KOMMUNFULLMÄKTIGE. Lysekil KOMMUNLEDNINGSKONTORET/mld

Transkript

1 KOMMUNFULLMÄKTIGE kallas till sammanträde torsdagen den 26 mars 2015 kl i kommunfullmäktiges sessionssal, Kungsgatan 44, Lysekil, för behandling av följande ärenden: ÄRENDE 1. Val av justerare samt fastställande av tid och plats för justering 2. Näringslivscentrums föredragning om fast broförbindelse över Gullmarn 3. Ändringar av förbundsordningen för Fyrbodals kommunalförbund 4. Revidering av Lokala föreskrifter om gångbanerenhållning för Lysekils kommun 5. Reglemente för Socialnämnden 6. Förslag till inriktningsbeslut om nytt insamlingssystem för villa- och fritidshushållen i Lysekils kommun 7. Revidering av Lysekils kommuns reglemente för arvoden och ersättningar till förtroendevalda bestämmelser om pension m.m. 8. Revidering av reglementen med gemensamma bestämmelser för kommunstyrelsen och nämnderna i Lysekils kommun 9. Besvarande av motioner och medborgarförslag a) Svar på motion angående bojkott av Israeliska varor 10. Nyinkomna motioner och medborgarförslag a) Medborgarförslag om att göra kommunen mer tillgänglig för besökare, företagare och turister b) Motion om åtgärder för att utveckla arbetsmiljön i Lysekils kommun c) Medborgarförslag om att få förhandsinformation i skolorna om vad det innebär att bli rekryterad till Islamska Staten d) Motion om att tydliggöra komunfullmäktige som plats för ansvarsprövning e) Medborgarförslag om att anordna boende för ensamkommande flyktingbarn i gamla Konsums byggnad i Dalskogen 11. Inkomna frågor och interpellationer a) Interpellation - Betyget på politiken anses extremt lågt, hur vänder vi detta till det bättre? 12. Anmälningsärende 13. Avsägelser 14. Valärenden Lysekil KOMMUNLEDNINGSKONTORET/mld

2 Sven-Gunnar Gunnarsson Ordförande /Mari-Louise Dunert Sekreterare

3 1 JUSTERINGSLISTA KOMMUNFULLMÄKTIGE Namn JUSTERAT ÅR/MÅNAD Namn JUSTERAT ÅR/MÅNAD Mats Karlsson (M) 2014/10 Ulrika Häller Lundbäck (KD) 2015/01 Cheyenne Röckner (M) 2014/11 Katja Norén (MP) Richard Åkerman (M) 2014/12 Inge Löfgren (MP) Siw Lycke (C) Jeanette Jansson (LP) Ann-Charlotte Strömwall (FP) Ronald Rombrant (LP) Lars Björneld (FP) Liselotte Geary (LP) Camilla Carlsson (FP) 2015/01 Fredrik Lundqvist (LP) 2014/12 Jan-Olof Johansson (S) Thomas Falk (LP) Christina Gustafson (S) Fredrik Häller (LP) Klas-Göran Henriksson (S) Patrik Saving (LP) Maria Forsberg (S) 2014/10 Anette Björmander (S) 2014/11 Anders C Nilsson (S) Jessica Södergren (V) Marthin Hermansson (V) Yngve Berlin Britt-Marie Kjellgren Kenth Enhov (SD) Christoffer Zakariasson (SD) Håkan Johansson (SD) JUSTERING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES PROTOKOLL ÄGER RUM PÅ KOMMUNLEDNINGSKONTORET, KUNGSGATAN 44, LYSEKIL ONSDAGEN DEN 8 APRIL 2015

4 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (32) 29 ÄNDRINGAR AV FÖRBUNDSORDNINGEN FÖR FYRBODALS KOMMUNALFÖRBUND Dnr: LKS Fyrbodals kommunalförbunds direktion föreslår ändringar av förbundsordningen. Detta för att uppdatera dokumentet samt som en konsekvens av ambitioner som initieras av direktionen under Beslutsunderlag Skrivelse från Fyrbodals kommunalförbund Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att godkänna Fyrbodals kommunalförbunds förslag till ny förbundsordning. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (32) 38 REVIDERING AV LOKALA FÖRESKRIFTER OM GÅNGBANERENHÅLLNING FÖR LYSEKILS KOMMUN Dnr: LKS Kommunfullmäktige antog nu gällande föreskrifter om gångbanerenhållning för Lysekils kommun. Dessa föreskrifter anger bl.a. gränsdragning kopplat till skötselansvar mellan kommunen som huvudman för allmänna platser och fastighetsägare, detta görs med stöd i 3 lag (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning. I paragraferna 7-9 anges att miljö- och byggnadsnämnden ansvarar för tillsyn, föreläggande m.m. Med anledning av att ansvaret för de allmänna platserna ligger numera under kommunstyrelsen så föreslås att tillsynsansvaret övergår dit. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse med förslag till revidering. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar om nedanstående revidering avseende Lokala föreskrifter om gångbanerenhållning för Lysekils kommun. Revidering 7 Tillsynen över efterlevnaden av dessa föreskrifter utövas av kommunstyrelsen Revidering 8 Kommunstyrelsen får besluta om föreläggande och förbud samt bestämma om vite som behövs i ett enskilt fall för efterlevnad av lag (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning eller föreskrifter som meddelats med stöd av denna lag avseende gaturenhållning. Om föreläggande eller förbud ej efterlevs får kommunstyrelsen låta vidta åtgärd på den ansvariges bekostnad. Revidering 9 Kommunstyrelsen får meddela undantag från dessa föreskrifter om det kan ske utan påtaglig olägenheter på platsen eller åsidosätter människors hälsa eller i övrigt nedsätter allmän trevnad. Kommunfullmäktige beslutar att ovansående revideringar träder i kraft omgående. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

15

16

17

18 Föreskrifter om gångbanerenhållning för Lysekils kommun Antagen av kommunfullmäktige Med stöd av 3 lag (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning meddelar kommunfullmäktige följande lokala föreskrifter för gaturenhållning i Lysekils kommun: 1 Fastighetsinnehavare inom ett område med detaljplan, där kommunen är huvudman för allmänna platser ska, i fråga eller andra utrymmen utanför fastigheten som behövs för gångtrafiken, utföra de åtgärder som kommunen har att svara för enligt 2 första stycket lag med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning enligt nedan. 2 Som gaturenhållning räknas gaturenhållning såsom sopning, bortförande av nedskräpande föremål, borttagande av ogräs, snöröjning och liknande åtgärder samt upptagning av sand eller stenflis som påförts för att motverka halka på gångutrymmen enligt 5. 3 Innehavare av fastighet svarar för gaturenhållning till en sträcka av högst 10 meter utanför fastigheten räknat vinkelrätt från fastighetens tomtgräns. Detta gäller även om park, plantering eller annan anläggning finns mellan fastighet och gångbana eller annat utrymme för gångtrafiken. Där gångbana saknas och körbana eller annat utrymme används för gångtrafik ska det erforderliga utrymmet för gångtrafik utgöra minst 1,2 meter från fastighetens tomtgräns, dock ej inräknat rännsten eller dylikt. Till gångbana räknas trappa samt fastighetens tillfart över gångbana, plantering eller dylikt. Del av gångbana, som upplåtits till och utmärkts som allmän parkeringsplats, räknas som körbana. Om gångbana eller annat utrymme för gångtrafiken är beläget mellan två fastigheter åligger det respektive fastighetsinnehavare att fullgöra renhållningsskyldigheten till lika andel av gångbana eller annat utrymme för gångtrafiken inom 10 m från fastighetens gräns. För hörnfastighet omfattar renhållningsskyldighet även gångutrymmets krökning längs fastighetens gräns enligt ovan intill dess förlängning av renhållningsgränserna träffas. 4 Innehavare av fastighet ska snarast undanskotta eller bortföra snö och is som är till olägenhet för gångtrafiken. Snö och is får ej utskottas eller läggas upp i körbana eller rännsten. Vid halka ska gångbana eller annat utrymme för gångtrafiken beströs med sand eller stenflis. Det ankommer även fastighetsägaren att bortföra snö och is som skottats eller rasat ned från tak, balkonger etc från gångbana eller annat utrymme för gångtrafiken. Snö från körbana som av kommunen plogas upp på gångutrymme, bortplogas av kommunen i den mån så kan ske och för att bereda trafiken framkomlighet. 1/2

19 5 Halkbekämpning får ej ske med salt eller andra kemiska medel. För att förhindra ihopfrysning av sand och flis får dock salt inblandas till högst 2 procent av volymen. 6 Innehavare av fastighet ska förhindra ut- och uppväxande växtlighet vid tomtgräns såsom buskar, häckar och träd. Om inget annat sägs enligt följande ska fri höjd för växtlighet vara 2,5 meter över gångbana, 3,2 meter över cykelbana och 4,6 meter över körbana. På tomt, med egen utfart mot gata, får höjd på växtligheten högst vara 0,8 meter på en sträcka av 2,5 meter på vardera sidan om utfarten och åt vardera hållet utmed fastighetens gräns. På hörntomt, vid gata eller cykelbana, får höjd på växtligheten högst vara 0,8 meter från hörnet och 10 meter åt vardera hållet utmed fastighetens gräns räknat från tomtgränsens korsningspunkt. 7 Tillsynen över efterlevnaden av dessa föreskrifter utövas av Miljö- och byggnadsnämnden. 8 Miljö- och byggnadsnämnden får besluta om föreläggande och förbud samt bestämma om vite som behövs i ett enskilt fall för efterlevnad av lag (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning eller föreskrifter som meddelats med stöd av denna lag avseende gaturenhållning. Om föreläggande eller förbud ej efterlevs får Miljö- och byggnadsnämnden låta vidta åtgärd på den ansvariges bekostnad. 9 Miljö- och byggnadsnämnden får meddela undantag från dessa föreskrifter om det kan ske utan påtaglig olägenheter på platsen eller åsidosätter människors hälsa eller i övrigt nedsätter allmän trevnad. Dessa föreskrifter träder i kraft /2

20 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (32) 39 REGLEMENTE FÖR SOCIALNÄMNDEN Dnr: LKS Den delades socialnämnden in i en vård- och omsorgsnämnd och en individ- och myndighetsnämnd. I och med denna delning upprättades reglemente för dessa nämnder var för sig. Kommunfullmäktige beslutade , 82 att avveckla de två sociala nämnderna och från och med mandatperioden ansvarar socialnämnden för samtliga frågor inom sociala sektorn. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse , med bilaga Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att fastställa upprättat förslag till reglemente för en socialnämnd att gälla fr.o.m varvid nuvarande reglementen för vårdoch omsorgsnämnden och individ- och myndighetsnämnden upphör att gälla. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

21

22

23 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (32) 34 FÖRSLAG TILL INRIKTNINGSBESLUT OM NYTT INSAMLINGSSYSTEM FÖR VILLA- OCH FRITIDSHUSHÅLLEN I LYSEKILS KOMMUN Dnr: LKS Dagens insamlingssystem för villa- och fritidshushållens avfall i Lysekils kommun uppfyller inte arbetsmiljökraven och måste förbättras. Plockanalyser gjorda på det säckavfall Rambo samlar in från hushållen och kör till förbränning visar samtidigt att alltför mycket återvinningsbara förpackningar, tidningar och matavfall slängs. Europeiska och nationella miljömål visar att vägen till ett långsiktigt hållbart samhälles avfallshantering går via ökad resurshushållning, bland annat genom kraftigt ökad utsortering till återvinning av både material, näring och energi. Lysekils kommun behöver snarast ta beslut om vilket framtida insamlingssystem villa- och fritidshushållen ska få. Inför beslut har Rambo AB provat fastighetsnära insamling av hushållens källsorterade avfall i 4-fackskärl, hemsortering, för att se ifall detta insamlingssystem skulle kunna fungera i kommunen. Beslutsunderlag Rambo AB tjänsteskrivelse med bilagor. Protokoll från ledningsutskottet , 7 Yrkande Yngve Berlin (K), Mats Karlsson (M), Christer Hammarqvist (C), Camilla Karlsson (FP), Dan Jagefeldt (S): bifall till ledningsutskottets förslag. Ronald Rombrant (LP): bifall till ledningsutskottets förslag samt tilläggsyrkande, att systemet med hemkompostering ska behållas och även fortsättningsvis ge rabatt samt att förslaget i största möjliga utsträckning tar hänsyn till kundernas preferenser och behov. Propositionsordning Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning: Proposition på Yngve Berlins m.fl. yrkande om bifall till ledningsutskottets förslag om att anta Rambo AB:s inriktningsbeslut till nytt insamlingssystem för hushållens avfall alternativ 2, frivillig utsortering av matavfallet i Lysekils kommun. Proposition på Yngve Berlins m.fl. yrkande om bifall till ledningsutskottets förslag om att kommunstyrelsen ger Rambo AB i uppdrag att utforma förslag till nya lokala avfallsföreskrifter och ny renhållningstaxa. Förslaget ska presenteras vid kommunfullmäktiges sammanträde så snart som möjligt Proposition på Ronald Rombrants tilläggsyrkande att systemet med hemkompostering ska behållas och även fortsättningsvis ge rabatt. Proposition på Ronald Rombrants tilläggsyrkande att förslaget i största möjliga utsträckning tar hänsyn till kundernas preferenser och behov. Justerare: Utdragsbestyrkande:

24 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (32) Proposition Ordförande ställer proposition på Yngve Berlins m.fl. yrkande om bifall till ledningsutskottets förslag om inriktningsbeslut till nytt insamlingssystem för hushållens avfall alternativ 2, och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt förslaget. Ordförande ställer proposition på Yngve Berlins m.fl. yrkande om bifall till ledningsutskottets förslag om att kommunstyrelsen ger Rambo AB i uppdrag att utforma förslag till nya lokala avfallsföreskrifter och ny renhållningstaxa och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt förslaget. Ordförande ställer proposition på Ronald Rombrants tilläggsyrkande, att systemet med hemkompostering ska behållas och även fortsättningsvis ge rabatt och finner att kommunstyrelsen avslår tilläggsyrkandet. Omröstning begärs och ska verkställas. Kommunsstyrelsen godkänner följande propositionsordning: Ja-röst för bifall till Ronald Rombrant yrkande. Nej-röst för avslag. Omröstningsresultat Kommunstyrelsen beslutar med 5 ja-röster och 6-nej röster att avslå tilläggsyrkandet. Ledamöter/tjg ersättare Parti Ja Nej Avstår Jan-Olof Johansson S x Camilla Carlsson, tjg.ers FP x Ronald Rombrant LP x Dan Jagefeldt, tjg.ers S x Mats Karlsson M x Christer Hammarqvist C x Fredrik Häller LP x Thomas Falk LP x Inge Löfgren MP x Yngve Berlin K x Christoffer Zakariasson SD x Summa 5 6 Fortsatt proposition Ordförande ställer proposition på Ronald Rombrants tilläggsyrkande, att förslaget i största möjliga utsträckning tar hänsyn till kundernas preferenser och behov, och finner att kommunstyrelsen bifaller tilläggsyrkandet. Justerare: Utdragsbestyrkande:

25 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (32) Kommunstyrelsen förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att anta Rambo AB:s inriktningsbeslut till nytt insamlingssystem för hushållens avfall alternativ 2, frivillig utsortering av matavfallet i Lysekils kommun. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att ge Rambo AB i uppdrag att utforma förslag till nya lokala avfallsföreskrifter och ny renhållningstaxa. Förslaget ska presenteras vid kommunfullmäktiges sammanträde så snart som möjligt Kommunstyrelsen beslutar att Rambo AB i största möjliga utsträckning tar hänsyn till kundernas preferenser och behov. Reservation Mot beslutet lämnar Ronald Rombrant (LP), Fredrik Häller (LP), Thomas Falk (LP), Patrik Saving (LP) och Inge Löfgren (MP) skriftlig reservation. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Rambo AB Justerare: Utdragsbestyrkande:

26 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (32) Justerare: Utdragsbestyrkande:

27 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (32) Justerare: Utdragsbestyrkande:

28 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens Ledningsutskott (27) 7 FÖRSLAG TILL INRIKTNINGSBESLUT OM NYTT INSAMLINGSSYSTEM FÖR VILLA- OCH FRITIDSHUSHÅLLEN I LYSEKILS KOMMUN Dnr: LKS Dagens insamlingssystem för villa- och fritidshushållens avfall i Lysekils kommun uppfyller inte arbetsmiljökraven och måste förbättras. Plockanalyser gjorda på det säckavfall Rambo samlar in från hushållen och kör till förbränning visar samtidigt att alltför mycket återvinningsbara förpackningar, tidningar och matavfall slängs. Europeiska och nationella miljömål visar att vägen till ett långsiktigt hållbart samhälles avfallshantering går via ökad resurshushållning, bland annat genom kraftigt ökad utsortering till återvinning av både material, näring och energi. Lysekils kommun behöver snarast ta beslut om vilket framtida insamlingssystem villa- och fritidshushållen ska få. Inför beslut har Rambo AB provat fastighetsnära insamling av hushållens källsorterade avfall i 4-fackskärl, hemsortering, för att se ifall detta insamlingssystem skulle kunna fungera i kommunen. Beslutsunderlag Rambo AB tjänsteskrivelse med bilagor. Yrkande Mats Karlsson (M), Jan-Olof Johansson (S): att inriktningsbeslutet till nytt insamlingssystem för hushållens avfall är alternativ 2, frivillig utsortering av matavfallet. Ronald Rombrant (LP): att ledningsutskottet antecknar ärendet samt att behandla ärendet på kommunstyrelsens sammanträde i mars. Propositionsordning Proposition på Mats Karlssons m.fl. yrkande mot Ronald Rombrants yrkande. Proposition Ordförande ställer proposition på Mats Karlssons m.fl. yrkande mot Ronald Rombrants yrkande och finner att ledningsutskottet beslutar enligt Mats Karlssons m.fl. yrkande. Ledningsutskottets förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige antar Rambo AB:s inriktningsbeslut till nytt insamlingssystem för hushållens avfall alternativ 2, frivillig utsortering av matavfallet i Lysekils kommun. Ledningsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen ger Rambo AB i uppdrag att utforma förslag till nya lokala avfallsföreskrifter och ny renhållningstaxa. Förslaget ska presenteras vid kommunfullmäktiges sammanträde så snart som möjligt Beslutet skickas till Kommunstyrelsen JUSTERING Sign:

29 1 (20) Förslag till inriktningsbeslut om nytt insamlingssystem för villa- och fritidshushållen i Lysekils kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar Rambo AB:s huvudförslag, alternativ 1 nedan, till nytt insamlingssystem för hushållens avfall i Lysekils kommun som inriktningsbeslut. Förslaget innebär att Lysekils kommun: Inför obligatorisk utsortering av matavfall för villa- och fritidshus. Utsorterat matavfall ska antingen lämnas i Rambos insamlingssystem till central rötning eller hemkomposteras. Jämställer utsortering till rötning och hemkompostering i avfallstaxan. Detta innebär att ingen taxerabatt ges till hemkomposterare. Erbjuder fastighetsnära insamling av förpackningar, tidningar, ljuskällor och batterier i 4- fackskärl i de geografiska områden/utmed de vägar där stort sopfordon tar sig fram. Erbjuder insamling av matavfall och restavfall i brunt och grönt kärl i de geografiska områden/utmed de vägar där stort sopfordon inte tar sig fram. Kommunstyrelsen ger samtidigt Rambo AB i uppdrag att utforma förslag till nya lokala avfallsföreskrifter och ny renhållningstaxa. Förslaget ska presenteras vid kommunfullmäktiges sammanträde så snart som möjligt Sammanfattning Dagens insamlingssystem för villa- och fritidshushållens avfall i Lysekils kommun uppfyller inte arbetsmiljökraven och måste förbättras. Plockanalyser gjorda på det säckavfall Rambo samlar in från hushållen och kör till förbränning visar samtidigt att alltför mycket återvinningsbara förpackningar, tidningar och matavfall slängs. Europeiska och nationella miljömål visar att vägen till ett långsiktigt hållbart samhälles avfallshantering går via ökad resurshushållning, bland annat genom kraftigt ökad utsortering till återvinning av både material, näring och energi. Lysekils kommun behöver snarast ta beslut om vilket framtida insamlingssystem villa- och fritidshushållen ska få. Inför detta beslut har Rambo AB provat fastighetsnära insamling av hushållens källsorterade avfall i 4-fackskärl, Hemsortering, för att se ifall detta insamlingssystem skulle kunna fungera i vår kommun. I denna skrivelse redogör Rambo för bakgrund, nuläge i kommunen och resultatet av Hemsorteringstestet. Vi redovisar också fyra olika möjliga nivåer på insamlingssystem, inklusive investerings- och taxeberäkningar. Rambo AB:s styrelse förordar alternativ 1 utifrån ett långsiktigt klimat- och miljöperspektiv kundservice@rambo.se Besöksadress: Södra Hamngatan 6 Postadress: Lysekil

30 2 (20) Bakgrund Miljö För att nå ett långsiktigt hållbart samhälle behöver både resursslöseri och miljöpåverkan från avfall minska avsevärt. Sverige har idag en väl utvecklad teknik för förbränning med energiåtervinning och vi materialåtervinner relativt mycket jämfört med flera av världens länder. Med hänsyn till den stora mängd naturresurser som vi förbrukar i dagens samhälle blir det i framtiden dock nödvändigt att materialåtervinna betydligt mer av resurserna, istället för att som idag förbränna en alltför stor del av dem. Sveriges riksdag har därför fastslagit nationella miljömål. Det övergripande Generationsmålet lyder: Vi ska till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. I Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö beskrivs de tillstånd, för bland annat samhällets avfallshantering, som måste uppnås för att vi ska klara generationsmålet: Infrastruktur för energisystem, transporter, avfallssystem och vatten- och avloppsförsörjning är integrerade i stadsplanering och övrig fysisk planering. Lokalisering och utformning av infrastrukturen är anpassad till människors behov. Avfallshanteringen är effektiv för samhället och enkel att använda för konsumenterna. Avfallet förebyggs. Resurserna i det avfall som uppstår tas till vara så långt möjligt. Avfallets risker för hälsa och miljö minimeras. Utifrån miljökvalitetsmålen fastställer regeringen fortlöpande konkreta Etappmål. I dagsläget finns följande etappmål för hushållsavfallet: Senast 2018 ska minst 50 % av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas så att växtnäring tas till vara, där minst 40 % behandlas så att även energi tas tillvara. Matavfallet innehåller både energi och näring och genom att röta avfallet kan vi ta tillvara på detta. Energin i form av biogas kan användas som ersättning för bensin eller diesel och näringen i form av rötrest, kan ersätta konstgödsel på åkermark. Att istället hemkompostera matavfallet ger visserligen näringsämnen till egen odling men matavfallets energiinnehåll går förlorat. Hemkompostering ger också mer utsläpp av växthusgaser till atmosfären än storskalig rötning. Ett flertal kommuner i Sverige har sedan länge infört fastighetsnära hämtning av hushållens utsorterade matavfall - till rötning. I Lysekil erbjuds denna tjänst, med tusen kronors taxerabatt, sedan Cirka 30 % av villa- /fritidshushållen lämnar sitt matavfall till rötning, medan 20 % av hushållen hemkomposterar kundservice@rambo.se Besöksadress: Södra Hamngatan 6 Postadress: Lysekil

