Ombud och offentligt biträde: Jur.kand. Theodora Starberg Advokatfirman Johan Bojs Arsenalsgatan Stockholm

Transkript

1 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr I STOCKHOLM UM Migrationsdomstolen Meddelad i Enhet 26 Stockholm Sida l (14) KLAGANDE 1. Sekretessbelagda uppgifter, se bilaga l 2. Sekretessbelagda uppgifter, se bilaga l 3. Sekretessbelagda uppgifter, se bilaga l Ombud och offentligt biträde: Jur.kand. Theodora Starberg Advokatfirman Johan Bojs Arsenalsgatan Stockholm MOTPART Migrationsverket Förvaltningsprocessenheten i Solna Box Solna ÖVERKLAGAT BESLUT Migrationsverkets separata beslut , se bilaga 2 SAKEN Uppehållstillstånd m.m. enligt utlänningslagen (2005:716) DOMSLUT 1. Migrationsdomstolen upphäver Migrationsverkets beslut, utom såvitt avser ersättning till det offentliga biträdet, och beviljar klagandena permanent uppehållstillstånd och flyktingstatusförklarmg. 2. Migrationsdomstolen fastställer ersättning till Theodora Starberg som offentligt biträde till kr, varav kr för arbete, l 070 kr för tidsspillan, kr för utlägg och kr för mervärdesskatt. 3. Migrationsdomstolen förordnar med stöd av 43 kap. 5 och 8 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) att sekretessen enligt 21 kap. 5 och 37 kap. l samma lag ska vara tillämplig även i fortsättningen för uppgifter i bilaga l till denna dom, för uppgifter i Migrationsverkets beslut (bilaga 2) om enskilds namn, födelsetid, adress, dossiemummer och för DokJd Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Tegeluddsvägen l måndag-fredag Stockholm E-post: 09:00-15:00 forvalmingsrattemstockholm@doin.se

2 Sida 2 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM I STOCKHOLM Migrationsdomstolen uppgifter i övrigt i Migrationsverkets beslut som röjer nämnda uppgifter samt för uppgifter som förebringats vid den muntliga förhandlingen och som inte offentliggjorts genom denna dom.

3 Sida 3 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM I STOCKHOLM Migrationsdomstolen YRKANDEN M.M. Klagandena Klagandena, makarna A och B, överklagar Migrationsverkets beslut för sig och sin son, C och yrkar att de ska beviljas uppehållstillstånd enligt 4 kap. l eller 2 utlänningslagen (UtlL). Till stöd för överklagandet anför klagandena i huvudsak följande. De har i hemlandet utsatts för förföljelse och trakasserier. Under sin tid i Sverige, då de har känt fruktan för att bli tvungna att återvända och därmed bli fängslade och förföljda igen, har de funnit en fristad i Byske Fria Församling. De har regelbundet deltagit i församlingens gudstjänster och gemenskap och med övertygelse blivit troende kristna. Den 21 oktober 2010 har de genomgått det kristna dopet. Som konverterade kristna har deras situation förändrats drastiskt. Det är belagt med dödsstraff att konvertera från islam enligt de iranska sharialagarna. Muslimer som lämnat islam och blivit kristna har fängslats och dömts till döden. Enligt uppgift har det iranska parlamentet godkänt en lag som innebär obligatoriskt dödsstraff för dem som aktivt lämnar islam. Klagandena inger och åberopar följande skriftlig bevisning: intyg samt skrivelse från Martin Karlsson, pastor i Byske Fria Församling intyg från Nadie Hakimi intyg från pastor Kurt-Arne Mörtsell gällande Nadie Hakimi intyg om kristen tro med ett antal namnunderskrifter fotografier från dopceremoni tidningsartiklar angående situationen för kristna i Iran utskrifter från internet (YouTube och Facebook)

4 Sida 4 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM I STOCKHOLM Migrationsdomstolen Klaganden åberopar vidare Migrationsverkets instruktion den 11 juli 2011, Rättsligt ställningstagande angående den individuella prövningen av individer tillhörande minoriteter och andra grupper i Iran samt flyktingskap sur place för individer ur denna grupp. RCI21/2011. Klagandena menar att vad Migrationsverkets rättschef anför i avsnitt 4 och 6 av ställningstagandet ger ett gott stöd för uppfattningen att de som uppriktigt bekännande evangeliskt kristna och av kurdiskt ursprung, riskerar att drabbas av allvarlig förföljelse, omänsklig behandling eller straffas med döden. Migrationsverkets inställning Migrationsverket bestrider bifall till överklagandet och anför bl. a. följande: Inget nytt anförs avseende de asylskäl som har prövats i det överklagade beslutet och verket hänvisar därför till skälen för beslutet. När fråga är att ta ställning till om en asylsökande som har konverterat efter att ha lämnat sitt hemland därigenom fått ett behov av skydd gentemot hemlandet kan ledning hämtas från UNHCRs riktlinjer "Guidelines on International Protection: Religion-Based Refugee Claims under Artide 1A(2) of the 1951 Convention and/or the 1967 Protocol relating to the Status of Refugees", särskilt avsnitten som berör dessa situationer. Migrationsverket kan inte se att klagandenas intresse för kristendomen nämns förrän i överklagandet. Med hänsyn till deras begränsade vistelsetid i Sverige innan det angivna dopdatumet kan konverteringen inte heller ha föregåtts av någon väldigt långvarig kontakt med den kyrka de nu tillhör. Migrationsverket noterar att dopet anges ska ha skett den 21 oktober 2010, det vill säga tio dagar efter att de underrättats om att deras asylansökningar avslagits och de utvisats. Migrationsverket anser att detta talar för att dopet kan ha skett i syfte att få stanna i Sverige. Migrationsverket erinrar även om att A:s tidigare asylberättelse i delar har bedömts som icke trovärdig. Detta medför i Migrationsverkets mening att nya skäl måste bedömas med en något större försiktighet. Mot denna bakgrund är det Migrationsverkets bedömning att de uppgifter som nu har lämnats om konverteringen inte är

5 Sida 5 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM I STOCKHOLM Migrationsdomstolen tillräckliga för att det ska ha gjorts sannolikt att konverteringen har skett på grund av genuin religiös övertygelse och att de klagande vid ett återvändande till hemlandet skulle välja att leva som kristna. Det har inte heller påståtts att konverteringen har kommit till iranska myndigheters kännedom. Vidare är det Migrationsverkets uppfattning att även om situationen för konvertiter i Iran kan vara svår så är den inte regelmässigt sådan att alla konvertiter riskerar utsättas så allvarliga övergrepp att de kan sägas utsättas för förföljelse i utlänningslagens mening. En bedömning måste göras i varje enskilt fall där man väger in bland annat sådana faktorer som om konvertiten tidigare har uppmärksammats negativt av myndigheterna av andra skäl eller om konvertiten kommer ägna sig åt missionerande verksamhet. Det är möjligt att leva som kristen konvertit och utöva sin tro tillsammans med andra om detta sker med viss diskretion. En genomgången konvertering är därför inte heller i sig tillräcklig för att en rätt till skydd i Sverige ska inträda. Migrationsverket åberopar följande: Guidelines on International Protection: Religion-Based Refugee Claims under Artide 1A(2) ofthe 1951 Convention and/or the 1967 Protocol relatmg to the Status of Refugees utdrag ur Home Office Country of Origin Information Report Iran, januari Migrationsdomstolen har tillfört rapporten "Iran: Forverret situasjon for kristne konvertitter" från Norsk Landinfo, daterad den l mars 2011.

