vilket nätverksinterface det ska skickas Ta reda på ETH-adress till nästa hop ETH IP TCP portnr payload Skala av ETH och IP headrar och se att de var adressared till den här maskinen Skicka upp meddelandet till port ETH interface system 14
15 Kopiering - kan sänka prestanda rejält För mycket kopiering kan sänka prestanda Ett vanligt fall: 1. Kärnan kopierar från sändarens adressrymd till en buffert i OS-kärnan 2. Kärnan kopierar till ett minne på nätverkskortet 3. Nätverket kopierar till mottagarens nätverkskort 4. Mottagarens kärna kopierar till buffert i kärnan 5. Mottagarens OS-kärna kopierar till mottagarens adressrymd system 15
16 Sockets - abstrakt nätverkskontakt En abstrakt datatyp för kommunikation Sändare och mottagare skapar var sin socket Anger protokoll: vanligast TCP eller UDP Mottagaren lyssnar på sin socket genom systemanropet listen Sändaren kopplar upp sin socket till mottagarens genom ett connect systemanrop Resultatet blir något som kan liknas vid en pipe mellan de två processerna system 16
17 Meddelandesändning Primitiverna är vanligtvis send(destination, message) receive(buffer) Destinationer kan vara processidentifierare (maskin.pid) problem vid omstart med ny pid mailboxar (maskin.mb) oberoende av pid ger bättre transparens, många kan läsa portar (maskin.port) oberoende av pid, endast en process äger porten system 17
18 Blockerande eller icke-blockerande Skall meddelandesändningsprimitiverna vara blockerande eller icke-blockerande? Hur länge skall man blockera Ex: send till dess meddelandet skickats eller till dess mottagaren tagit emot meddelandet? Till stor del beror det på hur man vill hantera buffertar Icke-blockerande send man får inte skriva över sendbufferten Icke-blockerande receive: kan vara bra om man vill polla om det kommit meddelanden Delvis hänger detta också ihop med synkronisering system 18
19 Pålitlighet Meddelanden kan komma bort på vägen någon router går ner brist på mellanlagringskapacitet vid trafikstockning Pålitlig meddelandesändning kan åstadkommas genom kvittens vid mottagande av meddelande time-out om kvittens ej inkommit efter viss tid vid sändning paritet/checksummor används ofta för att skydda data från fel system 19
20 Klient-server kommunikation Klienter skickar meddelanden med begäran Servrar utför begäran och skickar svar Klienter är normalt blockerade mellan begäran och svar (dvs. i hög grad synkron kommunikation) Begäran kan motsvara systemanrop Läsa och skriva filer Starta processer Klienter vet inte nödvändigtvis var servrar finns Platstransparens system 20
21 Vad händer om - man tappar bort begäran/svar eller vid en krasch Klientens begäran försvinner på vägen eller svaret kommer inte tillbaka inom rimlig tid Timeout: Skicka om begäran Problem: Klienten kan få två svar Servern kan få två begäran Vad händer om servern kraschar efter att ha fått begäran? Begäran utförs delvis Begäran utförs inte Vad händer om klienten kraschar efter att ha sänt begäran? Ta hand om, städa bort, föräldralösa begäran/svar Ex: inkarnationsnummer för klienten system 21
22 Semantik och tillståndslösa servrar Semantik på begäran Vill normalt ha exactly once Kan få: at least once at most once Tillståndslös server Om servern inte har något tillstånd så Mindre problem med omstart av server Mindre problem om klienten tvingas till omsändningar Sidoeffektsfria begäran (idempotenta) Vilken semantik är bäst i det fallet? system 22
23 Remote Procedure Call - fjärrproceduranrop (~ ) Programmeringsteknik för klient-serverkommunikation Tag fasta på analogin mellan Proceduranrop och Att skicka ett request till en server som utför det och skickar tillbaka ett svar system 23
24 Steg i ett remote procedure call 1. Klienten gör ett proceduranrop till en stubprocedur 2. Klientens stubprocedur skickar en begäran till servern och väntar sedan på ett svar 3. På serversidan finns också en stubprocedur som anropas när en begäran anländer 4. Serversidans stubprocedur anropar koden i servern som behandlar begäran 5. När begäran är behandlad skickas svaret tillbaka till klientsidan 6. Klientens stubprocedur returnerar till klienten system 24
25 RPC Sändare Klient: Anropa stubprocedur Utför begäran: returnera svaret till stubben Mottagare stub stub Stub-procedur: Mottagarsidan: Packa parametrar Anropa servern Skicka upp meddelandet till port och anropa stubprocedur i servern ETH interface ETH IP TCP portnr payload ETH interface system 25
26 Stubprocedurer Automatgenereras från gränssnittsbeskrivning som programmeraren skriver Gränssnittsbeskrivningen definierar Datatyper för parametrar Speciella datatyper för arrayer/vektorer av bestämd storlek Procedur/funktions parametrar och returvärden (jfr. Funktionsprototyper i C) system 26
27 Parameteröverföring i RPC Olika fysiska adressrymder Alla parametrar värdeöverförs Hur hanterar man Länkade strukturer Dynamiskt allokerade strukturer Vektorer i t.ex. C Hur hantera olika datarepresentation Teckenrepresentation: ASCII, UTF-8 Heltal: little endian, big endian (eller 8, 16, 32, 64 bitar) Flyttal: IEEE, Cray system 27
28 Marshalling - att packa parametrar RPC-systemet måste packa parametrarna på ett format som bägge sidor förstår Sk. kanonisk representation Sköts normalt helt transparent system 28
29 Distribuerat delat minne
30 Distribuerat delat minne - ett sätt att åstadkomma det Man kan använda virtuellminnessystemet för att emulera delat minne Skrivbara sidor finns i högst ett minne Om en CPU vill läsa/skriva en adress som tillhör en sida i en annan CPUs minne blir det pagefault Vid pagefault där sidan finns i annat minne hämtas den Konsistensproblematik vid uppdateringar (skrivningar) Men: sidor som endast läses kan finnas i flera minnen system 30
