Fördjupad dokumentation av statistiken

Transkript

1 Jordbruksverket FÖRDJUPAD DOKUMENTATION AV STATISTIKEN 1(15) Fördjupad dokumentation av statistiken Jordbruksmarkens användning 2009 Preliminär statistik Referensperiod: 2009 Produktkod(er): JO 10 SM 0902 Senast uppdaterad: Innehåll 1. KORT OM DOKUMENTATION OCH UNDERSÖKNING Inledning Undersökningens syfte Undersökningens flöde ANVÄNDARE OCH ANVÄNDARBEHOV Nationell användning Internationell användning UPPGIFTSINSAMLING Population och ram Urvalsförfarande Mätinstrument Insamlingsförfarande Åtgärder för förenklad uppgiftslämnande STATISTISK BEARBETNING OCH REDOVISNING Skattningar, modeller, beräkningar Redovisning Kvaliteten i redovisade data UTVÄRDERING OCH UPPFÖLJNING Ifylld utvärderingsmall Plan för analysrapporter DOKUMENTATION AV OBSERVATIONSREGISTER FÖR ARKIVERING LÄNKAR TILL YTTERLIGARE DOKUMENTATION... 15

2 Jordbruksverket FÖRDJUPAD DOKUMENTATION AV STATISTIKEN 2(15) 1. Kort om dokumentation och undersökning 1.1 Inledning Beskrivning av statistiken, som åtföljer varje Statistiskt Meddelande (SM), ger en kortare beskrivning av undersökningens syfte samt hur undersökningen gått till. Beskrivning av statistiken finns på Jordbruksverkets hemsida, på samma plats som det vanliga Statistiska Meddelandet. Det är rekommenderat att först läsa igenom beskrivning av statistiken, för att se om den informationen täcker läsarens behov. Om behov sedan finns, läser man denna rapport, som ger en mer detaljerad information om undersökningen för de personer som har ett sådant behov. 1.2 Undersökningens syfte Sedan många år tillbaka genomförs statistiska undersökningar för att redovisa jordbrukets struktur. Som en del i detta görs detta SM för att belysa hur Sveriges jordbruksmark fördelas mellan olika grödor och antalet företag som odlar dessa grödor. Från 2000 används uppgifter från Jordbruksverkets administrativa register (ARARAT) avseende arealbaserade stöd. Att det kommer ett preliminärt SM som presenterar detta beror på att efterfrågan av statistiken är stor och det är för långt fram som det slutliga SM:et släpps i relation till värdet av aktualiteten. 1.3 Undersökningens flöde Så här ser flödet ut för Jordbruksmarkens användning: 1. Ca 14 dagar innan publiceringsdatum så hämtar vi in alla regionsförändringar som skett från årskiftet fram till nu Detta hämtas på SCB s hemsida. Vi använder två SAS-skript för att ta fram grunddatat ur ARARAT. ARARAT innehåller bland annat information om alla stödansökningar (SAM). Skript 1 som innehåller regionskoder från LBR måste uppdateras med dessa regionsförändringar. I Skript 2 måste alla årtal och tillkomna eller borttagna grödkoder uppdateras samt även här måste regionkoderna uppdateras med dessa förändringar man gör i skript 1. Därefter körs skriptet mot ARARAT och en arealtabell2009 skapas med information om odlade arealer för alla grödor enligt dessa stödansökningar. 2. Uppdatera ecelfilen grödkoder2009 med alla förändringar vad gäller nytillkomna eller bortagna grödkoder. Denna fil används för att snabbt kunna få en överblick vilka grödkoder som ingår i te betesmark eller spannmål.