31 3 (20) Resterande 50 % av hushållen fortfarande lämnar matavfall och restavfall blandat i säck - till förbränning. Alla hushåll har idag ett lagstadgat ansvar att sortera ut förpackningar och tidningar för återvinning och lämna detta på de återvinningsstationer som producenterna via sin organisation Förpackningsoch tidningsinsamlingen tillhandahåller. Plockanalyser gjorda under senare år av det avfall hushållen lämnar i kommunernas insamling till förbränning runt om i landet har dock visat att stora mängder förpackningar och tidningar ligger kvar i restavfallet. EU förbereder just nu att i avfallsdirektivet ytterligare höja kravnivåerna för andelen förpackningar och tidningar som ska samlas in och återvinnas i medlemsländerna. Krav som kommer att bli tuffa även för Sverige att nå. Erfarenheten i Sverige visar att ju mer sorterat avfall hushållen kan lämna i fastighetsnära insamlingssystem, desto mer material sorterar vi ut för återvinning. Det måste vara enkelt för hushållen att göra rätt. Flera kommuner har därför under senare år valt att införa fastighetsnära insamling även av förpackningar av metall, glas, papper/kartong och plast samt tidningar trots att detta hittills inte varit primärt kommunernas ansvar. Det mest framgångsrika systemet för villa- och fritidshus verkar vara fastighetsnära insamling i 4-fackskärl, med 4- facksbil. Fyrfackssystem i kärl samt fyrfacksbil. Först ut att anamma insamlingssystemet var Skånekommunerna Lund och Helsingborg. Därefter har bland annat Bjuv, Åstorp, Sjöbo, Lomma, Eslöv, Höör, Hörby, Klippan, Örkelljunga, Perstorp, Trelleborg, Karlshamn, Sölvesborg, Olofström, Södertälje, Botkyrka, Huddinge, Haninge m.fl. infört systemet. I dagsläget använder sig ett 30-tal små och stora kommuner i Sverige av 4-fackskärl som insamlingssystem för villa- och fritidshushållen. De kommuner i vårt närområde som nyligen börjat införa 4-fackssystemet är Alingsås, Jönköping och Mölndal kundservice@rambo.se Besöksadress: Södra Hamngatan 6 Postadress: Lysekil

32 4 (20) Målet med att införa fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar är att kunna återvinna materialen om och om igen, istället för att direkt förbränna dem. Genom återvinningen minskar samhällets totala klimat- och miljöpåverkan då insamling och återvinning av exempelvis metall, plast eller papper sammantaget är mer energisnålt och mindre klimat- och miljöbelastande än att framställa materialen från jungfrulig råvara. I en nyligen gjord Klimatutvärdering har Profu i Göteborg AB, på uppdrag av Rambo, jämfört hur mängden klimatpåverkande utsläpp skulle förändras om Lysekils kommun går från dagens insamlingssystem till det föreslagna 4-fackssystemet med obligatorisk utsortering av matavfall. Resultatet visar att utsläppen skulle minska med knappt 0,4 kton CO2-ekvivalenter per år, eller knappt 40 kg CO2-ekvivalenter per person i villa- och fritidshushållen i kommunen. (PM- Klimatutvärdering av fyrfackssystem i Lysekils kommun, Bilaga 1) Arbetsmiljö Arbetsmiljöverket har under senare år riktat allt mer ljus på sopbranschen för att komma tillrätta med dess arbetsmiljöproblem. I Sveriges finns ca 2000 sophämtare som arbetar med insamling av hushållsavfall. Arbetet innehåller till stor del manuell hantering, och sophämtare återfinns sedan många år högt upp i Arbetsmiljöverkets statistik över anmälda arbetsskador, där fysiska belastningsfaktorer dominerar kraftigt. Få sophämtare klarar av att arbeta i yrket fram till pension. Senare års uppmärksammade olyckor, där människor skadats svårt eller dött då de blivit överkörda av sopbilar som backat utmed trånga gator och gränder, har även uppmärksammat sophämtarens psykosociala arbetsmiljö. Detta har lett till ett förbud mot att använda backning som regelmässigt körsätt. Innergårdar och liknande ytor i bostadsområden, där barn och vuxna leker och vistas, ska heller inte användas som körväg för sopbilarna. All hämtning av hushållsavfall ska kunna bedrivas på ett hållbart sätt. Det är de kommunala huvudmännens ansvar, tillsammans med eventuella privata underentreprenörer, att enskilda individer i yrket kan arbeta till pension utan att drabbas av ohälsa kundservice@rambo.se Besöksadress: Södra Hamngatan 6 Postadress: Lysekil

33 5 (20) Nuläge - sophämtningen i villa- och fritidshushåll i Lysekils kommun Abonnemang Villahushållen kan sedan år 2010 välja mellan följande sophämtningsabonnemang: Säck för matavfall och restavfall blandat (töms varje vecka), kr/år Säck för restavfall (töms varannan vecka) och brunt kärl för matavfall (töms varje vecka sommartid, varannan vecka vintertid), kr/år Säck för restavfall (töms varannan vecka) och egen kompost för matavfall, 1850 kr/år. Fritidshushållen kan välja mellan samma abonnemang, med färre hämtningar vintertid och därmed något lägre taxa. Miljö Dagens insamlingssystem innebär att alla vägar i kommunen trafikeras med två insamlingsbilar en för matavfall och en för restavfall varje vecka sommartid, eller motsvarande åtta insamlingsturer under en fyra veckors period. Vintertid trafikeras alla vägar, utom de i renodlade fritidshusområden, med motsvarande sex insamlingsturer under en fyra veckors period. För att se hur väl hushållen källsorterar och lämnar utsorterat material till återvinning på återvinningsstationerna genomfördes 2011 en första plockanalys av villahushållens restavfall, det vill säga det avfall vi kör till förbränning. Resultatet visade att villahushåll i Lysekil med brunt kärl för matavfall och säck för restavfall dessvärre inte källsorterade särskilt väl. I säcken låg 33 vikt% förpackningar och tidningar, 26 vikt% matavfall och 40 vikt% av det restavfall som säcken egentligen var avsedd för kundservice@rambo.se Besöksadress: Södra Hamngatan 6 Postadress: Lysekil

34 6 (20) Cirkeldiagram från 2011 års plockanalys i Lysekil 26% 1% 40% 33% Farligt avfall Övrigt Förpackningar och tidningar Matavfall Motsvarande plockanalys från Sotenäs kommun, där ingen insamling av matavfall ännu sker, visade att villahushållens säck-/kärlavfall till förbränning innehöll 26 vikt% förpackningar och tidningar, 48 vikt% matavfall och bara 25 vikt% av verkligt restavfall. Dessa siffror kan med all sannolikhet överföras till den hälft av alla hushåll i Lysekil som inte sorterar ut sitt matavfall alls. Cirkeldiagram från 2011 års plockanalys i Sotenäs 1% 25% 48% 26% Farligt avfall Övrigt Förpackningar och tidningar Matavfall kundservice@rambo.se Besöksadress: Södra Hamngatan 6 Postadress: Lysekil

35 7 (20) Arbetsmiljö Arbetsmiljön för våra sophämtare i Lysekil idag uppfyller inte Arbetsmiljöverkets krav. Vi lyfter och bär säckar som är både tunga och överfulla långa sträckor inne på hushållens tomter, i trappor och branta backar, vintertid på snöfyllda hala gångar. Vi öppnar grindar och fasadskåp och tar på oss uppgiften att gå in i garage och uthus för att hämta sopsäcken. Vi kör på vägar på landsbygden som mest kan liknas vid kostigar med fara för att välta eller sätta oss fast, och vi backar långa trånga sträckor där vändplats saknas kundservice@rambo.se Besöksadress: Södra Hamngatan 6 Postadress: Lysekil

36 8 (20) Utredning om nytt insamlingssystem Hemsorteringstest Kommunernas ägardirektiv ger Rambo ett tydligt uppdrag att tillhandahålla en miljöriktig avfallshantering med moderna återvinnings- och miljötjänster för bland annat hushållens avfall. Rambo driver därför ett utvecklingsarbete med mål att införa ett nytt insamlingssystem som främjar källsortering till återvinning framför förbränning. Under 2012 gjorde Rambo studiebesök i olika kommuner för att jämföra olika insamlingssystem för hushållens avfall. Hemsortering med 4-fackskärl var det sätt som verkade ge bäst resultat i villa- och fritidshushåll både vad gäller stort deltagande i källsorteringen, rena fraktioner till återvinning, hög servicegrad för hushållen och hög kundnöjdhet. För flerbostadshus passar 4-fackskärl sämre. Istället verkar andra kommuner här förorda källsortering i separata kärl för varje enskilt avfallsslag, med behovsanpassad tömning utifrån respektive avfallsutrymmes storlek. I februari 2013 fick Rambo klartecken från styrelse, ägarcontrollers och Lysekils Kommunstyrelse att genomföra ett avgränsad test med Hemsortering i villahushåll i Lysekils kommun. Testet har genomförts i 485 villahushåll i Lysekil, Brastad, Brodalen och utmed en mindre landsbygdsslinga under perioden oktober 2013 oktober Testhushållen har två stycken 370 liters 4-fackskärl och en liten box för ljuskällor och batterier hemma på tomten. Kärl 1 (matavfall, restavfall, tidningar respektive metallförpackningar) har tömts varannan vecka, kärl 2 (pappers- och plastförpackningar, färgat respektive ofärgat glas) var fjärde vecka. Hushållet har ansvarat för att kärlet, på tömningsdagen, står med handtaget ut mot vägen och alldeles intill den väg där sopbilen kör för att få tömt. Hushållen har fått sms-avisering inför varje tömning. Efter ett års test har vi nu ett resultat som visar att de mål som initialt sattes upp i princip har uppnåtts kundservice@rambo.se Besöksadress: Södra Hamngatan 6 Postadress: Lysekil

37 9 (20) Resultat Miljö Mål: Källsorteringen i hushållen ökar kraftigt. Utsorteringen till återvinning ökade med 50 % 99 vikts% av det utsorterade matavfallet är rent matavfall, inte förpackningsmaterial eller annat avfall I februari 2014, efter fyra månaders test av Hemsortering, gjordes nya plockanalyser på restavfall från hushåll med olika slags sophämtningsabonnemang. Resultatet visade att: Hushåll med enbart säck (50 % av hushållen i Lysekil) lämnade i snitt 10,1 kg avfall per hushåll och vecka till förbränning; varav 3,2 kg var förpackningar och tidningar samt 3,7 kg var matavfall. Se gröna staplar för SopÅrs-säck på nästa sida. Hushåll med brunt kärl/hemkompost och säck (50 % av hushållen i Lysekil) lämnade i snitt 3,9 kg avfall per hushåll och vecka till förbränning; varav 1,2 kg var förpackningar och tidningar samt 0,5 kg var matavfall. Se röda staplat för KällÅrs-säck på nästa sida. Våra testhushåll med Hemsortering var bäst på att sortera ut till återvinning. De lämnade bara i snitt 2,1 kg avfall per hushåll och vecka till förbränning; varav 0,6 kg var förpackningar och tidningar samt 0,3 kg var matavfall. Resten av hushållsavfallet kunde vi lämna till återvinning. Se blå staplar för 4-fackskärl på nästa sida. Insamlat matavfall från testhushållen med Hemsortering innehöll 98,8 vikts% rent matavfall. De mål vi satte upp innan teststart för miljö har i princip uppnåtts kundservice@rambo.se Besöksadress: Södra Hamngatan 6 Postadress: Lysekil

38 10 (20) Innehåll i det avfall ( restavfall/blandat avfall ) som körs till förbränning Plockanalys från februari Anger antal kilo avfall per snitthushåll och vecka som körs till förbränning från hushåll med olika typ av sophämtningsabonnemang kundservice@rambo.se Besöksadress: Södra Hamngatan 6 Postadress: Lysekil

39 11 (20) Resultat Arbetsmiljö Mål: Den fysiska arbetsmiljön förbättras. Inga manuella lyft Inga dragvägar I testet har testhushållens sopsäckar byts ut mot 4-fackskärl som rullas fram till bilen, från tömningsdagens uppställningsplats alldeles utmed sopbilens väg. De mål vi satte upp innan teststart för arbetsmiljö har uppnåtts. Den fysiska arbetsmiljön förbättras utan lyft och dragvägar kundservice@rambo.se Besöksadress: Södra Hamngatan 6 Postadress: Lysekil

40 12 (20) Resultat Kundnöjdhet Mål: Testhushållen är nöjda och önskar fortsätta med Hemsortering. Mer än 90 % av testhushållen önskar fortsätta med Hemsorteringen Under testet har två kundenkäter genomförts, en i februari och en i september Enkäterna visar att testhushållen uppskattar Hemsorteringen. 92 % ansåg att kärlen är enkla att använda, 88 % är mycket eller ganska nöjda med hur insamlingen sköts och 93 % vill fortsätta med 4- fackskärlen. Samtidigt anser många av testhushållen att Hemsortering ska premieras av kommunen/rambo och att detta avfallsabonnemang ska vara billigare än alternativen, då man i Hemsorteringen gör sorteringsjobbet åt kommunen/rambo. Några hushåll anser t o m att de borde få betalt av kommunen/rambo för att de nu sorterar ut material till återvinning. 85 % av hushållen upplevde att sommarens hantering av matavfallet, med tömning varannan vecka istället som tidigare varje vecka, fungerade trots vissa besvär med lukt, flugor och/eller larver. Medan flera hushåll uppgav att de skulle vilja få kärl 1, där matavfallet ligger, tömt varje vecka sommartid. 55 % av hushållen får plats med allt sitt källsorterade avfall i kärlen, medan flera andra uppger att de måste stödlämna förpackningar på ÅVS. Det är framförallt förpackningar av plast och papper/kartong som skrymmer mycket. Några av hushållen föreslår tömning varannan vecka även av kärl 2 som en lösning. De mål vi satte upp innan teststart har uppnåtts. Tar vi hänsyn till önskemål från en del testhushåll om tätare tömningsintervall och en lägre framtida taxa, som kompensation för att man källsorterar blir bilden något mer komplex kundservice@rambo.se Besöksadress: Södra Hamngatan 6 Postadress: Lysekil

41 13 (20) Testhushållens svar på frågan: Vilket av följande sophämtningsabonnemang skulle ditt hushåll helst vilja ha i framtiden? Testhushållen är nöjda och önskar fortsätta med Hemsortering. Testhushållens svar på frågan: Skulle ditt hushåll välja Hemsortering i 4-fackskärl som avfallsabonnemang om det skiljer sig i pris från andra avfallsabonnemang? kundservice@rambo.se Besöksadress: Södra Hamngatan 6 Postadress: Lysekil

42 14 (20) Framkomlighet För att vid sophämtning kunna ta sig fram på ett trafik- och arbetsmiljösäkert sätt måste vissa kriterier för transportvägen vara uppfyllda; såsom tålighet för belastning (bärighet), vägbredd, fri höjd och möjlighet att vända på vändplan eller i korsning. 4-facksbilar är större och tyngre än de äldre sopbilar som idag används i Lysekils kommun för insamling av hushållens avfall. Stora tunga sopbilar, exempelvis 2-facks sopbil för samtidig insamling av matavfall och restavfall, används redan i många kommuner. Vägbelastning 4-facksbilar och andra sopbilar av motsvarande storlek och tyngd får endast framföras på vägar som klarar belastning motsvarande trafikverkets belastningsklass (BK) 1 och 2. I Lysekils kommun är de statliga vägarna BK 1-klassade och de kommunala vägarna, med något enstaka undantag, BK 2- klassade. Enskilda vägar saknar klassning. Om enskild väg har statligt driftsbidrag förbinder sig väghållaren att vägen håller bärighet motsvarande BK 1. I Lysekils kommun finns 35 enskilda vägar med statsbidrag. För övriga enskilda vägar avgör slutligen den enskilde väghållaren vilka fordon som tillåts trafikera den aktuella vägen kundservice@rambo.se Besöksadress: Södra Hamngatan 6 Postadress: Lysekil

43 15 (20) Vägars bredd, fri höjd och vändmöjlighet Av säkerhets- och arbetsmiljöskäl finns fastställda minimimått på vägars bredd, höjd och utrymme till vändning fastlagt i samtliga kommuners lokala avfallsföreskrifter. Måtten är framtagna nationellt, men har i praktiken tagits på olika stort allvar i olika kommuner. I Lysekils kommun har sophämtningen snarare haft för ögonen: Vi hämtar sopor överallt, utan hänsyn till transportvägarnas lämplighet. Detta har bidragit till att vi idag hämtar sopor på ett flertal ytterst tveksamma hämtställen, med fara både för eget och andras liv och egendom. Mått för godkänd vändplan samt mått för vägars bredd, utrymme och höjd. Kartläggning Vår nyligen gjorda kartläggning av vägarnas framkomlighet i kommunen, utifrån fastställda kriterier för trafiksäkerhet och arbetsmiljö, visar att vi med stor sopbil kan ta oss fram till cirka av kommunens sammanlagt cirka villa- och fritidshus, under förutsättning att enskild väghållare medger tung trafik. Resterande hushåll når vi antingen bara fram till med riktigt liten sopbil, eller inte alls kundservice@rambo.se Besöksadress: Södra Hamngatan 6 Postadress: Lysekil

44 16 (20) Val av insamlingssystem Om kommunens mål med insamling av hushållens avfall är att samla in så mycket rena källsorterade materialslag som möjligt till återvinning bör avfallet samlas in så fastighetsnära som möjligt. Vår bedömning är att insamling i 4-fackskärl ger bäst resultat, avseende insamlade mängder och renhet, av de metoder för fastighetsnära insamling som finns i drift i Sverige. Om målet är att samla in så mycket matavfall som möjligt till central rötning bör utsortering av hushållens matavfall göras obligatoriskt. Obligatorisk utsortering finns idag i flera kommuner i Sverige. Ett par exempel i närområdet är Uddevalla kommun (obligatorisk utsortering av matavfall till brunt kärl eller till hemkompost) och Alingsås (obligatorisk utsortering av matavfall till 4-fackkärl eller till hemkompost). Andra kommuner väljer att fortsatt erbjuda abonnemangsalternativet blandat matavfall och restavfall till förbränning, men till en mycket högre avgift än abonnemangen med utsortering av matavfallet. Valet av insamlingssystem påverkar både servicegrad till hushållen, mängden insamlat material till återvinning respektive till förbränning, mängden transportarbete som måste utföras, investeringsbehov och därmed nödvändig anpassning av avfallstaxan. I bilaga 2 görs en övergripande jämförelse av konsekvenser per alternativ. Rambo har jämfört fyra alternativa insamlingsmodeller för villa- och fritidshållens avfall i Lysekils kommun. För att uppnå högsta klimat- och miljönytta ser vi alternativ 1, med obligatorisk utsortering av matavfallet, insamling i 4-fackskärl med 4-facksbil där stor sopbil tar sig fram och annars i brunt kärl och grönt kärl med mindre 1-facksbilar, som vårt huvudförslag kundservice@rambo.se Besöksadress: Södra Hamngatan 6 Postadress: Lysekil

45 17 (20) Alternativ 1. Obligatorisk utsortering av matavfallet, Insamling i 4-fackskärl med 4-facksbil där stor sopbil tar sig fram och annars i brunt kärl och grönt kärl med mindre 1-facksbilar Föreslaget tömningsintervall (året runt): o 4-fackens kärl 1 töms varannan vecka (bl. a matavfall och restavfall), kärl 2 töms var fjärde vecka (enbart återvinningsfraktioner). Föreslagen avgift: 3750 kr/år. o Brunt kärl (matavfall) töms varannan vecka, grönt kärl (restavfall) töms varannan vecka. Föreslagen avgift: 3750 kr/år. Alternativ2. Frivillig utsortering av matavfallet, Insamling i 4-fackskärl med 4-facksbil där stor sopbil tar sig fram och annars i brunt kärl och grönt kärl med mindre 1-facksbil. Den som inte vill sortera ut sitt matavfall får i detta alternativ enbart ett grönt kärl. Föreslaget tömningsintervall (året runt): o o o 4-fackens kärl 1 töms varannan vecka (bl. a matavfall och restavfall), kärl 2 töms var fjärde vecka (enbart återvinningsfraktioner). Föreslagen avgift: 3250 kr/år. Brunt kärl (matavfall) töms varannan vecka, grönt kärl (restavfall) töms varannan vecka. Föreslagen avgift: 3250 kr/år. Grönt kärl för blandat matavfall och restavfall töms varannan vecka. Föreslagen avgift: 4750 kr/år. Alternativ 3. Obligatorisk utsortering av matavfallet, Insamling i brunt kärl och grönt kärl med 2-facksbil där stor sopbil tar sig fram, och annars med mindre 1-fackbil. Föreslaget tömningsintervall (året runt): o Brunt kärl (matavfall) töms varannan vecka, grönt kärl (restavfall) töms varannan vecka. Föreslagen avgift: 3200 kr/år. Alternativ 4. Frivillig utsortering av matavfallet, Insamling i brunt kärl och grönt kärl med 2-facksbil där stor sopbil tar sig fram, och annars med mindre 1-facks sopbil. Den som inte vill sortera ut sitt matavfall får i detta alternativ enbart ett grönt kärl. Föreslaget tömningsintervall (året runt): o o Brunt kärl (matavfall) töms varannan vecka, grönt kärl (restavfall) töms varannan vecka. Föreslagen avgift: 2800 kr/år. Grönt kärl för blandat matavfall och restavfall töms varannan vecka. Föreslagen avgift: 4300 kr/år kundservice@rambo.se Besöksadress: Södra Hamngatan 6 Postadress: Lysekil