31 Var implementeras distribuerat delat minne? Dator 1 Dator 2 Dator 1 Dator 2 Dator 1 Dator 2 Applikation Applikation Applikation Applikation Applikation Applikation Run-time system Operativsystem Delat minne Run-time system Operativsystem Run-time system Operativsystem Delat minne Run-time system Operativsystem Run-time system Operativsystem Delat minne Run-time system Operativsystem Hårdvara Hårdvara Hårdvara Hårdvara Hårdvara Hårdvara system 31
32 Falsk delning -false sharing Uppstår när två CPUer vill skriva till två olika variabler som råkar ligga på samma sida/ samma cache linje Vanligare vid större sidor/cache linjer Egentligen borde det inte hända ty CPUerna delade inga data Händer till viss del i alla cachar i multiprocessorer system 32
33 Progambaserat delat minne... ännu ett nytt ämne
34 CORBA Idén är att anropa metoder hos objekt som (kanske) lagras på andra maskiner Fungerar även om arkitekturer osv. är olika Påminner om Sun RPC Man skriver en gränssnittsfil ungefär som i RPC Stubbar genereras Varje maskin har en Object Request Broker Objekten är stationära Problem om alla vill använda samma objekt system 34
35 Distribuerade operativsystem - på vilken nivå stöds distribuering Nätverksoperativsystem Distribuerat operativsystem
36 Nätverksoperativsystem Stödjer att användaren utnyttjar nätverk på ett icke transparent sätt Användaren måste vara medveten om att det finns andra resurser i nätet t.ex. andra datorer Typiskt stöds: - remote inloggning: ex. telnet - filöverföring: ex. ftp Ofta relativt enkelt att implementera/lägga till sådan funktionalitet till existerande OS Många OS i den här kategorin: de flesta UNIX-varianter, Windows system 38
37 Distribuerat operativsystem Tillåter användaren att använda resurser på andra datorer på samma sätt som lokala resurser, dvs. transparent Data migrering vid access av data på andra datorer, t.ex. filer, överförs det helt eller delvis till den lokala datorn Beräkningsmigrering en beräkning kan utföras på en annan dator Processmigrering en process kan helt eller delvis flyttas/utföras på en ann dator Lastbalansering Uppsnabbning Tillgång till speciell hård- eller mjukvara Dataaccess Fortfarande mest ett forskningsområde... system 39
38 Distribuerade filsystem Namngivning Cachning Tillstånd hos servern NFS och AFS
39 Distribuerade filsystem Mycket vanliga nuförtiden NFS från Sun AFS från CMU och... Filerna lagras på en annan dator (filservern) än den där programmen som använder filerna körs (klienten) Många klienter kan dela på samma filserver Olika delar av filsystemet (volymer) kan lagras på olika servrar system 41
40 Namngivning Fysisk adress Montering Logisk adress system 42
41 Namnrymden i ett DFS Fysisk: maskinnamn.filnamn en nameserver omvandlar maskinnamn till nätadress dålig plats- och flyttransparens då alla processer måste känna till maskinnamn Ex. URL i www: system 43
42 Namnrymden i ett DFS Montering: monteringsprotokollet använder ofta fysiska namn delvis transparent (klientprocesser behöver ej veta maskinnamn) filsystemet kan se olika ut från olika klienter används t.ex. i NFS från Sun system 44
43 Namnrymden i ett DFS Logisk: namnrymden ser ut som i ett centraliserat system en distribuerad databas håller reda på var delträd (volymer) finns volymers plats ändras sällan god transparens men komplicerad implementation används t.ex. av AFS system 45
44 Prestandahöjare Cachning Replikering
45 Filcachning i DFS Användning av filer på filserver kan vara långsam pga. fördröjningar i nät överbelastad server med många klienter Klienter kan cacha (delar av) filer för snabbare åtkomst i huvudminnet (buffercachen) på lokal disk (t.ex. i AFS) system 47
46 Filcachning i DFS, konsistensproblem Lokala kopior Skriver Läser Fil på server system 48
47 Fildelningssemantik Problemet Semantiker Sekvensiell Session Immutable
48 Fildelningssemantik vid cachning Cachning hos klienterna ställer till problem filen kan ha ändrats hos servern olika cachar kan innehålla olika data När skall en klient tala om för servern att klienten har ändrat i sin cache? om ingen annan klient är intresserad behöver man ej göra det efter varje ändring När skall en klient få ny version av fil från servern? system 50
49 Sekvensiell semantik - UNIX-semantik Sekventiell konsistens innebär att det (logiskt sett) bara finns en kopia av varje fil exakt samma som vid centraliserat system kallas även Unix-semantik eller remote-access svårt att implementera effektivt system 51
50 Sessionssemantik Sessionssemantik innebär att varje klient som har filen öppen logiskt sett har en lokal kopia ändringar görs till den lokala kopian vid close() skrivs kopian tillbaka till servern kallas även upload/download lätt att implementera AFS har ungefär sessionsemantik, men inte riktigt system 52
51 Immutable Icke-muterbara filer innebär att filer inte ändras, utan varje ny version ersätter den gammla ( write-once ) varje verson har ett nummer ganska likt sessionssemantik Version 1 Klient 1 Klient 2 Version 2 Version 3 lient 1 ändrar och skriver tillbaka? Klient 2 ändrar och skriver tillbak system 53
52 Cachekonsistensmekanismer Write-through Varje skrivning skrivs direkt till server Delayed write Ger inte i sig sekvensiell semantik Mycket nättrafik Ändringar skrivs periodvis t.ex. efter 30sek Minskad nättrafik Semantik? Används av AFS Write-on-close Sessionssemantik Centraliserad kontroll En felpunkt Dålig skalbarhet Enkel semantik system 54
53 Att upprätthålla Unix-semantik - ex. på centraliserad kontroll Kan åstadkommas med cachekonsistens-protokoll Klienterna har tokens som ger rätt att använda lokal kopia flera klienter kan ha lästokens till samma fil om en klient har skrivtoken till en fil får inga andra klienter ha några tokens till den filen om man ej har token får man ej göra lokala operationer även om man har filen i cachen servern håller reda på alla tokens den delat ut system 55