3 Jordbruksverket FÖRDJUPAD DOKUMENTATION AV STATISTIKEN 3(15) 3. För att skapa en grundfil som innehåller all information vi behöver knyter vi nu på alla olika regionala indelningar från skript 1. Detta görs med hjälp av ytterligare ett SASskript där även skript 1 änvänds. Samma skript sammanställer alla grödkoder till de variabler vi senare redovisar i SM:et på länsnivå, skördeområden samt produktionsområden och sparas ner i separata ecelfiler. Följande variabler redovisas: Variabler Höstvete Slåtter- och betesvall Andra vätslag Vårvete Frövall Träda Råg Matpotatis Outnyttjad åkermark Höstkorn Potatis för stärkelse Summa åkermark Vårkorn Sockerbetor Betesmark Havre Höstraps Slåtteräng Rågvete Vårraps Skogsbete Blandsäd Höstrybs Fäbodbete Summa spannmål Vårrybs Alvarbete Ärtor, åkerbönor Summa raps och rybs Outnyttjad betesmark Konservärtor Oljelin Summa betesmark och slåtteräng Bruna bönor Energiskog Grönfoder Trädgårdsväter Vilka grödkoder som omfattas av vilka variabler redovisas närmare i kap Det är nu dags att göra tabellerna för SM:et. Vi har en tabellmall i ecelformat där alla siffror kopieras in från SAS-körningarna. Det finns även en diagrammall i ecelformat där årets siffror kopieras in så att alla diagram uppdateras. 5. Ett Statistiskt Meddelande (SM) börjar skrivas runt den 20:e juni. Tabeller och diagram kopieras in från tabell- och diagrammallarna från ecel, tet som ska ingå i SM skrivs. SM korrekturläses sedan av några personer på enheten som går igenom tet, tabeller och diagram samt ger sina synpunkter på hur det ser ut. Om fel eller oklarheter upptäcks, rättas dessa till. 6. SM publiceras i slutet av juni på Jordbruksverkets och SCB s webbplats. SM publiceras både som ett webb-sm samt i en PDF-fil. En notifikation skickas ut till de personer som anmält att de vill veta när ny statistik från Jordbruksverket publiceras.

4 Jordbruksverket FÖRDJUPAD DOKUMENTATION AV STATISTIKEN 4(15) 2. Användare och användarbehov 2.1 Nationell användning I början av april ska alla stödansökningar ha kommit in till Jordbruksverket. Fram till mitten av juni får företagen ändra de uppgifter de lämnat in. Vid denna tidpunkt ungefär kan man med ganska stor precision ändå säga hur utfallet kommer att bli och därmed görs detta SM då det är för långt tid fram till de definitiva uppgifterna kommer ut. Dessa uppgifter används bland annat till Jordbruksverkets skördeprognos för uppskattning av totalskördarna. Jordbruksverket använder också uppgifterna för marknadsbedömningar, kalkyler, utredningar och andra prognoser. Resultatet av undersökningen presenteras i ett Statistiskt Meddelande (SM). SM publiceras på Jordbruksverkets och SCB s webbplats. För att ta få reda på vad användarna av statistiken har för uppfattning om den statistik som produceras, anordnar Jordbruksverket så kallade användarråd. Detta är sammankomster, där delar av användarna av statistiken bjuds in för att delge Jordbruksverket sina synpunkter på den statistik som produceras. Jordbruksverket har som mål att där det så är möjligt tillgodose användarnas behov. Jordbruksverket har som mål att anordna ett användarråd en gång om året. SCB s konsumenttjänst inom ämnena jordbruk och livsmedel har på uppdrag av Jordbruksverket fått i uppgift att dokumentera alla inkomna frågor till SCB från privatpersoner, studenter, journalister, andra myndigheter, organisationer och utländska frågeställare m.fl var första året denna konsumenttjänst genomfördes åt Jordbruksverket och från dokumentationen avseende 2008 kan vi se att 12 % av alla inkomna förfrågningar handlade om arealer och var en ökning gentemot Med dessa 12 % var frågorna om arealerna populärast tillsammans med frågor om skördar och husdjur. Under år 2008 hade Jordbruksverket XXX träffar på sin webbsida om Jordbruksmarkens användning. Detta motsvarar X % av alla träffar på Jordbruksverkets statistiksidor. 2.2 Internationell användning Inom EU används statistiken tillsammans med motsvarande statistik för övriga EU-länder som underlag för kalkyler, prognoser och utvärderingar.

