Handledning mot mutor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handledning mot mutor"

Transkript

1 *Skatteverket 1(25) Dnr /121 Handledning mot mutor Huvudkontoret, Personalavdelningen Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-postadress Solna Solna strandväg

2 *Skatteverket 2(25) Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Allmänt 1.2 Generösa kontakter eller korrupt påverkan 2. Korruption 3. Reglerna mot korruption 4. Vad är en muta? 4.1 Otillbörlig belöning 4.2 Förmånens beskaffenhet och värde 4.3 Godtagbara förmåner 4.4 Förmåner som inte är godtagbara 5. Chefens medgivande eller vetskap 6 Olika typer av förmåner 6.1 Gåvor 6.2 Rabatter 6.3 Bonus 6.4 Presentkort, fribiljetter 6.5 Resor och konferenser 7. Förmån till anställds närstående 8. Integritetskänslighet och personlig vänskap 8.1 Integritetskänslighet 8.2 Personlig vänskap 9. Vem kan straffas för mutbrott 10. Påföljder 11. Källor Bilaga

3 *Skatteverket 3(25) Sammanfattning Mot bakgrund av de fall av korruption som uppdagats i samhället är det viktigt att även vi sätter fokus på frågan. Omfattande regler finns mot korruption men de är inte helt lättillgängliga. Avsikten med denna handledning är att klargöra läget. Korruption innebär att någon som handlar för annans räkning (t.ex. en anställd vid Skatteverket eller Kronofogdemyndigheten) utsätts eller utsätter sig för påverkan med hjälp av en otillbörlig förmån. Det går inte att på förhand ange bestämda värdegränser för vad som ska anses tillåtet när det gäller förmåner och gåvor. Dessa är otillbörliga i det enskilda fallet om förmånen eller gåvan kan antas påverka mottagaren och dennes handlande i tjänsten. Kan en anställd inte säga nej (av artighetsskäl) till en erbjuden förmån som riskerar att bedömas som muta ska förmånens tas emot för Skatteverkets/Kronofogdemyndighetens räkning. Även förmåner som lämnas till närstående till anställd vid Skatteverket/Kronofogdemyndigheten är normalt att betrakta som otillbörligt. Både bestickning (=påverkarens/givarens otillbörliga handlande) och mutbrott, dvs. tagande av muta (= mottagarens/adressatens korruptiva handlande) bedöms särskilt strängt när mottagaren av mutan har myndighetsutövande arbetsuppgifter. Ansvar för mutbrott kan utkrävas av vilken fysisk person som helst som är arbetstagare i offentlig eller privat tjänst. Straffet för bestickning och mutbrott är i normalfallen böter eller fängelse i högst två år.

4 *Skatteverket 4(25) 1.Bakgrund 1.1 Allmänt Det har säkert inte undgått någon att det under senare tid uppdagats fall av misstänkt korruption även i Sverige. Det pågår också en debatt i media i dessa frågor. Detta leder givetvis till att frågor om förekomst av korruption uppmärksammas på ett helt annat sätt än tidigare. Förhoppningsvis skapas därmed allmänt sett en större medvetenhet om frågorna och särskilt stor insikt om risker för korruption hos utsatta organisationer, t.ex. myndigheter. För vår verksamhet inom Skatteverket och Kronofogdemyndigheten skulle självklart redan misstankar om korruption vara förödande för allmänhetens tilltro till oss och den verksamhet som vi bedriver. Dessbättre har det bara inträffat ett fåtal fall av mutade medarbetare. Förekomsten av fusk eller andra oegentligheter bland våra anställda är nästan obefintlig. På detta område kan det för myndigheter som Skatteverket och Kronofogdemyndigheten inte heller gälla något annat än nolltolerans. 1.2 Generösa kontakter eller korrupt påverkan Det är positivt att vara generös och att mötas av en generös motpart. Umgänget med andra, även affärsmässiga, underlättas av att man är frikostig. Dessutom tycker väl de flesta att det är trevligt att få presenter och gåvor av olika slag. Men var går gränsen för tillåten respektive otillåten påverkan? De svenska reglerna mot korruption är internationellt sett stränga. Reglerna är dock mycket allmänt formulerade. Man kan därför inte genom att bara läsa lagtexten få en klar uppfattning om vad reglerna konkret innebär och hur långt de sträcker sig. Denna handledning syftar till att konkretisera och klargöra vad det är som gäller i umgänget mellan Skatteverkets och Kronofogdemyndighetens anställda och olika kontakter sett ur perspektivet tillåten/otillåten påverkan.

5 *Skatteverket 5(25) 2. Korruption Med korruption avses förfaranden som innebär att den som handlar för annans räkning utsätts eller utsätter sig för påverkan med hjälp av en otillbörlig förmån. Förmånen lockar eller driver den som utsätts eller utsätter sig för påverkan till illojalitet (förtroendemissbruk) gentemot den huvudman som man företräder. Korruption innebär att någon direkt eller indirekt försöker påverka en anställd att besluta eller agera på ett sätt som strider mot arbetsgivarens intressen. Normalt förutsätts att den som erbjuder en anställd en muta gör detta för att bestickaren själv eller det företag eller organisation bestickaren representerar skall erhålla ett visst gynnande beslut eller en förmån. Det kan emellertid även vara ett mutbrott om en anställd i efterhand erhåller en förmån för att denne tidigare beslutat eller agerat på visst sätt. Det är också ett mutbrott om en anställd själv begär en förmån för att agera eller besluta på ett visst sätt. Det krävs dock alltid att det finns ett samband mellan den erbjudna mutan och tjänsteutövningen, dvs. ett syfte hos bestickaren att mutan skall påverka en anställd eller att mutan skall vara en erkänsla för att den anställde agerat på visst sätt. Initiativet till agerandet kan tas såväl av den som erbjuder förmånen (bestickaren) som muttagaren. Det är straffbart att ta emot eller begära ersättning för en åtgärd i tjänsten. Skatteverket och Kronofogdemyndigheten är skyldiga att anmäla sådant agerande till åtal. 3. Reglerna mot korruption Straffansvaret för mutbrott finns därför att samhället vill motverka all form av korruption. Lagreglerna mot korruption finns dels i brottsbalken och dels i marknadsföringslagen. Bestämmelserna i brottsbalken är de centrala och omfattar såväl korruption inom stat och kommun som korruption inom företag eller privata organ.

6 *Skatteverket 6(25) Tillämpningsområdet för marknadsföringslagen är mer begränsat. Den gäller enbart korruptiv marknadsföring. I brottsbalken behandlas de två parternas brott var för sig och i olika kapitel. Under rubriken Om brott mot allmän verksamhet m.m. finns stadgandet om bestickning (=påverkarens/givarens otillbörliga handlande). I kapitlet om Tjänstefel m.m. finns stadgandet om mutbrott (= mottagarens/adressatens korruptiva handlande). Det bör observeras att bestickning kan föreligga utan att det samtidigt föreligger mutbrott, t.ex. när mottagaren tackar nej till en erbjuden muta. På samma sätt kan mutbrott föreligga utan bestickning, t.ex. när någon begär en belöning men inte får någon sådan. Marknadsföringslagen innehåller en allmän bestämmelse om att marknadsföring ska vara tillbörlig. Denna regel är ett viktigt komplement till regeln om bestickning i brottsbalken. Reglerna framgår av bilaga I. 4. Vad är en muta? 4.1 Otillbörlig belöning Enkelt kan en muta beskrivas som en otillbörlig belöning. Enligt besticknings- och mutbrottsstadgandena krävs det att förmånen eller belöningen i det aktuella fallet framstår som så attraktiv att den kan antas ha en påverkanseffekt, dvs. att förmånen typiskt sett i den föreliggande situationen är ägnad att framkalla känslor av tacksamhet och av skyldighet att återgälda förmånen. Prövningen av om en förmån ska anses otillbörlig eller inte beror alltså ofta på omständigheterna i det enskilda fallet. Denna prövning inriktas ofta främst på - hur stark kopplingen är mellan förmånen och tjänstutövningen - förmånens beskaffenhet och värde

7 *Skatteverket 7(25) - partsrelationen; särskilt muttagarens tjänsteställning (integritetskänslighet) och påverkbarhet (mutkänslighet) - personlig vänskap Det är klart otillbörligt att ge och ta emot en förmån som förknippas med att någon i sin tjänsteutövning ska handla på ett visst sätt. Även om risken för att den anställde låter sig påverkas är liten i det enskilda fallet, är handlingen ändå otillbörlig. Det saknar också betydelse om huvudmannen (arbetsgivaren, i detta fall Skatteverket/Kronofogdemyndigheten) lider någon skada eller inte. 4.2 Förmånens beskaffenhet och värde Förmånen kan bestå av t.ex. kontanter, varor, tjänster, presentkort, rabatter, teaterbiljetter, inbjudningar till idrottsevenemang, möjlighet att låna fritidshus etc. För bedömningen av om en förmån är otillbörlig saknar det betydelse om den erbjudna förmånen i stället för att direkt överlämnas till den anställde lämnas till någon familjemedlem. En chefstjänsteman vid Banverket lät en affärskontakt göra vissa arbeten på en sommarstuga som tillhörde tjänstmannens sambo. Sambon fakturerades med kronor för arbetet men domstolen fann att det reella värdet av det nedlagda arbetet var drygt kronor. Tjänstemannen dömdes för mutbrott och fick till staten inbetala sambons vinst med drygt kronor. Domstolen fann att det saknade betydelse för bedömningen att arbetet utförts åt tjänstemannens sambo. (HovR nedre Norrland B /2000) En förmån är oftast inte otillbörlig bara pga. sin art eller beskaffenhet. Störst betydelse har istället förmånens värde. I regel har förmånen ett värde men det är inte nödvändigt att så är fallet för att korruption ska kunna anses föreligga. Förmånens värde ska bedömas utifrån mottagarens synpunkt. Att förmånens värde i bestickarens hand är väsentligt lägre, vilket ofta är fallet, saknar betydelse.