54 Att upprätthålla Unix-semantik - ex. på centraliserad kontroll Om en klient vill läsa en fil måste servern återkalla eventuellt utdelat skrivtoken klient med skrivtoken ger ifrån sig detta tillsammans med alla nya data som den skrivit med hjälp av skrivtokenet servern uppdaterar filen med dessa nya data och skickar ändringarna eller hela filen till klienten som ville läsa Om en klient vill skriva till en fil måste servern återkalla alla andra tokens system 56
55 Filreplikering Filreplikering innebär att filer (eller volymer) lagras på mer än en filserver Förbättrar prestanda och feltolerans lasten kan fördelas på flera servrar man kan använda en (geografiskt) närliggande server om en server är nere kan man komma åt sina filer från en annan om en server brinner upp finns filer kvar på andra servers (kontinuerlig backup) system 57
56 Filreplikering Det är lätt att replikera volymer som ej får skrivas (finns i AFS) Bra för saker som sällan ändras, t.ex. koden till systemprogram Man får dock inte kontinuerlig backup Svårt (men bra ur prestanda/säkerhetssynpunkt) att replikera skrivbara volymer Knepigt att upprätthålla konsistens Visst vore det bra om ens hemkatalog alltid var tillgänglig :-) system 58
57 Filreplikering och skrivning Lösning 1: Se till att alla servrar har samma data Skriv alltid till alla servrar (som lagrar den volymen) Läs från vilken server som helst Enkelt men skrivningar blir långsamma och det blir problem om någon server är nere Skrivningar blir inte möjliga då, ty alla servrar svarar inte system 59
58 Filreplikering och skrivning Lösning 2: Skriv till några servrar, läs från några servrar Välj två tal S och L och läs alltid från minst L servrar och välj senaste version (lagra versionsnummer för alla filer) skriv till minst S servrar med nytt versionsnummer S och L måste uppfylla S+L > antal servrar S+S > antal servrar system 60
59 Tillstånd hos servern eller ej? Om servern kommer ihåg saker mellan uppdrag (requests) kallas den stateful annars stateless Tillstånd som kan kommas ihåg: Vilka klienter som har vilka filer öppna Vilka klienter som cachar filer (tokens) Protokollet mellan server och klient blir olika Om servern är stateless måste klienter skicka all info, t.ex. läs/skrivposition system 61
60 Tillstånd hos servern eller ej? Problem med tillstånd om servern går ner Info, t.ex. filoffset, försvinner för klienter med öppna filer Konsistensinformation (vilka klienter som har lokala kopior av delar av filer) försvinner Problem med tillstånd om klienten går ner Tillståndsinformation ligger kvar på server och kan ej tas bort (minnesläckor) Filer kan bli evigt öppna system 62
61 Tillstånd hos servern eller ej? Många problem kan lösas med leases, som är information med bäst-före datum Fungerar bra för tokens eftersom en klient alltid kan fråga igen om dess token gått ut Servern kan kasta info om tokens efter en viss tid vilket sparar minne Bäst-före datum väljs så att om servern kraschar och startar om så hinner alla tokens den delat ut bli för gamla Fungerar mindre bra för filoffset och dylikt system 63
62 Med eller utan tillstånd Fördelar för tillståndslös filserver Fördel för filserver med tillstånd Feltolerans Open/close behövs ej Mindre minnesbehov för servern Inga begränsningar på antal öppna filer Inga problem om klienten kraschar Kortare meddelanden från klienten Kan ge bättre prestanda Readahead möjligt Lättare att koordinera idempotenta operationer Enklare att låsa filer system 64
63 NFS arkitektur kärna systemanrop kärna virtuellt filsystem (v-noder) lokalt filsystem ex. UFS NFS- klient buffert cache disk nätinterface drivrutin drivrutin virtuellt filsystem (v-noder) NFS- server lokalt filsystem ex. UFS buffert cache nätinterface disk drivrutin drivrutin system 65
64 NFS - detaljer (i princip) Tillståndslös server Montering i filsystemet Överför data i 8KB block Read-ahead på serversidan Konsistens problematiken Timer på block i lokala block cachen hos klienten 3 sek för data 30 sek för directory information När en fil öppnas som finns i block cachen frågas alltid servern om den har en nyare kopia Modifierade block skrivs till servern när filen stängs och Var 30:e sekund skrivs alla modifierade block till servern system 66
65 Ett litet problem Vad gör man om en server som håller ett monterat filsystem går ned I tidernas begynnelse man väntade till dess man fått svar! Nu: Time-out på operationer Auto-montering (filsystemen monteras vid behov) system 67
66 Andrew File System - AFS Vice (AFS-server) kärna systemanrop systemanrop kärna virtuellt filsystem (v-noder) lokalt filsystem ex. UFS Venus (AFS- Klient) virtuellt filsystem lokalt filsystem ex. UFS buffert cache buffert cache disk nätinterface drivrutin drivrutin nätinterface disk drivrutin drivrutin system 68
67 AFS - detaljer Filer cachas lokalt i /cache Modifieringar skrivs normalt bara tillbaka till servern när filen stängs sessionssemantik Venus kan tala om för Vice att den vill veta om någon annan accessar filen Om så meddelar Vice när någon accessar filen och Venus invaliderar den lokala kopian och skriver tillbaka ändringarna till Vice Tillåter mer hanterliga skyddsmekanismer än UFS Användardefinierade grupper och utökade ACL:er Underlättar för systemadministratören att flytta, kopiera volymer av filer och directoryn Skalar bättre än NFS system 69
68 Mer om distribuerade system Master program: Software Engineering of Distributed Systems (SEDS) Kurser: ID2201, ID2203, ID2210, ID2220 system 69
Tentamen, Distribuerade System/Programvaruarkitektur 2001-08-24