5 Jordbruksverket FÖRDJUPAD DOKUMENTATION AV STATISTIKEN 5(15) 3. Uppgiftsinsamling 3.1 Population och ram Rampopulationen är all odlad areal i Sverige. Vi gör antagandet i denna undersökning att all odlad areal som är stödberättigad också är stödansökt. Vilket ger att vår målpopulation är samma sak som rampopulationen i denna totalundersökning. 3.2 Urvalsförfarande Inget urval görs då det är en totalundersökning av alla odlade arealer. 3.3 Mätinstrument Då detta är en registerbaserad undersökning används inget mätinstrument. Registret som används är databasen ARARAT där alla uppgifter om alla stödansökningar finns. 3.4 Insamlingsförfarande Ingen insamling sker förutom själva uttaget av datamaterial ur ARARAT som skedde den 11 juni 2009 med hjälp av SAS. 3.5 Åtgärder för förenklad uppgiftslämnande Ej aktuellt i och med registerbaserad undersökning.

6 Jordbruksverket FÖRDJUPAD DOKUMENTATION AV STATISTIKEN 6(15) 4 Statistisk bearbetning och redovisning 4.1 Skattningar, modeller, beräkningar Vi gör som antagande att alla som brukar sin jord och har stödrätt också ansöker om dessa stöd. Det finns 74 grödkoder 2009 samt två grödkoder med ospecificerad åker- resp betesmark (kod 110 & 120) som redovisas nedan. Grödkod Grödnamn ARARAT 1 Korn (höst) 2 Korn (vår) 3 Havre 4 Vete (höst) 5 Vete (vår) 7 Rågvete 8 Råg 9 Majs 10 Bovete 11 Spannmålsförsök 12 Blandsäd (stråsädesblandningar) 13 Blandsäd (baljvät/stråsädesblandning) 14 Kanariefrö 15 Hirs 16 Stråsäd till grönfoder 20 Raps (höst) 21 Raps (vår) 22 Rybs (höst) 23 Rybs (vår) 24 Solros 25 Oljevätförsök 26 Högerukaraps 27 Vitsenap 28 Oljerättika 30 Ärter (ej konservärter) 31 Konservärter 32 Åkerbönor 33 Sötlupiner 34 Proteingrödsstödsberättigande blandningar (baljväter/stråsäd) 35 Bruna bönor 36 Vicker 37 Kikärter 38 Sojabönor (oljevät) 39 Sojabönor (fodervät) 40 Oljelin 41 Spånadslin

7 Jordbruksverket FÖRDJUPAD DOKUMENTATION AV STATISTIKEN 7(15) 42 Hampa 44 Stärkelsepotatis utan kontrakt (t.e. utsädesodling) 45 Matpotatis 46 Kontrakterad stärkelsepotatis 47 Sockerbetor 48 Foderbetor 49 Ej godkänd slåtter- och betesvall på åker 50 Slåtter- och betesvall på åker 51 Slåtter- och betesvall på åker (inte stödberättigande i miljöersättning för vallodling) 57 Slåttervall på åker (kontrakt med vallfodertork) 58 Frövall (ettårig) 59 Frövall (flerårig) 52 Betesmark (ej åker) 53 Slåtteräng (ej åker) 54 Skogsbete 55 Fäbodbete som inte berättigar till gårdsstöd 56 Alvarbete (Öland, Gotland) 61 Fäbodbete som berättigar till gårdsstöd 17 Fågelåker 60 Träda 69 Mångfaldsträda 63 Rörflen (kontraktsbundet) 65 Sali 67 Poppel 68 Hybridasp 70 Jordgubbsodling 71 Övrig bärodling 72 Fruktodling 74 Grönsaksodling (köksväter) 78 Plantskolor med odling av permanenta grödor 79 Kryddväter och utsäde grönsaker 77 Skyddszon (i miljöersättning för skyddszon) 80 Grönfoder 81 Gröngödsling 85 Trädgårdsodling (ej köksväter) 86 Ej stödberättigande gröda (endast ekologiska produktionsformer) 87 Annan stödberättigande gröda (endast ekologiska produktionsformer) 110 Ospecificerad åker 120 Ospecificerad betesmark