8 *Skatteverket 8(25) Det går emellertid inte att på förhand ange bestämda värdegränser för vad som ska anses tillåtet när det gäller förmåner och gåvor. Dessa är otillbörliga i det enskilda fallet om förmånen eller gåvan kan antas påverka mottagaren och dennes handlande i tjänsten. 4.3 Godtagbara förmåner Följande förmåner i kontakt- och relationsfrämjande syfte är normalt enbart attitydpåverkande och erbjudande och accepterande av sådana förmåner är vanligtvis tillbörligt - arbetsmåltider av vardaglig karaktär - uppvaktningar på jämna födelsedagar och andra personliga bemärkelsedagar eller vid sjukdom, förutsatt att de är måttfulla med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet - mindre varuprov, överlämnade i samband med besök eller jämförliga arrangemang - prydnadsföremål som saknar nämnvärt marknadsvärde och jämförliga måttfulla minnesgåvor till myndighetens företrädare som överlämnas vid t.ex. företagsjubiléer och liknande - presentreklamartiklar som inte är av exklusiv natur Det bör dock beaktas att det ställs höga krav på myndighetsföreträdare och särskilt höga krav på sådan företrädare som har myndighetsutövande arbetsuppgifter. Det kan göra att en vanlig lunch som en part i ett pågående ärende vid myndigheten erbjuder handläggaren inte är tillbörlig trots lunchens ringa värde. 4.4 Förmåner som inte är godtagbara - gåvor i form av kontanter eller i jämförbar form, t.ex. värdepapper - penninglån som inte beviljas i yrkesmässig lånerörelse på marknadsmässiga villkor eller som ges på i övrigt särskilt gynnsamma villkor - borgensåtagande eller skuldtäckning - eftergifter av köpeskilling eller fordran, amortering eller ränta

9 *Skatteverket 9(25) - inköpsrabatter, provisions- och bonusarrangemang som inte godkänts av myndigheten - sidoleveranser av varor eller tjänster från leverantörer som myndigheten anlitar - anlitande av myndighetens leverantörer för privata angelägenheter till ersättningar som inte är marknadsmässiga - förfogande över fordon, båt eller fritidsbostad som erbjuds för privat bruk, av myndighetens leverantörer av varor och tjänster - nöjesresor eller semestervistelser som helt eller delvis betalats av myndighetens leverantörer av varor och tjänster En muta är en otillbörlig belöning som ges till den anställde eller till någon denne närstående. En belöning är otillbörlig om den inte ingår som ett naturligt led i mottagarens tjänstutövning, eller inte är ett uttryck för allmänt godtagbara umgängesformer. Större återhållsamhet krävs inom den offentliga sektorn. 5. Chefens medgivande eller vetskap Inom Skatteverket och Kronofogdemyndigheten finns det ingen som med befriande verkan kan tillåta en anställd att acceptera en förmån som objektivt sett utgör en muta. Om en chef skulle missbedöma situationen och acceptera att en underställd tar emot en otillåten förmån kan det möjligen medföra att mutbrottet leder till ett lägre straff. Straffansvaret ligger emellertid alltid och enbart hos den som tagit emot förmånen. En byråchef vid Invandrarverket och hans sekreterare tog vid två tillfällen emot gåvor av invandrare som de träffat i tjänsten. Gåvorna utgjordes av bl.a. glas, dukar och konjaksflaskor och hade ett sammanlagt värde av ca 900 kronor. Domstolen konstaterade att gåvorna för givarna hade ett ringa värde och närmast utgjorde ett uttryck för deras tacksamhet. Någon anledning att anta att

10 *Skatteverket 10(25) givarna gynnats på ett otillbörligt sätt fanns inte heller. Domstolen fann emellertid att gåvorna var otillbörliga eftersom den verksamhet byråchefen och hans sekreterare bedrev innefattade myndighetsutövning och dömde därför både byråchefen och sekreteraren till dagsböter. De gåvor byråchefen och sekreteraren erhållit förverkades till staten. Den omständigheten att sekreteraren utgick från att gåvorna var tillåtna eftersom hennes chef tagit emot dem medförde inte att hon gick fri från ansvar. Hon erhöll dock ett lägre antal dagsböter än byråchefen. (Norrköpings tingsrätt DB 1109/1980) En anställd kan inte undgå straffansvar för muta genom att hänvisa till att dennes chef givit sitt medgivande. I vissa situationer kan det vara mycket svårt för en anställd att säga nej till en erbjuden förmån även om han eller hon inser att det sannolikt kan medföra straffansvar för mutbrott att acceptera förmånen. Det förekommer att anställda erbjuds förmåner eller gåvor som han eller hon av artighetsskäl inte kan vägra att ta mot. Om vad som erbjuds bedöms representera ett värde överstigande ett par hundra kronor bör den anställde alltid informera sin chef om erbjudandet eller gåvan. En gåva som representerar ett sådant värde och som erhållits i tjänsten bör om det av artighetsskäl inte går att tacka nej till den, tas om hand av den anställdes chef för Skatteverkets/Kronofogdemyndighetens räkning oavsett om den anställde bedömer att gåvan kan betraktas som ett försök till muta eller inte. En servicechef fick av ett företag en bakmaskin i julklapp. Han tog med sig bakmaskinen till arbetet och informerade sin chef om gåvan. Bakmaskinen ställdes sedan upp i personalmatsalen. Domstolen fann att servicechefen genom sitt handlande visat att han inte hade för avsikt att behålla eller disponera över bakmaskinen på det sätt som fordras för att ett mutbrott skall anses föreligga.

11 *Skatteverket 11(25) Företaget som gav honom bakmaskinen dömdes dock för bestickning. (Sundsvalls tingsrätt DB 223/1993) En högre chef inom näringslivet fick en mycket värdefull tavla i födelsedagspresent av en affärskontakt. Han skrev omedelbart till affärskontakten och klargjorde att gåvan var för värdefull för att han skulle kunna acceptera den. Han förklarade i stället att han såg det hela som en deposition av tavlan och att tavlan skulle finnas antingen på hans tjänsterum eller i hans bostad. Åklagaren fann att även en deposition av denna art i sig kunde utgöra ett mutbrott men att inget tydde på att chefen erhållit förmånen som belöning för ett otillbörligt agerande eller för att förmå chefen att agera på ett otillbörligt sätt. Sammantaget med att chefen inte på något sätt försökt att dölja förmånen valde åklagaren att inte väcka åtal för mutbrott En anställd som erbjuds en gåva eller förmån i samband med sin tjänsteutövning och bedömer att erbjudandet av policy-, representativa eller andra skäl bör accepteras ska omedelbart informera närmaste chef om gåvan representerar ett värde överstigande ett par hundra kronor. En sådan gåva eller förmån ska tas emot i Skatteverkets/Kronofogdemyndighetens namn. Det bör beaktas att givaren av förmånen/gåvan riskerar ansvar för bestickningsbrott även i dessa situationer. 6. Olika typer av förmåner 6.1 Gåvor En gåva som en anställd vid Skatteverket/Kronofogdemyndigheten erhåller har normalt endast ett begränsat värde. Det är oftast fråga om reklammateriel, exempelvis något mindre bruks- eller prydnadsföremål med ett företagsemblem. Något hinder att ta emot en sådan mindre gåva föreligger normalt inte. Som generell begränsning gäller emellertid att ett föremål som kan

