Sverige och Vinterkriget: föredrag på symposium Grand Hotell 2 februari I. Inledning

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sverige och Vinterkriget: föredrag på symposium Grand Hotell 2 februari 2015. I. Inledning"

Transkript

1 Sverige och Vinterkriget: föredrag på symposium Grand Hotell 2 februari I. Inledning När Sveriges folkhushållningsminister Herman Eriksson i september 1940 i Moskva hade undertecknat ett nytt handelsavtal med Sovjetunionen, bjöd hans värd, handelsminister Anastas Mikojan på den sedvanliga banketten. Där var även utrikesminister Molotov närvarande. När han och Eriksson kom att tala om vinterkriget sade Molotov ungefär följande: Finska kriget? Det var ju Ert krig. Detta rätt förbluffande påstående återges i Ernst Wigforss Minnen (del III ), men märkligt nog inte i den dåvarande ambassadören Wilhelm Assarssons memoarer. Historien förmäler inte om Eriksson bad Molotov att utveckla tankegången. Men vad kan Molotov ha menat? Det finns många olika tolkningsmöjligheter; att Sverige före kriget de facto skulle ha uppmuntrat Helsingfors att förkasta Sovjets territoriella krav som Helsingfors sporadiskt, sedan samtal inleddes våren 1938, delgett UD; att Sverige genom sitt mycket omfattande bistånd till Finland möjliggjorde för detta land att alls föra kriget; och att den svenske utrikesministern Christian Gunther spelade en viktig roll när det gällde att i Sveriges, och som man uppfattade Finlands, intresse få slut på fientligheterna. Den sovjetiske utrikesministern hade liksom sändebudet i Stockholm, den legendariska Mme Kollontay, uppenbarligen en ganska överdriven uppfattning om det inflytande man på svensk sida kunde utöva i Finland. Molotov påstod t.o.m. vid ett tillfälle som ett bevis på detta inflytande att det finska sändebudet i Stockholm, Jarl Wasastjerna, var svensk! De historiska banden och täta kontakterna mellan de båda ländernas försvarsmakter under mellankrigstiden,

2 planerna på att gemensamt försvara Åland m.m. var givetvis inte okända för Moskva som hela tiden, både före och efter vinterkriget, opponerade sig mot närmare svensk-finsk försvarssamverkan. Man skulle kunnat tänka sig att en sådan samverkan skulle ha minskat risken för att Finland som 1918 skulle råka i Tysklands läger. Men så såg inte Sovjet på saken; sådan samverkan skulle minska möjligheten att bilateralt påverka Helsingfors. Och däri räknade man givetvis rätt: syftet med sådan samverkan från svensk och finsk sida var att binda Finland vid den nordiska orientering som inletts 1935 och därmed s.a.s. minska konfliktytorna mot Moskva. När ryssar talade om det stora svenska inflytandet i Finland var detta självfallet också smicker, men säkert även en uppmaning att utnyttja det inflytande man hade. Sveriges och Finlands strategiska problem var inte särskilt annorlunda mot det gamla gemensamma rikets före I Nöteborg 1323, Täysinä 1595 och Stolbova 1617 flyttades gränsen steg för steg allt längre österut, för att i Nystad 1721, Åbo Vertsilä 1790 innebar status quo - och Fredrikshamn 1809 flyttas allt längre västerut; 1812 flyttade ju Alexander I det nyblivna storfurstendömets gräns återigen längre österut, vilket således långt senare skulle komma att innebära problem. Att hitta något slags modus vivendi mellan det växande Ryssland/Sovjet och ett tydligt overextended svenskt rike, eller efter 1917, för att använda Harald Hjärnes terminologi, två Sverige, förblev de båda staternas viktigaste säkerhetspolitiska uppgift. II. Sveriges politik under kriget När Sovjet den 30 november 1939, sedan Finland inte velat tillmötesgå vad Moskva påstod vara rimliga territoriella krav, och vilka i stora drag skulle återkomma i fredsavtalet 1940, anföll sitt

3 grannland ställdes Sverige inför flera svåra avvägningar. Statsminister Per Albin Hansson hade redan i oktober 1939 i samband med det nordiska statschefsmötet i Stockholm, sagt den finske utrikesministern Eljas Erkko att någon militär intervention från svensk sida inte skulle komma ifråga. När fientligheterna bröt ut var frågan om en neutralitetsförklaring skulle utfärdas eller inte. Det gjorde man nu inte. Sverige kunde då som icke krigförande bistå Finland på alla möjliga sätt, inte bara med gåvor och krediter utan också med krigsmateriel i en omfattning som idag, med tanke på våra egna behov, ter sig mycket långtgående. De svenska myndigheterna underlättade vidare på många sätt för de dryga frivilliga att ansluta sig till de finska styrkorna, vilket dock endast en del hann med innan kriget tog slut. Den samlade svenska privata och offentliga hjälpen till Finlandunder och omedelbart efter kriget kom, enligt en beräkning gjord på UD hösten 1940 till i 1995 års penningvärde ca 13 miljarder, eller ca 1,5 miljarder euro. Det omfattande biståndet var en funktion av en opinionsstorm till Finlands stöd av en omfattning som vi aldrig sett maken till förr eller senare. Det fanns, särskilt bland militärerna, somliga som ville söka förmå regeringen att sätta in svensk trupp på finsk mark, enligt principen Sverige försvaras bäst vid Systerbäck, d.v.s. gränsen på Karelska Näset mellan Finland och Sovjet. Den samlingsregering som tillkom i december 1939, och som skulle sitta till sommaren 1945, var ense om politikens huvudlinjer, inget militärt ingripande men allt annat möjligt stöd, inklusive alltså möjligheten för frivilliga att ansluta sig till i de finska styrkorna. Upprepade finska framställningar om ett mera aktivt militärt ingripande besvarades identiskt. Det som i finska ögon kunde te sig om en motsägelsefull politik, att kombinera ansenligt bistånd med politisk passivitet, för att använda Mannerheims ord, var i svenska ögon tvärtom konsekvent och i

