Sessionssalen, Hultsfred kl Mattias Wärnsberg

Transkript

1 Sammanträdesprotokoll 1 (24) Plats och tid Sessionssalen, Hultsfred kl Beslutande Lars Rosander, C Åke Nilsson, KD , 150 Mats Fransson, C Mattias Wärnsberg, S Carola Nilsson, S Övriga deltagande Lars-Erik Rönnlund, kommunchef Mats Stenström 137 Britt Olsson, sekreterare Jonas T Sandelius 139 Helena Grybäck Svensson 142 Stefan Wittlock 150 Bengt Falke 150 Mattias Wärnsberg Utses att justera Underskrifter Paragrafer Sekreterare Ordförande Justerande. Britt Olsson. Lars Rosander. Mattias Wärnsberg Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Kommunstyrelsens arbetsutskott Datum för anslags uppsättande Datum för anslags nedtagande Förvaringsplats av protokollet Kommunkansliet Underskrift. Britt Olsson

2 Sammanträdesprotokoll 2 (24) Kommunstyrelsen KSAU 137/2011 Dnr 2011/ Tydligt medlemsansvar - Kommuninvest Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige besluta att med Kommuninvest ekonomisk förening och medlemmarna i föreningen samt Kommuninvest i Sverige AB ingå nytt regressavtal, att regressavtalet ska ersätta nuvarande regressavtal, benämnt Avtal, daterat med början den 7 maj 1993, att med Kommuninvest i Sverige AB ingå avtal gällande Hultsfreds kommuns ansvar för Kommuninvest i Sverige AB:s motpartsexponeringar avseende derivat, att bemyndiga kommunstyrelsens ordförande Lars Rosander och ekonomichef Mats Stenström i förening att underteckna ovan angivna avtal för kommunens räkning. Bakgrund Medlemmarna i Kommuninvest ekonomisk förening beslutade vid stämman 2011 att medlemmarna ska ingå dels ett förtydligat regressavtal som ersätter nuvarande regressavtal, dels ett garantiavtal om medlemmarnas ansvar för Kommuninvests motpartsexponeringar avseende derivat. Hultsfreds kommun blev medlem i Kommuninvest ekonomisk förening år Kommuninvest skapades utifrån grundidén att tillsammans får svenska kommuner och landsting bättre villkor för sina investeringar än vad de får var och en för sig. Idag har föreningen 262 medlemmar.

3 Sammanträdesprotokoll 3 (24) Kommuninvests förmåga att bistå medlemmarna med stabil och kostnadseffektiv finansiering baseras på dess mycket höga kreditvärdighet. Avgörande för finansmarknadens förtroende för Kommuninvest är den solidariska borgen som krävs för ett medlemskap i Kommuninvest. Borgensåtagandet innebär att medlemmarna har ett solidariskt ansvar för Kommuninvests samtliga förpliktelser. Sedan verksamheten startade har sättet att arbeta med finansiering ändrats på många olika sätt. Omvärlden ser annorlunda ut. Medlemmarnas krav på finansiering har förändrats. De har önskemål om snabb lånehantering samtidigt som inga bindande låneåtaganden lämnas i förväg. För Kommuninvests del ställer detta krav på en högre betalningsberedskap. Vidare använder Kommuninvest idag olika typer av försäkringsinstrument, så kallade derivat, för att minska riskerna i upplånings- och utlåningsverksamheten samt likviditetsförvaltningen. Därutöver har medlemmarna i ägardirektiven angivit att Kommuninvest vid alla tillfällen ska ha en tillfredsställande likviditet. Krav på likviditet föreligger även från myndigheter och kreditvärderingsföretag. Genom de förändringar som har skett i verksamheten och de krav som i övrigt ställs, behöver medlemmarna ingå de två nya avtalen. Därigenom tillförsäkras att medlemmarnas ansvar för Kommuninvests åtaganden blir tydligt även i framtiden. Ändringarna innebär inte något utökat medlemsansvar, då den solidariska borgen, som redan idag innebär ett totalansvar för verksamheten, inte ändras. Kommuninvest gör den bedömningen att genom de två nya avtalen ska någon ytterligare ändring av de avtal som rör medlemsansvaret inte behöva göras inom överskådlig tid. Föreningsstämmans beslut att ingå de två avtalen har föregåtts av utredningar och diskussioner i föreningsstyrelsen samt har presenterats vid de 22 medlemssamrådsmöten som hållits under våren 2011.