12 *Skatteverket 12(25) bedömas ha ett värde på ett par hundra kronor eller mer inte bör tas emot eftersom det även i sådana fall riskerar att bli fråga om mutbrott. Högsta domstolen (HD) utvecklade detta i målet NJA 1981 nr 477 och konstaterade bl.a. att..det utbildats en sedvana att företagare gav julgåvor till sina affärskontakter, bl.a. inom den offentliga förvaltningen, och att detta förfarande ansågs godtagbart, så länge det rörde sig om blommor, böcker, choklad, frukt eller annat av relativt ringa värde och gåvorna inte kunde antas påverka mottagarna i deras tjänsteutövning. I några fall från hovrätterna som gäller chefstjänstemän inom den offentliga sektorn som tagit emot jul- eller födelsedagsgåvor har domstolen dömt till ansvar för mutbrott när tjänstemannen tagit emot ett dussin champagneglas värda ca kronor. I andra fall tog tjänstemannen emot ett presentkort på 1000 kronor respektive en flaska konjak och en flaska whisky samt i ett ytterligare fall en tenntavla värd ca 700 kronor. De dömdes samtliga till dagsböter och gåvorna förverkades, dvs. gåvorna fick lämnas till statsverket. Den som handlägger ett ärende får aldrig ta emot en gåva från den som berörs av ärendet. I övriga fall kan det kan normalt inte anses som muta att acceptera gåvor av mindre värde. Enklare reklamartiklar kan därför tas emot. Gåvor vars värde bedöms överstiga ett par hundra kronor bör emellertid inte tas emot utan omedelbart återlämnas till givaren. Om detta inte är möjligt av exempelvis artighetsskäl ska gåvan överlämnas till närmaste chef som har att ta hand om gåvan för Skatteverkets/Kronofogdemyndighetens räkning. 6.2 Rabatter Det kan utgöra ett mutbrott att acceptera en vara till ett rabatterat pris som en anställd erbjuds i tjänsten.

13 *Skatteverket 13(25) Förmånens värde är därvid normalt det marknadspris som den anställde skulle fått betala om han eller hon själv valt att köpa den erbjudna förmånen. Det värde som förmånen representerar för givaren, bestickaren, saknar i princip betydelse för om förmånen ska betraktas som muta eller inte. Att ta emot rabatter är särskilt känsligt om rabatten enbart erbjuds till en viss anställd eller till en begränsad krets anställda. En anställd som arbetar som handläggare eller beslutsfattare i inköpsfrågor kan följaktligen aldrig acceptera en rabatt från ett säljföretag som enbart riktas till honom eller henne. Ett företag vände sig till inköpsansvariga vid ett antal myndigheter och erbjöd dem som köpte in varor till myndigheten för mer än ca kronor en freestyleapparat värd ca. 450 kronor. Domstolen fann att erbjudandet var ägnat att påverka de inköpsansvariga i sin tjänsteutövning samt att det framgick att en otillbörligt påverkan skett genom att ett antal inköpare utnyttjat erbjudandet. Företagsledningen dömdes därför för bestickning. Frågan om mutbrott för de inköpsansvariga prövades däremot aldrig av domstolen. (NJA 1993 nr 539) En anställd får inte av någon som står i ett affärsförhållande till Skatteverket/Kronofogdemyndigheten ta emot en gåva eller en rabatt som särskilt riktas till honom eller henne. I flera andra fall har anställda fällts för mutbrott i likartade situationer. En högre kommunal chefs hustru köpte en personbil till ett starkt rabatterat pris av en man som regelmässigt hade stora affärer med kommunen. Tjänstemannen dömdes för mutbrott och hustrun för medhjälp till mutbrott. Hustrun fick även till statsverket betala in värdet av den rabatt hon erhållit. (HovR NN DB 3/1993)

14 *Skatteverket 14(25) En förvaltare vid ett fastighetsbolag beställde en varmvattenberedare till sin privata bostad av ett VVS-bolag som hade affärer med fastighetsbolaget. Han fick varmvattenberedaren för inköpspris plus moms men utan påslag och utan kostnad för installationen. Domstolen uppskattade värdet av förmånspris och installation till kronor och bedömde med hänsyn till beloppets storlek förmånen som otillbörlig. Fastighetsförvaltaren dömdes för mutbrott till dagsböter och fick betala värdet av förmånen till staten.(borås tingsrätt B 250/98-99) Ett byggföretag genomförde ett renoveringsarbete värt kronor hos chefen för en kommunal stiftelse. Chefen blev sedan fakturerad kronor för arbetet. Domstolen dömde chefen till dagsböter för mutbrott och ålade honom att betala värdet av förmånen till staten (Lycksele tingsrätt DB 229/1995) En anställd får följaktligen endast acceptera sådana rabatter från leverantörer som generellt kunnat utgå till en större grupp av anställda. Han eller hon får emellertid inte ta emot rabatter som riktar sig exklusivt till honom eller henne eller till enbart en viss grupp anställda, t.ex. till alla inköpare. En anställd får inte utnyttja rabatter från leverantörer till Skatteverket/Kronofogdemyndigheten om rabatten riktats direkt till den anställde eller till en viss grupp av anställda som har särskild kontakt med leverantören. 6.3 Bonus Av reseregler för Skatteverket (dnr /121) framgår att förmåner och poäng som intjänats i tjänsten endast får användas för resor i tjänsten. Det framgår också att möjlighet att tjäna in poäng inte får styra val av leverantör. Det innebär att alla typer av bonus i form av friresor, fria nätter eller motsvarande, som kan falla ut vid

15 *Skatteverket 15(25) tjänsteresa tillhör Skatteverket/Kronofogdemyndigheten. Dessa bonusar får endast användas vid andra tjänsteresor. På motsvarande sätt framgår det av regeringens förordningsdirektiv (1991:7) till utlandsreseförordningen att fribiljetter eller motsvarande som kan utfalla vid en utrikes tjänsteresa är myndighetens egendom och får endast användas vid andra tjänsteresor. Bonus från reseföretag eller hotell som erhållits till följd av tjänsteresor tillhör Skatteverket/Kronofogdemyndigheten och får endast användas vid andra tjänsteresor. 6.4 Presentkort, fribiljetter Samma principiella synsätt gäller för presentkort och fribiljetter som för andra gåvor eller rabatter. Om gåvan bedöms som otillbörlig så föreligger ett mutbrott. En kommunal chefstjänsteman fick av en entreprenör som även var vice ordförande i en allsvensk ishockeyklubb, ett frikort värt ca 750 kronor som berättigade till fri entré på alla klubbens hemmamatcher. Tjänstemannen dömdes till dagsböter för mutbrott och han fick även utge värdet av frikortet till staten. (Stenungsunds tingsrätt DB 344/1990) Två kommunala tjänstemän vid kommunens byggnadsavdelning blev av ett byggbolag bjudna på ett arrangemang kopplat till VM i hockey till ett värde av ca kronor. Byggbolaget hade köpt ett antal arrangemang i huvudsak som sponsor av svensk hockey. Tjänstemännen dömdes till dagsböter för mutbrott och fick utge värdet av frikortet till staten. (Örebro tingsrätt DB 580/96) En anställd kan inte ta emot frikort eller fribiljetter

16 *Skatteverket 16(25) från en leverantör till Skatteverket/Kronofogdemyndigheten utan att detta kan innebära ett mutbrott. 6.5 Resor och konferenser Om en anställd vid Skatteverket/Kronofogdemyndigheten för sin tjänst behöver delta i konferenser och mässor eller göra studieresor till andra orter så är detta tjänsteresor. Dessa ska prövas utifrån verksamhetens behov och resurser. Kostnaden för sådana aktiviteter ska alltid belasta Skatteverket/Kronofogdemyndigheten och inte någon arrangör eller leverantör. Det finns överhuvudtaget inget utrymme för att tillåta en tjänsteresa av den anledningen att den helt eller delvis finansieras av en utomstående. Justitiekanslern (JK) granskade ett ärende som avsåg att två helikopterdivisioner inom räddningstjänsten fått tillgång till utryckningsfordon till kraftigt reducerat pris. JK angav i sitt beslut bl.a. att En grundläggande princip i all offentlig förvaltning är att omfattning och inriktning av verksamheten bestäms av behöriga politiska organ, dvs. för statens del av regering och riksdag, och att dessa organ också ställer erforderliga resurser till förfogande för att den offentliga verksamheten skall kunna bedrivas på ett tillfredsställande sätt. En överenskommelse mellan en myndighet och ett privat företag om att företaget genom s.k. sponsring skall ge ett ekonomiskt stöd till offentlig verksamhet och därvid i gengäld erhålla en motprestation av något slag står därför principiellt i strid med grunderna för hur offentlig verksamhet är tänkt att bedrivas och finansieras. (beslut , ). JK har gjort vissa principiella uttalanden rörande lämpligheten i att en myndighet accepterar att ta emot ersättning när myndighetsföreträdare i tjänsten deltar i en verksamhet. Ärendet gällde polismästaren i Stockholm som tillsammans med tre andra chefer vid