Tentamen, Distribuerade System/Programvaruarkitektur 2001-08-24 FÖRSÄTTSBLAD Inlämnas ifyllt tillsammans med tentan. Skriv namn på samtliga blad. Ange nedan vilka uppgifter du besvarat. Uppgift Besvarad
Läs merTCP/IP och Internetadressering
Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE751 05 Uppsala +46 18471 31 76 Collaboration Jakob Carlström TCP/IP och Internetadressering Slideset
Läs merDistribuerade affärssystem
Distribuerade affärssystem Kursens mål Bygga upp, strukturera och programmera distribuerade system med en flerskiktsarkitektur Beskriva och förklara teorier och uttryck som används inom affärskritiska
Läs merMattias Wiggberg 1. Orientera på Internet. IP-adress. IP-adresserna räcker inte... Mer om IP-adresser
Orientera på Internet Nuvarande Internet Protocol version 4 (IPv4). Internet är en infrastruktur som förbinder en mängd datorer. Hur hittar vi till en specifik dator? Väl framme vid datorn, hur hittar
Läs merRepetition DK2 Middleware, P2P, Multimediatransport. Stefan Alfredsson 18 Mars 2005
Repetition DK2 Middleware, P2P, Multimediatransport Stefan Alfredsson 18 Mars 2005 Några definitioner på middleware Klistret som gör det möjligt för en klient att få betjäning av en server / i klient/server
Läs merWWW. Exempel på klientsidan. Överföring av en html-fil. Snyggare variant. Verkligt format. Meddelandeformat för begäran HTTP
Exempel på klientsidan WWW Javascript-interpretator XML-interpretator HTML-interpretator Java-interpretator CSS-interpretator Använder TCP Kan återanvända uppkoppling Inga tillstånd hos servern OS API
Läs merGrundläggande datavetenskap, 4p
Grundläggande datavetenskap, 4p Kapitel 4 Nätverk och Internet Utgående från boken Computer Science av: J. Glenn Brookshear 2004-11-23 IT och medier 1 Innehåll Nätverk Benämningar Topologier Sammankoppling
Läs merWebbteknik II. Föreläsning 4. Watching the river flow. John Häggerud, 2011
Webbteknik II Föreläsning 4 Watching the river flow Web Service XML-RPC, SOAP, WSDL, UDDI HTTP Request, Response, Headers, Cache, Persistant Connection REST Hype or the golden way? Web Service / Webbtjänst
Läs merDatorsystem. Tentamen
Datorsystem Tentamen 2012-03-17 Instruktioner Samtliga svar skall vara motiverade och läsbara. Eventuella tabeller, illustrationer och beräkningar som används för att nå svaret ska också finnas med i lösningen.
Läs merTentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014
Tentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014 Tillåtna hjälpmedel: räknedosa Varje uppgift ger 10 poäng. För godkänt krävs 30 poäng. Uppgift 1 Antag att man ska skicka en fil av storleken 10 kbit från
Läs mer5 Internet, TCP/IP och Applikationer
5 Internet, TCP/IP och Applikationer Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste
Läs merTDTS04 Datornät och distribuerade system, 15 mars 2010 Svar sammanställda av Juha Takkinen, IDA,
TDTS04 Datornät och distribuerade system, 15 mars 2010 Svar sammanställda av Juha Takkinen, IDA, juhta@ida.liu.se. Fråga 1. a) i) Location transparency ii) Relocation transparency i - ii - iii - iv - v
Läs merIT för personligt arbete F2
IT för personligt arbete F2 Nätverk och Kommunikation DSV Peter Mozelius Kommunikation i nätverk The Network is the Computer Allt fler datorer är sammankopplade i olika typer av nätverk En dators funktionalitet
Läs merDatakommunika,on på Internet
Webbteknik Datakommunika,on på Internet Rune Körnefors Medieteknik 1 2015 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Internet Inter- = [prefix] mellan, sinsemellan, ömsesidig Interconnect = sammanlänka Net =
Läs merKomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson
KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson Detta är vårt huvudproblem! 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. värd Datorer förstår endast digital information, dvs ettor och
Läs merOlika slags datornätverk. Föreläsning 5 Internet ARPANET, 1971. Internet började med ARPANET
Olika slags datornätverk Förberedelse inför laboration 4. Historik Protokoll, / Adressering, namnservrar WWW, HTML Föreläsning 5 Internet LAN Local Area Network student.lth.se (ganska stort LAN) MAN Metropolitan
Läs merTesttentamen i kursen TDTS04 Datornät och distribuerade system vt 2009
LiTH, Tekniska högskolan vid Linköpings universitet (6) IDA, Institutionen för datavetenskap Juha Takkinen 009-03- Testtentamen i kursen TDTS04 Datornät och distribuerade system vt 009 Lokal Valfri. Tillåtna
Läs merGrundläggande nätverksteknik. F2: Kapitel 2 och 3
Grundläggande nätverksteknik F2: Kapitel 2 och 3 Kapitel 2 COMMUNICATING OVER THE NETWORK Grundstenar i kommunka;on Tre grundläggande element Message source The channel Message des;na;on Media Segmentering
Läs merFöreläsning 5. Vägval. Vägval: önskvärda egenskaper. Mål:
Föreläsning 5 Mål: Förstå begreppet vägval Känna till vägvalsstrategier förstå växlingen i Internet Förstå grundfunktionaliteten i TCP och UDP Först skillnaderna mellan TCP och UDP Förstå grundfunktionaliteten
Läs merLABORATIONSRAPPORT Säkerhet och Sårbarhet Laboration 1 Brandväggar
LABORATIONSRAPPORT Säkerhet och Sårbarhet Laboration 1 Laborant/er: Klass: Laborationsansvarig: Robin Cedermark Erik Gylemo Jimmy Johansson Oskar Löwendahl Jakob Åberg DD12 Martin Andersson Hans Ericsson
Läs merKurskatalog 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
SFÖRTECKNING 1. RFID-Kurser... 2 1.1. RFID Grundkurs... 2 1.2. RFID Fortsättningskurs... 3 1.3. RFID dator programmering... 4 1.4. RFID Systemadministration... 5 1.5. RFID Aktiv Systemadministration...
Läs merF2 Exchange 2007. 2013-01-16 EC Utbildning AB 2013-01-16
F2 Exchange 2007 1 F2 Idag: Exchange i SBS 2008 Planering av systemet Exchange struktur, AD/GC/hierarki Core Components Management, Connectors Serverroller 2 Exchange Server i Small Business Server 2008?