4 enlighet med lång svensk utrikespolitisk tradition. Militären Mannerheim tyckte detta var uttryck för stelbenthet, men politikern Hansson såg den som en tillgång. Utrikesministern Richard Sandlers planer att tillsammans med Finland vid krigshot gemensamt försvara Åland ledde därför till konflikt med hans parti och hans avgång. III. Fredstrevare Sovjetregeringen utsåg ju samtidigt som man gick till angrepp den i Moskva verksamme finske kommunisten Otto W. Kuusinen till statsminister i den s.k. Terijokiregeringen På svensk sida sökte man tidigt efter möjligheter att få Finland ut ur kriget. Före kriget hade man två ggr intervenerat i Moskva för att få ryssarna att släppa de, jämfört med Moskvafredens, inte särskilt långtgående territoriella kraven, bara för att få ilskna svar att vi inte hade med saken att göra; då var det alltså inte v å r t problem. Nu när promenaden till Helsingfors såg ut att ta tid och risken för en utvidgning av kriget ökade, mjuknade Moskva och kunde den 29 januari efter två månaders krig meddela att man inte uteslöt förhandlingar med den sittande finska regeringen Ryti-Tanner. Detta meddelande hade, med utrikesminister Tanners medgivande, således föregåtts av möten här på Grand Hotell mellan hans sentida efterträdare Erkki Tuomiojas mormor Hella Wuolijoki och sovjetiska sändebudet i Stockholm, Mme Kollontay, och snart mellan henne och Tanner, i syfte att finna ut om det funnes någon bas för fred. Efter de första kontakterna mellan Kollontay och Tanner togs saken om hand av den svenske utrikesministern som under tiden fram till början av mars via det sovjetiska sändebudet förvandlade vad som från början föreföll främst vara ett bona officia -uppdrag till något mer. När Molotov talade om vinterkriget som vårt krig

5 måste han därför också ha haft Gunthers verksamhet i tankarna. Moskva misstrodde Tanner, som man alltid gjorde med starka socialdemokrater, och insåg att genom att agera via Sverige kunde man sätta press på både Helsingfors och Stockholm. Ryssarna antog, som sagt, att Sverige hade ett stort inflytande i Finland, särskilt det socialdemokratiska partiet med dess nära kontakter med det finska broderpartiets ledning. Genom att engagera Sverige i en medlarroll minskade man också riskerna att Sverige till slut skulle falla till föga för finska önskemål om reguljärt militärt stöd. Moskva föredrog naturligtvis svensk framför tysk eller annan medling. Sverige ville snarast ha Finland ut ur kriget. Gunther försökte på olika sätt via Mme Kollontay få Moskva att mjuka upp sina hårda fredsvillkor, men förgäves. Till sist framförde i samtal den 27 februari med sin finske kollega Risto Ryti framförde Per Albin Hansson synpunkten, men betonade han inte rådet, att Finland borde acceptera villkoren. Risken för att Frankrike och Storbritannien skulle intervenera i Norden ökade, utåt för att hjälpa Finland, men i realiteten för att skaffa sig kontroll över de norrländska järnmalmsgruvorna. Helsingfors ville givetvis använda alla möjligheter att skaffa sig militärt stöd. Men den svenska regeringen genomskådade tidigt den allierade strategin som framkommer mycket tydligt i den engelske generalstabschefen Ironsides dagböcker - och förklarade att om frågan ställdes skulle transiträttigheter i n t e beviljas för allierad trupp på väg till den finska fronten; planer gjordes bl.a. upp för att spränga malmbanan till Narvik. Stockholm sade sig frukta att Tyskland inte stillatigande skulle acceptera en allierad intervention. Detta kallar Mannerheim i sina memoarer för svepskäl, men faktum var ju att Sverige i motsats till Finland hade en hotfull granne i söder som dessutom var en stor avnämare av järnmalm och knappast utan vidare skulle acceptera ett allierat ingripande.

6 I finsk optik var hotet om allierad intervention främst ett förhandlingskort, som man in i det sista inte ville kasta bort. De allierade lämnade påfallande oprecisa uppgifter både om antalet soldater det kunde handla om och när de kunde komma på plats. Mannerheim säger i sina memoarer att han mot slutet av februari insåg att de tilltänkta förbanden skulle både bli för få och komma för sent för att ha någon inverkan. Någon officiell finsk vädjan om hjälp riktades aldrig till Paris och London. Till slut stod valet för Tanner och hans meningsfränder mellan en vädjan till västmakterna med avbrutna förhandlingar och fortsatt krig som militären varnade för, som följd. I stället svalde Helsingfors det bittra äpplet och skrev i Moskva den 13 mars 1940 på fredsfördraget. I och med detta hade i g r o v a drag Peter den stores gräns från Nystad 1721, som bolsjeviken Molotov ofta åberopade, återställts. IV. Vad betydde Sveriges insats? Den buttre Molotov prisade, när fredsfördraget skrivits på, Sveriges och Gunthers insatser för freden. Annorlunda hade det låtit våren 1939 och i november samma år då svenska försök att mildra de sovjetiska kraven på Finland argsint förkastats. Men Helsingfors syn på Sveriges politik kom länge, trots det omfattande biståndet, att präglas av vad många, också en del svenskar, uppfattade som ett svek hade Sverige, tvingad av övermakten, lämnat den östra riksdelen åt sitt öde. Och hände det igen. Den svenska medlarinsatsen kommenteras av ganska naturliga skäl rätt snålt i finska framställningar. Både Tanner och Mannerheim menade att Sverige framför allt tänkte på sig självt, vilket i alla fall den senare fann väntat. President Kallio karaktäriserade Sverige som en svag medlare. Det är ju känt att främst motståndarna till en uppgörelse, men även andra, t.ex. Mannerheim, efterlyst en tyngre

7 medlare, d.v.s. helst Tyskland eller möjligen USA. Sveriges betydligt svalare inställning till Fortsättningskriget förstärkte känslan av misstro som det skulle ta år att övervinna. Kan vinterkrigets erfarenheter spela en roll när det gäller dagens strävanden att utveckla det svensk-finska försvarssamarbetet? Onekligen bidrog mellankrigstidens diskussioner till vissa illusioner på finsk sida. Richard Sandlers avsikt var inte att bedra finnarna. Däremot hade hans politik ett svagt stöd i svensk opinion. Vinterkriget klargjorde att Sverige aldrig varit berett engagera sig militärt i öst; där drogs en gräns. Å andra sidan gick Sveriges stöd till Finland så långt det är möjligt för en stat att stödja en annan utan att direkt militärt ingripa. I denna mening hade Molotov rätt i sitt påstående att kriget också var vårt. Skulle en djärvare samarbetslinje , d.v.s. något slags försvarsförbund, kunnat verka avskräckande på Moskva? Per Albin Hansson var inne på detta spår i samtal med Risto Ryti i slutet av februari 1940, då han samtidigt rådde Finland godta de sovjetiska villkoren. Denna reflexion kanske inte saknar relevans för dagens situation. Mats Bergquist Litteratur Andersson, G., Från bondetåget till samlingsregeringen. Stockholm 1955