17 *Skatteverket 17(25) polisdistriktet personligen inbjöds till en studieresa av kollegor vid polisen i Thailand. Polischeferna hade accepterade att värdlandet stod för kostnaderna under vistelsen i Thailand. JK uttalade bl.a. att han inte kunde ifrågasätta den aktuella tjänsteresan eller syftet med resan. Det var emellertid enligt JK direkt olämpligt att polismännen av sina värdar bjöds på kost och logi i samband med tjänsteresan även om JK hade en viss förståelse för att det var svårt att i efterhand vägra acceptera de av värdarna gjorda betalningarna. Enligt JK var det väsentligt att det från myndighetens sida alltid görs klart att inbjudan accepteras under förutsättning att man själv avgör vilka som skall delta samt att myndigheten arrangerar resan så att ett beroendeförhållande till värdarna så långt möjligt undviks( beslut , ) Det måste mot bakgrund av JK:s uttalanden stå klart att det inte är lämpligt att en anställd vid Skatteverket/Kronofogdemyndigheten accepterar att bli bjuden på en resa även om verksamheten helt eller delvis kan anses innefatta ett tjänsteåliggande. JK:s uttalanden måste följaktligen uppfattas så att det är myndigheten själv som ska prioritera i sin verksamhet. Myndigheten ska därför också stå för kostnaderna för de tjänsteresor som företas i myndighetens intresse eller underlåta att delta i den aktuella verksamheten. I dessa fall kan det endast undantagsvis bli fråga om mutbrott för den anställde som genomfört en sådan sponsrad tjänsteresa. Om tjänsteresan emellertid har stora inslag av fritids- och nöjesresa kan dock frågan om ansvar för mutbrott ändå bli aktuell. Kommunala tjänstemän blev av konsulter bjudna på en tvådagars studieresa. Resan innefattade en halv dags studiebesök. I övrigt innefattade resan restaurang- och nattklubbsbesök samt besök på en båtmässa. Den andra studieresan bestod av en resa under tre dagar som även den innehöll en halv dags studiebesök samt restaurangbesök på kvällarna. I övrigt innehöll studieresan besök på tre VMmatcher i ishockey. Domstolen fann att resorna

18 *Skatteverket 18(25) huvudsakligen hade varit inriktade på förströelse och dömde tjänstemännen för mutbrott till dagsböter. De fick även inbetala värdet av mässbesöket och VM- matcherna till staten. (Västerås tingsrätt DB 175/84) En chef för reseavdelningen vid dåvarande försvarsstaben hade bl.a. till uppgift att förhandla och sluta avtal med olika reseföretag. Han tog emot FII-biljetter för en resa till Kos för sig och sin hustru, en resa till Rhodos och Kos med en arbetskamrat, en resa till Cypern tillsammans med hustrun och ett barn samt en resa till Kreta tillsammans med hustrun. Vidare tog han emot en dagsresa till London för sig och sin hustru. FII-biljetterna innebar vissa begränsningar och kostnader jämfört med andra biljetter. Resorna motiverade chefen med att han själv genom resorna kunde utvärdera flygföretagets verksamhet. Tingsrätten ogillade åtalet för mutbrott med motiveringen att systemet med FIIbiljetter bygger på en inom resebyråbranschen allmänt utbredd sedvana som tillämpats sedan decennier tillbaka". Hovrätten fann emellertid att FII-biljetterna var en förmån som han fått genom sina tjänstekontakter och följaktligen utgjorde resorna till semesterorterna en otillbörlig förmån. Resan till London som hade som främsta syfte att testa en ny flygplanstyp var i sig inte en otillbörlig förmån. Den omständigheten att han tog emot en resa även för hustrun medförde dock att det blev ett mutbrott i den delen. Tjänstemannen dömdes till dagsböter för mutbrott avseende alla resor till semesterorterna samt för hustruns resa till London. Han fick även betala det uppskattade värdet av resorna till staten.(svea Hovr DB 53/1991) Ett kommunalråd accepterade att bli bjuden på en fyra dagars resa till Budapest. Avsikten med resan var att med en företagsledare diskutera arbetstillfällen inom kommunen. Domstolen fann att det inte förelåg något sakligt skäl att förlägga ett tjänsteärende av denna art till Budapest och dömde

19 *Skatteverket 19(25) kommunalrådet till dagsböter för mutbrott. Kommunalrådet fick även betala värdet av resan till staten. (HovR NN, RH 1993:74) En säkerhetschef blev av ett företag som sålde säkerhetssystem bjuden på resan till en säkerhetsmässa i London. Domstolen konstaterade att resan erhållits på grund av säkerhetschefens tjänst och därför, med hänsyn till värdet av resan, utgjorde en otillbörlig belöning. Vidare fann domstolen att även om det stod klart att säkerhetschefen haft nytta av mässbesöket i sin tjänst så var resan till mässan ändå en otillbörlig förmån. Eftersom resan skedde under säkerhetschefens semester var den att betrakta som en förmån. Domstolen menade att om resan skulle ha kunnat betraktas som tillbörlig skulle erbjudandet om resan ha givits till arbetsgivaren som sedan utsett vilken av de anställda som skulle genomföra resan. Vidare skulle resan i så fall ha skett under tjänstetid. (Svea HovR DB 127/94) Domstolarna har emellertid i ett flertal fall förklarat att det i sig kan vara tillåtet för en tjänsteman att i vissa fall acceptera en inbjudan till resa som bekostas av en företagare (motsv.). Det måste då stå klart att resan utgör en del i en marknadsföring av en viss vara eller viss tjänst. Högsta domstolen har i ett sådant ärende anfört bl.a.; Ett sådant arrangemang måste emellertid hållas inom vissa, tämligen snäva gränser. Det är t.ex. helt klart att syftet med studieresan måste vara seriöst och att resan måste framstå som ett naturligt och nyttigt led i utövningen av de inbjudnas befattningar eller uppdrag. Urvalet av deltagare är alltså viktigt. Det är också klart att resan inte bör få ta längre tid än som skäligen erfordras; den får inte i onödan beredas tillfälle till fritid eller förströelse. (NJA 1981 s 1174). Det kan dock konstateras att detta uttalande av HD står i viss konflikt med vad JK uttalat. Mot denna bakgrund

20 *Skatteverket 20(25) bör en anställd vid Skatteverket/Kronofogdemyndigheten aldrig acceptera en av ett företag sponsrad studieresa eller till en mässa, om inbjudan är direkt riktad till den anställde. Om studieresan bedöms vara av intresse för Skatteverkets/Kronofogdemyndighetens verksamhet ska resan ske som en tjänsteresa och beslut om vem som skall genomföra studieresan skall fattas av högre chef. En anställd vid Skatteverket/Kronofogdemyndigheten kan delta i konferenser, mässor eller liknande arrangemang som arrangeras av leverantörer till Skatteverket om detta sker som ett tjänsteåliggande och beslut om deltagande fattats av vederbörandes chef. Kostnaden för sådant deltagande ska belasta Skatteverket/Kronofogdemyndigheten. En anställd som erhåller en personlig inbjudan till en sådan konferens, mässa eller arrangemang ska överlämna inbjudan till sin chef som har att besluta om inbjudan ska accepteras och vem som i så fall ska delta i arrangemanget. 7. Förmån till anställds närstående I samband med att en anställd deltar i en verksamhet som i sig kan vara motiverad ur tjänstesynpunkt kan det förekomma att ett företag eller en organisation även bjuder in den anställdes hustru/make/sambo/närstående. Är det fråga om en affärskontakt är ett sådant erbjudande normalt att betrakta som otillbörligt. Ett företag inbjöd en kommunal chef till ett besök på en mässa. Resan innefattade resa till Stockholm med flyg samt hotellrum, restaurang- och teaterbesök samt besök på mässan. Företaget betalade även kostnaden för hotell och restaurangbesöket för chefens hustru. Tingsrätten fann att besöket på mässan endast utgjorde en begränsad del av resan. Den omständigheten att företaget hade betalat hotell och restaurangbesöket för hustrun, som gjorde resan som en ren fritidsresa, medförde att Stockholmsresan bedömdes som ett mutbrott. Chefen

Karlskoga kommuns etiska riktlinjer mot mutor och bestickning

Karlskoga kommuns etiska riktlinjer mot mutor och bestickning Styrdokument KS 2010.0256 Ansvarig organisationsenhet: Kansliavdelningen Fastställd av KS 2011-03-22, 74 Karlskoga kommuns etiska riktlinjer mot mutor och bestickning Inledning Relationsfrämjande åtgärder

Läs mer

Vägledande riktlinje för ett gemensamt förhållningssätt avseende hantering av gåvor och andra förmåner inom Norrköpings kommun

Vägledande riktlinje för ett gemensamt förhållningssätt avseende hantering av gåvor och andra förmåner inom Norrköpings kommun Riktlinje 2013-03-04 Vägledande riktlinje för ett gemensamt förhållningssätt avseende hantering av gåvor och andra förmåner inom Norrköpings kommun Diarienummer KS 987/2012 003 Riktlinjen är antagen av