8 Jordbruksverket FÖRDJUPAD DOKUMENTATION AV STATISTIKEN 8(15) Som nämns i kap 1.3 redovisar vi 33 variabler om vi bortser från de variabler som summerar ihop en grupp av variabler. Nedan visas vilka grödkoder som omfattas av vilka variabler: Variabelnamn Grödkod Höstvete 4 Vårvete 5 Råg 8 Höstkorn 1 Vårkorn 2 Havre 3 Rågvete 7 Blandsäd 12 Ärtor, åkerbönor 30, 32, 33, 36, 37 Konservärtor 31 Bruna bönor 35 Grönfoder 9, 13, 16, 34, 80 Slåtter- och betesvall 49, 50, 51, 57, 77, Frövall 58, 59 Matpotatis 45 Potatis för stärkelse 44, 46 Sockerbetor 47 Höstraps 20 Vårraps 21 Höstrybs 22 Vårrybs 23 Oljelin 40 Energiskog 63, 65, 67, 68 Trädgårdsväter 70, 71, 72, 74, 78, 79, 85 Andra vätslag 10, 11, 14, 15, 24, 25, 26, 27, 28, 38, 39, 41, 42, 48, 81, 86, 87 Träda 17, 60, 69 Outnyttjad åkermark Grödkod borttagen ur SAM-ansökan. År 2007 och bakåt redovisas bara. Betesmark 52 Slåtteräng 53 Skogsbete 54 Fäbodbete 55, 61 Alvarbete 56 Outnyttjad betesmark Grödkod borttagen ur SAM-ansökan. År 2007 och bakåt redovisas bara. I summa åkermark respektive summa betesmark finns grödkoderna 110 respektive 120 inkluderade.

9 Jordbruksverket FÖRDJUPAD DOKUMENTATION AV STATISTIKEN 9(15) 4.2 Redovisning Redovisningen har skett genom publicering av SM på Jordbruksverkets hemsida. SMet innehåller kommentarer, diagram och tabeller, fakta om statistiken samt en sammanfattning på engelska. SMet publicerades torsdagen den 25 juni Kvaliteten i redovisade data Kvaliteten på statistiken kan bero på en eller flera av följande felkällor: Täckningsfel (under- och övertäckning) Mätningsfel Processfel Bortfall Täckningsfel förekommer då målpopulationen och rampopulationen skiljer sig åt. Det finns två typer av täckningsfel, övertäckning och undertäckning. För denna undersökning som är en totalundersökning är ram- och målpopulation samma population. Övertäckning förekommer då en del areal som ingår i rampopulationen inte ska ingå där. Det kan vara te företag som av misstag lämnat arealuppgifter i stödansökan som är större än den verkliga arealen. Undertäcking förekommer när situationen är omvänd och man av misstag har fyllt i för små arealer i stödansökan jämfört med verkligheten samt om man ej söker stöd för de odlade arealer man har. Kvaliteten på ARARAT torde vara god då felaktigt uppgivna uppgifter ger ekonomiska sanktioner för det enskilda företaget vid kontroll. Uttaget ur registret till denna undersökning gjordes 11 juni och företagen hade till 15 juni på sig att göra ändringar på sina inskickade stödansökningar. Dessa eventuella ändringar samt ändringar till följd av alla de kontroller som görs kan bidra till att dessa preliminära siffror skiljer sig lite jämfört med de slutliga arealer som stöd-ansökningarnas senare utbetalningar baseras på. Viktigt att komma ihåg är också att detta SM s arealsiffror inte är helt jämförbara med vårt SM Jordbruksmarkens användning 2009 (Slutlig statistik) som publiceras våren 2010 och avser de definitiva arealerna för Detta beror på att i den definitiva arealstatistiken ingår endast arealer på de jordbruksföretag som ingår i lantbruksregistret, medan detta SM inkluderar alla ansökta arealer oberoende om företaget är med i lantbruksregistret eller ej. Mätningsfel betyder att felaktiga uppgifter lämnats på mätinstrumentet e enkät. Här är det en registerundersökning så det förekommer inte mätningsfel av denna art men liknande problematik diskuteras ovan under begreppet över- och undertäckning. Processfel bör inte har förekommit i samband med bearbetning av materialet. I de få fall fel har förkommit har dessa rättats till. Det slutliga resultatet bör således helt och hållet spegla de uppgifter som odlarna har lämnat till i sina stödansökningar. En kontroll görs med att göra ett direkt uttag med hjälp av ett annat uttagsverktyg (DAWA) och vi jämför de arealsiffror med de vi fått ut med hjälp av SAS för att ändå se så skriptet inte innehåller några fel som vi missat.

10 Jordbruksverket FÖRDJUPAD DOKUMENTATION AV STATISTIKEN 10(15) 5. Utvärdering och uppföljning 5.1 Ifylld utvärderingsmall Tillräcklig kvalitet i den officiella statistiken Förenklat uppgiftslämnande kriterie CoP indikator Fråga Beskrivning Ja Nej Delvis Ej aktuellt Kommentar Användarbehov A A3 10. A3 6.5/13.1/13.2/ A3 6.5/ a Används beteckningen "Sveriges officiella statistik eller symbolen för officiell statistik i rapporten där statistiken publiceras? (4 lagen om officiell statistik) Har statistiken publicerats så snart den är framställd? (3 SCB-FS 2002:16) Har statistiken publicerats i rätt tid enligt ursprunglig publiceringsplan? Om JA gå vidare till fråga 4 (6 SCB-FS 2002:16) Om tidpunkt för publicering ändrats, har publiceringsplanen uppdaterats? (6 SCB-FS 2002:16) Finns översättning till engelska i sådan utsträckning att engelsktalande användare kan bilda sig en uppfattning om statistikens huvudinnehåll? (1 SCB-FS 2002:16) Har följande översatts: A3 13b. Titel A3 13c Beteckning SOS A3 13d Tabellförteckning A3 13f Tabellrubrik A3 13g Sammanfattning

11 Jordbruksverket FÖRDJUPAD DOKUMENTATION AV STATISTIKEN 11(15) A3 13h List of terms A4 6.4/ A Har "Beskrivning av statistiken" upprättats och publicerats? (13 förordningen om officiell statistik samt 1 SCB-FS 2002:16) Har "Beskrivning av statistiken" publicerats samtidigt som den officiella statistiken? (13 förordningen om officiell statistik samt 1 SCB-FS 2002:16) A3 16. A2 17. A3 18. A2 19. A1 20. B2 21. B1 11.1/ B3 11.1/ B B4 11.1/ Innehåller den publicerade rapporten uppgifter om tidigare publicering av statistiken? Om inte uppenbart onödigt. (4 SCB-FS 2002:16) Är den individbaserade statistiken könsuppdelad? (14 förordningen om officiell statistik) Finns dokumentation i sådan omfattning att framtida användning och bevarande av datamaterial underlättas? (3 SCB-FS 2002:16) Har riksarkivet underrättats om förestående gallring? (12 Statistikförordningen) Har icke gallrat material överlämnats till en arkiveringsmyndighet? (19 Statistiklagen) Är de viktigaste användarna dokumenterade? Framgår det tydligt i "Beskrivningen av statistiken" hur den kan användas? Har hänsyn tagits till användarnas behov och önskemål gällande statistikens utformning? Sker uppföljning av användarnas behov kontinuerligt (årligen eller annat)? Inhämtas synpunkter på användarnas behov av förändring av statistiken?

12 Jordbruksverket FÖRDJUPAD DOKUMENTATION AV STATISTIKEN 12(15) B Framgår det för användarna vad som är Officiell Statistik? B2 27. C11/I C11/I6 29 I C C a C b. C c. C2 14.3/7.4 31d. C e. C C Är den engelska översättningen av SM:et tillräcklig för ickesvenskspråkiga användare? Dokumenteras de fel som upptäcks i redan publicerade data? Åtgärdas fel som upptäcks enligt ROS riktlinjer Får alla användare tillgång till statistiken samtidigt Vad har gjort för att underlätta samanvändning av statistiken? Används svensk lantbrukstypologi vid publicering (storleksindelning efter hektar ingår här) Används EU:s typologi vid publicering Används svensk nationell typologi vid publicering Används annan/egen typologi vid klassificering Agnes relevanta standareder på ett sådant sätt att samanvändbarheten underlättas? Finns mätinstrumentet allmänt tillgängligt? Finns administrativa register som används dokumenterade? C C1 1.7/ /6.5/7. 1/7.3/8.3/13.1/ Anges relevanta EUförordningar i beskrivningen av statistiken? Följs EU:s förordnignar och direktiv vad gäller innehåll, kvalitet, och tidhållning? Planering och genomförande av undersökningen C3 1.7/4.5/7.1/7.2/ C8 1.7/8.1/ Har metodepertis bedömt/utvecklat/rådfrågats vad gäller vald statistisk metod? Har metodepertis granskat utformningen av mätinstrumentet?