46 18 (20) Följande resonemang gäller för samtliga alternativ: Den som vill kompostera sitt matavfall hemma kan göra så. Vi föreslår dock ingen rabatt i avfallstaxan för hemkompostering då samhällets mål är att samla in och tillvarata både näring och energi i hushållens matavfall genom rötning. Vi föreslår att fritidshusabonnemangen töms april - september, med möjlighet att köpa till extra tömningar under vinterhalvåret. Vi kommer att behöva anvisa plats för framflyttade kärl när enstaka hus är belägna så inte ens en mindre sopbil kan ta sig fram på ett trafik- och arbetsmiljösäkert sätt. Vi kommer att behöva anordna gemensamma sopkärl/skåp när grupper av hus är belägna så att inte ens en mindre sopbil kan ta sig fram på ett trafik- och arbetsmiljösäkert sätt. Varför inte varje veckas hämtning av matavfallet sommartid? Ett antal testpiloter har önskat varje veckas tömning av matavfallet sommartid för att minska lukt, flugor och fluglarver i kärlen. Vi ser samtidigt att det blir allt ovanligare med varje veckas hämtning av matavfallet i andra kommuner. Exempelvis hämtar Orust och Uddevalla bara matavfallet varannan vecka året runt utan knot. Vi bedömer därför att hushåll kan lära sig hantera varannan veckas tömning av matavfallet även sommartid utan alltför stora olägenheter. Vår bedömning är också varje veckas hämtning skulle bli alltför kostsamt att hålla kvar vid. Mängden insamlingstransporter skulle nära på fördubblas sommartid, gentemot förslagen. Vi skulle därmed behöva köpa in ytterligare sopbilar, att användas endast under sommarperioden, och anställa ytterligare chaufförer som sommarvikarier under den redan hektiska semesterperioden. Därmed skulle taxorna behöva höjas ytterligare. Varför inte varannan veckas tömning även av kärl 2 i 4-fackssystemet? Mängden förpackningar av plast och papper/kartong verkar öka allmänt i hushållsavfallet. Många testpiloter upplever att de knappt får plats med dessa material i 4-fackskärlet som töms var fjärde vecka. Samtidigt är platsbristen in viss mån en fråga om hur väl hushållet lyckas trycka ihop sina förpackningar. Vi ser att majoriteten av 4-fackskommunerna fortsatt tömmer detta kärl bara var fjärde vecka men några kommuner, däribland Alingsås och Mölndal, har infört varannan veckas tömning även av kärl 2. I dagsläget väljer vi att hålla kvar vid det lägre tömningsintervallet och hänvisa eventuellt överskottsmaterial till återvinningsstationerna. En fortsatt ökning av dessa materialslag kan i framtiden motivera tätare tömningsintervall. Något som då genast ger ett något ökat transportarbete och höjda kostnader kundservice@rambo.se Besöksadress: Södra Hamngatan 6 Postadress: Lysekil

47 19 (20) Förutsättningar inför taxeberäkning En omställning till fastighetsnära insamling av källsorterade material i 4-fackskärl kräver både mod och samsyn i att sätta det långsiktigt hållbara samhället, klimat och miljö framför kortsiktigt ekonomiskt tänkande. Likaså kräver det ett visst mått av mod att införa tvingande utsortering av matavfallet. De nödvändiga investeringarna i 4-facksfordon och 4-fackskärl blir högre än motsvarande investeringar i vanligare 1-facks- och 2-facksfordon samt bruna och gröna sopkärl. Detta innebär att avfallstaxorna kommer bli högre med 4-facksinsamling än med insamling enbart av matavfall och restavfall. Oavsett vilket framtida insamlingssystem kommunen väljer står Lysekil inför omfattande investeringar i nya sopkärl för att kunna ersätta dagens säckhantering. Vi behöver också byta ut i princip alla de sopfordon som idag hämtar hushållens avfall då de är gamla och körs på övertid. Detta innebär att dagens taxa, oavsett system, kommer behöva höjas. Den nya regeringen aviserade i sin regeringsförklaring att ansvaret för all insamling av hushållens källsorterade förpackningar och tidningar ska flyttas från producenterna till kommunerna. Detta medför med all logik att kommunerna framöver kommer att få del av de pengar förpackningsproducenterna idag låter oss konsumenter betala för att kunna sköta insamlingen via sina återvinningsstationer. Det är i dagsläget dock omöjligt att räkna på vad detta kommer ge i intäktshänseende. Vi har därför valt att inte räkna med dessa intäkter alls i taxeberäkningarna nedan. Med detta framtida stöd till kommunal förpackningsinsamling kommer avfallstaxan kunna sänkas. Vi utgår i våra ekonomiska kalkyler från att Siviks avfallsanläggning finns kvar för överskådlig tid och kan användas av Rambo för omlastning och mellanlagring av insamlade avfallsslag. I bilaga 3 jämförs investeringsbehov och årlig kostnad för de fyra olika alternativen. Taxenivå och konsekvenser för hushållen Tidigare taxesubvention om 1000 kr för hemkompostering föreslår vi nu tas bort. Framtida miljöstyrning av taxan föreslår vi istället kopplas till själva utsorteringen av matavfallet. Den som, i alternativen med frivillig utsortering, inte vill sortera ut sitt matavfall för separat omhändertagande får därmed betala mer än den som faktiskt källsorterar. Bilaga 4 jämför i tabellform avgiftskonsekvenserna för olika hushåll vid införande av nytt insamlingssystem. De nya taxorna innebär väldigt olika höjning för de olika hushållen. Störst höjning gentemot dagens sophämtningsavgift får de hushåll som idag hemkomposterar (ca 20 % av abonnenterna) på grund av att taxerabatten för hemkompost tas bort. Samtliga nämnda insamlingssystem utgår ifrån att hushållen själva rullat fram sina sopkärl till uppställningsplats invid sopbilens transportväg senast kl 6 på hämtningsdagens morgon kundservice@rambo.se Besöksadress: Södra Hamngatan 6 Postadress: Lysekil

48 20 (20) Tidplan för införande av framtida insamlingssystem Beslutsprocess januari juni 2015 Efter att kommunstyrelsen fattat inriktningsbeslut om vilket framtida insamlingssystem för villa- och fritidshushållens avfall Lysekils kommun ska ha tar Rambo fram förslag till nya lokala avfallsföreskrifter och förslag till ny avfallstaxa. När förslagen godkänts av kommunstyrelsen och/eller kommunfullmäktige ställs det ut offentligt. Efter bearbetning av inkomna synpunkter ska nya föreskrifter och taxa slutligt antas av Lysekils Kommunfullmäktige. Praktiska förberedelser februari juni 2015 Vid fattat inriktningsbeslut i Kommunstyrelsen påbörjar Rambo samtidigt de förberedelser som krävs för införande av framtida insamlingssystem snarast. Upphandling av kärl och sopbilar genomförs. Kommunen delas in i geografiska områden för etappvis anslutning till framtida insamlingssystem. Informationsmaterial, med blankett för val av abonnemangstyp, tas fram och sänds ut etappvis med start i Lysekils stad. Kommunikationsinsatser genomförs. Införande juni 2015 december 2016 Kärl monteras och ställs ut etappvis. Tömning påbörjas etappvis. Lysekil Lars Johansson VD Anne Svensson Utvecklingssamordnare kundservice@rambo.se Besöksadress: Södra Hamngatan 6 Postadress: Lysekil

49 PM Mölndal PM - Klimatutvärdering av fyrfacksystem i Lysekils kommun Inledning RAMBO har under de senaste åren undersökt förutsättningarna att införa fastighetsnärainsamling av hushållens förpackningar, tidningar, mat- och restavfall via sk fyrfackskärl. Under har man genomfört test av fyrfacksinsamling i kommunen och på så sätt kunnat kartlägga hur mängderna restavfall minskar till följd av att hushållen sorterar ut förpackningar, tidningar och matavfall som annars skulle hamnat i restavfallet. I detta projekt genomförs en klimatutvärdering av införande av fyrfacksystem med obligatorisk utsortering av matavfall från villor och fritidshus i Lysekils kommun. På grund av förutsättningarna i Lysekils kommun så förutsätts 4000 av de 7500 villa- och fritidshushållen omfattas av fyrfackssystemet. Övriga 3500 hushåll får separat insamling av och mat- och restavfall, men ingen separat hämtning av förpackningar och tidningar. För dessa hushåll gäller, precis som i dagsläget, att förpackningar och tidningar samlas in via återvinningsstationer (ÅVS). Vid klimatutvärderingen jämförs fyrfacksystemet mot dagens system, vilket innebär ett system där ca 50 % av hushållen lämnar blandat avfall, ca 30 % har frivillig insamling av matavfall till rötning och ca 20 % har hemkompostering. Profu i Göteborg AB Götaforsliden 13, nedre Mölndal tel: e- post: info@profu.se Org. nr: Bankgiro:

50 Metodik och centrala indata Metodik Klimatutvärderingen görs utifrån ett systemperspektiv med avseende på utsläpp av klimatpåverkande växthusgaser. Med systemperspektiv menas att analysen inkluderar hela det system som påverkas, dvs förutom själva insamlingen även den efterföljande behandlingen (rötning, förbränning, återvinning) och den påverkan som sker i omkringliggande system som bland annat fjärrvärme- och elproduktion, materialproduktion (t ex när återvunnet material ersätter jungfruligt material och vid produktion av olika typer av påsar för insamling) och transportsektorn (vid ökad produktion av fordonsgas). Inom ramen för denna begränsade studie görs en förenklad systemanalys där data och erfarenheter från tidigare systemstudier med Profus modeller för avfallshanterings-, fjärrvärmeoch elsystem kvoteras ned och anpassas till de förutsättningar som gäller i Lysekil. Som huvudsakligt verktyg för Profus systemstudier används normalt den kombination av systemmodeller (ORWARE för avfallshantering och NOVA/Martes för fjärrvärme- och elproduktion) som Profu utvecklat för analyser på nationell, regional och kommunal nivå och använt i tidigare projekt på uppdrag av bland annat Naturvårdsverket, Avfall Sverige, Waste Refinery, Borås Energi och Miljö, Göteborgs Stad Kretslopp och Vatten och SÖRAB (se även bilaga A). Systemstudien är därmed förenklad jämfört med hur Profu normalt gör denna typ av studie, men vår bedömning är att den ger en god indikation på förändringarna av klimatpåverkande utsläpp när fyrfacksystem introduceras. Den utgör också en utmärkt startpunkt för en mer detaljerad studie där man i detalj anpassar modeller, förutsättningar och antaganden till de förhållanden som gäller Lysekils kommun. De två alternativen jämförs med avseende på deras direkta och indirekta klimatpåverkande utsläpp. De direkta utsläppen är sådana som sker till följd av hantering och behandling av avfallet, t ex: - Utsläpp från insamling och transporter av avfall - Metanläckage vid rötning - Fossil CO2 vid förbränning De indirekta utsläppen uppstår till följd av att alternativen skall leverera samma nyttigheter för därigenom bli jämförbara, såsom t ex: - Elproduktion - Drivmedel - Material (jungfruligt eller återvunnet) I indirekta utsläpp inkluderas även övriga utsläpp som uppstår utanför Lysekil till följd av de val man gör för avfallshanteringen i Lysekil. I denna studie utgörs dessa av utsläpp från produktion av papperspåsar, vars förbrukning ökar när större mängder matavfall samlas in för rötning. När det gäller förbränning så utgår analysen från att minskade mängder restavfall från Lysekil kompenseras energimässigt med ökad import av brännbart avfall. Importen ersätter deponering av bra prestanda i avsändarlandet, vilket i analysen antas vara Storbritannien. Detta baseras på att i dagsläget används import för att fylla upp den svenska förbränningskapaciteten och detta importberoende bedöms öka i framtiden (Profu 2014). Profus årliga marknadsundersökning Avfallsbränslemarknaden (Profu 2014b) visar att de svenska förbränningsaktörerna kommer att arbeta för att öka sin import i takt med att de svenska restavfallsmängderna minskar till följd av ökat avfallsförebyggande, ökad materialåtervinning och ökad biologisk behandling i Sverige. 2

51 Centrala indata om Lysekil Merparten av indata hämtas i denna förenklade systemanalys från de tidigare systemstudierna. När det gäller anpassning till förhållandena i Lysekils kommun så har RAMBO bistått Profu med indata kring avfallsflöden, plockanalyser, fördelningen av hushåll och insamlingsarbete. Nedan går vi igenom de antaganden som gjorts för Lysekil och som har betydelse för resultaten. RAMBOs undersökningar visar att mängderna restavfall minskar tydligt när fyrfacksystem introduceras. Detta gäller speciellt i områden där man idag har hämtning av blandat avfall, men även i viss mån i områden där man idag har utsortering av matavfall. Med hjälp av plockanalyserna har Profu uppskattat den totala mängden restavfall idag från de aktuella villa- och fritidshushållen till ca 2100 ton/år. Utöver detta uppskattas i dagsläget ca 200 ton matavfall hemkomposteras och ca 300 ton matavfall samlas in till rötning. Detta ger en total avfallsmängd på ca 2600 ton. Av den totala avfallsmängden samlas idag ca 2400 ton in för vidare behandling medan de ca 200 ton som går till hemkompostering inte samlas in. Med fyrfackssystemet antas att hemkomposteringen sjunker till hälften av dagens nivå, dvs 100 ton, och att resterande 100 ton samlas in för rötning. Detta innebär att den totala insamlingen uppgår till = 2500 ton. Hela avfallsmängden fördelas på de åtta separata fraktionerna tidningar, glasförpackningar (färgade och ofärgade), plastförpackningar, pappersförpackningar, metallförpackningar, mat- och restavfall. Observera att vi i denna analys räknar på nettotillskottet av utsorterat material som sker på grund av att mängden restavfall minskar när hushållen går över till fyrfackskärl. Med hjälp av plockanalyserna i Lysekil kan man uppskatta hur mycket restavfallet minskar och hur minskningen fördelar sig på olika fraktioner när hushållen går över till fyrfackskärl. Denna minskning av restavfall antas motsvara ett nettotillskott av matavfall (till rötning) och förpackningar och tidningar (till materialåtervinning). Nettotillskottet gäller alltså utöver dagens insamlade mängd av matavfall och förpackningar och tidningar via återvinningsstationer. Baserat på plockanalysernas resultat har vi räknat med och utvärderat följande nettotillskott av de insamlade mängderna när fyrfackssystemet ersätter dagens system: Matavfall: o Till rötning: Förpackningar och tidningar till återvinning: o Pappersförpackningar och well: o Tidningar, journaler och dylikt o Metallförpackningar o Glasförpackningar o Plastförpackningar ton + 82 ton + 65 ton + 27 ton + 22 ton ton Dessa mängder tas, jämfört med dagsläget, från restavfallet samt från mängden som idag går till hemkompostering (ca 100 ton matavfall). Följden blir att både hemkomposteringen och mängden restavfall som samlas in och skickas till förbränning minskar. I insamlingsfasen innebär fyrfackssystemet olika påverkan. Tidigare studier pekar på att det fastighetsnära insamlingsarbetet genom sopbilar ökar, framförallt genom att fyrfacksfordonen generellt får en lägre lastgrad då det är svårt att fylla alla facken jämnt (ett fack blir begränsande). Detta blir en nackdel jämfört med fordon som hämtar färre antal fraktioner. Samtidigt finns också en positiv sida som dock är svår att kvantifiera. Detta gäller hur många 3

52 hushåll som idag använder bil för att transportera producentansvarsmaterial till återvinningsstationerna och hur ofta och hur långt de kör vid dessa tillfällen och vilka utsläpp dessa transporter ger upphov till. Genom den fastighetsnära insamlingen kan dessa transporter minska. Här saknas dock tyvärr information om situationen både nationellt och i Lysekil och denna positiva aspekt har inte inkluderats i beräkningarna. Det vore klart intressant om detta kunde studeras i Lysekil, t ex genom någon form av enkätstudie, för att få fram ett underlag som kan användas för att beräkna dessa minskade utsläpp. Man bör alltså betänka att denna positiva aspekt inte är inkluderad i de resultat som presenteras på nästa sida. I denna förenklade studie används erfarenhetsdata från tidigare studier som relaterar till energiåtgången per ton insamlat avfall. Det finns många faktorer i verkligheten som utöver fordonens beskaffenhet påverkar utfallet såsom t ex fördelning i kommunen mellan tätort och landsbygd, antalet och lokaliseringen av fritidshus, vägarnas beskaffenhet och risk för köbildning etc. Om man tittar på de resultat som publiceras från AvfallWeb (se t ex Avfall Sverige 2013) så kan man konstatera att energianvändningen för insamling och säck- och kärlavfall varierar mellan de kommuner som rapporterat värden. De flesta värden ligger i intervallet MJ/ton insamlat avfall. Det är svårt att hitta en korrelation mellan dessa värden och mängden avfall som samlas in, storleken på befolkningen eller befolkningstätheten i kommunerna. Man kan dock notera att energianvändningen för kommuner med fyrfacksystem generellt ligger högt inom detta intervall eller ovanför intervallet. Som utgångspunkt i analysen har vi valt att anta att dagens energianvändning ligger mitt i detta intervall, dvs på 300 MJ/ton insamlat avfall. Data från tidigare systemstudier indikerar, liksom resultaten från AvfallWeb, en högre bränsleförbrukning med fyrfacksystem. Baserat på detta antar vi att energianvändningen ökar till 500 MJ/ton insamlat avfall med fyrfacksystemet. Nivån 500 MJ/ton insamlat ligger en bit över nivån i Klippan (som ligger på ca 440 MJ/ton insamlat) som är en kommun av liknande storlek som Lysekil och som har en hög grad av villahushåll anslutna till fyrfacksystem. Befolkningstätheten i Lysekil är högre än i Klippan men å andra sidan är mängden fritidshus klart större i Lysekil (se även Tabell 1 på nästa sida). Tabell 1 Data om Lysekils och Klippans kommun enligt Avfall Sverige (2013). Enligt samma källa uppgick år 2012 antalet hushåll i flerbostadshus i Lysekil till 3308 och i Klippan till Kommun Antal invånare i kommunen 2012 Justerat invånarantal 1 i kommunen 2012 Befolkningstäthet (pers./km 2 ) Antal villahushåll 2012 Antal fritidshus 2012 Villa- och fritidshushåll med fyrfacksystem Lysekil med fyrfacksystem Klippan (i denna studie) 4678 (år 2012) 1 Justerat invånarantal tar hänsyn till fritidshus, gästnätter och in-/utpendling. I t ex utpräglade fritidshuskommuner eller kommuner med omfattande turistverksamhet genereras betydligt mer hushållsavfall än vad de permanentboende ger upphov till. Även i kommuner med stort inpendlingsöverskott genereras mycket hushållsavfall via arbetsplatserna. (Avfall Sverige 2013). 4

53 Resultat Figur 1 visar hur utsläppen förändras när man går från dagens system till fyrfacksystemet. En positiv stapel innebär att utsläppen ökar jämfört med dagens system, medan en negativ stapel innebär att utsläppen minskar. Netto innebär övergången till fyrfacksystemet en minskning av utsläppen med knappt 0,4 kton CO2-ekvivalenter/år. Räknat per personer som omfattas av förändringen (dvs exklusive befolkningen i flerbostadshus) motsvarar detta en utsläppsminskning på knappt 40 kg CO2-ekv./person, vilket ligger i linje med resultat från Profus tidigare studier kring fyrfacksystem. Även om de lokala utsläppen i Lysekil ökar till följd av den ökade energiåtgången vid insamlingen så har detta liten betydelse i jämförelse med nyttan av att öka materialåtervinningen (och därmed ersätta jungfrulig produktion av material), öka produktionen av biogas och bidra till att deponering minskar i andra länder. Här bör man också betänka att den positiva aspekten att hushållens egna transporter av återvinningsmaterial sannolikt minskar inte är inkluderad då underlag saknas kring detta (jämför föregående sida). Resultaten ger ett tydligt besked om utsläppen minskar i ett systemperspektiv och detta ligger helt i linje med Profus tidigare studier kring fastighetsnära insamling. I ett klimatperspektiv kan minskningen upplevas som relativt liten, men samtidigt bör man då betänka att avfallssektorn står för en relativt liten del av världens klimatpåverkande utsläpp. I Sverige är denna andel ännu mindre eftersom vi framgångsrikt fasat ur deponering och okontrollerad dumpning som ger stora klimatpåverkande utsläpp och som tillsammans står för den största andelen av världens avfallsbehandling. 0,50 0,40 kton CO2-ekv. 0,30 0,20 0,10 0,00-0,10-0,20-0,30-0,40-0,50 Figur 1 Förändring av klimatpåverkande utsläpp i ett systemperspektiv när fyrfacksystemet ersätter dagens system för villa- och fritidshushåll i Lysekil Nedan kommenteras de olika posterna mer i detalj: Insamling: Denna post ökar som en följd av de antaganden vi gjort kring insamlade mängder och energianvändning. För alla transporter beräknas utsläppet baserat på antagandet att diesel med 5 volym% inblandning av biodiesel används. 5

54 Övriga transporter: Även övriga transporter ökar netto, främst pga att utsorterat material skall transporteras vidare till återvinning och import av brännbart avfall (som ersätter restavfall från Lysekil) ökar. Biologisk behandling: Här ges nettot av att metanutsläpp ökar då rötningen ökar (utsläppen ökar både vid behandling och gasuppgradering) och att lustgasutsläpp minskar från hemkompostering. Båda typerna av utsläpp är relativt små i jämförelse med övriga utsläpp. Förbränning: Mängden avfall i energitermer är konstant eftersom import kompenserar för det avfall som sorteras ut från restavfallet med hjälp av fyrfacksystemet. Men sammansättningen förändras och speciellt andelen plast som ger upphov till fossila CO2-utsläpp. Relativt stora mängder plastförpackningar sorteras ut från restavfallet i Lysekil vilket netto (med hänsyn till att importen till förbränning innehåller en viss mängd plast) ger en utsläppsminskning. Materialåtervinning: Utsläppen minskar när utsorterat och återvunnet material (efter rejektförluster) ersätter jungfrulig produktion. Alternativa drivmedel: Den ökade produktionen av biogas som används inom fordonssektorn innebär att användning och utsläpp från fossila drivmedel minskar. Därigenom ger biogasen ett bidrag till Sveriges mål om fossilfri fordonstrafik till år Alternativ behandling av import: Här inkluderas de utsläpp (främst metan) som undviks från deponering när det brännbara avfallet importeras till Sverige istället för att deponeras. Alternativ elproduktion: Denna post ökar både till följd av att elproduktion minskar och att elbehovet ökar. När avfall importeras till Sverige minskar också genereringen och insamlingen av deponigas som förbränns för elproduktion. Elbehovet ökar framförallt genom att rötningen ökar och genom att den producerade biogasen måste uppgraderas till fordonsgaskvalitet. Slutligen kan nämnas att det finns indikationer på att fastighetsnära insamlingssystem på sikt skulle kunna stimulera till minskade avfallsmängder genom att hushållen ökar sin miljömedvetenhet. Detta är mycket intressant eftersom Profus tidigare studier visar att de största utsläppsreduktionerna uppnås genom att man förebygger avfall, dvs genom att man minskar avfallsmängderna. Det är dock inte helt enkelt att se sambanden eftersom sådana resultat också kan vara en effekt av att man arbetat hårt generellt med att informera om nyttan med att källsortera och minska avfallsmängderna och gett återkoppling till hushållen hur de lyckats. En fördel med ett fastighetsnära insamlingssystem jämfört med återvinningsstationer är att kommunen (om man är huvudman) kan följa upp och återkoppla hushållens resultat för hela mängden avfall, dvs förpackningar, tidningar, eventuella övriga material till återvinning, matavfall till biologisk behandling och mängden restavfall till förbränning. Med en uppdelning på insamling på olika platser för t ex förpackningar och tidningar respektive mat- och restavfall blir denna uppföljning och återkoppling betydligt svårare att göra. Fyrfacksinsamlingen är det system som är mest heltäckande eftersom alla fraktioner ingår och därför har man här störst möjligheter att följa upp, ge återkoppling och på så sätt stimulera till minskade avfallsmängder. 6