8 Assarsson, W., I skuggan av Stalin. Stockholm 1963 Bagge, G., Minnesanteckningar del Stockholm 2013 Björkman, L., Det svenska vinterkriget Stockholm 2007 Boheman, E., På vakt II. Stockholm 1964 Carlgren, W.M., Svensk utrikespolitik Stockholm 1973 Carlgren, W.M., Varken - eller. Stockholm 1977 Carlgren, W.M., Mellan Hitler och Stalin. Stockholm 1980 Erlander, T., Stockholm 1973 Hägglöf, G., Samtida vittne Stockholm 1972 Hägglöf, G., Det kringrända Sverige. Stockholm 1983 Jakobson, M., The Diplomacy of the Winter War. Cambridge, Mass 1961 Jakobson, M., Våldets århundrade. Helsingfors 2001 Jägerskiöld, S., Fältmarskalken. Helsingfors 19xx Kollontay, A., Dagböcker. Stockholm 2008 Mannerheim. G., Minnen II: Helsingfors 1952 Manninen, O., Molotov-Gunther-avtal om Åland 1940?, i Souminen, T. & Björnsson, A., Det hotade landet och det skyddade. Stockholm 1999 Munch-Petersen, Th., The Strategy of the Phoney War. Stockholm 1981 Nevakvi. J., The Appeal that was never made. London 1975 Nykopp, J., Med Paasikivi i Moskva. Ekenäs 1980

9 Paasikivi, J.K., Minnen Stockholm 1958 Tanner, V., Finlands väg Stockholm 1950 Tuomioja, E., Med ett stänk av rött. Stockholm 2008 Wahlbäck, K., Finlandsfrågan i svensk politik Stockholm 1964 Wahlbäck, K., Gunthers tystnad och Ironsides list, i Människan i historien och samtiden, Festskrift till Alf W Johansson, Stockholm 2000 Wahlbäck, K., Jättens andedräkt. Stockholm 2011 Wahlbäck, K., Fred och säkerhet tider av förändring. Stockholm 2014 Westman K.G., Politiska anteckningar Stockholm 1981 Wigforss, E., Minnen III Stockholm 1954 Åström. S., Ögonblick. Stockholm 1992 i

Innehåll. i. bakgrund: de långa linjerna. ii. neutralitetsproblem. iii. sverige och finland. Förord av utrikesminister Carl Bildt 9

Innehåll. i. bakgrund: de långa linjerna. ii. neutralitetsproblem. iii. sverige och finland. Förord av utrikesminister Carl Bildt 9 Innehåll Förord av utrikesminister Carl Bildt 9 Inledning av Mats Bergquist och Alf W Johansson 13 i. bakgrund: de långa linjerna Sverige, Norden och stormakterna 17 Ett historiskt perspektiv på ordförandeskapet

Läs mer

Sammanfattning av Svensk politik under krigsåren 1939-1945

Sammanfattning av Svensk politik under krigsåren 1939-1945 Sammanfattning av Svensk politik under krigsåren 1939-1945 Sammanfattning av Sverige under det andra världskriget 1939-1945 1939 bildades en samlingsregering (ministrarna kom från nästan alla partier)

Läs mer

DEN TYSK / RYSKA PAKTEN

DEN TYSK / RYSKA PAKTEN DEN TYSK / RYSKA PAKTEN o Flera var rädda för kommunismen som härskade i Sovjetunionen. o Kanske kunde den stora tyska armén vara ett bra försvar mot Sovjetunionen? o Ett avtal eller snarare en pakt mellan

Läs mer

1. Tabellen nedan visar befolkningsutvecklingen i Europa från år 400 f.kr. till år 2000 e.kr.

1. Tabellen nedan visar befolkningsutvecklingen i Europa från år 400 f.kr. till år 2000 e.kr. 1 STUDENTEXAMENS- NÄMNDEN MODELLPROV I HISTORIA Högst 6 frågor får besvaras. Svaren på de mer krävande frågorna, som är markerade med ett +, bedöms enligt betygsskalan 0 9 i stället för den normala 0 6.

Läs mer

Europa efter det första världskriget

Europa efter det första världskriget Nya stater i Europa Finland Estland Lettland Litauen Polen Tjeckoslovakien Ö:rike Ungern Jugoslaviem aug 27 14:18 Europa efter det första världskriget Tyskland Turkiet aug 27 12:59 1 Tysklands territoriella

Läs mer

Sveriges roll BEREDSKAPSTIDEN

Sveriges roll BEREDSKAPSTIDEN Sveriges roll 1939-1945 BEREDSKAPSTIDEN Regeringen Sverige hade en samlingsregering för att hålla landet utanför kriget Per-Albin Hansson Kampanjen mot svenska kommunisterna bedrevs av kungen, försvaret,

Läs mer

Militärt försvar fredsbevarande?

Militärt försvar fredsbevarande? Militärt försvar fredsbevarande? Eders Majestäter, eders Kungliga högheter, herr talman, excellenser, akademiledamöter, mina damer och herrar Alla har vi hört uttrycket Si vis pacem para bellum, myntat

Läs mer

Den väpnade freden 1871-1914

Den väpnade freden 1871-1914 Den väpnade freden 1871-1914 Osäkerhet och misstro Alla förberedde sig för krig Industrialiseringen gav resurser Värnplikt Allianser Trippelalliansen Tyskland, Österrike, Italien (till 1915) (inkl. Bulgarien

Läs mer

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv.

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv. Kalla kriget Kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som utspelade sig från år 1945 till år 1989. USA och Sovjetunionen var två supermakter som bildades efter det Andra världskriget då

Läs mer

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur 1900-talets historia Mål och arbetsmetod Målet med arbetsområdet är att du ska få övergripande kunskaper om 1900- talets historia och hur den har påverkat den tid vi lever i idag. Kursen kommer att koncentrera

Läs mer

FINLAND I KRIG. 1940-1944 andra delen

FINLAND I KRIG. 1940-1944 andra delen FINLAND I KRIG 1940-1944 andra delen Schildts förlags Ab Esbo 2000 Innehällsförteckning Varför frivilligt väga livetför ett annat land? 11 I MELLANKRIGSPERIODEN 1. Vinterkrigets konsekvenser (Kai Brunila)

Läs mer

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Utrikesdepartementet Tal av utrikesminister Carl Bildt Riksdagen Stockholm, 14 mars, 2014 Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Det talade ordet gäller Herr talman!