Läs mer

Riktlinjer för att motverka mutor och bestickning i Gävle kommunkoncern

Riktlinjer för att motverka mutor och bestickning i Gävle kommunkoncern 2008-09-15 Sid 1 (6) Riktlinjer för att motverka mutor och bestickning i Gävle kommunkoncern Bakgrund och syfte Alla medarbetare i Gävle kommun är en del av den offentliga förvaltningen. Inom den offentliga

Läs mer

POLICY MOT MUTOR OCH BESTICKNING

POLICY MOT MUTOR OCH BESTICKNING POLICY MOT MUTOR OCH BESTICKNING GULLSPÅNGS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28 28 Kommunkontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00, Fax: 0506-362 81 Policy mot mutor och bestickning

Läs mer

Haninge kommuns policy mot mutor och bestickning

Haninge kommuns policy mot mutor och bestickning 2004-05-24 Kommunalrådsberedningen Kommunfullmäktige Haninge kommuns policy mot mutor och bestickning Bakgrund Som tjänsteman, politiker eller uppdragstagare i en kommun så utsätts man för påverkan av

Läs mer

Policy mot mutor och bestickning

Policy mot mutor och bestickning Antagen av kommunstyrelsen 2004-06-08 Diarienummer 318/04 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2005-10-11 Dnr 318/04 Policy mot mutor och bestickning Bakgrund Som anställd eller förtroendevald i kommunen utsätts man

Läs mer

1. Grundläggande värden

1. Grundläggande värden Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller fr. o m: 2014-10-01 Beslut: KF 2014-09-01 109 Policy mot mutor och andra oegentligheter Policy mot mutor och andra oegentligheter 1. Grundläggande värden

Läs mer

1(8) Policy mot muta och bestickning. Styrdokument

1(8) Policy mot muta och bestickning. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp - Beslutad av Kommunfullmäktige 2014-02-26 24 Dokumentansvarig Kommunchefen Reviderad av 3(8) Innehållsförteckning 1...4 1.1 1.2 1.3 2 Allmänt...4 Syfte...

Läs mer

Policy avseende otillbörliga förmåner

Policy avseende otillbörliga förmåner KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Antagen av kommunfullmäktige 2014-01-30, 8 Gäller fr o m den 1 februari 2014 Policy avseende otillbörliga förmåner för förtroendevalda och anställda inom Värnamo kommun 1 (6)

Läs mer

POLICY MOT MUTOR. Beslutad av kommunfullmäktige 2013-03-04, 34 POLICY

POLICY MOT MUTOR. Beslutad av kommunfullmäktige 2013-03-04, 34 POLICY POLICY MOT MUTOR Beslutad av kommunfullmäktige 2013-03-04, 34 POLICY Haninge kommuns policy mot mutor 1. Bakgrund Som tjänsteman, politiker eller uppdragstagare i en kommun utsätts man för påverkan av

Läs mer

Affärsetisk policy för Piteå kommun

Affärsetisk policy för Piteå kommun Affärsetisk policy för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Affärsetisk policy Policy 2012-09-10, 148 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast

Läs mer

Riktlinjer för hur vi undviker otillbörlig påverkan

Riktlinjer för hur vi undviker otillbörlig påverkan Sida: 1(6) Namn: Riktlinjer för hur vi undviker otillbörlig Riktlinjer för hur vi undviker otillbörlig Vägledning hur vi undviker otillbörlig i förhållande till kunder, leverantörer och andra intressenter

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer mot mutor

RIKTLINJER. Riktlinjer mot mutor RIKTLINJER Riktlinjer mot mutor POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Riktlinjer mot mutor. Fastställt: 2015-01-29, 16. Ansvar för revidering: kommunstyrelsen, kommunledningsförvaltningen

Riktlinjer mot mutor. Fastställt: 2015-01-29, 16. Ansvar för revidering: kommunstyrelsen, kommunledningsförvaltningen Riktlinjer mot mutor Fastställt av: Kommunfullmäktige Fastställt: 2015-01-29, 16 Ansvar för revidering: kommunstyrelsen, kommunledningsförvaltningen Gäller för: Giltighetstid: Karlskrona kommun och dess

Läs mer

Policy om muta och bestickning för anställda och förtroendevalda i Lekebergs kommun

Policy om muta och bestickning för anställda och förtroendevalda i Lekebergs kommun Policy om muta och bestickning för anställda och förtroendevalda i Lekebergs kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-02-02 (Formaliareviderad 2015-09-02) Ansvarig för revidering: Kommunstyrelsen

Läs mer

Riktlinjer om muta och bestickning för anställda och förtroendevalda i Oxelösunds kommunkoncern

Riktlinjer om muta och bestickning för anställda och förtroendevalda i Oxelösunds kommunkoncern Riktlinjer om muta och bestickning för anställda och förtroendevalda i Oxelösunds kommunkoncern Beslutad av Kommunstyrelsen den 2013-05-29 78 Innehållsförteckning Allmänt...3 Syfte...3 Muta och bestickning...3

Läs mer

Policy för tagande och givande av muta för anställda och förtroendevalda i Örebro kommun och de kommunala bolagen

Policy för tagande och givande av muta för anställda och förtroendevalda i Örebro kommun och de kommunala bolagen Policy för tagande och givande av muta för anställda och förtroendevalda i Örebro kommun och de kommunala bolagen Innehållsförteckning Policy om tagande och givande av muta... 3 Allmänt...3 Syfte...3 Tagande

Läs mer

Antikorruptionspolicy

Antikorruptionspolicy Antikorruptionspolicy INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Definitioner...1 2. Bakgrund och syfte...1 3. Tillämplighet...2 4. Givande och tagande av alla typer av förmåner...2 5. När medarbetare inom SSAB tar emot

Läs mer

Mutor och bestickning

Mutor och bestickning 1 (8) Mutor och bestickning 1. Inledning Som tjänsteman vid Försäkringskassan har du ett ansvar för att uppträda på ett sådant sätt att du bidrar till att allmänheten har ett stort förtroende för myndigheten.

Läs mer

Mutor och jäv. Vad gäller i kommunal verksamhet?

Mutor och jäv. Vad gäller i kommunal verksamhet? Mutor och jäv Vad gäller i kommunal verksamhet? 1 Hur vill vi ha det i samhället.. och i vår egen kommunala verksamhet? I och med det som hänt i Göteborg har vi vaknat för att detta fenomen finns även

Läs mer

Handbok mot mutor i Tanums kommun

Handbok mot mutor i Tanums kommun Kommunkansliet Ida Aronsson Hammar Datum 2013-11-15 Vår referens Handbok mot mutor i Tanums kommun Bakgrund Kommunen verkar på medborgarnas uppdrag och ska iaktta saklighet och opartiskhet i enlighet med

Läs mer

Riktlinjer mot mutor och annan korruption för Uddevalla kommun Antagna av kommunfullmäktige den 12 februari 2014, 23

Riktlinjer mot mutor och annan korruption för Uddevalla kommun Antagna av kommunfullmäktige den 12 februari 2014, 23 Blad 1 Riktlinjer mot mutor och annan korruption för Uddevalla kommun Antagna av kommunfullmäktige den 12 februari 2014, 23 1. Inledning Riktlinjerna har tagits fram i syfte att förhindra och förebygga

Läs mer

Dnr. Vägledning för anställda och förtroendevalda i Nyköpings kommun om mutor och jäv. Antagen av kommunfullmäktige

Dnr. Vägledning för anställda och förtroendevalda i Nyköpings kommun om mutor och jäv. Antagen av kommunfullmäktige Dnr Vägledning för anställda och förtroendevalda i Nyköpings kommun om mutor och jäv Dnr 2/6 Om MUTOR och BESTICKNING Mutor och korruption är inte så utbrett i vårt land, men det förekommer även här. Vi

Läs mer

Riktlinjer för att förhindra mutor, bestickning och annan korruption inom Lidköpings kommun.

Riktlinjer för att förhindra mutor, bestickning och annan korruption inom Lidköpings kommun. 2010-08-17 (rev 2011-01-10) Riktlinjer för att förhindra mutor, bestickning och annan korruption inom Lidköpings kommun. Fastställda av kommunstyrelsen i Lidköping 2011-. Inledning Dessa riktlinjer har

Läs mer

Policy mot mutor för Ystads kommun

Policy mot mutor för Ystads kommun Policy mot mutor för Ystads kommun Policyn innebär att Anställda och förtroendevalda i Ystads kommun verkar på kommunmedlemmarnas uppdrag och ska iaktta saklighet och opartiskhet i sin tjänsteutövning.