6 Sida 6 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM I STOCKHOLM Migrationsdomstolen Muntlig förhandling Migrationsdomstolen har den 2 september 2011 hållit muntlig förhandling i målet inom stängda dörrar. A berättar bl.a. följande. Han blev intresserad av kristendomen redan i Iran via tv-kanalen Muhabat-tv som missionerar om kristendomen. Han försökte besöka en kyrka i Iran men där bad de honom om något som visar att han är kristen för att få komma in. Det var först i Sverige som han kunde lära sig mer om kristendomen. Ungefär den 3 september blev han presenterad för Martin som är pastor i kyrkan och som bjöd honom och B till kyrkan. Två till tre veckor innan A och hans hustru fick beslutet från Migrationsverket hade de bestämt sig för att konvertera. Men de fick vänta på dopet på grund av att det inte kunde genomföras i deras kyrka. Han avser att fortsätta leva som kristen, gå i kyrkan och delta i hemgruppmöten. Han vill också hjälpa andra människor att hitta sanningen. Det viktigaste för honom i kristendomen är Jesus kärlek till människorna, att han för människornas skull har offrat sig på korset. A har berättat för sin yngre bror, som han betraktar som en vän, att han konverterat. Brodern blev glad men resten av hans familj ogillar det och menar att deras religion är den rätta. Hans egen familj skulle kunna vara ett hot mot honom. Han har inte längre någon kontakt med två, tre av hans bröder som är troende muslimer. Han kan inte tänka sig att leva i Iran och återvändande dit är lika med döden. Han har lagt ut en film på YouTube från hans och B:s dop. I filmen finns texter och verser och hans namn framgår. Han har också lagt ut bilder på Facebook från dopet. B berättar bl.a. följande. Hon blev nyfiken på kristendomen i Iran genom att titta på Najat- och Muhabat-tv. I Sverige blev hon intresserad genom att träffa andra människor, speciellt iranier och när hon lärde känna Martin. När hon lärt sig mer och lyssnade på Jesus ord blev hon liksom kär i det

7 Sida 7 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM I STOCKHOLM Migrationsdomstolen Jesus sa. De flesta söndagarna träffas de i kyrkan och på tisdagar träffas de hemma hos några av vännerna som tillhör samma grupp. Innan hon kom till Sverige var hon mycket psykiskt pressad av sin egen familj på grund av en man som trakasserade henne. Det ledde till att hon skar sig i ådrorna. Men nu känner hon sig lycklig över att Jesus räddat henne och hon känner sig fri. Det som är viktigt i hennes personliga tro är Jesus personlighet och hans födelse. Deras son, C, har varit med dem överallt i kyrkan när de pratat och diskuterat. Häromdagen hörde hon att han sjöng om Jesus. Hon har berättat för sin familj i frän att hon konverterat. De har inte sagt något eller vänt henne ryggen men hon är rädd för sin mors familj. Vid förhandlingen har vittnesförhör hållits med Martin Karlsson, pastor i Byske fria församling. Migrationsverket anför skriftligen efter den muntliga förhandlingen bl. a. följande: Migrationsverket ser ingen anledning att ifrågasätta riktigheten av uppgiften om att klagandena döpts i en kristen församling, vilket stöds av foton, vittnesmål och deras egna berättelser. Vidare får det av vittnesmål och deras berättelser anses framgå att de deltar aktivt i församlingslivet, inbegripande bland annat gudstjänster. De får även anses ha uppvisat kunskaper om några betydelsefulla delar av kristendomen såsom Jesus födelse och död och vilken innebörd detta anses ha. Fråga uppkommer då om konverteringen är en följd av en genuin religiös övertygelse eller om det finns andra skäl. Migrationsverket noterar att ingen av makarna förrän vid förhandlingen har nämnt något om sitt religiösa intresse i hemlandet. Vidare hade makarna i september 2010 vistats i Sverige under flera månaders tid utan att det görs gällande att de under denna tid aktivt sökt den ökade kunskap om kristendomen de båda uppgav sig ha längtat efter. Vid fråga på

8 Sida 8 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM I STOCKHOLM Migrationsdomstolen hur de avser att leva som kristna vid ett återvändande till hemlandet svarar ingen av makarna direkt utan övergår till att tala allmänt om hur kristna behandlas i Iran. Migrationsverket finner därför fortsatt skäl att ifrågasätta djupet av makarnas religiösa övertygelse och därför även att de skulle fortsätta leva som kristna i Iran. För det fall rätten gör en annan bedömning vidhåller Migrationsverket rnställningen att en kristen konvertit har möjlighet att leva i Iran utan att hysa en välgrundad fruktan för förföljelse. DOMSKÄL Tillämpliga bestämmelser Tillämpliga bestämmelser framgår av Migrationsverkets beslut. Utgångspunkter för prövningen av skyddsbehov Migrationsdomstolen har först att ta ställning till om klagandena är att anse som flyktingar eller alternativt skyddsbehövande. Det är de klagande som har bevisbördan för detta. De ska således göra sannolikt att de är i behov av internationellt skydd (jfr Migrationsöverdomstolens avgörande MIG 2007:12). I detta ligger inledningsvis att de ska göra sina identiteter och sitt uppgivna medborgarskap eller hemland sannolikt. Klagandena har styrkt sina identiteter med sina hemlandspass. Domstolen prövar därför deras skyddsskäl mot förhållandena i Iran. Domstolen ska göra en framåtblickande bedömning av riskerna vid ett återvändande till hemlandet. Vid bedömningen av skyddsbehovet har domstolen att utgå från den hotbild som enligt klagandena finns för dem vid ett återvändande. Klagandena har dels anfört att de i Iran varit utsatta för förföljelse och trakasserier på grund av en tjänsteman inom den iranska säkerhetstjänsten, som inte velat acceptera att B inte velat gifta sig med honom - dels, att deriskerarförföljelseoch skyddsgrundande behandling på grund av att de i Sverige konverterat från islam till kristendomen.

