Huvudsakligt innehåll

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Huvudsakligt innehåll"

Transkript

1 Remissdokument Datum Ny körkortslag Huvudsakligt innehåll Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en ny körkortslag och en lag om trafikskolor. I den nya körkortslagen finns de för den enskilde och ur trafiksäkerhetssynpunkt mest betydelsefulla bestämmelserna om körkort och körkortstillstånd. Till den nya lagen om trafikskolor förs bestämmelser om förutsättningar att bedriva trafikskola. Den nya körkortslagen har i sak många likheter med den gällande körkortslagen, men innehåller även en del nyheter. Lagen har fått en överskådligare struktur och gjorts mer användarvänlig. De föreslagna lagarna innebär förutom en omstrukturering av författningar också vissa terminologiska ändringar och ändringar i det materiella innehållet. Således föreslås att det blir obligatoriskt att ha körkortstillstånd vid all övningskörning och en godkänd handledare vid all privat övningskörning. Vidare föreslås, som en konsekvens av kraven i tredje körkortsdirektivet att körkortshavaren för att få ha kvar körkortsbehörigheten för tung lastbil och buss måste visa att han eller hon uppfyller de medicinska kraven för behörigheten varje gång körkortet förnyas, det vill säga vart femte år. Samtidigt som landskapsregeringen föreslår att spärrtiden för att återfå körkortet efter ett rattfylleri eller grovt rattfylleri ska bli avsevärt längre, införs en möjlighet att i många fall ersätta indraget körkort på grund av rattfylleri med en körkortsbehörighet för ett fordon utrustat med alkolås. Lagstiftningen föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 januari LFxx _ docx

2 2 INNEHÅLL Huvudsakligt innehåll... 1 Allmän motivering En historisk bakgrund Landskapsregeringens förslag... 4 Körkortslagen Första kapitlet, innehåll och begrepp Andra kapitlet, körkortsbehörigheter Tredje kapitlet, körkortstillstånd Fjärde kapitlet, förarutbildning och övningskörning Femte kapitlet, förarexamen och utfärdande av körkort Prövotid Sjätte kapitlet, körkortsingripanden Sjunde kapitlet, alkolås Åttonde kapitlet, utländska körkort Nionde kapitlet, körkortsregistret Lag om trafikskolor Förslagets verkningar Ekonomiska konsekvenser för medborgarna Konsekvenser för myndigheterna Samhälleliga konsekvenser Detaljmotivering Körkortslag Landskapslag om trafikskolor Lagtext K Ö R K O R T S L A G L A N D S K A P S L A G om trafikskolor... 52

3 3 Allmän motivering 1. En historisk bakgrund Till 1923 års landsting avlät landskapsnämnden framställningar om antagande ej mindre av statsrådets beslut av den 18 maj 1922, angående registrering och besiktning av automobiler, än även av förordningen om automobiltrafik, given den 14 oktober samma år. Vardera nämnda framställningar godkändes av landstinget, varefter de i anledning härav tillkomna besluten i avseende å fastställelse översändes till republikens president. Presidenten kunde inte stadfästa något av besluten på grund av att de stred mot vissa bestämmelser i den internationella konventionen angående automobiltrafik av den 11 oktober 1909 som gällde i republiken. Landskapet stod sålunda utan någon automobillag vid en tidpunkt då en sådan varit som mest behövlig och landskapsnämnden borde ha gjort ett nytt försök att komma in med en förnyad framställning men på grund av skriverier i dagspressen med meddelande om att den aktuella riksförordningen om automobiltrafik befunnits bristfällig och att en ny förordning skulle utfärdas så valde nämnden att avvakta. Den utlovade riksförordningen dröjde dock så länge att landskapsnämnden till slut valde att utarbeta en egen automobillag för landskapet. I framställningen skrev man att man såvitt möjligt försökt tillse att i lagen ingenting måtte inflyta, som kunde äventyra dess stadfästande av presidenten. Denna landskapslag angående trafik med motorfordon godkändes av landstinget den 30 november 1925 för att därefter skickas till presidenten. Den 22 juni 1926 förordnades lagen att förfalla på grund av att landskapet även vid detta tillfälle hade överskridit sin lagstiftningsbehörighet. Nästa försök gick bättre och den 30 april 1927 fick Åland sin första lag om trafik med motorfordon (1927:4). Förutom att lagen innehöll kapitel om automobilens beskaffenhet och utrustning, besiktning, registrering och körning med automobil samt bestämmelser om yrkesmässig automobiltrafik så fanns det också ett kapitel om automobilförare. 22 Automobil må föras endast av den, som därtill innehar gällande tillstånd. Sådant tillstånd meddelas genom utfärdande av körkort åt person som fyllt 18 år. Utan hinder härav må dock den, som utbildar sig till förare, äga företaga övningskörning å svagt trafikerad plats. Vid dylik övningskörning skall elev vid förarplatsen åtföljas av lärare, som i 23 avses. Under körning anses läraren såsom förare av automobilen. 23 Utbildning av elev skall äga rum genom lärare, som innehar gällande körkort för automobil och besitter vana och skicklighet vid körning med sådant fordon. Är körskola inrättad för meddelande av sagda utbildning, skall skolan stå under ledning av lärare, som härtill av landskapsnämnden godkänts. Sådant godkännande kan, där skäl därtill prövas föreligga, av landskapsnämnden återkallas. Envar, som annorledes än i körskola vill såsom yrke bedriva utbildning av automobilförare, skall härtill av landskapsnämnden godkännas. 24 Var, som önskar erhålla körkort, äger inför landskapets besiktningsman avlägga prov på sin förmåga att föra automobil. Varder hans skicklighet vid sådan provkörning godkänd, skall åt honom av besiktningsmannen utfärdas körkort enligt av landskapsnämnden fastställt formulär. Vid sådant körkort bör tillika fogas fotografi av den, för vilken körkortet utställts. Vid körning med automobil skall körkortet städse medföras. Körkort, som är utfärdat av behörig myndighet inom eller utom riket, medför rätt för innehavaren att utan vidare anmälan inom landskapet framföra automobil eller annat motorfordon. 25

4 4 Såsom villkor för erhållande av körkort erfordras, utom vad i föregående paragraf föreskrivits, att sökanden till besiktningsman avlämnas: a) bevis om sökandens födelseår och födelsedag; b) intyg av läkare, att sökanden ej lidit av sådant lyte eller sådan sjukdom eller nedsättning i syn och hörsel, som väsentligen försvårar hans förmåga att föra automobil; c) av sökanden undertecknad och till riktigheten bestyrkt uppgift, huruvida han tidigare sökt eller erhållit körkort; d) intyg av vederbörande polismyndighet, att sökanden gjort sig känd för nykterhet, ordentlighet och ett hänsynsfullt uppträdande. 26 Över utfärdade körkort skall av besiktningsmannen varje månad till landskapsnämnden avlämnas förteckning jämte i föregående paragraf uppräknade betyg och bevis. Över sålunda utgivna körkort skall å landskapsnämnden föras liggare eller kortregister, där innehavarens namn, födelseår och dag, yrke och hemvist samt körkortets löpande nummer ävensom dagen för körkortets utfärdande antecknas. 27 Har någon, som innehar körtillstånd, ådömts straff för överträdelse av denna lag eller på grund därav meddelade föreskrifter, skall domstolen insända anmälan om sitt utslag till den myndighet, som meddelat körtillståndet. Befinnes förare hava vid färd med automobil gjort sig skyldig till grov vårdslöshet eller varit berusad eller föreligga eljest sådana omständigheter, att han måste anses olämplig att föra automobil, skall landskapsnämnden återkalla körkortet samt tillika upplysa, att sedan viss tid, minst två månader och högst två år, förflutit, landskapsnämnden på ansökan ånyo kan till prövning upptaga frågan om utfärdande av nytt körkort. Beslut, varigenom landskapsnämnden indragit körkort, skall antecknas i den liggare eller det kortregister, varom i 26 stadgas, ävensom kungöras uti sådan tidning, vari landskapet rörande allmänna förfoganden böra publiceras. På samma sätt skall förfaras, där, efter indragning av körkort, nytt sådant utfärdas trädde en ny landskapslag om trafik med motorfordon ikraft. Den enda större ändringen mot tidigare var att ett körkort var antingen privateller yrkeskörkort och att körkorten utfärdades för fem års tid. Körkort som utfärdats innan lagen trädde i kraft var giltiga i fem år efter att den nya lagen börjat gälla. 2. Landskapsregeringens förslag Körkortslagen 2.1 Första kapitlet, innehåll och begrepp Körkortslagens första kapitel har rubriken innehåll och begrepp och innehåller definitioner och hänvisningar till regler i andra författningar. För att underlätta för den enskilde som söker information kring körkort i körkortslagen innehåller 1 de viktigaste begreppen samt en hänvisning till det kapitel där bestämmelserna är samlade. Förklaring av begreppen och definitioner framgår sedan i respektive kapitel. På det här viset får 1 karaktären av en innehållsförteckning Förklaring av några nya begrepp i körkortslagen och anledningen till att de införts I senaste upplagan av Svenskt lagspråk i Finland, Slaf 1/2010 finns följande rekommendation vad gäller lagspråk och terminologi. När man skriver författningar ska man sträva efter att använda nutida, vårdad sakprosa. Det svenska lagspråket i Finland bör i så hög grad som möjligt närmas till lagspråket i Sverige. När en helt ny lag skrivs ska man samtidigt se över och vid behov ifrågasätta den svenska terminologi som använts i tidigare och angränsande lagstiftning, i synnerhet om den lagstiftningen är av äldre datum. Om det finns skäl att anta att terminologin är föråldrad eller att den inte används i moderna författningar och myndighetsföreskrifter i Sverige,

5 5 ska man grundligt sätta sig in i termfrågan och överväga om det är möjligt att här införa samma terminologi som i Sverige. Det är fråga om en helhetsbedömning där man ska beakta alla faktorer som talar för eller emot ett termbyte. Med kategori avses den beteckning i körkortet som anger behörighet att köra det eller de fordon som anges i lagen. Begreppet infördes i körkortslagen den 19 januari Tidigare användes termen klass. Även i den finska körkortslagstiftningen använder man numera termen kategori. Körkortsindragning används istället för den finlandssvenska termen körförbud. Körkortet kan dras in under kortare eller längre tid, av polisen eller domstolen. Därmed fråntas personen rätten att köra ett körkortspliktigt fordon. Indragning av körkort är inget nytt begrepp, varken i åländsk eller i finsk körkortslagstiftning. I den åländska körkortslagstiftningen infördes begreppet 1927 och användes ända fram till den 1 januari 1992 då den nuvarande körkortslagen trädde i kraft och termen körförbud infördes. I riket användes fram till 1990 båda begreppen. Polisen drog in körkorten, helt och hållet eller för viss tid, omhändertog körkorten eller drog in dem temporärt medan domstolen utfärdade körförbud i samband med att föraren dömdes till straff för grovt äventyrande av trafiksäkerheten, rattfylleri eller grovt rattfylleri. Denna uppdelning hade en viss logik genom att polisen hanterade körkorten medan domstolen bedömde personens rätt att köra, oberoende om denne hade körkort eller inte. Trots denna logik ansåg man att det var bättre med en enhetlig terminologi och 1990 togs termen indragning bort. Spärrtid är den tid under vilken en körkortshavare inte får köra ett körkortspliktigt fordon på grund av att körkortet blivit indraget. I nuvarande lag används termerna körförbud och körförbudstid. 2.2 Andra kapitlet, körkortsbehörigheter Kapitlet innehåller bestämmelser om vilken typ av fordon de olika körkortskategorierna ger rätt att framföra. Av artikel 4 i det tredje körkortsdirektivet framgår vilka kategorier och bestämmelser som måste införas i de olika medlemsländerna och vilka som är frivilliga. Ålderskrav anges också samt möjliga nationella undantag från dem Kategori A2 När tredje körkortsdirektivets bestämmelser infördes i körkortslagen den 19 januari 2013 tillkom den nya motorcykelkategorin A2 vilken här förklaras lite närmare. Införandet av ytterligare en motorcykelkategori är i linje med principen om stegvis tillträde till tyngre fordon och syftar till att öka trafiksäkerheten för motorcyklister. Kategori A2 är en mellankategori mellan kategori A1 och A. Behörigheten A2 ska krävas för den som har tänkt köra en motorcykel med en nettoeffekt på högst 35 kw och ett effekt/viktförhållande som inte överstiger 0,2 kw/kg och som, om fordonets originalutförande har ändrats, har sitt ursprung i ett fordon med högst den dubbla effekten. Det är inte ovanligt att man för att få ett fordon i en viss begränsad kategori "stryper" motoreffekten på ett fordon med större motor. Samma motorcykelmodell kan, av tillverkaren eller någon annan, modifieras för att uppfylla kraven för kategori A1, A2 eller A. För att få en motorcykel klassad i kategori A2, får den enligt direktivet inte vara strypt från en motorcykel med mer än dubbla den effekt som den har när den ska registreras som kategori A2. Gränsen mellan lätt och tung motorcykel går vid 11 kw. Effekt över 11 kw är en tung motorcykel.

6 Direktivets valmöjlighet för stegvis tillträde För stegvis tillträde till kategorierna A2 och A finns det enligt tredje körkortsdirektivet en valmöjlighet för medlemsländerna att antingen föreskriva krav på utbildning eller krav på körprov. Artikel 7.1 c) i tredje körkortsdirektivet handlar om hur kategori A2 respektive A förvärvas. Det krävs två års erfarenhet av att köra motorcykel i en närmast lättare kategori samt antingen godkänt resultat på ett körprov eller genomförd obligatorisk utbildning. I bilaga VI, Minimikrav på utbildning av förare och förarprov för motorcyklar i kategori A (stegvis tillträde), anges i första punkten att medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att godkänna och övervaka utbildning enligt artikel 7.1 c) eller anordna körprov enligt samma artikel och punkt. I punkten 2.1 i samma artikel anges att förarutbildningens längd ska vara minst 7 timmar och i punkt 3 anges att utbildningen ska omfatta de kunskaper, den förmåga och det beteende som anges i punkt 6 i bilaga II. Varje utbildningsdeltagare ska genomföra de praktiska delarna av utbildningen och visa sin förmåga och sitt beteende på allmän väg på en motorcykel som ska omfattas av den körkortskategori som deltagarnas ansökning avser. Väljer medlemsstaten i stället att anordna ett körprov så anges i fjärde punkten i bilaga VI att körprovets längd och den tillryggalagda sträckan måste vara tillräcklig för bedömning av förmåga och beteende enligt punkt 3 i bilagan. Landskapsregeringen anser att ett körprov är en bra värdemätare på de kunskaper körkortshavaren har. De teoretiska kunskaperna har körkortshavaren redan tillägnat sig genom hans eller hennes tidigare körkortsutbildning och erfarenheter av att köra lättare motorcyklar. Däremot är skillnaden stor mellan att manövrera en lätt och en tung motorcykel. Det högre ålderskravet, 24 år vid direkttillträde till kategori A är ett absolut krav enligt direktivet. Bakgrunden är att motorcykelförare som inte har någon tidigare erfarenhet av en lättare typ av motorcykel är särskild olycksdrabbade Trafiktraktor En trafiktraktor är enligt definitionen i fordonslagen en lastbärande traktor med hydraulisk ledramstyrning som är avsedd för godstransport samt en annan för godstransport använd traktor som är utrustad med en släpvagn vars kopplingsmassa är större än 10 ton såvida inte traktorn används för transporter som sker inom jord- och skogsbruk. Oavsett användningsområde så registreras fordonet som trafiktraktor. När en trafiktraktor används inom jord- och skogsbruk får den köras med traktorkörkort av en person som fyllt 15 år. Används samma fordon vid t.ex. ett vägarbete eller för andra transporter på väg som inte har direkt anknytning till jord- eller skogsbruk krävs körkort i kategori C och grundläggande yrkeskompetens och fortbildning enligt landskapslagen (2008:85) om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare. För att utjämna skillnaderna mellan de olika användningsområdena för trafiktraktor föreslår landskapsregeringen nu att de som har ett körkort i kategori B ska få köra trafiktraktor. T-körkortet förbehålls de traktorer som inte är trafiktraktorer Mopeder Mopedutbildningen förändras genom att högre krav ställas på utbildningen. Dessa krav framgår inte direkt i körkortslagen men landskapsregeringen kommer att utarbeta nya läroplaner och kursplaner för samtliga kör-

7 7 kortskategorier. Kraven för körkort i kategori AM kommer att bestå av minst två obligatoriska körlektioner och förutom hanteringsprov tillkommer även ett körprov i stadstrafik Nya åldersgränser för kategorierna C, CE, D och DE Tredje körkortsdirektivet föreskriver att åldersgränsen för kategori C ska vara 21 år som ett led i att göra även behörigheterna för gods och persontransport erfarenhetsbaserade och att beakta fordonens vikt och storlek. Andra ålderskrav ska dock gälla om man genomgått grundläggande yrkeskompetensutbildning. Eftersom det stora flertalet personer som kommer att förvärva behörighet för kategori C kan antas göra detta för att köra lastbil i yrkesverksamhet så omfattas de inte av det högre ålderskravet. För att förvärva körkort för kategori D krävs enligt 29 körkortslagen att man har körkort i kategori C och att man under minst fem år innan examen, som huvudsyssla, har kört bil med en totalvikt på minst kg eller annars i betydande omfattning i minst ett år ha kört bil med en totalvikt på minst kg. Man kan också förvärva körkort för kategori D genom att ta körkort för kategori C och sedan gå en yrkesutbildning för förare som godkänts av landskapsregeringen. I detta förslag finns inget krav på körkort i kategori C innan man förvärvar körkort i kategori D. Ålderskravet på 24 år för D kommer att omfatta dem som inte omfattas av yrkesförardirektivets tillämpning. 2.3 Tredje kapitlet, körkortstillstånd Körkortstillstånd utfärdas av polisen och är grundförutsättningen för att få övningsköra och för att få ta förarexamen. För ansökan om körkortstillstånd krävs förutom själva ansökan också att man fyller i en hälsodeklaration, gör en synundersökning hos läkare eller optiker och klarar det inledande teoriprovet som förklaras närmare i avsnitt Det är polismyndigheten som prövar ansökan om körkortstillstånd. När polismyndigheten gjort sin prövning och beviljat körkortstillståndet får sökanden ett bevis om körkortstillstånd. Detta är giltigt i två år och ska finnas i fordonet under övningskörningen. Ett av syftena med kravet på körkortstillstånd vid privat övningskörning är bl.a. att hindra att bestämmelserna om körkort kringgås genom att körningar hänförs till privat övningskörning utan tidsbegränsning. Det har också till syfte att kontrollera att de som ger sig ut i trafiken för första gången uppfyller de grundläggande krav vad gäller hälsa och kunskap som ställs på förare av körkortspliktigt fordon. En förutsättning för att man ska beviljas ett körkortstillstånd är att man inte gjort sig skyldig till olovlig körning under det närmaste året före ansökan. Det här betyder att en person som t.ex. ertappas med att köra en trimmad moped, som genom att vara trimmad klassificeras som en typ av motorcykel, inte kommer att beviljas körkortstillstånd förrän tidigast ett år efter händelsen. 2.4 Fjärde kapitlet, förarutbildning och övningskörning Förarutbildning är ett övergripande begrepp som avser både grundläggande förarutbildning för olika fordonsslag och olika typer av fortbildning. Övningskörning omfattar all körning som sker innan förarexamen, såväl privat som i trafikskola. I det här lagförslaget har landskapsregeringen för avsikt att göra körkortsutbildningen mer flexibel och individanpassad. Två lektionstimmar á

8 8 25 minuter övningskörning i stadstrafik kommer att ingå som ett krav i körkortsutbildningen för moped. Dessa timmar kan göras i trafikskola eller i privat regi. Övningskörningen i stadstrafik är viktig och ger eleverna förståelse för den teori de läser, de får erfarenheter av att hantera olika situationer och de förbereder sig för att köra i trafiken på egen hand. Utöver säkerhetsutbildningens obligatoriska lektioner (se avsnitt 2.4.3) kommer det att införas ett krav på minst tio lektionstimmar á 25 minuter övningskörning i körkortsutbildningen för kategori A1, A2, A och B. Något krav på att dessa timmar ska göras i en trafikskola införs inte och den som vill ska kunna kombinera trafikskolelektioner med privat övningskörning för att få en så effektiv utbildning som möjligt. Hur många lektioner som en elev behöver måste avgöras från individ till individ. Huvudmålet är att den enskilde ska övningsköra till dess att handledaren och eller trafikläraren anser att han eller hon uppfyller målen och är redo att ge sig ut i trafiken på egen hand. Någon statistik på antalet övningstimmar som görs i genomsnitt finns inte men den som övningskör med privat handledare får betydligt mer mängdträning än en som bara tar lektioner på trafikskola. För övriga kategorier ställer landskapsregeringen inga krav på antalet timmar utan i en förordning och i läroplaner för de olika kategorierna kommer kunskapsmålen att fastställas. För att garantera trafiksäkerheten ställs krav på handledaren vid privat övningskörning. Vid privat övningskörning för AM-, A- och B-behörighet ska handledaren genomgå en handledarutbildning. För att höja trafiksäkerheten ingår för alla elever vare sig de utbildas privat eller i trafikskola, en obligatorisk säkerhetsutbildning. Säkerhetsutbildningen ska alltid göras i en trafikskola Inledande teoriprov innan körkortstillståndet beviljas En nyhet i detta lagförslag är kravet på teoretiska trafikkunskaper innan någon övning i trafiken tillåts. Förslaget är att en förutsättning för att få ett körkortstillstånd är dokumenterat goda teoretiska trafikkunskaper. Hur kunskaperna inhämtas är upp till var och en men motorfordonsbyrån kommer att utveckla en hemsida där tips och råd, länkar till myndigheter och trafikskolor, boktips och kompendier kommer att finnas. Teoriprovet görs vid en dator på motorfordonsbyrån och besked om godkänt prov skickas direkt till polismyndigheten där eleven sedan ansöker om körkortstillståndet. Det inledande teoriprovet ersätter inte teoriprovet som görs vid förarexamen men underlättar naturligtvis för detta Handledarutbildning Landskapsregeringen föreslår att alla som tar del i en elevs förarutbildning ska ha en viss dokumenterad kunskapsnivå, oberoende om personen ska sköta hela utbildningen eller bara en del av den privata övningskörningen. Dagens system med en person som utövar överinseende vid övningskörning tas bort och all övningskörning ska ske med en godkänd handledare. Det ska även vara möjligt att ha två handledare om man t.ex. vill öva med båda föräldrarna. För att bli handledare krävs det att man går en handledarutbildning och skriver ett teoriprov. Kursen, som ska vara fyra timmar, anordnas av motorfordonsbyrån. Efter genomgången kurs får den som har gått utbildningen ett utbildningsbevis som gäller i två år. Beviset ska visas upp för motorfordonsbyrån då man skriver teoriprovet.

9 Säkerhetsutbildningen Förslaget är att säkerhetsutbildningen ska göras i trafikskolornas regi för de som tar körkort första gången i kategori A1, A2 eller A och för kategori B. Endast de trafikskolor som efter ansökan bedöms uppfylla landskapsregeringens kriterier får ge undervisningen. Säkerhetsutbildningen syftar till att ge eleven kunskap och insikt om hur alkohol, andra droger, trötthet och andra faktorer kan påverka körförmågan. Eleven ska även få kunskap om och insikt i vilka konsekvenserna kan bli samt vad som ökar riskerna och hur de kan undvikas. Dessutom ska säkerhetsutbildningen belysa svårigheterna med körning såväl på halt underlag som körning under andra förhållanden samt möjligheterna att undvika risker förknippade med sådan körning. Utbildningen syftar också till att eleven ska inse hur olycksrisk har samband med hastighet och väglag samt hastighetens och skyddsutrustningens betydelse vid trafikolyckor. Genom att förstå dessa samband förväntas eleven få förståelse för betydelsen av att anpassa sin hastighet, köra med säkerhetsmarginaler och undvika risker. Säkerhetsutbildningen delas upp i två delar. Del ett består av tre timmar teoriundervisning där elever i små grupper på max åtta elever aktivt deltar i diskussioner kring olika riskfyllda situationer och beteenden i trafiken med fokus på reglerna för rattfylleri, droger och trötthet, men också hur attityder och beteenden påverkar föraren och vad olika slags distraktionsfaktorer som medpassagerare, mobiltelefoner och stress kan ha för inverkan på trafiksäkerheten. Säkerhetsutbildningens första del tar upp de beteenden i trafiken som står för den största andelen olyckor. Poängen med utbildningen är att skapa en medvetenhet runt dessa slags beteenden, och påtala att alla trafikanter tillsammans har ett stort ansvar för både eget och andras liv när vi sätter oss bakom ratten. Säkerhetsutbildningens andra del består av tre timmar praktiska och teoretiska övningar där eleven ska få uppleva hur hastighet och väglag hänger samman med olycksrisken och ge eleven förståelse för hur t.ex. hastigheten påverkar möjligheten att undvika trafikolyckor. Även körning i mörker och sparsam körning, s.k. eco-driving ingår i säkerhetsutbildningens andra del. 2.5 Femte kapitlet, förarexamen och utfärdande av körkort Landskapsregeringen anser att det finns flera trafiksäkerhetshöjande åtgärder som ska tillämpas för riskgruppen unga förare. Förutom att utöka den obligatoriska säkerhetsutbildningen och placera den före förarexamen, även införa ett utvärderingstillfälle vid motorfordonsbyrån en till tre månader in i prövotiden Uppföljning av körförmågan I det här förslaget har landskapsregeringen valt att förändra det andra steget i körkortsutbildningen. Detta innebär att körkortshavaren någon gång under perioden en till tre månader efter förarexamen för körkort i kategori B, ska göra en uppföljningskörning på motorfordonsbyrån. Syftet är att ge körkortshavaren feedback på körning och beteendemönster så tidigt efter examen att eventuella felaktiga beteenden ännu inte har hunnit befästas. Under utvärderingen ska körkortshavaren få råd och synpunkter på sin körning och sitt trafikbeteende. Landskapsregeringen anser att det är viktigt att den nyutexaminerade körkortshavaren får respons på sin körning och att det sker i landskapets regi till självkostnadspris. Att lägga uppföljningen på motorfordonsbyrån ger landskapet större möjligheter att i ett tidigt skede utvärdera förarutbildningen. I ett senare skede kan man välja att lägga ut uppföljningen på en privat aktör.

10 Prövotid På Åland gäller en tvåårig prövotid för ett körkort som har utfärdats efter godkänt förarprov. Bestämmelsen finns i 38 i den gamla lagen och gäller de som tar B-körkort för första gången. Före den 19 januari 2013 fick den nya körkortshavaren ett tillfälligt körkort som var giltigt i två år. Denna extra administrativa pålaga har nu tagits bort så även det första körkortet får en administrativ giltighetstid på femton år, och när den tvååriga prövotiden har passerat fortsätter giltigheten av körkortet utan att körkortshavaren behöver göra något. För de som under prövotiden gör sig skyldiga till trafikbrott som leder till att körkortet dras in föreslår landskapsregeringen någon typ av påverkansprogram och ny förarexamen. Landskapet har valt att ha mindre tolerans mot förare som har körkort på prövotid än mot den som har ett ordinarie körkort. För mindre allvarliga trafikförseelser räcker det med två förseelser under ett år mot tre förseelser under samma tid för övriga körkortshavare för att körkortet ska dras in. Efter spärrtiden återfår körkortshavaren sitt körkort utan ytterligare påföljder. I det här förslaget föreslår landskapsregeringen att de som har körkort på prövotid när en förseelse begås som leder till körkortsindragning måste gå en konsekvensutbildning och därefter avlägga ny förarexamen innan ett nytt körkort kan utfärdas. Konsekvensutbildningen är tänkt att fokusera på det som den nyblivna körkortshavaren uppenbarligen inte har lärt sig och ska ta upp konsekvenserna av ett dåligt trafikbeteende och riskerna man utsätter andra trafikanter för genom sitt körsätt. Tanken är att prövotiden ska gälla för körkort i kategori A1 och B. Men även för körkort i kategori A2 och A om man inte tidigare haft en lägre A-kategori eller körkort i kategori B. Landskapsregeringen är övertygad om att framför allt kravet på ny förarexamen för förseelser som äger rum under prövotiden kommer att ha en stor allmänpreventiv effekt och leda till en bättre trafikmoral Några internationella jämförelser av körkort under prövotid Prövotid för nyblivna körkortshavare och konsekvenserna av ett felaktigt trafikbeteende under prövotiden behandlas på olika sätt i olika länder och har också varit föremål för flera utredningar både inom länderna och i EU:s regi Sverige Regler om prövotid infördes i Sverige Bakgrunden var ett förslag från Trafiksäkerhetsverket om bl.a. rätt att införa en provisorisk körkortsbehörighet under två år för nya körkortshavare och krav på att därefter genomgå ett nytt förarprov. En rehabiliteringskurs föreslogs också för dem som hade brutit mot vissa väsentliga trafikregler. Förslagen bedömdes medföra allt för höga kostnader för den enskilde och genomfördes inte, med undantag för prövotiden, vilken ansågs viktig för att markera att samhället inte ansåg de nyblivna körkortshavarna helt fullärda direkt när körkortet utfärdats. Vid en körkortsindragning är huvudregeln att för att på nytt få behörigheten måste ett förarprov avläggas Tyskland En ny körkortshavare har en tvåårig prövotid. Den anges på körkortet men körkortet behöver inte bytas ut därefter. Under prövotiden ställs krav på att köra utan olyckor och att iaktta trafikreglerna. Om något inträffar under prövotiden, det behöver inte vara en olycka, bestämmer de lokala administ-

11 11 rativa myndigheterna en åtgärd. Därutöver finns det straffrättsliga och civilrättsliga systemet som också kan träda in. Trafikbrott delas in i A och B- brott. Det finns en stege av åtgärder för ett eller flera av A- och B-brotten. Påföljderna består bl.a. i att delta i en driverimprovement-kurs. Man menar att den nyblivna föraren ännu inte har visat att han eller hon är en olämplig körkortshavare. Vissa trafikbrott innebär dock att man är olämplig även som novis och det är smitning, rattfylleri och att utsätta andra för fara eller att ha ett missbruk. I de fallen dras körkortet in av domstolen. Första steget i det administrativa korrektionssystemet är att beordra en kurs. Om personen inte deltar blir körkortet indraget och kan bara fås tillbaka om kursen fullföljs. Om körkortet redan är indraget gäller genomgång av kurs som krav för att få tillbaka det. Ny prövotid om 2 år bestäms för det nya körkortet. Det finns fyra sorters kurser i Tyskland för olika kategorier. 1. Allmän kurs för nya förare med upprepade brott, 2. Speciell kurs för nya förare som ovan men inkluderande alkoholproblematik, 3. Allmän kurs för alla typer förare med upprepade brott under en viss poäng (poängsystem för trafikbrott finns) och 4. Speciell kurs för alla typer inkluderande alkoholproblematik. Att få tillbaka körkortet i Tyskland är en lång process som är svår att förutse för den enskilde Österrike Prövotid för nya körkortshavare finns sedan För dessa gäller för rattfylleri en lägre promillehalt 0,1 mg/l (för övriga gäller 0,5 mg/l.) Prövotiden är 2 år och körkortet behöver inte bytas. Förlängning kan ske med ett år i taget. Rehabiliteringskurser krävs för vissa utpekade trafikbrott samt vid den lägre promillehalten för de nya körkortshavarna. Det finns A-kurser (alkohol) och V-kurser (andra trafikbrott). Rehabiliteringskurserna är obligatoriska vid rattfylleri med viss högre promille (1,2) och kan sättas som krav från myndigheterna vid lägre halt. I olika intervall är det reglerat hur högt bötesbeloppet är, och hur lång tiden är som föraren är utan körkort samt om rehabiliteringskurs krävs EU EU-projektet GADGET gav mycket kort slutsatsen att ett påverkansprogram eller DI-program (driver improvement) ska vara av hög kvalitet och ha lärare med psykologisk utbildning och vara en del av varje förarutbildningssystem för att vara framgångsrikt. I EU-projektet ANDREA har de program som förekommer i Europa utvärderats och satts i ett större sammanhang, varvid kan utläsas olika aspekter på vad som krävs för att ett program ska få ett positivt resultat. Av ANDREA-rapporten framgår följande. Ett rehabiliteringsprogram definieras som ett systematiskt program för att behandla trafikbrottslingar, vilket syftar till att ändra beteendet hos dem för att förhindra framtida trafikbrott och få dem att kunna behålla körkortet. Utgångspunkten är att vid trafikbrott såsom rattfylleri och hastighetsöverträdelser räcker inte straff och indragning av körkort för att förhindra nya överträdelser. Socialt ansvarstagande krävs också. Det är orsaken till att påverkansprogram utarbetats och provats i vissa EU-länder. Sammanfattningsvis anges i ANDREA projektet att det har visats i olika oberoende utvärderingar av program att antalet återfall för rattfyllerister halverats för dem som deltagit i program jämfört med personer som inte

12 12 gjort det. Det gäller under en period om 2 5 år efter det första brottet. Efter fem år visar en utredning att minskningen av återfall gått ned. För att programmen ska vara framgångsrika bör de inriktas på trafiksäkerhetsproblemen i det aktuella landet. Som exempel nämns i rapporten att i de nordiska länderna beror rattfylleri ofta på personliga alkoholproblem medan genomsnittsföraren har en strikt inställning till att alkohol och körning inte passar ihop. I medelhavsländerna, där rattfylleri inte ses som ett så allvarligt brott, är rattfylleri inte heller så förknippat med personliga alkoholproblem. Detta påverkar mål och pedagogiskt upplägg på en kurs. Det går inte att utan vidare ta ett system från ett land och införa det i ett annat. Det måste passa in i det aktuella landets struktur osv. Ett incitament för att gå ett program, t.ex. en kortare körkortsindragning än annars, rekommenderas. Enligt ANDREA-rapporten bör en myndighet vara ansvarig för kvaliteten på programmen även om kurserna hålls av privata aktörer. Följande likheter kunde konstateras bland de program som reducerade återfallen till hälften: Deltagarantalet var maximalt 10 personer, programmen var 3 8 veckor långa och uppdelade på 3-6 sessioner om vardera 2 3 timmar. Lärarna hade kompetens för att kunna diskuterar alkoholrelaterade frågor och kursernas upplägg var mer självreflekterande än lärande. En reflektion som man kan göra är att ANDREA-rapporten fokuserar mest på rattfylleriproblemet och de, både oerfarna och erfarna, förare som åker fast för rattfylleri och mindre på unga förares attitydproblem vad gäller övriga trafikbrott. 2.7 Sjätte kapitlet, körkortsingripanden Ett körkortsingripande kan ske genom att körkortsbehörigheten dras in, genom att en varning ges till körkortshavaren eller genom att körkortsinnehavet förenas med villkor om alkolås. Det finns flera orsaken till ett körkortsingripande. Dessa kan delas in i följande grupper: man har gjort sig skyldig till ett trafikbrott man har gjort sig skyldig till flera trafikförseelser man har gjort sig skyldig till brott mot en väsentlig trafikregel personens sjukdom eller bristande hälsa tillåter inte att han eller hon har körkortet kvar personen kommer inte in med läkarintyg som förelagts eller låter bli att förnya körkortet i tid Körkortsingripande vid trafikbrott Som trafikbrott räknas brott mot trafikbrottslagen. De medför nästan undantagslöst att körkortet dras in. Viss hänsyn till behovet av körkort kan vägas in vid bestämmande av spärrtiden, men oftast inte vid rattfylleri. Observera att det är körkortsbehörigheten som dras in och inte själva handlingen. Det hjälper alltså inte att behålla körkortet och påstå att det "kommit bort". De vanligaste trafikbrotten är grovt äventyrande av trafiksäkerheten, rattfylleri, olovlig körning och smitning. Trafikbrott förekommer i två grader: normalt och grovt brott Körkortsingripande vid upprepade förseelser Förseelser, som sedda var för sig kanske inte är så allvarliga, kan tillsammans bilda ett mönster. Detta kan tyda på att föraren inte har viljan eller förmågan att rätta sig efter de bestämmelser som finns för att skapa en säker trafikmiljö. För att markera för sådana förare att lagstiftaren ser allvar-

13 13 ligt på likgiltig attityd till regler eller oförmåga att ta till sig elementära regler i trafiken kan körkortsingripande ske. Med "upprepade förseelser" avses i allmänhet minst tre förseelser inom ett år eller fyra förseelser om de sker inom en tvåårsperiod Körkortsingripande vid brott mot väsentlig trafikregel Somliga felbeteenden i trafiken som inte är så allvarliga att de benämns trafikbrott kan ha konsekvenser för körkortet. Dessa kallas för brott mot en väsentlig trafikregel. Det kan röra sig om rödljuskörning, att inte stannat vid stoppskylt, kört om vid övergångsställe eller brutit mot någon annan väsentlig regel som är av betydelse från trafiksäkerhetssynpunkt Körkortsingripande vid sjukdom m.m. Trafikmedicin är ett stort och komplicerat område. I korthet kan man säga att körkortsinnehavet ifrågasätts vid alla slag av sjukdomar och skador som ökar risken för medvetandeförluster, långsamma och felaktiga reaktioner, ouppmärksamhet, nedsatt iakttagelseförmåga, oöverlagda manövrer osv. Förutom vanliga sjukdomar och skador av olika slag kan t.ex. alkoholism och demens utgöra grund för körkortsindragning på grund av sjukdom. Den behandlande läkaren är skyldig att anmäla till polisen att det föreligger risker i trafiken vid fortsatt körkortsinnehav för patienten. Diagnoser som ofta leder till körkortsindragning Epilepsi (det behöver inte vara fråga om stora anfall utan det räcker med kortare medvetandeförluster eller mental "frånvaro" för att riskerna i trafiken ska öka drastiskt). Diabetes (beroende på typ och hur insulinet verkar på den enskilda patienten och vilken körkortsbehörighet patienten har). Psykisk sjukdom, t.ex. depression eller schizofreni. Demens. Otillräcklig syn. Alkoholism eller missbruk av narkotika, andra droger och läkemedel som påverkar det centrala nervsystemet Körkortsingripande vid försummat läkarintyg Om polisen har skäl att befara att körkortshavarens hälsotillstånd är sådant att det kan påverka dennes förmåga att köra motorfordon kan polisen förelägga körkortshavaren att komma in med läkarintyg. På grundval av vad läkarintyget visar fattar polismyndigheten beslut om vad som ska ske med körkortsinnehavet. Följer man inte ett föreläggande och kommer in med begärt intyg dras körkortet in på obestämd tid Nytt körkort efter körkortsindragning Om körkortet varit indraget högst 12 månader får man tillbaka körkortet utan krav på ny förarexamen. Om körkortet varit indraget mer än 12 månader krävs både körkortstillstånd och förarexamen. Därefter får man ett nytt körkort med ny administrativ giltighetstid. Om körkortsindragningen sker under löpande prövotid eller om den förseelse som ligger till grund för indragningen inträffat under sådan tid gäller särskilda regler som behandlats i avsnitt 2.6.

14 Sjunde kapitlet, alkolås Trafiken ska vara en alkoholfri zon och åtgärderna mot rattfylleri blir effektivare. Ett led i arbetet att förhindra alkohol i trafiken är alkolås. Den som ska få sitt körkort indraget på grund av rattfylleri eller grovt rattfylleri har möjlighet att ansöka om körkort med alkolåsvillkor i stället för att vara utan körkort. I kapitel 7 föreslår landskapsregeringen ett permanent system att som alternativ till körkortsindragning vid rattfylleribrott medge körkortsinnehav med alkolås som villkor. Förslaget har som syfte att minska risken för återfall i rattfylleri på grund av alkoholintag och därigenom minska antalet alkoholrelaterade olyckor i trafiken. Det nya systemet med alkolås utgår ifrån att det i princip bör vara obligatoriskt för den som har dömts för rattfylleri att använda alkolås för att under det eller de närmaste åren ha rätt att köra motorfordon. Förslaget innebär att ett beslut om körkortsinnehav villkorat av alkolås ska kunna ges efter ansökan i stället för att körkortet dras in på grund av rattfylleri efter alkoholintag. Tiden med alkolåset, villkorstiden, varierar. För dem som begår grovt rattfylleri, återfaller i rattfylleribrott inom de senaste fem åren eller har begått ett rattfylleri och har diagnosen alkoholberoende eller missbruk av alkohol gäller en villkorstid på två år. För övriga gäller en villkorstid på ett år. Om en ansökan inte ges in, eller om den inte kan bifallas, ska körkortet dras in. När spärrtiden bestäms ska den motsvara lägst den villkorstid som skulle ha bestämts vid ett bifall till ansökan om villkorat körkort, dvs. ett eller två år. Förslaget innebär att spärrtiderna blir betydligt längre än vad som för närvarande är fallet när en person idag får ett körförbud Nytt trafikbrott eller annan misskötsamhet under villkorstiden Vid nytt rattfylleri eller annat allvarligt trafikbrott under villkorstiden dras körkortet in med vanlig spärrtid. Någon möjlighet att på nytt få körkort med alkolåsvillkor i anslutning till detta finns inte. Mindre allvarliga trafikbrott ger däremot bara paus i villkorstiden. Den som t.ex. vid upprepade tillfällen försöker att starta fordonet med alkohol i utandningsluften eller försöker manipulera alkolåset kan förlora rätten att köra med alkolås och får då körkortet indraget Konsekvenser för den som inte ansöker om alkolåsvillkor Den som inte ansöker om körkort med villkor om alkolås eller av någon anledning inte uppfyller kraven för att få sådant villkor kommer att få en spärrtid på körkortet som motsvarar den tid som annars skulle ha meddelats som villkorstid. Det innebär att dagens körförbud på några månader när lagen träder i kraft ändras till en spärrtid på minst ett år. 2.9 Åttonde kapitlet, utländska körkort Förslaget är att samma principer som tillämpas på körkort utfärdade på Åland också ska tillämpas på körkort som utfärdats i andra EU- och EESstater. De ska exempelvis förnyas enligt samma regler. Giltighetstiden för körkort som utfärdats i ett land utanför EU eller EES men i ett land som har tillträtt vägtrafikkonventionen från Genève eller Wien förlängs. Förslaget är att körkorten ska var giltiga tills det har förlöpt två år från det att man har bosatt sig permanent i landskapet. Därefter måste man byta ut det mot ett åländskt körkort.

15 Nionde kapitlet, körkortsregistret Bestämmelserna har inte ändrats utan har plockats in i stort sätt oförändrade från gamla körkortslagen. Någon gång i framtiden kommer de att flyttas, troligen till en ny lag om motorfordonsbyrån. Inom EU pågår ett arbete för att förbättra kommunikationen mellan de nationella myndigheterna genom att det skapas ett nätverk för informationsutbyte om körkort mellan dem, kallat RESPER. Hur detta nätverk ska kopplas ihop med det åländska körkortsregistret är en fråga som kommer att utredas av landskapsregeringen. Lag om trafikskolor I den gällande körkortslagen finns bestämmelser om bilskolor; bl.a. om tillstånd, föreståndare, trafiklärare, läromedel och om motorfordonsbyråns övervakning av bilskolorna. Bestämmelserna om bilskolor, som i fortsättningen kommer att benämnas trafikskolor, och deras verksamhet har brutits ut ur körkortslagen och placerats i en egen lag. Rätten att bedriva näring på Åland är bland annat reglerad i landskapslagen (1996:47) om rätt att utöva näring. Där sägs att landskapsregeringen kan fastställa särskilda bestämmelser för utövande av viss näring och att det genom landskapslag kan fastställas en skyldighet att ansöka om tillstånd för utövande av viss näring. Landskapsregeringen anser att trafiksäkerhetsskäl talar för att en viss kunskaps- och lämplighetsnivå måste krävas för verksamhet som bedrivs i trafikskola. De krav som ska ställas på den som driver trafikskola och undervisar elever ska därför även i fortsättningen lagregleras. 3. Förslagets verkningar 3.1 Ekonomiska konsekvenser för medborgarna Det administrativa förnyandet av körkorten vart femtonde år i grupp 1 och vart femte år i grupp 2 innebär att hanteringen av körkortsärendena och kostnaderna de medför kommer att öka avsevärt. Ansökan om körkortstillstånd är en kostnad som tillkommer (i riket kostar ett sådant ca 40 ), likaså det läkarutlåtande som eventuellt behöver bifogas ansökan samt det nya körkortet och fotograferingen. Kostnaderna för att förnya körkortet uppskattas idag till ca euro. Kostnaderna för körkortet blir lägre om myndigheterna utgår ifrån anmälningar från läkare vid uppföljningen av kraven på förarnas hälsotillstånd. I det fall någon anmälan inte har lämnats bör man kunna anta att körkortsinnehavarens hälsotillstånd uppfyller de föreskrivna medicinska kraven. I fråga om förare i grupp 1 krävs läkarintyg först vid 70 års ålder och därefter med fem års intervaller. I grupp 2 krävs läkarintyg varje gång körkortet ska förnyas. Möjligheten för den enskilde att erhålla ett alkolås innebär en kostnad för den enskilde. Alkolåset möjliggör dock för den enskilde att kunna fortsätta köra, vilket kan innebära att han eller hon kan behålla ett arbete som kräver körkort. 3.2 Konsekvenser för myndigheterna I egenskap av körkortsmyndighet kommer polisen behov av resurser att öka i och med att ändringarna införs i hanteringen av körkortsärenden.

16 16 Motorfordonsbyråns uppgifter kommer att öka i och med att det inledande teoriprovet och den avslutande uppföljningen tillkommer. Därtill ska motorfordonsbyrån ansvara för handledarutbildningen. Kostnaden för att ta fram nya datoriserade teoriprov tillkommer också. En ny tjänst har inrättats på grund av dessa utökade och förändrade arbetsuppgifter. 3.3 Samhälleliga konsekvenser Den nya körkortslagen har till syfte att höja trafiksäkerheten och reducera kostnaderna som trafikolyckorna orsakar. De ekonomiska förlusterna på grund av trafikolyckor uppskattas i riket till ca 2,5 % av den årliga bruttonationalprodukten. Då Mariehamn är den plats där det enligt statistik från försäkringsbolagen sker flest trafikolyckor i hela Finland så finns det mycket att spara på ett bättre trafikbeteende. Avsikten med reformen av förarutbildningen är att ge nya förare bättre praktiska färdigheter i trafiken och därigenom höja trafiksäkerheten. I förarutbildningen poängteras förarens ansvar också för andra vägtrafikanters säkerhet, för att agera på ett förutseende sätt och undvika farliga situationer samt i synnerhet i mopedundervisningen förmågan att manövrera fordonet. Enligt statistik från ÅSUB avseende år 2012 var ca 63 % av de som var inblandade i en trafikolycka män. Sett till ålder var gruppen år störst med ca 31 procent av de inblandade personerna (ca 30 procent år 2011), anmärkningsvärt är att omkring 11 procent av de inblandade personerna var 17 år eller yngre (ca 14 procent år 2011). Omkring 5 procent av de inblandade personerna var 70 år eller äldre (ca 7 procent år 2011). Över 10 % av de som skadade sig satt på en moped trots att endast 2,4 % av det totala antalet olyckor som har kommit till myndighetens kännedom skedde med moped. Detaljmotivering 1. Körkortslag Den tidigare körkortslagen (1991:79) upphävs och ersätts med en ny. Bakgrunden till förslaget att upphäva hela lagen och placera bestämmelserna, ändrade och nya, i en ny lag med en delvis ny disposition är dels behovet av att språkligt modernisera och förenkla lagen, dels det stora antalet ändringar och omdisponeringar som föreslås. Samtliga bestämmelser i den nuvarande lagen har moderniserats rent språkligt vid överförandet till den nya lagen. I övrigt är författningskommentarerna till tidigare bestämmelser fortfarande tillämpliga, om inte annat följer av det som sägs här. 1 Lagens innehåll. Paragrafen motsvarar den inledande bestämmelsen till nu gällande körkortslag men har fått formen av en innehållsförteckning för att göra det lättare att hitta i lagen. 2 Definitioner. Paragrafen innehåller definitioner för uttryck som används i lagen. Definitionerna är i huvudsak hämtade från tredje körkortsdirektivet (2006/126/EG). Kravet på att regelbundet återvända till platsen där man har sin personliga anknytning är inte absolut. Om man bor i ett annat land under en bestämd tidsbegränsad period anses man trots det ha sin permanenta bosättningsort i det land där man har sin personliga anknytning.

17 17 Även ett åländskt körkort är ett EES-körkort men i körkortslagen används termen för andra än åländska körkort som är utfärdade i riket eller i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. I körkortslagen används termen vikt som en synonym till termen massa som används i många fordonslagar i riket vilka är tillämpliga på Åland. I tredje körkortsdirektivet och i rikets nya körkortslag används termen vikt. 3 Yrkesmässig trafik. Paragrafen hänvisar till annan lagstiftning som rör yrkestrafiken. 4 Fordon som kräver körkort. Eftersom körkortskravet är kopplat till vägtrafiklagens begrepp väg betyder det att körkort inte krävs t.ex. inom ett avstängt tävlingsområde. Ett tävlingsområde är avstängt om det genom skyltar och någon typ av väghinder klart framgår att området är reserverat för tävlingar och att den allmänna trafiken inte har tillträde. Om det är nödvändigt får man köra en snöskoter kortast möjliga sträcka på väg, till exempel för att korsa vägen. Moped med låg effekt kräver inget körkort. Det enda kravet som ställs är att föraren har fyllt 15 år. 5 Körkortskategorier. I tabellen anges de körkortskategorier som finns. Kategorierna anges i den första kolumnen. I den andra kolumnen förklaras vilka fordon som innehav av viss kategori ger behörighet för och i den tredje kolumnen ser man vilka andra kategorier som den aktuella kategorin ger behörighet för utan att det behöver anges på körkortet. Kategorierna och definitionerna är i huvudsak hämtade från tredje körkortsdirektivet. Kategorierna har delats in i två grupper. Strängare medicinska krav och kortare giltighetstid gäller generellt för behörigheterna i grupp 2. 6 Utökad släpvagnsbehörighet. Paragrafen reglerar rätten att köra en personbil med ett tillkopplat släp vars totalvikt överstiger 750 kg och hela ekipagets totalvikt överstiger 3500 kg men inte 4250 kg. Bestämmelsen finns i artikel 4.4b i tredje körkortsdirektivet. Godkänt resultat på ett körprov som görs på motorfordonsbyrån krävs för att få rättigheten. 7 Undantag. En polisman har, i tjänsten för att kunna avvärja farliga situationer, rätt att flytta alla typer av fordon en kortare sträcka. 8 Villkor för utfärdande av körkort. Som framgår av rubriken anges i paragrafen vad som krävs för att ett körkort ska kunna utfärdas. För det första krävs att sökanden har ett körkortstillstånd. Förutsättningarna för att beviljas ett körkortstillstånd framgår av Därutöver ska sökanden uppfylla kravet på permanent bosättningsort och ha uppnått rätt ålder för aktuell körkortsbehörighet. Ålderskraven finns i 9. Slutligen ska sökanden klara förarexamen. Enligt artikel 7.5. a i tredje körkortsdirektivet är det inte tillåtet att ha mer än ett körkort och en medlemsstat får inte utfärda ett körkort om det har fastställts att den sökande redan har ett körkort. Finns det rimlig anledning att misstänka att en sökande redan har ett körkort i någon annan medlemsstat ska detta kontrolleras mot den andra staten. Ett körkort blir ogiltigt om det inte förnyas inom dess administrativa giltighetstid. Ett nytt körkort får då utfärdas utan att förarprov måste avläggas på nytt om ansökan om nytt körkort lämnas in inom rätt tid. På grund av de stränga medicinska kraven som gäller förare av tunga fordon krävs i dessa fall också att ett läkarintyg lämnas in.

18 18 9 Ålderskrav. Ålderskraven är i huvudsak desamma som i tredje körkortsdirektivets artikel 4. Enligt artikel 4.6 i direktivet har medlemsstaterna rätt att höja eller sänka vissa åldersgränser i förhållande till vad direktivet anger som huvudregel. För kategori AM har landskapet valt att behålla 15- årsgränsen. Eftersom åldersgränden för AM är 16 år enligt direktivet betyder det att ett AM-körkort som utfärdas till en femtonåring enligt huvudregeln i direktivet bara gäller på Åland till dess att körkortshavaren har fyllt 16 år. En medlemsstat får dock godkänna giltigheten på sitt territorium av körkort som utfärdats till förare under den åldersgräns som anges i direktivet. En femtonåring som vill köra moped utanför landskapet bör därför kontrollera om körkortet är giltigt i de länder han eller hon vill köra. EU-lagstiftningen omfattar inte bestämmelser om traktorer och kategori T är fortfarande en nationell körkortskategori. Ett åländskt körkort som bara har kategori T gäller endast på Åland. Traktorerna delas in i trafiktraktorer och traktorer som inte är trafiktraktorer (jord- och skogsbrukstraktorer). Idag krävs körkort i kategori C för att köra trafiktraktorer. Dessa traktorer används, trots sitt namn, ofta inom jordbruket parallellt med jordbrukstraktorer. I och med den höjda åldersgränsen och kraven på yrkeskompetens för kategori C så anser landskapsregeringen det omotiverat att ha kvar kravet på C-behörighet för trafiktraktorer och föreslår att dessa fordon ska få framföras av den som har ett B-körkort. I andra momentet finns en hänvisning till landskapslagen om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare där det framgår att andra, lägre ålderkrav gäller om sökanden i övrigt uppfyller kraven i lagen. Bestämmelsen i tredje momentet knyter an till tredje körkortsdirektivets syfte att stärka principen om stegvis tillträde till fordon avsedda för godseller persontransporter. För att inte skapa problem inom landskapets avtalsbrandkårer har ett undantag lagts in i sista momentet som ger personer som vill köra brandbilar en möjlighet att ta ett villkorat körkort med behörigheten C redan vid 18 års ålder. Ett krav är dock att personen först har tagit körkort i kategori B, vilket framgår av 23 och fått ett intyg av kårchefen. 10 Förutsättningar för att beviljas körkortstillstånd. Polismyndigheten beviljar sökanden ett körkortstillstånd efter att ha kontrollerat att det inte finns några formella hinder mot att bevilja körkortstillståndet och efter att sökanden har visat att han eller hon klarat introduktionsprovet. Polisen kontrollerar alltså den sökandens lämplighet som förare i trafiken redan innan någon övningskörning har påbörjats och sökanden får tidigt reda på om det finns några formella hinder mot ett körkortsinnehav. Att den som ansöker om ett körkortstillstånd och på grund av personliga eller medicinska skäl kan betraktas som en fara i trafiken inte utan vidare ska få ett tillstånd är naturligt. I paragrafen anges vilka kriterier som ska vara uppfyllda för att tillståndet ska kunna beviljas. I andra momentet sägs bland annat att om en person gjort sig skyldig till olovlig körning så ska det ha gått ett år efter den olovliga körningen innan personen kan beviljas körkortstillstånd om det inte finns särskilda skäl att bevilja tillståndet tidigare. Särskilda skäl att frångå spärrtiden är det t.ex. om den olovliga körningen beror på att den administrativa giltighetstiden på det gamla körkortet har gått ut men inte om den olovliga körningen beror på att en person kör en fordonstyp som denne inte har körkortsbehörighet för. Vilka synkrav och övriga medicinska krav som man måste uppfylla för att kunna få ett körkortstillstånd och för att få behålla sitt körkort i framtiden anges i bilaga III till tredje körkortsdirektivet. Dessa krav kommer att tas in i den åländska körkortslagstiftningen genom en förordning.

19 19 11 Tillfälligt hinder mot att beviljas körkortstillstånd. Tidigare beteenden i trafiken spelar in i bedömningen om personen ska beviljas ett körkortstillstånd och då beaktas både typen av trafikbrott och tiden som har gått sedan trafikbrottet skedde. I punkt 14.1 i bilaga III till tredje körkortsdirektivet anges att körkort inte får utfärdas eller förnyas för sökande eller förare som är beroende av alkohol eller inte är i stånd att avstå från att framföra fordon i alkoholpåverkat tillstånd. För sökande eller förare som tidigare har varit beroende av alkohol får körkort utfärdas eller förnyas efter en intygad avhållsamhetsperiod, om detta stöds av ett läkarutlåtande och på villkor att regelbundna hälsokontroller genomförs. Samma sak gäller narkotika- och läkemedelsmissbruk. Den som ansöker om ett körkortstillstånd och tidigare har gjort sig skyldig till rattfylleri eller andra trafiknykterhetsbrott måste utredas innan han eller hon kan beviljas ett körkortstillstånd. Problemet är hur en person ska bedömas och vad som tas med i bedömningen. Ett exempel är att det har riktats nykterhetsanmärkningar mot en sökande, t.ex. att han eller hon blivit omhändertagen enligt landskapslagen (1974:21) om behandling av berusade. Om någon under loppet av ett år upprepade gånger omhändertas för berusning så finns det så starka indikationer på olämplighet som motorfordonsförare att ett körkortsinnehav kan accepteras endast undantagsvis och bara om sökanden genom ett läkarintyg kan visa att det inte finns några hinder mot att bevilja ett körkortstillstånd. Hur lång en avhållsamhetsperiod är beror på vilken diagnos personen har. Generellt gäller följande tidsrymder: nykterhet ska verifieras under en observationstid om 1. minst sex månader vid diagnosen missbruk, 2. minst ett år upp till två år vid allvarligt missbruk, och 3. minst ett år vid diagnosen beroende, och upp till två år vid svårt beroende. Den som olagligt använder narkotika eller som har en liten mängd narkotika för eget bruk eller som försöker skaffa en liten mängd narkotika kan dömas för straffbart bruk av narkotika. För att detta brott ska ha inverkan på huruvida personen ska få ett körkortstillstånd eller inte ska personen ha dömts för att ha brukat narkotikan. Det räcker inte med innehav. 12 Ansökan om körkortstillstånd. Om en sökande lider av något men eller har någon sjukdom eller någon kroppsskada som nämns i bilaga III till tredje körkortsdirektivet är han eller hon skyldig att genomgå en läkarundersökning för att få en professionell bedömning av hur sjukdomen eller skadan inverkan på körningen och om eller under vilka förutsättningar ett körkortstillstånd kan beviljas. Om minimiåldern för körkortskategorin är 15 eller 16 år och den som ansöker om körkortstillstånd inte har fyllt 18 år krävs samtycke från båda vårdnadshavarna. 13 Villkor. I likhet med vad som gäller i dag (39 ) ska olika villkor kunna bestämmas för innehav av körkortstillstånd och körkort. Ett villkor kan avse en begränsning i behörigheten till fordon med viss utrustning, t.ex. automatväxlad bil (anges med kod 78), eller en skyldighet som måste uppfyllas vid färd, t.ex. att glasögon ska användas (kod 01.06). Ett villkor kan också syfta till att fortlöpande kontrollera att körkortshavaren uppfyller de krav som gäller för körkortsinnehavet. I sådant fall kan villkoret avse att med vissa tidsintervall ge in läkarintyg. Villkor för ett körkort ska kunna föreskrivas både innan och efter det att ett körkort har utfärdats. Detsamma gäller ändring eller upphävande av villkoret.

20 20 14 Återkallelse av körkortstillståndet. Om körkortstillståndet ska återkallas på grund av att innehavaren gjort sig skyldig till olovlig körning kan något nytt körkortstillstånd inte utfärdas förrän efter ett år. Återkallas körkortstillståndet av någon annan anledning sätts däremot en spärrtid som motsvarar den som en person med ett körkort får. Återkallas körkortstilståndet på grund av att innehavaren drabbas av en sjukdom eller ett handikapp som skulle ha utgjort hinder för beviljande av körkortstillstånd kan ett nytt körkortstillstånd beviljas först efter att sökanden visat att han eller hon uppfyller de medicinska kraven. 15 Allmänt. I paragrafen anges de grundläggande bestämmelserna om att övningskörning får ske privat eller i trafikskola. Naturligtvis kan den som vill både övningsköra privat och i en trafikskola. Däremot krävs körkortstillstånd innan man har rätt att börja övningsköra. Undantaget från kravet på körkortstillstånd gäller där den som vill övningsköra redan har ett giltigt körkort i kategori B, men vill upphäva villkoret att körkortet endast gäller framförande av fordon utan kopplingspedal eller för den som vill förvärva utökad släpvagnsbehörighet. 16 Innehållet i förarutbildningen. Paragrafen tar upp huvuddragen i förarundervisningen. I andra momentet finns ett bemyndigande för landskapsregeringen att utfärda detaljbestämmelserna. 17 Inledande teoriprov. En central bestämmelse i nya körkortslagen. Att på egen hand lära sig de teoretiska delarna av förarutbildningen är en nyhet i detta lagförslag. För en studievan elev med tillgång till lärobok och internet är det inget stort hinder att tillägna sig de kunskaper som man behöver innan man ger sig ut i trafiken. Den som vill ska naturligtvis kunna gå en kurs i en trafikskola innan provet. Det här förslaget ger eleven en värdefull grund inför den fortsatta förarutbildningen som kan vara privat eller ske i trafikskola. Eleven kan fritt välja när han eller hon vill börja studierna men provet får inte skrivas förrän sökanden uppnått rätt ålder för att få börja övningsköra. Teoriprovet skrivs på MFB och skickas elektroniskt till polismyndigheten. 18 Ålder för att få övningsköra. Med tredje körkortsdirektivet följer nya åldersgränser för när man får ta körkort. Dessa har behandlats i den allmänna motiveringen. 19 Uppsikt under övningskörning. Paragrafen slår fast vem som har det juridiska ansvaret under en övningskörning. 20 Handledare för privat övningskörning. De krav som ställs för godkännande som handledare vid privat övningskörning är i huvudsak desamma som gäller i dag. Handledaren ska dock ha haft körkort i minst fem år mot nu gällande tre år. De blivande handledarna ska även gå en handledarutbildning där motorfordonsbyrån informerar dem om vad som ska ingå i utbildningen och vad som krävs för att man ska uppnå utbildningsmålen. Utbildningen avslutas med ett teoriprov. Handledarutbildningen är giltig i två år. För att undvika svarta trafikskolor som opererar utan landskapsregeringens tillstånd finns en bestämmelse i andra momentet som kräver släktskap eller sammanboende mellan parterna om en privat handledare vill undervisa två elever på en gång. Detta krav finns inte om handledaren bara har en elev. Med nära släktskap menas enligt denna lag föräldrar, far- eller

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2011 Nr 37 Nr 37 LANDSKAPSLAG om ändring av körkortslagen för landskapet Åland Föredragen för Republikens President den 13 maj 2011 Utfärdad i Mariehamn den 23 maj 2011 I enlighet

Läs mer

Körkortslag (1998:488)

Körkortslag (1998:488) Körkortslag (1998:488) Allm. anm. Följande kapitel har inte tagits in i denna handbok: Kap. 3 (Utfärdande och giltighet av körkort, traktorkort och förarbevis), kap. 4 (Övningskörning m.m.), kap. 5 (Körkortsingripande),

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2011:1580) om ändring i körkortslagen (1998:488); SFS 2012:876 Utkom från trycket den 18 december 2012 utfärdad den 6 december 2012. Enligt riksdagens

Läs mer

Körkortsförordning (1998:980)

Körkortsförordning (1998:980) Körkortsförordning (1998:980) Allm. anm. Följande kapitel har inte tagits in i denna handbok: Kap. 3 (Körkortstillstånd och förlängning av körkortsbehörighets giltighet), kap. 4 (Övningskörning m.m.),

Läs mer

Nytt europeiskt körkort för ökad säkerhet, trygghet och fri rörlighet

Nytt europeiskt körkort för ökad säkerhet, trygghet och fri rörlighet EUROPEISKA KOMMISSIONEN MEMO Bryssel den 18 januari 2013 Nytt europeiskt körkort för ökad säkerhet, trygghet och fri rörlighet Den 19 januari 2013 kommer ett europeiskt körkort som en del av ikraftträdandet

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-09-20 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, regeringsrådet Carina Stävberg och justitierådet Ella Nyström. Alkolås vid rattfylleri Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Motivering. Landskapsförordning om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare. 1. Bakgrund. 2. Förslag till åtgärder

Motivering. Landskapsförordning om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare. 1. Bakgrund. 2. Förslag till åtgärder PROMEMORIA 2008-XX-XX Landskapsförordning om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Motivering 1. Bakgrund Europaparlamentets och rådet har antagit direktiv 2003/59/EG om grundläggande kompetens och

Läs mer

Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare

Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Att köra buss och lastbil i sitt yrke är ett ansvarsfullt arbete som ställer höga krav på kunskap och skicklighet. För att säkerställa att alla förare har den

Läs mer

SFS 1998:488. 7 Behörigheten B ger rätt att köra trehjuliga motorcyklar. 8 Körkort med behörigheten CE eller DE ger även behörigheten BE.

SFS 1998:488. 7 Behörigheten B ger rätt att köra trehjuliga motorcyklar. 8 Körkort med behörigheten CE eller DE ger även behörigheten BE. Svensk författningssamling Körkortslag; utfärdad den 11 juni 1998. SFS 1998:488 Utkom från trycket den 22 juni 1998 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande. 1 kap. Inledande bestämmelse 1 Denna

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i körkortsförordningen (1998:980); SFS 2009:1369 Utkom från trycket den 11 december 2009 utfärdad den 3 december 2009. Regeringen föreskriver i fråga om

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 4 maj 2011 386/2011 Körkortslag Given i Helsingfors den 29 april 2011 I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 kap. Allmänna bestämmelser 1

Läs mer

Gäller från 19 januari 2013. Köra lastbil eller buss, med eller utan släpvagn. Du har väl koll på de nya körkortsreglerna?

Gäller från 19 januari 2013. Köra lastbil eller buss, med eller utan släpvagn. Du har väl koll på de nya körkortsreglerna? Gäller från 19 januari 2013 Köra lastbil eller buss, med eller utan släpvagn Du har väl koll på de nya körkortsreglerna? Nya regler för lastbil och buss Den 19 januari 2013 träder nya körkortsregler i

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till körkortslag och vissa lagar som har samband med den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det stiftas en ny körkortslag.

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 11 december 2014 KLAGANDE AA, Ombud: Advokat Hans Fritzheimer Esplanaden 11, 2 tr 852 31 Sundsvall MOTPART Transportstyrelsen 701 97 Örebro

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 9 februari 2015 71/2015 Lag om ändring av lagen om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Utfärdad i Helsingfors den 6 februari 2015 I enlighet

Läs mer

FÖRORD... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 SAMMANFATTNING... 3 1 INLEDNING... 5 2 TIDIGARE BEHANDLING INOM RIKSDAGEN... 6 3 ATT TA KÖRKORT...

FÖRORD... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 SAMMANFATTNING... 3 1 INLEDNING... 5 2 TIDIGARE BEHANDLING INOM RIKSDAGEN... 6 3 ATT TA KÖRKORT... FÖRORD... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 SAMMANFATTNING... 3 1 INLEDNING... 5 2 TIDIGARE BEHANDLING INOM RIKSDAGEN... 6 3 ATT TA KÖRKORT... 7 4 AKTÖRER OCH VÄNTETIDER FÖR FÖRARPROV... 12 4.1 FÖRDELNING AV

Läs mer

HFD 2014 ref 80. Transportstyrelsen bestred bifall till överklagandet.

HFD 2014 ref 80. Transportstyrelsen bestred bifall till överklagandet. HFD 2014 ref 80 Ny praxis beträffande skattetillägg och straff för skattebrott i förhållande till Europakonventionens förbud mot dubbla förfaranden (HFD 2013 ref. 71) påverkar inte bedömningen att den

Läs mer

de medicinska kraven i trafiken

de medicinska kraven i trafiken de medicinska kraven i trafiken Information om trafikmedicin Enligt 3 kap. 2 i körkortslagen (SFS 1998:488) får körkortstillstånd meddelas endast för den som med hänsyn till sina personliga och medicinska

Läs mer

Alkolås efter rattfylleri

Alkolås efter rattfylleri Alkolås efter rattfylleri 2 Att bli fråntagen körkortet är svårt för de flesta. Om man dessutom behöver det i arbetet kan situationen bli extra besvärlig. Det finns dock en möjlighet att få fortsätta köra,

Läs mer

Om alkolås i Sverige och lite till. Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Väg- och järnvägsavdelning

Om alkolås i Sverige och lite till. Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Väg- och järnvägsavdelning Om alkolås i Sverige och lite till Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Väg- och järnvägsavdelning Agenda Om alkolåsverksamheten i Sverige då och nu Bakgrund Regelverket Hur har det fallit ut

Läs mer

Alkolås efter rattfylleri

Alkolås efter rattfylleri Alkolås efter rattfylleri Att bli fråntagen körkortet är svårt för de flesta. Om man dessutom behöver det i arbetet kan situationen bli extra besvärlig. Det finns dock en möjlighet att få fortsätta köra,

Läs mer

Fyra trafikslag samma ansvar. Regler Tillstånd Tillsyn Statistik över olyckor Register

Fyra trafikslag samma ansvar. Regler Tillstånd Tillsyn Statistik över olyckor Register Fyra trafikslag samma ansvar Regler Tillstånd Tillsyn Statistik över olyckor Register Vision Vi skapar trygghet på land, till sjöss och i luften! 2013-02-08 4 Fakta Myndighet under Näringsdepartementet

Läs mer

Vägverkets författningssamling

Vägverkets författningssamling Vägverkets författningssamling Vägverkets föreskrifter om trafikskolor; beslutade den 20 juni 2006. VVFS 2006:65 Utkom från trycket den 29 juni 2006 Allmänna råd markeras med indragen text Vägverket föreskriver

Läs mer

2012-02-07. svenskt uttal. trafikskolorna.

2012-02-07. svenskt uttal. trafikskolorna. 2012-02-07 Changemang för trafikskolor Changemang är ett äldre uttryck med svenskt uttal [schang-sche-mang] som betyder scenförändring inför öppen ridå. Införandet av det tredjee körkortsdirektivet innebär

Läs mer

Bredvidläsningsmaterial för den som ansöker om undervisningstillstånd moped (AM120) lätt fyrhjuling (AM121)

Bredvidläsningsmaterial för den som ansöker om undervisningstillstånd moped (AM120) lätt fyrhjuling (AM121) Bredvidläsningsmaterial för den som ansöker om undervisningstillstånd moped (AM120) lätt fyrhjuling (AM121) Trafiksäkerhetsverket Helsingfors 2014 Innehållsförteckning 1.1 Ansökan... 1 1.1.1 Handlingar

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 31 december 2012 1081/2012 Lag om ändring av körkortslagen Utfärdad i Helsinfors den 28 december 2012 I enlighet med riksdagens beslut upphävs i körkortslagen

Läs mer

Yrkeskvalifikationsdirektivet - ett samlat genomförande (SOU 2014:19)

Yrkeskvalifikationsdirektivet - ett samlat genomförande (SOU 2014:19) Remissvar 1 (7) Datum Dnr/Beteckning Ert datum Er beteckning 2014-05-15 U2014/2885/UH Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yrkeskvalifikationsdirektivet - ett samlat genomförande

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-09-19. Genomförandet av det tredje körkortsdirektivet

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-09-19. Genomförandet av det tredje körkortsdirektivet 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-09-19 Närvarande: Justitieråden Dag Victor, Lennart Hamberg och Per Virdesten. Genomförandet av det tredje körkortsdirektivet Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Huvudsakligt innehåll

Huvudsakligt innehåll REMISS Datum 2015-03-02 Sänkta promillegränser i trafiken Huvudsakligt innehåll Landskapsregeringen föreslår ändringar i trafiklagstiftningen för att främja trafiknykterheten. Enligt förslaget och i enlighet

Läs mer

PSYCHOLOGICAL AND MEDICAL ASSISTANCE FOR SAFE MOBILITY (PASS)

PSYCHOLOGICAL AND MEDICAL ASSISTANCE FOR SAFE MOBILITY (PASS) PSYCHOLOGICAL AND MEDICAL ASSISTANCE FOR SAFE MOBILITY (PASS) En tvärvetenskaplig modell för stöd åt och för att säkra den mobila kompetensen i Europa. 1 1. Förutsättningar 2. Nivåer för säkring och förbättring

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 9 juli 2015 Ö 1266-14 KLAGANDE AP MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Avvisning av åtal ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten

Läs mer

Bredvidläsningsmaterial för den som ansöker om undervisningstillstånd Kategorierna A1, A2 och A

Bredvidläsningsmaterial för den som ansöker om undervisningstillstånd Kategorierna A1, A2 och A Bredvidläsningsmaterial för den som ansöker om undervisningstillstånd Kategorierna A1, A2 och A Trafiksäkerhetsverket Helsingfors 2014 Innehållsförteckning 1.1 Ansökan... 1 1.2 Beviljande... 2 1.3 Giltighet...

Läs mer

Körkortets A B C D E

Körkortets A B C D E 2006-04 Körkortets A B C D E Information om körkort, förarprov m m. Krav på körkort, traktorkort och förarbevis...2 Krav för att få körkort...3 Körkortstillstånd...4 Körkort med villkor...5 Övningskörning...6

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B;

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B; Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B; beslutade den 16 februari 2011. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 7 och 12 förordningen (1998:978) om trafikskolor. TSFS 2011:20

Läs mer

PKörkortets historia i Sverige. En översikt. Körkort 1907-1916

PKörkortets historia i Sverige. En översikt. Körkort 1907-1916 1 (7) Datum Vsikd/Vägverkets museum 2007-11-08 Jan-Olof Montelius, 0243-750 30 jan-olof.montelius@vv.se www.vv.se/museum PKörkortets historia i Sverige. En översikt Det första "körkortet" i Sverige Följande

Läs mer

Trafiksäkerhetsverket 2013. Bredvidläsningsmaterial för den som ansöker om undervisningstillstånd Kategori B

Trafiksäkerhetsverket 2013. Bredvidläsningsmaterial för den som ansöker om undervisningstillstånd Kategori B Bredvidläsningsmaterial för den som ansöker om undervisningstillstånd Kategori B Innehållsförteckning 1.1 Ansökan... 1 1.1.1 Handlingar 2 1.2 Beviljande... 2 1.3 Giltighet... 2 1.4 Indragning... 2 1.5

Läs mer

Allmänna körkortsregler

Allmänna körkortsregler Allmänna körkortsregler För att framföra bil med släpvagn krävs minst ett bilkörkort med behörighet B och i vissa fall behörighet BE. Obs: Fr.o.m 19 Januari 2013 inför Riksdagen en möjlighet att ta utökad

Läs mer

För dig som ska ta körkort, har körkort eller ska vara handledare. Allt om körkort

För dig som ska ta körkort, har körkort eller ska vara handledare. Allt om körkort För dig som ska ta körkort, har körkort eller ska vara handledare. Allt om körkort 1 KÖRKORT spännande, ansvarsfullt och mycket att tänka på! Den här broschyren hjälper dig att hitta rätt bland kraven

Läs mer

Dags för fortbildning se sidan 6. Yrkesförarkompetens. för förare av buss och tung lastbil

Dags för fortbildning se sidan 6. Yrkesförarkompetens. för förare av buss och tung lastbil Dags för fortbildning se sidan 6 1 Yrkesförarkompetens för förare av buss och tung lastbil Att köra lastbil eller buss i sitt yrke är ett ansvarsfullt arbete som ställer höga krav på kunskap och skicklighet.

Läs mer

För dig som ska ta körkort, har körkort eller ska vara handledare. Allt om körkort

För dig som ska ta körkort, har körkort eller ska vara handledare. Allt om körkort För dig som ska ta körkort, har körkort eller ska vara handledare. Allt om körkort 1 KÖRKORT spännande, ansvarsfullt och mycket att tänka på! Den här broschyren hjälper dig att hitta rätt bland kraven

Läs mer

Förslag till direktiv (KOM(2003)0621 C5-0610/2003 2003/0252(COD) ändringsakt) Ändringsförslag 114 Artikel 6, punkt 3, led b.

Förslag till direktiv (KOM(2003)0621 C5-0610/2003 2003/0252(COD) ändringsakt) Ändringsförslag 114 Artikel 6, punkt 3, led b. 17.2.2005 A6-0016/114 ÄNDRINGSFÖRSLAG 114 från Paolo Costa, för ALDE-gruppen Ändringsförslag 114 Artikel 6, punkt 3, led b b) för kategori B får ge behörighet att föra lätt motorcykel. b) för kategori

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av körkortslagen och av vissa lagar som har samband med den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att

Läs mer

För dig som ska ta körkort, har körkort eller ska vara handledare. Allt om körkort. TRAN 022 Allt_om_korkort_SV.indd 1 2015-04-29 10:22

För dig som ska ta körkort, har körkort eller ska vara handledare. Allt om körkort. TRAN 022 Allt_om_korkort_SV.indd 1 2015-04-29 10:22 För dig som ska ta körkort, har körkort eller ska vara handledare. Allt om körkort 1 TRAN 022 Allt_om_korkort_SV.indd 1 2015-04-29 10:22 INNEHÅLL KÖRKORT spännande, ansvarsfullt och mycket att tänka på!

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 11 december 2014 KLAGANDE AA Ombud: Andreas Olsson Tre Ugglors Juristbyrå AB Hammarby Fabriksväg 29-31 120 33 Stockholm MOTPART Transportstyrelsen

Läs mer

För dig som ska ta körkort, har körkort eller ska vara handledare. Allt om körkort

För dig som ska ta körkort, har körkort eller ska vara handledare. Allt om körkort För dig som ska ta körkort, har körkort eller ska vara handledare. Allt om körkort INNEHÅLL KÖRKORT spännande, ansvarsfullt och mycket att tänka på! Den här broschyren hjälper dig att hitta rätt bland

Läs mer

FAQ om YKB Yrkeskompetensbevis

FAQ om YKB Yrkeskompetensbevis FAQ om YKB Yrkeskompetensbevis Vad står YKB för? Det står för Yrkeskompetensbevis. Vilken myndighet är ansvarig för Det gör Transportstyrelsen. Vad säger lagen om yrkeskompetens? Lagen innehåller bestämmelser

Läs mer

Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS. för förare av buss och tung lastbil

Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS. för förare av buss och tung lastbil Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS för förare av buss och tung lastbil Att köra buss och lastbil i yrkestrafik är ett ansvarsfullt arbete som ställer höga krav på kunskap och skicklighet. Därför införs en

Läs mer

Statsrådets förordning

Statsrådets förordning 5076 Statsrådets förordning om ändring av förordningen om registrering av fordon Given i Helsingfors den 19 december 2002 I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från kommunikationsministeriet,

Läs mer

Sveriges Trafikskolors Riksförbund UTBILDNINGAR OCH TJÄNSTER

Sveriges Trafikskolors Riksförbund UTBILDNINGAR OCH TJÄNSTER Trafikskolan tar ansvar för ifyllda utbildningar och tjänster. Dessa blir sökbara via STR:s webbplatser. Personbil Introduktionsutbildning Utbildning för handledare och elever som ska övningsköra privat

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i trafikförordningen (1998:1276); SFS 2001:753 Utkom från trycket den 30 oktober 2001 utfärdad den 18 oktober 2001. Regeringen föreskriver att 3 kap. 6,

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om förarexamensverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om förarexamensverksamhet

Läs mer

Innehåll. Körkort. Avgifter sid 24 Förarprovskontor sid 26

Innehåll. Körkort. Avgifter sid 24 Förarprovskontor sid 26 allt om körkort 1 2 Körkort spännande, ansvarsfullt och mycket att tänka på! Den här broschyren hjälper dig att hitta rätt bland de formella kraven för de olika körkortsbehörigheterna. Den vänder sig till

Läs mer

Innehåll. Körkort. Avgifter sid 24 Förarprovskontor sid 26

Innehåll. Körkort. Avgifter sid 24 Förarprovskontor sid 26 allt om körkort 1 2 Körkort spännande, ansvarsfullt och mycket att tänka på! Den här broschyren hjälper dig att hitta rätt bland de formella kraven för de olika körkortsbehörigheterna. Den vänder sig till

Läs mer

För dig som ska ta körkort, har körkort eller ska vara handledare. Allt om körkort

För dig som ska ta körkort, har körkort eller ska vara handledare. Allt om körkort För dig som ska ta körkort, har körkort eller ska vara handledare. Allt om körkort 1 KÖRKORT spännande, ansvarsfullt och mycket att tänka på! Den här broschyren hjälper dig att hitta rätt bland kraven

Läs mer

Innehåll. Körkort. Avgifter sid 24 Förarprovskontor sid 26

Innehåll. Körkort. Avgifter sid 24 Förarprovskontor sid 26 allt om körkort 1 2 Körkort spännande, ansvarsfullt och mycket att tänka på! Den här broschyren hjälper dig att hitta rätt bland de formella kraven för de olika körkortsbehörigheterna. Den vänder sig till

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS XX:Y) om officiella veterinärer;

Läs mer

Körkort. Avgifter sid 24 Vägverkets förarprovskontor sid 25

Körkort. Avgifter sid 24 Vägverkets förarprovskontor sid 25 allt om körkort 1 2 Körkort spännande, ansvarsfullt och mycket att tänka på! Den här broschyren hjälper dig att hitta rätt bland de formella kraven för de olika körkortsbehörigheterna. Den vänder sig till

Läs mer

Aldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som rapporterats för ratt- eller sjöfylleri

Aldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som rapporterats för ratt- eller sjöfylleri Aldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som rapporterats för ratt- eller sjöfylleri Livsviktigt erbjudande När det som hänt sjunkit in kommer ofta frågorna och ångesten. Vad ska familjen och arbetskamraterna

Läs mer

Forsbergs Trafikskola

Forsbergs Trafikskola 1 (5) Undervisningsplan behörighet B För dig som ska ta ett B-körkort Här följer en kort sammanfattning av utbildningen på vår trafikskola. Först visar vi en översikt av de olika delarna. I kolumnen till

Läs mer

Köra personbil eller lätt lastbil med släpvagn. Du har väl koll på de nya körkortsreglerna?

Köra personbil eller lätt lastbil med släpvagn. Du har väl koll på de nya körkortsreglerna? Köra personbil eller lätt lastbil med släpvagn Du har väl koll på de nya körkortsreglerna? Gäller från 19 januari 2013 Nya regler för släpvagnskörning 19 januari 2013 började nya körkortsregler att gälla

Läs mer

SKRIVELSE 2011-12-07. Yttrande över remissen En EU-rättslig anpassning av regelverket för sprutor och kanyler (Ds 2011:38)

SKRIVELSE 2011-12-07. Yttrande över remissen En EU-rättslig anpassning av regelverket för sprutor och kanyler (Ds 2011:38) Stockholms läns landsting Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2011-12-07 i (i) LS 1111-1540 Landstingsstyrelsen r tandstwgsstyrelsen 1M2-20 * 011 Yttrande över remissen En EU-rättslig anpassning av regelverket

Läs mer

Konsekvensutredning 1 (17)

Konsekvensutredning 1 (17) Konsekvensutredning 1 (17) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Karin Michaelsson Väg- och järnvägsavdelningen Enhet behörigheter Sektion regler Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om körkortets

Läs mer

Konsekvensutredning 1 (34)

Konsekvensutredning 1 (34) Konsekvensutredning 1 (34) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Maria Åkerlund och Karin Michaelsson Väg- och järnvägsavdelningen Enhet behörigheter Sektion regler Konsekvensutredning - Transportstyrelsens

Läs mer

Körkortet och lagen. Lars Håkan Nilsson Medicinsk rådgivare Kriminalvården HK

Körkortet och lagen. Lars Håkan Nilsson Medicinsk rådgivare Kriminalvården HK Körkortet och lagen Lars Håkan Nilsson Medicinsk rådgivare Kriminalvården HK Rattfylleribrott Sverige var ett av de första länderna i världen som införde straff för rattfylleri bara Norge var före. Den

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-08

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-08 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-08 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Ökad kontroll av vapen Enligt en

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 25 november 2011 KLAGANDE Polismyndigheten i Stockholms län 106 75 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom

Läs mer

Mopedinformation för föräldrar

Mopedinformation för föräldrar Mopedinformation för föräldrar Trafikskyddet, Kommunikationsministeriet, Trafiksäkerhetsverket Trafi, Polisen och Trafikförsäkringscentralen 2010 Mopedkörningens popularitet och antalet olyckor ökar Antalet

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 20 november 2009 KLAGANDE Statens skolinspektion Box 23069 104 35 Stockholm MOTPART PPS Power Planning System AB, 556504-2255 Mjölnarvägen 4 131 31 Nacka

Läs mer

meddelad i Stockholm den 2 juli 2004 B 4611-01

meddelad i Stockholm den 2 juli 2004 B 4611-01 HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 2 juli 2004 B 4611-01 KLAGANDE KJ Ombud: förbundsjuristen BW MOTPART Riksåklagaren SAKEN Tillåtande av olovlig körning ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten

Läs mer

Anställnings- och utbildningskrav samt godkännanden gällande luftfartsskydd

Anställnings- och utbildningskrav samt godkännanden gällande luftfartsskydd 1 (5) Utfärdad: 3.3.2015 Träder i kraft: 6.3.2015 Rättsgrund: Luftfartslagen (864/2014) 95 Giltighetstid: tills vidare Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 300/2008 om gemensamma skyddsregler

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Beslut 24.02.2012. UKM Tillstånd att ordna utbildning för grundläggande yrkeskompetens för lastbils- och bussförare

Beslut 24.02.2012. UKM Tillstånd att ordna utbildning för grundläggande yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Beslut OKM/10/531/2012 24.02.2012 Jakelussa mainituille Hänvisning Ärende UKM Tillstånd att ordna utbildning för grundläggande yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Undervisnings- och kulturministeriet

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL UTKAST Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om utövning av veterinäryrket PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen Utöver

Läs mer

Arbetsinstruktion för officiella veterinärer anställda av Jordbruksverket

Arbetsinstruktion för officiella veterinärer anställda av Jordbruksverket 1(6) JORDBRUKSVERKETS INTERNA REGLER Dnr 5.1.17-4405/15 2015-05-21 Arbetsinstruktion för officiella veterinärer anställda av Jordbruksverket Jordbruksverkets interna regler är bindande och måste följas

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 16 september 2013 668/2013 Lag om ändring av utlänningslagen Utfärdad i Helsingfors den 13 september 2013 I enlighet med riksdagens beslut ändras

Läs mer

Trafiksäkerhet och Din hälsa (läs igenom texten innan Du besvarar frågorna i blanketten)

Trafiksäkerhet och Din hälsa (läs igenom texten innan Du besvarar frågorna i blanketten) Informationstext till blanketten Hälsodeklaration och intyg om synprövning Trafiksäkerhet och Din hälsa (läs igenom texten innan Du besvarar frågorna i blanketten) Enligt 3 kap 2 i körkortslagen (SFS 1998:488)

Läs mer

Certifikat för flygledarelever och flygledare

Certifikat för flygledarelever och flygledare 1 (5) Utfärdad: 29.1.2013 Träder i kraft: 1.2.2013 Giltighetstid: tills vidare Rättsgrund: Denna luftfartsföreskrift har utfärdats med stöd av 45, 46, 119 och 120 i luftfartslagen (1194/2009) med beaktande

Läs mer

Körkortslagen 10 kap. 2 2013-03-26. Läkares anmälan Körkortslagen 10 kap. 2 (från 2012-02-01)

Körkortslagen 10 kap. 2 2013-03-26. Läkares anmälan Körkortslagen 10 kap. 2 (från 2012-02-01) 3 2013-03-26 2 4 Vad är det som gäller för körkortsinnehavet vid diabetes? Lars Englund Chefsläkare Trafikmedicinska rådet Transportstyrelsen Läkares anmälan Körkortslagen 10 kap. 2 (från 2012-02-01) Om

Läs mer

Ur rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2003:1149]

Ur rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2003:1149] Ur rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2003:1149] 8 Kap. Om advokater. 1 För riket skall finnas ett allmänt advokatsamfund. Stadgar för samfundet fastställas av regeringen. Advokat är den som

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om brandfarliga och explosiva varor; SFS 2010:1075 Utkom från trycket den 27 juli 2010 utfärdad den 15 juli 2010. Regeringen föreskriver 1 följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Framställan Vinterdäck på tunga fordons drivaxel Förslag till ändringar i trafikförordningen (1998:1276)

Framställan Vinterdäck på tunga fordons drivaxel Förslag till ändringar i trafikförordningen (1998:1276) Dnr: TRV 2011/22239 A Dnr: TSV 2011-1792 Framställan Vinterdäck på tunga fordons drivaxel Förslag till ändringar i trafikförordningen (1998:1276) Innehåll Vinterdäck på tunga fordons drivaxel... 3 Bakgrund...

Läs mer

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Rnr 35.14 1(5) Stockholm 21 augusti 2014 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Yrkeskvalifikationsdirektivet - ett samlat genomförande (SOU 2014:19) Lärarnas Riksförbund har

Läs mer

Promemoria om elinstallatörsförordningens (1990:806) 6

Promemoria om elinstallatörsförordningens (1990:806) 6 ELSÄK2000, v1.1, 2011-11-16 PM 1 (6) Horst Blüchert Generaldirektörens stab 08-508 905 51 2012-02-22 Dnr 12EV1004 Promemoria om elinstallatörsförordningens (1990:806) 6 Elinstallatörsförordningens (1990:806)

Läs mer

Elsäkerhetsverkets föreskrifter om behörighet för elinstallatörer

Elsäkerhetsverkets föreskrifter om behörighet för elinstallatörer Dokumentet är en konsoliderad version av Elsäkerhetsverkets föreskrifter (ELSÄK-FS 2007:2)om behörighet för elinstallatörer. Föreskrifterna beslutades den 28 september 2007och ändringar är införda till

Läs mer

Övergångsorganisationen

Övergångsorganisationen Övergångsorganisationen Övergångsorganisation Stab Vägtrafik lagstiftning Yrkestrafik Fordon Körkort Förvaltnings rätt Statistik ochanalys Transportstyrelsen Vägtrafikavdelning Stab Vägtrafik lagstiftning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2009:936) om ändring i förordningen (2001:650) om vägtrafikregister; SFS 2009:1373 Utkom från trycket den 11 december 2009 utfärdad den

Läs mer

Yttrande över Transportstyrelsens förslag till ändrade föreskrifter om medicinska krav för innehav av körkort m.m.

Yttrande över Transportstyrelsens förslag till ändrade föreskrifter om medicinska krav för innehav av körkort m.m. Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 189/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 114 i mervärdesskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I propositionen föreslås att mervärdesskattelagen

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 73/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav7 trafikförsäkringslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att 7 trafikförsäkringslagen

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 08.06.2006 KOM(2006) 280 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Förenade kungariket att införa en särskild åtgärd som avviker från artikel

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 23 september 2015 1142/2015 Lag om revision inom den offentliga förvaltningen och ekonomin Utfärdad i Helsingfors den 18 september 2015 I enlighet

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 124/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om registrering av fordon PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om registrering

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 101/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om offentlig upphandling PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om offentlig

Läs mer

Odödlig. Mopeden ett smart fordon eller en dödsfälla?

Odödlig. Mopeden ett smart fordon eller en dödsfälla? Odödlig Mopeden ett smart fordon eller en dödsfälla? Ovan Med moped kan du förflytta dig enkelt, fritt och smidigt. Se till att det också blir säkert! Är du runt 15 år och tänker skaffa moped eller redan

Läs mer

Köra personbil eller lätt lastbil med släpvagn. Du har väl koll på de nya körkortsreglerna?

Köra personbil eller lätt lastbil med släpvagn. Du har väl koll på de nya körkortsreglerna? Köra personbil eller lätt lastbil med släpvagn Du har väl koll på de nya körkortsreglerna? Gäller från 19 januari 2013 Nya regler för släpvagnskörning Den 19 januari 2013 träder nya körkortsregler i kraft

Läs mer

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FÖR ÅR 2004 INNEHÅLLANDE Nr 1 59 Register till ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING ÅR 2004 O m r å d e LANDSKAPSLAGAR Nr Sida A 1 B 5 C 40 C 49 D 1 D 5 E 5 E 11 E 25 G 1 H 9 H 30 K 17

Läs mer