Strandnära för al a 1

Transkript

1 Strandnära för alla 1

2 Detta projekt delfi nansieras av Europeiska Unionen EG:s strukturfonder TRYCKINFORMATION Länsstyrelsen har med stöd av medel från EU Mål 2 Södra genomfört projektet Strandnära boende vad är det? tillsammans med höglandskommunerna Aneby, Eksjö, Nässjö, Sävsjö, Tranås och Vetlanda. Projektets samtliga rapporter finns att hämta ner som PDF från Länsstyrelsen i Jönköpings läns webbplats Standnära boende. Metod för nyansering av strändernas skyddsvärden, meddelande 2005:45 Strandnära boende. Attitydundersökning meddelande 2005:52 Strandnära boende. Kulturhistorisk analys. Markutnyttjande och bebyggelse vid det Småländska höglandets sjöar under förhistorisk och historisk tid, meddelande 2005:53 med tillhörande kartbilaga. Referens: Hanne Romanus Haas, Åsa Persson, Miljöoch samhällsbyggnadsavdelningen, Länsstyrelsen i Jönköpings län, mars Formgivning: Malin Lingefelt, Länsstyrelsn i Jönköpings län. Tryckeri: Elanders (Denna broschyr är tryckt på Multiart matt och producerad enligt ISO14001-certifering). Foto: Länsstyrelsen Jönköpings län (Hanne Romanus Haas, Malin Lingefelt, Åsa Persson, Pål Mernelius) och Jönköpings läns museum (Ådel Vestbö-Franzén inklusive arkivbilder) samt fotografi sida 7, LG Foto. Strandnära för alla. Planmässiga övervägande för strandnära bebyggelse, meddelande 2006:46 En sammanfattning av strändernas skyddsvärden vid de 10 inventerade sjöarna finns i rapporter för Aneby, Eksjö, Nässjö, Sävsjö, Tranås respektive Vetlanda kommun (meddelande 2005:46-51). 2

3 Innehållsförteckning Inledning och bakgrund... 4 Något om lagstiftningen... 6 Natur och friluftsliv - en inventeringsmetod... 8 Kulturinventering Människors attityder till nära strandboende Aspekter på attraktivitet vid sjönära bebyggelse Variation av friluftsvärden och naturupplevelser Bibehåll sjöns huvudkaraktär Kompensationer Bebyggelse inom 100m från strand Bebyggelse inom utökat strandskydd Differentiering av det utökade strandskyddet Strandskydd i planeringen Diskussion Sammanfattning

4 Inledning och bakgrund För de flesta människor är närhet och tillgång till vatten av stor betydelse för trivsel och välbefinnande. Det gäller för såväl rekreation, friluftsliv som vid valet av bostad. Strandmiljöerna är också mycket viktiga för den biologiska mångfalden. Sedan år 1975 gäller därför ett generellt strandskydd på 100 m för alla stränder vid hav, sjöar och vattendrag. Inom detta område är det bland annat förbjudet att uppföra nya byggnader. Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för friluftslivet och att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet. Intresset att värna stränderna för friluftslivet och den biologiska mångfalden står samtidigt mot exploateringsintressen. Möjligheten till attraktivt och strandnära boende anses i många kommuner vara en viktig tillväxtfråga. Projektet Strandnära boende vad är det? har bestått av fyra delprojekt. Syftet har varit att klargöra förutsättningarna för ett attraktivt strandnära boende utan att den allemansrättsliga tillgängligheten försämras eller att förutsättningarna för de biologiska värdena förstörs. De två inledande delprojekten omfattade inventering och värdering av strändernas natur- och kulturvärden. Det tredje delprojektet var en enkätundersökning för att visa på olika målgruppers syn på strandnära boende. I det avslutande delprojektet togs förslag fram på hur ett strandnära boende kan utformas för att tillgodose ett attraktivt boende. Utgångspunkterna var att möjligheterna för rekreation och friluftsliv ska finns kvar samt att strändernas natur- och kulturvärden bevaras. En av slutsatserna från projektet är att ett bostadsläge strax innanför 100 m strandskydd oftast inte är attraktivare än strax utanför. Ökad attraktion uppnås först med tomter längs strandkanten. En bebyggelse i direkt anslutning till strandkanten kommer dock aldrig att vara 4

5 förenlig med strandskyddets syften, om området inte redan är ianspråktaget. I vissa fall kan det vara möjligt med ett bostadsläge en bit in på strandskyddat området utan att förstöra de värden som strandskyddet är menat att värna. Förutsättningen för att kunna hitta lämpliga platser för ny strandnära bebyggelse på ett väl avvägt och långsiktigt sätt är att ta ett helhetsgrepp på sjöarna och bebyggelseutvecklingen. Detta är möjligt att göra i en översiktsplan samt i en fördjupad översiktsplan. Därefter regleras markanvändningen mellan sjö och bebyggelse i detaljplan. Resultaten från inventeringarna och enkäten är ett bra underlag vid avvägningar i framförallt en fördjupad översiktsplan. Planering och inventering enligt de metoder som använts i projektet skulle kunna övervägas som ett kompletterande särskilt skäl vid detaljplanering i de fall där länsstyrelsen beslutar om ett upphävande av strandskyddet. Dagens lagstiftning ger dock inte några sådana möjligheter. Resultatet och slutsatserna av projektet kan likafullt bidra till diskussionerna om eventuella förändringar av lagstiftningen och visa på metoder för att säkra strandskyddets syften i planeringssammanhang. 5