Läs mer

Repetition av upptrappningen till kriget Kriget startar Norden i kriget Kriget i väster Kriget i öster Pearl Harbor Normandie Krigsslutet

Repetition av upptrappningen till kriget Kriget startar Norden i kriget Kriget i väster Kriget i öster Pearl Harbor Normandie Krigsslutet Repetition av upptrappningen till kriget Kriget startar Norden i kriget Kriget i väster Kriget i öster Pearl Harbor Normandie Krigsslutet Adolf Hitler hur kunde han få makten? Adolf Hitler hade kommit

Läs mer

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25 Kronologi: Det andra Världskriget 1939 40 Tyskland invaderar Polen den 1.9. Storbritannien och Frankrike förklarar Tyskland krig 3.9. Sovjetunionen rycker in i Polen några veckor senare, efter att Polen

Läs mer

Kalla kriget 1945-1989. Håkan Danielsson Flöjtvägen 36 224 68 Lund KOMPENDIUM MED LEKTIONSANTECKNINGAR

Kalla kriget 1945-1989. Håkan Danielsson Flöjtvägen 36 224 68 Lund KOMPENDIUM MED LEKTIONSANTECKNINGAR Håkan Danielsson Flöjtvägen 36 224 68 Lund T 046357624 M dipshoe@gmail.com http://web.me.com/hakan_danielsson /Skola/ Kalla kriget 1945-1989 KOMPENDIUM MED LEKTIONSANTECKNINGAR Kompendium om kalla kriget

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 636 Socialdemokratisk Europapolitik Maria Gussarsson, En socialdemokratisk Europapolitik. Den svenska socialdemokratins hållning till de brittiska, västtyska och

Läs mer

INNEHÅLL. Förord 9. 1 Bakgrunden till andra världskriget 11

INNEHÅLL. Förord 9. 1 Bakgrunden till andra världskriget 11 Förord 9 1 Bakgrunden till andra världskriget 11 Arvet från första världskriget 11 Versaillesfreden 13 Locarnopakten 1925 16 Nationernas Förbunds problem 17 Den ekonomiska världskrisen drabbar Europa 18

Läs mer

RP 78/2007 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 5 och 11 i lagen om offentlig arbetskraftsservice

RP 78/2007 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 5 och 11 i lagen om offentlig arbetskraftsservice RP 78/2007 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 5 och 11 i lagen om offentlig arbetskraftsservice PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Slaget vid Tali-Ihantala

Slaget vid Tali-Ihantala Slaget vid Tali-Ihantala Slaget vid Tali-Ihantala Del av Fortsättningskriget Finska soldater marscherar bredvid en förstörd sovjetisk T-34-stridsvagn. Ägde rum 25 juni - 9 juli 1944 Plats Karelska näset

Läs mer

Nato och Ryssland. inför Nato-toppmötet 19-20 november 2010 NO 1. Ingmar Oldberg. 15 Nov 2010

Nato och Ryssland. inför Nato-toppmötet 19-20 november 2010 NO 1. Ingmar Oldberg. 15 Nov 2010 NO 1 15 Nov 2010 Published by Swedish Institute of International Affairs www.ui.se Nato och Ryssland inför Nato-toppmötet 19-20 november 2010 Ingmar Oldberg associerad vid forskningsavdelningen, Utrikespolitiska

Läs mer

Världskrigens tid

Världskrigens tid Världskrigens tid 1914-1945 Krig är blott en fortsättning på politiken med andra medel. Carl von Clausewitz Tysk general 1780-1831 1:a världskriget Krig mellan åren 1914 och 1918. Kriget stod mellan två

Läs mer

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Ämne: Historia Arbetssätt: Läsa in mig på ämnet, både genom böcker(om det går) och

Läs mer

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark Andra världskriget Som du nu vet, anföll Tyskland Polen den 1 september 1939. Med stridsvagnar tog man sig in landet, och andra världskriget hade börjat. Kriget varade i fem år och när det var över hade

Läs mer

l Österrike blir en del av Tyskland. l Folkomröstning om de6a i Österrike. 99.75 % stödde Hitler. Varför?

l Österrike blir en del av Tyskland. l Folkomröstning om de6a i Österrike. 99.75 % stödde Hitler. Varför? Orsaker till 2VK Versaillesfreden Dolkstötslegenden Rä6 man på rä6 plats i rä6 :d Hitler kom i precis rä6 :d. Lovade råda bot på arbetslöshet och fabgdom. Lyckades. Blev snabbt populär. Rädslan för krig.

Läs mer

DEN STORA UPPBYGGNADEN, 1949-1961

DEN STORA UPPBYGGNADEN, 1949-1961 SÄNDNINGSDATUM: 2010-10-19 PROGRAMLEDARE/PRODUCENT: THÉRÈSE AMNÉUS KONTAKT: therese.amneus@ur.se PROGRAMNR: 101753/ra2 ANACONDA GESELLSCHAFT DEN STORA UPPBYGGNADEN, 1949-1961 Programmanus Svenska Skolklass:

Läs mer

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Ämne: Historia Arbetssätt: Läsa in mig på ämnet, både genom böcker(om det går) och

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER 2002 Utgiven i Helsingfors den 17 juli 2002 Nr 70 72 INNEHÅLL Nr Sidan 70 Lag om ikraftträdande av de bestämmelser som

Läs mer

DEN RYSKA VÄNSKAPSOFFENSIVEN

DEN RYSKA VÄNSKAPSOFFENSIVEN )- DEN RYSKA VÄNSKAPSOFFENSIVEN B ER GET har fött en råtta och Geneve en anda. Den anda som efter många år av kallt krig skulle förbereda den fredliga samlevnaden mellan det västliga och östliga maktblocket

Läs mer

Andra världskriget. 9gr HT-16

Andra världskriget. 9gr HT-16 Andra världskriget 9gr HT-16 Orsaker till 2VK Versaillesfreden Dolkstötslegenden Rätt man på rätt plats i rätt tid Hitler kom i precis rätt tid. Lovade råda bot på arbetslöshet och fattigdom. Lyckades.

Läs mer

www.janmilld.se/mm Carl Bildt

www.janmilld.se/mm Carl Bildt MILLDS MONTAGE www.janmilld.se/mm Carl Bildt Som liten pojke lär Carl ha lekt med tennsoldater. Snart fick han en större scen för sitt agerande. Carl Bildts politiska bana fick en skjuts med den sovjetiska

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

Mellankrigstiden 1919-1939. Fokus på USA, Sovjet och Tyskland!