9 Sida 9 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM I STOCKHOLM Migrationsdomstolen UNHCR:s riktlinjer FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) har den 28 april 2004 utfärdat riktlinjer rörande bedömningen av religionsbaserad förföljelse (UNHCR, Guidelines in International Protection: Religion-Based Refugee Claims under Artide l A (2) of the 1951 Convention and/or the 1967 Protocol relating to the Status of Refugees. HCR/GIP/04/06). Av riktlinjerna framgår bl.a. följande. Rätten till religionsfrihet inkluderar rätten att uttrycka tro, individuellt såväl som i grupp, offentligt såväl som privat. Rätten till religiös identitet är så fundamental för identiteten att man inte kan tvinga någon att gömma, ändra eller avstå från sin tro i syfte att undgå förföljelse. Vid bedömning av fruktan för religionsbaserad förföljelse är trovärdigheten av central betydelse och när det handlar om konversion som sker i mottagarlandet kan trovärdighetsfrågan påkalla extra uppmärksamhet. Det krävs då en omsorgsfull utredning angående den klagandes genuinitet avseende konversionen. Avsikten med att göra en trovärdighetsbedömning och utröna om den klagande verkligen har konverterat av religiös övertygelse är att klargöra om han vid ett återvändande kommer att leva som konvertit vilket skulle medföra att hans rädsla för förföljelse är välgrundad. Om den klagande inte har konverterat av religiös övertygelse torde han eller hon inte heller ha för avsikt att fortsätta leva som kristen konvertit och torde därmed generellt inte löpa risk för förföljelse. I denna typ av mål är det även nödvändigt att ha i åtanke att det avgörande är hur någon uppfattas av sin omgivning. Även om en person inte har konverterat av genuin religiös uppfattning, kan konversion och ett långvarigt och aktivt engagemang inom exempelvis en kyrka ha medfört att han eller hon av sin omgivning uppfattas som en avfälling vilket kan medföra påtaglig risk för förföljelse.

10 Sida 10 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM I STOCKHOLM Migrationsdomstolen Landinformation Sedan presidentvalet 2009 har en gradvis försämring av situationen för icke-muslimska minoriteter i Iran registrerats. Apostasi finns inte nämnt i den gällande strafflagen i Iran men enligt ett ännu inte antaget lagförslag föreskrivs dödstraff för apostasi. Domstolarna kan dock utdöma dödstraff för apostasi enligt bl. a. traditionell tolkning av sharia. Kristna konvertitförsamlingar har varit speciellt drabbade av en offensiv från myndigheternas sida med frekventa arresteringar av deras medlemmar. Det finns uppgifter om konvertiter som utsatts för fysiska övergrepp och tortyr när de varit frihetsberövade. Det rapporteras också att domstolarna oftare än tidigare anklagar konvertiter för apostasi. Formellt åtal om apostasi har varit relativt ovanligt i Iran men hot om åtal för apostasi har använts som ett påtryckningsmedel under rättsprocessen för att tvinga konvertiter till att förklara att de ångrar sig och önskar gå tillbaka till islam. Konvertiter har också anklagats för andra brott som deltagande i olagliga hemmakyrkor, kontakt med utländska medier, handlingar mot statens säkerhet, förolämpning av islam eller propaganda mot systemet. (Norsk Landinfo - "Iran: Forverret situasjon for kristne konvertitter", l mars 2011). Rättsligt ställningstagande från Migrationsverket I instruktion från Migrationsverket som åberopas av klaganden "Migrationsverkets rättsliga ställningstagande angående den individuella prövningen av individer tillhörande minoriteter och andra grupper i Iran samt flyktingskap surplace för individer ur denna grupp" framgår bl. a. följande: Det står numera klart att situationen för i princip alla religiösa minoriteter har försämrats sedan valet Trots det formella skyddet i konstitutionen för de erkända religiösa minoriteterna utsätts de för långtgående diskriminering och andra åtgärder från regimen. Kristna, speciellt de evangeliska, fortsätter vara föremål för trakasserier och övervakning. Det synes som om regimen har en hårdnande attityd till kristna samfunds försök att aktivt omvända personer.

11 Sida 11 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM I STOCKHOLM Migrationsdomstolen Enligt ställningstagandet ska bl. a. följande beaktas i prövningen av skyddsskäl som åberopas från individer som tillhör minoriteter och andra grupper, som t.ex. evangeliska kristna och konvertiter: "Det föreligger inte en sådan generell och systematisk förföljelse mot medlemmarna i de grupper som anges i detta ställningstagande att enbart grupptillhörigheten grundar rätt till asyl. Istället krävs en omsorgsfull individuell prövning." "Förutsatt att den sökande har gjort sin grupptillhörighet sannolik ska de allmänna förhållanden som råder för medlemmar ur denna grupp särskilt beaktas vid den individuella prövningen. De individuella skälen behöver inte vara lika starka som annars för att sökanden ska anses ha gjort sannolikt att han eller hon är i behov av skydd." "Vid bedömningen av flyktingskap surplace måste beaktas att den iranska regimen intresserar sig för internetanvändare. De iranska myndigheternas möjligheter att följa upp iraniers internetanvändning och andra aktiviteter utanför landet är påfallande stora. Domstolens bedömning av klagandenas behov av skydd Domstolen finner inte att de omständigheter som klagandena åberopat skedde i Iran innan de kom till Sverige är tillräckliga för att klagandena ska anses vara i behov av skydd. Domstolen anser inte att klagandena har gjort sannolikt att de tidigare varit av sådant intresse för de iranska myndigheterna av de enbart på grund av detta riskerar förföljelse eller skyddsgrundande behandling. Domstolen prövar vidare om klagandena gjort sannolikt att de riskerar förföljelse eller skyddsgrundande behandling på grund av att de konverterat till kristendomen.