Läs merDIG IN TO Nätverksteknologier
DIG IN TO Nätverksteknologier CCNA 1 Transportskiktet Agenda Transportskiktets syfte Kommunikationskontroller Tillförlitligt och otillförlitlig transport protokoll TCP och UDP protokoll TCP Header TCP
Läs merLaboration i Datakommunikation - Introduktion till Sockets och TCP/IP
Laboration i Datakommunikation - Introduktion till Sockets och TCP/IP Magnus Jonsson Högskolan i Halmstad 1. Syftet med laborationen Syftet med denna laboration är dels att få lite praktisk syn på bl.a.
Läs merInformationsteknologi sommarkurs 5p, Datakommunikation
Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE751 05 Uppsala +46 18471 31 76 Collaboration Jakob Carlström kommunikation Slideset 8 Agenda Datorkommunikation,
Läs merÖvningar - Datorkommunikation
Övningar - Datorkommunikation 1. Förklara skillnaden på statisk och dynamisk IP konfiguration. Ange även vad som krävs för att dynamisk IP konfiguration ska fungera. 2. Förklara följande förkortningar
Läs merVad är en dator? Introduktion till datorer och nätverk. Pontus Haglund Institutionen för datavetenskap (IDA) 21 augusti 2018
. Vad är en dator? Introduktion till datorer och nätverk Pontus Haglund Institutionen för datavetenskap (IDA) 21 augusti 2018 Översikt 2/23 Datorns historia von Neumann-arkitekturen Operativsystem Datornät
Läs merLarmsändare sip86. Alla inställningar konfigureras enkelt upp med Windowsprogramvaran IP- Scanner. 2 Larmsändare sip22
Snabbhjälp IT sip86 Detta är en hjälpmanual för IT och nätverkstekniker för att snabbt kunna få en överblick på hur sip86 kan användas i olika nätverk. Om Larmsändare sip86 sip86 Generation 2 är nästa
Läs merINNEHÅLL. Konfigurering av SQL Server. Egenskaper Kommunikationsprotokoll
INNEHÅLL Konfigurering av SQL Server Egenskaper Kommunikationsprotokoll 1 KONFIGURERING AV SQL SERVER SQL Server är nästan självkonfigurerande. Minne, anslutningar och buffrar hanteras dynamiskt. Man kan
Läs merFilsystem. Varför? Hur? För att kunna lagra data mer permanent än i RAM. Vettig organisation Vettiga namn
Varför? För att kunna lagra data mer permanent än i RAM Hur? Vettig organisation Vettiga namn Stora/små bokstäver 8-bitars tecken (teckenkodning) File extensions Längd Struktur på filerna Byte efter byte,
Läs merSkriftlig tentamen i kursen TDTS04 Datornät och distribuerade system 2008-08-21 kl. 8 12
LiTH, Tekniska högskolan vid Linköpings universitet (6) IDA, Institutionen för datavetenskap Juha Takkinen 2008-08-9 Skriftlig tentamen i kursen TDTS04 Datornät och distribuerade system 2008-08-2 kl. 8
Läs mer3) Routern kontrollerar nu om destinationen återfinns i Routingtabellen av för att se om det finns en väg (route) till denna remote ost.
Routingprocessen Vid kommunikation mellan datorer måste de känna till var och hur de skall skicka paketen, om de datorer som ska kommunicera ligger på samma IP-nät är det ju inget problem. Men är det så
Läs merDatakom II (MNP) ht 1998 Bengt Ahlgren 1. Vad är speciellt med implementering av kommunikationsprotokoll?
1 Vad är speciellt med implementering av kommunikationsprotokoll? 2 Översikt Inledning Hårdvaru-vy och mjukvaru-vy Mjukvaruarkitektur Rules of thumb Minnesbandbredd TCP-implementering ILP Integrated Layer
Läs merDenial of Services attacker. en översikt
Denial of Services attacker en översikt Tobias Rogell Säkra datorsysten, HT-04 Vad är en DOS attack En Denail of Service attack går ut på att en attackerare vill hindra en webbserver, router eller någon
Läs merIntroduktion till hårdvara, mjukvara och operativsystem
Introduktion till hårdvara, mjukvara och operativsystem Grundläggande operativsystem 1DV415 1 1 Lärare Marcus Wilhelmsson Universitetsadjunkt i datavetenskap Linux, UNIX (Solaris, OpenSolaris, Mac OS X),
Läs merIP-baserade program. Telnet
Det här kapitlet behandlar några klassiska TCP/IP-baserade program. Främsta fokus är HTTP men även lite enklare applikationer som telnet och FTP behandlas. Kapitlet är tänkt att kunna läsas fristående
Läs merAtt Säkra Internet Backbone
Att Säkra Internet Backbone Håkan Nohre @cisco.com SEC-210 5428_05_2002_c1 2002, Cisco Systems, Inc. All rights reserved. 1 Vad kan attackeras Attackera routrar/switchars förmåga att vidarebefordra data
Läs merChrister Scheja TAC AB
Byggnadsautomation för ingenjörer Byggnadsautomation för ingenjörer VVS-tekniska föreningen, Nordbygg 2004 Christer Scheja TAC AB resentation, No 1 Internet/Intranet Ihopkopplade datornät ingen ägare Internet
Läs merTENTAMEN FÖR KURS DAV C03, DATAKOMMUNIKATION II 5p Sid 1 av 6 Torsdag 01-10-25 kl 14.00 19.00
!#"$ %&(')+*#,&-(*#%$-#./) %$'45%&67%&89 TENTAMEN FÖR KURS DAV C, DATAKOMMUNIKATION II 5p Sid av 6 Torsdag --5 kl 4. 9. Ansvarig lärare: Johan Garcia, Annika Wennström, Katarina Asplund Betygsgränser:
Läs merKarlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap
Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap OMTENTAMEN I DATAKOMMUNIKATION, VT2008 Tisdag 08-06-10 kl. 08.15 13.15 Ansvarig lärare: Katarina Asplund Hjälpmedel: Miniräknare
Läs merDatainsamling över Internet
Datainsamling över Internet I den här uppgiften skall du styra ett mätförlopp och hämta mätdata via internet. Från en dator skall du styra en annan dator och beordra den att utföra en mätning och skicka
Läs merSystemkrav och tekniska förutsättningar
Systemkrav och tekniska förutsättningar Hogia Webbrapporter Det här dokumentet går igenom systemkrav, frågor och hanterar teknik och säkerhet kring Hogia Webbrapporter, vilket bl a innefattar allt ifrån
Läs merFö 8: Operativsystem II. Minneshantering. Minneshantering (1) Minneshantering (2) Minneshantering och Virtuelltminne.