6 Något om lagstiftningen Vatten upplevs som attraktivt av många människor och stränderna är intressanta för många friluftsaktiviteter. När den första strandskyddsbestämmelsen infördes i Sverige i början av 1950-talet var syftet att trygga allmänhetens friluftsliv. På och 70-talen skedde en omfattande expansion av framförallt fritidshusbebyggelse utmed stränderna. Därför infördes år 1975 ett generellt strandskydd på 100 m för alla stränder vid hav, sjöar och vattendrag. Detta generella strandskydd är i vissa fall utökat till 300 m. Från år 1994 omfattar strandskyddets syften även växt- och djurlivet. Inom strandskyddsområde är det bland annat inte tillåtet att uppföra byggnader. Dispens från förbudet kan ges om åtgärden inte strider mot strandskyddets syften och det finns särskilda skäl i enlighet med miljöbalken. Strandskyddet kan upphävas i samband med att en detaljplan tas fram för ett strandområde och villkoren är då densamma som vid dispensgivning. Det är länsstyrelsen som beslutar om dispens samt upphävande av strandskyddet men i flera län har länsstyrelsen givit kommunerna beslutsrätt genom delegation när det gäller dispens från strandskyddet. Det kan till exempel vara aktuellt i samband med bygglov. STRANDSKYDDETS SYFTE Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för friluftslivet och att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet (miljöbalken 7 kap. 13 ). Stränderna utgör en övergångszon mellan vatten och land och är viktig för många växter och djur, dels som livsmiljö och dels för möjligheten till spridning. 6

7 Förbjudna åtgärder inom strandskyddet Inom strandskyddat område är det inte tillåtet att bygga nytt ändra befintliga byggnader till nytt ändamål gräva eller förbereda för byggnation utföra anläggningar eller anordningar som hindrar eller försvårar för allmänheten att beträda ett område som annars skulle vara allemansrättsligt tillgängligt. Exempel på tillståndspliktiga åtgärder är rabatter, staket och bryggor utanför hemfridszonen eller avgränsad tomtplats. SÄRSKILDA SKÄL FÖR STRANDSKYDDSDISPENS Exempel på särskilda skäl för strandskyddsdispens utifrån de allemansrättsliga värdena (miljöbalken 7 kap 18 ): Marken är redan ianspråktagen och området är inte längre allemansrättsligt tillgängligt. Komplementbyggnader såsom fiskebod, uthus eller båthus i nära anslutning till huvudbyggnad och där det privata området inte utvidgas. Uppförande av ersättningsbyggnad Platsen är avskuren från stranden av till exempel en järnväg eller större väg och därför saknar betydelse för allmänhetens friluftsliv. Strandskyddet omfattar även livsvillkoren för djur- och växtlivet. Även om det finns särskilda skäl kan därför inte dispens ges om de biologiska värdena påverkas på ett oacceptabelt sätt. 7

8 Natur och friluftsliv en inventeringsmetod Det inledande delprojektet Nyansering av strändernas skyddsvärden ett metodutvecklingsprojekt utarbetade en inventeringsmetod som visar på förutsättningarna för djur-, växt- och friluftsliv inom strandskyddat område. Information samlades in om bland annat bottenmaterial, dominerande växtsamhällen och förekomst av bryggor. Strandzonen 100 m närmast vattenlinjen inventerades i fält samt delades in i delsträckor beroende på markanvändningen. Naturen längre bort från sjön inventerades mer översiktligt. I Jönköpings län är de flesta naturvärdena på land redan kända, men kunskapen om värdena i sjözonen är liten. I en grov modell bedömdes även varje sjös översvämningsrisk. Friluftslivets värden bedömdes utifrån hur tillgängliga delsträckorna var för allmänheten. Tomtmark och våtmark definierades som mark utan tillgänglighet, övrig mark som måttligt tillgänglig. Anläggningar som badplatser och utsiktspunkter klassades som markområde med god allemansrättslig tillgänglighet och hög nyttjandegrad. Det är samtidigt viktigt att komma ihåg att människor värdesätter en mängd andra förutsättningar än utsiktsplatser och badplatser för sitt friluftsliv. Områden klassade som måttligt tillgängliga kan därför vara minst lika viktiga för rekreation som områden som fått klassningen god tillgänglighet. 8

9 Inventeringsmetoden åskådliggör och avgränsar naturvärdena på ett bra sätt. En av slutsatserna är att det främst är de 30 meterna närmast strandkanten som är viktiga för växt- och djurlivet. Tillvägagångssättet kan även redovisa friluftslivet som det ser ut idag men ger ingen värdering och inget underlag för hur friluftslivet kan tänkas förändras på sikt. Resonemanget om friluftslivet måste därför kompletteras på annat sätt. Till exempel genom att fråga boende i området hur de använder eller skulle vilja använda stränderna och sjön. Erfarenheter från de senaste årens översvämningar och kommande klimatförändringar kräver också att samhällsplaneringen tar större hänsyn till de risker som uppstår för bebyggelse och verksamheter i strandnära lägen. Exempel på hur klassning av naturvärden och allemansrätt kan se ut. Rött anger lägst värde och blått högst värde. Zonerna är indelade i sjöstrandzon (vattenzon 0-30 m), närmiljö (strandzon 0-30 m), omgivning ( m) och 300m-zon ( m). Foto: LG Foto 9

10 Kulturinventering Sjöar och vattendrag har alltid haft en stor betydelse för var människor har valt att bosätta sig. På samma sätt som de biologiska förutsättningarna varierar på olika platser kring en sjö så finns också skillnader ur ett kulturhistoriskt perspektiv. Delprojekt Kulturhistorisk anpassning av strandnära boende har analyserat historisk markanvändning och kulturhistoriska värden från förhistorisk tid till nutid. Syftet har varit att ge en bild av hur bebyggelsen har lokaliserats i landskapet under framförallt de senaste 300 åren samt att visa på kulturhistoriska värden och samband. En av slutsatserna är att i de flesta fall har ingen eller endast en liten del av bebyggelsen varit lokaliserad direkt intill sjöarna före modern tid. Områdena runt sjöarna har istället många gånger varit utmarker. I de få fall bebyggelsen medvetet lokaliserats till sjönära lägen har adelns eller kyrkans vilja att påverka eller manifestera sig i landskapet varit bakomliggande faktorer. Den metod som använts i projektet har baserats på en analys av kulturhistoriska inventeringar och äldre historiskt kartmaterial. Detta har givit en sammanhållen kulturhistorisk identitet för ett område och visar hur de historiska bebyggelsemönstren ser ut. I ett planeringssammanhang behövs dock klassificeringar och avgränsningar för att kunna göra avvägningar. De kulturhistoriska värdena ingår inte heller i strandskyddets syften. Den kulturhistoriska översikten ger oss dock en bild av de kulturhistoriska landskapsvärdena runt varje sjö. Projektet har också visat att det går att göra vissa kopplingar mellan strandskyddets syften och sjöanknutna kulturvärden. Den kulturhistoriska översikten kan vidareutvecklas i syfte att hitta en metod för att klassa kulturvärdena. 10

11 Människors attityder till strandnära boende För att fånga upp människors värderingar om vad som är ett attraktivt strandnära boende genomfördes en enkätstudie. Enkäten skickades ut till boende vid projektets exempelsjöar, kommunernas tomtkö, kommunala planerare, mäklare samt ett antal ideella föreningar. Resultaten visar att de flesta tycker att ett boende med tomt ner till sjökanten är mest attraktivt, ett alternativ som inte är möjligt utan att man förlorar de natur- och friluftsvärden som strandskyddet ska säkra. Därefter prioriteras ett boende med vacker utsikt över sjö och med god tillgänglighet, det vill säga väg eller stig ned till vattnet. Undersökningen visar även att en friliggande villa i ett öppet och lantligt landskap är attraktivt så länge närmsta grannar inte är längre bort än en kilometer och att det inte tar mer än 30 min att köra bil till närmaste tätort. Matbutik och kollektivtrafik är de servicefunktioner som uppfattas som viktigast att ha nära till. Tillgång till strövområden och badmöjligheter anses vara det som främst höjer ett områdes allemansrättsliga värden. En majoritet av de tillfrågade var också positivt inställda till ett generellt strandskydd på 100 m. Faktorer som minskar obehagskänslan vid passage mellan strand och bebyggelse är till exempel att där går en väg, att bebyggelsen är skymd bakom en kulle eller skogsridå. Vad är attraktivt? Attraktivitet: Friliggande villa Utsikt över sjö eller placering nära sjö Avskilt läge Lantligt i ett öppet landskap Tillgång till strövområden, möjligheter till bad Närhet till service Mindre attraktivt: Centrala lägen eller bruks/kulturmiljö Bostaden mer än 1000 m från närmaste granne och mer än 30 min med bil från större tätort Flerbostadshus Läge vid sjö med mycket bebyggelse 11

12 Aspekter på attraktivitet vid sjönära bebyggelse Möjligheterna att kunna erbjuda strandtomt med tillgång till fri sjöutsikt, egen brygga och vattenkontakt är för många kommuner ett viktigt argument för att locka nya invånare. När det gäller strandnära bebyggelse finns dock en risk att attraktivitet för ett fåtal innebär sänkt attraktivitet för många andra. Detta gäller till exempel värden för dem som redan bor på platsen och för de som kan tänkas komma i framtiden. En bebyggelse i direkt anslutning till stranden innebär att allmänhetens tillgång till området försvinner eller påverkas negativt för lång tid framåt med konsekvenser för det rörliga friluftslivet, flora och fauna. En strand- nära bebyggelse påverkar också landskapsbilden, både från landsidan och från sjösidan. Den attraktivitet som människor söker i ett strandnära boende kan däremot många gånger vara möjligt även utanför strandskyddat område och här presenteras några sådana värden. SJÖUTSIKT I öppna landskap kan sjöutsikt uppnås även en bra bit ifrån sjön. I de allra flesta fall krävs då att det finns öppen mark som röjs eller hävdas på annat sätt. När ett öppet markområde sköts och inte tillåts växa igen, kan det samtidigt ge ett mervärde för den biologiska mångfalden. Vid lokalisering av ny bebyggelse bör frågan om hur marken ska skötas framöver lösas och om till exempel de boende kan involveras i skötseln. Om betesdjur används bör också ställning tas till hur konflikter mellan djurhållningen och den blivande bebyggelsen kan förhindras, med hänsyn till allergier och andra olägenheter. Vacker utsikt över Säbysjön med hagmarker ner mot vattnet. 12

13 TILLGÅNG TILL BAD- OCH BÅTBRYGGOR Vid ny bostadsbebyggelse i sjönära lägen uppstår alltid en efterfrågan på badbryggor och båtplatser. Detta behov bör lösas innan ett strandnära byggande påbörjas. På så sätt kan funktionerna samlas så att endast en mindre del av stranden tas i anspråk. I vissa fall kan ny bebyggelse lokaliseras i närheten av en redan befintlig badplats som då kan bli en tillgång även för den nya bebyggelsen. Bryggor kräver dispens från strandskyddet och det är viktigt att påverkan på friluftsliv och naturvärden blir så liten som möjligt. När det gäller naturvärden ska det uppmärksammas att en del vikar kan vara viktiga för fiskars reproduktion. Serarpasjön Strandskydd 100 m Parkering Ny bebyggelse på igenväxande hagmark Grusväg till badplatsen Befintlig badplats Sjön gallras och husen saxas för viss sjöutsikt Från infartsvägen skymtar sjön. Skiss som exemplifi erar hur nytt bostadsområde i närheten av en befi ntlig badplats i samhället Näshult vid Serarpasjön, skulle kunna utformas. Sjön upplevs som oexploaterad och ett läge bakom en trädridå ger både sjöutsikt och bevarar den orörda känslan från sjön. 13

14 Variation av friluftsvärden och naturupplevelser En variation av landskap, naturmiljöer och områden för olika friluftsaktiviteter skapar tillsammans en attraktivitet genom att erbjuda en mångfald av upplevelser. Ett exempel på detta är Klockesjön. Vid sjöns nordvästra sida ligger samhället Ramkvilla med lanthandel, bussförbindelser och anläggningar för friluftslivet såsom badplats, golfbana och idrottsplats. Från Ramkvilla och västerut finns ett traditionellt, småskaligt jordbrukslandskap med vackra vyer både in mot land och ut över sjön. För den som vill komma ut i naturen för promenader eller bär- och svampplockning, erbjuder hela den södra och västra sidan av sjön stora obebyggda skogsområden och här finns också partier med höga naturvärden. Dessa värden skapar tillsammans ett attraktivt närområde för samtliga boende runt Klockesjön. Det är en viktig kommunal planeringsuppgift att ny bebyggelse lokaliseras och anpassas så att dessa attraktivitetsvärden inte försvinner. 14

15 Slutsatser attraktivitet Det finns möjlighet att hitta attraktiva, sjönära lägen för bebyggelse utanför strandskyddat område med attraktivitetsfaktorer som utsikt, närhet till bad- och båtplatser, närhet till strövområden, närhet till samhällsservice eller som en kombination av dessa. Värden runt Klockesjön Småskaligt jordbrukslandskap med utsikt och utblickar Skogsområde i söder med strövområden och naturliga badplatser Skog Bete Jordbruk Skog Golf Öppet landskapsrum med utsikt och utblickar Hällsnäs gård Klockesjön med en tydlig variation av landskap, natur- och kulturmiljöer och friluftsvärden. Ramkvilla samhälle med service, kommunikationer, kulturmiljöer, bad- och båtplatser Visa på de attraktivitetsfaktorer som finns och ta ställning till hur dessa kan vidareutvecklas. Vid exploatering i attraktiva lägen finns risk att attraktiviteten exploateras bort för dem som redan bor på platsen eller för dem som kan tänkas komma i framtiden. Om en sammanhållen planering saknas finns det risk att till synes små förändringar på sikt ger stora konsekvenser. 15

16 Bibehåll sjöns huvudkaraktär Ett sätt att förtydliga attraktiviteten och utvecklingsmöjligheterna vid en sjö är att uppmärksamma dess huvudkaraktär. I vissa fall kan en sjö uppvisa flera olika karaktärer. Arbetssättet kräver att man tar ett helhetsgrepp på varje sjö och ur ett kommunalt perspektiv bör hela kommunens tillgång på sjöar ses över. De sjöar som inventeras i projektet har kunnat delas upp i tre huvudkaraktärer. Skogssjön - känsla av orördhet Sjönära kulturlandskap småskaligt jordbrukslandskap, säteri- och bylandskap Tätortsnära sjöar SKOGSSJÖN KÄNSLA AV ORÖRDHET Skogssjön ger en upplevelse av en stilla sjö kringgärdad av djupa skogar. Sjön är orörd och till synes opåverkad av människan. I kontrast till skogen ger den möjlighet till utblickar och en känsla av rymd. Skogssjön som karaktär är ofta eftertraktad av turister, men även för sommarboende där avskildhet och stillhet är i fokus. Samtidigt är skogssjön känslig för störningar. Känslan av orördhet är påtaglig vid Serarpasjön. STRATEGIER FÖR ATT BEVARA KÄNSLAN AV ORÖRDHET VID EN SJÖ Tillbakadragna nybyggnadslägen bakom befintlig vegetationsridå, i vikar eller bakom höjdryggar för att minimera exponeringen mot sjön. Bevara en sida av sjön oexploaterad. Komplettera bebyggelse i anslutning till befintlig. SJÖNÄRA KULTURLANDSKAP Med sjönära kulturlandskap menas här sjöar med ett landskap som är påverkat av människan, ofta under lång tid, utan att ge intryck av överexploatering. Landskapet lockar till utflykter till fots, med cykel och bil. Kulturvärden som förstärker friluftsvärden och upplevelsevärden vid sjöar är värdefulla. För att bevara de öppna utblickarna är kulturlandskapet beroende av skötsel via djurhållning och jordbruk. 16

17 STRATEGIER FÖR NY BEBYGGELSE I SJÖNÄRA KULTURLANDSKAP Tillbakadragna nybyggnadslägen vid skogskant eller i bakkanten av befintlig åker/äng. Säkerställa närområdet till välbevarade kulturmiljöer. Anpassa nybyggelse när det gäller utseende, orientering och volymer. TÄTORTSNÄRA SJÖAR Tätortsnära sjöar kännetecknas av att omgivningarna är mycket exploaterade. De naturområden som finns efterfrågas av många människor och friluftslivet är ofta organiserat med anläggningar. Samtidigt leder ett stort nyttjande till att både natur- och friluftsvärdena blir trängda och behovet av att bevara större områden ökar för att inte naturvärdena ska förstöras. STRATEGIER FÖR NY BEBYGGELSE VID TÄTORTSNÄRA SJÖAR Extra viktigt att ha en tydlig målsättning för friluftslivet runt sjön. Befintliga naturvärden ses över för att klara ökat utnyttjande och säkras långsiktigt. Hårdanäs säteri manifesterar sig med sitt läge på en udde i sjön Nömmen. Slutsatser huvudkaraktärer Karaktärisering kräver att ett helhetsgrepp tas för varje sjö. Se över kommunens tillgång av sjöar för att se var resurserna behöver samlas. Varje sjö är unik och karaktärisering ska ses som ett stöd för planeringsarbetet. Friluftsliv vid sjö med stora gräsmattor, minigolfbanor, glasskiosk och parkeringsplatser. 17

18 Kompensationer Vid konflikter mellan olika intressen kan ibland särskilda satsningar för att förstärka sjöanknutna natur- eller friluftsvärden vara bra. Sådana satsningar kan ibland kompensera för att allemansrättsligt tillgänglig mark används för att skapa attraktiva boendemöjligheter. STÄRKA FRILUFTSVÄRDENA Promenadstråk, båtplatser, badplatser och röjningar är exempel på åtgärder som kan höja friluftsvärden vid en sjö. Samtidigt kan ett ökat besökstryck få negativa konsekvenser för till exempel naturvärdena. STRATEGIER Öka den fysiska och mentala tillgängligheten för att kompensera ett intrång i strandskyddet. Öka variationen av friluftsvärdena runt sjön. Nya tomter ca 70 m från sjön Öppen naturmark ger utsikt Ny bad- och båtplats Abrams vid Rörvik Allmän parkering Strandskydd 100 m Gångväg till Rörvik Skiss som exemplifi erar ny bebyggelse där intrånget i strandskyddet kompen- seras med åtgärder som gör det lättare för allmänheten att använda området för rekreation. 18

19 STÄRKA NATURVÄRDENA Nära bebyggelse ökar behovet av tillgängliga naturområden för friluftsliv och rekreation. Samtidigt kan naturvärdena i sig vara känsliga för ett ökat utnyttjande. Hunsnäsen STRATEGIER Vid exploatering kan en kompensationsåtgärd vara att stärka och säkra befintliga naturvärden som annars riskerar att försvinna. Även områden med låga naturvärden utvecklas för att säkra den övergripande grönstrukturen. Viktig länk för friluftslivet men även för att skapa en grön länk för naturvärdena vid friluftsområdet Friluftsområde Höga naturvärden i norra delen av sjön Gröna stråk ut i landskapet viktiga att värna för ett växt- och djurliv på sikt Befintlig bebyggelse gör stränderna otillgängliga Camping, elljusspår, badplats och Höglandsleden Eksjöholm Strandskydd 100 m Öppet jordbrukslandskap Rekreationsområde Låga eller måttliga naturvärden, men välbesökt och ger naturupplevelse Hunsnäsen är en tätortsnära sjö med stora värden för friluftslivet och höga naturvärden. Slutsatser kompensationer Åtgärder för friluftslivs- och naturvärden i samband med exploatering kan ge förbättringar eller säkra upp värdena inför framtiden. Ett helhetsgrepp krävs för den aktuella sjön innan kompensationsåtgärder diskuteras. Där strandskyddets värden inte motverkas skulle kompensationer kunna diskuteras som ett villkor vid planläggning inom strandskyddat område. Kompensationer utgör dock inte ett särskilt skäl i strandskyddslagstiftningen. 19

20 Bebyggelse inom 100 m från strand Under förutsättning att platsens natur- och friluftsvärden bevaras eller förbättras finns det situationer där en bebyggelse inom 100 m från strand kan vara motiverad. Här följer ett exempel för ett fiktivt, nytt bostadskvarter i samhället Stensjön vid sjön Nömmen. I stora delar av Stensjön saknar allmänheten tillgång till strandområdena på grund av att tomterna går ända ner till vattnet eller att terrängen gör det omöjligt att ta sig fram. I närheten av vårdhemmet vid Nömmekull ligger ett strandnära skogsområde med yngre lövskog och sly. Den visuella kontakten med både vårdhemmets tomt och befintliga bostadshus gör att området däremellan upplevs som otillgängligt för utomstående. Allmänhetens tillgång till området är i praktiken borta och kan inte tas tillbaka utan särskilda åtgärder. Området saknar även utpekade natur- eller kulturvärden. PRINCIPER ATT BYGGA PÅ: Sjökontakten är en viktig kvalitet för boende och besökare. Möjlighet att använda strandområdet för samtliga nya boende. FÖRSLAG: Gemensamt naturområde med brygga vid sjön. Vistelse vid strandområdet ska inte upplevas som ett inkräktande på tomtmarken. Ny lokalgata får en sträckning som löper rakt ner mot vattnet med utblickar ner mot sjön. Husen saxas så att samtliga får sjöutsikt. 20

21 Slutsatser för bebyggelse inom 100 m från strand Stensjön Bebyggelse närmare stranden än 100 m bör vara möjlig om den föregås av en planprocess där natur- och friluftsvärdena säkerställs och kompensationer kan vara en möjlighet för att uppväga att ett tidigare allemansrättsligt område tas i anspråk. Dagens strandskyddslagstiftning ger dock inte några sådana möjligheter. 100 m är generellt ett gott mått för att säkerställa strandskyddets syften. Vid bebyggelse närmare stranden försvinner tillgängligheten snabbt då områden nära bebyggelse ofta uppfattas som privata. Nömmekulls vårdhem Saxade tomter och väg ner mot allmänning ger sjöutsikt Vinsten blir ofta liten men förlusten stor vid byggnation inom 100 m sett ur ett allmänt perspektiv. Enskilda bryggor och installationer ökar privatiseringen av strandområdet. Stränderna fragmenteras och deras funktion som korridor för växtoch naturliv påverkas negativt. Ca 70 m mellan sjö och tomter Gemensam brygga Strandskydd 100 m Problem i samband med översvämning ökar. Förslag till ny bebyggelse i Stensjön vid sjön Nömmen. 21

22 Bebyggelse inom utökat strandskydd Endast två av de inventerade sjöarna har ett utökat strandskydd och motiven för de utökade strandskydden är i vissa fall otydliga. Några mer långtgående slutsatser för konsekvenserna av bebyggelse inom denna zon är därför svåra att dra. Enligt gällande lagstiftning kräver ny bebyggelse inom områden med utökat strandskydd att det finns särskilda skäl på samma sätt som vid en exploatering inom områden med generellt strandskydd på 100 m från strandlinjen. Exemplet här innebär en fiktiv bebyggelsekomplettering vid Klockesjön inom det utökade strandskyddet på 200 m. Mycket höga naturvärden finns inom 200-meterszonen i ett område i sjöns östra del. I den norra delen av sjön finns ett öppet, småskaligt jordbrukslandskap som ger förutsättningar för en god visuell sjökontakt samtidigt som ny bebyggelse kan förstöra de värden som landskapsrummet erbjuder. PRINCIPER SOM FÖRSLAGET BYGGER PÅ Bebyggelse lokaliseras med utsikt över sjön samt med hänsyn till landskapsbilden. Vägen utgör en naturlig gräns för bebyggelsen i landskapet, för det rörliga friluftslivet och för det sjöanknutna växt- och djurlivet. FÖRSLAG Enstaka kompletteringar med bebyggelse strax utanför det befintliga, utvidgade strandskyddet. 22

23 Slutsatser bebyggelse m från strand Klockesjön Byggnation m från sjön kan i många fall erbjuda attraktiva lägen med vackra utblickar över sjö samt med närhet till bad, båtplats och strövområden. Strandskydd 200 m Västerholm Nya tomter i randzon mellan skog och öppen mark Inom det utvidgade strandskyddet är det ibland motiverat att planera för ny bebyggelse utan att det strider mot strandskyddets syften när det saknas särskilt utpekade natur- eller friluftsvärden. Mycket höga natur- eller friluftsvärden knutna till sjön även utanför det generella strandskyddet på 100 m bör skyddas med ett utökat, motiverat strandskydd. Ofta har dock naturvärdena m från sjön ingen anknytning till sjön och bör då inte vara en strandskyddsfråga. Området mellan vägen och sjön består i huvudsak av öppen jordbruksmark utan bebyggelse Skiss som exemplifi erar ny bebyggelse på Klockesjöns norra sida. Torp Olämpligt område för bad Befintlig bebyggelse ligger utspridd norr om vägen, flera ingår i gårdskomplex Sjöutsikt en bit från sjön är ofta beroende av ett öppet kulturlandskap. Ny bebyggelse i sådana lägen kan komma i konflikt med kultur- och landskapsbildsvärden. 23

24 Differentiering av det utökade strandskyddet Målsättningen har varit att undersöka möjligheterna för ett differentierat strandskydd med utgångspunkt från de natur- och friluftsvärden som går att identifiera runt en sjö. För naturvärdena har slutsatsen blivit att en exploatering av strandnära mark blir ett oåterkalleligt steg mot en försämring av naturmiljön och förutsättningarna för växt- och djurlivet. Inventeringen ger god kunskap om vilka områden som är de mest värdefulla. Friluftslivets värden inom ett utökat strandskydd är betydligt svårare att fånga upp i detta sammanhang. Värden såsom öppna landskap, utblickar, aktiviteter, orördhet och kulturhistoriska spår är viktiga för människors friluftsliv. I den mån de också har en koppling till vatten kan de utgöra motiv för ett utökat strandskydd. OMRÅDEN MED NATURVÄRDEN SOM KAN KNYTAS TILL SJÖ/VATTEN Våtmarker i anslutning till sjön Sötvattenanknutna nyckelbiotoper Sumpskogar i anslutning till sjön Fuktängar och betesmarker vid sjö In- och utlopp OMRÅDEN MED FRILUFTSVÄRDEN SOM KAN KNYTAS TILL SJÖ/VATTEN Områden med sjöutsikt eller öppna landskap där sjön ingår Anläggningar med aktiviteter knutna till vatten Naturområden som krävs för att bevara upplevelsen av orördhet på och runt en sjö Kulturhistoriska miljöer med vattenanknytning som fiskelägen, kvarnmiljöer och säterilandskap En differentiering av det utökade strandskyddet diskuteras här utifrån att landskapselementen får utgöra avgränsning för natur- och friluftslivsvärdena. Strandskyddsavgränsningen kräver då att man definierar vilken typ av landskapselement som har betydelse och för vilka värden. Till exempel kan en väg eller ett skogsbryn utgöra en gräns för ett sjöanknutet friluftsvärde. En annan metod är att man i likhet med dagens strandskydd arbetar med schablonavstånd, men med en snävare gradering. 24

25 Slutsatser differentierat strandskydd En differentiering av strandskyddet gör motiven till det utökade strandskyddet tydligare och leder till en större acceptans. Klockesjön Befintligt utökat strandskydd 200 m En differentiering gäller främst det utökade strandskyddet. I de fall där det finns tydliga landskapselement kan differentiering även diskuteras inom det generella strandskyddet. I övriga fall bör strandskyddet ligga kvar på minst 100 m för att säkerställa tillgänglighet till stranden. Naturvärden utan sjökontakt Strandskydd 200 m i vattenområde Småskaligt jordbrukslandskap av värde för friluftslivet Sjöanknutna naturvärden Exempel på differentierat strandskydd Exempel på differentiering av det utökade strandskyddet. 25

26 Strandskydd i planeringen Strandskyddsfrågan behöver komma in i den kommunala planeringen på ett mer systematiskt sätt. En lämplig arbetsgång är att hantera den i plan- och bygglagens planprocess för översiktsplan, fördjupad översiktsplan och detaljplan. Här finns det utrymme att ta fram olika typer av inventeringsmaterial, göra avvägningar och reglera de åtgärder som behövs för att bevara strandskyddets värden. Den stora fördelen med att knyta frågan till planprocessen är att det samtidigt är en demokratisk process. Eftersom ett av huvudsyftena med strandskyddet är att säkra allmänhetens friluftsliv är det viktigt att kommuninvånarna får vara med i planeringen av strändernas nyttjande. Med dagens lagstiftning krävs också att kommunen i fördjupad översiktsplan och i detaljplan redovisar vilka särskilda skäl som finns när man planerar att ta mark i anspråk för exploatering inom strandskyddat område. ÖVERSIKTSPLAN I det här skedet läggs en strategi fast för kommunens alla sjöar. Utgångsmaterialet är bland annat kommunens totala tillgång till sjöar, vilka stränder som är bebyggda, fördelning inom kommunen samt om några sjöar i sin helhet är särskilt värdefulla för friluftslivet eller har höga naturvärden. Detta är viktigt för att undvika att tillsynes små ingrepp på sikt kan förstöra stora värden. FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN I den fördjupade översiktsplanen görs en närmare bedömning av varje sjö eller delar av sjöar. För att områden med särskilda värden ska kunna pekas ut behöver kompletterande underlagsmaterial tas fram, i likhet med projektets metoder. Det är viktigt att analysera vad som är sjöns karaktär och attraktivitetsvärden samt hur dessa kan tas tillvara. Det är också i detta skedde som det är möjligt att väga olika bebyggelsealternativ mot varandra samt väga bebyggelse inom och utanför strandskyddet mot varandra. Riktlinjer bör också dras upp för hur mycket bebyggelse en viss sjö tål för att bibehålla viktiga naturvärden, för att ny bebyggelse inte ska förstöra framtida möjligheter 26

27 till rekreation och om det finns möjliga kompensationsåtgärder. Hänsyn bör också tas till förmodade klimatförändringar med extremare väder och översvämningsscenarier. Därutöver ska naturligtvis de frågor som normalt behandlas i en fördjupad översiktsplan hanteras. DETALJPLAN I detaljplanen ska planmässiga och utformningsmässiga avväganden göras med hänsyn till kultur-, natur- och friluftsvärden. Inventeringar bör göras av särskilda natur- och friluftsvärden på platsen och information tas fram om hur tillgängligt strandområdet är för allmänheten. Därefter bedöms hur natur- och friluftsvärden kan tryggas och säkras på sikt. Detta är viktigt inte minst när strandskyddsområden tas i anspråk. Eventuella kompensationer kan behöva konkretiseras och i detaljplanen säkras upp så att de genomförs. Enligt dagens strandskyddslagstiftning bör detaljplanen utreda om det finns särskilda skäl vid ett intrång i strandskyddsområdet. Liksom i den fördjupade översiktsplanen bör frågor med anknytning till översvämning tas med i detaljplanen. Till detta kommer frågor som normalt behandlas i en detaljplan. Om framtida lagstiftning gör det möjligt skulle planering som beskrivits här kunna övervägas som ett kompletterande särskilt skäl vid detaljplanering i de fall där länsstyrelsen beslutar om ett upphävande av strandskyddet. Dagens strandskyddslagstiftning ger inte några sådana möjligheter. 27

28 Diskussion Det uttrycks emellanåt från kommunerna en önskan om att kunna hantera strandskyddsfrågan med större utrymme för bedömningar i enskilda fall. Detta för de ska få bättre förutsättningar för att skapa attraktiva boenden i strandnära läge. Projektets utgångspunkt har varit att se på möjligheterna att hantera strandskyddet så att syftena med den nuvarande strandskyddslagstiftningen följs men utan att ställa krav på särskilda skäl. Inledningsvis har olika inventeringsmetoder använts. Dessa har i sin tur legat till grund för principiella resonemang om motiven för och konsekvenserna av strandnära bebyggelse. Slutligen har frågan varit hur ny strandnära bebyggelse ska kunna hanteras i den kommunala planeringen. Den inventeringsmetodik som använts åskådliggör naturvärden på ett bra sätt. Utifrån resultatet går det att bedöma om en bebyggelse är möjlig utan att naturvärdena påverkas negativt. Friluftslivet redovisas som det ser ut i dag men som företeelse är det svårt att värdera eftersom det handlar om både faktiska förut- sättningar och upplevelser. I enkätundersökningen angav de flesta svarande att de vill ha 100 m mellan strand och bebyggelse för att de ska uppleva det bekvämt att passera utmed stranden. Slutsatsen är att det saknas en metodik för att bedöma och värdera friluftsvärden ur ett strandskyddsperspektiv och det generella strandskyddet på 100 m är i de flesta fall en god utgångspunkt för att strandskyddets syften ska kunna säkras. Projektets kulturinventering har fokuserat på hur bebyggelsen runt sjöarna har utvecklats och varierat med olika tidsepoker. Det ger ett underlag för att visa på en sammanhållen kulturhistorisk identitet för ett område inför till exempel en planeringssituation, men till skillnad från naturinventeringen innehåller metodiken inga prioriteringar. Kulturmiljöfrågan ingår inte heller i dagens strandskyddslagstiftning. I de fortsatta diskussionerna finns det utrymme att ta med kulturmiljövärden i strandskyddsfrågan och inte minst vidareutveckla en klassningsmetodik. 28

29 En av de slutsatser som kan dras i projektets avslutande arbete är att det sällan ger något i attraktivitet att bygga innanför 100 m strandskydd om inte strandtomt är möjlig. Bebyggelse i anslutning till strandkanten kommer aldrig att vara förenligt med strandskyddets syften utom i de fall där området redan är ianspråktaget. Enkätundersökningen visar dock att det finns flera andra viktiga attraktivitetsaspekter såsom utsikt över sjö, behovet av service, närhet till strövområden och tillgång till bad att utveckla vid planering av strandnära bebyggelse. I de fall där det finns tydliga attraktivitetsvinster med ett läge en bit in på strandskyddat område bör detta vara möjligt om den föregås av en planprocess enligt planoch bygglagen så att natur- och friluftsvärdena säkerställs. Ett helhetsgrepp kan då tas i den kommunala översiktsplanen och i fördjupade översiktsplaner väljs lämplig lokalisering. Inventeringsmetoderna från delprojekten ger ett bra underlag vid avvägningar samt om möjligheten skulle ges att differentiera i första hand det utökade strandskyddet så att detta stämmer överens med de faktiska värdena. Klimatförändringarna med ökade översvämningsrisker är också en fråga som tidigt behöver fångas upp i diskussionen. I detaljplaner regleras slutligen markanvändningen mellan sjö och bebyggelse liksom eventuella kompensationer som kan uppväga att tidigare allemansrättsliga områden tas i anspråk. Planeringsprocessen har den stora fördelen att den ger allmänheten möjlighet att tycka till, en viktig demokratisk aspekt eftersom ett av strandskyddets syften är att skydda allmänhetens friluftsliv. Om framtida lagstiftning gör det möjligt skulle inventering och planering som de beskrivits här kunna övervägas som ett kompletterande särskilt skäl vid detaljplanering i de fall där länsstyrelsen beslutar om ett upphävande av strandskyddet. Dagens strandskyddslagstiftning ger inte några sådana möjligheter. 29

30 Sammanfattning Projektet Strandnära boende vad är det? har bestått av fyra delprojekt med det övergripande syftet att utveckla metoder för att planera för ett strandnära och attraktivt boende utan att det strider mot strandskyddets syften enligt miljöbalken. Sammanlagt tio sjöar fördelat på sex kommuner har fungerat som studieobjekt och exempel. Det första delprojektet, Nyansering av strändernas skyddsvärden ett metodutvecklingsprojekt har undersökt en inventeringsmetodik för att bedöma sjöarnas naturvärden och allemansrättsliga värden. Metoden åskådliggör på ett bra sätt naturvärdena liksom friluftslivet som det ser ut i idag. Däremot är det svårt att värdera samt åskådliggöra friluftslivet över tid. I det andra delprojektet, Kulturhistorisk anpassning av strandnära boende, har fokus legat på kulturvärden och främst på hur bebyggelsen runt de inventerade sjöarna har utvecklats och varierat under olika tidsepoker. Översikten kan fungera som ett bra planeringsunderlag och presenterar en sammanhållen kulturhistorisk identitet för de olika om- rådena. Till skillnad från naturinventeringen innehåller metodiken dock inga prioriteringar. För att kunna arbeta vidare med kulturmiljövärden i strandskyddsfrågan finns ett behov av att vidareutveckla en klassningsmetod. En attitydundersökning via en enkät genomfördes i det tredje delprojektet, Vad menas med strandnära boende?, med inriktning på vad som upplevs som ett attraktivt strandnära boende. Enkätsvaren visar att allemansrättens möjligheter till fritt strövande, bad, fiske, bäroch svampplockning är av stort värde. Strandtomt är det mest attraktiva, men därefter är andra aspekter som sjöutsikt, tyst och avskilt läge samt närhet till service högt prioriterade. I projektets avslutande delprojekt, Strandnära för alla, har metodiken och slutsatserna ifrån de tidigare delprojekten tillämpats för att presentera principer och konkreta exempel för hur attraktiva strandnära bebyggelse kan tas fram. 30

31 31

32 Strandnära för alla Projektet Strandnära boende vad är det? har bestått av fyra delprojekt med det övergripande syftet att utveckla metoder för att planera för ett strandnära och attraktivt boende utan att det strider mot strandskyddets syften enligt miljöbalken. I projektets avslutande delprojekt, Strandnära för alla, har metodiken och slutsatserna ifrån de tidigare delprojekten tillämpats för att presentera principer och konkreta exempel för hur attraktiva strandnära bebyggelse kan tas fram. Detta projekt delfi nansieras av Europeiska Unionen EG:s strukturfonder 32