12 Sida 12 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM I STOCKHOLM Migrationsdomstolen Migrationsverket har inte ifrågasatt att A och B har konverterat och att de nu bekänner sig till den kristna tron. Migrationsverket ifrågasätter dock djupet av makarnas religiösa övertygelse och huruvida de skulle fortsätta leva som kristna i Iran. Verket gör också bedömningen att en kristen konvertit har möjlighet att leva i Iran utan att hysa en välgrundad fruktan för förföljelse. Domstolen gör först en bedömning av om klagandenas konvertering skett av genuin övertygelse, dvs. om de kommer att leva som kristna vid ett återvändande till Iran. Den omständigheten att klagandena inte tidigare nämnt att de haft ett intresse för kristendomen och att de konverterat först efter Migrationsverkets avslagsbeslut talar mot att konverteringen har skett av genuin övertygelse. Mot dessa omständigheter ska ställas innehållet i intygen som åberopas i målet samt vittnesmål under den muntliga förhandlingen av Martin Karlsson, pastor i församlingen som klagandena tillhör. Domstolen anser att en bedömning av klagandenas berättelser också måste göras. Domstolen finner att klagandena vid den muntliga förhandlingen på ett trovärdigt sätt förklarat hur deras kristna religiösa tankar successivt uppstått, hur de kommit i kontakt med kyrkan och hur de skaffat sig kunskap om kristendomen. De har också uppvisat goda kunskaper om kristendomen. Dessutom besöker de kyrkan regelbundet och deltar i kyrkans aktiviteter. Domstolen finner därmed vid en samlad bedömning att klagandena, trots att de har konverterat i ett sent skede av asylprocessen, genom intygen, vittnesmålet och genom sina egna berättelser har gjort sannolikt att de konverterat av genuin övertygelse. Frågan är då hur detta skulle komma att uppfattas av myndigheterna i Iran.

13 Sida 13 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM I STOCKHOLM Migrationsdomstolen Domstolen finner, mot bakgrund av hur A och B beskrivit betydelsen av sin kristna tro och deras aktivitet i kyrkan, att de har gjort sannolikt att de kommer att utöva sin religion i sådan grad och omfattning att deras religionsutövande riskerar att ådra sig de iranska myndighetemas intresse. De har också publicerat film och bilder från sitt dop på internet där Ars namn också framgår. Härvid anser domstolen att uppgiften från Migrationsverkets rättsliga ställningstagande, att iranska myndigheternas möjligheter att följa upp iraniers internetanvändning och andra aktiviteter utanför landet är påfallande stora, måste beaktas. Mot bakgrund av klagandenas berättelser och av vad som framgår av landinformationen i målet om det alltför hårdnande klimatet för konvertiter i Iran, anser domstolen att A och B gjort sannolikt att de känner en välgrundad fruktan för att de och deras son ska utsättas för förföljelse på grund av religiös uppfattning. A, B och deras son C är därmed flyktingar enligt 4 kap. l UtlL och ska enligt 4 kap. 3 UtlL beviljas flyktingstatusförklaring. De ska därför beviljas uppehållstillstånd. Uppehållstillstånden ska vara permanenta. Av 12 kap. 22 tredje stycket UtlL framgår att utvisningsbeslutet därmed upphör att gälla. Enligt 2 kap. 8 samma lag behöver klagandena inget arbetstillstånd. Överklagandet ska således bifallas. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 3 (Dv 3110) Minnaliisa Lundblad Rådman I avgörandet har även deltagit nämndemännen Hans Breismar (skiljaktig), Gunnel Grundberg och Nils Oskar Nilsson (skiljaktig). Föredragande har varit Åsa Hydén.

14 Sida 14 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM l O I STOCKHOLM Migrationsdomstolen Skiljaktig mening Nämndemännen Hans Breismar och Nils Oskar Nilsson är skiljaktiga och anför följande: Klagandena har inte gjort sannolikt att de har konverterat av genuin övertygelse eller att de skulle riskera förföljelse eller skyddsgrundande behandling i Iran. Till stöd för denna bedömning hänvisar vi till Migrationsverkets inställning i målet. I övriga frågor är vi ense med majoriteten.

15 Migrationsverket Asylprövningsenheten i Beslut Beteckning Uppsala Aila Valkeejärvi 1/7 Ärende om uppehållstillstånd m.m. Sökande Adress": ( ^, k, medborgare i Iran Offentligt biträde: Alexander Rautiainen Kuzmicki, Advokatfirman Gösta Stenhorn, Södra Kungsgatan Gävle Beslut Migrationsverket beslutar att avslå din ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd inte bevilja dig flyktingstarusförklaring, alternativ <* skyddsstatusförklaring eller övrig skyddsstatusförklaring utvisa dig, med stöd av 8 kap. 7 utlänningslagen (2005:716) utvisningen ska verkställas genom att du reser till Iran om du inte visar att något annat land kan ta emot dig Beslut om ersättning till det offentliga biträdet har fattats i ärendet Migrationsverket Asylprövningsenheten i Uppsala Besöksadress Bolandsgatan 10 Postadress Box 1323 SE Uppsala Telefon Telefax E-post migraiionsverket@migrationsverket.se Hemsida Organisationsnr Dokumenfld:

16 Beteckning 2/7 Bakgrund, ansö Du och din son^ph^cbeteckningsnummer^hh^p) reste in i Sverige med en svensk Schengenvisering som var giltig för tiden Syftet med resan var att besöka anhöriga. Den 9 november 2009 beviljade Migrationsverket er tidsbegränsat uppehållstillstånd för fortsatt besök, fram till och med den l januari Ni reste inte ut ur Sverige efter att ert tillstånd hade löpt ut. Dinmake tillikaéhbb^far, ihmil} ( beteckningsnummer 4HH ), reste in i Finland den 14 mars 2010, efter att den finska ambassaden beviljat honom en Schengenvisering som var giltig för tiden Den 27 maj 2010 ansökte du, din son och din make asyl i Sverige. Migrationsverket har fattat separata beslut i din sons och din makes ärenden. Du har åberopat skyddsskäl. Migrationsverket ska då även pröva din rätt att få flyktingstatusförklaring, alternativ skyddsstatusförklaring eller övrig skyddsstatusförklaring. Som skäl for din ansökan har du bland annat uppgett följande. Du gifte dig med din make år En av dina tidigare friare, en tjänsteman inom den iranska säkerhetstjänsten, kunde inte acceptera att du inte hade gift dig med honom i stället. Han började trakassera dig, genom att ringa till dig. Du var tvungen att berätta om detta för din make. Ni polisanmälde säkerhetstjänstemannen och ärendet skulle tas upp av en domstol år Säkerhetstjänstemannen uteblev emellertid från domstolsförhandlingen. Sedan följde en lugn period utan trakasserier från säkerhetstjänstemannen. Några månader innan du reste till Sverige blev din make emellertid gripen, anklagad för varusmuggling. Säkerhetstjänstemannen som tidigare trakasserat dig ringde till dig och föreslog att du skulle skilja dig från make och gifta dig med honom i stället, annars skulle han se till att din make även blev anklagad för samröre med de kurdiska partierna. Du gick skenbart med på detta förslag. Du skilde dig dock inte från din make. Din make släpptes fri och du flyttade till hem din mor med din son. Sedan blev du kontaktad av din farbror i Sverige som ville att du skulle besöka honom i Sverige. Du har vidare uppgett att anledningen till att du inte reste tillbaka till Iran, efter att ditt tidsbegränsade uppehållstillstånd hade löpt ut, var att din make hade ringt till dig och berättat att han hade fått nya problem i Iran. Din make kom till Sverige i mars Ni planerade att försöka ta er till USA med en smugglare men era pengar hade tagit slut. Vid ett återvändande fruktar du att du måste gifta dig med säkerhetstjänstemannen som trakasserat dig, alternativt att han kan skada sig och din make. Dokumentid:

17 Beteckning 3/7 För att styrka din identitet har lämnat in hemlandspass och familjebok (shenasnameh). Du har inte lämnat in några handringar till stöd för dina asylskäl. Skälen för beslutet Du har styrkt din identitet genom att lämna in ditt hemlandspass. Dina asylskäl prövas mot Iran. Därför anser Migrationsverket att du inte är flykting Av 4 kap. l utlänningslagen framgår att en flykting är en utlänning som inte är i det land som han eller hon är medborgare i därför att han eller hon känner en välgrundad fruktan för att förföljas på grund av - sin ras - sin nationalitet - den samhällsgrupp som han eller hon tillhör - sin religion - sin politiska uppfattning - kön eller sexuell läggning. För att bedömas som flykting ska han eller hon inte kunna använda sig av sitt lands skydd eller på grund av sin fruktan inte vilja göra det. Det är ingen skillnad om det är myndigheterna som är ansvariga för att han eller hon riskerar att utsättas för förföljelsen eller om myndigheterna inte kan antas erbjuda trygghet mot förföljelse från enskilda personer. Flyktingar har enligt 5 kap. l utlänningslagen rätt till uppehållstillstånd. Du har inte åberopat några sådan skäl som faller under 4 kap. l utlänningslagen. Migrationsverket har idag, i ett separat beslut, bedömt att din make inte är att anse som flykting. Migrationsverket bedömer därför att du inte är flykting. Därför får du inte flyktingstatusförklaring En flykting ska enligt 4 kap. 3 utlänningslagen erhålla flyktingstatusförklaring. Eftersom Migrationsverket bedömt att du inte är flykting får du inte flyktingstatusförklaring. Därför anser vi att du inte är alternativt skyddsbehövande En utlänning som inte är flykting bedöms som alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 utlänningslagen, om han eller hon har lämnat sitt land därför att det finns grundad anledning att anta att han eller hon i hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden eller utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning eller, han eller hon som civilperson skulle löpa en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning av en yttre eller inre väpnad konflikt. Dokumentid:

18 Beteckning 4/7 För att bedömas som alternativt skyddsbehövande ska han eller hon inte kunna använda sig av sitt lands skydd, eller på grund av den risk som nämns ovan, inte vilja göra det. Det är ingen skillnad om det är myndigheterna som är ansvariga för att han eller hon löper sådan risk eller om myndigheterna inte kan antas erbjuda trygghet mot att utsättas för sådan risk genom handlingar från enskilda personer. Alternativt skyddsbehövande har enligt 5 kap. l utlänningslagen rätt till uppehållstillstånd. Migrationsverket konstaterar inledningsvis att du har lämnat Iran legalt, med eget pass och en Schengenvisering. Efter att ditt tidsbegränsade uppehållstillstånd hade löpt ut den 2 januari 2010 fortsatte du att vistas i Sverige, illegalt, fram till den 27 maj 2010 utan att kontakta de svenska myndigheterna. Ditt agerande tyder på att du inte ansåg att du hade ett starkt skyddsbehov. Din förklaring om att din make, som hade fått problem i Iran ringde dig strax innan du skulle återvända och uppmanade dig att stanna kvar i Sverige, är inte godtagbar, i synnerhet då varken du eller din make kontaktade de svenska myndigheterna omedelbart efter hans ankomst till Sverige i mitten av mars Migrationsverket konstaterar vidare att du inte haft några problem med myndigheterna i hemlandet. Äktenskapet mellan dig och din make hade ingåtts enligt de gällande reglerna i Iran, och utan att vare sig de iranska myndigheterna eller era respektive familjer hade haft några invändningar. Om en man som tidigare friat till dig skulle trakassera dig och även försöka få i stånd en skilsmässa mellan dig och din make har du således möjlighet att kontakta de iranska rättsvårdande myndigheterna för att anmäla honom, såsom du och make redan tidigare gjort. I sammanhanget påpekar verket även att kvinnas rätt att skilja sig från sin make, utan dennes samtycke, är begränsad i Iran. Migrationsverket har idag, i ett separat beslut, bedömt att din makes berättelse om vad som skulle ha drabbat honom medan du befann dig i Sverige, inte är trovärdig. Han har inte bedömts att vara flykting eller skyddsbehövande i övrigt. Du har inte gjort sannolikt att du vid ett återvändande till Iran skulle riskera någon sådan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning som avses i 4 kap. 2 första stycket l utlänningslagen. Det råder varken yttre eller inre väpnad konflikt i Iran Migrationsverket bedömer därför att du inte är alternativt skyddsbehövande. Därför får du inte alternativ skyddsstatusförklaring En person som är alternativt skyddsbehövande ska enligt 4 kap 3 a första stycket utlänningslagen erhålla alternativ skyddsstatusförklaring. Eftersom Dokumentid:

19 Beteckning 5/7 Migrationsverket bedömt att du inte är alternativt skyddsbehövande får du inte alternativ skyddsstarusförklaring. Därför anser vi att du inte är övrig skyddsbehövande En utlänning som inte är flykting eller alternativt skyddsbehövande bedöms som övrig skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 a utlänningslagen, om han eller hon lämnat sitt land därför att han eller hon - behöver skydd på grand av en yttre eller inre väpnad konflikt - på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp. Det är ingen skillnad om det är landets myndigheter som inte kan ge skydd i en konflikt eller om myndigheterna inte kan antas erbjuda trygghet mot övergrepp från enskilda personer. En utlänning som inte är flykting eller alternativt skyddsbehövande kan bedömas som övrig skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 a utlänningslagen, om han eller hon lämnat sitt land och att han eller hon inte kan återvända dit på grund av en miljökatastrof Den som bedöms vara övrig skyddsbehövande har enligt 5 kap. l utlänningslagen rätt till uppehållstillstånd. Det råder inte yttre eller inre väpnad konflikt i Iran, inte heller svåra motsättningar. Landet har inte drabbats av miljökatastrof. Migrationsverket bedömer därför att du inte är övrig skyddsbehövande. Därför får du inte övrig skyddsstatusförklaring En person som är övrig skyddsbehövande ska enligt 4 kap 3 a andra stycket utlänningslagen erhålla övrig skyddsstatusförklaring. Eftersom Migrationsverket bedömt att du inte är övrig skyddsbehövande får du inte övrig skyddsstatusförklaring. Därför får du inte uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter Det framgår av 5 kap. 6 utlänningslagen att en utlänning kan få uppehållstillstånd i Sverige av synnerligen ömmande omständigheter. Enligt förarbetena (prop.2004/05:170 s. 185) till lagen ska det vara fråga om situationer som inte omfattas av någon av huvudgrunderna för uppehållstillstånd. Regeringen har också uttalat att begreppet synnerligen ömmande omständigheter ska markera att det rör sig om en undantagsbestämmelse. Du är, såvitt det framgår, helt frisk. Du har vistas i Sverige i cirka 13 månader. Fyra månader av denna tid har du haft visering respektive tidsbegränsad uppehållstillstånd på grund av släktbesök, cirka fem månader Dokumentid:

20 Beteckning 6/7 av tiden utgör illegal vistelse och återstående fyra månader har du vistas i Sverige som asylsökande. Din legala vistelsetid i Sverige är således begränsad och du saknar anknytning till det svenska samhället. Migrationsverket har idag, i separata beslut, avslagit dia makes och din sons ansökningar och beslutat att de ska utvisas till Iran. Eftersom omständigheterna inte kan anses vara synnerligen ömmande får Migrationsverket inte bevilja uppehållstillstånd på denna grund. Eftersom det inte finns någon grund för att ge dig uppehållstillstånd avslår Migrationsverket din ansökan och urvisar dig från Sverige med stöd av 8 kap. 7 utlänningslagen. Överklagande Information om hur man kan överklaga finns på beslutets sista sida. ström> Beslutsfattare^--^. Aila Valkeejärvi Föredragande Dokumentid:

21 Migrationsverket Asylprövningsenheten i Beslut Beteckning Uppsala Aila Valkeejärvi 1/7 Ärende om uppehållstillstånd m.m. Sökande Adress: i, m, medborgare i Iran Offentligt biträde: Alexander Rautiainen Kuzmicki, Advokatfirman Gösta Stenhorn, Södra Kungsgatan Gävle Beslut Migrationsverket beslutar att avslå din ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd inte bevilja dig flyktingstatusförklaring, alternativ c* skyddsstatusförklaring eller övrig skyddsstatusförklaring utvisa dig, med stöd av 8 kap. 7 utlänningslagen (2005:716) utvisningen ska verkställas genom att du reser till Iran, om du inte visar " att något annat land kan ta emot dig bevilj a det offentliga biträdet Alexander Rautiainen Kuzmicki kronor ersättning, varav kronor är moms. Staten står för ersättningen till Alexander Rautiainen Kuzmicki och den betalas ut av Migrationsverket. Migrationsverket Asylprövningsenheten i Uppsala Besöksadress Bolandsgatan 10 Postadress Box 1323 SE Uppsala Telefon Telefax E-post migrationsverket@migrationsverket.se Hemsida Organisationsnr Dokumentid:

22 Beteckning 2/7 Ansökan med mera ^^^^^ med en svensk Schengenvisering som var giltig för tiden Syftet med resan var att besöka anhöriga. Den 9 november 2009 beviljade Migrationsverket dem tidsbegränsat uppehållstillstånd för fortsatt besök, fram till och med den l januari De reste inte ut ur Sverige efter att deras tillstånd hade löpt ut. Du reste in i Finland den 14 mars 2010, efter att den finska ambassaden beviljat dig en Schengenvisering som var giltig för tiden Den 27 maj 2010 ansökte du, din hustru och och din son om asyl i Sverige. Migrationsverket har fattat separata beslut i din hustrus och din sons ärenden. Du har åberopat skyddsskäl Migrationsverket ska då även pröva din rätt att få flyktingstatusförklaring, alternativ skyddsstatusförklaring eller övrig skyddsstatusförklaring. Som skäl för din ansökan har du bland annat uppgett följande. Du gifte dig med din hustru år En av hennes tidigare friare, en tjänsteman inom den iranska säkerhetstjänsten, kunde inte acceptera ert äktenskap. Han började trakassera din hustru. Ni polisanmälde säkerhetstjänstemannen och ärendet skulle tas upp av en domstol men han uteblev från förhandlingen. Du fick rådet från olika advokater att lägga ned din anmälan. Du greps på sommaren 2009 när du befann dig i ditt hem. Du anklagades för varusmuggling och även för samröre med de kurdiska partierna. Du har dock aldrig varit politiskt verksam. Däremot har du smugglat varor mellan Iran och Irak, för att försörja din familj. Du anser att säkerhetstjänstemannen som trakasserat din hustru stod bakom anklagelserna. Efter tre dygn släpptes du fri men du belades med anmälningsplikt vilket du fullföljde till en början. När din hustru hade lämnat landet, i september 2009, flydde du dock till en annan stad i Iran där dina bröder ordnade ett boende för dig. I slutet av december 2009 befann du dig i en taxi där du kommenterade demonstrationerna som hade hållits med anledning av"ashuradagen" och myndigheternas sätt att bemöta demonstranterna. En av de andra passagerarna i taxin försökte gripa dig men du kom loss från hans grepp. Emellertid blev din jacka kvar i taxin och även en kopia av din familjebok ("shenasname") som du hade i jackfickan. Vid ett återvändande fruktar att du kommer att straffas för varusmuggling, för samröre med de kurdiska partierna och för dina uttalanden om regimens sätt att hantera demonstranter. För att styrka din identitet har lämnat in hemlandspass, familjebok Dokumentid:

