Framtidens polis - i medborgarnas tjänst

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Framtidens polis - i medborgarnas tjänst"

Transkript

1 Framtidens polis - i medborgarnas tjänst December 2005 Allians för Sverige. maktskifte06.se

2 Förord Alliansens rättspolitiska arbetsgrupp vill se en ny politisk inriktning på kampen mot brottsligheten. Vi har tidigare presenterat rapporter om kriminalvården och ungdomsbrottsligheten. Nu har turen kommit till polisen. Vi känner en djup oro över att många människor idag saknar förtroende för polisen och deras uppgift att utreda och lagföra brott. I rapporten presenterar vi förslag som syftar till att medborgarna ska återvinna förtroendet för svensk polis och att tryggheten i samhället ska öka. Vi vill ge polisen ett tydligare uppdrag, ett bättre ledarskap, mer effektiva verktyg och ökade resurser. Det är nödvändigt att polismyndigheterna är effektiva, moderna och åtnjuter allmänhetens förtroende och respekt. Johan Pehrson, fp (Ordförande i arbetsgruppen) Beatrice Ask, m Peter Althin, kd Johan Linander, c Polisrapport 2

3 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning Dagens polis Var är polisen? Vad gör polisen? Hur styrs polisen? Uppdraget Fler poliser Polisen i medborgarnas tjänst Polisen var god dröj! Polisen och brottsoffer Polisens arbetssituation Polisutbildningen Grund- och vidareutbildning Ledarskapsutbildning Forskning och utvärdering Ledarskap En vassare ledning Ledarskap i det vardagliga arbetet Samverkan Verktygen Metodutveckling Internationell samverkan Rättsliga verktyg Tillåt buggning Infiltration Informatörer Bevisprovokation Tillåt polisen registrera digitala bilder på brottslingar Föreskrifter Utrustning Radiokommunikation Alternativa vapen IT-stöd Underrättelsetjänst Våra förslag...23 Polisrapport 3

4 Dagens polis Var är polisen? När samhällsklimatet hårdnar ökar kraven på polisiär närvaro. Polisen måste finnas tillgänglig över hela landet: Inte bara för att ingripa mot brott utan även för att förebygga brott. En fotpatrullerande polis kommer medborgarna närmare än en förbipasserande polisbil. Kontakten mellan poliser och medborgare skall inte underskattas i det brottsförebyggande arbetet. Den synliga polisen har under senare år dragits tillbaka och på många orter efterlämnat ett laglöst land. Antalet anställda har ökat med närmare poliser från 1989 till år Samtidigt har antalet poliser i yttre tjänst halverats 2 och sedan 1965 har andelen administrativa tjänster fördubblats, från 15 till 30 procent. 3 Under de senaste 10 åren har dessutom drygt 100 polisstationer lagts ned. 4 Av närpolisreformen återstår bara namnet. Socialt utsatta och segregerade bostadsområdena står för en oproportionerligt stor andel brottslingar och brottsoffer. Sex av tio närpolischefer i utsatta områden rapporterar att antalet poliser i deras områden har minskat de senaste åren. Detta innebär att medborgarna inte känner att polisen finns nära dem, när de behöver dem. Det innebär också att polisens brottsförebyggande uppgift inte uppfylls, och att brott som begås inte utreds och klaras upp i tillräckligt stor omfattning. Tre av fyra ouppklarade brott är inget gott facit för svensk polis. Glesbygden har drabbats mycket hårt av indragningarna. Vi kan inte acceptera denna utveckling. Den polisiära närvaron måste öka i hela landet. Nedan visas med stor tydlighet hur polisen har dragits in från yttre tjänst, samtidigt som antal poliser har varit mer eller mindre konstant. Bemanning 1994 Ort A, drygt invånare: Ort B, drygt invånare: Ort C, drygt invånare 2-3 patruller 1-2 patruller 1 patrull Bemanning 2003/2004 Ort A C Bilden för större städer är densamma. 2 3 patruller som utgår från ort A 1 Personalstatistik poliser , Rikspolisstyrelsens personalbyrå och Återrapportering enligt regleringsbrevet, dnr PPE /05, s Stefan Holgersson, Yrke: Polis, Linköping 2005, s Papperspolisen - Administrativt arbete och administrativ förändring inom polisen; avhandling av Anders Ingvarsson Westerberg Handelshögskolan, Stockholm 4 Riksdagens utredningstjänst dnr 2005:18 Polisrapport 4

5 Stad med över invånare Vardagar Helger 1984: 9-12 bilar bilar 1994: 5-8 bilar 7-10 bilar 2004: 3-4 bilar 4-6 bilar Antalet anställda poliser har under samma tid utvecklats enligt följande: 1984: : : De flesta medborgare möter personligen sällan de allra grövsta våldsbrotten. Det är i stället vardagsbrottslighet, såsom stölder, inbrott och klotter, som gör medborgarnas vardag otrygg. När polisen lämnar stora delar av brottsligheten ouppklarad fyller privata aktörer och kommuner igen tomrummet, genom stora investeringar i larmanläggningar, anställande av ordningsvakter. De svaga i samhället drabbas hårt, eftersom de inte har råd att köpa dyra larm- och bevakningstjänster. Den socialdemokratiska regeringens politik för polisväsendet har under lång tid präglats av kortsiktighet och brandkårsutryckningar. Otillräckliga anslag och en ovilja att ta i tu med uppenbara strukturproblem har medfört att polisverksamheten ständigt omorganiserats, med nedläggningar av polisstationer som följd. Vi vill utifrån ett långsiktigt perspektiv bygga upp en polis för alla, vilket kräver en helhetssyn på effektivitet och kostnader. Närpolisreformen har havererat, men de ambitioner som en gång ställdes upp var goda. Det finns anledning att utvärdera reformen och ta tillvara goda exempel. Tanken med närpolisen var att polisen skulle vara lokalt förankrad och tillsammans med invånare, företagare, skolor, föreningar arbeta brottsförebyggande och skapa trygghet i människors närmiljö. Det är naturligt att satsningarna till en början fokuseras på de mest brottsutsatta områdena. På något längre sikt bör naturligtvis betydligt fler områden få en utökad polisnärvaro av den modell som närpolisreformen byggde på. Förutom polisär närvaro måste också återkopplingen till medborgarna bli bättre. Den lokale polischefen bör därför regelbundet diskutera problem, resultat och åtgärder med berörda kommunledningar, i syfte att effektivisera arbetet. Samverkan mellan polisen, socialtjänsten och skolan måste också bli bättre. De förtroendevaldas roll och ansvar inom polisen behöver ses över i syfte att stärka den demokratiska förankringen. 5 Rikspolisstyrelsen, personalbyrån, Antalet poliser Rikspolisstyrelsen, personalbyrån, Antalet poliser Antal anställda 30 juni 2005, Rikspolisstyrelsen, personalenheten, Återrapportering enligt regleringsbrevet, dnr PPE /05, s. 2. Polisrapport 5

6 Vad gör polisen? Den socialdemokratiska regeringen har det yttersta ansvaret för att polisen fungerar och klarar av sin uppgift. Regeringen tilldelar polisen resurser, skriver regleringsbrev och anger politiska prioriteringar. Polisens misslyckande vilar därför sist och slutligen på regeringens och justitieministerns axlar. Förtroendet för polisen har minskat och medborgarna upplever att de inte får den hjälp de behöver. 8 Otryggheten breder ut sig. Brotten i vardagen är inte en prioriterad verksamhet vilket lett till att bara tre procent av inbrott i hem och fritidshus, tre procent av allt klotter och endast sex procent av alla bilstölder klaras upp. 9 Men även de grövre brotten förblir ofta ouppklarade. Exempelvis klaras endast 13 procent av våldtäkterna upp och endast 8 procent av personrånen. Det är lönsamt att vara kriminell i dagens Sverige eftersom risken att åka fast är obetydlig. Nedanstående sammanställning visar att antalet brott har ökat betydligt de senaste tio åren. Samtidigt har antalet lagförda personer minskat från personer år 1994 till år Anmälda brott 1994 och Brottstyp Samtliga brott Mord, dråp misshandel med dödlig utgång Våldtäkter inkl. grov Misshandel inkl. grov Rån inkl. grovt Till ovanstående skall tilläggas att vissa poliser inte presterar några reella resultat. Vid en granskning av polisens arbete i ett visst område visade det sig att 20 procent av poliserna i yttre tjänst i stod för hela 77 procent av utfärdandet av ordningsböter (företrädesvis trafikbrott) och 57 procent av primärrapporterna (i huvudsak olovliga körningar). Dessa 20 procent gjorde samtidigt flest ingripanden i anledning av rattfyllerier och ringa narkotikabrott, samt flest gripanden. 12 Dessa skillnader i individuell prestation är oacceptabla i en modern polisorganisation. Resultatet av den förda politiken är att toleransen för vad medborgarna måste acceptera successivt höjs. Många människor vittnar om att de inte ens kommer fram till polisen på telefon. Andra får beskedet att polisen inte kan komma när det behövs. Dessutom har människor börjat ta lagen i egna händer genom att med mer eller 8 Svenskt kvalitetsindex A.a. s personuppklarade brott. 10 A.a. s Brottsförebyggande rådet (BRÅ), Kriminalstatistik 2004, rapport 2005:12 s Stefan Holgersson, Yrke: Polis, Linköping 2005, s Polisrapport 6