55 Perspektiv på resultaten Myndigheternas krav och mål på att öka återvinningen har i ett historiskt perspektiv ökat stadigt. Detta har resulterat i en stadig ökning av svensk återvinning och idag har Sverige en av de högsta återvinningsnivåerna i världen. Ur miljösynpunkt har detta varit en lyckad strategi och svensk återvinningspolitik har även inspirerat andra länder till att införa liknande strategier. För flera delar av återvinningen har vi även fått inspiration från andra länder. Exempelvis det svenska producentansvaret för återvinning av förpackningar där ursprunget kommer från den tyska motsvarigheten (Duales System Deutschland). Det svenska producentansvaret gav Sverige en kraftig ökning av materialåtervinningen. Trots att myndigheter som Naturvårdsverket och Boverket har satt upp både krav och mål så finns det nästan inga direkta krav på de enskilda kommunerna att de ska ansvara och genomföra förändringar för en ökad återvinning. Anledningen är att det inte har behövts mer precisa styrmedel eftersom kommunerna själva har åtagit sig ett ansvar att försöka leva upp till de nya mål som har satts upp. För exempelvis producentansvaret så är dock kraven riktade direkt mot producenterna men tack vara kommunernas agerande så har även kraven i producentansvaret varit möjligt att införliva. Man kan konstatera att om kommunerna själva inte hade agerat så hade kraven varit betydligt mer precisa och troligen hade vi sett mer detaljreglering och styrmedel införas även på den kommunala nivån. Jämfört med många andra länder så har Sverige nästan uteslutande klarat en ökad återvinning genom sortering vid källan dvs hushållen och industrierna har fått uppgiften att sortera olika material i lämpliga fraktioner. Andra länder har satsat på eftersortering i högre grad. Även detta har visat sig till stor del vara ett klokt beslut på grund av att vi har uppnått både högre kvalité och höga återvinningsnivåer. Blickar vi framåt kan vi konstatera att kraven kommer att skärpas betydligt även om alla förslag till ökad återvinning ännu inte är helt beslutade. Kraven kommer från Naturvårdsverket, Miljödepartementet och från EU-kommissionens förslag till nya mål (Den cirkulära ekonomin). Merparten av dessa har presenterats under 2014 och sammantaget innebär förändringarna att det kommer att krävas stora satsningar för att klara målen, även för ett land som Sverige som har kommit relativt långt. En slutsats som drogs i analyserna inför Naturvårdsverkets förslag om att införa ett återvinningsmål om 60 % var att man troligen är tvungen att införa fastighetsnära insamling (FNI) för hushållsavfallet i hela Sverige. Med de olika antaganden som gjordes i studien, bland annat att alla kommuner införde FNI fullt ut, så visade beräkningarna att Sverige nästan klarade att uppfylla 60 % -målet men inte helt. De mål som nu kommer att införas, eller är på förslag att införas, återfinns i tabellen nedan. Tabell 2 Kommande mål, beslutade och föreslagna, för svensk och europeisk återvinning Materialåtervinning Beslut från SE Samma procentmål som gäller idag men räknat på verkligt återvunnet och inte som idag på insamlat till återvinning. Regeringskansliet 2020 Materialåtervinning och återanvändning Förslag till etappmål-nv SE 60 % av hushållsavfallet ska återvinnas/återanvändas 2025 Deponeringsförbud EU kommissionens förslag EU Deponeringsförbud för återvinningsbart och biologiskt nedbrytbart avfall 2025 Förebyggande matavfall EU 30 % mindre mängd uppkommet matavfall 2030 Materialåtervinning EU 70 % av hushållsavfallet ska återvinnas (verkligt återvunnet) 2030 Deponeringsförbud EU Deponeringsförbud för allt återvinningsavfall 2030 Återvinning/återanv. EU 80 % av allt förpackningsavfall ska återvinnas eller förberedas för återanvändning. 7

56 En viktig förändring gentemot tidigare återvinningsmål är att alla framtida återvinningsmål (se tabellen ovan) avser verkligt återvunnet material. Tidigare mål var satta på insamlat avfall till återvinning. Från återvinningsprocesserna uppkommer rejekt av material som av olika anledningar inte duger till återvinning. Denna förändring i sig innebär en tydlig skärpning av målen i jämförelse med tidigare mål. Även det enklaste målet i den tidigare tabellen, dvs målet till 2017 då Sverige ska ha en verklig återvinning på 50 %, kommer att bli mycket tufft att införliva. Idag klarar vi inte fullt ut målet om 50 % insamling till återvinning. Några slutsatser man kan dra från ovanstående beskrivning av styrningen för den framtida materialåtervinningen är: Fastighetsnära insamling (FNI) kommer att krävas för att klara framtida mål. Återvinningsstationer/centraler kan vara ett viktigt komplement men kan troligen inte ersätta FNI. Även central sortering kan komma att öka men inte som ett alternativ till FNI utan endast som komplement. Kommunerna kan som tidigare klara insamlingen av källsorterat hushållsavfall och uppfylla målen på frivillig basis, men eftersom målen kräver att alla kommuner samlar in en hög andel till återvinning så blir det svårt för kommunerna att säga nej. Om kommunerna inte agerar och målen inte nås är det troligt att mer specifika styrmedel införs för att styra kommunernas agerande. Den nya regeringen har deklarerat att ansvaret för insamlingen av hushållsavfall ska ligga på kommunerna och därmed är det kommunernas ansvar att säkerställa att återvinningsmålen nås, oavsett om det sker i egen regi eller inte. Sammanfattar man dessa slutsatser så är det troligt att RAMBO relativt snart kommer att behöva öka insamlingen till materialåtervinning och att man då även kommer att behöva införa någon form av fastighetsnära insamling. RAMBO kan självklart välja ambitionsnivå, insamlingsmetod och tidsplan för införandet men det är troligt att RAMBO på sikt får svårt att välja bort införandet av fastighetsnära insamling av återvinningsmaterial. 8

57 Referenser Avfall Sverige Hushållsavfall i siffror - Kommun- och länsstatistik 2012, rapport U2013:16 Profu (2014) Kapacitetsutredning Avfallsförbränning och avfallsmängder till år 2020, Avfall Sverige rapport E2014:03 Profu (2014b) Avfallsbränslemarknaden, årlig bränsleutredning från Profu 9

58 Bilaga A - Exempel på Profu-projekt med utvärdering av avfallshantering ur ett systemperspektiv ( ) Klimatvärdering av torrötningsanläggning för matavfallsrejekt (pågående), på uppdrag av Göteborgs Stads Kretslopp och Vatten Utvärdering av insamlingssystem för hushållsavfall från småhus i Sollentuna (pågående), på uppdrag av Sollentuna Energi och SÖRAB Klimatutvärdering av åtgärder och mål i Borås stads avfallsplan (2014), på uppdrag av Borås Energi och Miljö Systemanalys kring möjliga konsekvenser av förslag i Hållbar återföring av fosfor (2014), på uppdrag av Avfall Sverige Nytt etappmål för materialåtervinning och återanvändning (2013), på uppdrag av Naturvårdsverket Waste Refinery-projektet Styrmedel för ökad biogasproduktion (2013) Waste Refinery-projektet Bränslekvalitet - Sammansättning och egenskaper för avfallsbränsle till energiåtervinning (2013) Indikatorer för en resurseffektiv avfallshantering ( ), på uppdrag av Waste Refinery, SÖRAB med flera Waste Refinery-projektet Perspektiv på framtida avfallsbehandling ( ). Analys av klimatpåverkan från materialåtervinning av plastförpackningar (2012), på uppdrag av Förpacknings- och tidningsinsamlingen Utvärdering av föreslaget nationellt miljömål för materialåtervinning utifrån ekonomi och klimatpåverkan (2011), på uppdrag av Naturvårdsverket Analys av konsekvenser ur ett klimatperspektiv av uppsatta mål i den regionala avfallsplanen A2020 för Västra Götalandsregionen (2010), på uppdrag av Kretsloppskontoret i Göteborg (2010) Ekonomisk analys av Borås Energi och Miljös affärsområde Biogas (2010), på uppdrag av Borås Energi och Miljö 10

59 Bilaga 2 Övergripande jämförelse av konsekvenser vid de olika insamlingsalternativen Alternativ Konkret innebörd Konsekvenser för hushållen Konsekvenser för återvinningen 1 Obligatorisk utsortering av matavfall, Hög fastighetsnära service Huvudförslag Insamling i 4-fackskärl eller Liten valfrihet brunt + grönt kärl Hög taxa Fordonspark: 4-facksbilar och små 1- facksbilar Stor andel matavfall till återvinning Störst andel material till återvinning Minst andel till förbränning Konsekvens för transportarbetet (Antal insamlingsrundor per 4-veckors period) Landsbygd (matarvägar): 3+4 st Landsbygd (småvägar): 4 st Större samhällen: 3 st 2 Frivillig utsortering av matavfall, Insamling i 4-fackskärl, brunt + grönt kärl eller enbart i grönt kärl Fordonspark: 4-facksbilar och små 1- facksbilar Hög fastighetsnära service Stor valfrihet Medelhög taxa vid källsortering Hög taxa för blandat avfall Mindre andel matavfall till återvinning Stor andel material till återvinning Större andel till förbränning Landsbygd (matarvägar): 3+4 st Landsbygd (småvägar): 4 st Större samhällen: 3 st 3 Obligatorisk utsortering av matavfall, Insamling i brunt + grönt kärl Fordonspark: 2-facksbilar och små 1- facksbilar Låg fastighetsnära service Ingen valfrihet Medelhög taxa Stor andel matavfall till återvinning Mindre andel material till återvinning Större andel till förbränning Landsbygd (matarvägar): Landsbygd (småvägar): Större samhällen: 2+4 st 4 st 2 st 4 Frivillig utsortering av matavfall, Insamling i brunt + grönt kärl eller enbart i grönt kärl Fordonspark: 2-facksbilar och små 1- facksbilar Låg fastighetsnära service Viss valfrihet Låg taxa vid källsortering Hög taxa för blandat avfall Mindre andel matavfall till återvinning Mindre andel material till återvinning Störst andel till förbränning Landsbygd (matarvägar): Landsbygd (småvägar): Större samhällen: 2+4 st 4 st 2 st

60 Bilaga 3 Jämförelse av investeringsbehov och årskostnad för insamling och behandling av hushållsavfall i Lysekils kommun - vid de olika insamlingsalternativen Alternativ 1 och 2 4-fack (alternativt brunt + grönt kärl) Alternativ 3 och 4 Brunt + grönt kärl Investeringsbehov Investering Årskostnad Investeringsbehov Investering (kr) (kr) (kr) 2 st 4-facksbilar st 2-facksbil st små 1-facksbilabilar st små 1-facks st stor 1-facksbil st stor 1-facksbil st bil för st bil för kärlutsättning mm kärlutsättning mm 4-fackskärl, bruna Bruna och gröna och gröna kärl kärl Summa Investering Alt 1: Alt 2: Alt 1: Alt 2: Summa investering Alt 3: Alt 4: Alt 3: Alt 4: Årskostnad (kr) Driftkostnad hämtning, exkl öarna Driftkostnad ö- hämtningen Alt 1: * Alt 2: * Driftkostnad hämtning, exkl öarna Driftkostnad ö- hämtningen Alt 3: * Alt 4: * Driftkostnader övrigt Driftkostnader övrigt Anläggningarna Anläggningarna Sivik, Åvc Lönndal Sivik, Åvc Lönndal Kontor, Kontor, administration administration Arrende till Lysekils Arrende till Lysekils kommun kommun Summa Summa Behandlingskostnader Allt insamlat hushållsavfall, inkl farligt avfall Behandlingskostnader Allt insamlat hushållsavfall, inkl farligt avfall Total Årskostnad Alt 1: Alt 2: Total Årskostnad Alt 3: Alt 4: * Förutsättning för investering: 8 års avskrivning på fordon och kärl, 5 % ränta.

61 Bilaga 4 Beskrivning av avgiftskonsekvens för villahushåll med olika slags abonnemang Fritidshushållens avgift beräknas genomgående till ca 500 kr lägre än motsvarande abonnemangstyp för villahushåll. Fritidsabonnemanget ger då sophämtning maj t o m september, med möjlighet att beställa till extra tömning vintertid vid behov. Alternativ 1 - huvudförslag 4-fack (alternativt brunt + grönt kärl), obligatorisk matavfallsutsortering (=100% anslutning) Nuvarande taxa Föreslagen ny taxa - källsorterat Föreslagen ny taxa - osorterat Sophämtningsabonnemang idag Andel hushåll idag Behållare idag Avgift idag (kr) Behållare Avgift (kr) Behållare Avgift (kr) Sorterar ej ut matavfall Sorterar ut matavfall till brunt kärl Hemkomposterar matavfall 50 % 125 l säck x 370 l eller 30 % 140 l brunt kärl, 125 l säck l x 370 l eller l 20 % 125 l säck x 370 l eller (140) l Alternativ 2 4-fack (alternativt brunt + grönt kärl), frivillig matavfallsutsortering (räknat på 80% anslutning) Nuvarande taxa Föreslagen ny taxa - källsorterat Föreslagen ny taxa - osorterat Sophämtningsabonnemang idag Andel hushåll idag Behållare idag Avgift idag (kr) Behållare Avgift (kr) Behållare Avgift (kr) Sorterar ej ut matavfall Sorterar ut matavfall till brunt kärl Hemkomposterar matavfall 50 % 125 l säck x 370 l eller 30 % 140 l brunt kärl, 125 l säck l x 370 l eller l 20 % 125 l säck x 370 l eller (140) l l l l 4750 Fortsättning nästa sida

62 Bilaga 4 Alternativ 3 Brunt + grönt kärl, obligatorisk matavfallsutsortering (=100% anslutning) Nuvarande taxa Föreslagen ny taxa - källsorterat Sophämtningsabonnemang idag Andel hushåll idag Behållare idag Avgift idag (kr) Behållare Avgift (kr) Föreslagen ny taxa - osorterat Behållare Avgift (kr) Sorterar ej ut matavfall Sorterar ut matavfall till brunt kärl Hemkomposterar matavfall 50 % 125 l säck l % 140 l brunt kärl, 125 l säck l % 125 l säck 1850 (140)+ 190 l Alternativ 4 Brunt + grönt kärl, frivillig matavfallsutsortering (räknat på 75% anslutning) Nuvarande taxa Föreslagen ny taxa - källsorterat Sophämtningsabonnemang idag Andel hushåll idag Behållare idag Avgift idag (kr) Behållare Avgift (kr) Föreslagen ny taxa - osorterat Behållare Avgift (kr) Sorterar ej ut matavfall Sorterar ut matavfall till brunt kärl Hemkomposterar matavfall 50 % 125 l säck l l % 140 l brunt kärl, 125 l säck l l % 125 l säck 1850 (140) l l 4300

63 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (32) 36 REVIDERING AV LYSEKILS KOMMUNS REGLEMENTE FÖR ARVODEN OCH ERSÄTTNINGAR TILL FÖRTROENDEVALDA, BESTÄMMELSER OM PENSION M.M. Dnr: LKS Inom ramen för den parlamentariska utredningens arbete startade arbetet med en revidering av kommunens arvodesreglemente. Vid halvårsskiftet 2014 gav kommunstyrelsens ordförande administrative chefen i uppdrag att slutföra arbetet med beaktande av vad som fram till dess kommit fram i gruppens arbete. Arbetet har genomförts av t.f. kommunchef tillika administrativ chef och personalutvecklare Maria Hemlin. Förslaget reglerar ersättningsformer, kostnadsersättningar, kommunala organ, arvoden och ersättningar sammanträdesoch förrättningsarvoden, utbetalningsregler samt tolkning och tillämpning. Reglementet har också tillförts bestämmelser om pension och omställningsstöd. Reglementet bygger i grunden på en procentsats av riksdagsledamots månadsarvode vilket skiljer sig från kommunens tidigare reglemente som utgick från prisbasbeloppet. De föreslagna arvodesnivåerna ligger i paritet med kommunerna i Norra Bohuslän. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Förslag till reglemente med bilagor. Yrkanden Yngve Berlin (K): avslag på förvaltningens förslag, yrkar på att arvoden fortsatt ska utgå från prisbasbelopp. Thomas Falk (LP): ändringsyrkande att meningen Kommunfullmäktige arvoderas som halvdag i reglementet 10, på sidan 7 utgår. Mats Karlsson (M): ändringsyrkande att årsarvodet för kommunfullmäktiges ordförande höjs, från 3 procent till 6 procent och vice ordföranden från 1 procent till 2 procent. Ändringsyrkande att årsarvodet för ordförande i socialnämnden sänks från 40 procent till 35 procent och vice ordförande sänks från 20 procent till 15 procent. Jan-Olof Johansson (S): ändringsyrkande att det nya reglementet ska tillämpas fr.o.m. 1 januari Ronald Rombrant (LP): bifall till Thomas Falks yrkande och till Jan-Olof Johanssons yrkande, i övrigt bifall till förvaltningens förslag. Christer Hammarqvist (C): att halvt arvode ska utgå till närvarande ersättare vid fullmäktigesammanträden. Justerare: Utdragsbestyrkande:

64 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (32) Ronald Rombrant (LP): tilläggsyrkande att en uppföljning/utvärdering genomförs efter att bestämmelserna har tillämpats under 2015 med återrapportering till kommunstyrelsen senast Camilla Carlsson (FP): bifall till Mats Karlssons och Thomas Falks yrkanden. Jan-Olof Johansson (S): bifall till Mats Karlssons yrkande om höjt årsarvode för kommunfullmäktiges presidium. Avslag till Mats Karlssons yrkande om sänkt årsarvode för socialnämndens presidium. Bifall till Ronald Rombrants tilläggsyrkande. Propositionsordning Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning: Proposition på förvaltningens förslag mot Yngve Berlins yrkande att arvoden fortsatt ska utgå från prisbasbelopp. Proposition på förvaltningens förslag mot Mats Karlssons m.fl. yrkande om höjt årsarvode för kommunfullmäktiges presidium. Proposition på förvaltningens förslag mot Mats Karlssons m.fl. yrkande om sänkt årsarvode för socialnämndens presidium. Proposition på förvaltningens förslag mot Thomas Falks m.fl. yrkande att meningen Kommunfullmäktige arvoderas som halvdag i reglementet 10, på sidan 7 utgår. Proposition på förvaltningens förslag mot Jan-Olof Johansson m.fl. yrkande att det nya reglementet ska tillämpas fr.o.m. 1 januari Proposition på förvaltningens förslag mot Christer Hammarqvist yrkande att halvt arvode ska utgå till närvarande ersättare vid fullmäktigesammanträden. Proposition på Ronald Rombrant m.fl. tilläggsyrkande om att en uppföljning/utvärdering genomförs efter att bestämmelserna har tillämpats under 2015 med återrapportering till kommunstyrelsen senast Proposition på övriga delar i förvaltningens förslag, att godkänna upprättat reglemente för arvoden och ersättningar till förtroendevalda, bestämmelser om pension m.m. Proposition Ordförande ställer proposition på förvaltningens förslag mot Yngve Berlins yrkande och finner att kommunstyrelsen avslår yrkandet. Ordförandet ställer proposition på förvaltningens förslag mot Mats Karlssons m.fl. yrkande om höjt årsarvode för kommunfullmäktiges presidium och finner att kommunstyrelsen avslår yrkandet. Omröstnings begärs och ska verkställas Ja-röst för bifall till Mats Karlsson Nej-röst för bifall till förvaltningens förslag Justerare: Utdragsbestyrkande:

65 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (32) Omröstningsresultat Kommunstyrelsen beslutar med 5 ja-röster och 5-nej röster och med ordförandens utslagsröst att bifalla ändringsyrkandet. Ledamöter/tjg ersättare Parti Ja Nej Avstår Jan-Olof Johansson S X Camilla Carlsson, tjg.ers FP X Ronald Rombrant LP X Dan Jagefeldt, tjg.ers S X Mats Karlsson M X Christer Hammarqvist C X Fredrik Häller LP X Patrik Saving, tjg.ers LP X Inge Löfgren MP X Yngve Berlin K X Christoffer Zakariasson, närvarande vid föredragningen, ej SD närvarande vid beslut Summa 5 5 Fortsatt proposition Ordförande ställer proposition på förvaltningens förslag mot Mats Karlssons m.fl. yrkande om sänkt årsarvode för socialnämndens presidium och finner att kommunstyrelsen avslår yrkandet. Ordförande ställer proposition på förvaltningens förslag mot Thomas Falks m.fl. yrkande och finner att kommunstyrelsen bifaller yrkandet. Ordförande ställer proposition på förvaltningens förslag mot Jan-Olof Johansson m.fl. yrkande och finner att kommunstyrelsen bifaller yrkandet. Ordförande ställer proposition på förvaltningens förslag mot Christer Hammarqvist yrkande och finner att kommunstyrelsen avslår yrkandet. Ordförande ställer proposition på Ronald Rombrant m.fl. tilläggsyrkande och finner att kommunstyrelsen bifaller yrkandet. Ordförande ställer proposition på övriga delar i förvaltningens förslag och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt förslaget. Justerare: Utdragsbestyrkande:

66 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (32) Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att årsarvodet för kommunfullmäktiges ordförande höjs, från 3 procent till 6 procent och vice ordföranden från 1 procent till 2 procent. Kommunfullmäktige beslutar att meningen Kommunfullmäktige arvoderas som halvdag i reglementet 10, på sidan 7 utgår. Kommunfullmäktige beslutar att det nya reglementet ska tillämpas fr.o.m. 1 januari Kommunfullmäktige beslutar att en uppföljning/utvärdering genomförs efter att bestämmelserna har tillämpats under 2015 med återrapportering till kommunstyrelsen senast Kommunfullmäktige beslutar att godkänna i övrigt upprättat reglemente för arvoden och ersättningar till förtroendevalda, bestämmelser om pension m.m. Reservation Mot beslutet anmäler Yngve Berlin (K) skriftlig reservation. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

67 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (32) Justerare: Utdragsbestyrkande:

68 1/2 Kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse Datum: Förvaltning: Kommunledningskontoret Handläggare: Maria Hemlin Telefon: E-post: REVIDERING AV LYSEKILS KOMMUNS REGLEMENTE FÖR ARVODEN OCH ERSÄTTNINGAR TILL FÖRTROENDEVALDA, BESTÄMMELSER OM PENSION M.M. Dnr: LKS Inom ramen för den parlamentariska utredningens arbete startade arbetet med en revidering av kommunens arvodesreglemente. Vid halvårsskiftet 2014 gav kommunstyrelsens ordförande administrative chefen i uppdrag att slutföra arbetet med beaktande av vad som fram till dess kommit fram i gruppens arbete. Arbetet har genomförts av t.f. kommunchef tillika administrativ chef och personalutvecklare Maria Hemlin. Förslaget reglerar ersättningsformer, kostnadsersättningar, kommunala organ, arvoden och ersättningar sammanträdes- och förrättningsarvoden, utbetalningsregler samt tolkning och tillämpning. Reglementet har också tillförts bestämmelser om pension och omställningsstöd. Reglementet bygger i grunden på en procentsats av riksdagsledamots månadsarvode vilket skiljer sig från kommunens tidigare reglemente som utgick från prisbasbeloppet. De föreslagna arvodesnivåerna ligger i paritet med kommunerna i Norra Bohuslän. Förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att godkänna upprättat förslag till reglemente för arvoden och ersättningar till förtroendevalda, bestämmelser om pension m.m. Kommunfullmäktige beslutar att det nya reglementet ska tillämpas fr.o.m. 1 april Ola Ingevaldson Tf kommunchef Maria Hemlin Personalutvecklare Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

69 2/2 Bilagor: Reglemente för arvoden och ersättningar till förtroendevalda 1. Arvoden 2. Kostnadsersättningar 3. Omställningsavtal samt pension för politiker 4. Arbetsuppgifter för ordförande och övriga med månadsarvode 5. Exempel på samrådsgrupper och intressesammansatta grupper

70 Reglemente för arvoden och ersättningar till förtroendevalda Dnr: LKS Antaget av kommunfullmäktige 2015-xx-xx, xx De förtroendevalda ledamöterna är inte anställda i Lysekils kommun. Kommunfullmäktiges ledamöter är direktvalda av medborgarna i Lysekils kommun och övriga ledamöter i styrelser och nämnder är utsedda av kommunfullmäktige för en viss period. De förtroendevalda uppbär inte lön utan erhåller arvode mm vilket regleras i detta Reglemente för arvoden och ersättningar till förtroendevalda i Lysekils kommun. Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

71 Innehållsförteckning Inledande bestämmelser Ersättningsformer Praktikanttjänstgöring... 3 Kostnadsersättningar Barntillsynskostnader Kostnader för vård och tillsyn av handikappad eller svårt sjuk Handikappad förtroendevalds särskilda kostnader Ersättning för telefonkostnader Övriga kostnader... 4 Kommunala organ Kommunala organ Intressentsammansatta organ avseende samrådsorgan och dylikt Arvode och ersättningar Årsarvode Pension och omställningsstöd Frånvaro - ersättare... 6 Sammanträdes- och förrättningsarvoden Sammanträdesarvode Förrättningsarvode Arvodets storlek och samordningsbestämmelser Sammanträde/förrättning utom kommunen Ersättning för förlorad arbetsförtjänst Resekostnadsersättning inom kommunen... 8 Utbetalningsregler Resekostnadsersättning och traktamente utom kommunen Årsarvode Sammanträdes- och förrättningsarvode samt resekostnadsersättning inom kommunen Sammanträdes- och förrättningsarvode samt resekostnadsersättning och traktamente utom kommunen Inlämnande av underlag enligt 16 och Verifiering av utgift Ersättning för förlorad arbetsförtjänst... 9 Tolkning och tillämpning Tolkning och tillämpning Bilagor Sid. 2 av 11

72 Inledande bestämmelser 1 Ersättningsformer De förtroendevalda i Lysekils kommun erhåller ersättningar för uppdrag i kommunala organ vilka utbetalas i enlighet med dessa bestämmelser i form av årsarvode, sammanträdesarvode, förrättnings arvode, resekostnadsersättning och traktamente, samt ersättning för förlorad arbetsförtjänst. De förtroendevalda är inte anställda och uppbär därför arvode och inte lön. 2 Praktikanttjänstgöring Förtroendevald har efter beslut av vederbörande nämnd eller styrelse rätt att, såsom utbildning i förtroendeuppdraget, under kortare tid följa verksamheten som respektive nämnd eller styrelse har det politiska verksamhetsansvaret för. Ersättning regleras i 12. Följande riktlinjer ska gälla: 1. Tjänstgöringens längd och omfattning ska gälla med hänsyn till verksamhetens art och karaktär. 2. Vid större förvaltning med mer omfattande verksamhet och flera olika verksamhetsområden kan tjänstgöringen omfatta ett större antal dagar än vid förvaltning med mindre omfattning och mer ensartad verksamhet. Tjänstgöringen ska ej omfatta längre sammanlagd tid än tre arbetsdagar. 3. Som underlag för bedömningen av tjänstgöringens längd bör även läggas förtroendeuppdragets karaktär (ordförande, vice ordförande etc.). Kostnadsersättningar 3.1 Barntillsynskostnader Ersättning utbetalas för vård och tillsyn av barn som vårdas i den förtroendevaldas familj och som under kalenderåret inte hunnit fylla 12 år. Om särskilda skäl föreligger, kan ersättning utges även för äldre barn. Ersättning betalas motsvarande styrkta belopp dock med högst det belopp som kommunfullmäktige beslutat enligt bilaga 2. Ersättning betalas inte för tillsyn som utförs av egen familjemedlem eller av annan närstående och ej heller för tid då barnet vistats i den kommunala barnomsorgen. 3.2 Kostnader för vård och tillsyn av handikappad eller svårt sjuk Ersättning betalas för vård och tillsyn av handikappad eller svårt sjuk person som vistas i den förtroendevaldas bostad. Ersättning betalas motsvarande styrkta Sid. 3 av 11

73 utlägg dock med högst det belopp som kommunfullmäktige beslutat enligt bilaga 2. Ersättning betalas inte för tillsyn som utförs av egen familjemedlem eller annan närstående. 3.3 Handikappad förtroendevalds särskilda kostnader Ersättning betalas till handikappad förtroendevald för särskilda kostnader som inte ersätts på annat sätt. Häri ingår kostnader för till exempel resor, ledsagare, tolk, hjälp med inläsning och uppläsning av handlingar och liknande. Ersättning betalas motsvarande styrkta belopp dock med högst det belopp som kommunfullmäktige beslutat enligt bilaga Ersättning för telefonkostnader Ordföranden som har en årsarvodering på 50 procent eller mer erhåller en tjänstetelefon oavsett antal uppdrag. Förtroendevalda som inte erhållit tjänstetelefon och som för fullgörandet av kommunalt uppdrag åsamkas särskilda kostnader för telefon erhåller ersättning motsvarande styrkta utlägg efter beslut av kommunstyrelsens ordförande. 3.5 Övriga kostnader För andra kostnader än som avses i betalas ersättning om den förtroendevalda kan visa att särskilda skäl förlegat för dessa kostnader. Ersättning utgår inte om den förtroendevalda haft rimliga möjligheter att genom omdisponering av arbete eller på annat sätt kunnat förhindra att kostnaderna uppkommit. Kommunala organ 4 Kommunala organ Med kommunala organ avses kommunfullmäktige, nämnder/styrelser och följande organ: 1. Delegationer (utskott med beslutanderätt) inrättade med stöd av beslut av fullmäktige, direkt eller i reglemente och som består av tre eller flera förtroendevalda. 2. Beredningar (organ med förslagsrätt för beredning av viss eller vissa frågor) tillsatta av kommunfullmäktige, kommunstyrelsen eller annan kommunal nämnd och som består av två eller flera förtroendevalda. 3. Övriga organ i enlighet med kommunfullmäktiges särskilda beslut. Med förtroendevald avses även ersättare för ledamot oavsett om vederbörande tjänstgör eller endast är närvarande. Sid. 4 av 11

74 5 Intressentsammansatta organ avseende samrådsorgan och dylikt. Bestämmelserna om arvoden och andra ersättningar till förtroendevalda tillämpas även på ledamöter och ersättare i så kallade intressentsammansatta organ vad avser förlorad arbetsförtjänst enligt 12. Exempel på sådana organ, se bilaga 5 Av kommunen utsedda ledamöter i s.k. intressentsammansatta organ erhåller reseersättning till och från sådant organ i enlighet med de bestämmelser för reseersättning som gäller för anställda i Lysekils kommun. Av kommunen utsedda ledamöter i s.k. intressentsammansatta organ kan efter beslut från ansvarig nämnd, erhålla ersättning för aktivt arbete i projektgrupper, inom ramen för organets område. Ersättningen utbetalas i form av s.k. uppdragsersättning och motsvarar sammanträdes- och förrättningsarvodet enligt förtroendemannareglementet. Beslut om ersättning fattas av ordförande eller av förvaltningschef. Anställda i stat, kommun eller landsting, som i denna egenskap ingår i intressentsammansatt organ, har ej rätt till ersättning enligt dessa bestämmelser. Arvode och ersättningar 6 Årsarvode Årsarvodena utbetalas till innehavare av uppdrag, som finns angivna i bilaga 1. Riksdagsmannaarvodet är utgångspunkten för fastställande av årsarvodets storlek för kommunstyrelsens ordförande. Årsarvodet för kommunstyrelsens ordförande är utgångspunkten för fastställande av övriga årsarvodens storlek. Varje uppdrag är fastställt i procent av årsarvodet för kommunstyrelsens ordförande. Uppräkning av arvodet till kommunstyrelsens ordförande görs så att det är 85 % av riksdagsmannarvodet. Uppräkningen av övriga årsarvoden görs vid samma tillfälle proportionellt utifrån fastställda procentsatser. Kommunstyrelsens ordförande, ska vara heltidsengagerad, i förekommande fall tillsammans med annat kommunalt uppdrag. Kommunstyrelsens ordförande är tillika kommunalråd. Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande är tillika oppositionsråd. Heltidsengagerad förtroendevald ska på heltid ägna sig åt kommunala uppgifter. Åtar sig heltidsengagerad förtroendevald presidieuppdrag med fast arvode i Västra Götalandsregionen ska denna arvodesersättning samordnas och minska den arvodesersättning som Lysekils kommun utbetalar till den förtroendevalde. Sid. 5 av 11

75 7 Pension och omställningsstöd Huvudprincipen är att samtliga förtroendevalda omfattas av Bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) enligt bilaga 3. 8 Frånvaro - ersättare Avgår förtroendevald, som uppbär årsarvode under löpande mandattid, ska fördelning av arvodet mellan denne och efterträdaren ske i förhållande till den tid var och en av dem innehaft uppdraget. Motsvarande ska gälla för förtroendevalda där kommunfullmäktige återkallar uppdraget enligt 4:e kapitlet 10 kommunallagen. Till den förtroendevalde som ersätter förtroendevald som uppbär årsarvode vid sjukdom eller annan ledighet, ska arvode utbetalas efter de grunder som gäller arvodet för den ersatte om ledigheten/frånvaron uppgår till eller förväntas uppgå till mer än 30 dagar. Sammanträdes- och förrättningsarvoden 9.1 Sammanträdesarvode Förtroendevald uppbär sammanträdesarvode för sammanträde med det kommunala organ som den förtroendevalde tillhör. Arvode utbetalas för varje protokollfört sammanträde eller för sammanträde som påkallats av beslut i berörd nämnd/utskott. Till sammanträde räknas även sammankomster avseende exempelvis information, inspektion eller studiebesök inom det kommunala förvaltningsområdet under förutsättning att protokoll eller likvärdiga anteckningar förs. Sammanträdesarvode utbetalas inte till heltidsengagerad förtroendevald. Detta gäller även för sammanträde med helägda kommunala bolag. Sammanträdesarvode utbetalas inte till förtroendevald med ett fast årsarvode som uppgår till 30 % eller högre av kommunstyrelsens ordförandes arvode och avser uppdrag i berörd nämnd/utskott. Icke tjänstgörande ersättare i nämnder och styrelser erhåller vid deltagande i sammanträde eller motsvarande, hälften av den ersättning som utgår för ledamot. Detta gäller ej vid kommunfullmäktiges sammanträden. Ledamöter som inkallats till senare inställt möte skall beviljas halvdags sammanträdesersättning om mötet inställts samma dag. Om ersättning för förlorad arbetsförtjänst utgår för inställt möte enligt 12, utgår dock ingen sammanträdesersättning för samma möte. Sid. 6 av 11

76 9.2 Förrättningsarvode Förtroendevald uppbär förrättningsarvode för förrättning som avser kommunal angelägenhet. Med förrättning avses sådant uppdrag för kommunens räkning som ej har karaktär av sammanträde och som fullgörs med stöd av fattat beslut av kommunfullmäktige, kommunstyrelsen eller annan kommunal nämnd, beredning eller utskott eller dess ordförande. Beslut om förrättning som berör nämndens/utskottets ordförande fattas av kommunstyrelsens ordförande eller av nämnden. För punktera 1 till 8 nedan gäller att deltagande måste ha föregåtts av ett beslut enligt första stycket Till förrättning hänförs bl.a. 1. kongress, konferens, kursdeltagande, studieresa och informationsmöte, 2. förhandling eller förberedelse till förhandling med personalorganisation eller annan motpart, 3. överläggning med annat kommunalt organ än det den förtroendevalde tillhör, 4. deltagande i förberedelsearbete till sammanträde, dock ej i sammanträde med partigrupp, 5. överläggning med statliga myndigheter och organ, 6. överläggning med icke statliga eller kommunala organ, 7. protokolljustering, då särskild tid och plats härför angivits, 8. studieresa med kommunfullmäktige. Förrättningsarvode utbetalas dock inte till kommunalråd, oppositionsråd, nämndsordförande eller vice ordförande med årsarvode motsvarande 20 %. Detta gäller även förrättningar med helägda kommunala bolag. 10 Arvodets storlek och samordningsbestämmelser Sammanträde eller motsvarande, som varar upp till 4 tim., se bilaga 1. Sammanträde eller motsvarande, som varar mer än 4 tim., se bilaga 1. Arvode för sammanträde m.m. är maximerat till ett heldagsarvode/dag. Kommunfullmäktige arvoderas som halvdag. Justeringsarvode utges med 60 % av halvdagsarvodet Arvodet omregleras vid samma tillfälle och med samma principer som vid regleringen av årsarvodena enligt bilaga 1. Sid. 7 av 11

77 Summan av årsarvoden, sammanträdesarvoden, förrättningsarvoden och ersättningar för förlorad arbetsförtjänst för en förtroendevald kan per kalenderår inte överstiga 90 % av årsarvodet för kommunstyrelsens ordförande. Förtroendevald ansvarar själv för bevakning av detta. 11 Sammanträde/förrättning utom kommunen För sammanträde och förrättning utom kommunen äger förtroendevald uppbära förrättningsarvode för den tid som sammanlagt åtgår för resa och förrättning. Resan/förrättningen anses då påbörjad respektive avslutad vid tidpunkten för avfärden från och återkomsten till bostaden (årsbostaden). Förrättningsarvodet kan per dygn ej utgå till högre belopp än heldagsarvodet. Arvode utbetalas dock inte till kommunalråd, oppositionsråd, nämndsordförande eller vice ordförande med årsarvode motsvarande 20 %. 12 Ersättning för förlorad arbetsförtjänst Utöver sammanträdes- och förrättningsarvode kan ersättning utbetalas för förlorad arbetsförtjänst. Med förlorad arbetsförtjänst avses kontantlön, semesteroch pensionsförmåner samt andra anställningsförmåner. Ersättning utbetalas för förlorad arbetsförtjänst som högst motsvarar 90 % av kommunstyrelsens ordförandes månadsarvode. Ledamöter som inkallats till senare inställt möte skall beviljas ersättning för förlorad arbetsförtjänst om mötet inställts en vecka innan mötesdagen Förtroendevald som har årsarvode som uppgår till minst 40 % av årsarvodet för kommunstyrelsens ordförande erhåller ej ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Frågan om rätt till ersättning till egen företagare beslutas av kommunstyrelsens ordförande efter framställan från förtroendevald genom uppvisande av F- skattsedel. 13 Resekostnadsersättning inom kommunen Ersättning för resekostnader vid inställelse till sammanträde eller förrättning utbetalas om avståndet mellan bostaden (årsbostaden) och sammanträdes- eller förrättningsstället överstiger 4 km via allmänna kommunikationsmedel eller med det belopp per km, som vid varje tillfälle gäller för kommunens anställda vid användande av egen bil i tjänsten. Förtroendevalda som har fast årsarvode, som uppgår till mer än 30 % av kommunstyrelsens ordförandes årsarvode, äger ej rätt till resekostnadsersättning för uppdrag i berörd nämnd. Attest ska ske av överordnad och om det avser nämndens/utskottets ordförande ska attest ske av KS:s ordförande. Sid. 8 av 11

78 Utbetalningsregler 14 Resekostnadsersättning och traktamente utom kommunen Vid sammanträde eller förrättning utom kommunen äger förtroendevalda uppbära resekostnadsersättning och traktamente enligt det för kommunen gällande traktamentsavtalet. 15 Årsarvode Utbetalas genom personalenhetens försorg månadsvis. 16 Sammanträdes- och förrättningsarvode samt resekostnadsersättning inom kommunen Utbetalas genom personalenhetens försorg månadsvis i efterskott. Det åligger sekreterarna i berörda nämnder, delegationer, beredningar etc. att vid varje sammanträde/förrättning upprätta och bestyrka förteckning över deltagande. 17 Sammanträdes- och förrättningsarvode samt resekostnadsersättning och traktamente utom kommunen Utbetalas genom personalenhetens försorg månadsvis efter sammanträdet/förrättningens avslutande på grundval av dit insänd och av vederbörande attestberättigad attesterad reseräkning. 18 Inlämnande av underlag enligt 16 och 17 Inlämnande av underlag för ersättning för sammanträdes- och förrättningsarvode, traktamente och resekostnadsersättning skall lämnas senast sex månader från den dagen för den händelse för vilken ersättning begärs. 19 Verifiering av utgift Utgift i samband med sammanträde eller förrättning ska styrkas med kvitto eller motsvarande verifikation. 20 Ersättning för förlorad arbetsförtjänst Ersättning för förlorad arbetsförtjänst utbetalas genom personalenhetens försorg månadsvis efter sammanträdets/förrättningens avslutande på grundval av räkning som den förtroendevalde sänt dit. Personalavdelningen tillhandahåller blankett för räkning. Ersättning för förlorad arbetsförtjänst skall styrkas med intyg från arbetsgivare som skall förnyas och inlämnas till personalenheten i januari månad årligen. Efter beslut av kommunstyrelsens ordförande skall den egna företagaren lämna uppgift om årsinkomst genom uppvisande av senaste F-skattesedel för lönekontoret. Sid. 9 av 11

79 Tolkning och tillämpning 21 Tolkning och tillämpning Frågor om tolkning och tillämpning av dessa bestämmelser samt undantag därifrån avgörs av kommunstyrelsens ledningsutskott. Sid. 10 av 11

80 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Arvoden Kostnadsersättningar Pension för förtroendevalda Arbetsuppgifter för ordförande och övriga med månadsarvode Exempel på samrådsgrupper och intressesammansatta grupper Sid. 11 av 11

81 Bilaga 1 till Reglemente för arvoden och ersättningar till förtroendevalda Senast uppdaterad: Arvoden fr o m Lysekils kommun Arvode för riksdagsledamot, kr/mån Faktor 0,85 Beräkningsbas, kr/mån UPPDRAG Procent Månadsarvode (kr) Kommunstyrelse Ordförande, kommunalråd 100% :e vice ordf. 20% :e vice ordf. Oppositionsråd 75% Kommunfullmäktige Ordförande 3% :e och 2:e vice ordförande 1% 519 Byggnadsnämnd Ordförande 15% :e vice ordf. opp 5% Utbildningsnämnd Ordförande 30% :e vice ordf. opp 10% Socialnämnd Ordförande 40% :e vice ordf. opp 20% * Miljönämnden med Sotenäs och Munkedal Ordförande 15% :e vice ordförande 8% :e vice ordförande 8% * Lönenämnden med Sotenäs och Munkedal Ordförande 5% :e vice ordförande 3% :e vice ordförande 3% * IT-nämnden med Sotenäs och Munkedal Ordförande 5% :e vice ordförande 3% :e vice ordförande 3% 1 556

82 Bilaga 1 till Reglemente för arvoden och ersättningar till förtroendevalda Senast uppdaterad: Arvoden fr o m Lysekils kommun Kommunrevision Ordförande 5% Vice ordförande 2% Valnämnd Ordförande, valår 3% Ordförande, icke valår 1% 519 Vice ordförande, valår 1% 259 Vice ordförande, icke valår 0,1% 52 Valberedning Ordförande 2% Vice ordförande 0,4% 207 Överförmyndaren 4% Ersättare 1% 519 Hel-, halvsdags och justeringsarvode: Arvodet utgår från KS ordförandes årsarvode Arvodet utgår från procentuell andel 30% Summan divideras med antalet årstimmar 1735 Basersättning per timma 108 För sammanträde med varaktighet av högst 4 tim. 505 För sammanträde med varaktighet på mer än 4 tim. = max dagarvode 909 Justeringsarvode 60% 303 Prisbasbeloppet 2015 uppgår till kronor

83 Reglemente för arvoden och ersättningar till förtroendevalda Bilaga 2 Kostnadsersättningar Prisbasbelopp, se bilaga Barntillsynskostnader Kostnader för barntillsyn ersätts enligt nedanstående formel. Verifierat belopp, maximalt 15 x prisbasbeloppet = kr / dag Kostnader för vård och tillsyn av handikappad eller svårt sjuk Kostnader för vård och tillsyn av handikappad eller svårt sjuk ersätts enligt nedanstående formel. Verifierat belopp, maximalt 15 x prisbasbeloppet = kr / dag Handikappad förtroendevalds särskilda kostnader Särskilda kostnader för handikappad förtroendevald ersätts enligt nedanstående formel. Verifierat belopp, maximalt 15 x prisbasbeloppet = kr / dag 260 Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