23 Beteckning 3/7 ("shenasnameh"), militärkort, nationell identitetshandling, identitetskort ("karte melli"), äktenskapsbevis samt körkort. Du har inte lämnat in några handlingar till stöd för dina asylskäl. Skälen för beslutet Identitet Du har styrkt din identitet genom de handlingar som du har lämnat in. Dina asylskäl prövas mot Iran Därför anser Migrationsverket att du inte är flykting Av 4 kap. l utlänningslagen framgår att en flykting är en utlänning som inte är i det land som han eller hon är medborgare i därför att han eller hon känner en välgrundad fruktan för att förföljas på grund av - sin ras - sin nationalitet - den samhällsgrupp som han eller hon tillhör - sin religion - sin politiska uppfattning - kön eller sexuell läggning. För att bedömas som flykting ska han eller hon inte kunna använda sig av sitt lands skydd eller på grund av sin fruktan inte vilja göra det. Det är ingen skillnad om det är myndigheterna som är ansvariga för att han eller hon riskerar att utsättas for förföljelsen eller om myndigheterna inte kan antas erbjuda trygghet mot förföljelse från enskilda personer. Flyktingar har enligt 5 kap. l utlänningslagen rätt till uppehållstillstånd. Du har inte lämnat in några handungar varav det skulle framgå att du har haft problem med de rättsvårdande myndigheterna i Iran. Därav följer att verket enbart har din egen berättelse att utgå ifrån. Migrationsverket konstaterar inledningsvis att du har lämnat Iran legalt med ett hemlandspass som utfärdats den^phmmfl)- Migrationsverket ifrågasätter att en person som. blivit anklagad för bland annat samröre med de kurdiska partierna, eller som är efterlyst för att ha misskött sin anmälningsplikt hos myndigheterna, kan få ett pass med med utresetillstånd och sedan resa ut legalt (se bland annat Home Office: "Country of Origin Information Report, Iran" från den 26 januari 2010). Verket konstaterar vidare att du, enligt egen uppgift, ankom till Sverige redan i mitten av mars Du ansökte emellertid inte om asyl förrän den 27 maj Ditt agerande tyder på att du inte tagit ditt påstådda skyddsbehov på allvar. Vidre har du, enligt egen uppgift, inte varit politiskt verksam. Du har ingått äktenskap med din hustru i enlighet med iransk lag och det framstår som mycket långsökt att en av hennes tidigare friare, som du redan vid ett tillfälle polisanmält på grund av att han trakasserat din husrtu, skulle kunnat iscensätta de falska anklagelserna mot dig, även om han skulle ha arbetat inom säkerhetstjänsten. Det framstår även såsom mindre sannolikt Dokumentid:

24 Betecl 4/7 att han skulle agerat på detta sätt för att kunna gifta sig med din hustru, som redan är gift med dig och mor till ditt barn. Vad dina uttalanden i taxin beträffar anser Migrationsverket att det inte framstår som sannolikt att en individ, som inför ett begränsat antal passagerare i en taxi kommenterat aktuella händelser i Iran, skulle vara av något intresse för de iranska myndigheterna. Migrationsverket bedömer därför att du inte är flykting. Därför får du inte flyktingstatusförklaring En flykting ska enligt 4 kap. 3 utlänningslagen erhålla flyktingstatusförklaring. Eftersom Migrationsverket bedömt att du inte är flykting får du inte flyktingstatusförklaring. Därför anser vi att du inte är alternativt skyddsbehövande En utlänning som inte är flykting bedöms som alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 utiänningslagen, om han eller hon har lämnat sitt land därför att det finns grundad anledning att anta att han eller hon i hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden eller utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller besfraffning eller, han eller hon som civilperson skulle löpa en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning av en yttre eller inre väpnad konflikt. För att bedömas som alternativt skyddsbehövande ska han eller hon inte kunna använda sig av sitt lands skydd, eller på grund av den risk som nämns ovan, inte vilja göra det. Det är ingen skillnad om det är myndigheterna som är ansvariga för att han eller hon löper sådan risk eller om myndigheterna inte kan antas erbjuda trygghet mot att utsättas för sådan risk genom handungar från enskilda personer. Alternativt skyddsbehövande har enligt 5 kap. l utlänningslagen rätt till uppehållstillstånd. Migrationsverket har ovan bedömt att du inte har gjort sannolikt att du skulle vara flykting. Vad beträffar din fruktan för att bli bestraffad på grund av varusmuggling gör verket följande bedömning. Även om du skulle ha ägnat dig åt varasmuggling, såsom du upgett, framgår det av din berättelse att myndigheterna uppenbarligen saknade bevisning mot dig. Du greps i ditt eget hem och inte på bar gärning på gränsen mellan Iran och Irak. Du släpptes fri efter ha varit gripen i tre dagar och du mötte inga hinder när du ansökte om pass och utresetillstånd, eller när du lämnade landet för att resa till Finland. Detta tyder på att du inte var anklagad för någon brottslighet när du lämnade Iran. Du har, enligt Migrationsverkets bedömning, inte gjort sannolikt att du vid Dokumentid:

25 Beteckning 5/7 ett återvändande till Iran skulle riskera någon sådan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning som avses i 4 kap. 2 första stycket 2 utlänningslagen. Migrationsverket bedömer därför att du inte är alternativt skyddsbehövande. Det råder varken yttre eller inre väpnad konflikt i Iran. Därför får du inte alternativ skyddsstatusförklaring En person som är alternativt skyddsbehövande ska enligt 4 kap 3 a första stycket utlänningslagen erhålla alternativ skyddsstatusförklaring. Eftersom Migrationsverket bedömt att du inte är alternativt skyddsbehövande får du inte alternativ skyddsstatusförklaring. Därför anser vi att du inte är övrig skyddsbehövande En utlänning som inte är flykting eller alternativt skyddsbehövande bedöms som övrig skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 a utlänningslagen, om han eller hon lämnat sitt land därför att han eller hon - behöver skydd på grund av en yttre eller inre väpnad konflikt - på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp. Det är ingen skillnad om det är landets myndigheter som inte kan ge skydd i en konflikt eller om myndigheterna inte kan antas erbjuda trygghet mot övergrepp från enskilda personer. En utlänning som inte är flykting eller alternativt skyddsbehövande kan bedömas som övrig skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 a utlänningslagen, om han eller hon lämnat sitt land och att han eller hon inte kan återvända dit på grund av en miljökatastrof. Den som bedöms vara övrig skyddsbehövande har enligt 5 kap. l utlänningslagen rätt till uppehållstillstånd. Det råder inte yttre eller inre väpnad konflikt i Iran, inte heller andra svåra motsättningar. Landet har inte drabbats av miljökatastrof. Migrationsverket bedömer därför att du inte är övrig skyddsbehövande. Därför får du inte övrig skyddsstatusförklaring En person som är övrig skyddsbehövande ska enligt 4 kap 3 a andra stycket utlänningslagen erhålla övrig skyddsstatusförklaring. Eftersom Migrationsverket bedömt att du inte är övrig skyddsbehövande får du inte övrig skyddsstatusförklaring. Därför får du inte uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter Dokumentid:

26 Beteckning 6/7 Det framgår av 5 kap. 6 utlänningslagen att en utlänning kan få uppehållstillstånd i Sverige av synnerligen ömmande omständigheter. Enligt förarbetena (prop.2004/05:170 s. 185) till lagen ska det vara fråga om situationer som inte omfattas av någon av huvudgrunderna för uppehållstillstånd. Regeringen har också uttalat att begreppet synnerligen ömmande omständigheter ska markera att det rör sig om en undantagsbestämmelse. Du är, såvitt det framgår, helt frisk. Du har vistas i Sverige i sex månader varav två månader utgör illegal vistelsetid. Din legala vistelsetid i Sverige är således mycket begränsad. Eftersom omständigheterna inte kan anses vara synnerligen ömmande får Migrationsverket inte bevilja uppehållstillstånd på denna grund. Eftersom det inte finns någon grund för att ge dig uppehållstillstånd avslår Migrationsverket din ansökan och utvisar dig från Sverige med stöd av 8 kap. 7 utlänningslagen. Överklagande Information om hur man kan överklaga finns på beslutets sista sida. H Beslutsfattare ''aikeejärvi 5redragande Dokumentid:

27 Migrationsverket Asylprövningsenheten i Beslut Betecl Uppsala Aila Valkeejärvi /6 Ärende om uppehållstillstånd m.m. Sökande. ^^^ Offentligt biträde: Alexander Rautiainen Kuzmicki, AdvokatBrman Gösta Stenhorn, Södra Kungsgatan :Gävle Beslut Migrationsverket beslutar att avslå din ansökan om uppehållstillstånd inte bevilja dig flyktingstatusförklaring, alternativ skyddsstatusförklaring eller övrig skyddsstatusförklaring & utvisa dig, med stöd av 8 kap. 7 utlänningslagen (2005:716) utvisningen ska verkställas genom att du reser till Iran, om du inte visar att något annat land kan ta emot dig Beslut om ersättningen till offentliga biträdet har fattats i ärendet Migrationsverket Asylprövningsenheten i Uppsala Besöksadress Bolandsgatan 10 Postadress Box 1323 SE Uppsala Telefon Telefax E-post migrationsverkel@migralionsverket.se Hemsida Organisationsnr Dokumentid:

28 Betecknine 2/6 Ansökan med Du och din mor reste in i Sverige med en svensk Schengenvisering som var giltig för tiden Syftet med resan var att besöka anhöriga. Den 9 november 2009 beviljade Migrationsverket er tidsbegränsat uppehållstillstånd för fortsatt besök, fram till och med den l januari Ni reste inte ut ur Sverige efter att ert tillstånd hade löpt ut. Finland den 14 mars 2010, efter att den finska ambassaden beviljat honom en Schengenvisering som var giltig för tiden Den 27 maj 2010 ansökte du, din far och din mor om asyl i Sverige. Migrationsverket har fattat separata beslut i din mors och din fars ärenden. Dina föräldrar har åberopat skyddsskäl för din räkning. Migrationsverket ska då även pröva din rätt att få flyktirigstatusförklaring, alternativ skyddsstatusförklaring eller övrig skyddsstatusförklaring. Enligt dina föräldrar saknar du egna asylskäl. Du åberopar dina föräldrars asylskäl. Skälen för beslutet Identitet Uppgifterna om dig finns i din mors familjebok (shenasname) och även i hennes passhandung. Din identitet är därmed styrkt. Dina asylskäl prövas mot Iran. Därför anser Migrationsverket att du inte är flykting Av 4 kap. l utlänningslagen framgår att en flykting är en utlänning som inte är i det land som han eller hon är medborgare i därför att han eller hon känner en välgrundad fruktan för att förföljas på grund av - sin ras - sin nationalitet - den samhällsgrupp som han eller hon tillhör - sin religion - sin politiska uppfattning - kön eller sexuell läggning. För att bedömas som flykting ska han eller hon inte kunna använda sig av sitt lands skydd eller på grund av sin fruktan inte vilja göra det. Det är ingen skillnad om det är myndigheterna som är ansvariga för att han eller hon riskerar att utsättas för förföljelsen eller om myndigheterna inte kan antas erbjuda trygghet mot förföljelse från enskilda personer. Flyktingar har enligt 5 kap. l utlänningslagen rätt till uppehållstillstånd. Du åberopar dina föräldrars asylskäl. Migrationsverket har i separata beslut Dokumentid:

29 Beteckning 3/6 bedömt att dina föräldrar inte är flyktingar. Migrationsverket bedömer därför att inte heller du är flykting. Därför får du inte flyktingstatusförklaring En flykting ska enligt 4 kap. 3 utlänningslagen erhålla flyktingstatusförklaring. Eftersom Migrationsverket bedömt att du inte är flykting får du inte flyktingstatusförklaring. Därför anser vi att du inte är alternativt skyddsbehövande En utlänning som inte är flykting bedöms som alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 utlänningslagen, om han eller hon har lämnat sitt land därför att det finns grundad anledning att anta att han eller hon i hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden eller utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning eller, han eller hon som civilperson skulle löpa en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning av en yttre eller inre väpnad konflikt. För att bedömas som alternativt skyddsbehövande ska han eller hon inte kunna använda sig av sitt lands skydd, eller på grund av den risk som nämns ovan, inte vilja göra det. Det är ingen skillnad om det är myndigheterna som är ansvariga för att han eller hon löper sådan risk eller om myndigheterna inte kan antas erbjuda trygghet mot att utsättas för sådan risk genom handungar från enskilda personer. Alternativt skyddsbehövande har enligt 5 kap. l utlänningslagen rätt till uppehållstillstånd. Du åberopar dina föräldrars asylskäl. Migrationsverket har i separata beslut bedömt att dina föräldrar inte är alternativt skyddsbehövande, enligt 4 kap. 2 utlänningslagen. Migrationsverket bedömer därför att inte heller du är alternativt skyddsbehövande. Därför får du inte alternativ skyddsstatusförklaring En person som är alternativt skyddsbehövande ska enligt 4 kap 3 a första stycket utlänningslagen erhålla alternativ skyddsstatusförklaring. Eftersom Migrationsverket bedömt att du inte är alternativt skyddsbehövande får du inte alternativ skyddsstatusförklaring. Därför anser vi att du inte är övrig skyddsbehövande En utlänning som inte är flykting eller alternativt skyddsbehövande bedöms som övrig skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 a utlänningslagen, om han eller hon lämnat sitt land därför att han eller hon - behöver skydd på grund av en yttre eller inre väpnad konflikt - på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp. Dokumentid: