VA-PROJEKT. med funktionsansvar

Transkript

1 VA-PROJEKT med funktionsansvar

2 En VA-anläggning är idag ett komplicerat system av fysiska, biologiska och kemiska processer som drivs och styrs med hjälp av maskiner, elektroteknik och datorer. Det krävs ett brett kunnande och stor erfarenhet för att få allt att fungera. Den samlade kompetensen hos VA-verk, konsulter, entreprenörer och leverantörer är mycket stor. Det gäller dock att finna former och arbetssätt där denna kompetens kan användas på ett optimalt sätt för att nå bästa resultat både tekniskt och ekonomiskt. Upphandling och genomförande av ett VA-projekt kan ske på olika sätt. Det kan vara en detaljprojekterad anläggning, en funktionsentreprenad för en enskild process i anläggningen eller en komplett funktionsentreprenad som kan kombineras med drift och serviceansvar. En tydlig trend är att allt fler förfrågningar innehåller funktions- och prestandakrav, jämfört med förr då konsulten själv ansvarade för de tekniska lösningarna inklusive funktion. Som en följd av detta har vi fått en mängd varianter av allmänna leveransbestämmelser, beskrivningar och entreprenadformer. Detta skapar osäkerhet, merarbete, sämre kvalitet och i sämsta fall grund för tvister mellan parterna. För att klarlägga genomförandet av en VA-anläggning har VARIMs entreprenörer och konsulter samlat sina synpunkter i denna handledning, med exempel på rutiner i projektets olika skeden.

3 ALLMÄN ORIENTERING Definitioner Aktörer Lagar och förordningar Leveransbestämmelser GENOMFÖRANDE Förprojekt Förfrågningsunderlag Anbud Prövning av anbud Kvalificering av anbudsgivare Utvärdering av anbud Beslut om entreprenör Projektering Kvalitets- och miljösäkring Kontroll ÖVERTAGANDE Besiktning Funktionskontroll Garanti Drift och service 1 2 3

4 ALLMÄN ORIENTERING Definitioner Aktörer Lagar och förordningar Leveransbestämmelser

5 DEFINITIONER Med VA-projekt i denna skrift menas: vattenverk som renar vatten för konsumtion, industriell produktion, bevattning eller dylikt avloppsreningsverk som renar avloppsvatten från samhällen och industrier före utsläpp, direkt eller indirekt i naturen anläggning för behandling av slam, organiskt avfall eller biomassa för nedbrytning och energiproduktion. AKTÖRER Beställare den part för vars räkning projektet genomförs. Konsult tillhandahåller tjänster för utredningar, projektering, handlingar för anbudsförfrågan, kontroll, besiktning, igångkörning, utbildning och CE-märkning. Entreprenör den part som helt eller delvis, beroende på entreprenadform, ansvarar för projektets genomförande. Leverantör levererar utrustning till entreprenör eller direkt till beställare i form av delfunktioner eller enskilda komponenter. Alla aktörer ansvarar för sina delar i projektet, både beträffande uppgifter, beräkningar och leveranser. Det är därför viktigt att det finns kompetens och resurser hos respektive aktör för dessa olika delar. Beställaren ska ha kompetens och resurser för: ansökan om tillstånd och kontakter med myndigheter anbudsupphandling och utvärdering av anbud att vara kontraktspart och att ansvara för övertagande och drift. Konsulten ska tillhandahålla kvalificerade tjänster åt beställaren samt ha kompetens och resurser inom områdena: utredningar processteknik, projektering och upphandling byggledning, kontroll och besiktning. Konsulten ingår i beställarens organisation.