84 Reglemente för arvoden och ersättningar till förtroendevalda Bilaga 3 - Bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda enligt OPF-KL 1 Tillämpningsområde Bestämmelser om omställningsstöd gäller för förtroendevald som avses i 4 kap. l kommunallagen och som fullgör uppdrag hos kommunen eller landstinget/regionen på heltid eller betydande del av heltid, det vill säga med sammanlagt minst 40 procent av heltid. Bestämmelserna tillämpas på förtroendevald som väljs för första gången i samband med valet 2014 eller senare, eller som i tidigare uppdrag inte omfattats av PBF, PRF eller andra omställnings- och pensionsbestämmelser för förtroendevalda. En pensionsmyndighet ska finnas. Med pensionsmyndighet avses den nämnd som enligt fullmäktiges beslut har i uppdrag att tolka och tillämpa dessa bestämmelser. 2 Stöd för återgång till arbete Ett omställningsstöd bör i första hand ses som ett tidsbegränsat omställningsstöd och kunna kombineras med aktiva omställningsinsatser för förtroendevald som så önskar, i syfte att underlätta övergången till arbetslivet när en förtroendevald lämnat sitt (sina) uppdrag. Omställningsstöden ska stödja och hjälpa en förtroendevald i hans eller hennes omställning till ett nytt arbete. Det förutsätts att den förtroendevalde själv aktivt verkar för att få ett nytt arbete. Omställningsstöd för förtroendevalda 3 Aktiva omställningsinsatser Rätt till aktiva omställningsinsatser har förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid och som lämnat sitt (sina) uppdrag efter minst fyra års sammanhängande uppdragstid och som inte fyllt 65 år när han eller hon lämnar sitt uppdrag. Respektive kommun och landsting/region har att utifrån den förtroendevaldes förutsättningar ta ställning tillämpliga aktiva omställningsinsatser samt vilken kostnadsram som ska gälla. De åtgärder som erbjuds kan exempelvis, som på arbetsmarknaden i övrigt, bestå av rådgivningsinsatser och kompletterande utbildning. Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

85 Det innebär att omställningsinsatsernas omfattning och innehåll skiljer sig åt mellan olika individer. Nytt ställningstagande får sålunda tas varje gång av pensionsmyndigheten. 4 Ekonomiskt omställningsstöd Ekonomiskt omställningsstöd gäller för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid och som lämnat sitt (sina) uppdrag efter minst ett års sammanhängande uppdragstid. För varje år i uppdraget utges ett ekonomiskt omställningsstöd på 3 månader. Ekonomiskt omställningsstöd utges i högst tre år. Det ekonomiska omställningsstödet utges med 85 procent under de två första åren och med 60 procent under år tre. Det ekonomiska omställningsstödet beräknas på den förtroendevaldes årsarvode året före avgångstidpunkten. Ekonomiskt omställningsstöd utges av kommunen eller landstinget/regionen som längst till och med kalendermånaden innan den förtroendevalde fyller 65 år. För att uppbära ekonomiskt omställningsstöd krävs egen aktivitet från den förtroendevalde i syfte att hitta annan försörjning. Det första årets utbetalning av ekonomiskt omställningsstöd samordnas inte med förvärvsinkomster. De två skiljande åren undantas årligen ett prisbasbelopp från samordning. Rätten att erhålla ekonomiskt omställningsstöd upphör om den förtroendevalde på nytt blir innehavare av uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid hos kommunen, landstinget/regionen, Riksdagen eller regering. 5 Förlängt ekonomiskt omställningsstöd Förlängt ekonomiskt omställningsstöd gäller för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid och som lämnat sitt uppdrag efter minst åtta års sammanhängande uppdragstid. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd kan utges till förtroendevald tidigast från 61 års ålder och endast i omedelbar anslutning till att ekonomiskt omställningsstöd enligt 4 upphört. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd kan utges för ett år i taget och som längst till och med kalendermånaden innan den förtroendevalde fyller 65 år. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd utges av kommunen eller landstinget/regionen efter årsvis ansökan från den förtroendevalde. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd motsvarar 60 procent av den förtroendevaldes årsarvode året innan avgångstidpunkten. Sid. 2 av 2

86 För att uppbära förlängt ekonomiskt omställningsstöd krävs egen aktivitet från den förtroendevalde i syfte att hitta annan försörjning. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd ska samordnas med förvärvsinkomster. Rätten att erhålla förlängt ekonomiskt omställningsstöd upphör om den förtroendevalde på nytt blir innehavare av uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid hos kommunen, landstinget/regionen, Riksdagen eller regering. 6 Ändringar av och tillägg till bestämmelserna Förtroendevald är skyldig att underkasta sig de ändringar av och de tillägg till dessa bestämmelser som fullmäktige beslutar. 7 Samordning Omställningsersättningarna enligt 4 och 5 ska samordnas/minskas med andra förvärvsinkomster om inte annat anges. 8 Ansökan om omställningsstöd Ansökan om omställningsstöd enligt 3-5 ska göras skriftligt enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten utfärdar. Den förtroendevalde bör få omställningsstöd utbetalad tre månader efter det att pensionsmyndigheten tagit emot sådan ansökan. 9 Uppgiftsskyldighet och återbetalning av omställningsstöd En förtroendevald är skyldig att lämna de uppgifter som pensionsmyndigheten begär for att kunna fastställa rätten till och beräkna omställningsstöd, ekonomiskt omställningsstöd och förlängt ekonomiskt omställningsstöd. Har förtroendevald erhållit omställningsstöd, ekonomiskt omställningsstöd eller förlängt ekonomiskt omställningsstöd obehörigen eller med för högt belopp genom oriktiga uppgifter, underlåtenhet att fullgöra anmälningsskyldighet eller på annat sätt eller har förtroendevald i annat fall bort inse att utbetalningen var oriktig, ska det för mycket utbetalda beloppet återbetalas. Pensionsmyndigheten kan - om särskilda skäl föreligger - besluta att helt eller delvis avstå från efterkrav. Sid. 3 av 3

87 Pensionsbestämmelser 1 Tillämpningsområde m.m. Bestämmelser om pension gäller för förtroendevald som avses i 4 kap. l kommunallagen och som fullgör uppdrag hos kommunen eller landstinget/regionen. Pensionsbestämmelserna tillämpas på samtliga förtroendevalda eller de som i tidigare uppdrag inte omfattats av PBF, PRF-KL eller andra pensionsbestämmelser för förtroendevalda. Pensionsbestämmelserna tillämpas på förtroendevald, oavsett uppdragets omfattning, om inte annat anges. Pensionsbestämmelserna gäller inte för förtroendevald som vid tillträdet av uppdrag har rätt till egenpension på grund av anställning, har rätt till egenpensionsförmåner enligt PBF, PRF-KL eller annat uppdrag eller uppnått 67 års. Pension enligt denna riktlinje avsätts pension till TTP fram till 75 års ålder. Därefter betalas det direkt till den förtroendevalde som ett arvode som ej är pensionsgrundande. Med "rätt till egenpension" inbegrips att den förtroendevalde skulle kunnat få rätt till egenpension om ansökan härom ingivits. Fullmäktige kan för särskilt fall besluta att pensionsbestämmelserna ska gälla och fastställa de villkor i fråga om pensionsrättens omfattning m.m. som kan finnas motiverade. En pensionsmyndighet ska finnas. Med pensionsmyndighet avses den nämnd som enligt fullmäktiges beslut har i uppdrag att tolka och tillämpa pensionsbestämmelserna. 2 Pensionsförmånernas omfattning Pensionsförmåner enligt dessa bestämmelser är: a. avgiftsbestämd ålderspension b. sjukpension c. efterlevandeskydd d. familjeskydd 3 Avgiftsbestämd ålderspension En förtroendevald har rätt till avgiftsbestämd ålderspension enligt 4-9 i pensionsbestämmelserna. Sid. 4 av 4

88 4 Pensionsgrundande inkomst En förtroendevalds pensionsgrundande inkomst beräknas per kalenderår och begränsas till högst 30 inkomstbasbelopp. Den pensionsgrundande inkomsten beräknas per kalenderår och utgörs av den förtroendevaldes årsarvode, sammanträdesersättningar samt andra i det pensionsgrundande uppdraget (uppdragen) utgivna kontanta ersättningar. För förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid, det vill säga med minst 40 procent av heltid, ingår i den pensionsgrundade inkomsten även det avdrag/bortfall som förtroendevald fått från sitt arvode vid ledighet med sjukpenning, graviditetspenning, föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning samt när han eller hon är ledig enligt föräldraledighetslagen. I den pensionsgrundande inkomsten ska inte ingå ersättning som betalas ut till förtroendevald enligt 4 kap 12 kommunallagen för förlorad arbetsinkomst, semesterförmån eller tjänstepensionsförmån eller ersättning som utgör traktamente eller kostnadsersättning. 5 Pensionsavgifter Pensionsavgiften beräknas i procent på den förtroendevaldes pensionsgrundande inkomst enligt 4. Pensionsavgiften är 4,5 procent på den pensionsgrundande inkomsten upp till och med 7,5 inkomstbasbelopp. Pensionsavgiften är 30 procent på de delar av den pensionsgrundande inkomsten som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp, intill dess den förtroendevalde har fyllt i 32 a LAS angiven ålder. Därefter är pensionsavgiften 4,5 procent på hela den pensionsgrundande inkomsten. För förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid, och som får rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken (SFB) och som en följd härav med stöd av 4 kap. 9 kommunallagen befrias från sitt uppdrag före mandatperiodens utgång, ska pensionsavgift tillgodoräknas under tid då den förtroendevalde har rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken (SFB). Anmärkning Pensionsavgift ska avsättas i förhållande till nedsatt arbetsförmåga i uppdraget (uppdragen). Pensionsavgiften beräknas på den pensionsgrundande inkomsten året före den förtroendevalde beviljas sjukeller aktivitetsersättning. Förtroendevald tillgodoräknas pensionsavgift från kommunen, landstinget/regionen endast om den för kalenderåret är högre än 1,5 procent av samma års inkomstbasbelopp. Då förtroendevald inte tillgodoräknas pensionsavgift betalar kommunen och landstinget/regionen ut motsvarande Sid. 5 av 5

89 belopp direkt till den förtroendevalde i form av ersättning som inte är pensionsgrundande. 6 Pensionsbehållning Pensionsavgiften tryggas genom en försäkrad direktpension och avgiften för ett kalenderår avsätts senast den 31 maj följande år till en försäkring i enlighet med kommunensutfästelse för Trygg Politikerpension. Försäkringsbolag anvisas av kommunen. Pensionsbehållningen innehåller ett obligatoriskt efterlevandeskydd enligt 11. Minsta pensionsavgift Nivån för lägsta pensionsavgift i sjätte stycket, 5 pensionsavgifter i Pensionsbestämmelser OPF-KL höjs till 3,5 % av samma års inkomstbasbelopp. Pensionsavgifter understigande 3,5 % av samma års inkomstbasbelopp betalas ut direkt till den förtroendevalde som ett arvode som ej är pensionsgrundande. Intjänade Pensionsavgifter avsätts i försäkring till förtroendevalda uppnår 75 års ålder. Därefter betalas det direkt till den förtroendevalde som ett arvode som ej är pensionsgrundande. Förtroendevald som börjat lyfta pension i enlighet med pensionsbestämmelser i OPF-KL kan ej längre få avgifter inbetalda till utfästelse om trygg politikerpension. 7 Information Pensionsmyndigheten ska lämna information till den förtroendevalde om hans eller hennes avgiftsbestämda pension, pensionsgrundande inkomst och avsättning av pensionsavgift. 8 Utbetalning av avgiftsbestämd ålderspension Utbetalning av avgiftsbestämd ålderspension, dvs. pensionsbehållningen enligt 6, sker månadsvis och tidigast från den tidpunkt den förtroendevalde kan få allmän pension utbetalad, och i övrigt enligt överenskommelse mellan den förtroendevalde och fullmäktige. Ansökan om avgiftsbestämd ålderspension ska göras enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten fastställt. Den förtroendevalde bör få pension utbetalad tre månader efter det att pensionsmyndigheten tagit emot sådan ansökan. Sid. 6 av 6

90 9 Uppgiftsskyldighet och återbetalning av avgiftsbestämd pension Förtroendevald är skyldig att lämna de uppgifter som pensionsmyndigheten begär for att kunna fastställa rätten till och beräkna avsättning av pensionsavgift. Lämnas inte sådana uppgifter kan pensionsmyndigheten besluta att avsättningen ska minskas i skälig omfattning. Om förtroendevald genom att lämna oriktiga uppgifter inte fullgör sin uppgiftsskyldighet eller på annat sätt orsakar att får hög pensionsavgift avsätts, kan detta belopp avräknas på kommande avsättningar av pensionsavgift. Pensionsmyndigheten kan besluta att helt eller delvis efterge beloppet. 10 Sjukpension Sjukpension betalas ut till förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid och som får rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken och som en följd härav med stöd av 4 kap, 9 kommunallagen befrias från sitt uppdrag före mandatperiodens utgång. Sjukpensionen grundas och beräknas på den pensionsgrundande inkomsten enligt 4 som den förtroendevalde hade året före den tidpunkt då sjuk- eller aktivitetsersättning beviljades. Sjukpensionen motsvarar den månadsersättning som utgår till anställda enligt AGS-KL. Sjukpension betalas ut under tid som den förtroendevalde har rätt till sjukeller aktivitetsersättning enligt SFB. Upphör rätten till sjuk- eller aktivitetsersättning upphör också rätten till sjukpension. Fullmäktige kan för särskilt fall besluta att sjukpension ska fortsätta att betalas ut, dock inte för längre tid än då sjuk- och aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken lämnas. Anmärkningar l. Sjukpensionen utges i förhållande till nedsatt arbetsförmåga i uppdraget (uppdragen). 2. Sjukpensionen ska värdesäkras enligt de bestämmelser som gäller för utbetalning av månadsersättning enligt AGS-KL. 11 Återbetalningsskydd Efterlevandeskydd för avgiftsbestämd ålderspension, enligt 6, innebär att pension betalas till efterlevande make/maka, registrerad partner, sambo eller barn vid förtroendevalds dödsfall. Vid dödsfall innan avgiftsbestämd ålderspensionen börjat utbetalas till förtroendevald utbetalas värdet av pensionsbehållningen, enligt 6, till förmånsberättigad efterlevande under minst fem år. Sid. 7 av 7

91 Vid dödsfall efter det att livsvarig avgiftsbestämd ålderspension har börjat utbetalas till den förtroendevalde fortsätter utbetalningarna som ett efterlevandeskydd till efterlevande under maximalt 20 år efter det att ålderspensionen börjat utbetalas. Efterlevandeskydd betalas i första hand till efterlevande make/maka, registrerad partner och sambo. I andra hand betalas efterlevandeskydd till efterlevande barn eller adoptivbarn, dock som längst till och med månaden innan barnet fyller 20 år. Om det finns flera barn med rätt till efterlevandeskydd ska pensionsbehållningen delas lika mellan förmånsberättigade barn. 12 Efterlevandeskydd Familjeskydd betalas ut till förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid. (Bestämmelser om familjeskydd utarbetas senare efter det att pågående avtalsförhandlingar om AKAP-KL avslutats.) 13 Vissa inskränkningar i rätten till pensionsförmån Angående påföljd i pensionsförmånshänseende för den som uppsåtligen framkallat förtroendevalds arbetsoförmåga eller död ska gälla vad som anges i 18, 19, 20 a och 100 a lagen om försäkringsavtal. 14 Ändringar av och tillägg till bestämmelserna Förtroendevald är skyldig att underkasta sig de ändringar av och de tillägg till pensionsbestämmelserna som fullmäktige beslutar. 15 Finansiering För utfästelser enligt dessa bestämmelser svarar kommun och landsting/region. 16 Ansökan om och utbetalning av sjukpension, efterlevandeskydd och familjeskydd Utbetalning av sjukpension, efterlevandeskydd och familjeskydd sker månadsvis. Ansökan om sjukpension, efterlevandeskydd och familjeskydd ska göras enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten utfärdar. Den förtroendevalde eller förmånsberättigade bör få pension utbetalad tre månader efter det att pensionsmyndigheten tagit emot sådan ansökan. Sid. 8 av 8

92 17 Uppgiftsskyldighet m.m. Förtroendevald eller hans eller hennes efterlevande är skyldig att lämna de uppgifter som pensionsmyndigheten begär för att fastställa rätten till sjukpension, efterlevandeskydd och familjeskydd. Förtroendevald eller efterlevande som inte fullgör de skyldigheter pensionsmyndigheten fastställt förverkar rätten till förmåner och kan inte genom att senare fullgöra skyldigheten återfå rätten till förverkat belopp mer än sex månader tillbaka. Pensionsmyndigheten kan dock medge undantag. Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) kommentarer till bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) I denna PM kommenteras Förslag till bestämmelser ( ) om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) mer i detalj. OPF-KL är utformat för att kunna tillämpas på förtroendevalda som nytillträder ett (eller flera) uppdrag efter valet 2014 eller senare. Bestämmelserna gäller i vissa delar även för förtroendevalda som i tidigare uppdrag inte har omfattats av PBF, PRF-KL eller andra pensionsbestämmelser för förtroendevalda. Bestämmelserna är helt nya, vilket innebär att de inte innehåller samma förmåner som i tidigare PBF, PRF-KL eller äldre bestämmelser/reglementen för förtroendevalda. OPF-KL är indelat i omställningsstöd och pensionsbestämmelser. Till OPF-KL finns en bilaga med bl.a. närmare information om uppräkning av pensionsbehållningen samt samordning med förvärvsinkomst (bilagan är f.n. under utarbetning, kommer publiceras under november månad). Bestämmelserna gäller inte för förtroendevalda som avgår eller senare (eller tidigare avgått) med rätt till visstidspension, annan egenpensionsförmån, avgångsersättning eller livränta. För dessa förtroendevalda fortsätter PBF eller PRF-KL att gälla. Detta gäller enligt huvudregeln även om den förtroendevalde senare tillträder ett nytt uppdrag hos kommunen och/eller landstinget/regionen. Med rätt till inbegrips att den förtroendevalde skulle kunnat få rätt till egenpensionsförmån, avgångsersättning eller livränta enligt PBF eller PRF-KL om ansökan härom ingivits. Allmänt om bestämmelserna OPF-KL är utformat för tillämpning hos respektive kommun och region/landsting. För att äga giltighet krävs ett lokalt antagande av bestämmelserna. Innehållet är bl.a. en följd av att livsinkomstprincipen och arbetslinjen har tjänat som utgångspunkter för utformningen. Bestämmelserna ska underlätta och möjliggöra för förtroendevald att förena arbetsliv och uppdrag och därmed har bestämmelserna i möjligaste mån anpassats till de pensions- och Sid. 9 av 9

93 omställningsavtal som gäller för anställda inom kommuner, landsting och regioner, liksom för anställda på arbetsmarknaden i övrigt. En annan ambition är att likalydande bestämmelser för förtroendevalda ska gälla oavsett om han eller hon har/har haft uppdrag hos kommun eller landsting/region. Omställningsbestämmelserna tar sikte på aktiv omställning, med aktiva omställningsinsatser och tidsbegränsade ekonomiska omställningsstöd. Detta i syfte att öka chanserna för personer att kunna gå vidare i sin karriär, vilket följer arbetslinjen. Modellen blir också mer lik vad som gäller för anställda i kommuner, landsting och regioner. Förmånerna i pensionsbestämmelserna motsvarar i stora delar pensionsavtalet AKAP-KL. Ålderspensionsintjänandet bygger på livsinkomstprincipen. Strukturen följer också AKAP-KL, bland annat är paragrafindelningen en annan än PBF och PRF-KL och momentnummer finns inte. Med fullmäktige avses kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige och regionfullmäktige. Det förutses att fullmäktige utser en särskild pensionsmyndighet, dvs. den nämnd som ska ha till uppgift att tolka och tillämpa pensions- och omställningsbestämmelserna. Någon nedre åldersgräns för att omfattas av bestämmelserna finns inte. För att förenkla hanteringen finns inte några övergångsbestämmelser, till skillnad från tidigare rekommenderade regelverk. Bestämmelser om omställningsstöd Allmänt Bestämmelserna om de olika omställningsstöden är helt ny. De avser i första hand att öka möjligheterna för en förtroendevald att röra sig mellan arbetsliv och uppdragstid. Huvudprincipen är att samtliga omställningsstöd ska ses som tidsbegränsade stöd. Varje kommun och landsting/region svarar för sin del av kostnaden för de olika omställningsstöden. I händelse av att förtroendevald går från uppdrag i kommun till landsting/region, eller vice versa, kan det vara lämpligt att det överenskoms om hantering av kvalifikationstider och eventuell kostnadsfördelning. Sid. 10 av 10

94 Tillämpningsområde ( 1) Bestämmelser om de olika omställningsstöden gäller för förtroendevald som avses i 4 kap. 1 kommunallagen och som fullgör uppdrag hos kommun eller landsting/region, på heltid eller betydande del av heltid, med sammanlagt minst 40 procent av heltid. Att betydande del anges till 40 procent är en uttolkning av kommunallagen. Olika kommuner och landsting/regioner har olika förutsättningar, exempelvis beroende på storlek, för omfattningen av de politiska uppdragen vilket kan beaktas i samband med fastställandet av det lokala regelverket. Det bör noteras att det finns en skillnad mellan omställnings- och pensionsbestämmelsernas tillämpningsområde avseende uppdragets/uppdragens omfattning. Bestämmelserna om omställningsstöd gäller inte för förtroendevald som i tidigare uppdrag omfattats av PBF, PRF-KL eller andra pensionsbestämmelser för förtroendevalda. Stöd för återgång till arbete ( 2) Omställningsstöden ska kunna kombineras med lämpliga aktiva insatser för förtroendevald som så önskar, för att han eller hon ska kunna återgå i arbete. Aktiva omställningsinsatser ( 3) Bestämmelserna om aktiva omställningsinsatser gäller för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent och som lämnat sitt uppdrag efter minst fyra års sammanhängande uppdragstid hos (samma) kommun eller landsting/region. I händelse av att förtroendevald går från uppdrag i kommun till landsting/region, eller vice versa, kan det vara lämpligt att det överenskoms om hantering av kvalifikationstider och eventuell kostnadsfördelning. Vid eventuell bedömning av sammanhängande uppdragstid är föräldraledighet, sjukdom och liknande inte att bedöma som att det bryter uppdragstiden. Det finns inte fastställt vilka aktiva insatser en förtroendevald kan få eller hur mycket en insats får kosta. Det är upp till respektive fullmäktige (pensionsmyndighet) att fastställa kostnadsram och vad som ska gälla utifrån den förtroendevaldes förutsättningar. Tanken är att ledning ska kunna hämtas från bland annat omställningsavtal på arbetsmarknaden avseende typ av insatser och kostnadsram. Sid. 11 av 11

95 Ekonomiskt omställningsstöd ( 4) Bestämmelser om ekonomiskt omställningsstöd gäller för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent och som lämnat sitt uppdrag efter minst ett års sammanhängande uppdragstid hos (samma) kommun eller landsting/region. I händelse av att förtroendevald går från uppdrag i kommun till landsting/region, eller vice versa, kan det vara lämpligt att det överenskoms om hantering av kvalifikationstider och eventuell kostnadsfördelning. Vid eventuell bedömning av sammanhängande uppdragstid är föräldraledighet, sjukdom och liknande inte att bedöma som att det bryter uppdragstiden. Ekonomiskt omställningsstöd kan utbetalas som längst under tre år och ska samordnas med förvärvsinkomster från och med år två, från samordning undantas dock ett prisbasbelopp. Ekonomiskt omställningsstöd är att jämställa med inkomst av tjänst och är pensionsgrundande till allmän pension. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd ( 5) Bestämmelser om förlängt ekonomiskt omställningsstöd gäller för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid och som lämnat sitt (sina) uppdrag efter minst åtta års sammanhängande uppdragstid hos (samma) kommun eller landsting/region. Det innebär att förlängt ekonomiskt omställningsstöd kan sökas av och utges till förtroendevald som fyllt 61 år och var minst 58 år när han eller hon lämnat sitt (sina) uppdrag - och i direkt anslutning har fått ekonomiskt omställningsstöd utbetalt från avgångstidpunkten. I händelse av att förtroendevald går från uppdrag i kommun till landsting/region, eller vice versa, kan det vara lämpligt att det överenskoms om hantering av kvalifikationstider och eventuell kostnadsfördelning. Vid eventuell bedömning av sammanhängande uppdragstid är föräldraledighet, sjukdom och liknande inte att bedöma som att det bryter uppdragstiden. För att få rätt till förlängt ekonomiskt omställningsstöd krävs att den förtroendevalde årligen kommer in med ansökan och kan styrka att han eller hon har försökt att hitta annan försörjning. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd är att jämställa med inkomst av tjänst och är pensionsgrundande till allmän pension. Sid. 12 av 12

96 Övrigt ( 7) Omställningsersättningarna ska samordnas/minskas med andra förvärvsinkomster om inte annat anges. Ansökan om omställningsstöd ( 8) För att få rätt till de olika omställningsstöden enligt 3-5 krävs skriftlig ansökan, enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten tagit fram. Ändringar och nyheter i pensionsbestämmelserna Allmänt Pensionsbestämmelserna kännetecknas av följande principer: Avgiftsbestämd ålderspension. Pensionen grundar sig på årliga avgifter och avgifterna uttrycks som procentuell andel av den förtroendevaldes pensionsgrundande årsinkomst, d v s årsarvoden m m. Nettopensionsbestämmelser. Avgiftsbestämd ålderspension och sjukpension är fristående från den allmänna pensionen. Livsinkomstprincipen och arbetslinjen är utgångspunkter. Exempelvis beräknas pensionsavgifterna på årsarvode och sammanträdesersättning oavsett uppdragets/uppdragens omfattning. Ingen samordning görs med andra pensionssystem avseende ålderspension. Pensionsbestämmelserna är utformade för att kunna tillämpas på förtroendevalda som nytillträder ett eller flera uppdrag efter valet 2014 eller på förtroendevald som i tidigare uppdrag inte omfattats av PBF, PRF-KL eller andra pensionsbestämmelser för förtroendevald. Tidigare rekommendation om att förtroendevald ska ha innehaft sitt uppdrag i minst 36 eller 48 kalendermånader för rätt till t.ex. ålderspension gäller inte. Avgiftsbestämd ålderspension intjänas från första kronan. Förmåner såsom visstidspension och andra egenpensionsförmåner, efterlevandepensioner, livränta och avgångsersättning och utfästelser enligt bruttopensionsprincipen gäller inte längre. Beräkningstidpunkt, tidsfaktor, årspoäng och årsmedelpoäng som gäller för att beräkna pensionsförmåner i PBF eller PRF-KL återfinns inte heller. Varje kommun och landsting/region svarar för sin del av pensionsintjänandet. Genom de nya pensionsbestämmelserna blir det pensionsåtagande kommuner, landsting och regioner har gentemot de förtroendevalda tydligare redovisat. Sid. 13 av 13

97 Tillämpningsområde ( 1) Tidigare precisering avseende uppdragets omfattning på heltid eller på betydande del av heltid är borttaget i tillämpningsområdet. Det betyder att även s.k. fritidspolitiker omfattas av pensionsbestämmelserna om inte annat anges. Pensionsförmånernas omfattning ( 2) Pensionsförmånerna är avgiftsbestämd ålderspension och sjukpension. Bestämmelserna har tillförts efterlevandeskydd och familjeskydd. Bestämmelserna om familjeskydd kommer att utarbetas efter det att pågående avtalsförhandlingar om AKAP-KL avslutats. Kansliet har förutsatt att bestämmelserna kommer att bli likalydande. Familjeskydd ska gälla för förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid. Avgiftsbestämd ålderspension ( 3) En helt ny bestämmelse om beräkning av ålderspension har införts. Pensionsgrundande inkomst ( 4) Pensionsgrundande inkomst begränsas på samma sätt som i pensionsavtalet AKAP-KL till 30 inkomstbasbelopp. I den pensionsgrundande inkomsten ingår den förtroendevaldes årsarvode, sammanträdesersättningar och vissa andra ersättningar. För förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid, som fått vidkännas avdrag från sitt arvode på grund av ledighet för t ex sjukdom, ska den pensionsgrundande inkomsten omräknas/höjas med vad som avdragits. Pensionsavgifter ( 5) Pensionsavgiften är 4,5 procent på den pensionsgrundande inkomsten upp till och med 7,5 inkomstbasbelopp. På den pensionsgrundande inkomst som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp är pensionsavgiften 30 procent. Avgiften avsätts till en pensionsbehållning. Pensionsavgift intjänas från första kronan. Någon nedre åldersgräns för tillgodoräknande av pensionsavgift finns inte. Nivån på pensionsavgifterna motsvarar nivåerna i de pensionsavtal som finns på arbetsmarknaden. Sid. 14 av 14

98 Pensionsbehållning ( 6) Bestämmelsen är helt ny. Pensionsavgiften beräknas varje kalenderårsskifte och ska avsättas till en pensionsbehållning som förvaltas hos kommunen och landstinget/regionen. På grund av de begränsningar som finns enligt inkomstskattelagen kan förtroendevald inte välja en placering av pensionsavgiften till en tjänstepensionsförsäkring. Vad som avses med tjänstepensionsförsäkring framgår av 57 kap. 7 IL. Med tjänstepensionsförsäkring avses en pensionsförsäkring som har samband med tjänst och som den försäkrades arbetsgivare åtagit sig att betala samtliga premier för. Pensionsbehållningen innehåller ett obligatoriskt efterlevandeskydd vilket följer av 11. Pensionsbehållningen räknas upp årligen med förändringen av inkomstbasbeloppet. Detta gäller både före och efter utbetalning. Närmare om uppräkningen framgår av bilagan till bestämmelserna (f.n. under utarbetning). Utbetalning av avgiftsbestämd ålderspension ( 8) Utbetalning av avgiftsbestämd ålderspension kan göras tidigast från den tidpunkt då allmän pension kan utbetalas, vilket innebär en flexiblare utbetalning av ålderspension. Utbetalningstidpunkt av avgiftsbestämd ålderspension, pensionsbehållningen enligt 6, kommer på så sätt att följa de eventuella ändringar som sker i lagstiftning om tidigaste uttagstidpunkt av allmän pension. Avgiftsbestämd ålderspension utbetalas livsvarigt. Ålderspensionen utbetalas efter skriftlig ansökan enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten tagit fram. Sjukpension ( 10) För rätt till sjukpension gäller samma krav som i PBF, d v s att avgången är en följd av sjuk- eller aktivitetsersättning enligt SFB. Sjukpensionen gäller endast för förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid. Sjukpension beräknas på andra grunder än i PBF och PRF-KL. Sjukpensionen motsvarar den månadsersättning som utbetalas till anställda enligt AGS-KL. Sid. 15 av 15

99 Efterlevandeskydd ( 11) Bestämmelsen är helt ny. Efterlevandeskyddet är obligatoriskt, d v s det finns inte någon möjlighet att välja bort det. På grund av de begränsningar som finns enligt 57 kap. inkomstskattelagen kan efterlevandeskyddet inte tecknas i en tjänstepensionsförsäkring. Vad som avses med tjänstepensionsförsäkring framgår av 57 kap. 7 IL. Med tjänstepensionsförsäkring avses också en pensionsförsäkring som sedan en anställd dött tecknats av arbetsgivaren till förmån för den anställdes efterlevande och som arbetsgivaren har åtagit sig att betala samtliga premier för. Vid förtroendevalds dödsfall betalas det sparade kapital som finns i pensionsbehållningen ut till i första hand make/maka, registrerad partner, sambo och i andra hand till barn (under 20 år). Avseende definitionen av sambo hänvisas till sambolagen. Beloppets storlek bestäms av hur stor pensionsbehållningen är innan dödsfallet och om den avgiftsbestämda pensionen har börjat betalas ut till den förtroendevalde eller inte. Familjeskydd ( 12) Bestämmelsen är helt ny. Bestämmelser om familjeskydd kommer att utarbetas efter det att pågående avtalsförhandlingar om AKAP-KL avslutats. Kansliet har förutsatt att bestämmelserna i stort sett kommer att bli likalydande med familjeskydd i AKAP-KL. Familjeskydd ska gälla för förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid. Ansökan om och utbetalning av sjukpension, efterlevande- och familjeskydd ( 16). För att få rätt till sjukpension efterlevande - och familjeskydd krävs en skriftlig ansökan, enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten tagit fram. Vissa Förtydliganden till OPF-KL 1. Definition av förtroendevald enligt 4 kap 1 kommunallagen Med förtroendevalda avses i denna lag (kommunallagen) ledamöter och ersättare i fullmäktige, nämnder och fullmäktigeberedningar samt revisorer. Med förtroendevalda avses också ledamöter och ersättare i den beslutande församlingen, förbundsstyrelsen eller annan nämnd, de beslutande församlingarnas beredningar samt revisorer i ett kommunalförbund. Lag (2006:369). Sid. 16 av 16

100 2. Heltid och betydande del av heltid Förtroendevald som fullgör uppdrag på heltid eller på betydande del av heltid. Vad som menas med betydande del av heltid är en tolkning av kommunallagen. Kommunaldemokratiska kommittén ansåg i sitt betänkande (SOU 1982:5) att 40 %, motsvarande vad som gäller inom arbetslivet för sociala förmåner, borde vara en lägsta gräns, vilket också remissinstanserna ansåg. (I prop. 1982/83:97 tar departementschefen upp 40 % - gränsen endast i fråga om utfästelse om visstidspension). 3. Efterskydd Förtroendevald som befrias/frånträder sitt uppdrag p.g.a. sjukdom har rätt till efterskydd under 270 kalenderdagar. Efterskyddet innebär att rätt till sjukpension föreligger om förtroendevald under efterskyddstid beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning. Den förtroendevaldes rätt till efterskydd upphör om den förtroendevalde tillträder en anställning eller annat uppdrag, förenat med pensionsrätt. 4. Pensionsbehållning Pensionsbehållning enligt OPF-KL ska årligen omräknas med förändringen av inkomstbasbeloppet (IBB). Om riksdagen eller regeringen beslutar om särskilda ekonomiska åtgärder som berör pensionsområdet, direkt eller indirekt, - t.ex. genom skattesystemet, eller vid omständigheter som ses som force majeure, ska avvikelse kunna göras från nedanstående normer. Normer Innan pension betalas ut För tid innan den förtroendevaldes pensionsbehållning enligt OPF-KL börjar betalas ut ska pensionsbehållningen räknas upp för ett kalenderår (t) genom att multipliceras med kvoten av inkomstbasbeloppet (IBB) för kalenderåret (t+1) dividerat med inkomstbasbeloppet för kalenderåret (T). Uppräkning sker vid utgången av kalenderåret (t+1). Börjar pensionsbehållningen betalas ut under kalenderåret (t+1) ska pensionsbehållningen istället räknas upp genom att multipliceras med en tolftedel av det enligt ovan beräknade värdet multiplicerat med antalet kalendermånader under kalenderåret (t+1) innan pensionsbehållningen börjar betalas ut. Uppräkningen sker vid utgången av den kalendermånad som närmast föregår den då pensionsbehållningen börjar betalas ut. Då pension betalas ut Pensionsbehållning enligt OPF-KL ska räknas om i samma grad som gällande IBB ändrats i förhållande till IBB för det kalenderår då pensionen började betalas ut. Sid. 17 av 17

101 Reglemente för arvoden och ersättningar till förtroendevalda Bilaga 4 - Arbetsuppgifter som ska utföras inom ramen för ordföranden och övriga med månadsarvode Arvoden för ordförande och vice ordförande är fastställda utifrån en samlad bedömning av uppdragets tidsåtgång och innehåll. Nedan följer exempelvis på uppgifter som normalt kan ingå i uppdraget: Rutinmässigt följande av uppdragets arbete. Överläggning med tjänsteman eller annan anställd. Genomgång och beredning av ärenden med sekreterare, förvaltningschef eller annan anställd i anledning av sammanträden, besiktning, förrättning eller dylikt. Besök på förvaltningar för information, utanordning eller påskrift av handling. Mottagning för allmänheten, telefonsamtal och dylikt. Utövande av delegationsbeslut Överläggning med företrädare för andra kommunala organ eller icke kommunala organ. Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

102 Reglemente för arvoden och ersättningar till förtroendevalda Bilaga 5 - Exempel på samrådsgrupper och intressentsammansatta organ Rambo AB Fyrstads Flygplats AB Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän Kommunalförbundet Fyrbodal Bohuskustens vattenvårdsförbund Gode män enligt fastighetsbildningen Gullmarsfjordens naturvårdsområde Nämndemän Sjömanskyrkan Fornminnesällskapet Vikarvet Carl och Calla Curmans stiftelse Stiftelsen Skaftökuttern Stiftelsen Stora Kornö Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

103 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (32) 37 REVIDERING AV REGLEMENTE MED GEMENSAMMA BESTÄMMELSER FÖR KOMMUNSTYRELSEN OCH NÄMNDERNA I LYSEKILS KOMMUN Dnr: LKS I Lysekils kommun tillämpas en modell med nämndsgemensamma bestämmelser. Syftet är att nämnderna i så stor utsträckning som möjligt ska arbeta utifrån samma förutsättningar. Som komplement till dessa gemensamma bestämmelser kommer för varje nämnd särskilda reglementen, i vilka nämndernas uppgifter och ansvar närmare regleras. Nuvarande gemensamma bestämmelser fastställdes av fullmäktige På grund av författningsändringar är de till väsentliga delar inaktuella och därför i behov av översyn. SKL har dessutom utarbetat nya rekommendationer, vilka i tillämpliga delar beaktats. Ärendet återremitterades från kommunfullmäktige , 42. Ärendet har därefter varit föremål för diskussion i kommunstyrelsens ärendeberedning. Dessa diskussioner har lett till att inga förändringar har gjorts i det ursprungliga förslaget till reviderat reglemente. Beslutsunderlag Protokoll från kommunfullmäktige Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Förslag till reglemente Gällande reglemente Yrkande Mats Karlsson (M), Camilla Karlsson (FP), Christer Hammarvist (C): bifall till förvaltningens förslag. Ronald Rombrant (LP): ändringsyrkande att lydelsen i 6 Sammansättning och mandattid, tredje stycket ändras från Sedan val av nämnd skett utser fullmäktige bland nämndens ledamöter en ordförande, en förste vice ordförande samt en andre vice ordförande. till Sedan val av nämnd skett utser fullmäktige bland nämndens ledamöter en ordförande och en vice ordförande. För kommunstyrelsen gäller dock att fullmäktige utser en ordförande, en förste vice ordförande samt en andre vice ordförande. Propositionsordning Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning: Proposition på Ronald Rombrants ändringsyrkande mot avslag. Proposition på övriga delar i förvaltningens förslag. Proposition Ordförande ställer proposition på Ronald Rombrants ändringsyrkande mot avslag och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt yrkandet. Justerare: Utdragsbestyrkande:

104 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (32) Ordförande ställer proposition på övriga delar i förvaltningens förslag och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt förslaget. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktig beslutar att fastställa Reglemente med gemensamma bestämmelser för kommunstyrelsen och nämnderna i Lysekils kommun, med ändring av 6, tredje stycket enligt följande: Sedan val av nämnd skett utser fullmäktige bland nämndens ledamöter en ordförande och en vice ordförande. För kommunstyrelsen gäller dock att fullmäktige utser en ordförande, en förste vice ordförande samt en andre vice ordförande. Kommunfullmäktige beslutar att upphäva nuvarande reglemente reviderat Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

105 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige (50) 42 REVIDERING AV REGLEMENTE MED GEMENSAMMA BESTÄMMELSER FÖR KOMMUNSTYRELSEN OCH NÄMNDERNA I LYSEKILS KOMMUN Dnr: LKS I Lysekils kommun tillämpas en modell med nämndsgemensamma bestämmelser. Syftet är att nämnderna i så stor utsträckning som möjligt ska arbeta utifrån samma förutsättningar. Som komplement till dessa gemensamma bestämmelser kommer för varje nämnd särskilda reglementen, i vilka nämndernas uppgifter och ansvar närmare regleras. Nuvarande gemensamma bestämmelser fastställdes av fullmäktige På grund av författningsändringar är de till väsentliga delar inaktuella och därför i behov av översyn. SKL har dessutom utarbetat nya rekommendationer, vilka i tillämpliga delar beaktats. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse med bilaga Kommunstyrelsens protokoll , 178 Yrkanden Ronald Rombrant (LP) och Mats Karlsson (M): att återremittera ärendet. Propositionsordning Proposition på Ronald Rombrants m.fl. återremissyrkande mot att avgöra ärendet idag. Om kommunfullmäktige beslutar att avgöra ärendet idag, proposition på kommunstyrelsens förslag till beslut. Proposition Ordförande ställer proposition på Ronald Rombrants m.fl. återremissyrkande mot att avgöra ärendet idag och finner att kommunfullmäktige beslutar återemittera ärendet. Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att återremittera ärendet. Beslutet skickas till Kommunledningskontoret. Justerare: Utdragsbestyrkande:

106 1/1 Kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse Datum: Förvaltning: Kommunledningskontoret Handläggare: Lars-Erik Knutsson E-post: REVIDERING AV REGLEMENTE MED GEMENSAMMA BESTÄMMELSER FÖR KOMMUNSTYRELSEN OCH NÄMNDERNA I LYSEKILS KOMMUN Dnr: LKS I Lysekils kommun tillämpas en modell med nämndsgemensamma bestämmelser. Syftet är att nämnderna i så stor utsträckning som möjligt ska arbeta utifrån samma förutsättningar. Som komplement till dessa gemensamma bestämmelser kommer för varje nämnd särskilda reglementen, i vilka nämndernas uppgifter och ansvar närmare regleras. Nuvarande gemensamma bestämmelser fastställdes av fullmäktige På grund av författningsändringar är de till väsentliga delar inaktuella och därför i behov av översyn. SKL har dessutom utarbetat nya rekommendationer, vilka i tillämpliga delar beaktats. Av denna anledning har detta reglemente genomgått en översyn och reviderats. De gemensamma bestämmelserna reglerar bland annat: Principer kring nämndernas ansvar och organisation Arbetsformer Bestämmelser om tjänstgöring Protokoll Förekomsten av utskott Registeransvar Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att fastställa Reglemente med gemensamma bestämmelser för kommunstyrelsen och nämnderna i Lysekils kommun. Ola Ingevaldson T.f. kommunchef Lars-Erik Knutsson Utredare Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

107 1 FÖRFATTNINGSSAMLING Antaget av fullmäktige: 2014 Dnr: LKS REGLEMENTE MED GEMENSAMMA BESTÄMMELSER FÖR KOMMUNSTYRELSEN OCH NÄMNDERNA I LYSEKILS KOMMUN (slutgiltig version, daterad ) INLEDNING 1 Gemensamma bestämmelser Följande gemensamma bestämmelser gäller för alla nämnder i Lysekils kommun som komplement till vad som anges i kommunallagen om kallelser, tjänstgöring, ordförandeskap, utskott, undertecknande av handlingar med mera. Begreppet nämnd omfattar även styrelser (inklusive kommunstyrelsen) samt i tillämpliga delar råd, beredningar och utskott inom nämnder. Utöver de gemensamma bestämmelserna gäller vad som är föreskrivet i för varje nämnd fastställt reglemente. Om innehållet i ett nämndsreglemente eller särskilt fullmäktigebeslut avviker från nedanstående gemensamma bestämmelser gäller vad som i nämndsreglemente eller särskilt fullmäktigebeslut föreskrivs. ANSVAR OCH ORGANISATION 2 Nämndernas ansvar Varje nämnd är huvudman och/eller myndighet för de ansvarsområden/uppgifter som anges i respektive nämnds reglemente. Detta innebär bland annat att nämnden har ansvar för finansiering, målformulering och uppföljning av verksamheten. Nämnden ansvarar även för att samråd sker internt i organisationen (ex fackliga organisationer) och med dem som utnyttjar dess tjänster.

108 2 Varje nämnd ansvarar för att de av fullmäktige fastställda målen för nämndens ansvarsområden uppnås inom de beslutade ekonomiska ramarna. Detta innebär bl.a. att nämnden ska se till att den interna kontrollen är tillräcklig och följa upp att den genomförs. Varje nämnd ansvarar dessutom inom sitt område för att informera om verksamheten och nämndens arbete såväl internt som till allmänheten, det genomförs uppföljning, utvärdering och kvalitetsarbete. Uppföljningen ska vara av såväl kvantitativ som kvalitativ natur, upprätta förslag till budget för det egna verksamhetsområdet, fortlöpande reformera regelverket inom nämndens verksamhetsområde, i övrigt fullgöra de uppgifter som fullmäktige överlämnar till nämnden. 3 Personalfrågor Befogenhetsfördelningen mellan kommunstyrelsens och verksamhetsansvarig nämnd i personalfrågor framgår av särskilda riktlinjer, som antagits av fullmäktige. 4 Rapporteringsskyldighet Nämnderna ska redovisa till fullmäktige hur de har fullgjort de uppdrag som fullmäktige lämnat. Redovisningen sker i enlighet med av fullmäktige beslutad omfattning och form. 5 Samverkan med andra nämnder Varje nämnd får hämta in de upplysningar som nämnden finner behövlig för att fullgöra sina arbetsuppgifter. Nämnderna ska därutöver verka för samverkan nämnderna emellan för att gemensamt nå kommunens övergripande mål. 6 Sammansättning och mandattid Ledamöter och ersättare nämnderna väljs, om inte annat är särskilt föreskrivet, för fyra år, räknat från och med 1 januari året efter det år val av fullmäktige har ägt rum. Nämnderna består av det antal ledamöter och ersättare som fullmäktige beslutar om. Sedan val av nämnd skett utser fullmäktige bland nämndens ledamöter en ordförande, en förste vice ordförande samt en andre vice ordförande. Ordföranden leder, samordnar och övervakar nämndens verksamhetsområde. Vice ordförandena biträder ordföranden vid fullgörandet av denna uppgift. Kommunstyrelsens ordförande ska också vara kommunalråd. Kommunalrådet ska ägna hela sin arbetstid åt uppdrag för kommunen.

109 3 ARBETSFORMER OCH SAMMANTRÄDEN 7 Tidpunkt för sammanträden Varje nämnds ordinarie sammanträden hålls på dag, tid och plats som nämnden bestämmer, lämpligen genom ett sammanträdesschema som fastställs inför varje kalenderår. Sammanträde ska också hållas om minst en tredjedel av nämndens ledamöter begär det eller ordföranden anser att det behövs. 8 Offentliga sammanträden Nämnderna får besluta att dess sammanträden ska vara offentliga (öppna sammanträden). En nämnds sammanträden ska dock alltid hållas inom stängda dörrar i ärenden 1. som avser myndighetsutövning, eller 2. i vilka det förekommer uppgifter som hos nämnden omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). 9 Kallelse Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträde. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska på ett lämpligt sätt tillställas varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet, senast fem dagar före dagen för sammanträdet. Kallelsen ska även hållas tillgänglig på kommunens hemsida ( Kallelse får ske elektroniskt om det inte är olämpligt. Ordföranden bestämmer formen för kallelse. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt och i annan tid. Kallelsen bör åtföljas av en föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. När varken ordföranden eller en vice ordförande kan kalla till sammanträde ska den till åldern äldste ledamoten göra detta. 10 Inkallande av ersättare samt ersättares tjänstgöring En ledamot som är hindrad att delta i ett sammanträde, eller i en del av ett sammanträde, ansvarar själv för att den ersättare som står i tur att tjänstgöra kallas. Vid behov kan nämndens sekreterare biträda vid kallandet av ersättare. Om ersättarna inte valts proportionellt, ska ersättarna tjänstgöra enligt den av fullmäktige mellan dem bestämda ordningen. En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen. Om styrkebalansen mellan partierna (eller partigrupperingarna) därigenom påverkas får en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in i stället för en ersättare som kommer längre ned i turordning.

110 4 En ersättare som avbryter tjänstgöringen på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts. En ledamot som kommer under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Ledamoten får dock inte inträda i tjänstgöring under pågående handläggning av ett ärende. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen vid ett sammanträde på grund av något annat hinder än jäv får därefter under samma dag inte tjänstgöra vid sammanträdet. En ersättare som inte tjänstgör har rätt att delta i överläggningarna och få sin mening antecknad i protokollet. 11 Deltagande i sammanträde på distans Ledamöter får delta i nämndernas sammanträden på distans enligt de förutsättningar som anges i 5 kap. 38 a kommunallagen. Sådant sammanträde får endast äga rum om ljud- och bildöverföring sker i realtid och på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra på lika villkor. Lokalen ska vara så beskaffad att inte obehöriga kan ta del av sammanträdeshandlingar, bild eller ljud. Ledamot som önskar delta på distans ska senast sju dagar i förväg anmäla detta till nämndens sekreterare. Deltagande på distans förutsätter godkännande vid varje enskilt tillfälle av nämndens ordförande. Nämnderna får bestämma vad som närmare ska gälla om deltagande i sammanträde på distans. 12 Kommunalrådets med flera närvarorätt Kommunalrådet och kommunstyrelsens 1:e och 2:e vice ordförande får närvara och delta i de kommunala nämndernas överläggningar men inte i besluten. Närvarorätten gäller inte ärenden som rör myndighetsutövning mot enskild. 13 Ersättare för ordföranden Om varken ordföranden eller en vice ordförande kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde fullgör den till åldern äldste ledamoten ordförandens uppgifter. Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid får nämnden utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. 14 Omröstning och beslut En ledamot i en nämnd har rätt att avstå från att delta i en omröstning eller i ett ärende. Ordföranden är dock alltid skyldig att rösta, när det behövs för att ärendet ska kunna avgöras.

111 5 En ledamot i en nämnd som deltar i handläggningen av ett ärende ska delta i avgörandet av ärendet, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Ingen är dock skyldig att rösta för fler än ett förslag. 15 Reservation Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra detta skriftligt. Motiveringen ska lämnas till sekreteraren före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. Motsvarande gäller även för protokollsanteckning och vid omedelbar justering. 16 Protokoll Vid sammanträden ska protokoll föras på ordförandens ansvar. Det ska redovisa vilka ledamöter och ersättare som tjänstgjort, vilka ersättare och övriga personer som varit närvarande och vilka ärenden som nämnden har handlagt. Protokollet ska för varje ärende redovisa: vilka förslag och yrkanden som har lagts fram och inte tagits tillbaka i vilken ordning ordföranden har lagt fram förslag till beslut genomförda omröstningar och hur de utfallit vilka beslut som fattats vilka ledamöter och tjänstgörande ersättare som deltagit i besluten och hur de röstat vid öppna omröstningar vilka reservationer som har anmälts mot besluten 17 Justering av protokoll Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Nämnden kan besluta att ett en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt vid sammanträdet och justeras av ordföranden och en ledamot. 18 Anslag om justering samt bevis härom Senast andra dagen efter det att protokollet har justerats ska justeringen tillkännages på kommunens officiella anslagstavla. Av tillkännagivandet ska framgå var protokollet finns tillgängligt, samt vilken dag det har anslagits. Anslaget tas bort tidigast dagen efter överklagandetidens utgång. 19 Delegation av beslutanderätt samt anmälan av delegeringsbeslut Varje nämnd får, med de begränsningar som framgår av 6 kap kommunallagen, uppdra åt utskott, en ledamot eller ersättare eller en anställd i kommunen att besluta på nämndens vägnar i visst ärende eller viss grupp av ärenden. Beslut som har fattats med stöd av delegering ska anmälas till nämnden på sätt som nämnden bestämmer.

112 6.20 Utskott Varje nämnd kan inrätta utskott för att bereda ärenden till nämnden eller med stöd i delegationsordning besluta i ärenden som ankommer på nämnden. Nämnden bestämmer antalet ledamöter och ersättare i utskott och dess uppgifter. Nämnden väljer för den tid nämnden bestämmer bland utskottets ledamöter en ordförande och en vice ordförande. Om ordföranden i utskottet är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag för en längre tid får nämnden utse en annan ledamot i utskottet att som ersättare för ordföranden fullgöra dennes uppgifter. Nämnden avgör om ersättare får närvara vid utskottets sammanträden. Närvarande ersättare har yttranderätt och rätt att få sin mening antecknad i protokollet även om denne inte tjänstgör. Ersättare ska inkallas till tjänstgöring i den av nämnden vid valet bestämda ordningen. Avgår en ledamot eller en ersättare i utskottet, som inte utsetts vid proportionellt val, ska fyllnadsval snarast förrättas. Utskottet sammanträder på dag och tid som varje utskott bestämmer. Sammanträden ska också hållas när ordföranden anser att det behövs eller när minst hälften av utskottets ledamöter begär det. Utskottet får handlägga ärenden bara när mer än hälften av ledamöterna är närvarande. De ärenden som ska avgöras av nämnden i dess helhet ska beredas av utskottet om beredning behövs. När ärendet har beretts ska utskottet lägga fram förslag till beslut. Beträffande sådana ärenden i vilka utskottet fattar beslut med stöd av delegation från nämnden ska tillkännagivande om verkställd justering ske i den ordning som gäller för nämnden. ÖVRIGT 21 Processbehörighet Varje nämnd får själv eller genom ombud föra kommunens talan i mål och ärenden som faller inom nämndens verksamhetsområde om inte någon annan ska göra det på grund av lag eller annan författning eller beslut av fullmäktige. Nämnden får i sådana mål, med för kommunen bindande verkan, träffa förlikning eller anta ackord. 22 Upphandling Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens gemensamma upphandling. För övrig upphandling ansvarar respektive nämnd. 23 Registeransvar Varje nämnd är personuppgiftsansvarig och har därmed ansvar enligt personuppgiftslagen för de personregister som nämnden för och förfogar över i sin verksamhet.

113 7 24 Allmänna handlingar Varje nämnd svarar inom sitt ansvarsområde för att registrering görs av allmänna handlingar. Av registret (diariet) ska följande framgå: 1. datum då handlingen kom in eller upprättades, 2. diarienummer eller annan beteckning handlingen fått vid registreringen, 3. i förekommande fall uppgifter om handlingens avsändare eller mottagare, och 4. i korthet vad handlingen rör. 25 Arkiv Varje nämnd ansvarar för att nämndens arkiv vårdas och förtecknas i enlighet med Arkivlagen och förekommande kommunala bestämmelser. 26 Delgivning Delgivning med nämnden sker med ordföranden, förvaltningschef eller annan anställd som nämnden bestämmer. 27 Undertecknande av handlingar Avtal, andra handlingar och skrivelser i nämndens namn ska undertecknas av ordföranden, eller vid förfall för denne av förste vice ordförande (i första hand), andre vice ordförande (i andra hand) och kontrasigneras av ansvarig tjänsteman. Nämnden får även uppdra åt förtroendevald eller tjänsteman att enligt av nämnden lämnade direktiv underteckna handlingar på nämndens vägnar. Beslut som fattas med stöd av delegation samt skrivelser, avtal och andra handlingar som upprättas med anledning därav undertecknas av den som fattat beslutet och, i förekommande fall, kontrasigneras av den som utses därtill

114 FÖRFATTNINGSSAMLING Antaget av kommunfullmäktige: Reviderat av kommunfullmäktige: Dnr: GEMENSAMMA BESTÄMMELSER FÖR LYSEKILS KOMMUNS STYRELSER OCH NÄMNDER INLEDANDE BESTÄMMELSER (med nämnd avses även styrelse) 1 Utöver vad som är föreskrivet i för varje nämnd fastställt reglemente gäller i detta reglemente meddelade allmänna föreskrifter för kommunens nämnder. För kommunstyrelsen gäller dock endast vad som är föreskrivet i reglemente för styrelsen. Om ett nämndsreglemente eller särskilt kommunfullmäktigebeslut innehåller någon bestämmelse som avviker från detta reglemente gäller den bestämmelsen. Nämnd skall följa av kommunfullmäktige fastställda mål och riktlinjer för sin verksamhet och de föreskrifter som finns i lag eller förordning samt bestämmelserna i detta reglemente. 2 Nämnds verksamhet skall bedrivas inom tilldelade ekonomiska resurser. Nämnd skall tillse att verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. 3 Nämnd har inom sitt verksamhetsområde rätt 1. att själv eller genom ombud föra kommunens talan i mål eller ärenden när detta följer av lag eller annan författning eller kommunfullmäktiges beslut 2. att träffa överenskommelse om betalning av fordran, antaga ackord, ingå förlikning och sluta annat avtal. Punkt 2 i denna paragraf omfattas av nämnds rapporteringsskyldighet till kommunfullmäktige.

115 4 Nämnd har ansvaret för information om sin verksamhet till allmänheten. 5 Nämnd skall tillse att den är så informerad att den kan ta sitt ansvar för verksamheten. Nämnd skall inom sitt verksamhetsområde avge de yttranden och lämna de upplysningar som kan begäras av kommunfullmäktige, kommunstyrelsen eller kommunens övriga nämnder. Nämnd får infordra yttranden och upplysningar från övriga nämnder när det behövs för att kunna fullgöra sina uppgifter. Nämnd ska fullgöra de uppdrag som kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen överlämnat till nämnden. ANSVAR OCH RAPPORTERINGSSKYLDIGHET 6 Nämnd skall se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige har bestämt, de föreskrifter som kan finnas i lag eller förordning samt bestämmelser i detta reglemente. Nämnd skall regelmässigt till kommunfullmäktige rapportera hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret. ARBETSFORMER 7 Sammansättning Ledamöterna och ersättarna i styrelserna och nämnderna väljs, om inte annat är särskilt föreskrivet, för fyra år, räknat från och med 1 januari året efter det år val av kommunfullmäktige har ägt rum. 8 Kommunfullmäktige väljer för mandattiden bland nämndens ledamöter en ordförande och en vice ordförande. 9 Ordföranden skall leda, samordna och övervaka nämndens verksamhetsområde. Vice ordföranden biträder ordföranden vid fullgörandet av denna uppgift.

116 10 Ersättarnas tjänstgöring Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde skall en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Om inte ersättarna väljs proportionellt skall ersättarna tjänstgöra enligt den av kommunfullmäktige mellan dem bestämda ordningen. En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen. Om styrkebalansen mellan partierna därigenom påverkas får en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in i stället för en ersättare som kommer längre ner i ordningen. 11 En ledamot eller en ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen en gång under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna. 12 Inkallande av ersättare En ledamot som är hindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, skall snarast anmäla detta till nämdens kansli som kallar ersättare. Den ersättare kallas som står i tur att tjänstgöra och som inte redan kallats in. 13 Ersättare för ordföranden Om varken ordföranden eller en vice ordförande kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde fullgör den till åldern äldste ledamoten ordförandens uppgifter. Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid får nämnden utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. 14 Icke tjänstgörande ersättare har rätt att deltaga i överläggningarna vid sammanträden. SAMMANTRÄDENA

117 15 Tidpunkt Nämnd sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer. Sammanträde skall också hållas om minst 1/3 av ledamöterna begär det eller ordföranden anser att det behövs. 15a Offentliga sammanträden Nämnd får besluta att dess sammanträden skall vara offentliga. Nämndens sammanträden skall dock alltid hållas inom stängda dörrar i ärenden som avser myndighetsutövning, eller 2. i vilka det förekommer uppgifter som hos nämnden omfattas av sekretess enligt sekretesslagen (1980:100). Kallelse Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelsen skall vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen skall på ett lämpligt sätt tillställas varje ledamot och ersättare senast 5 dagar före sammanträdesdagen. Kallelsen skall även läggas ut på kommunens hemsida. Om nämnden med stöd av 15a beslutar, att dess sammanträden skall vara offentliga, skall nämnden också avgöra på vilket sätt allmänheten skall få kännedom om dessa sammanträden. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan skall bifogas kallelsen. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. När varken ordföranden eller en vice ordförande kan kalla till sammanträde skall den till åldern äldste ledamoten göra detta. 17 Justering av protokoll Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot.

118 Nämnd kan besluta att en paragraf i protokollet skall justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligt innan nämnden justerar den. 18 Reservation Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen skall ledamoten göra detta skriftligt. Motiveringen skall inlämnas senast 2 dagar efter sammanträdet. 19 Delgivning Delgivning från nämnden sker med ordföranden, förvaltningschef eller annan anställd som nämnden bestämmer. 20 Undertecknande av handlingar Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av nämnd skall undertecknas av ordföranden eller vid förfall för denne av vice ordföranden och kontrasigneras av anställd som nämnden bestämmer. I övrigt bestämmer nämnden vem som skall underteckna handlingar. 21 Utskott Nämnden äger inom sig rätt att utse utskott om inte kommunfullmäktige utsett utskott. Nämnd väljer för den tid nämnden bestämmer bland utskottets ledamöter en ordförande och en vice ordförande. Om ordföranden i utskottet på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra sitt uppdrag för en längre tid får nämnden utse en annan ledamot i utskottet att som ersättare för ordföranden fullgöra dennes uppgifter. 22 Ersättare skall närvara vid utskottets sammanträden endast om ledamot är förhindrad att tjänstgöra. Ersättare skall inkallas till tjänstgöring i den av nämnden vid valet bestämda ordningen. Avgår en ledamot eller en ersättare i utskottet, som inte utsetts vid proportionellt val, skall fyllnadsval snarast förrättas.

119 23 Utskottet sammanträder på dag och tid som varje utskott bestämmer. Sammanträden skall också hållas när ordföranden anser att det behövs eller när minst två ledamöter begär det. Uskottet får handlägga ärenden bara när mer än hälften av ledamöterna är närvarande. 24 I fråga om jäv, ledamot som avbrutit tjänstgöring, justering av protokoll och reservation gäller vad som i denna stadga är föreskrivet för nämnd. 25 De ärenden som skall avgöras av nämnden i dess helhet skall beredas av utskottet om beredning behövs. Ordföranden eller förvaltningschefen överlämnar sådana ärenden till utskottet. När ärendet beretts skall utskottet lägga fram förslag till beslut. 26 Kommunalrådet och kommunstyrelsens 1:e och 2:e vice ordförande får närvara och deltaga i de kommunala nämndernas överläggningar men inte i besluten. Närvarorätten gäller inte ärenden som rör myndighetsutövning mot enskild.

120 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (32) 40 BESVARANDE AV MOTION ANGÅENDE BOJKOTT AV ISRAELISKA VAROR Dnr: LKS Kommunistiska Partiet har i motion föreslagit att Lysekils kommunfullmäktige beslutar om en kommunal bojkott av Israeliska varor. I motionen förslår Kommunistiska Partiet att kommunens policy för inköp och upphandling revideras så att det skrivs in att kommunen inte ska befatta sig med varor av Israeliskt ursprung. Bojkott av varor från enskilt land är inte en kommunal angelägenhet och strider mot den kommunala kompetensen, 2 kap 1 i kommunallagen. Kravet är också att se som oförenligt med Lagen om Offentlig Upphandling, LOU då en av de grundläggande principerna är icke-diskrimineringsprincipen vilken innebär det är förbjudet att diskriminera leverantörer på grund av deras nationalitet, t.ex. medborgarskap, etablerings- eller verksamhetsland. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Yrkande Yngve Berlin (K): bifall till motionen. Proposition Ordförande ställer proposition på förvaltningens förslag mot Yngve Berlins yrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt förvaltningens förslag. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige avslår motionen med hänvisning till vad kommunledningskontoret anfört. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

121 1/1 Kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse Datum: Förvaltning: Kommunledningskontoret Handläggare: Ola Ingevaldson Telefon: E-post: BESVARANDE AV MOTION ANGÅENDE BOJKOTT AV ISRAELISKA VAROR Dnr: LKS Kommunistiska Partiet har i motion föreslagit att Lysekils kommunfullmäktige beslutar om en kommunal bojkott av Israeliska varor. I motionen förslår Kommunistiska Partiet att kommunens policy för inköp och upphandling revideras så att det skrivs in att kommunen inte ska befatta sig med varor av Israeliskt ursprung. Bojkott av varor från enskilt land är inte en kommunal angelägenhet och strider mot den kommunala kompetensen, 2 kap 1 i kommunallagen. Kravet är också att se som oförenligt med Lagen om Offentlig Upphandling, LOU då en av de grundläggande principerna är ickediskrimineringsprincipen vilken innebär det är förbjudet att diskriminera leverantörer på grund av deras nationalitet, t.ex. medborgarskap, etablerings- eller verksamhetsland. Förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige avslår motionen med hänvisning till vad kommunledningskontoret anfört. Ola Ingevaldson Tf. Kommunchef Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

122 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige (27) 108 MOTION OM KOMMUNAL BOJKOTT AV ISRAELISKA VAROR Dnr: LKS Yngve Berlin (K) har i en motion föreslagit att Lysekils kommun beslutar om en kommunal bojkott av Israeliska varor, att kommunen reviderar policy för inköp och upphandling. Kommunfullmäktiges ordförande har remitterat motionen till kommunstyrelsen Beslutsunderlag Motion från Yngve Berlin Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna ordförandets beslut. Beslutet skickas till Yngve Berlin Upphandlaren Ekonomienheten Justerare: Utdragsbestyrkande:

123

124

125

126 Medborgarförslag Lysekils kommun Göra kommunen mer tillgänglig för besökare, företagare och turister. Som pendlare varje dag åker jag mellan Lysekils kommun och E6 Gläborg, när man kommer till vår kommungräns från E6 så möts man av en liten skylt (Lysekils Kommun tomgångskörning förbjuden) Där skulle det finnas en lite större parkering med en informationstavla om kommunen och våra företag på orten, jättebra att kunna stanna efter att ha kört på motorväg, typ rastplats. Ett enkelt sätt att kunna få tex turister att stanna en stund där dom kan välja mellan att fortsätta mot Lysekil eller ta av mot Sotenäs, (intäkter) Företagarna i vår kommun skulle kunna vara med och presentera säj själva på en tavla, kan skapa arbetstillfällen. Kanske även föreningslivet. Vad händer i kommunen nöjen som förslag tex. Nuvarande informationsskyltar finns 1 st bakom Tempo Brodalen, nästa på parkeringen vid GÖFAB varuhuset som är avstängd pga konkurs. Sedan nästa vid infarten till Lysekil. Finnansering: låt kommunen köpa ev arrendera en bit mark i anslutning till bussfickan på platsen och låt företagarna sponsra en sådan rastplats dom vill säkert ha en bra reklamplats. Man kan även utlysa en tävling för att få in flera förslag på tex utformning osv. Leif Carlsson Lysekils Miljöisolering

127

128

129

130

131

132

133

134 Interpellation Kommuninvånarna i Lysekils kommun har gjort ännu en medborgarundersökning. Betyget på politiken får anses som extremt lågt, hur vänder vi detta så att vi i nästa undersökning ser en klar förbättring? Under 2014 så genomfördes en medborgarundersökning i knappt 130 kommuner, Lysekil var en av de deltagande kommunerna. Betyget som våra invånare väljer att ge oss på de flesta områden, men framförallt inom inflytande/kontakt/förtroende sammanställt till ett NII (Nöjd-Inflytande-Index) är ännu engång lågt vilket borde leda till en omedelbar handlingsplan. Lysekils betyg i denna undersökning gav upphov till nyheter lokalt, regionalt och riks se bifogade länkar: Medborgarnas betyg sammanfattas i nedanstående tabell, betyget har således blivit lägre för varje gång medborgarundersökningen har genomförts (SCB skriver att värden under 40 är icke godkänt). Det samlade betyget på 25 som vi får inom NII är lägst ibland alla deltagande kommuner och något som vi måste se som mycket allvarligt. År NRI NMI NII VT HT HT HT

135 Fördelning av svar. Kommunstyrelsens ordförande: 1. Vad anser kommunstyrelsens ordförande ligger till grund för det extremt låga betyg när det gäller påverkan och förtroende? 2. Har kommunstyrelsens ordförande tänkt att utarbeta en handlingsplan för att vända dessa betyg och föreslå denna för kommunfullmäktige? Och om så är fallet hur anser ordföranden att detta arbete skall se ut? 3. Kommer kommunfullmäktige få ta del av ytterligare analyser av medborgarundersökningen och isåfall när? Kommer även denna analys innefatta de synpunkter som det fanns möjlighet att ange på sista sidan i medborgarundersökningen? Patrik Saving, Lysekilspartiet

136 Bil. Frågor som har legat till grund för NII

137

138

139