Fö 8: Operativsystem II Minneshantering och Virtuelltminne. Virtuella I/O enheter och Filsystemet. Flerprocessorsystem. Minneshantering Uniprogrammering: Minnet delas mellan operativsystem och användarprogrammet.
Läs merEnterprise Java Beans Assignment 1
Enterprise Java Beans Assignment 1 Distribuerade System HT 02 Fredrik Lundgren Andreas Nyberg fredrikbjurefors@hotmail.com goca8363@student.uu.se frlu4469@student.uu.se andreas.nyberg@hushmail.com Innehållsförteckning
Läs merInstallation xvis besökssystem, Koncern
Installation xvis besökssystem, Koncern Inledning För att installera xvis besökssystem, koncernversion, behövs följande; * SQL Server * Kan vara en express-version, eller en fullständig. *.NET 3.5 * Internet
Läs merKihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1
Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1 Läsanvisningarna för denna föreläsning ska kombineras med nästa föreläsning.
Läs merDatakursen PRO Veberöd våren 2011 internet
Datakursen PRO Veberöd våren 2011 internet 3 Internet Detta kapitel presenteras det världsomspännande datanätet Internet. Här beskrivs bakgrunden till Internet och Internets uppkomst. Dessutom presenteras
Läs merFrån användare till användare ARP. (Maria Kihl)
Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP Jens A Andersson (Maria Kihl) Rep: Kapacitetuppdelning i Länkens kapacitet kan delas upp på tre sätt: 1. Rumsmultiplex 2. Frekvensmultiplex
Läs merDIG IN TO Nätverksteknologier
DIG IN TO Nätverksteknologier CCNA 1 Nätverksskikt Agenda Host-till-host kommunikation IPv4 protokoll förbindelselös IPv4 protokoll otillförlitlig leverans IPv4 protokoll media oberoende Styrinformation
Läs merQuestion 2. a) reliable delivery. 5 June
TDTS04/TDTS43 Datornät och distribuerade system, 4 juni 2008 Skissade svar till tentan som gavs 2008-06-04, sammanställda av Juha Takkinen, IDA, juhta@ida.liu.se. ( Skissade innebär att du förutom svaren
Läs merOmtentamen i Datakommunikation för E2
Högskolan i Halmstad Institutionen för teknik och naturvetenskap/centrum för datorsystemarkitektur Magnus Jonsson Omtentamen i Datakommunikation för E2 0 januari 2000. Tillåtna hjälpmedel utöver bifogat
Läs merInstuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014
Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014 October 13, 2014 Fråga 1. Beskriv de två komponenterna i PCM. Fråga 2. Förklara hur länklagret kan skilja på olika inkommande paket från det fysiska lagret.
Läs mer8SSJLIW.RPELQHUDEHJUHSSPHGGHILQLWLRQHUS
Högskolan i Halmstad Institutionen för teknik och naturvetenskap/centrum för datorsystemarkitektur Magnus Jonsson.RUWIDWWDGHO VQLQJVI UVODJWLOORPWHQWDPHQL'DWRUNRPPXQLNDWLRQI U' MDQXDULNO 7LOOnWQDKMlOSPHGHOXW
Läs merDatakommunika,on på Internet
Föreläsning i webbdesign Datakommunika,on på Internet Rune Körnefors Medieteknik 1 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Klient Server Klient (Client kund) ED program för ad utnydja tjänster som begärs
Läs merPlanering och RA/DHCPv6 i detalj
Planering och A/DHCPv6 i detalj Page 2 Adressplanering Adresstilldelning Exempel och tips Sammanfattning Page 3 Page 4 Kort svar: jättemånga! Varje företag får minst en /48 per Internet-anslutning: 2 128-48
Läs merNätverk och Java, grunder Föreläsning 0: 0: Introduktion till Internet
Nätverk och Java, grunder Föreläsning 0: 0: Introduktion till Internet Se Se också Intro en en streamad videoinspelning som som finns finns på på nätet nätet Innehåll Kort om grundläggande nätverkskoncept
Läs merMESI i Intel Core 2 Duo
MESI i Intel Core 2 Duo Sammanfattning Denna rapport beskriver en processor (Intel Core 2 Duo) vars cache coherence protokoll är MESI. Rapporten beskriver hur processorn är uppbyggd, hur många kärnor den
Läs merLaboration 4 Rekognosering och nätverksattacker
Laboration Laboration 4 Rekognosering och nätverksattacker Författare: Niclas Håkansson Handledare: Niclas Håkansson Termin: VT13 Kurskod: 1DV425 Innehåll Instruktioner 3 Laborationens delar 3 Förberedelse
Läs merÄndringar i samband med aktivering av. Microsoft Windows Vista
Ändringar i samband med aktivering av Microsoft Windows Vista Volume Activation 2.0 Rutinerna som rör hantering av licensnycklar och aktivering finns nu i en ny version. I den tidigare versionen behövde
Läs mer5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar
5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste
Läs merCapitex dataservertjänst
Capitex dataservertjänst Beskrivning Capitex dataservertjänst fungerar som en mellanhand för arbetet mellan klienterna och databasen. Detta reducerar frekvensen och storleken på den nätverkstrafik som
Läs merInternet. Internet hur kom det till? Internets framväxt. Ett hierarkiskt uppbyggt telenät Kretskopplat/circuit switching
Internet Internet hur kom det till? A worldwide collection of interconnected networks. Ingen central dator/nät Ingen organisaion styr Internet, men ett antal organisationer samordnar aktiviteten fi ICANN
Läs merKapitel 6, 7, o 8: IP DNS Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar.
Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare
Läs mer5. Internet, TCP/IP tillämpningar och säkerhet
5. Internet, TCP/IP tillämpningar och säkerhet Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste
Läs merFöreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) Från applikation till applikation
Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) Från till Jens A Andersson (Maria Kihl) Rep: Protokollstruktur i en repeterare Sändare Repeterare Mottagare nätadapter överföring nätadapter nätadapter nätadapter
Läs merIP Från användare till användare Vägval DNS Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar. Nätprotokoll
1 IP Från användare till användare Vägval DNS Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare och länkar på
Läs merVer. 19734. Guide. Nätverk
Ver. 19734 Guide Nätverk Innehållsförteckning 1. Introduktion 1 2. Protokoll 1 2.1 FTP 1 2.2 DNS 1 2.3 HTTP 2 2.4 HTTPS 2 2.5 TFTP 2 2.6 SNTP/NTP 2 2.7 SIP 2 2.8 RTP 2 2.9 RTCP 2 3. Nät 3 4. Brandvägg
Läs merSkriftlig tentamen i kursen TDTS04 Datornät och distribuerade system kl
Skriftlig tentamen i kursen TDTS04 Datornät och distribuerade system 2009-08-22 kl. 14-18 Lokal TER1. Tillåtna hjälpmedel Du får som hjälpmedel ha dels en miniräknare, med minnena tömda på kursrelaterad
Läs merCache coherence hos multicoreprocessorer
Cache coherence hos multicoreprocessorer Benjamin Holmqvist, EDT621 December 5, 2016 1 Contents 1 Inledning 3 2 Syfte 3 3 Cache Coherence 3 3.1 Implementering.......................... 4 3.2 Snoop baserade..........................
Läs merLinuxadministration I 1DV417 - Laboration 4 Nätverk, DHCP, säkerhetskopiering, processhantering, Samba och NFS
Linuxadministration I 1DV417 - Laboration 4 Nätverk, DHCP, säkerhetskopiering, processhantering, Samba och NFS Marcus Wilhelmsson marcus.wilhelmsson@lnu.se 18 februari 2014 Innehåll 1 Inledning och mål
Läs merDIG IN TO. Nätverksadministration
DIG IN TO Nätverksadministration 2018-04-07 1 Nätverksadministration Systemadministration Active Directory implementation Projektering Nätverksadministration Systemadministration Agenda Vad är Active Directory
Läs merOperativsystem. Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004. Agenda. Slideset 7. Exempel på operativsystem. Operativsystem
Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE751 05 Uppsala +46 18471 31 76 Collaboration Jakob Carlström Slideset 7 Agenda Exempel på operativsystem
Läs merDesign och trender. Föreläsning 12
Design och trender Föreläsning 12 Design och trender Varför är det svårt att skriva OS? Vad ska man tänka på när man implementerar OS? Vart är utvecklingen på väg? Fortsättningskurser för den som vill
Läs merOperativsystem Lektion 1. Lärare. Schema. Kurssajten Finns på adressen. Jan Erik Moström. Set Norman
Operativsystem Lektion 1 1 Lärare jem@cs.umu.se, B449 Lektioner etc Set Norman set@cs.umu.se, NAdv105 Labbar, labhandledning 2 Schema Notera att det finns ändringar i schemat!! Under perioden 1-8 mars
Läs merSkriftlig tentamen i kursen TDTS0604 och TDTS43 Datornät och distribuerade system kl. 8 12
LiTH, Linköpings tekniska högskola (6) IDA, Institutionen för datavetenskap Juha Takkinen 008-03-3 Skriftlig tentamen i kursen TDTS0604 och TDTS43 Datornät och distribuerade system 008-03-3 kl. 8 Lokal
Läs merTransportnivån. Kommunikation mellan processer. Kommunikation mellan processer. Sockets och TCP. UDP (User Datagram Protocol) Checksumman
Transportnivån Kommunikation mellan processer :HEVHUYHU 6RFNHW 0LQSURFHVV 6RFNHW /RJLVNNRPPXQLNDWLRQPHOODQDSSOLNDWLRQV SURFHVVHU1lWYHUNVQLYnQLQQHElUORJLVN NRPPXQLNDWLRQPHOODQQRGHU (QVRFNHWSRUW JUlQVVQLWWPHOODQWUDQVSRUWQLYnQRFK
Läs merHogias Ekonomisystem. Systemkrav för enanvändarinstallation fr o m version 2015.1 av GENERELLA KRAV
Systemkrav för enanvändarinstallation fr o m version 2015.1 av Hogias Ekonomisystem Systemkraven specificerar de miljöer och förutsättningar som programvaran är testad i och som vi rekommenderar för att
Läs merFöreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6 Transportprotokoll (TCP) Jens A Andersson
Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6 Transportprotokoll (TCP) Jens A Andersson Att göra Följ upp resultat = obligatoriska moment Responsgruppsmöte på fredag Läs endim! Matten är jätteviktig
Läs merRiktlinjer: avveckling av AppleTalk-routing i LUNET
LDC Roland Månsson 2001-02-20 Riktlinjer: avveckling av AppleTalk-routing i LUNET Bakgrund Ett beslut om att avveckla bl a AppleTalk-routingen inom LUNET är fattat och kommer att verkställas 15 januari
Läs merDatakommunikation vad är det?