4 Sammanträdesprotokoll 4 (24) Ett förtydligat regressavtal Detta avtal ersätter nuvarande regressavtal och reglerar det inbördes ansvaret mellan medlemmarna om Kommuninvests fordringsägare skulle framställa anspråk gentemot någon medlem med hänvisning till det solidariska borgensåtagandet. Vidare reglerar regressavtalet den närmare proceduren om ett krav på betalning skulle framställas gentemot en medlem. Ansvaret i regressavtalet för förfinansieringen (den del av upplåningen som ännu ej är utlånad) är gemensamt för alla medlemmar. Ansvaret står i relation till medlemmens andel av föreningens totala insatskapital. När det gäller den del av upplåningen som använts för utlåningen är enbart de medlemmar som lånar ansvariga. Detta ansvar sker i förhållande till medlemmens andel av Kommuninvests totala utlåning. Ett nytt garantiavtal beträffande ansvar gällande motpartsexponeringar i derivat För att minska valuta- och ränteriskerna i verksamheten använder Kommuninvest sig av derivat ett slags försäkringsinstrument. De vanligaste derivaten är swappar, optioner och terminer. Beroende på räntans eller valutans utveckling kommer Kommuninvest att ha en skuld eller en fordran på sin motpart. Garantiavtalet omfattar den fordran som Kommuninvest har på sin motpart, medan den solidariska borgensförbindelsen reglerar Kommuninvests skuld till motparten. Motpartsrisken avser risken att motparten i en transaktion inte kan fullgöra sina åtaganden. Om inte motparten klarar av sina åtaganden kan Kommuninvest begära att medlemmarna fullgör sitt betalningsansvar enligt garantiavtalet. I likhet med det grundläggande solidariska borgensåtagandet är ansvaret för motpartsexponeringar genom derivatkontrakt gemensamt för alla medlemmar när det gäller förfinansieringen (derivat kopplade till den del av upplåningen som ännu ej är utlånad). Ansvaret utgörs av medlemmens andel av föreningens totala insatskapital. När det gäller de derivat som är kopplade till utlåningen är enbart de medlemmar som lånar ansvariga. Detta ansvar sker i förhållande till medlemmens andel av Kommuninvests totala utlåning. Medlemmarnas ansvar för motpartsexponeringar gällande derivat regleras idag i Kommuninvests utlåningsreverser och kommer därför att utmönstras

5 Sammanträdesprotokoll 5 (24) ur dessa så snart det nya garantiavtalet blir gällande. Kommuninvests skyddssystem Kommuninvest arbetar hela tiden aktivt för att förebygga finansiella förluster. Som kreditinstitut ska Kommuninvest alltid bedriva verksamheten inom ramen för de krav som samhället uppställt i den finansiella lagstiftningen och genom Finansinspektionens normering. Medlemmarna har i ägardirektiv fastslagit den grundläggande synen på risk. Kommuninvest får inte driva sådana verksamheter som innebär att risknivån överstiger vad som hade varit tillåtet risktagande för en kommun eller ett landsting enligt kommunallagen. Riskerna i verksamheten ska minimeras och den totala risknivån får inte äventyra Kommuninvests finansiella situation. Den grundläggande principen för Kommuninvests riskhantering är att villkoren för upplåning och utlåning ur ett riskperspektiv ska vara likvärdiga. Syftet är att minimera eller eliminera de risker som uppstår i verksamheten. Kommuninvests regler och processer har utformats för att säkerställa en systematisk och trygg riskhantering. Bolagsstyrelsen har det övergripande ansvaret för riskexponering och hantering av risker samt beslutar om bolagets övergripande riskpolicy och instruktioner för finansverksamheten. Kommuninvest ställer höga krav på motparterna. Placeringar av ännu inte utlånat kapital sker i första hand i värdepapper utfärdade av stater, statligt garanterade finansiella institutioner med hög kreditvärdighet, banker med hög kreditvärdighet eller i form av säkerställda obligationer. Motpartsriskerna vid användning av derivat begränsas genom att kontrakt ingås med motparter med hög kreditvärdighet. Motpartens kreditbetyg är avgörande för vad Kommuninvest är beredd att acceptera när det gäller derivatens löptid, struktur och tillåten riskexponering. För att begränsa risker och exponeringar som uppkommer på grund av värdeförändringar i derivat, ingår Kommuninvest säkerhetsavtal med motparterna. Dessa ger Kommuninvest en rätt att under vissa förutsättningar kräva, men också en skyldighet att ställa, säkerheter. Kommuninvests kapitalbas uppgick den 31 december 2010 till cirka 944 miljoner kr. Det utgör den primära ekonomiska bufferten om något negativt händer. Under november 2010 har Kommuninvest stärkt kapitalbasen med

6 Sammanträdesprotokoll 6 (24) 1 miljard kr genom ett förlagslån från medlemmarna. Syftet med en större kapitalbas är att öka förmågan att hantera allvarliga störningar. Medlemmarna har i ägardirektiv angivit att den utökade kapitalbas som blir följden av det eviga förlagslånet, inte får användas för att öka Kommuninvests totala risknivå. De tillgångar som ingår i Kommuninvests verksamhet påverkar medlemsansvaret. Tillgångarna utgörs primärt av utlånade medel samt placeringar av likviditeten. I en situation där medlemsansvaret skulle bli aktuellt, kan Kommuninvest sälja tillgångarna och använda deras värde för att återbetala genomförd upplåning. Därigenom minskas det totala medlemsansvaret. Övrigt Samtliga medlemmar i Kommuninvest behöver ingå de två nya avtalen. Dessa utgör en förutsättning för medlemskap i Kommuninvest och bygger på de skyldigheter en medlem har gentemot föreningen och övriga medlemmar. Vidare utgör ett ingående av de nya avtalen en förutsättning för att kunna låna pengar från Kommuninvest.

7 Sammanträdesprotokoll 7 (24) Kommunstyrelsen KSAU 138/2011 Dnr 2011/ Ansvarsfrihet för Regionförbundet i Kalmar län Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att för sin del bevilja ansvarsfrihet för Regionförbundet i Kalmar län och de förtroendevalda för år Regionförbundet i Kalmar län ombildades fr o m 2003 till samverkansorgan (kommunförbund) enligt lagen 2002:34 om samverkansorgan i länen. I samband därmed ändrades förbundsordningen, bl a avseende beslutsorgan. I stället för fullmäktige finns numera enbart en förbundsstyrelse (direktion enligt KL 3 kap, 23 ) som beslutande församling. Det innebär att ansvarsfrihet beviljas av medlemmarna (kommunerna och landstinget). Regionförbundet i Kalmar län anhåller om att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för år 2010 och hänvisar till översänt bokslut och revisionsberättelse.

8 Sammanträdesprotokoll 8 (24) Stadsarkitekten KSAU 139/2011 Dnr 2010/ Motion från centerpartiet om attraktivt boende i Hultsfreds kommun Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet ger stadsarkitekten klartecken att arbeta vidare utifrån dagens diskussioner i arbetet med framtagande av visualiseringsunderlaget. Fullmäktigeledamoten Per-Inge Pettersson, C, har lämnat in en motion till fullmäktige om attraktivt boende i Hultsfreds kommun. Motionären föreslår bland annat att det kommunägda godsmagasinet i Hultsfreds centrum ska rivas samt att de boendes synpunkter ska hämta in om hur kommunen som markägare ska öka trivseln och göra bostadsområdena mera attraktiva. Motionen remitterades till tekniska kontoret för yttrande enligt beslut i kommunstyrelsens arbetsutskott 228/ Stadsarkitekt Jonas T Sandelius informerar om det pågående arbetet med att ta fram ett visualiseringsunderlag för området Strandlyckan vid sjön Hulingen i Hultsfred. Då godsmagasinet ligger granne med området finns även motionen med i arbetet för underlaget. Beredning Kommunfullmäktige 4210 Kommunstyrelsens arbetsutskott 228/10

9 Sammanträdesprotokoll 9 (24) KSAU 140/2011 Dnr 2011/ Besök av representanter från North West District Council, Botswana Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet tackar för besöket. Representanter från North West District Council i Botswana besöker oss under en vecka. Tidigare har representanter från Hultsfreds kommun och Emåförbundet besökt dem en vecka och nu är det deras tur att se vår bygd och hur vår kommun är organiserad. Ett Letter of Intent upprättades vid besöket i mars 2011 med tre punkter för samarbete.

10 Sammanträdesprotokoll 10 (24) Östra Smålands Kommunalteknikförbund KSAU 141/2011 Dnr 2011/ Överenskommelse om fastighetsreglering avseende del av Hultsfred Målilla 3:24 och del av Hultsfred Målilla 1:38 Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet beslutar godkänna överenskommelse om fastighetsreglering för del av Hultsfred Målilla 3:24 och Hultsfred Målilla 1:38. Ett förslag till markbyte har tagits fram där ett markområde från Målilla 3:24 förs över till Målilla 1:38. Från Målilla 1:38 överförs motsvarande areal till Målilla 3:24. Ingen köpeskilling ska erläggas. Hultsfreds kommun är markägare till Hultsfred Målilla 3:24. Beredning Östra Smålands Kommunalteknikförbund 72/11

11 Sammanträdesprotokoll 11 (24) KSAU 142/2011 Dnr 2011/ Beslut om indragning från allmänt statligt underhåll av väg 23/47 genom Målilla kyrkby, Hultsfreds kommun, Kalmar län Arbetsutskottets beslut Informationen är mottagen Trafikverket har översänt beslut där Trafikverket med stöd av 25 väglagen (1971:948) beslutat om indragning från allmänt underhåll av väg 23/47 genom Målilla kyrkby, från Målilla kyrka till korsningen med väg 23. Vägdelen dras in när den nya delen av väg 23/47 (Förbifart Målilla) har öppnats för trafik.

12 Sammanträdesprotokoll 12 (24) Kommunstyrelsen KSAU 143/2011 Dnr 2011/ Marknadsföringsbidrag till dokumentärfilm om Hutlsfredsfestivalen Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att ge ett marknadsföringsbidrag till dokumentären om Hultsfredsfestivalen med kronor. Bidraget föreslås belasta kommunstyrelsens anslag för oförutsedda behov. Arbetet med en dokumentärfilm om Hultsfredsfestivalens grundande, framgång och nedgång har påbörjats. Producent är Anders Nyberg, som har bevakat och följt utvecklingen av festivalen som journalist och besökare under många år. Anders är född och uppvuxen i Hultsfred och har erfarenhet från flera producentuppdrag för Sveriges Radio och Sveriges Television. Dokumentären kommer att ge en historisk tillbakablick på Hultsfredsfestivalens 25 år genom intervjuer med bland andra Putte Svensson, Per Alexandersson och Håkan Waxegård samt med musikjournalister, artister och festivalbesökare. Dokumentären vill förmedla den känsla som tiotusentals besökare känner under en festivalvecka i Hultsfred. Filmen kommer också att visa vad Hultsfredsfestivalen har betytt för den svenska musikhistorien, för besökarna och för Hultsfreds kommun. Reaktor Sydost har tidigt beviljat ett stöd på kronor och Sveriges Television, Konstnärsnämnden, Sv Filminstitutet m fl har visat intresse att medverka till att dokumentären kan finansieras och genomföras. En dokumentärfilm om Hultsfredsfestivalen kommer med största säkerhet att få stor exponering och ha ett stort marknadsföringsvärde, vilket är helt i linje med kommunens sponsringspolicy. Filmen kommer att mötas av stort intresse från alla som en gång besökt Hultsfred och festivalen men framförallt från alla som planerar att besöka Hultsfred sommaren 2011 och vara med om när festivalen drar igång igen, vilket i allra högsta grad bör aktualisera en film om Hultsfredsfestivalen.

13 Sammanträdesprotokoll 13 (24) Kommunstyrelsen KSAU 144/2011 Dnr 2011/ Virserumsdagarna ansöker om bidrag på kronor för genomförandet av dagarna 2011 Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige bevilja ett kommunalt med kronor till Virserumsdagarna 2011 och finansiering föreslås liksom tidigare år ske ur kommunfullmäktiges anslag för oförutsedda behov. Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet beslutar att påminna om den uppföljning som kom upp i samband med ansökan 2010 ksau 139/ om bl a utvärdering, framtidsplaner och mer publikt arrangemang 2011 samt att ansökan kan komma in tidigare kommande år. Virserumsdagarna är en ideell kulturförening som i samband med Virserums Musikdagar anordnar informations- och debattforum på temat Kultur & Hälsa. Musiken står i centrum och går som en röd tråd tack vare att Gunilla von Bahr, f.d. rektor Kungliga Musikhögskolan, är en av förgrundsfigurerna tillsammans med Gunnar Bjursell, professor och chef för tvärvetenskapligt Centrum för Kultur och Hälsa vid Göteborgs universitet. Virserumsdagarna, som arrangeras för åttonde gången, har utvecklats med olika seminarier och sommarakademi blir det fortsättning på Musik & Hälsakurs, 5 hp, i samarbete med Kungliga Musikhögskolan. Virserumsdagarna har de senaste åren fått ett kommunalt bidrag med kronor. Som motprestation har hittills två seminariedagar om sambandet kultur och hälsa arrangerats för kommunens olika personalgrupper. Den senaste seminariedagen riktade sig i första hand till personal inom äldreomsorgen med redovisning av flera forskningsprojekt som visar att kulturell stimulans främjar hälsan och behovet av vård minskar eller kan flyttas framåt. Virserumsdagarnas vision är att bli för kulturen vad Almedalsveckan är för politiken och förutsättningarna finns med tanke på den kompetens som man har i nätverket runt dessa dagar. Ett annat mål är, att tillsammans med universitet, högskolor och studieförbund skapa nya möjligheter för utbildning, företag och framtida arbetsplatser.

14 Sammanträdesprotokoll 14 (24) Barn- och utbildningsnämnden Bibliotekschef Kultur- och fritidschef KSAU 145/2011 Dnr 2009/ Bibliotekets organisatoriska tillhörighet Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet beslutar att ärendet kan avslutas i och med att barn- och utbildningsnämnden beslutat att inte gå vidare med förändring av bibliotekets organisatoriska tillhörighet. Barn- och utbildningsnämnden har 41/ beslutat att inte gå vidare med en förändring av bibliotekets organisatoriska tillhörighet.samt att avsluta ärendet. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 497/ att ge uppdrag till barn- och utbildningschef Anders Jansson, bibliotekschef Yvonne Åremalm, kultur- och fritidschef Christina Brandt och kommunchef Lars- Erik Rönnlund att återkomma med förslag på organisatorisk tillhörighet för biblioteket. Beredning Barn- och utbildningsnämnden 82/09, 41/11 Kommunstyrelsens arbetsutskott 497/09

15 Sammanträdesprotokoll 15 (24) Utvecklingskontoret KSAU 146/2011 Dnr 2011/ Medfinansiering av projekt Talangcoaching Pilotprojekt 1 år Arbetsutskottets beslut Arbetutskottet beslutar att kronor ska anslås ur näringslivskontot för medfinansiering av projekt Talangcoaching. Arbetsutskottet beslutade 114/ att vara med som medfinansiär i projekt Talangcoaching Pilotprojekt 1 år. Kommunchef Lars-Erik Rönnlund fick i uppdrag att återkomma med förslag till finansiering. Tillväxtvetket kommer att bevilja medel till projektet så snart medfinansieringsintygen är klara. Denna består av en kontantinsats på kronor. Projektet samordnas genom Kalmar Läns Musikstiftelse. Beredning Kommunstyrelsens arbetsutskott 114/2011

16 Sammanträdesprotokoll 16 (24) Personalkontoret KSAU 147/2011 Dnr 2011/ Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor m m - HÖK 11 - med OFRs förbundsområde Hälso- och sjukvård Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet beslutar, i egenskap av personalorgan, att anta bestämmelserna enligt Huvudöverenskommelse HÖK 11 samt att efter framtställan från respektive riksorganisation teckna lokalt kollektivavtal LOK 11 i enlighet med centrala förhandlingsprotokollet. Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta träffade 5 april 2011 en Huvudöverenskommelse, HÖK 11, med OFRs förbundsområde Hälso- och sjukvård. I förbundsområdet ingår Vårdförbundet och Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund (LSR). Beslut om överenskommelsen har fattats av motparternas behöriga organ och godkänts av SKL:s förhandlingsdelegation 5 april Det formella beslutet om HÖK 11 fattades av SKL:s styrelse 29 april 2011.

17 Sammanträdesprotokoll 17 (24) Kommunstyrelsen KSAU 148/2011 Dnr 2011/ Skolskjutsreglemente för Hultsfreds kommun Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att godkänna förslag till skolskjutsreglemente. Samtidigt föreslås att tidigare reglemente upphör att gälla. Skolskjutsverksamhet i Hultsfreds kommun I. RIKTLINJER Utdrag ur Skollagen 2010: kap 32 Skolskjuts i hemkommunen Elever i grundskolan med offentlig huvudman har rätt till kostnadsfri skolskjuts från en plats i anslutning till elevens hem till den plats där utbildningen bedrivs och tillbaka, om sådan skjuts behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens funktionsnedsättning eller annan särskild omständighet. Denna rätt gäller dock inte elever som väljer att gå i annan skolenhet än den som kommunen annars skulle ha placerat dem eller som går i en annan kommuns grundskola med stöd av I de fall då det kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter ska kommunen även anordna skolskjuts i dessa fall. Åtagande Utvecklingskontoret, som sorterar under kommunstyrelsen, fattar beslut om att inrätta skolskjutsar för elever i förskoleklass och grundskola. Som riktlinjer gäller Skollagen 2010:800, Skolskjutsförordningen 1970:340, Trafiksäkerhetsverkets föreskrifter TSVVFS 1988:17 samt nedan angivna lokala bestämmelser. Rätt till skolskjuts Skolskjuts är en rättighet från och med och kommunens beslut kan överklagas till förvaltningsrätten. För rätt till skolskjuts gäller som regel följande vägavstånd mellan hemmet (folkbokföringsadressen) och hänvisningsskolan: 3 km för elev i förskoleklass och årskurs km för elev i årskurs 4-9

18 Sammanträdesprotokoll 18 (24) Turer och tider Målsättningen är att organisera skjutsarna så att det blir max tre dagliga hemturer per skolort. Den sista turen samordnas med Albäcksskolans tider. Längsta väntetid för en elev är 45 minuter. Turerna ska i görligaste mån läggas så att oskälig res- och väntetid undviks. Undantag Avsteg från avståndsreglerna och beslut om undantag av principiell natur beslutas av barn- och utbildningsnämnden. Eventuell begäran ska vara skriftlig. Elev med skolbarnomsorg har inte rätt till skolskjuts de dagar de enligt sitt schema har omsorg. Specialfall Skolskjuts kan beviljas på grund av särskilda skäl. Beslutsunderlag ska finnas hos den som tar besluten. Information om att beslut är taget skickas till skolskjutshandläggaren. Växelvis boende Skolskjuts kan beviljas vid växelvis boende inom ovan nämnda avstånd och kommunens geografiska gränser. Skyldighet att pröva behov av skolskjuts från båda adresserna gäller i princip endast när barnet bor lika mycket hos vardera föräldern. Vilket ska intygas av båda vårdnadshavarna. Färdsätt a) Allmän linjetrafik skall utnyttjas där så kan ske. b) I övriga fall anordnas särskild skolskjuts för elevens resa. Vårdnadshavaren ansvarar för att eleven kommer till och från på- och avstigningsplatsen på ett betryggande sätt. Skolskjutssamverkan Kommunen kan ibland vara skyldig att anordna skolskjuts för elever som går i fristående skolor. Detta gäller dock bara om skolskjutsen kan organiseras på ett sådant sätt, att det inte medför organisatoriska eller ekonomiska svårigheter jämfört med vilka åtagande kommunen skulle ha haft om eleven skulle gå i den skola som kommunen hänvisar till. Elever har rätt att åka med i ordinarie upphandlad trafik under förutsättning att det finns plats, alternativt kan eleven få ett busskort till kollektivtrafiken. Elever med kortvarig funktionsnedsättning eller olycksfall Har nedsättningen framkommit genom olycka på såväl skoltid som fritid ska resan tas genom kommunens olycksfallsförsäkring. Kontakten med försäkringsbolaget tas av vårdnadshavare. Försäkringsbolaget kräver intyg från läkare att eleven är i behov av skolskjuts.

19 Sammanträdesprotokoll 19 (24) Självskjuts Självskjuts kan tillåtas efter överenskommelse med skolskjutsansvarig. Detta under förutsättning att ordinarie skjuts inte kan anordnas och att det inte fördyrar resan. Ersättning utgår med belopp per kilometer enligt Skatteverkets skattefria ersättning eller annan överenskommen summa. Borttappat busskort Den elev som tappar bort sitt busskort ska kontakta skolans expedition/mentorn. KLT s blankett Förändring avseende terminskort används för att spärra det borttappade kortet och beställa ett nytt. Glömt busskort Den elev som glömmer busskortet hemma får åka med på morgonen och vänder sig under dagen till expeditionen/mentorn för att få ett tillfälligt KLT-kort. Kontakt med hemmen Allmänna frågor om rutiner och tider för skolskjuts ställs i första hand till skolskjutshandläggaren eller rektor. Om skolskjutsberättigad elev inte utnyttjar sin skjuts ska förälder meddela skolskjutshandläggaren, som meddelar entreprenören. Avbeställning får inte göras av elev. Skolskjutshandläggaren eller rektor ska å sin sida meddela hemmen om någon förändring sker i skolskjutsrutinerna. Fordon och trafiksäkerhet Entreprenören ansvarar till fullo för att de regler och föreskrifter som gäller för personbefordran följs och att de fordon som används är utrustade och godkända i enlighet med gällande bestämmelser om trafiksäkerhet. Utvecklingskontoret skall vid upphandling av skolskjutsar välja de alternativ, som kan erbjuda de, ur trafiksäkerhetssynpunkt, mest tilltalande lösningarna, t.ex. bältesutrustade bussar. Ordningsregler Vid av- och påstigning samt under transport gäller entreprenörens anvisningar. II. ORGANISATION 1. Utvecklingskontoret bär det yttersta ansvaret för skolskjutsverksamheten och beslutar om riktlinjer för denna samt handlägger frågor i enlighet därmed. 2. Utvecklingskontoret är ansvarigt för anbuds- och upphandlingsförfarandet.

20 Sammanträdesprotokoll 20 (24) 3. Skolskjutshandläggaren ansvarar för att skolskjutsverksamheten fungerar och samordnas i kommunen, i enlighet med upprättade bestämmelser och riktlinjer. Skolskjutshandläggaren ska dessutom - vara kontaktman gentemot barn- och utbildningsnämnden, myndigheter och entreprenörer - bevaka kostnadsfrågor och biträda i budgetarbetet rörande skolskjutsar samt lämna underlag för fakturering - fortlöpande följa skolskjutsverksamheten och se till att gällande regler och föreskrifter följs samt att till barn- och utbildningsnämnden minst en gång per termin rapportera om hur verksamheten fungerar, ev. föreslå förändringar och i övrigt samråda med barn- och utbildningsnämnden - tillsammans med KLT bevaka trafiksäkerheten - svara för allmän information i skolskjutsfrågor samt biträda rektor i information till elever och föräldrar - alltid informera barn- och utbildningsnämnden om de beslut i skolskjutsfrågor som ryms inom regelverket med fastställda avstånd etc. 5. Utvecklingskontoret handlägger de centrala administrativa uppgifterna för budgetering, fakturering mm. Rektor Rektor ska, årligen och enligt överenskommen tidsplan, ge skolskjutshandläggaren underlag för kommande läsårs skolskjutsar i skolområdet. Detta gäller - ramtider, - klass- eller årskursindelning, - elever med behov av skolskjuts p.g.a särskilda skäl. Rektor ansvarar för allmän information till elever och föräldrar och sköter kontakten med skolskjutshandläggaren. Beredning Barn- och utbildningsnämnden 45/11

21 Sammanträdesprotokoll 21 (24) KSAU 149/2011 Nya företag i kommunen Arbetsutskottets beslut Informationen är mottagen. Följande nya företag har registrerats i kommunen: Börjesson, Kim Hultsfred Verksamhet: Skogsförvaltning Constructio Byggkonsult AB Flygplatsen, Hultsfred Verksamhet: Okänd HC Elektriska AB Hultsfred Verksamhet: Elinstallationer Hjalmarsson, Jonas (Web111) Hultsfred Verksamhet: Dataprogrammering Jönsson, Sebastian Dominique Lönneberga Verksamhet: Inkassoföretags och kreditupplysningsföretags verksamhet Karlsson, Gunnar Henrik Marcus Målilla Verksamhet: Allmän service och reparation av motorfordon utom motorcyklar Lisedal, Erica Lönneberga Verksamhet: Övriga konsumenttjänster M N Lågprishandel AB (Nya Metropol) Hultsfred Verksamhet: Restaurangverksamhet

22 Sammanträdesprotokoll 22 (24) Pilåsa Fastigheter AB Mörlunda Verksamhet: Måleriarbeten Pleijert, Kristin Rut Sophie Mörlunda Verksamhet: Turist- och bokningsservice Steinvall Svensson, Alexander Virserum Verksamhet: Produktion av film, video och TV-program Torstensson, Magnus Virserum Verksamhet: Vägtransport, godstrafik Törnered, Ann-Charlotte Lönneberga Verksamhet: Skogsförvaltning

23 Sammanträdesprotokoll 23 (24) KSAU 150/2011 Digital infrastruktur Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet tackar för informationen och frågan kommer att lyftas längre fram i höst IT-chef Stefan Wittlock och IT-strateg Bengt Falke från Regionförbundet i Kalmar län informerar om bredband och Kalmar län samt hur vi ligger till i förhållande i hela landet vad gäller hastigheter på bredband. Regionförbundet har tagit upp frågan och nu sker information till länets kommuner.

24 Sammanträdesprotokoll 24 (24) KSAU 151/2011 Anmälningsärenden 1. Kallelse till kongress Sveriges Kommuner och Landsting 8-10 november 2011 för kännedom 2. Beslut från polisen om ordningsvakter i centrum under Hultsfredsfestival 3. Tillstånd för övervakningskamera Systembolaget i Hultsfreds kommun 4. Cirkulär från Sveriges Kommuner och Landsting: 11:19 Överenskommelse om ändringar i Allmänna bestämmelser (AB) samt 11:21 Budgetförutsättningar för åren Inbjudan konferens i Kalmar om Kalmar län och regionfrågan 6. Inbjudan till information om Regionförbundet 8 juni. 7. Inbjudan till invigning av Västerviks nya kommunhus 28 maj.