7 mindre illegala metoder, såsom hämndaktioner och medborgargarden, lösa problemen. 13 Hur styrs polisen? Rikspolisstyrelsens (RPS) har ett betydande ansvar för det arbete som bedrivs inom de 21 olika polismyndigheterna. En relevant fråga är om RPS i sin nuvarande form lever upp till sin ledande roll. Riksrevisionen riktar i en nyligen utgiven rapport kraftfull kritik mot RPS bristfälliga styrning av polisen. 14 I rapporten konstateras att otydliga mål från regeringen är en av orsakerna till den bristfälliga styrningen. Vidare konstateras att den begränsade styrningen inte ger incitament för polismyndigheterna att prestera bra resultat. Riksrevisionens granskning av stödet till polisens brottsutredningar visar att RPS inte till fullo utnyttjar sitt omfattande mandat att styra polismyndigheterna. 15 Kritiken mot RPS bör rätteligen också riktas mot regeringen. RPS bristfälliga styrning framgår också av en departementsutredning rörande strukturella brister inom polisen. I denna uttalas att det finns anledning för RPS att utöva en fastare styrning av polisverksamheten. 16 Vidare har externa konsulter i en förstudierapport konstaterat att RPS under flera år har haft en medvetet lös styrning av polisen där polisledningen har låtit tusen blommor blomma : Detta trots att RPS har ett mandat att styra hårdare 17. Samma rapport konstaterar vidare att RPS arbetar alltför isolerat utan inflöde av synpunkter från polisen. Denna omfattande kritik av dagens polisledning visar tydligt att det finns avsevärda strukturella ledningsproblem som måste åtgärdas. 13 A.a. s RiR 2005:18 Rikspolisstyrelsens styrning av polismyndigheterna. 15 RiR 2004:27 Stödet till polisens brottsutredningar. 16 Ds 2004:34 Strukturella brister inom polisen 17 Förstudierapport, Ny organisation för RPS, Inga-Britt Sundin, Connie van der Capellen och Isabella de Feudis, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, , sid 14. Polisrapport 7

8 Uppdraget Fler poliser En viktig orsak till att Sverige misslyckas med att bekämpa brottsligheten är att det finns för få poliser. För att öka den polisiära närvaron, öka utredningskapaciteten och förebygga brott behöver Sverige fler poliser i yttre tjänst. Många problem bottnar i brist på personal, men även åldersstrukturen är ett växande problem. Ett stort antal poliser kommer att gå i pension inom de närmaste åren. Den socialdemokratiska regeringens mål om nya poliser är i praktiken ett nollsummespel, eftersom cirka friska poliser erbjuds förtida pensionsavgångar för att finansiera anställningar av aspiranter. Vissa polismyndigheter löser resursproblematiken genom att avskeda civilanställda och stänga polisstationer. Antalet civilanställda kommer att minska från till år Resultatet blir att antalet civilanställda kommer att minska med närmare 800 personer under de närmaste åren. 18 Att säga upp civil personal leder till att uppgifter av rent administrativ karaktär måste utföras av poliser. Detta är ineffektivt och försvårar modernisering av rutiner och administrativ verksamhet. Att förtidspensionera äldre poliser för att få råd att anställa nyexaminerade poliser innebär en förlust av viktig erfarenhet och kompetens. För närvarande tvingas polismyndigheterna att göra både och för att efterkomma strama budgetkrav. Vi anser att arbetet för att minska sjukfrånvaron är centralt. Antalet sjukskrivna år 2004 var cirka 4,7 procent. Detta innebär i verkliga siffror mer än anställda, motsvarande samtliga anställda i Dalarna och Kalmar. Aktiva insatser för ökad hälsa och rehabilitering kan därmed ge ett betydande personaltillskott. Polisens budget för 2006 är 15,5 miljarder kronor. Detta räcker inte för att verksamheten skall fungera. Senare års anslagstillskott har främst använts till att täcka tidigare underskott, kompensera för en otillräcklig pris- och lönekompensation och att bekosta ökade pensionspremier. Den budgetprognos som gjorts av Rikspolisstyrelsen visar att det krävs ansenliga tillskott för att klara av den planerade ökningen av antalet poliser och investera i ett nytt radiokommunikationssystem. Allians för Sverige anser att det är helt nödvändigt att öka antalet poliser i yttre tjänst. Vi föreslår ett femårsprogram med sikte på att Sverige 2010 skall ha utbildade poliser. Vi vill ha poliser år Polisens årsredovisning 2004 s. 59. Polisrapport 8

9 Polisen i medborgarnas tjänst I regeringens regleringsbrev för polisväsendet saknas tydliga mål. Detta får till följd att polismyndigheter enbart genom förändringar i rapportering kan förbättra sin statistik, utan att göra konkreta uppklaranden. Det förekommer att flera brott begångna av en och samma person redovisas i flera olika förundersökningsprotokoll, istället för i ett enda protokoll. På detta sätt kan man höja antalet redovisade förundersökningar, utan att det motsvaras av faktiskt utfört arbete Denna typ av åtgärder är tyvärr vanliga och har sin förklaring i dålig ledning och felaktigt uppsatta mål. Allians för Sveriges anser att polisarbetet skall utgår från medborgarnas behov och präglas av snabb och korrekt handläggning, god service och hög tillgänglighet. Polisen skall förebygga och utreda brott, skydda människor och öka deras trygghet, samt ge god service till allmänheten. Allians för Sverige vill att polisväsendet skall ha tydliga mål. Polisledningen måste ställa upp relevanta, tydliga och mätbara mål. Felaktigt ställda mål leder till att statistiken ser bra ut, medan verkligheten är helt annan. Exempelvis kan antalet hastighetsöverträdelser minska drastiskt om trafikpolisen slutar göra hastighetskontroller. På pappret sker inga hastighetsöverträdelser, medan rakt motsatt förhållande råder i verkligheten. Enskilda poliser måste också uppmuntras i att bedriva förebyggande arbete. Resultaten bör mätas med fler verktyg, exempelvis i form av förtroendeundersökningar och ökad lagföring. Polischefer bör regelbundet ställas till ansvar för uppnådda resultat. Kvaliteten i polisens årsredovisningar har nyligen uppmärksammats. Det är allvarligt att verkligheten förskönas när polisen skall redovisa sin verksamhet och vad som har skett. Polisens redovisningar utgör viktiga beslutsunderlag i den demokratiska processen. Misstankar om att siffror friseras för att tillfredsställa regeringen är mycket allvarliga och försämrar tilltron till det demokratiska systemet. Regeringen bör därför ta initiativ till att kvalitetssäkra redovisningen av polisen arbete. Polisen var god dröj! Den som ringer polisen skall få svar snabbt. Att som brottsoffer eller vittne till pågående brottslighet behöva vänta innan man kommer fram till kommunikationscentralen är inte acceptabelt. Detta får dessutom till följd att många anmälare lägger på luren innan de kopplats fram. Av de samtal som kopplades till länskommunikationscentralen i Stockholms län i januari 2004 tappades cirka 3000 samtal, vilket motsvarade drygt 37 procent av de inkomna samtalen. 19 Tappade samtal innebär samtal där kontakten brutits eller där anmälaren lagt på luren. 19 Stefan Holgersson, Yrke: Polis, Linköping 2005, s Polisrapport 9

10 Långa väntetider medför även att antalet ärenden som ges högsta prioritet av kommunikationscentralen har minskat. Minskningen beror inte på att antalet prioriterade brottsanmälningar har minskat. Dessa har tvärtom ökat. Orsaken är snarare att brottsligheten inte längre pågår akut när anmälaren efter lång väntan väl kommer fram till kommunikationscentralen. Är brottsligheten inte pågående ges ärendet en lägre prioritet. Människor undviker att ringa om de vet att de inte kommer fram. 20 Vi menar därför att det är rimligt att kräva att personer som ringer nödnumret 112 skall få tala med en företrädare för polisen inom högst en minut efter att ett samtal kopplats fram. I detta sammanhang kan nämnas den pågående utvecklingen avseende polisens kommunikationscentraler. Många små kommunikationscentraler har slagits samman till ett fåtal stora länskommunikationscentraler. Trots att många poliser i yttre tjänst är missnöjda med reformen, och att de varken är billigare eller effektivare, fortsätter utvecklingen mot ytterligare centralisering. 21 Allians för Sverige vill hejda denna utveckling och istället förstärka den lokala anknytningen, i syfte att nå bättre resultat. Att det krävs god lokalkännedom visar bl.a. den uppmärksammade våldtäkten i Täby utanför Stockholm: Operatörerna valde att inte skicka en polisbil då larmet om våldtäkt kom, eftersom de inte ansåg sig ha tillräckligt med information. Effekterna blev förödande. Detta kan inte accepteras. Efter högst en minut skall polis svara personer som ringt 112 Utvärdera länskommunikationscentralerna Polisen och brottsoffer Oavsett var i landet ett brott inträffar skall brottsoffret få ett medkännande och professionellt bemötande av polisen. Men kvaliteten på bemötandet varierar. Det gäller bl.a. våld inom familjen: I vissa delar av landet får en misshandlad kvinna möta särskilt utbildad polis med erfarenhet och kunskap om problematiken. Med kunskaper om bemötande av chockade brottsoffer kan förhör ske utan ytterligare traumatisering. Bevisning kan säkras och kontakter tas med t.ex. läkare och socialtjänst eller kvinnojour. På andra håll saknas helt specialistkompetens. Vi menar att det inte är acceptabelt med stora lokala variationer. Brottsoffer måste bemötas med kunskap, empati och konkret hjälp. De måste få stöd genom hela rättskedjan, från anmälan till rättsprocess. Den som inte får se sin anmälan nå domstol måste ges en tydlig och förståelig förklaring. Stödet till brottsoffren kan ges av olika aktörer i rättskedjan, men det bör finnas en samordnande funktion som har ansvar för att brottsoffer får det stöd och den hjälp som krävs i det enskilda fallet. Allians för Sverige vill därför att det skall inrättas brottsofferhandläggare vid varje polismyndighet. Denna funktion skall kunna ge relevant information till brottsoffer dygnet runt, och samordna de insatser som samhället i dag erbjuder brottsoffer. Handläggaren skall vara i kontinuerlig kontakt 20 A.a. s A.a. s. 98 ff. Polisrapport 10

11 med polis och åklagare fram till dess målsägandebiträde har förordnats, eller att domstolen har meddelat dom, för att kunna erbjuda konkret och tydlig hjälp till brottsoffret. Brott ska hanteras professionellt. Inom varje region skall det finnas kvalificerad kompetens att utreda våld riktat mot kvinnor och barn, t.ex. i form av särskilda familjevåldsenheter med ett nära samarbete med åklagare, socialtjänst m.fl. Medborgare som upplever sig ha blivit felaktigt behandlade av polisen har alltid möjlighet att göra en anmälan. En sådan anmälan skall upprättas av en polis i chefsställning. Åklagare beslutar om förundersökning skall inledas. Alla klagomål är dock inte hänförliga till att poliser har gjort sig skyldiga till något brottsligt. När klagomål har sin grund i att poliser uppvisat bristande moral, småaktighet, otrevligt språkbruk eller liknande sker sällan vare sig undersökning eller åtgärder. Polisen skall ha en strukturerad hantering av klagomål och synpunkter i syfte att förbättra och utveckla verksamheten. Den som fört fram synpunkter skall få ett besked eller förklaring till det inträffade och i förekommande fall en ursäkt. Anställda skall få feedback på synpunkter och klagomål som inkommer, även när de inte leder till en disciplinär åtgärd. Brottsofferhandläggare skall finnas över hela landet Familjevåldsenheter skall finnas tillgängligt för hela befolkningen Inför en strukturerad verksamhet för hantering av klagomål mot polisen Polisens arbetssituation Högsta domstolen har nyligen slagit fast att poliser inte skall behöva tåla att bli spottade i ansiktet. 22 Denna praxisändring är välkommen och nödvändig. Poliser förtjänar, som alla människor, vederbörlig respekt för sin person. Många poliser upplever dock oro på grund av hot och andra påtryckningar som de utsätts för i tjänsten. Det är viktigt att polismyndigheten, som arbetsgivare, tar ett tydligt ansvar för sina anställda och ställer upp med nödvändigt stöd och skydd för att tillförsäkra den enskilde polismannen trygghet i sin roll som polis. Vidare finns det i detta sammanhang anledning att påkalla en översyn av lagstiftningen avseende brottet hot mot tjänsteman. Dagens lagstiftning fångar inte upp de subtila hot som ofta framförs mot polismän i tjänst. Som exempel kan nämnas gärningsmän som inte hotar uttryckligen utan endast upplyser om att de vet var polismannens barn går i skola. För de allra flesta är detta ett tydligt hot men det omfattas idag inte av ovan nämnda strafflagstiftning. Se över lagstiftningen avseende hot mot tjänsteman 22 Högsta domstolens dom i mål nr T meddelad Det bör anmärkas att sex av justitieråden anmält skiljaktig mening och anfört att kränkningsersättning inte skall utgå då en polisman blir spottad i ansiktet. Polisrapport 11

12 Polisutbildningen Den socialdemokratiska regeringen bär ett stort ansvar för de strukturella problem som finns inom polisväsendet, bl.a. genom att all utbildning stoppades i mitten av 1990-talet. Tidigare väl fungerande utbildningar slogs i spillror och nuvarande utbildning har inte lyckats läka dessa sår. Den utbyggda polisutbildningen som kommit igång efter den socialdemokratiska regeringens tidigare stängning av Polishögskolan är positiv. Emellertid finns det anledning till oro då RPS räknar med att den nuvarande satsningen skall avslutas Detta skulle innebära att antalet polisen därefter återigen kommer att minska. Dessutom har RPS klargjort att antalet utbildningsorter kan komma att reduceras om antalet studenter minskar. Ansvaret för vidareutbildning, repetitionsutbildning, och kunskapstester ligger på respektive län, men på många håll i landet är internutbildningen obefintlig. 23 När en polis sedan påbörjar sitt tionde tjänstgöringsår blir han eller hon, utan krav på vidareutbildning eller annan prövning, normalt sett automatiskt inspektör. Polishögskolan tillhandahåller vidareutbildningar men det saknas en strategi för vilka som skall få gå dessa kurser. Bl.a. kan konstateras att utbildning för den som arbetar i yttre tjänst är mycket begränsad. 24 Grund- och vidareutbildning Polisutbildningen behöver ses över i sin helhet; från antagning till vidareutbildning. Dagens antagningsprocess utgör inte ett effektivt instrument för att hitta de bäst lämpade poliserna. Denna bild bekräftas av polisstudenterna själva i en undersökning som Polisförbundet utförde våren Av undersökningen framgår att personer i dag blir antagna trots att de inte uppfyllt samtliga krav på intagning och att intagningskriterierna är godtyckliga och luddiga. Många polisstudenter ifrågasätter också hur det kan komma sig att så många olämpliga personer och underkvalificerade kan passera. Polisstudenterna är missnöjda med att man inte behöver klara kraven; att intagningen är godtycklig; att rekryteringsprocessen är för lång; psykologtesterna är dåliga; processen är för militärisk och att antagningen innehåller otillräcklig lämplighetsbedömning. Vi anser att antagningsprocessen bör reformeras utifrån vilka behov samhället ställer på poliserna, samt utifrån aspiranternas målsättningar. Detta bör ingå i en vidare utvärdering av dagens polisutbildning enligt nedan. 23 Stefan Holgersson, Yrke: Polis, Linköping 2005, sid A.a. sid 118 Polisrapport 12

13 Polisyrket är som vi i Allians för Sverige tidigare angivit ett yrke med många olika inslag. Polisen är det demokratiska samhällets verktyg att upprätthålla lag och ordning, trygghet och säkerhet inom landet. Därför måste poliser ha gedigna kunskaper för att snabbt kunna fatta beslut som får långtgående konsekvenser för enskilda. Samtidigt pågår en utveckling som ställer nya krav. I dag sker utbildning på tre platser i landet, med Rikspolisstyrelsen som huvudman. En översyn av polisutbildningen behöver göras för att utbildningen bättre skall svara mot arbetsuppgifterna och för att dra nytta av att utbildning ges på olika orter. Vi anser att såväl samarbete med lokala universitet och högskolor som utvecklande av varje skolas utbildningsprofil ska uppmuntras. Samarbete med högskolan kan innebära bättre utbildning i vissa ämnen, samtidigt som det öppnar fler möjligheter för påbyggnadsutbildningar och specialisering av poliser. T.ex. innebär den alltmer kvalificerade IT-brottsligheten krav på ny och ökad kunskap. Den grundläggande utbildningen skall riktas mot den verklighet studenterna kommer att möta och ha en klar yrkesförankring, där praktiken skall vara en integrerad del av utbildningen. Polisyrket är till stora delar ett praktiskt yrke, ett hantverk, där färdigheter utvecklas genom erfarenheter. 25 I detta perspektiv bör även övervägas om den grundläggande utbildningen kan kortas för att successivt kompletteras med obligatorisk vidareutbildning med olika inriktningar. Ett problem vad gäller utbildningen och de nuvarande tre polisskolorna som finns är att kvalitetssäkringen visar tecken på att vara bristfällig. Samarbetet mellan utbildningarna och polismyndigheterna måste här förbättras och kompetenskraven säkras. Överhuvudtaget måste kontakten mellan polisutbildningen och polismyndigheterna förbättras. Utbildning där teori och praktik varvas har enligt vår uppfattning fördelar för en så specifikt riktad utbildning som polisens. Distansutbildningar och användande av IT-teknik bör utvecklas ytterligare. Här är det extra viktigt med en kvalitetssäkring. Allians för Sverige menar att utbildningens innehåll och kvalitet är det primära. Det har framförts önskemål om att lägga polisutbildningen under högskoleförordningen. Denna fråga måste noga övervägas med hänsyn till utbildningens syfte, men det är rimligt att de kurser, exempelvis straffrätt, under polisutbildningen som motsvarar annan universitetsutbildning skall ge högskolepoäng. Allians för Sverige anser dock att bedömningen av huruvida polisutbildningen skall ges högskolestatus måste göras utifrån Högskoleverkets gällande kriterier och krav. Utbildningen skall främst svara mot de krav som medborgarna ställer på ett effektivt och funktionellt polisväsende. Utvärdera och utveckla polisutbildningen Utvärdera och reformera antagningsprocessen till polisutbildningen 25 Denna uppfattning stöds av ett flertal forskare, se a.a. s. 32. Polisrapport 13

14 Ledarskapsutbildning Många polischefer gör ett bra arbete men ledarskapsutbildning är nödvändigt för att kunna få en väl fungerande organisation. I dag finns knappt någon ledarskapsutbildning att tillgå. 26 RPS arbetar nu med projektet Chefsutveckling som genomförs av Polishögskolan. Målgruppen är chefer som får uppdrag innehållande ett klart verksamhetsansvar, samt personal- och ekonomiskt ansvar. Det är en bra början på ett under decennier eftersatt område inom svensk polis. Vi menar att det krävs ett tydligt rekryteringsförfarande där sökanden med bäst meriter tillsätts som chef. Stor vikt skall läggas vid ledaregenskaper och genomgången ledarskapsutbildning. På sikt bör chefer på alla nivåer ha genomgått ledarskapsutbildning. Beträffande utbildningens utformning kan nämnas att samverkan med andra myndigheter bör eftersträvas. Inrättandet av ett ledarskapscentrum som är gemensamt för Polisen, Tullen, Kustbevakningen och Försvarsmaktens bör övervägas. Vidare är det önskvärt att det inom grundutbildningen ges grundläggande ledarskapsutbildning för att ge alla medarbetare förståelse och insikt i chefskapets komplexitet. Ledarskapsutbildning skall ges till alla chefer Grundläggande ledarskaputbildning skall ges i grundutbildningen Inrätta ett ledarskapscentrum i samverkan med andra myndigheter Forskning och utvärdering I dag är forskningen kring polisens arbetsmetoder mycket begränsad. Kunskap om vad som faktiskt fungerar saknas. Inte sällan avslutas framgångsrika projekt med att arbetet läggs ned och eventuella resultat läggs i byrålådan. De olika polismyndigheterna försöker därefter uppfinna hjulet på nytt trots att kunskapen egentligen finns inom polisen. Vi menar att uppföljning och utvärdering måste vara centrala begrepp för polisväsendet inte minst ur ett ekonomiskt perspektiv. Polisens verksamhet måste så långt möjligt mätas och utvärderas. Utmaningarna är enorma. Det är därför allvarligt att det förekommer misstankar och påståenden om att statistikuppgifter tillåts förmedla en vinklad bild av verkligheten. Att polisen under särskilda kampanjdagar skall arbeta extra hårt gentemot t ex mängdbrottslighet sprider också en osäkerhet om huruvida det viktiga är att avsluta ärenden eller att brotten faktiskt personuppklaras. Det senare kräver betydligt mer arbete, samtidigt som just effektiv utredningsverksamhet är en bristvara hos de flesta myndigheterna. 26 Polishögskolans utbildningskatalog 2005: Kurs i Polisledning 6-7 utbildningsdagar samt Polischefsberedskap steg 1-3 sammanlagt 11 dagar. Polisrapport 14

15 Uppföljning och utvärdering måste ske på ett professionellt sätt, med hjälp av vetenskapliga metoder. Projekt och arbetsmetoder kan analyseras för att därefter ligga till grund för fortsatt utveckling. För att forskningen skall bli effektiv är det dessutom nödvändigt att den är oberoende. Det finns därför skäl att stimulera ökad forskning också i polisiära frågor. Utöka uppföljnings- och utvärderingsarbetet inom polisen Den polisiära forskningen måste byggas i samverkan med högskolor och universitet Ledarskap En vassare ledning Polisen bör organiseras och ledas lokalt, men kraftsamlas centralt. Flera områden kan med fördel sammanföras inom en nationell polis. Exempel på frågor som skulle kunna samordnas eller sammanläggas mellan myndigheterna är till exempel IT-stöd, personaladministration, kriminaltekniska funktioner, underrättelseverksamhet, ekobrottsfunktioner. Det är dock av största vikt att polisen fungerar väl i hela landet. Statens ansvar måste vara att säkra tryggheten och kvaliteten i polisverksamheten, samt att tillse att begränsade resurser och specialistkompetens används effektivt. Byråkratin måste minimeras, verksamheten effektiviseras och resurser för konkret polisarbete frigöras. Polisens arbete är av förklarliga skäl i mycket hög grad beroende av samhällets utveckling i övrigt. Polisens arbete måste således hela tiden anpassas till nya krav, både på lokal och nationell nivå. Samordningen av polisens resurser måste ske på ett rationellt sätt utifrån berättigade krav på trygghet och kortade insatstider. Den centrala ledningen skall därför åläggas ett stort ansvar i denna del med bl.a. regelbundna länsöverskridande övningar som instrument. Den centrala ledningen skall verka för att administrativa system görs nationella, i syfte att förhindra problem vid samverkan. Organisationsstrukturer och arbetsfördelning ska regelbundet utvärderas och omprövas. Ledarskap i det vardagliga arbetet Att vara en bra och effektiv polis har idag ingen märkbar betydelse. Poliser utsätts för stora prövningar om de vill uträtta ett bra arbete. Den polis som kliver ur polisbilen och möter medborgarna kommer att få ta emot fler anmälningar av allmänheten. Fler anmälningar leder till omfattande administration i form av rapportskrivande. Rapportskrivandet kan i sin tur leda till att arbetstiden överskrids med flera timmar. När den enskilde polisen dessutom inte får uppskattning för sitt arbete tar det inte lång tid innan en aktiv aspirant omvandlas till en passiv polisbilsåkande inspektör som varken ser eller hör. Det behövs ett bättre ledarskap inom polisen. Polisrapport 15

16 Chefer som vågar ta ansvar och som ges konkreta möjligheter att påverka den enskilde polismannens motivation och arbetssituation, stimulerar till att göra ett bra arbete. Vid utvärderingen av den enskilde polisens insatser måste chefens kunskap och kompetens kompletteras med relevant och vetenskaplig statistik. Goda chefer hanterar också de obehagliga samtalen med kollegor som inte når upp till vad som förväntas. De medarbetare som efter upprepad misskötsel inte når upp till ställda krav skall kunna påräkna löneavdrag, omplacering eller avsked. Det är allvarligt om chefsstrukturen innebär att de poliser som besitter de avgörande operativa kunskaperna får stå tillbaka för mer administrativa chefer, vilka framför allt fokuserar på ekonomiska förutsättningar. Ledarskapsproblem hämmar polisens möjligheter att fullgöra sitt främsta uppdrag från medborgarna att effektivt förhindra och bekämpa brott. En viktig del i den enskilde polismannens arbete är att få återkoppling till gjorda insatser. Den polis som först kom till brottsplatsen får sällan veta resultatet av rättsprocessen. Återkoppling är viktig för motivationen. 27 Domar och beslut bör vidarebefordras till de poliser som varit inkopplade i ett fall. I större ärenden kan en genomgång med polisledning och åklagare vara av värde. Återkopplingen till ingripande polismän avseende vidtagna åtgärder måste förbättras Samverkan Polisen bör förbättra samverkan med andra aktörer för att nyttomaximera sitt arbete. Brister i skolan, omsorgen, vården och socialtjänsten återverkar på polisarbetet. På motsatt vis kan ett genomtänkt samarbete verka brottsförebyggande. Samverkan bör inte bara ske med de traditionella myndigheterna utan även nya vägar bör prövas. Vid arbetet i samverkansfrågor är det viktigt att tydliggöra skillnaden mellan den samverkan som måste ske för att förebygga brott och den samverkan som är nödvändig när brott har begåtts som kräver samhällets stöd avseende både gärningsman och brottsoffer. Samverkan med framförallt socialtjänsten bör öka, men även skolans roll måste lyftas fram. Skolan får ofta de första signalerna på när något är på väg att gå snett. Brister i vidarerapporteringen kan bero på att den enskilde tjänstemannen är osäker på om rapportering är tillåten. Kravet på samverkan är inte nytt, men resultaten har uteblivit. Det bör därför övervägas om inte samarbetet måste formaliseras för att rätt information skall nå rätt aktörer. I detta perspektiv utgör Londons samverkansmodell ett intressant alternativ. För London finns handlingsplanen The London anti-social behaviour strategy Ett stort antal olika myndigheter och organisationer samarbetar: London Government, British Transport Police, City of London Police, Govt. Office for London, Housing Corporation, London Fire & Emergency Planning Authority, Metropolitan Police Service, Metropolitan Police Authority, och Transport for 27 Stefan Holgersson, Yrke: Polis, Linköping 2005, s. 86 och 112 f.f. Polisrapport 16

17 London. Planen ställer upp uttalade, klara mål; utser ansvariga myndigheter samt anger vilka åtgärder som skall utföras. Handlingsplanen bygger på ett utförligt underlag där intressegrupper och -organisationer konsulterats. Centralt är också det politiska engagemanget i och ansvaret för att samverkan lyckas. Syftet med närpolisen var att angripa problem i ett tidigt skede samt att arbeta problemorienterat och proaktivt. Tanken var att närpolisen skulle kartlägga och åtgärda problem i samverkan med alla aktörer i samhället. Polisen skulle vara motorn i samverkan mellan skola, barnomsorg, socialtjänst, fritidsverksamhet, kyrka, företagare och andra. Tanken var god. Men att genomföra denna reform samtidigt som staten gjorde stora ekonomiska neddragningar på polisen visade sig inte fungera. I dag har närpolisreformen havererat. Det finns på de flesta håll inte resurser att göra mer än det akuta. Vi anser att det är rätt att söka nya vägar för att förebygga och förhindra brott. Det krävs dock poliser som kan miljön och människorna som vistas i området. Det fordras också att det finns polisstationer som är bemannande. Samarbetet med utomstående kan och behöver förbättras. Vi kan konstatera att brottsförebyggande råd på vissa håll fungerar väl men verksamheten passar inte överallt. Formerna för arbetet måste kunna variera utifrån lokala behov och förutsättningar. Rätt hanterat finns mycket vinna genom samverkan. Se över formerna för polisens samarbete med andra myndigheter Verktygen Metodutveckling Det behövs uttalade strategier för att öka polisens effektivitet. Dessvärre saknas ofta underlag för bedömning av vilka metoder som fungerar. Dokumentation och utvärdering är ett eftersatt område som måste utvecklas. Internationella erfarenheter visar att uppföljning och återkoppling är centralt för ett framgångsrikt polisarbete. Då befintligt svensk forskning är otillräcklig måste information hämtas från andra källor: Det finns ingen anledning att uppfinna hjulet på nytt. Frågan är om vi har råd att inte närma oss New York-polisens effektiva metoder. Kan vi säga nej till minskning av brottsligheten med 70 procent under en tioårsperiod? Det är nödvändigt att metodutveckling leds och utförs på ett professionellt sätt. I dag tenderar många projekt sluta som IT-utvecklingsprojekt, vilka ökar administrationen. Dessutom hade i många fall billigare lösningar kunnat uppnås genom upphandling av redan befintliga system som sedan anpassas till polisens verksamhet Förstudierapport, Ny organisation för RPS, Dnr 3077/05, s. 14. Polisrapport 17

18 Polisledningen måste komma närmare verkligheten. Det är av stor vikt att den enskilde polisen kan påverka sin situation. Förslag till förbättringar skall uppmuntras och belönas. Större utvecklingsprojekt bör initieras från central nivå med representanter från de olika aktörerna i rättskedjan. Genom att tillskapa gemensamma utvecklingscentra för åklagare och polis kan avsevärda samordningsvinster uppnås. Redovisade uppdrag bör remitteras till övriga regioner, varefter slutprodukten implementeras i det operativa polisarbetet, med de lokala variationer som är nödvändiga. Förbättra metodutvecklingen inom polisen Internationell samverkan Den grova organiserade gränsöverskridande brottsligheten ställer nya krav på polisens verksamhet. Gränsöverskridande brottsbekämpande samarbete är en nödvändighet. Sverige har allt att vinna på att fortsätta utvecklingen av detta samarbete. Det finns sedan länge ett pågående samarbete över gränserna för att förebygga och bekämpa brottslighet. Detta samarbete sker främst inom Europeiska unionen men också mellan länderna runt Östersjön. I många länder, inklusive Sverige, ökar handeln med människor, narkotika och vapen. Denna brottslighet kräver utöver ett ökat polisiärt samarbete också ny kunskap. IT-brott och barnpornografi som sprids via nätet var inte känt för tiotalet år sedan. När det gäller omvärldsspaning och analys är det en fördel om informationsutbytet över gränserna utvecklas. Vid landets gränser måste samarbetet mellan tull, kustbevakning och polis utvecklas. Det nyligen inrättade Maritima underrättelsecentret i Karlskrona är intressant exempel på denna typ av myndighetssamverkan. Vi välkomnar också tillnärmningen av medlemsstaternas lagar avseende verktyg som underlättar brottsbekämpning. Vi vill dock poängtera vikten av att varje tillnärmning föregås av en noggrann konsekvensanalys, samt en presentation av effekten för svensk lags vidkommande. Polisväsendet måste genomsyras av ett internationellt perspektiv. Brottsligheten har utvecklats till att vara internationell på alla nivåer, alltifrån stora organiserade nätverk för narkotikasmuggling till små grupperingar som utför fickstölder, eller ligor som stjäl på varuhus. Utan ett internationellt perspektiv kommer dessa nätverk att utvecklas och bestå. Internationell tjänstgöring i alla dess former bör därför uppmuntras och även utgöra en värdefull merit som tillvaratas. I detta sammanhang finns det även anledning för polismyndigheterna att se över och påtala brister i lagstiftningen för att möjliggöra ett effektivt internationellt samarbete. Öka det internationella perspektivet inom polisväsendet Polisrapport 18

19 Rättsliga verktyg Polisens operativa metoder bör förtydligas och regleras i lag. Hit hör bl.a. möjligheten att arbeta under skyddsidentitet samt bevisprovokation. Nya former av brottslighet, t.ex. försäljning av narkotika på Internet kräver nya arbetsformer. Även lagstiftningen avseende informationsutbyte och sekretessbestämmelser måste ses över. Samarbetet med bl.a. Europol är centralt och Sverige skall medverka till att det fungerar effektivt. Vid all ny lagstiftning måste emellertid noggranna överväganden göras med hänsyn till den personliga integriteten. Det är viktigt lagstiftning sker först efter att frågan utretts grundligt ur olika perspektiv. Det är även nödvändigt att låta beslutade åtgärder få verka fullt ut innan man går vidare med nya verktyg. Rättsväsendet måste ges rimlig tid att finna en acceptabel balans för varje nytt verktyg. Tillåt buggning Polisen får värdefull information på ett tidigt stadium vid buggning. Det har visat sig vara en tillgång i de länder som tillåter buggning. För att komma åt den avancerade kriminaliteten bör polisen få möjlighet till buggning. Ett beslut om buggning måste föregås av omsorgsfulla överväganden. När brottsligheten blir allt grövre ställs högre krav på polisens arbets- och spaningsmetoder. Den internationella organiserade brottsligheten använder sig alltmer av tekniken i sin brottslighet. Det ökar pressen på att polisens arbetsmetoder måste ändras så att man på olika sätt kan komma närmare i sitt spanings- och utredningsarbete. Stor hänsyn måste tas till den personliga integriteten då buggning utgör ett betydande ingrepp i den privata sfären. Buggning bör därför omgärdas av samma rättsäkerhet som vid hemlig teleavlyssning d.v.s. endast vid brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år. Även om den enskildes integritet beskärs menar vi att införandet av möjlighet till buggning ändå står i rimlig proportion till de fördelar som kan uppnås i det brottsbekämpande arbetet. Infiltration För att avslöja eller förhindra brott föreslog SOU 2003:74 Ökad effektivitet och rättssäkerhet i brottsbekämpningen att en polisman ska få uppträda under skyddsidentitet. Den som uppträder under skyddsidentitet föreslogs få registreras inom folkbokföringen även med de identitetsuppgifterna. Användningen av skyddsidentitet är i första hand en metod som är avsedd att användas i infiltrationssammanhang vid bekämpningen av den organiserade brottsligheten. Syftet med infiltrationen är att inhämta information eller att genomföra provokativa åtgärder. Polisen får dock aldrig själv begå en kriminell handling för att kunna efterforska eller avslöja brott. Polisen får alltså inte delta i en grupps verksamhet på sådant sätt att polismannen begår brott. Reglerna kring infiltration är fortfarande inte fastställda. Det är nödvändigt att så sker för att polisens arbete på detta område ska vara effektivt. Polisrapport 19