Datakommunikation vad är det? Så fort en sändare överför data till en mottagare har vi datakommunikation Sändare Digital information Kanal Mottagare Problem: Sändare och mottagare måste kunna tolka varandra
Läs merBakgrund. Inför projektet. Mätningar av existerande läge
Slutrapport, Projekt Hiper. Oktober 2006 Bakgrund libcurl är ett utvecklingsbibliotek för filöverföringar som stöder HTTP, HTTPS, FTP, FTPS, FILE, TELNET, DICT m.fl. Följande rapport är skriven utan att
Läs merF8 Meddelandesändning med UDP
F8 Meddelandesändning med UDP EDA0965 Nätverksprogrammering Per Andersson Datavetenskap Lunds universitet Transport Layer Bygger vidare på Internet Layer / IP. Applikationsprogram Transportlagret Internetlagret
Läs merKriswebb och Krisserver ur ett tekniskt perspektiv
Kriswebb och Krisserver ur ett tekniskt perspektiv Av Johan Olsson vid IT avdelningen på HTU Johan.Olsson@htu.se Definition av kriswebb Kriswebb är ett system som möjliggör snabb publicering av information
Läs merFöreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP
Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP Jens A Andersson (Maria Kihl) Rep: Protokollstruktur i en repeterare Sändare Repeterare Mottagare nätadapter överföring nätadapter nätadapter
Läs merSkriftlig tentamen i kursen TDTS04 Datornät och distribuerade system kl. 8 12
LiTH, Tekniska högskolan vid Linköpings universitet 1(8) IDA, Institutionen för datavetenskap Juha Takkinen 2009-03-16 Skriftlig tentamen i kursen TDTS04 Datornät och distribuerade system 2009-03-14 kl.
Läs merFörra föreläsningen: Olika nivåer av meddelanden. Från oblockad sändning till. RPC: Parameterpassning, registrering, felhantering, säkerhet, kompilering ONC RPC: XDR, portmapper Brandväggar, dynamisk brandväggskonfigurering,
Läs merSystemkrav 2014 för enanvändarinstallation fr o m version 2014.2 av
Systemkrav 2014 för enanvändarinstallation fr o m version 2014.2 av Hogias ekonomisystem Systemkraven specificerar de miljöer och förutsättningar som programvaran är testad i och som vi rekommenderar för
Läs merDatacentertjänster IaaS
Datacentertjänster IaaS Innehåll Datacentertjänst IaaS 3 Allmänt om tjänsten 3 Fördelar med tjänsten 3 Vad ingår i tjänsten 4 Datacenter 4 Nätverk 4 Lagring 4 Servrar 4 Virtualisering 4 Vad ingår i tjänsten
Läs merProjektrapport. MegaLoad. Nätverksprogrammering EDA
Projektrapport MegaLoad Nätverksprogrammering EDA095 2012-05-16 Av: Pétur Hjartarson, ic08phj@student.lth.se Jelena Mirosavljević, mat08jmi@student.lu.se Elise Ellerstedt, adi09eel@student.lu.se Ann-Louise
Läs merDatorsystem 2 CPU. Förra gången: Datorns historia Denna gång: Byggstenar i en dators arkitektur. Visning av Akka (för de som är intresserade)
Datorsystem 2 CPU Förra gången: Datorns historia Denna gång: Byggstenar i en dators arkitektur CPU Visning av Akka (för de som är intresserade) En dators arkitektur På en lägre nivå kan vi ha lite olika
Läs merWebbservrar, severskript & webbproduktion
Webbprogrammering Webbservrar, severskript & webbproduktion 1 Vad är en webbserver En webbserver är en tjänst som lyssnar på port 80. Den hanterar tillgång till filer och kataloger genom att kommunicera
Läs merDin guide till. Teknisk Specifikation Säljstöd
Din guide till Teknisk Specifikation Säljstöd April 2014 Innehåll Systemkrav... 3 Operativsystem... 3 Mjukvara... 3 Maskinvara... 4 Datakällor... 4 Databas... 5 Databasstruktur... 5 Katalogstruktur...
Läs merVilka är vi. Magnus Ahltorp KTHLAN Ragnar Sundblad KTHLAN & NADA
IPv6-introduktion 1 Vilka är vi Magnus Ahltorp KTHLAN Ragnar Sundblad KTHLAN & NADA 2 Övergripande om IPv6 3 IPv4 och IPv6 - skillnader Adresslängd 32 resp 128 bitar Autokonfigurering DHCP och ev Zeroconf
Läs merTentamensskrivning Nätverksprogrammering (EDA095 - FED) 2004-05-25, kl 8-13
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Datavetenskap Nätverksprogrammering 2004 LÖSNINGAR Tentamensskrivning Nätverksprogrammering (EDA095 - FED) 2004-05-25, kl 8-13 DEL 1 - Frågor av teoretisk, principiell eller utredande
Läs merFilöverföring i Windowsmiljö
Linnéuniversitetet Projektrapport Grundläggande Operativsystem 1DV415 Filöverföring i Windowsmiljö Erik Ljungqvist, Viktor Hjertman 10 januari 2014 Sammanfattning I detta projekt undersöks skillnaden i
Läs merObjektorienterad programmering, allmänt
Objektorienterad programmering, allmänt Sven-Olof Nyström Uppsala Universitet 17 juni 2005 1 Vilka egenskaper vill vi att program ska ha? Förslag (en partiell lista): De ska... gå snabbt att skriva vara
Läs merViktiga egenskaper hos ett program (Meyer): Objektorienterad programmering, allmänt. Vilka egenskaper vill vi att våra program ska ha?
Viktiga egenskaper hos ett program (Meyer): Objektorienterad programmering, allmänt Sven-Olof Nyström Uppsala Universitet 17 mars 2005 1. Korrekthet 2. Robusthet 3. Utökbarhet 4. Återanvändbarhet 5. Kompatibilitet
Läs merFö 7: Operativsystem. Vad är ett operativsystem? Målsättning med operativsystem. Styr operativsystemet datorn?
Fö 7: Operativsystem Introduktion. Klassificering. Vad är ett operativsystem? Program som kontrollerar andra andra program. Gränssnitt mellan användare och hårdvaran. Kärnan. Historisk översikt. Typeset
Läs merTentamen i ID2206, ID2200 samt IS1350 Operativsystem
Tentamen i ID2206, ID2200 samt IS1350 Operativsystem Tisdagen 2014-03-18 kl 09:00-13:00 Examinator: ID2206, ID2200 Robert Rönngren, IS1350 Jim Dowling Hjälpmedel: Inga Tentamensfrågorna behöver inte återlämnas
Läs mer3. Remote Procedure Call (RPC)
5.18 3. Remote Procedure Call (RPC) Allmän kommunikationsparadigm: request / reply En klientprocess sänder en förfrågan till en serverprocess som svarar med ett svarsmeddelande klient förfrågan server
Läs mer