13 Jordbruksverket FÖRDJUPAD DOKUMENTATION AV STATISTIKEN 13(15) C8 1.7/8.1/ C8 39 Har mätinstrumentetets utformning granskats av epertis avseende blankettuformning/ kommunikation med jordbrukare eller dylikt? Är kommentarer avseende dokumentets utformning dokumenterade? C Är mätinstrumentet testat på en testgrupp av respondenter? C8 41. Är testet dokumenterat? 42. C10;I4 1.7/4.1/4.2/4.4/4.5/8.3 42a Har under de senaste tre åren fördjupande kvalitetsstudier gjorts inom något av följande områden? Kvalitetsstudie- design av undersökningen C10;I4 1.7/4.1/4.2/4.4/4.5/ 7.3/8.1/8.2/8.3/8.4/9.1/ 9.3/9.5/12.1/ b Kvalitetsstudie- datakällor och datainsamling C10;I4 1.7/4.1/4.2/4.4/4.5/7. 1/7.2/8.5/12.1/ c Kvalitetsstudie- bearbetning, estimation, analys C10;I4 6.3/6.5/13.1/ 13.2/13.4/15.2/ d C10;I4 6.6/11.1/13.3/ e Kvalitetsstudie- publicering, Kvalitetsstudieanvändarbehov 43. C a C b C c Finns dokumentation avseende den senaste produktionsomgången inom följande områden? Dokumentation- design av undersökningen Dokumentation- datakällor och datainsamling Dokumentation- bearbetning, estimation, analys C11 6.3/ d Dokumentation- publicering, C11 43e Dokumentation- användarbehov

14 Jordbruksverket FÖRDJUPAD DOKUMENTATION AV STATISTIKEN 14(15) C11 10 Dokumentation- ekonomiskt utfall 44. Finns dokumentation avseende den senaste produktionsomgången inom följande områden? C11, I12 1.7/12.2/ a Dokumentation- urvalsfel C11, I12 1.7/12.2/ b Dokumentation- svarsfrekvens för undersökningen C11, I12 1.7/12.2/ c Dokumentation- partiellt bortfall C11, I12 1.7/12.2/ d Dokumentation- imputationer C11, I12 1.7/12.2/ e Dokumentation- övertäckning C11, I12 1.7/12.2/ f Dokumentation- undertäckning C11, I12 1.7/12.2/ g Dokumentation- mätfel C11 C11 C a 45b 45c C d C11 45e C12 4.1/4.2/4.4/12.1/ C11 8.6, C C Finns process och arbetsbeskrivning/ar för framtagning av statistiken? Finns det en tidsplan för framtagningen av den senaste årgången av statistiken? Finns dokumentation över arbetsgången, t.e. var data hämtas, nyckelpersoner som kan behöva tillfrågas etc? Finns dokumentation över föreskriftsprocessen? Finns dokumentation avseende IT-uppdatering, IT-utveckling? Finns någon form av övergripande dokumenation över viktiga flöden för att ta fram statistiken Görs en utvärdering efter varje produktionsomgång? Dokumentera större revisoner av statistiken t.e. genom att jämförelser bakåt underlättas? Övervägs publicering av preliminära data där så är lämpligt? I de fall månadsstatistik/kvartalsstatistik publiceras jämförs dessa resultat med årssiffror? Vet ej om det finns dokumentation på uppdateringar kring ARARAT

15 Jordbruksverket FÖRDJUPAD DOKUMENTATION AV STATISTIKEN 15(15) C I de fall somstatistik publiceras för olika tidpunkter på ett år t.e. djurantal, analyseras skillnader före publicering? C Dokumenteras systematiskt skillnader över tid och vad dessa beror på? C C C För hur många produkter dokumenteras brott i tidsserier? Jämförs statistik från olika källor där så är lämpligt? Görs specialstudier om användarna vill ha sådana? Och är dessa tillgängliga för allmänheten? Ej tillgängliga för allmänheten 5.2 Plan för analysrapporter Inga planer finns i dagsläget. 6. Dokumentation av observationsregister för arkivering 7. Länkar till ytterligare dokumentation