20 Informatörer Informatörer är från polisen fristående uppgiftslämnare. De används i syfte att få upplysningar såväl i underrättelsearbete som under förundersökning. Skillnaden i förhållande till infiltration är bland annat att en informatör inte på något sätt är underställd polisen. De kontakter som informatörer har med polisen kan variera kraftigt. Det kan röra sig om alltifrån helt tillfälliga kontakter till fall där polisen bygger upp en relation med informatören som lämnar upplysningar under lång tid. Dessa kontakter är mycket viktiga i polisutredningar. En förutsättning för att en person ska vara villig att informera polisen är att dennes säkerhet kan garanteras. I dag finns dock en möjlighet att under en förundersökning respektive rättegång få reda på informatörernas identiteter. Informatörer måste kunna skyddas. Bevisprovokation Polisen använder i dag utan uttryckligt lagstöd provokativa åtgärder av olika slag. Det brukar sägas att bevisprovokation är en tillåten metod medan brottsprovokation är förbjuden. Det råder emellertid en osäkerhet om vad som ska betecknas som bevis- respektive brottsprovokation. Vi menar att detta område måste lagregleras. Tillåt polisen registrera digitala bilder på brottslingar Personuppgiftslagen, PUL, behöver ändras så att poliser får rätt att registrera digitala bilder på brottslingar. Då går det snabbare att göra sökningar. Ett digitalt foto på en brottsling är en personuppgift i lagens mening. Det innebär att man inte får ha digitala fotoarkiv. Polisen får bara använda digitala bilder i förundersökningar. Enligt betänkande 2004/05:JuU19 Polisfrågor bereds för närvarande frågan om digitala foton i Regeringskansliet. En lagrådsremiss är planerad till det första halvåret Föreskrifter Föreskrifter och anvisningar upplevs ofta som mycket hämmande på polisens arbete. RPS minskar genom sina föreskrifter handlingsutrymmet 29 för poliserna, vilket innebär att polisen undviker att vidta åtgärder som de enligt lag har rätt att utföra. Lagstiftningen skall tillämpas fullt ut och inte begränsas av RPS. Dessutom är föreskrifterna inte sällan mycket svårtolkade som t.ex. när en polisman har rätt att 29 Stefan Holgersson, Yrke: Polis, Linköping 2005, s. 81. Polisrapport 20

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

Rikspolischefens inriktning

Rikspolischefens inriktning Rikspolischefens inriktning I detta dokument beskriver rikspolischef Bengt Svenson sin syn på Polisens uppdrag och hur det ska genomföras. Uppdaterad augusti 2013. Rikspolischefens inriktning 3 Rikspolischefens

Läs mer

Kommittédirektiv. En polisutbildning för framtiden. Dir. 2006:139. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2006

Kommittédirektiv. En polisutbildning för framtiden. Dir. 2006:139. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2006 Kommittédirektiv En polisutbildning för framtiden Dir. 2006:139 Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till hur den nuvarande

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2986 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Motion till riksdagen: 2014/15:2986 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2986 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2015 inom utgiftsområde

Läs mer

Stockholm den 12 februari 2014

Stockholm den 12 februari 2014 R-2013/2026 Stockholm den 12 februari 2014 Till Justitiedepartementet Ju2013/4950/L4 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 november 2013 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian

Läs mer

Kommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010

Kommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010 Kommittédirektiv En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75 Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010 Sammanfattning En parlamentarisk kommitté ska analysera i vilken utsträckning polisens nuvarande

Läs mer

Internationell verksamhet En del av kärnverksamheten

Internationell verksamhet En del av kärnverksamheten Internationell verksamhet En del av kärnverksamheten TÄNK ALLTID INTERNATIONELLT RIKSPOLISSTYRELSEN Enheten för internationell samordning Utgivare: Rikspolisstyrelsen Enheten för internationell samordning

Läs mer

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3310 av Beatrice Ask m.fl. (M) Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Läs mer

M115 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till

M115 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3228 av Beatrice Ask m.fl. (M) Brott mot äldre Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till Åklagarmyndigheten

Läs mer

Kommittédirektiv. En ny polisutbildning. Dir. 2006:10. Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2006

Kommittédirektiv. En ny polisutbildning. Dir. 2006:10. Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2006 Kommittédirektiv En ny polisutbildning Dir. 2006:10 Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till hur polisutbildningen helt

Läs mer

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-06-14 Dnr 139-2011 Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2305 av Beatrice Ask m.fl. (M) Tidiga och tydliga insatser mot ungdomsbrottslighet

Motion till riksdagen 2015/16:2305 av Beatrice Ask m.fl. (M) Tidiga och tydliga insatser mot ungdomsbrottslighet Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2305 av Beatrice Ask m.fl. (M) Tidiga och tydliga insatser mot ungdomsbrottslighet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2649 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Brott som begås på internet

Motion till riksdagen 2015/16:2649 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Brott som begås på internet Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2649 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Brott som begås på internet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om

Läs mer

Talmanus till PowerPointpresentationen: polismyndighet 2015 uppdaterad version 131021. Bild 1 ---

Talmanus till PowerPointpresentationen: polismyndighet 2015 uppdaterad version 131021. Bild 1 --- Talmanus till PowerPointpresentationen: Vägen till en polismyndighet 2015 uppdaterad version 131021 Bild 1 --- Bild 2 Säkerhetspolisen ingår inte i reformen utan kommer att vara en egen myndighet efter

Läs mer

Ekobrottsmyndighetens inriktning för verksamheten Juni 2014 Reviderad juni 2016

Ekobrottsmyndighetens inriktning för verksamheten Juni 2014 Reviderad juni 2016 Ekobrottsmyndighetens inriktning för verksamheten 2015-2017 Juni 2014 Reviderad juni 2016 Datum 2014-06-27 2016-06-30 (uppdaterat) Ert datum Sida EKOBROTTSMYNDIGHETENS INRIKTNING 2015-2017 För att konkretisera

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer

Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

Brå rapport 2013:21. Enkäter. Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11

Brå rapport 2013:21. Enkäter. Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11 Enkäter Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11 1 Enkät till närpolischefer 1. a) Skriv ditt namn. b) Skriv din chefstitel. Till exempel närpolischef, områdeschef eller liknande.

Läs mer

Riksrevisionens rapport om it-relaterad brottslighet

Riksrevisionens rapport om it-relaterad brottslighet Justitieutskottets betänkande 2015/16:JuU27 Riksrevisionens rapport om it-relaterad brottslighet Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen om Riksrevisionens rapport om it-relaterad

Läs mer

Kvinnors rätt till trygghet

Kvinnors rätt till trygghet Kvinnors rätt till trygghet Fem konkreta insatser för kvinnofrid som kommer att ligga till grund för våra löften i valmanifestet Inledning Ett av svensk jämställdhetspolitisks viktigaste mål är att mäns

Läs mer

Rikspolischefens inriktning. I detta dokument beskriver rikspolischef Bengt Svenson sin syn på Polisens uppdrag och hur det ska genomföras.

Rikspolischefens inriktning. I detta dokument beskriver rikspolischef Bengt Svenson sin syn på Polisens uppdrag och hur det ska genomföras. Rikspolischefens inriktning I detta dokument beskriver rikspolischef Bengt Svenson sin syn på Polisens uppdrag och hur det ska genomföras. Uppdaterad 2011. inledning Produktion: Rikspolisstyrelsen, Box

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 1 2014-08-28 Ett tryggare Sverige I Sverige ska människor kunna leva i trygghet, utan att behöva oroa

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347-545X Utgivare: chefsjuristen Eva-Lotta Hedin Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Polisens kontaktcenter (PKC); beslutade den 30 augusti

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2972 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Mobilisering mot grov organiserad brottslighet

Motion till riksdagen: 2014/15:2972 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Mobilisering mot grov organiserad brottslighet Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2972 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Mobilisering mot grov organiserad brottslighet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen

Läs mer

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt Handlingsplan 1 (7) 2013-02-04 Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten 1 Allmänt En stor del av den organiserade brottsligheten styrs i dag av strategiska personer och dess innersta

Läs mer

Frågor och svar om sexuella övergrepp inom Svenska kyrkan

Frågor och svar om sexuella övergrepp inom Svenska kyrkan FAQ Sexuella övergrepp inom Svenska kyrkan 1(6) Frågor och svar om sexuella övergrepp inom Svenska kyrkan Stockholmsprästen arbetar kvar i sin församling. Vilka garantier finns för att han inte begår nya

Läs mer

Att göra en polisanmälan vad händer sen?

Att göra en polisanmälan vad händer sen? Att göra en polisanmälan vad händer sen? Sammanfattning av seminarium om rättsprocessen Plats: Scandic Crown i Göteborg, 7 november 2014 Arrangör: Social Resursförvaltning, Göteborgs Stad, i samarbete

Läs mer

En myndighetsöverskridande handlingsplan för brottsutbytesarbete i samverkan. Januari 2015

En myndighetsöverskridande handlingsplan för brottsutbytesarbete i samverkan. Januari 2015 En myndighetsöverskridande handlingsplan för brottsutbytesarbete i samverkan Januari 2015 Datum Sida 2015-01-21 1 (5) Ert datum Dnr En myndighetsöverskridande handlingsplan för brottsutbytesarbete i samverkan

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet

Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet Antagen av Svensk Försäkrings styrelse den 30 maj 2012 Bakgrund Försäkringsidén bygger på ett ömsesidigt förtroende mellan försäkringstagaren och

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2455. Krafttag mot miljöbrott. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion

Motion till riksdagen: 2014/15:2455. Krafttag mot miljöbrott. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2455 av Johan Hedin (C) Krafttag mot miljöbrott Sammanfattning Miljöbrott kan skada miljön och ekosystemtjänster som människan är beroende av. De kan också

Läs mer

Kommittédirektiv. Renodling av polisens arbetsuppgifter. Dir. 2014:59. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2014

Kommittédirektiv. Renodling av polisens arbetsuppgifter. Dir. 2014:59. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2014 Kommittédirektiv Renodling av polisens arbetsuppgifter Dir. 2014:59 Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utreda och lämna förslag till förändringar

Läs mer

Kanslichef, avdelningen för särskilda utredningar

Kanslichef, avdelningen för särskilda utredningar Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Kanslichef, avdelningen för särskilda utredningar Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21 fristående

Läs mer

Chef till operativa verksamheten vid Nationella operativa avdelningen

Chef till operativa verksamheten vid Nationella operativa avdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef till operativa verksamheten vid Nationella operativa avdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter

Läs mer

Chef rättslig styrning och stöd vid rättsavdelningen

Chef rättslig styrning och stöd vid rättsavdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef rättslig styrning och stöd vid rättsavdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21 fristående

Läs mer

En snabbare lagföring med särskilt fokus på unga som begår brott och personer som återfaller i brott

En snabbare lagföring med särskilt fokus på unga som begår brott och personer som återfaller i brott Bilaga 21 2017-01-17 Ju2017/00537/LP Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor En snabbare lagföring med särskilt fokus på unga som begår brott och personer som återfaller i brott

Läs mer

Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet

Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet Lag om uppgifter i tullbrottsdatabasen [3701] Lagens tillämpningsområde 1 [3701] Denna lag gäller vid Tullverkets behandling

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Åklagardatalag; utfärdad den 25 juni 2015. SFS 2015:433 Utkom från trycket den 7 juli 2015 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Lagens syfte och tillämpningsområde

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2970 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Tydligare reaktioner mot brott

Motion till riksdagen: 2014/15:2970 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Tydligare reaktioner mot brott Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2970 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Tydligare reaktioner mot brott Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

Chef för utveckling och förvaltning, IT-avdelningen

Chef för utveckling och förvaltning, IT-avdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef för utveckling och förvaltning, IT-avdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21 fristående

Läs mer

En möjlighet för Kustbevakningen att förelägga ordningsbot

En möjlighet för Kustbevakningen att förelägga ordningsbot Justitieutskottets betänkande 2005/06:JuU9 En möjlighet för Kustbevakningen att förelägga ordningsbot Sammanfattning I detta betänkande behandlar utskottet regeringens proposition 2005/06:33 En möjlighet

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet

Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet 2013-2017!"#$%&"'()*#+*,-.//",0.'')#+,'"/.*#/,1#)2.*)*#-3*#.%%#%*422)*.#/)156''.7#-3*# $%8.9:'"02#)8#/8.0/:#+,'"/#,95#-3*#.%%#'"8/';02%#.2.%#'6*)0(.

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun 1. Inledning Denna samverkansöverenskommelse syftar till att formalisera och ytterligare utveckla samarbetet mellan

Läs mer

Rättsväsen. Anmälda brott Statistiken över anmälda brott redovisar brottslighetens

Rättsväsen. Anmälda brott Statistiken över anmälda brott redovisar brottslighetens 20 Sedan den 1 juli 1994 ansvarar Brottsförebyggande rådet (BRÅ) för den officiella kriminalstatistiken. Tidigare hade Statistiska Centralbyrån, SCB, detta ansvar. Brottsstatistiken har förts sedan 1950.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om behandling av personuppgifter inom Kustbevakningen; SFS 2003:188 Utkom från trycket den 13 maj 2003 utfärdad den 30 april 2003. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

Chef finansiell styrning tillika biträdande avdelningschef vid ekonomiavdelningen

Chef finansiell styrning tillika biträdande avdelningschef vid ekonomiavdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef finansiell styrning tillika biträdande avdelningschef vid ekonomiavdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten

Läs mer

Strategisk plan för samverkan mellan Kommun och Polis mot organiserad brottslighet i Östergötlands län

Strategisk plan för samverkan mellan Kommun och Polis mot organiserad brottslighet i Östergötlands län 1 (8) STRATEGISK PLAN FÖR SAMVERKAN Datum Diarienr (åberopas vid korresp) 2011-09-19 AA-483-5312/11 Strategisk plan för samverkan mellan Kommun och Polis mot organiserad brottslighet i Östergötlands län

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2456. Rättspolitik. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion

Motion till riksdagen: 2014/15:2456. Rättspolitik. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2456 av Johan Hedin (C) Rättspolitik Sammanfattning Rättspolitiken ska se alla människors lika värde, skydda de som behöver samhällets skydd, straffa brott

Läs mer

OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati?

OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati? OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati? Anders Hansson (M) Stockholm den 10 november 2011 Våld, hot och otrygghet är det

Läs mer

Projektdirektiv OP-1, Den lokala polisverksamheten

Projektdirektiv OP-1, Den lokala polisverksamheten Projektdirektiv 2013-04-25 Ju 2012:16/2013/13 Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 Projektdirektiv OP-1, Den lokala polisverksamheten Den nya Polismyndigheten ska inleda sin verksamhet

Läs mer

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av de särskilda bestämmelser som gäller för lagöverträdare under 15 år. Dir. 2007:151

Kommittédirektiv. Översyn av de särskilda bestämmelser som gäller för lagöverträdare under 15 år. Dir. 2007:151 Kommittédirektiv Översyn av de särskilda bestämmelser som gäller för lagöverträdare under 15 år Dir. 2007:151 Beslut vid regeringssammanträde den 15 november 2007 Sammanfattning En särskild utredare ska

Läs mer

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remiss av Polisorganisationskommitténs betänkande Tillsyn

Läs mer

ÅKLAGARE. ett yrke för dig?

ÅKLAGARE. ett yrke för dig? ÅKLAGARE ett yrke för dig? Åklagaren har en stark och framträdande roll i rättssamhället. Ingen annan yrkesgrupp inom rättsväsendet är på samma sätt involverad i ett ärendes alla moment. Åklagarmyndigheten

Läs mer

Remissvar om betänkandet Barn som misstänks för brott (SOU 2008:111)

Remissvar om betänkandet Barn som misstänks för brott (SOU 2008:111) SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALNING AVDELNINGEN FÖR INDI VID- OCH FAMILJEOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 006-20/2009 SID 1 (5) 2009-01-28 Handläggare: Barbro Stenvall Telefon: 50803134 Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd

Läs mer

Stockholm den 1 juni 2009 R-2009/0488. Till Justitiedepartementet. Ju2009/2441/PO

Stockholm den 1 juni 2009 R-2009/0488. Till Justitiedepartementet. Ju2009/2441/PO R-2009/0488 Stockholm den 1 juni 2009 Till Justitiedepartementet Ju2009/2441/PO Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 13 mars 2009 beretts tillfälle att yttra sig över promemorian Genomförandet

Läs mer

Betänkandet Barn som misstänks för brott (SOU 2008:111)

Betänkandet Barn som misstänks för brott (SOU 2008:111) UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN ADMINISTRATIVA AVDEL NINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-01-22 Handläggare: Roger Adolfsson Telefon: 08-508 33 898 Till Utbildningsnämnden 2009-02-12 Betänkandet Barn som misstänks

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Kommittédirektiv En förändrad polisutbildning Dir. 2015:29 Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Sammanfattning En särskild utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare för riksdagspartierna,

Läs mer

Chef för leverans och support, IT-avdelningen

Chef för leverans och support, IT-avdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef för leverans och support, IT-avdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21 fristående

Läs mer

Presschef, Kommunikationsavdelningen

Presschef, Kommunikationsavdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Presschef, Kommunikationsavdelningen till Polismyndigheten Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens

Läs mer

Granskning av underrättelser om beslut om inhämtning av uppgifter enligt inhämtningslagen

Granskning av underrättelser om beslut om inhämtning av uppgifter enligt inhämtningslagen Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2014-03-27 Dnr 14-2013 Granskning av underrättelser om beslut om inhämtning av uppgifter enligt inhämtningslagen 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden

Läs mer

Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker

Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef till HR-direkt Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21 fristående polismyndigheter, Rikspolisstyrelsen

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om behandling av personuppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet; SFS 2001:85 Utkom från trycket den 20 mars 2001 utfärdad den 8 mars 2001. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Chefer till gemensam HR

Chefer till gemensam HR Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chefer till gemensam HR Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21 fristående polismyndigheter, Rikspolisstyrelsen

Läs mer

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Stöld och snatteri i butik Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Polismyndigheten i Jämtlands län Information om stöld och snatteri ur butik Birgitta Persson Brottsförebyggande arbetet

Läs mer

Brottsförebyggande program. för Ronneby kommun

Brottsförebyggande program. för Ronneby kommun Brottsförebyggande program för Ronneby kommun Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Gäller från: 2012-04-26 Antagen: KF 121/2012 Innehållsförteckning Lokala brottsförebyggande rådets uppgift... 2 Ronneby

Läs mer

Chef lokalförsörjning vid ekonomiavdelningen

Chef lokalförsörjning vid ekonomiavdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef lokalförsörjning vid ekonomiavdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21 fristående

Läs mer

VÄGEN TILL EN POLISMYNDIGHET 2015. 2013 10 21 Arbetet med Polissamordningen

VÄGEN TILL EN POLISMYNDIGHET 2015. 2013 10 21 Arbetet med Polissamordningen VÄGEN TILL EN POLISMYNDIGHET 2015 2013 10 21 Arbetet med Polissamordningen Vad? 21>1 Dagens 21 polismyndigheter, RPS och SKL slås samman Enig riksdag En enig riksdag bakom sammanslagningen Thomas Rolén

Läs mer

Chef för förändringsledning och införande, ITavdelningen

Chef för förändringsledning och införande, ITavdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef för förändringsledning och införande, ITavdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21

Läs mer

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för polisanställda

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för polisanställda Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för polisanställda 2014-09-28 Regeringskansliet Elin Almqvist Postadress Besöksadress Telefonväxel 103 33 Stockholm Karlavägen 100

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Åklagare. - ett yrke för dig?

Åklagare. - ett yrke för dig? Åklagare - ett yrke för dig? Åklagaren har en stark och framträdande roll i rättssamhället. Ingen annan yrkesgrupp inom rättsväsendet är på samma sätt involverad i ett ärendes alla moment. Åklagarens uppgifter

Läs mer

Yttrande avseende slutrapporten Polisens brottsutredningsverksamhet utredning om säkerhet, arbetsvillkor och arbetsmiljö m.m.

Yttrande avseende slutrapporten Polisens brottsutredningsverksamhet utredning om säkerhet, arbetsvillkor och arbetsmiljö m.m. 2008-11-25 Rikspolisstyrelsen Box 12256 102 26 STOCKHOLM Yttrande avseende slutrapporten Polisens brottsutredningsverksamhet utredning om säkerhet, arbetsvillkor och arbetsmiljö m.m. (PoA-400-6355/07)

Läs mer

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Överenskommelsen bygger på fem steg... 3 Inledning...

Läs mer

Handlingsplan Trygg och säker

Handlingsplan Trygg och säker 1/7 Beslutad när: 2016-05-30 121 Beslutad av Kommunfullmäktige Diarienummer: KS/2016:215-003 Ersätter: Gäller fr o m: 2016-05-30 Gäller t o m: 2018-12-30 Dokumentansvarig: Uppföljning: 2018 Säkerhetschef

Läs mer

Regionala chefer till rättsavdelningen

Regionala chefer till rättsavdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Regionala chefer till rättsavdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21 fristående polismyndigheter,

Läs mer

Chef för it-säkerhet, IT-avdelningen

Chef för it-säkerhet, IT-avdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef för it-säkerhet, IT-avdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21 fristående polismyndigheter,

Läs mer

Chef för it-drift och infrastrukturförvaltning, ITavdelningen

Chef för it-drift och infrastrukturförvaltning, ITavdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef för it-drift och infrastrukturförvaltning, ITavdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens

Läs mer

Det här är Polishögskolan

Det här är Polishögskolan www.polishogskolan.se Det här är Polishögskolan 1 Polishögskolans uppdrag är att utbilda svensk polis i syfte att minska brottsligheten och öka tryggheten och rättssäkerheten i samhället. Genom utbildning

Läs mer

Chef till nationella forensiska centrumets laboratorium i Stockholm

Chef till nationella forensiska centrumets laboratorium i Stockholm Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef till nationella forensiska centrumets laboratorium i Stockholm Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter

Läs mer

Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen

Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-09-04 Dnr 117-2012 Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen 1 SAMMANFATTNING Nämnden har granskat de 83 beställningar

Läs mer

Barn som misstänks för brott

Barn som misstänks för brott Cirkulärnr: 10:48 Diarienr: 10/3262 Handläggare: Sara Roxell Avdelning: Avdelningen för vård och omsorg Sektion/Enhet: Sektionen för vård och socialtjänst Datum: 2010-07-01 Mottagare: Socialnämnd eller

Läs mer

skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsägande.

skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsägande. RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) DNR 1.5.1.471-2013 2013-08-15 SDN 2013-08-29 Handläggare: Lisbeth Oulis Telefon:08-508 01 696 Till Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-03-15. Internationell rättslig hjälp i brottmål

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-03-15. Internationell rättslig hjälp i brottmål 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-03-15 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, f.d. regeringsrådet Leif Lindstam och justitierådet Nina Pripp. Internationell rättslig hjälp

Läs mer

Chef för arkitektur, IT-avdelningen

Chef för arkitektur, IT-avdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef för arkitektur, IT-avdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21 fristående polismyndigheter,

Läs mer

Utbildningsplan för Polisprogrammet

Utbildningsplan för Polisprogrammet Utbildningsplan för Polisprogrammet Utbildningsplan för Polisprogrammet 2 (6) Polisutbildningsförordningen (1999:740) anger ramarna för grundutbildningen till polis. Med stöd av 2 polisutbildningsförordningen

Läs mer

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer

Läs mer

Samverkansinriktning för Sydsamverkan 2010

Samverkansinriktning för Sydsamverkan 2010 Dokumentnamn Samverkansinriktning 2010 Handläggare Tom Jensen Sidan 1 (7) Datum Diarienummer 2010-03-10 AA 160-11184/10 Samverkansinriktning för Sydsamverkan 2010 1 Arbetet med samverkansinriktningen Bakom

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Polisens kontaktcenter (PKC); beslutade den 31 oktober

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga Verksamhetsplan 2015-2018 Brottsförebyggande rådet i Arboga Brottsförebyggande rådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Brottsförebyggande rådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 3 1.3 Rådets sammansättning...

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten Regeringsbeslut I:10 Justitiedepartementet 2013-12-19 Ju2013/8598/Å Ju2013/5736/Å Ju2013/8610/KRIM (delvis) Ekobrottsmyndigheten Box 22098 104 22 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Läs mer

Samverkan i lokalt brottsförebyggande. Medborgarhuset i Eslöv den 26 september 2013

Samverkan i lokalt brottsförebyggande. Medborgarhuset i Eslöv den 26 september 2013 Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete Medborgarhuset i Eslöv den 26 september 2013 Polissamordningen: Från en splittrad till en samlad svensk Polis En naturlig fortsättning på arbetet som redan

Läs mer

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet - en halvtidsavstämning av hur stadsdelarna når upp till målen i Stockholms stads program för kvinnofridmot våld i nära relationer Alla Kvinnors

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:3250 av Beatrice Ask m.fl. (M) med anledning av skr. 2015/16:27 Riksrevisionens rapport om återfall i brott

Motion till riksdagen 2015/16:3250 av Beatrice Ask m.fl. (M) med anledning av skr. 2015/16:27 Riksrevisionens rapport om återfall i brott Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3250 av Beatrice Ask m.fl. (M) med anledning av skr. 2015/16:27 Riksrevisionens rapport om återfall i brott Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer

Läs mer

Svar på motion om kameraövervakning i brottsutsatta bostadsområden

Svar på motion om kameraövervakning i brottsutsatta bostadsområden Kommunstyrelsen 2016-07-07 Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2016:119 Sara Molander 016-710 25 16 1 (3) Kommunstyrelsen Svar på motion om kameraövervakning i brottsutsatta bostadsområden

Läs mer

PROGRAM FÖR DET BROTTS- OCH DROGFÖREBYGGANDE RÅDET (Brå) Antaget av Socialnämnden

PROGRAM FÖR DET BROTTS- OCH DROGFÖREBYGGANDE RÅDET (Brå) Antaget av Socialnämnden PROGRAM FÖR DET BROTTS- OCH DROGFÖREBYGGANDE RÅDET (Brå) Antaget av Socialnämnden 2008-11-27 MÅLSÄTTNING Brotts- och drogförebyggande rådet (Brå) i Kristianstad skall verka för att: Öka tryggheten i kommunen

Läs mer