6 Entreprenören ska ha kompetens och resurser för: projektgenomförande projektering och upphandling processkunskap i den omfattning som krävs för de projekt man arbetar med uppstart, avprovning och drift. Leverantören ska ha detaljkunskap om sina produkter, lämna anvisningar och förslag på lämpliga applikationer av dessa samt tillhandahålla anvisningar för drift och skötsel. LAGAR OCH FÖRORDNINGAR Det finns en mängd lagar, förordningar och rekommendationer från både nationella myndigheter och EU som styr genomförande och upphandling av ett VA-projekt. Beställaren har det yttersta ansvaret för att projektet som helhet följer lagar och förordningar och entreprenören motsvarande ansvar vad gäller genomförandet. Miljöaspekterna kring ett VA-projekt regleras numera av bestämmelserna i Miljöbalken antagen Under kapitel 9 Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd behandlas bl.a. utsläpp av avloppsvatten. För miljöfarlig verksamhet krävs tillstånd, som prövas av miljödomstol eller länsstyrelse, beroende på verksamhetens och åtgärdens art. För mindre anläggningar kan tillstånd lämnas av kommunal nämnd via ett så kallat anmälningsärende. Även frågor om uttag och skydd för vattentäkt behandlas i Miljöbalken. Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) tillsammans med lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF) ersätter lagen (1992:1528) om offentlig upphandling (gamla LOU). Lagarna bygger i huvudsak på EG-direktiven 2004/18/EG och 2004/17/EG. I princip är det den upphandlande myndighetens/enhetens verksamhet som är vägledande för vilken lag som ska tillämpas. Inom kommunal VA bedrivs dock verksamhet inom båda sektorerna. Enligt propositionen till de nya upphandlingslagarna avgörs då frågan till vilken verksamhet den upphandlade varan/tjänsten hör. Om verksamheten faller inom ramen för båda upphandlingslagarna får en

7 överviktsprincip tillämpas där kontraktets värde är avgörande. Om det inte är möjligt att avgöra vilken av verksamheterna som kontraktet huvudsakligen omfattar ska LOU tillämpas. I LOU ska upphandlingar över tröskelvärdet göras enligt öppet eller selektivt förfarande. Förhandlat förfarande får endast göras om särskilda skäl föreligger. Enligt LUF får förhandlat förfarande alltid väljas. En annan skillnad är att det i LOU finns en uttömmande uppräkning av de bevis som kan krävas vid styrkande av en anbudsgivares tekniska kapacitet. Motsvarande uppräkning finns inte i LUF. Det finns även skillnader vad gäller ramavtal. I LOU används benämningen upphandlande myndighet och i LUF upphandlande enhet. Rekommendationerna i denna skrift gäller såväl om LOU som LUF tillämpas. Vid utförande av en anläggning finns bl.a. krav på: anläggningens utformning enligt planbestämmelser arbetsmiljön hantering av explosiv vara EU-direktiv CE och EMC. LEVERANSBESTÄMMELSER För olika entreprenadformer finns generella regler AB 04 och ABT 06 som tagits fram av Föreningen Byggandets Kontraktskommitté, BKK. BKK består av berörda intresseorganisationer bl.a. Byggherreforum och Sveriges Kommuner och Landsting. Kompletterade med valda delar ur Administrativa föreskrifter (AF) ger dessa en bra bas för ett avtalsförhållande. ABA 99 används för större och komplexa projekt där anläggningens funktion är central. För upphandling av konsulttjänster används ABK 96. För att undvika problem med tolkningar och tvister bör man inte ändra i de generella bestämmelserna.

8 GENOMFÖRANDE Förprojekt Förfrågningsunderlag Anbud Prövning av anbud Kvalificering av anbudsgivare Utvärdering av anbud Beslut om entreprenör Projektering Kvalitets- och miljösäkring Kontroll

9 FÖRPROJEKT Alla VA-projekt bör inledas med ett förprojekt som ger beställaren underlag för att: genomföra beslutsprocessen hos kommunstyrelse respektive nämnd eller bolagsstyrelse ansöka om tillstånd hos miljömyndighet alternativt vattendom för råvattenuttag ta fram anbudshandlingar för genomförande. Förprojektet upprättas av anlitad konsult. Ett förprojekt bör innehålla: en allmän beskrivning av bakgrunden till projektet grundläggande data, flöde, vattenkvalitet m.m. beskrivning av planförutsättningarna generell beskrivning av den anläggning som krävs för att uppnå önskat resultat förslag till placering av anläggningen med gällande byggnadsbestämmelser för området kostnadsuppskattning och förslag till finansiering övergripande tidplan med redovisning av kritiska skeden beskrivning av projektets genomförande. Innan beslutsprocessen påbörjas är det viktigt att ta fram grundläggande data. På så sätt undviker man fel under projektets gång som medför merarbete. Förprojektet bör behandla följande frågor: definition av produkten som ska behandlas i anläggningen råvatten, avloppsvatten, slam eller annan vara, ange flöde, kvantitet samt analyser av sammansättningen. dimensionering av dricksvattenbehovet vid olika tidpunkter. För att utjämna variationerna under dygnet behöver man magasinera viss del av produktionen då uttaget är lågt.

10 fastställa inkommande flöde av avloppsvatten till reningsverket vid olika tidpunkter. Även här finns möjlighet till viss utjämning men det är mera komplicerat att magasinera avloppsvatten då detta kräver någon form av behandling, rengöring osv. uppgifter om min-, medel- och maxdygnsflöde samt information om dygnsvariationer, reservoarer och utjämningsmagasin. Varaktighetsdiagram som visar variationerna i avloppsvattenflöde och föroreningar är av stort värde. Klargör kraven på den behandlade produkten: för dricksvatten till hushåll är kraven definierade i Livsmedelsstadgan och numera finns gemensamma regler för hela EU-området. I Sverige finns även ett certifieringsförfarande med strängare krav. för det renade avloppsvattnet erhålls kraven genom tillståndets villkor. Det är viktigt att klarlägga vad villkoren betyder beträffande beräkning av gränsvärden samt tider för tillåtet utsläpp. hur slammet ska användas eller deponeras bör utredas då detta kan vara avgörande för utformning av hela reningsprocessen. energiaspekter inklusive nyttjande av biogas från ett eventuellt rötningssteg. FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG För att genomföra upphandlingen upprättas ett förfrågningsunderlag. Detta dokument beskriver beställarens krav samt grunderna för kvalificering av anbudsgivare och tilldelning av kontrakt. All offentlig upphandling styrs av samma grundläggande princip (LOU 1 kap. 9 respektive LUF 1 kap. 24 ): Upphandlande myndigheter/enheter skall behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke diskriminerande sätt samt genomföra upphandlingar på ett öppet sätt. Vid upphandlingar skall vidare principen om ömsesidigt erkännande och proportionalitet iakttas. Ett förfrågningsunderlag ska som minimikrav innehålla: 1. Krav på leverantören 2. Uppdragsbeskrivning eller kravspecifikation 3. Utvärderingsgrund vid tilldelning av kontrakt 4. De kommersiella villkor som ska gälla under avtalsperioden 5. Administrativa bestämmelser under avtalsperioden Tekniska specifikationer får normalt inte hänvisa till ett visst varumärke eller ursprung. Om myndigheten/enheten inte kan beskriva föremålet för kontraktet utan en sådan hänvisning får det göras under förutsättning att eller likvärdigt läggs till. Tekniska specifikationer kan antingen utformas som prestandaeller funktionskrav eller vara utformade genom hänvisning till olika standarder. Förfrågningsunderlaget utgör ramen för det fortsatta projektarbetet och ska senare ingå som en del kontraktet för entreprenaden. Det är därför viktigt att alla krav som gäller för projektet är klart och entydigt

11 redovisade. Kraven ska vara realistiska och möjliga att uppfylla. Den administrativa delen redovisas för sig med hjälp av AF. Den tekniska delen kan med fördel delas upp i funktionskrav och materialkrav. Grundläggande data som är identifierade i förprojektet och i tillstånd från myndigheter ska redovisas. De fysiska förutsättningarna klarläggs, som t.ex. planbestämmelser, grundförhållande, nivåplaner, anslutningspunkter för el, vatten, avlopp och vägar. Krav på begränsning av buller och lukt definieras samt vilka mätmetoder som ska användas. Sker utbyggnaden inom befintlig anläggning ska aktuella relationsritningar bifogas. Varje anbudsgivare får själv bilda sig en uppfattning om förutsättningarna för sitt anbud, men detta bör ske med hjälp av ritningar och tekniska uppgifter som beställaren tillhandahåller. För att tillgodose den offentliga upphandlingens krav på likvärdig behandling av leverantörer bör förfrågningsunderlagets tekniska del vara beskrivet som funktionskrav när så är möjligt. Genom denna modell tvingas man tänka igenom funktionen för varje process istället för att beskriva den som ett system av speciella komponenter. Exempel: Man kan beskriva ett system för slampumpning genom att ange att förtjockat bioslam 3 5 % TS, X m 3 /h ska transporteras från förtjockare till slamlager istället för att ange pump, typ, kapacitet, tryckhöjd, rörledning, material ventiler m.m. Kravet är att lösa denna transport med erforderlig utrustning. Alla funktionskrav som beställaren anser vara viktiga ska anges i förfrågningsunderlaget. Endast angivna krav får åberopas vid utvärdering av anbudet. Man bör noga överväga konsekvenserna vid formulering av både tekniska och ekonomiska krav. Om man t.ex. föreskriver att allt stål ska vara SIS 2343 höjer man kanske prisnivån för material med 100 % utan att detta är motiverat av korrosions- eller underhållsskäl. Ett alternativ är att ange vissa kriterier i kravspecifikationen och andra som utvärderingskriterier. Det gäller då vid utvärdering att man inte får avvika från uppställda krav i den tekniska specifikationen. En viktig del i en funktionsupphandling är garantier och kontroll att funktionskraven uppfylles. Det bör framgå av förfrågningsunderlaget hur funktionstester ska genomföras, vilka toleranser som godkänns samt konsekvenser av fel.

12 ANBUD Anbudet är entreprenörens svar på beställarens förfrågan. Har beställaren speciella krav på anbudets utformning och innehåll bör detta anges i förfrågan. Anbudet bör utformas på ett enkelt och överskådligt sätt med koppling till förfrågningsunderlaget. Följande bör ingå i anbudet: pris och betalningsvillkor administrativa förutsättningar, tidplan och organisationsplan system för kvalitets- och miljösäkring processteknisk beskrivning, dimensionering och flödesschema tekniska beskrivningar av anläggningen, mark, byggnader, maskiner, el, styrning och vvs beroende på vad som ingår layoutritningar i form av mark- och ledningsplan, planer och snitt av byggnader och eventuella typritningar. Anbudet ska vara beställaren tillhanda senast i förfrågan angiven dag, samt vara märkt så att anbudet inte av misstag öppnas. Telefaxanbud bör undvikas. Anbudspriset bör lämnas i ett särskilt kuvert som öppnas först när den tekniska utvärderingen är klar. Beställaren skall notera ankomsttid på anbudet och snarast öppna samtliga anbud vid en särskild förrättning som protokollföres och där minst två personer är närvarande. PRÖVNING AV ANBUD Prövning av anbud omfattar flera moment. Först avgörs vilka anbudsgivare som ska förkastas (kvalificeringsfasen) och därefter utvärderas de anbud som kvalificerat sig (utvärderingsfasen). En viktig skiljelinje är att kvalificeringsfasen är en bedömning av anbudsgivaren (ekonomisk och teknisk kapacitet) medan utvärderingsfasen alltid måste kunna hänföras till föremålet för kontraktet.

13 KVALIFICERING AV ANBUDSGIVARE Kvalificering av anbudsgivare kan sägas bestå av olika moment: uteslutning av anbudsgivare på formella grunder och kontroll att anbudsgivaren har tillräcklig kapacitet för att genomföra uppdraget. Vissa omständigheter ska leda till uteslutning av en anbudsgivare emedan andra får leda till uteslutning, LOU 10 kap En upphandlade myndighet ska utesluta en leverantör om myndigheten får kännedom om att leverantören enligt lagakraftvunnen dom gjort sig skyldig till viss ekonomisk brottslighet som riktar sig mot bland annat gemenskapens ekonomiska intressen. Omständigheter som gör att leverantörer får uteslutas är till exempel om leverantören är i eller föremål för ansökan om konkurs, är dömd för brott i sin yrkesutövning, har begått ett allvarligt fel i sin yrkesutövning etc. Bevis på ekonomisk kapacitet kan till exempel utgöras av företagets omsättning, balansräkningar eller intyg från banker. Kraven som ställs bör vara tydligt angivna. Exempel på kriteria kan vara nyckeltal för likviditet och soliditet. En annan modell är att kräva bevis på rating enligt ett etablerat institut som Dun & Bradstreet eller UC med lägsta accepterade rating angiven. I dessa fall måste även andra bevis godtas. Exempel på bevis på teknisk kapacitet är: Förteckning över utförda uppdrag/leveranser med intyg att de utförts tillfredställande samt uppgift om värde, tidpunkt och plats. Uppgifter om teknisk personal, till exempel antal anställda per år. Beskrivning av teknisk utrustning och metoder Uppgifter om kvalifikationer hos ledande personal Uppgifter om miljöskyddsåtgärder, om det med hänsyn till det som kontraktet avser behövs. Den upphandlande myndigheten kan kräva intyg på standarder för kvalitets- eller miljöledning. Myndigheten ska hänvisa till system som är certifierade av organ som uppfyller europeiska standarder för certifiering. Dock måste även likvärdiga intyg från organ som är som är etablerade inom EES och andra bevis på likvärdiga åtgärder som lämnas av leverantörer accepteras. Det är inte heller tillåtet att i utvärderingsfasen poängsätta olika miljöledningssystem. En upphandlande myndighet får inte ställa vilka krav som helst på leverantören, kraven måste vara relevanta och rimliga i förhållande till det som ska upphandlas.

14 UTVÄRDERING AV ANBUD Det finns två principiella grunder för att tilldela kontraktet: 1. Det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet 2. Det anbud som innehåller lägst pris. Vid utvärdering av det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet ska den upphandlade myndigheten/enheten ta hänsyn till olika kriterier som är kopplade till föremålet för kontraktet som pris, genomförandetid, miljöegenskaper, driftkostnader, kostnadseffektivitet, tekniska egenskaper etc. Vid upphandling under tröskelvärdet ska kriterierna antingen viktas eller anges i fallande prioritetsordning. Vid upphandling över tröskelvärdet ska kriterierna viktas. De utvärderingskriterier som används ska: Vara kopplade till kontraktsföremålet Inte ge den upphandlande myndigheten/enheten obegränsad frihet Uttryckligen anges Var möjliga att kontrollera Den upphandlande myndigheten/enheten bör visa i förfrågningsunderlaget inte bara hur viktningen kommer att göras, utan även klart redovisa hur anbud kommer att utvärderas för varje kriterium. Tydliga utvärderingsmodeller är bra för bägge parter: det ger en öppenhet gentemot leverantörer och ger i förlängningen upphandlaren affärsmässigt bättre anbud eftersom anbudsgivare lättare kan optimera sina anbud. Utvärderingsmodeller som bygger beräkningsmodeller kan göras på två sätt: 1. Poängsättning av pris. Dessa metoder bygger på att pris i upphandlingen relateras till ett eller flera referenspriser. Man talar antingen om endogen poängsättning vilket innebär att det sätts utifrån inkomna anbud eller exogen poängsättning där poängen sätts i relation till ett angivet referenspris.

15 Den vanligaste modellen är att sätta poäng på pris utifrån lägsta anbudspris. Anbudet med lägsta pris ges högsta poäng och för övriga anbud poängsätts priset i relation till lägsta pris. 2. Modeller som prissätter kvalité. Dessa bygger på att kvalitetsaspekter kvantifieras och används till att ta fram ett justerat pris eller anbudspris som ligger till grund för utvärderingen. Det finns två principiella modeller: Kvalitetsaspekter räknas om till ett påslag i absoluta tal som läggs till eller från anbudspriset. Påslaget är oberoende av anbudets pris. Kvalitetsaspekter används för att ta fram en procent med vilken anbudet räknas upp (eller ned) till ett anbudspris. Påslaget beror således av anbudets pris. I Sverige har under senare år modeller som prissätter kvalité (2) vunnit mark i förhållande till modeller som poängsätter pris (1). Huvudanledningen är att kritik förekommit mot att modeller där pris poängsätts kan påverkas av ovidkommande anbud. I ett antal domstolsutslag har dock dessa modeller godkänts. BESLUT OM ENTREPRENÖR TILLDELNINGSBESLUT Beställaren väljer entreprenör efter att ha utvärderat anbuden. Skälen för antagande av anbud skall dokumenteras. Information om beställarens val ska skriftligen meddelas samtliga anbudsgivare tillsammans med dokumentation av utvärderingen. Beställningsskrivelsen från beställare till entreprenör bör förutom pris även innefatta en förteckning över avtalets huvuddelar, dvs. förfrågningsunderlag, anbud, eventuella kompletteringar, protokoll mm. Innehåller beställningsskrivelsen villkor som inte tidigare avtalats är den bindande för anbudsgivaren först då han accepterat dessa. Särskilt kontrakt bör upprättas innehållande samtliga handlingar, tidplan, betalningsplan, protokoll från anbudsförhandlingar osv. En samlad kontraktshandling är värdefull i det fortsatta projektarbetet.

16 PROJEKTERING Efter kontraktsskrivning tar entreprenören över ansvaret för projektets genomförande. Projekteringen utförs av konsult i delad entreprenad (AB 04). I totalentreprenad (ABT 06) utförs projekteringen av entreprenören anlitad konsult eller egna projektörer. Undantag kan vara vissa myndighetstillstånd som måste sökas av beställaren, där dock entreprenören tillhandahåller ritningar och tekniska uppgifter. Projektering av större projekt bör inledas med en preliminär design. I den utvecklas anbudshandlingarnas layoutritningar till ritningar med huvudmått, processdimensionering kontrolleras och detaljeras, konsekvenserna av olika driftsfall studeras, materialval preciseras osv. Fördelen med en preliminär design är att både beställare och entreprenör får ett bättre underlag för planering och granskning. Den ger också snabb information till olika konstruktörer som sedan ska detaljprojektera olika delar såsom bygg, maskin, el och vvs. Preliminär design bör genomföras snabbt och koncentrerat. Därefter startar den egentliga planeringen. Projekteringsplaner upprättas med kritiska tidpunkter tydligt markerade. Rutiner för samordning, information och granskning tas fram. Kvalitetsplaner för projektets genomförande upprättas. Eventuella provisoriska arrangemang för att upprätthålla driften klarläggs och dokumenteras. Projektering samordnas med produktion för att skapa tillräckligt med tid för arbetsplanering, inköp och leverans. Det är viktigt att under hela projekteringsfasen stämma av arbetet mot de olika krav som specificerats i anbudsförfrågan. Det är nu man ska lösa detaljerna som ska ge en fungerande anläggning. Beställarens granskning och eventuellt godkännande av ritningar fritar inte entreprenören från funktionsansvaret för presenterad lösning. Det är dock önskvärt av praktiska skäl att parterna så tidigt som möjligt enas om lösningar som motsvarar vad man tidigare avtalat, t.ex. genom informations- och projekteringsmöten.

17 KVALITETS- OCH MILJÖSÄKRING Entreprenören ska sedan avtalet ingåtts upprätta kvalitets- och miljöplan för projektet. I dessa planer ska de krav på kvalitets- och miljösäkring som beställaren föreskrivit i förfrågningsunderlaget arbetas in, om inte annat föreskrivs i kontraktshandlingarna. Beställaren ska godkänna planerna, vilket dock inte inskränker entreprenörens kontraktsenliga ansvar för genomförandet. Entreprenören ska följa och dokumentera de upprättade planerna och beställaren har rätt att ta del av dokumentationen. Kvalitets- och miljöplanen kan även dokumenteras i en gemensam handling, exempelvis en projektplan. En sådan plan kan även täcka in andra åtgärder som entreprenören är ålagd enligt kontraktshandlingen, till exempel en arbetsmiljöplan. KONTROLL Beställaren har rätt att utföra den kontroll han anser nödvändig men det befriar inte entreprenören från sitt kontraktsenliga ansvar. Genomförs entreprenaden med kvalitetsplan enligt ISO 9001 är entreprenören skyldig att utföra och verifiera egenkontroll av sitt arbete. Det kan vara lämpligt att beställaren tar del av denna och gör vissa stickprov för att på så sätt få en bild av kontrollarbetet. Det är viktigt att provningar och besiktningar dokumenteras för att senare kunna fogas till slutbesiktningsprotokollet. Kontrollen av ett projekt ska handhas av kompetent och välutbildad personal. För att den tekniska kontrollen ska bli helt objektiv bör man skilja denna från andra avtalsfrågor. Både beställarens och entreprenörens kontroll bör utföras med syfte att i tidiga skeden upptäcka eventuella fel. Då kan dessa åtgärdas innan nästa steg i entreprenaden försvårar eller omöjliggör upptäckt och åtgärd. Kontrollarbetet bör bedrivas som ett positivt och kvalitetsbefrämjande arbete i projektet.

18 ÖVERTAGANDE Besiktning Funktionskontroll Garanti Drift och service

19 BESIKTNING Då entreprenaden är färdigställd överlämnas anläggningen till beställaren. Detta sker genom en besiktning, i enlighet med de bestämmelser som vanligtvis används vid entreprenader. Beställaren utser en besiktningsman som ska undersöka om entreprenaden uppfyller kontraktsenliga fordringar, dvs. vad som avtalats. Besiktningsmannen ska ha goda kunskaper i kontraktsfrågor och måste väl känna till alla handlingar som tillhör parternas avtal. Han ska noggrant iaktta parternas rätt, uppträda självständigt samt fatta sina beslut utan påverkan av parterna. Det ställs alltså speciella krav på besiktningsmannens integritet och därför bör man inte välja personer som tidigare varit inblandade i projektet i form av konsult eller kontrollant. Nedanstående former av besiktningar behandlas i AB 04 respektive ABT 06: Förbesiktning används för delar av arbetet som i den färdiga entreprenaden inte är åtkomliga för besiktning eller om eventuella fel i en entreprenaddel bör åtgärdas innan efterföljande arbete utförs. Slutbesiktning görs då entreprenaden färdigställts. Det åligger entreprenören att anmäla till slutbesiktning och den ska genomföras utan dröjsmål. Vid slutbesiktningen ska eventuella fel noteras. Entreprenaden ska godkännas om inte fel föreligger eller om dessa är av begränsad omfattning och av mindre betydelse. Godkänns inte entreprenaden ska detta motiveras och besiktningsmannen ska föreskriva om fortsatt slutbesiktning. Ett godkännande av entreprenaden innebär att beställaren tar över anläggningen. Det sker då en riskövergång samtidigt som garantitiden börjar löpa och entreprenören är berättigad att erhålla slutlikvid med avdrag för eventuella kvarstående fel. Om parterna avtalat om att överlämnandet ska genomföras på annat sätt än genom slutbesiktning anses entreprenaden godkänd och avlämnad när dessa förutsättningar för godkännande enligt avtalet är uppfyllda. Olika biologiska processer kan bidra till att injustering och intrimning av komplicerade anläggningar kräver längre tid. Det görs därför en kompletterande slutbesiktning av dessa processer och därmed kan entreprenaden godkännas med undantag för de funktioner som avtalats. Det är lämpligt att man redan i förfrågan eller i anbudet klarar ut vilka delar som ska undantas för en senare slutbesiktning.

20 Garantibesiktning verkställs före garantitidens utgång. Det är beställaren som ska utse besiktningsman och kalla till besiktning. Syftet med garantibesiktningen är att undersöka förekomsten av fel som framträtt under garantitiden. Särskild besiktning, efterbesiktning och överbesiktning är andra former av besiktning som kan bli aktuella i speciella fall. Vid kontrakt baserade på ABA 99 sker övertagande efter godkänd provdrift. De tekniska förutsättningarna och kraven för provdrift bör anges i förfrågan. Protokoll ska föras över provdriften och undertecknas av båda parter. Prestandaprov som kan samordnas med provdriften utförs samtidigt som denna. För exempelvis biologiska processer sker prestandaprovet som en separat förrättning då anläggningen uppnått stabil drift. FUNKTIONS- OCH PROCESSKONTROLL Grundtanken med en funktionsentreprenad är att beställaren har överlämnat ansvaret, till en part entreprenören, för att den anläggning han köper uppfyller avtalade funktionskrav. I första hand gäller detta reningsresultat eller andra processparametrar men det kan även finnas andra krav som har med driftskostnader, arbetsmiljö och annat att göra. Huvuddelen av de krav som angetts i förfrågan kontrolleras löpande genom entreprenörens egenkontroll och beställarens avstämningar. Vissa funktioner kan kontrolleras först när anläggningen är injusterad och har varit i drift under en viss tid. I praktiken brukar man skilja på funktionskrav och processkrav. Processkraven hänförs till reningsresultatet och är ofta definierade i en särskild processgaranti. För att kunna genomföra en processkontroll ska processkraven och belastningsförutsättningarna vara entydigt definierade i parternas avtal. Även sättet att utföra kontroll och analyser ska vara beskrivet. Det åligger entreprenören att svara för intrimning av anläggningen. Följdriktigt genomförs funktions- och processkontrollen under entreprenörens ledning med beställarens och besiktningsmannens medverkan.

21 Program för uppstart, intrimning och kontroll upprättas av entreprenören i samråd med beställaren och besiktningsmannen. Med tanke på att beställarens personal ansvarar för anläggningens drift är det viktigt att parternas ansvarsområde klaras ut på förhand. Efter genomförd funktions- och processkontroll slutföres den kompletterande slutbesiktningen. Uppfyller då anläggningen de krav som är avtalade, är entreprenaden godkänd även beträffande funktion och processgarantier. Vid en icke godkänd funktions- och processkontroll ska man i första hand försöka finna orsaken till felet och därefter besluta om åtgärd. Är felet att hänföra till entreprenörens ansvar ska det åtgärdas av entreprenören. Beror felet på omständigheter som ligger utanför entreprenörens ansvar kan beställaren besluta om åtgärd som sker på egen bekostnad. GARANTI Garantitiden enligt AB 04 och ABT 06 är fem år för arbetsprestationer och två år för av entreprenören valda material och varor. Entreprenörens garantiansvar för material och varor gäller även i de fall då beställaren valt material men felet beror på en avvikelse från normal beskaffenhet hos angivet material eller angiven vara. Garantiåtagandet är även fem år i de fall då entreprenören erhållit den garantitiden från leverantör. Garantiåtagandet innebär att entreprenören under garantitiden ansvarar för fel i utrustning och utförande. Fel som beror på beställarens projektering, bristande underhåll, felaktig skötsel eller förslitning faller dock utanför entreprenörens ansvar. Det är beställaren skyldighet att anmäla fel till entreprenören som i sin tur ska avhjälpa felet inom skälig tid. Fel som är helt avgörande för anläggningens drift ska åtgärdas omgående. Enligt AB 04 och ABT 06 ska garantibesiktning genomföras före utgången av den kortaste garantitiden, om parterna inte kommer överens om annat. Garantibesiktningen påkallas av beställaren.

22 En allmän rekommendation är att man även under garantitiden har avtalat om kontaktpersoner mellan parterna och att man skriftligen bekräftar muntliga överenskommelser. Enligt AB 04 och ABT 06 så ansvarar entreprenören för väsentligt fel som framträder efter utgången av garantitiden om felet visar sig ha sin grund i vårdslöshet av entreprenören. Det åligger beställaren att visa att entreprenören ansvarar för fel. Även i kontrakt enligt ABA 99 har entreprenören efter garantitidens utgång ansvar för fel som har sin grund i grov vårdslöshet eller uppsåtligt kontraktsbrott. DRIFT OCH SERVICE Avslutningen av ett VA-projekt är i sig en process som pågår under en viss tidsperiod där beställarens driftspersonal är inblandad tillsammans med entreprenören. Det är inte bara den fysiska anläggningen som ska överlämnas utan också att teknisk information som erfordras för att sköta drift och underhåll. Personalen måste få utbildning i både handhavande av utrustning och den processteknik som ingår i anläggningen. Svårigheterna i denna del av projektet underskattas ofta vilket skapar onödiga problem med kostnader som följd. En svaghet i AB:s leveransbestämmelser är att entreprenören ska svara för avprovning och uppstart av anläggningen utan att ha något ansvar för själva driften. Beroende på hur tekniskt komplicerat projektet är borde i entreprenaden avtalas om ett driftstöd under en period av några månader upp till ett år. Vill man gå ytterligare ett steg finns möjlighet att välja ett driftskontrakt där entreprenören driver anläggningen mot en fast ersättning per m 3 behandlat vatten. Denna form av kontrakt bör omfatta minst en 10-års period för att få bästa möjliga ekonomiska utfall. För mindre projekt kan man tänka sig ett serviceavtal med regelbundna besök och avstämningar av drift, underhåll och funktionsresultat.

23

24 En branschgrupp inom Teknikföretagens Branschgrupper VARIM Box 5510, Stockholm Telefon Fax E-post