Läs mer

Strategi mot mutor och jäv

Strategi mot mutor och jäv Datum Strategi mot mutor och jäv Antagen av kommunstyrelsen Antagen av: Kommunstyrelsen 2014-04-01, 48 Dokumentägare: Kommundirektör Ersätter dokument: - Dokumentnamn: Strategi mot mutor och jäv Dokumentansvarig:

Läs mer

Riktlinjer mot muta och bestickning

Riktlinjer mot muta och bestickning Riktlinjer mot muta och bestickning Riktlinjer mot muta och bestickning Innehållsförteckning Riktlinjer mot tagande av muta... 3 Definitioner 3 Muta 3 Givande av muta 4 Särskilt integritetskänsliga personer

Läs mer

Riktlinjer avseende givande och tagande av gåvor och andra förmåner

Riktlinjer avseende givande och tagande av gåvor och andra förmåner sako mråde] STYRANDE DOKUMENT Sakområde: [Välj Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Ledningskansliet Handläggare: Gudrun Ahlberg Beslutsdatum: 2013-06-10 Dnr SLU ua 2013.1.1.1-2586

Läs mer

020-01 Policy mot givande och tagande av mutor Nynäshamns Kommun

020-01 Policy mot givande och tagande av mutor Nynäshamns Kommun 020-01 Policy mot givande och tagande av mutor Nynäshamns Kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2013-02-13 24 2(9) Innehållsförteckning 1. Inledning 1.1 Syftet med denna policy 3 1.2 Kommunens syn på

Läs mer

Instruktion om förbudet mot mutor

Instruktion om förbudet mot mutor Instruktion om förbudet mot mutor INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Definitioner... 1 2. Bakgrund och syfte... 1 3. tillämplighet... 2 4. Givande och tagande av alla typer av förmåner... 2 5. När medarbetare inom

Läs mer

Rekryteringsmyndighetens riktlinjer

Rekryteringsmyndighetens riktlinjer Rekryteringsmyndighetens riktlinjer Etiska riktlinjer 2011:4 beslutade den 26 september 2011 Innehåll Det är viktigt att allmänheten uppfattar Rekryteringsmyndigheten och dess verksamhet som en viktig

Läs mer

VERKSAMHETENS INRIKTNING Institutet fullgör sin uppgift genom att

VERKSAMHETENS INRIKTNING Institutet fullgör sin uppgift genom att UPPGIFTEN Institutet har till uppgift att verka för god sed för beslutspåverkan inom näringslivet liksom samhället i övrigt och att söka motverka användningen av mutor och andra otillbörliga förmåner som

Läs mer

HANDBOK I. Etik & Moral FRIBO

HANDBOK I. Etik & Moral FRIBO HANDBOK I Etik & Moral FRIBO 2 HANDBOK I ETIK & MORAL Miljönätverket Sjuhärad Tillsammans utvecklar och skapar vi tryggare och bättre bostäder FRIBO 2011 Miljönätverket Sjuhärad HANDBOK I ETIK & MORAL

Läs mer

Riktlinjer mot mutor och jäv i Botkyrka kommun

Riktlinjer mot mutor och jäv i Botkyrka kommun RIKTLINJER 1 [8] Referens Jannica Ifström Monika Blommark Dnr KS/2013:635 Antagna av kommunfullmäktige 2014-02-20, 31 Riktlinjer mot mutor och jäv i Botkyrka kommun Syfte Dessa riktlinjer syftar till att

Läs mer

OM MUTOR OCH JÄV. en vägledning för offentligt anställda

OM MUTOR OCH JÄV. en vägledning för offentligt anställda OM MUTOR OCH JÄV en vägledning för offentligt anställda Till Dig som är verksam inom stat, kommun eller landsting Inom den offentliga förvaltningen arbetar vi på medborgarnas uppdrag och i deras intresse.

Läs mer

RIKTLINJER OM MUTOR, REPRESENTATION OCH JÄV

RIKTLINJER OM MUTOR, REPRESENTATION OCH JÄV RIKTLINJER OM MUTOR, REPRESENTATION OCH JÄV FÖR ANSTÄLLDA OCH FÖRTROENDEVALDA I Fastställt av: kommunfullmäktige Datum: 2012-04-19 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 10 juli 2008 B 5248-06 KLAGANDE 1. BA Ombud och offentlig försvarare: Advokat FB 2. DF Ombud och offentlig försvarare: Advokat LA 3. LG

Läs mer

Mutbrott, bestickning och korruptiv marknadsfdring

Mutbrott, bestickning och korruptiv marknadsfdring Thorsten Cars Mutbrott, bestickning och korruptiv marknadsfdring Summary in English: Corruption in Swedish law Institutet mot mutor - skrift nr 4 Norstedts Juridik AB Innehâll Fôrord 5 Innehâll 7 Fôrkortningar

Läs mer

Etiska Riktlinjer för INTACTA KAPITAL 556704-6189.

Etiska Riktlinjer för INTACTA KAPITAL 556704-6189. Etiska Riktlinjer för INTACTA KAPITAL 556704-6189. Dessa riktlinjer antogs vid INTACTA Kapitals styrelsemöte den 16 maj 2013. 1(5) Etiska riktlinjer 1. Etik och syftet med etiska riktlinjer Bolaget verkar

Läs mer

Regler och riktlinjer för representation, gåvor och andra förmåner

Regler och riktlinjer för representation, gåvor och andra förmåner Sida 1 av 5 Regler och riktlinjer för representation, gåvor och andra förmåner Inom LRF Samköp gäller förbud mot givande och tagande av förmån som utgör muta 1. Varje medarbetare 2 inom LRF Samköp är skyldig

Läs mer

Policy avseende Farliga förmåner i Bräcke kommun. Antagen av kommunfullmäktige 75/2015

Policy avseende Farliga förmåner i Bräcke kommun. Antagen av kommunfullmäktige 75/2015 Policy avseende Farliga förmåner i Bräcke kommun Antagen av kommunfullmäktige 75/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Omfattning... 3 3. Måltider... 3 4. Rabatter, subventioner och lån... 4 5.

Läs mer

Att sälja till E.ON och hur vi köper in. i enlighet med vår etiska kod

Att sälja till E.ON och hur vi köper in. i enlighet med vår etiska kod Att sälja till E.ON och hur vi köper in i enlighet med vår etiska kod E.ON Sverige ingår i den tyska E.ON-gruppen, som är världens största privatägda energikoncern. E.ON Sverige har drygt 6 000 medarbetare

Läs mer

TILLÄMPNINGSANVISNINGAR TILL AFFÄRSETISK POLICY

TILLÄMPNINGSANVISNINGAR TILL AFFÄRSETISK POLICY TILLÄMPNINGSANVISNINGAR TILL AFFÄRSETISK POLICY Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Tillämpningsanvisningar till affärsetisk policy Anvisning 2014-06-02 Kommunstyrelse Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Representation och gåvor för anställda i Växjö kommun

Representation och gåvor för anställda i Växjö kommun Rev av belopp och mutbrott 2012 Personalkontoret KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Representation och gåvor för anställda i Växjö kommun Beslut av kommunchefen och gäller från 2012-08-01. Representation All

Läs mer

Om gåvor och testamenten

Om gåvor och testamenten Om gåvor och testamenten Inledning Inom hälso- och sjukvården samt socialtjänsten saknas särskilda författningsbestämmelser för vårdpersonalen om mottagande av gåva, ersättning, belöning, förmån m.m. från

Läs mer

Riktlinjer avseende mutor och andra otillbörliga förmåner RIKTLINJER AVSEENDE MUTOR

Riktlinjer avseende mutor och andra otillbörliga förmåner RIKTLINJER AVSEENDE MUTOR Riktlinjer avseende mutor och andra otillbörliga förmåner RIKTLINJER AVSEENDE MUTOR Eslövs kommun eftersträvar likvärdighet i alla verksamheter och hög integritet för medarbetare och politiker. Vid myndighetsutövning,

Läs mer

Etiska förhållningsregler inom Axfood

Etiska förhållningsregler inom Axfood Stockholm, 2012-11-05 Etiska förhållningsregler inom Axfood Som ett av Sveriges större företag och dagligvarukoncerner, har Axfood ett brett kontaktnät av leverantörer och samarbetspartners. Vissa har

Läs mer

Riktlinjer för representation inom Tidaholms kommun har tagits fram med utgångspunkt i Skatteverkets bestämmelser.

Riktlinjer för representation inom Tidaholms kommun har tagits fram med utgångspunkt i Skatteverkets bestämmelser. 2011:16 Riktlinjer för representation i Tidaholms kommun Antagna av kommunfullmäktige 2011-04-27 Inledning Riktlinjer för Representation gäller samtliga kommunala verksamheter även verksamhet som bedrivs

Läs mer

Vid extern representation bör normalt deltagarna från kommunen inte vara fler än deltagarna utanför kommunen.

Vid extern representation bör normalt deltagarna från kommunen inte vara fler än deltagarna utanför kommunen. Riktlinjer: Antagen KF: 2006 12 08 52 representation minnesgåvor uppvaktning vid 25 års anställning eller 20 års förtroendeuppdrag mutor och otillbörliga förmåner 1 Representation Begreppet representation

Läs mer

Etiska förhållningsregler inom Axfoodkoncernen

Etiska förhållningsregler inom Axfoodkoncernen Stockholm, 2015-05-08 koncernen Som ett av Sveriges större företag och dagligvarukoncerner, har Axfood ett brett kontaktnät av leverantörer och samarbetspartners. Vissa har vi affärsrelationer med idag,

Läs mer

RIKTLINJER OM MUTOR OCH REPRESENTATION

RIKTLINJER OM MUTOR OCH REPRESENTATION STADSLEDNINGSKONTORET JURIDISKA AVDELNINGE N DNR 201-756/2012 SID 1 (7) 2012-09-19 RIKTLINJER OM MUTOR OCH REPRESENTATION En förutsättning för att stockholmarna ska ha förtroende för oss som arbetar inom

Läs mer

Representationspolicy för Hällefors kommun

Representationspolicy för Hällefors kommun Representationspolicy för Hällefors kommun 2(10) Innehåll 1 Inledning... 3 2 Representation... 3 2.1 Alkoholförtäring... 3 2.2 Extern representation... 4 2.3 Intern representation... 4 2.4 Representationskostnader...

Läs mer

Om mutor och jäv VÄGLEDNING FÖR ANSTÄLLDA INOM KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER REVIDERAD 2012-09-01. Om mutor och jäv 1

Om mutor och jäv VÄGLEDNING FÖR ANSTÄLLDA INOM KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER REVIDERAD 2012-09-01. Om mutor och jäv 1 Om mutor och jäv VÄGLEDNING FÖR ANSTÄLLDA INOM KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER REVIDERAD 2012-09-01 Om mutor och jäv 1 Till Dig som är verksam inom kommuner, landsting och regioner. Inom kommuner, landsting

Läs mer

Anvisningar - Representation, gåvor, mutor och jäv för anställda och förtroendevalda i Katrineholms kommun

Anvisningar - Representation, gåvor, mutor och jäv för anställda och förtroendevalda i Katrineholms kommun Styrdokument Anvisningar - Representation, gåvor, mutor och jäv för anställda och förtroendevalda i Katrineholms kommun Antagen av kommunfullmäktige, 87 Giltighetstid --2018-12-31 2 (5) Beslutshistorik

Läs mer

Policy och riktlinje mot mutor för Ystads kommun

Policy och riktlinje mot mutor för Ystads kommun Policy och riktlinje mot mutor för Ystads kommun Förekomsten av mutor hos en kommunal myndighet eller ett kommunalt bolag, eller misstankar härom, påverkar alla som har en relation till myndigheten eller

Läs mer

KALIX KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING. Riktlinjer mot korruption, mutor och jäv för anställda och förtroendevalda i Kalix kommun och de kommunala bolagen

KALIX KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING. Riktlinjer mot korruption, mutor och jäv för anställda och förtroendevalda i Kalix kommun och de kommunala bolagen KALIX KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING Riktlinjer mot korruption, mutor och jäv för anställda och förtroendevalda i Kalix kommun och de kommunala bolagen 1. Inledning Anställd, förtroendevald eller uppdragstagare

Läs mer

Representationspolicy för Hällefors kommun

Representationspolicy för Hällefors kommun Representationspolicy för Hällefors kommun 2(12) Innehåll 1 Mål... 3 2 Syfte... 3 3 Lagrum... 3 4 Representation... 3 5 Riktlinjer för representation... 3 5.1 Alkoholförtäring... 4 5.2 Extern representation...

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING Regler för representation i Antagen av fullmäktige 2006-02-06, 27 Reviderad av fullmäktige 2007-12-17, 119 (p 5.1) Reviderad av fullmäktige 2013-04-24, 46, dnr 2012/0704 KS.014 Innehåll 1 Tillämpningsområde...

Läs mer

Riktlinjer mot korruption, mutor och jäv för anställda och förtroendevalda i Östhammars kommun

Riktlinjer mot korruption, mutor och jäv för anställda och förtroendevalda i Östhammars kommun Riktlinjer mot korruption, mutor och jäv för anställda och förtroendevalda i Östhammars kommun Beslutade av kommunfullmäktige den 12 februari 2013, 4. Inledning Östhammars kommun har nolltolerans mot korruption

Läs mer

Riktlinjer mot korruption, mutor och jäv

Riktlinjer mot korruption, mutor och jäv Eskilstuna kommunkoncern Riktlinjer mot korruption, mutor och jäv Eskilstuna kommunkoncern har nolltolerans mot korruption och mutor ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 24 JANUARI 2013 Riktlinjer mot korruption,

Läs mer

POLICY FÖR REPRESENTATION OCH GÅVOR

POLICY FÖR REPRESENTATION OCH GÅVOR Birgitta Jönsson 0455-303120 2005-05-03 2006-04-06 POLICY FÖR REPRESENTATION OCH GÅVOR antagen av kommunfullmäktige den 27 oktober 2005 1 Representation Denna policy för representation och gåvor inom Karlskrona

Läs mer

HÖGSKOLAN I GÄVLE 2011-06-22 Dnr 2011/1113

HÖGSKOLAN I GÄVLE 2011-06-22 Dnr 2011/1113 HÖGSKOLAN I GÄVLE 2011-06-22 Dnr 2011/1113 REPRESENTATION VID HÖGSKOLAN I GÄVLE 1. Begreppet representation Representation är ett samlingsbegrepp för uppskattning och gästfrihet som Högskolan i Gävle mottar

Läs mer

Kod om gåvor, belöningar och andra förmåner i näringslivet

Kod om gåvor, belöningar och andra förmåner i näringslivet Kod om gåvor, belöningar och andra förmåner i näringslivet Förord Institutet Mot Mutor (IMM), som grundades 1923, har sedan sin tillkomst verkat för självreglering som medel att bekämpa korruption i samhället.

Läs mer

Storebrandkoncernens riktlinjer för bekämping av korruption

Storebrandkoncernens riktlinjer för bekämping av korruption Storebrandkoncernens riktlinjer för bekämping av korruption 1 Syfte och principer I detta dokument beskrivs Storebrandkoncernens riktlinjer för bekämpning av korruption. Syftet med riktlinjerna är att

Läs mer

VIMMERBY KOMMUN 1. Omsorgsförvaltningen CL 2009-01-14. Policy och rutiner för hantering av privata medel inom handikappomsorgen.

VIMMERBY KOMMUN 1. Omsorgsförvaltningen CL 2009-01-14. Policy och rutiner för hantering av privata medel inom handikappomsorgen. VIMMERBY KOMMUN 1. Omsorgsförvaltningen CL 2009-01-14 Policy och rutiner för hantering av privata medel inom handikappomsorgen. Inom omsorgsförvaltningens olika verksamheter sker en viss hantering av privata

Läs mer

Verksamhetsplan -etiska riktlinjer för anställda och förtroendevalda

Verksamhetsplan -etiska riktlinjer för anställda och förtroendevalda Diarienummer: Ks2013/0256.103 Verksamhetsplan -etiska riktlinjer för anställda och förtroendevalda Gäller från: 2013-07-01 Gäller för: Medarbetare och förtroendevalda i Ljungby kommun samt Kommunala bolag

Läs mer

Policy och regler för Mottagande av gåvor och förmåner

Policy och regler för Mottagande av gåvor och förmåner Kommunledningskontoret, HR-enheten Kontaktperson: Lars Tunel, tfn 13 56 08 Policy och regler för Mottagande av gåvor och förmåner Antagen av Kommunstyrelsen 2006-10-18. SAMMANFATTNING Många medarbetare

Läs mer

Sekretess, gåvor, testamenten och hantering av privata medel

Sekretess, gåvor, testamenten och hantering av privata medel Sekretess, gåvor, testamenten och hantering av privata medel Uppdaterade 2009-02-11 Design och layout: Marie-Louise Bescher Regler Foto: Mats Kockum för anställd personal i äldreförvaltningen INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

I Mål nr: B 2245~15. Postadress. Besöksadress Sundbybergsvägen5. SOLNA TINGSRÄTT Avdelning 1. DOM 2015-05-15 meddelad i Solna

I Mål nr: B 2245~15. Postadress. Besöksadress Sundbybergsvägen5. SOLNA TINGSRÄTT Avdelning 1. DOM 2015-05-15 meddelad i Solna meddelad i Solna I Mål nr: B 2245~15 1 PARTER (Antal tilltalade: l) Tilltalad Karl GÖRAN Rundström, 19370604-0015 Rådmansövägen 530 760 15 Gräddö Offentlig försvarare: Advokat Sven Severin LEX Advokatbyrå

Läs mer

Riktlinjer om mutor, representation och gåvor

Riktlinjer om mutor, representation och gåvor 1 (9) Riktlinjer om mutor, representation och gåvor 2 (9) Innehåll Bakgrund... 3 Mutor... 3 Hur vet jag om det är en muta och hur ska jag agera om jag blir utsatt?... 3 Exempel på situationer där du ska

Läs mer

Handläggningsordning för anmälan till personalansvarsnämnden. Fastställd av rektor 2007-01- 22

Handläggningsordning för anmälan till personalansvarsnämnden. Fastställd av rektor 2007-01- 22 GÖTEBORGS UNIVERSITET Personalavdelningen HANDLÄGGNINGSORDNING Hilding Sjödén Avd.dir. 2007-01-22 Dnr F1 1444/07 Handläggningsordning för anmälan till personalansvarsnämnden. Fastställd av rektor 2007-01-

Läs mer

Det är viktigt med allmänhetens och medarbetarnas förtroende

Det är viktigt med allmänhetens och medarbetarnas förtroende Riktlinjer mot korruption Antaget av kommunfullmäktige 2012-05-08 75 Inledning Som anställd, förtroendevald eller uppdragstagare i kommunkoncernen utsätts du för påverkan av andra och utsätter även andra

Läs mer

INFORMATION OM SEKRETESS GÅVOR OCH TESTAMENTEN HANTERING AV PRIVATA MEDEL

INFORMATION OM SEKRETESS GÅVOR OCH TESTAMENTEN HANTERING AV PRIVATA MEDEL SOCIALFÖRVALTNINGEN 2013-05-16 INFORMATION OM SEKRETESS GÅVOR OCH TESTAMENTEN HANTERING AV PRIVATA MEDEL VÄLKOMMEN TILL SOCIALFÖRVALTNINGEN I KIL Att arbeta inom socialförvaltningen medföra ständigt nya

Läs mer

EGS POLICY FÖR BEKÄMPNING AV KORRUPTION OCH MUT- BROTT

EGS POLICY FÖR BEKÄMPNING AV KORRUPTION OCH MUT- BROTT EGS POLICY FÖR BEKÄMPNING AV KORRUPTION OCH MUT- BROTT 1 INTRODUKTION TILL RIKTLINJER MOT KORRUPTION OCH MUTBROTT EG önskar bedriva sin verksamhet utan användning av mutor eller andra former för korruption.

Läs mer

Riktlinjer för bisysslor

Riktlinjer för bisysslor Datum Vår beteckning 2014-04-30 Dnr 14.K0169 020 Riktlinjer för bisysslor Antagen av kommunstyrelsen 2014-05-20 Med bisyssla avses verksamhet som bedrivs vid sidan om den ordinarie anställningen hos Vindelns

Läs mer

Information om sekretess gåvor och testamenten hantering av privata medel

Information om sekretess gåvor och testamenten hantering av privata medel Information om sekretess gåvor och testamenten hantering av privata medel Innehållsförteckning Välkommen till äldreförvaltningen i Karlskrona... 5 Sekretess och tystnadsplikt...6 Om gåvor och testamenten...

Läs mer

Riktlinjer om representation, gåvor och vissa personalvårdsförmåner i Regeringskansliet

Riktlinjer om representation, gåvor och vissa personalvårdsförmåner i Regeringskansliet Riktlinjer RKFC 2013:11 2013-07-12 FA 2013/1036/LED Förvaltningsavdelningen Riktlinjer om representation, gåvor och vissa personalvårdsförmåner i Regeringskansliet Förvaltningschefen beslutar följande

Läs mer

ab Svensk Exportkredit Swedish export credit corporation Uppförandekod 2015

ab Svensk Exportkredit Swedish export credit corporation Uppförandekod 2015 ab Svensk Exportkredit Swedish export credit corporation Uppförandekod 2015 SEK har en viktig roll i det svenska exportkreditsystemet. Integritet, högsta affärsetiska standard och ett hållbart förhållningssätt

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 1 juli 2008 B 1075-08 KLAGANDE MA Ombud och offentlig försvarare: Advokat RvB MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2 AA

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET 2008-10-23 Kap 10 Regler anställda och

GÖTEBORGS UNIVERSITET 2008-10-23 Kap 10 Regler anställda och 10 Regler i förhållande till anställda och... 2 10.1 Representation... 2 10.1.1 Allmänt om representation... 2 10.1.2 Bakgrund... 2 10.1.3 Extern representation... 2 10.1.4 Intern representation... 3 10.1.5

Läs mer

Rutin för hantering av privata medel

Rutin för hantering av privata medel 2012-08-22 Rutin för hantering av privata medel Rutin för hantering av privata medel Dnr: KS 2012-298 Typ av dokument: Rutin Handläggare: Markus Fjellsson, utredningssekreterare Antagen av: Välfärdschef

Läs mer

Mutor och bestickning i byggbranschen

Mutor och bestickning i byggbranschen Handelsrätt C Department of Commercial Law Uppsats HT 2005 Institutionen för Handelsrätt Författare: Martin Mörman & Karin Sundh Handledare: Kjell Adolfsson Sammanfattning Mutor och bestickning har fått

Läs mer

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André. Bakgrund M.L. och J.K. har tillsammans en son M., född 1998. J.K. har ensam vårdnaden om M.

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André. Bakgrund M.L. och J.K. har tillsammans en son M., född 1998. J.K. har ensam vårdnaden om M. BESLUT Justitieombudsmannen Kerstin André Datum 2006-09-22 Dnr 5006-2005 Sid 1 (5) Fråga om en socialnämnd som svar på en domstols begäran om upplysningar enligt 6 kap. 19 andra stycket föräldrabalken

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 september 2015 Ö 4583-15 KLAGANDE OR Ombud och offentlig försvarare: Advokat AS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 25 april 2014 B 4533-12 KLAGANDE IMB Ombud och offentlig försvarare: Advokat CT MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Grovt

Läs mer

Bravidas uppförandekod

Bravidas uppförandekod Bravidas uppförandekod Bravidas värdeord Bravidas uppförandekod har tagits fram för att förtydliga vad våra värderingar betyder i det dagliga arbetet och för att stödja varje enskild medarbetare i sin

Läs mer

1(8) Riktlinjer för intern och extern representation, gåvor och uppvaktningar samt sponsring. Styrdokument

1(8) Riktlinjer för intern och extern representation, gåvor och uppvaktningar samt sponsring. Styrdokument 1(8) Riktlinjer för intern och extern representation, gåvor och uppvaktningar samt sponsring Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinjer Beslutad av Kommunfullmäktige 2014-09-24 110 Dokumentansvarig

Läs mer

Godkännande av Dunis affärsetiska policy

Godkännande av Dunis affärsetiska policy Godkännande av Dunis affärsetiska policy Duni som företag och dess medarbetare ska följa god affärssed och agera i enlighet med koncernens etiska normer och förväntningar. Denna affärsetiska policy anger

Läs mer

Rekryteringsmyndighetens riktlinjer

Rekryteringsmyndighetens riktlinjer Rekryteringsmyndighetens riktlinjer Riktlinjer om bisyssla 2011:3 beslutade den 26 september 2011 Innehåll och syfte Dessa riktlinjer innehåller information om bestämmelserna om bisysslor i 7 lagen (1994:260)

Läs mer

Riktlinjer mot korruption, mutor och jäv

Riktlinjer mot korruption, mutor och jäv 1(11) Antagen av kommunfullmäktige Kf 19 2014-04-29 Riktlinjer mot korruption, mutor och jäv Allmänt Allmänhetens förtroende är utgångspunkten för alla anställda i kommunen och i de kommunala bolagen.

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 9 oktober 2014 KLAGANDE AA Ombud: Advokat Anna Romell Stenmark Advokatfirman Lindahl KB Box 1203 751 42 Uppsala MOTPART Skatteverket 171

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

4. Ansvarsförsäkring Med tillägg till allmänna villkor avsnitt 4 Ansvarsförsäkring, gäller för VD- och styrelseansvarsförsäkringen följande.

4. Ansvarsförsäkring Med tillägg till allmänna villkor avsnitt 4 Ansvarsförsäkring, gäller för VD- och styrelseansvarsförsäkringen följande. Särskilt villkor Gäller från 2009-04-01 Genom detta särskilda villkor utökas försäkringen att omfatta VD och styrelseledamots ansvar vid skadeståndsskyldighet för ren förmögenhetsskada i försäkrat aktiebolag.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 11 mars 2015 Ö 260-13 KLAGANDE KÅR Ombud: Advokat LG MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN Rättegångskostnader ÖVERKLAGAT

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument; SFS 2005:377 Utkom från trycket den 13 juni 2005 utfärdad den 2 juni 2005. Enligt riksdagens beslut

Läs mer