Mellankrigstiden 1919-1939. Fokus på USA, Sovjet och Tyskland! Mellankrigstiden 1919-1939 Fokus på USA, Sovjet och Tyskland! Läget efter det första världskriget Versaillesfreden, som bestämdes av segrarmakterna, var hård mot Tyskland. De var tvungna att betala krigsskadestånd,

Läs mer

BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)

BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN) BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN) Arbetssituation 2 Typ av ärenden Fråga: Vilken typ av ärenden arbetar du med? Är det? Barn och ungdomar 43% 55% Ekonomiskt bistånd Vuxna 3 27% 19%

Läs mer

Undersökningens felmarginal är 3,2 procentenheter åt vardera hållet.

Undersökningens felmarginal är 3,2 procentenheter åt vardera hållet. FÖRORD I en gallupundersökning som Planeringskommissionen för försvarsinformation (PFI) har gjort har medborgarnas åsikter om Finlands utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik retts ut. I den ställdes

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. I den här essän kommer jag att undersöka och jämföra skillnader och likheter i orsakerna till den amerikanska

Läs mer

VÄRLDSKRIGENS TID - andra världskriget

VÄRLDSKRIGENS TID - andra världskriget VÄRLDSKRIGENS TID - andra världskriget 1939 1 sept. Tyskland angriper Polen. 3 sept. Frankrike och Storbritannien förklarar Tyskland krig. 17 sept. Sovjetunionen angriper Polen. Tyskarna bombar Warszawa

Läs mer

Tror ej på storkonflikt i norr trots sovjetisk upprustning

Tror ej på storkonflikt i norr trots sovjetisk upprustning 1985 Bengt Gustavsson, tippad som nästa ÖB: Tror ej på storkonflikt i norr trots sovjetisk upprustning Boden (TT:s utsände): Jag förstår inte att Sovjet fortsätter med sina ubåtskränkningar, men de har

Läs mer

TAL MED ANLEDNING AV FÖRSTA NUMRET AV JURIDISK PUBLIKATION

TAL MED ANLEDNING AV FÖRSTA NUMRET AV JURIDISK PUBLIKATION JURIDISK PUBLIKATION 2/2009 TAL MED ANLEDNING AV FÖRSTA NUMRET AV JURIDISK PUBLIKATION Av Johan Munck 1 Tal, den 26 maj 2009 på advokatfirman Delphi, Regeringsgatan 30, med anledning av första numret av

Läs mer

Selma Lagerlöf, 1923. Foto: A. Rönngren & Co, Stockholm.

Selma Lagerlöf, 1923. Foto: A. Rönngren & Co, Stockholm. Selma Lagerlöf, 1923. Foto: A. Rönngren & Co, Stockholm. Selma dä ä mor min, dä! lär författaren Tage Aurell ha utropat, när några yngre kollegor på besök talade nedvärderande om Selma Lagerlöf och hennes

Läs mer

Förord. Min fördjupning handlar om hur en liten by i norge fick uppleva detta och kände sig tvugna att fly av skräck.

Förord. Min fördjupning handlar om hur en liten by i norge fick uppleva detta och kände sig tvugna att fly av skräck. Förord 1 september 1939 invaderar Tyskland Polen och detta var början till andra världskriget. Det blev ett krig som varade i 6 hemska år. Över 20 miljoner icke- stridande miste sina liv. 6 miljoner människor

Läs mer

Företagare i debatten. Vem vågar och vilka lyssnar?

Företagare i debatten. Vem vågar och vilka lyssnar? Företagare i debatten Vem vågar och vilka lyssnar? februari 2006 FÖRETAGARE I DEN POLITISKA DEBATTEN Vem vågar och vilka lyssnar? Under de senaste veckorna har det pågått en debatt om företagsledare ska

Läs mer

Den 28 juni 1914 mördas Ärkehertig Franz Ferdinand och hans fru Sophie

Den 28 juni 1914 mördas Ärkehertig Franz Ferdinand och hans fru Sophie Den 28 juni 1914 mördas Ärkehertig Franz Ferdinand och hans fru Sophie Anti-Serbisk propaganda i Österrike efter mordet på Franz Ferdinand. Texten lyder Serbien måste dö! Efter några veckor så trappades

Läs mer

Två olika syner på Finlands roll i kriget.

Två olika syner på Finlands roll i kriget. Fortsättningskriget Fortsättningskriget är det andra kriget som Finland deltar i under andra världskriget. Kriget börjar efter att Tyskland inleder operation barbarossa, invasionen av Sovietunionen. Finland

Läs mer

Statsminister Matti Vanhanen

Statsminister Matti Vanhanen Statsrådets skrivelse till Riksdagen med anledning av en ändring av rådets förordning (EU:s språkförordning) I enlighet med 96 2 mom. i grundlagen översänds till riksdagen Irlands och Spaniens framställningar

Läs mer

1971 konfliktade akademikerna på nytt

1971 konfliktade akademikerna på nytt AKADEMIKERNA UTLÖSTE DEN FÖRSTA STREJKEN FÖR STATSTJÄNSTEMÄN marknadens organisationer. Någon lagstiftning i egentlig mening om vare sig löntagarnas organisationer eller arbetsgivarnas har vi inte och

Läs mer

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-12-01 B 4880-15 JS 01. Ert datum

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-12-01 B 4880-15 JS 01. Ert datum Svarsskrivelse Sida 1 (7) Rättsavdelningen Datum 2016-01-22 ÅM 2015/8347 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-12-01 B 4880-15 JS 01 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm AJ./. riksåklagaren

Läs mer

EUROPEISKT SAMARBETE EFTER LONDON

EUROPEISKT SAMARBETE EFTER LONDON EUROPEISKT SAMARBETE EFTER LONDON A.v med. dr Karl Wistrand DET dramatiska förloppet av den europeiska försvarsfrågans utveckling har med spänning följts i alla länder. Den från Frankrike utgångna Pleven-planens

Läs mer

RP 87/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om en lokal avdelning av den enhetliga patentdomstolen i Finland

RP 87/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om en lokal avdelning av den enhetliga patentdomstolen i Finland Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om en lokal avdelning av den enhetliga patentdomstolen i Finland PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att det

Läs mer

Förpliktelser genom avtal: Avtal mellan sydvietnam och USA som förde med sig ett amerikanskt engagemang i Indokina.

Förpliktelser genom avtal: Avtal mellan sydvietnam och USA som förde med sig ett amerikanskt engagemang i Indokina. Världen idag (HI08) *Denna kurs i historia erbjuder många möjligheter. Det är i praktiken ganska fritt fram hur man väljer att bygga upp denna kurs så länge som den har någonslags relevans till rubriken.

Läs mer

Andra världskriget slutade för

Andra världskriget slutade för TIDSKRIFT Finska försvarsmakten under det kalla kriget av generallöjtnant Ermei Kanninen* Andra världskriget slutade för Finlands del den 27 april 1945, då den siste tysken hade förvisats ur landet, men

Läs mer

»FINLANDS SAK ÄR V ÅR» GOl

»FINLANDS SAK ÄR V ÅR» GOl »FINLANDS SAK ÄR V ÅR» Några personliga intryck och erfarenheter av jägmästare 1\IIAURITZ CARLGREN, Stockholm SATSEN»Finlands sak är vår» präglades med Finlandshjälpens födelseakt i december 1939 och dess

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

Betänkande av kommittén för en översyn av grundlagen

Betänkande av kommittén för en översyn av grundlagen 10.2. 2010 Publikationens titel Betänkande av kommittén för en översyn av grundlagen Författare Justitieministeriets publikation Kommittén för en översyn av grundlagen Ordförande: minister, kansler Christoffer

Läs mer

Finland i brännpunkten. Fred och fruktan. Svenska diplomatprofiler under 1900-talet Gunnar Artéus och Leif Leifland. Utrikespolitik och historia

Finland i brännpunkten. Fred och fruktan. Svenska diplomatprofiler under 1900-talet Gunnar Artéus och Leif Leifland. Utrikespolitik och historia Böcker och avhandlingar Finland i brännpunkten Per G. Andreen Fred och fruktan Wilhelm Agrell Svenska diplomatprofiler under 1900-talet Gunnar Artéus och Leif Leifland Utrikespolitik och historia Mats

Läs mer

Finlands krig som mandomsprov

Finlands krig som mandomsprov NR 2 april/juni 2010 Finlands krig som mandomsprov av Olof Santesson titel: Finland 1944. Krig, samhälle, känslolandskap författare: Henrik Meinander förlag: Söderströms Atlantis, Bookwell, Borgå 2009

Läs mer

SPRÅKRÖRET NR 1, 2013. Medlemsblad för SFSS Södra Finlands svenska Språklärare r.f. Ordförandens spalt

SPRÅKRÖRET NR 1, 2013. Medlemsblad för SFSS Södra Finlands svenska Språklärare r.f. Ordförandens spalt Levnadsvisdom SPRÅKRÖRET NR 1, 2013 Medlemsblad för SFSS Södra Finlands svenska Språklärare r.f. Ordförandens spalt För en tid sedan cirkulerade en text på Facebook som även nådde mig. Texten påstods vara

Läs mer

Jag vill tacka våra värdar för inbjudan hit till Gullranda, och för möjligheten att ge min syn på säkerheten i Östersjön och i Nordeuropa.

Jag vill tacka våra värdar för inbjudan hit till Gullranda, och för möjligheten att ge min syn på säkerheten i Östersjön och i Nordeuropa. Tal 2016-06-19 Statsrådsberedningen Det talade ordet gäller! Tal av statsminister Stefan Löfven i Gullranda om säkerheten i Östersjön och Nordeuropa den 19 juni 2016 Jag vill tacka våra värdar för inbjudan

Läs mer

OPPOSITIONEN OCH DET NYA LÄGET. l. SAMVERKAN ELLER SPLITTRING. Av med. dr KARL WISTRAND

OPPOSITIONEN OCH DET NYA LÄGET. l. SAMVERKAN ELLER SPLITTRING. Av med. dr KARL WISTRAND .., _......:_._,..._," OPPOSITIONEN OCH DET NYA LÄGET l. SAMVERKAN ELLER SPLITTRING Av med. dr KARL WISTRAND SvENSKT partiliv har- synbarligen mera överraskande än det varit full anledning att vänta för

Läs mer

RP 172/2007 rd. att skydda sig mot sådana ränte- och valutarisker som är förenade med ränteutjämningsverksamheten.

RP 172/2007 rd. att skydda sig mot sådana ränte- och valutarisker som är förenade med ränteutjämningsverksamheten. RP 172/2007 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 3 i lagen om utjämning av räntan för offentligt understödda export- och fartygskrediter PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen prövning historia grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Historia, grundläggande kurs Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen består

Läs mer

Förord... 2. Inledning... 3. Ungas politiska engagemang... 4. Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4. Vill unga engagera sig politiskt?...

Förord... 2. Inledning... 3. Ungas politiska engagemang... 4. Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4. Vill unga engagera sig politiskt?... Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Ungas politiska engagemang... 4 Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4 Vill unga engagera sig politiskt?... 4 Hur ser unga på de politiska ungdomsförbunden?...

Läs mer

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:

Läs mer

Kasta ut nätet på högra sidan

Kasta ut nätet på högra sidan Kasta ut nätet på högra sidan Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Ps 89:12-14; Joh 21:1-14; AC 10061:1,2. Se sista sidan!) Tidigt på morgonen stod Jesus på stranden, men lärjungarna visste inte

Läs mer

Relaterat. Artikelbilder. 1 av 3 2010-07-29 09:52 STÖDE (ST)

Relaterat. Artikelbilder. 1 av 3 2010-07-29 09:52 STÖDE (ST) 1 av 3 2010-07-29 09:52 Publicerad 28 juli 2010 STÖDE (ST) Isländsk musik är ett starkt tema i årets kammarmusikvecka i Stöde. Huvudrollen spelas av sopranen Gudrun Ingimars, som sjunger i Stöde för första

Läs mer

Fyra unga arbetslösa, fyra verkligheter

Fyra unga arbetslösa, fyra verkligheter Fyra unga arbetslösa, fyra verkligheter Matilda Wrede-Jäntti, PhD Helsingfors universitet/ Socialt arbete Institutet för hälsa och välfärd/ Barn och unga 19.10.2012 1 Pengarna eller livet arbetslösa unga

Läs mer

RP 192/2013 rd. 93/109/EG som gäller rösträtt och valbarhet. där de inte är medborgare. Den föreslagna lagen avses träda i kraft den 1 januari 2014.

RP 192/2013 rd. 93/109/EG som gäller rösträtt och valbarhet. där de inte är medborgare. Den föreslagna lagen avses träda i kraft den 1 januari 2014. RP 192/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 och 18 i vallagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att vallagen ändras så

Läs mer

De tysta vittnena. Verklighetsbakgrunden

De tysta vittnena. Verklighetsbakgrunden De tysta vittnena Verklighetsbakgrunden Berättelsen i utställningen ligger mycket nära en verklig händelse. Du har säkerligen också läst om liknande fall i pressen artiklar om hur unga flickor, nästan

Läs mer

RP 165/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 165/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 165/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att 7 i barnbidragslagen

Läs mer

SVERGES KOMMUNISTISKA PARTI Kungsgatan 84 III - Stockholm

SVERGES KOMMUNISTISKA PARTI Kungsgatan 84 III - Stockholm SVERGES KOMMUNISTISKA PARTI Kungsgatan 84 III - Stockholm Stockholm den 4 mars 1939 Till borgarrådet dr. Yngve Larsson Stadshuset -. - på Eder begäran översänder jag härmed några uppgifter över stockholmspolisens

Läs mer

Vad skall vi då göra för att minska spänningarna?

Vad skall vi då göra för att minska spänningarna? 1 Maj-Britt Theorins anförande vid manifestationen på Sergels torg, 21 maj 2016 NATO vårt som är i himlen helgat varde ditt namn ske NATO- kommandots vilja i himlen så ock på jorden. Vår dagliga NATO-

Läs mer

Jobb för unga 2008-07-23. Ung i konflikt med arbetsgivaren Om den unge på arbetsmarknaden. Projekt MUF Mångfald Utveckling Framtid.

Jobb för unga 2008-07-23. Ung i konflikt med arbetsgivaren Om den unge på arbetsmarknaden. Projekt MUF Mångfald Utveckling Framtid. Projekt MUF Mångfald Utveckling Framtid Ung i konflikt med arbetsgivaren Om den unge på arbetsmarknaden juli 2008 Delrapport Jobb för unga 2008-07-23 INNEHÅLL Innehåll...2 Om projekt MUF...3 Sammanfattning...4

Läs mer

Hur långt bär resolution 1325?

Hur långt bär resolution 1325? Hur långt bär resolution 1325? Målet med FN-resolutionen 1325 är att ge mer makt åt kvinnor i fredsprocesser. Istället för att ses som passiva offer ska kvinnor synliggöras som pådrivande aktörer. Men

Läs mer

KARTLÄGGNING CHEFER INOM IOF

KARTLÄGGNING CHEFER INOM IOF KARTLÄGGNING CHEFER INOM IOF Kund: SSR Akademikerförbundet Kontakt: Stina Andersson Datum: 19 September 2013 Konsult: Gun Pettersson Tel: 0739 40 39 16 E-post: gun.pettersson@novus.se Bakgrund och syfte

Läs mer

KOMMUNIKATIONSMINISTERNS ALIBI

KOMMUNIKATIONSMINISTERNS ALIBI KOMMUNIKATIONSMINISTERNS ALIBI 221 Av sekreterare JAN GILLBERG Radioutredningens betänkanden har nyligen offentliggjorts. "Man behöver inte vara speciellt visionärt begåvad för att våga förutse, att utredningens

Läs mer

Vårtal vid Agunnaryds hembygdsgård 2010

Vårtal vid Agunnaryds hembygdsgård 2010 Vårtal vid Agunnaryds hembygdsgård 2010 Kära Agunnarydsbor och besökande gäster! Jag ska berätta för er om Inget. Ja, hon hette inte Inget utan Ingrid Kajsa. Men hon kallades alltid Inget på Kjöpet. Hon

Läs mer

Finland under 1950 talet.

Finland under 1950 talet. Farans år 1944 1948 Direkt efter de finska krigen gick Finland igenom en period som kallas för farans år. Den sovietiska kontrollkomissionen är i landet fram till slutet av 1946 och ingen formell fred

Läs mer

BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK

BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK Av: Inge Stene Denna artikel bör ses mot bakgrund av de multipla intelligenserna (se artikeln Det kreativa barnet). Den handlar kort sagt om kommunikation. Vi kan förhålla oss

Läs mer

ÄVENTYRSVANDRING 2014. Vandring 11/2014: 8-12 juni. Bornholm. 8 deltagare. 80 km.

ÄVENTYRSVANDRING 2014. Vandring 11/2014: 8-12 juni. Bornholm. 8 deltagare. 80 km. Åtta förväntansfulla äventyrsvandrare möttes vid färjan i Ystad för färd över Östersjön till Bornholms Rønne. Vi checkade in på Det lille hotell i centrum. Där fanns det ett stort hjärta. Vi var välkomna

Läs mer

Av hänsyn till upphovsrätten är vissa bilder borttagna.

Av hänsyn till upphovsrätten är vissa bilder borttagna. Käre användare! Denna pdf-fil är nedladdad från webbplatsen för Illustrerad Vetenskap Historia (www.varldenshistoria.se) och får inte lämnas vidare till tredje part. Av hänsyn till upphovsrätten är vissa

Läs mer

tisdag 23 oktober 12

tisdag 23 oktober 12 ANDRA VÄRLDSKRIGET PÅ VÄG MOT KRIG Adolf Hitler blir rikskansler i Tyskland, 1933 Hitler sätter in militär i Rhenlandet, 1936 Hitler upphäver Versaillesfördaget, 1937 Ockuperar Österrike, Anschluss, 1938

Läs mer

C-UPPSATS. Finska Vinterkriget

C-UPPSATS. Finska Vinterkriget C-UPPSATS 2005:133 Finska Vinterkriget En medienanalys av Norrländska Socialdemokraten och Norrskensflamman Maria Johansson Luleå tekniska universitet C-uppsats Historia Institutionen för Industriell ekonomi

Läs mer

Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP. Jesu uppståndelse: (1 Kor. 15:1-58. Vägen till ett förvandlat liv!

Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP. Jesu uppståndelse: (1 Kor. 15:1-58. Vägen till ett förvandlat liv! Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP Jesu uppståndelse: Vägen till ett förvandlat liv! (1 Kor. 15:1-58 ) 1. Två missförstånd som hör samman När Paulus nu närmar sig slutet av sitt brev, så vill han visa att Kristi

Läs mer

Västnorden. Västnorden ett alternativ till EU? Örebro, 5 februari 2005. av Tomas Larsson. Sidan 1 av 12

Västnorden. Västnorden ett alternativ till EU? Örebro, 5 februari 2005. av Tomas Larsson. Sidan 1 av 12 Sidan 1 av 12 ett alternativ till EU? Örebro, 5 februari 2005 av Tomas Larsson -e:/skandinavien/- Sidan 2 av 12 Inledning Sedan folkomröstningen om EU-medlemskap 1994 har diskussionen om Sveriges framtida

Läs mer

Militära utgifter i en ny definition av bistånd

Militära utgifter i en ny definition av bistånd Militära utgifter i en ny definition av bistånd Text Carla da CosTA Bengtsson Research Göran Eklöf BILD RIYANA/People that matter Bistånd går i allt större utsträckning till konfliktdrabbade stater. Detta

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Åtföljande dokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Åtföljande dokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2013 SWD(2013) 96 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Åtföljande dokument till Förslag till EUROPAPARLAMENTETS

Läs mer

Vinterkriget 75 År. Reflektioner vid seminarium 2 februari 2015 Carl Bildt. Först ett stort tack för initiativet till denna dag och denna diskussion.

Vinterkriget 75 År. Reflektioner vid seminarium 2 februari 2015 Carl Bildt. Först ett stort tack för initiativet till denna dag och denna diskussion. Vinterkriget 75 År Reflektioner vid seminarium 2 februari 2015 Carl Bildt Först ett stort tack för initiativet till denna dag och denna diskussion. Att reflektera över historiens lärdomar är alltid viktigt.och

Läs mer

ERASMUS utbytesrapport

ERASMUS utbytesrapport ERASMUS utbytesrapport Stuttgart, hösten 2012 Johan Dahl Utbildningsprogrammet för automations- och systemteknik Utbytesrapport fra n Stuttgart Val av utbytesplats Valet av studieort var inte lätt. Jag

Läs mer

Julia Nilsson Talmanus Demonstration Avgå 20150915 FINAL Version

Julia Nilsson Talmanus Demonstration Avgå 20150915 FINAL Version Idag är vi samlade här i Stockholm för att visa vår regering i Sverige att vi inte tänker stå och se på när Sverige håller på att sjunka som ett skepp i ett djupt hav. Jag är djupt oroad över den utveckling

Läs mer

Kyselylomaketta hyödyntävien tulee viitata siihen asianmukaisesti lähdeviitteellä. Lisätiedot: http://www.fsd.uta.fi/

Kyselylomaketta hyödyntävien tulee viitata siihen asianmukaisesti lähdeviitteellä. Lisätiedot: http://www.fsd.uta.fi/ KYSELYLOMAKE Tämä kyselylomake on osa Yhteiskuntatieteelliseen tietoarkistoon arkistoitua tutkimusaineistoa FSD2356 EVAn EU-asennetutkimus 2007 Kyselylomaketta hyödyntävien tulee viitata siihen asianmukaisesti

Läs mer

21 december 2015. Vittnesbörd efter undervisning och praktik i Inre bönen :

21 december 2015. Vittnesbörd efter undervisning och praktik i Inre bönen : Vittnesbörd från elever på upprättelseprogrammet bibelskolan Jesus Helar och Upprättar läsåret 2015 2016 i Church of the Glory of God i Minsk Vitryssland. Vittnesbörd efter undervisning och praktik i Inre

Läs mer

Yttrande med anledning av förslag till översiktsplan 2011 för Eskilstuna kommun

Yttrande med anledning av förslag till översiktsplan 2011 för Eskilstuna kommun Stockholm den 1 september 2011 Eskilstuna kommun Planavdelningen 631 86 Eskilstuna Yttrande med anledning av förslag till översiktsplan 2011 för Eskilstuna kommun Med stöd av bifogade fullmakter får vi

Läs mer

Rapport från de nordiska taxklubbarnas samarbetsmöte i Alahärmä 7.7.2012.

Rapport från de nordiska taxklubbarnas samarbetsmöte i Alahärmä 7.7.2012. Rapport från de nordiska taxklubbarnas samarbetsmöte i Alahärmä 7.7.2012. Närvarande: Björn G. Pettersen NDF, Wenja Rui NDF, VeraVestby NDF, Susie Hansen DGK, Maj- Britt Hansen DGK, Gitte Muldkjaer DGK,

Läs mer

Jag går till jobbet nu. Hon försvann igen, ville inte vakna. Där inne var smärtan mjuk. Där inne i sömnens dimma var han kvar

Jag går till jobbet nu. Hon försvann igen, ville inte vakna. Där inne var smärtan mjuk. Där inne i sömnens dimma var han kvar finns, finns inte. En så mycket bättre värld. Den var vadderad, full av förmildrande omständigheter. Hon ville aldrig vakna mer och behöva återvända till det där andra till verkligheten. Nej, hellre då

Läs mer

Första världskriget

Första världskriget Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 s.194 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om

Läs mer

Bibeln i korthet. Christian Mölks Bibelkommentarer

Bibeln i korthet. Christian Mölks Bibelkommentarer Bibeln i korthet Christian Mölks Bibelkommentarer Gud är evig och har alltid funnits i Fadern, Sonen och den helige Ande. Vid en väl vald tidpunkt valde Gud att ur intet skapa universum och alla levande

Läs mer

OM STORSTÄDERS CENTRALA ADMINISTRATION

OM STORSTÄDERS CENTRALA ADMINISTRATION OM STORSTÄDERS CENTRALA ADMINISTRATION Av fil. lic. RUNE TERSMAN Problemets aktualitet. INGENST ANS har mera ingående försök gjorts att förse storstäderna med ett styrelsesystem, som motsvarar deras nuvarande

Läs mer

Sverigedemokraterna i Skåne

Sverigedemokraterna i Skåne Sverigedemokraterna i Skåne Sverigedemokraterna i Skåne Anders Sannerstedt Sverigedemokraterna gick starkt framåt i valet 2006. I riksdagsvalet fördubblade de sin röstandel jämfört med 2002, och i kommunalvalet

Läs mer

Till styrelsen. Exploatering av Albano med student- och forskarbostäder m m - samarbetsavtal med Akademiska Hus

Till styrelsen. Exploatering av Albano med student- och forskarbostäder m m - samarbetsavtal med Akademiska Hus Tillhör punkt 12 på dagordningen till styrelsesammanträde med AB Svenska Bostäder 2012-06-14 Till styrelsen Exploatering av Albano med student- och forskarbostäder m m - samarbetsavtal med Akademiska Hus

Läs mer

Gymnasiestuderandes upplevelser under processen att skapa en gemensam wiki-text. Jannica Heinström

Gymnasiestuderandes upplevelser under processen att skapa en gemensam wiki-text. Jannica Heinström Gymnasiestuderandes upplevelser under processen att skapa en gemensam wiki-text Jannica Heinström Projekt Know-Id Undervisning av informationsfärdigheter Tieto haltuun (http://tietohaltuun.wordpress.com)

Läs mer

Islam en livshållning Islams uppkomst

Islam en livshållning Islams uppkomst Islam Islam en livshållning Islam är en religion, men för muslimer har ordet religion en vidare innebörd än det i regel har för kristna. Muslimer anser att islam betecknar en livshållning, en grundläggande

Läs mer