Vedpannor Astra G-50E Astra G-80E Regulator KR4.3D ver.55

Transkript

1 Vedpannor Astra G-50E Astra G-80E Regulator KR4.3D ver.55 INSTALLATIONS- OCH ANVÄNDAR MANUAL KONTAKTUPPGIFTER: Svensk importör och återförsäljare: HEDLUNDS SKOGSENERGI Hällebo Pålsboda Orgnr : Telnr : Hemsida : Tillverkare : MACHINERY PLANT ASTRA AB ULONŲ G. 33, LT Alytu s, LITAUEN TEL.: Fax: E-POST: INFO@ASTRA.LT Kopiering och återgivning av dokumentets innehåll, i kommersiellt syfte, utan tillstånd från Hedlunds Skogsenergi är ej tillåtet. Kopiering och återgivning av dokumentets innehåll för eget bruk med pannan, är fritt. 1

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SÄKERHETSFÖRESKRIFTER TEKNISK BESKRIVNING... 4 Allmän beskrivning av pannan... 4 Tekniska data... 5 Keramiska delar i pannan... 6 Turbulatorplåtar ANVÄNDNINGSOMRÅDE TRANSPORT, LAGRING, UPPACKNING INSTALLATION... 8 Ackumulatortank... 8 Beskrivning av nödkylningssystem... 8 Beskrivning av principschema för ett värmesystem... 8 Principschema för värmesystem... 9 Krav på anslutning av pannan till värmesystemet Kopplingsschema för elsystem Anslutning av laddomatpump Fläkt och luftinlopp till förbränningskamrarna Reglering av temperaturen för returvattnet till pannan Förhållandet mellan värmeeffekt, vattentemperatur och vattenflöde Installation av pannan i pannrummet Krav på skorstenen BRÄNSLE DRIFT...15 Framsida av kontrollpanel Bakre kontrollpanel Elektronisk pannregulator KR-4.3D Förberedelser för eldning Glödbädden & tips för effektiv eldning Reglering av panntemperaturen Lägga in mer ved Beskrivning av rökgastemperatursensorns funktion Kontroll av förbränning Rengöring av pannan Nödstopp av pannan FELSÖKNINGSSCHEMA GARANTI & VILLKOR FÖR GARANTI OFFICIELL PROVNING...24 ÅTERFÖRSÄLJARE...25 INSTALLATIONSPROTOKOLL...25 GARANTIREPARATIONER...25 DEKLARATION OM ÖVERENSSTÄMMELSE

3 Denna bruksanvisning har sammanställts enligt föreskrifterna i EN "Värmesystem i byggnader. Förfarande för utarbetande av dokument för drift, underhåll och användning. Värmesystem som inte kräver en utbildad operatör". 1. SÄKERHETSFÖRESKRIFTER 1.1. Rummet där pannan installeras ska ventileras Fritt inflöde av luft i rummet ska säkerställas Pannans rökrör mot skorstenen ska vara tätt. Använd inte pannan med laäckande rökgasanslutningar! 1.4. Om pannan ska installeras i ett slutet värmesystem med ett slutet expansionskärl (membran), bör kärlets volym inte vara mindre än 10% av den totala volymen av värmesystemet (inklusive pannan) (volymen av expansionskärl kan beräknas enligt standard EN kapitel D) En säkerhetsventil för högst 3 bar öppningstryck ska monteras på pannans värmesystem om pannan installeras i ett slutet system (se Kapitel 5, "Krav för anslutning av pannan till värmesystemet") Ta bort sot och tjära från pannans rökgångar, enligt instruktionerna i denna manual Rummet där pannan är installerad ska ha släckverktyg: brandsläckare, sandhink, spade och andra verktyg Placera inte lättantändliga material på eller nära pannan Anslut pannan till det elektriska systemet endast via en jordad stickkontakt, till uttag med jordning. Skydda anslutningskabeln från skador Kontrollera drift av utrustning för temperaturreglering och gör avläsningar av mätare när du använder pannan. Vid felaktig drift av pannan, stoppa driften och åtgärda felet Tänd pannan och lägg veden i pannan enligt anvisning i kapitel 7 i denna handbok Håll barn borta från pannan! Pannan får endast skötas av vuxna Innan tändning av pannan, kontrollera att värmesystemet är vattenfyllt och avluftat Arbetstrycket i värmesystemet fär inte överstiga 3 bar De elektriska anslutningarna är fabrikstestade och följande parametrar bekräftades: motstånd skyddskrets - elektriskt motstånd skyddskretsen överstiger inte 0.1Ω; motstånd elektrisk isolering - minst 1,0 megaohm; motstånd elektrisk isolering kontrollerades vid 50 Hz, V spänning. 3

4 2. TEKNISK BESKRIVNING Allmän beskrivning av pannan Fig. 1 Allmän överblick över pannan A - framsida, B - baksida, C - ovansida, D genomskärning. 1. Främre kontrollpanelen, 2. Lock, 3. Handtag för direktspjället, 4. Luckor till förbränningskamrarna, 5. Justerbara fötter, 6. Utgående vattenrör, 7. Bakre kontrollpanel, 8. Anslutning dim. 15R ( ½." ) för givare till nödkylutrustning för temperaturbegränsare 95 C termisk ventil, 9. Primärluftregleringsspjäll, 10. Fläkt, 11. Returvattenrör, 12. Vattenavtappningsnippel, 13. Anslutningar för nödkylslinga, 14. Rökrör, 15. Sotningslucka, 16. Givare till rökgastemperatursensor. 17. Givare till den elektroniska regulatorn och överhettningsskydd 95 C, 18. Vattentemperaturgivare, 19. Övre förbränningskammarens öppning till direktspjäll, 20. Primärluftsinlopp, 21. Sekundärluftinlopp, 22. Keramisk brännare, 23. Nedre keramik, 24. Keramiska segment, 25. Rökkanal. Astra G pannmodell B L H h k D d N S Astra G-50E R (G 1½ ) Astra G-80E R (G 1½ )

5 Tekniska data Pannmodell Astra G-50E Astra G-80E Märkeffekt ved, kw Klassning enligt EN Skyddsklass mot elektr. påverkan Nödkylningskapacitet, kw Vattenvolym, l Rekommenderat skorstensdrag, Pa Arbetstryck, bar, max. 3 3 Provtryck, bar 4,5 4,5 Max. tillåten temperatur, C Max. tillåten arbetstemperatur, C /50 230/50 Effektbehov, W Skyddsklass el IP30 IP30 höjd, mm bredd, mm djup, mm Vikt, kg, R (1. ) 40R (1. ) Volym vedutrymme, l Mått vedinkast,, mm 350x x285 Inv. rökrörsdiameter, mm Praktisk vedlängd, mm Normal rökgastemperatur, C Rek. skorstensdiameter, mm Verkningsgrad, % Arbetstemperatur, C Elanslutning, V / Hz Dimensioner: Röranslutning Rek. skorstenshöjd, m. 5

6 KERAMISKA DELAR I PANNAN Pannan har keramiska element av tre typer: keramisk brännare 1, nedre keramikinsats 2 och två keramiska segment 3 (Fig 2). Den nedre keramikinsatsen 2, måste noga skjutas in mot den bakre väggen av nedre kammaren, Observera: DET ÄR AV STÖRSTA VIKT ATT DE KERAMISKA BLOCKEN ÄR RÄTT VÄNDA OCH ATT INGA SPRINGOR FINNS MELLAN PANNVÄGG OCH INRE BLOCKET OCH EMELLAN BLOCKEN. Lågan från keramikbrännaren ska vara riktad mot den del av nedre keramiken som har en platt ovansida. Felplacerad keramik kan leda till förhöjd rökgastemperatur och förkortad livslängd på keramiken. Keramikblocken placeras med det innersta blocket (2b) så att änden med toppen står absolut tätt mot inre pannväggen. Därefter block (2a) tätt mot första blocket med toppen vänd ut mot luckan. Därefter block (2b) tätt mot andra blocket med toppen vänd mot andra blocket, Därefter placeras de två små keramiska segmenten längst in mot pannväggen på var sida om toppen på det första blocket. Segmenten skjuts enklast på plats med askrakan. Vid sotning behöver dessa inre block oftast inte tas ut, dock bör de tas ut för kontroll av att de ej är skadade någon gång per säsong. Segment 3 - ska placeras mot pannväggen, på inre änden av den nedre keramikinsatsen. Om det behövs, kan den keramiska brännaren 1 tas bort. För detta ändamål, använd först en skruvmejsel för att peta bort tätningsrepet mellan den keramiska brännaren och ramen i botten på övre kammaren, därefter kan keramiska brännaren avlägsnas. Keramiskt Pannmodell element G-50E G-80E 1. Keramisk brännare 1a SK b SK Nedre keramik 2a G b G Segment 3 G Fig. 2 Keramiska element och deras positioner 1. Keramisk brännare, 2. Nedre keramik, 3. Keramiska segment TURBULATORPLÅTAR Turbulatorplåttekniken har uppfunnits och patenterats av Astra s ingenjörer, och den används för att överföra mer värme frän den varma räkgasen. Det tvingar räkgasen att bli turbulent och därmed överföra mer värme till intilliggande värmeväxlare. Kärnan i anordningen består av turbulatorplåtar, placerade i vinkel i den rektangulärt formade rökkanalen i pannan. Inspektionsöppningen 1, är placerad på den övre delen av rökkanalen (Fig. 3), täckt med en skruvad täcklucka med packning. Denna öppning används för rengöring av rökkanal och för att placera / ta bort turbulatorplåtarna. Fig. 3 Turbulensfunktion 1,Inspektionslucka; 2. Turbulatorplåtar; 3. Lyftkrok 4.Värmeväxlare runt pannans rökkanal När du sätter ner plåten 2 med lyftkroken 3 i rökkanalen, måste först det nedre läget hittas, och när man lossar lyftkroken, låter man plåten få stöd mot den motsatta sidan av rökkanalen. Andra turbulatorplåten vänds åt motsatt håll och monteras på överkant av första. Tredje turbulatorplåten vänds lika som den nedre och monteras på överkant av den andra. Fjärde plåten placeras i det övre läget och på G-80 placeras femte plåten på överkant av fjärde plåten. 6

7 Turbulatorplåtarna 2 som visas i Fig. 3 behåller sin position i rökkanalen genom sin egen tyngd. De sätts in i rökkanalen eller tas bort med hjälp av en lyftkrok 3. För att kunna lyfta turbulatorplåten 2 med lyftkroken, har ett hål gjorts i dess övre del. Den fjärde och den understa plåten vilar på stöd i värmeväxlarens vägg, de övriga plåtarna vilar på ett säte i den underliggande plåtens överkant. 3. ANVÄNDNINGSOMRÅDE Värmepannan ar avsedd för uppvärmning av bostäder och offentliga byggnader, affärer, industrier och andra byggnader där ett värmesystem har installerats. Styrning och reglering är monterade i pannan, som automatiskt håller arbetstemperaturen på inställt värde och ser till att det blir en ekonomiskt effektiv användning av pannan och säker drift. Pannor av denna typ är utformade för att bränna ved och briketter. Gas genereras från den brinnande veden i den övre förbränningskammaren i pannan och förbränns i övre keramiken och den undre kammaren. Intensiteten av gasgenerering och förbränning regleras av luftinflöde i förbränningskamrarna. Fördelar med pannan är följande: gasbildande förbränning säkerställer effektiv förbränning av trä och en hög effektivitet, eftersom förbränningen sker vid en hög temperatur på 900 C; värmeeffekten från pannan kan regleras inom intervallet %. Pannan styrs automatiskt med hjälp av en elektronisk regulator, genom att reglera hastigheten på fläktens rotation, brinntiden på en bränsleladdning är lång tack vare den stora volymen i bränslekammaren. fullständig förbränning ger låg bränsleförbrukning turbulatorplåtarna i rökkanalen i pannan ökar värmeväxlingen i pannan och reducerar temperaturen på röken i skorstenen, det är tillräckligt att avlägsna askan 1-2 gånger per vecka. 4. TRANSPORT, LAGRING, UPPACKNING Värmepannan ska transporteras i den förpackning som den levererades i från tillverkaren, skyddad från nederbörd och damm. Den får endast transporteras i vertikalt läge, fast på lastpall för att undvika glidning och fall. Om pannan transporteras i annat än vertikalt läge, kan ytterbeklädnad skadas, styr-och reglerutrustning skadas, inre keramiska detaljer falla och splittras. Värmepannan bör noggrant lastas, lossas och transporteras. Pannan bör också lagras i ett vertikalt läge. Det är inte tillåtet att ställa en panna ovanpå en annan, eftersom förpackningsramen inte är avsedd för detta ändamål. Pannan bör förvaras i ett stängt rum skyddat från nederbörd. Luftfuktigheten i rummet bör inte överstiga 80%, för att undvika att kondens bildas på ytorna av pannan. Förvaringstemperatur kan variera från -40 C till 60 C. Om pannan transporterades eller lagrats i minusgrader, så ska den innan den tänds upp, hållas i plus temperatur minst 2 timmar. Efter att värmepannan levererats till platsen, ta bort förpackningsram och plastfilm, skruva bort fastsättningsbultar i bottenpallen, spara muttrar och brickor eftersom de används vid montage av pannans fötter, ta bort pannan från pallen. Öppna luckorna på pannan och kontrollera att alla delar ingår. Leveranssatsen består av följande: Panna - 1 st, lyftkrok - 1 st, sotskrapa -1 st, bruksanvisning - 1 st, pannfötter - 4 st. Kontrollera att målade ytor inte har skadats under transporten, att komponenterna inte böjts och att styr-och reglerutrustning är intakt. Om du märker några brister, meddela dina anmärkningar till återförsäljaren. 7

8 5. INSTALLATION ACKUMULATORTANK Dessa vedpannor är avsedda att arbeta fullastade under eldningsfasen, pannan är mest effektiv när den arbetar med maximal värmeeffekt. Det är nödvändigt att installera en ackumulatortank av tillräcklig storlek i pannans närhet, vilken kan ackumulera överskottsvärme. Om pannan arbetar utan ackumulatortank, kan dess livslängd förkortas, eftersom då, en för låg temperatur hålls på vattnet i pannan (65-70 C). Mer vattenånga kondenserar i pannan vid sådana driftstemperaturer, det ackumuleras mer tjära på inre väggar i pannan och metallkorrosion uppstår. Vid drift av pannan med en ackumulatortank, är det möjligt att bibehålla konstant maximal temperatur av utgående- och returvatten, 8090 C respektive C, därmed blir kondensation av vattenånga mindre och metallkorrosion inne i förbränningskammrarna kommer att vara betydligt lägre. Rekommenderad kapacitet på ackumulatortanken är cirka 50 liter per 1 kw märkeffekt på pannan: Pannmodell: Astra G-50E Astra G-80E Rek. volym ackumulatortank, liter Panna med slutet system ska ha ett nödkylsystem installerat! BESKRIVNING AV NÖDKYLNINGSSYSTEM En termisk säkerhetstemperaturbegränsare med en ventil som öppnar vid 95 C (Fig. 4) ska monteras för att skydda pannan från överhettning. Om vattentemperaturen i pannan överstiger 95 C, öppnas ventilen automatiskt och flödet av kallt vatten från vattenledningsnätet strömmar genom nödkylningsslingan i pannan, där det kyl ner pannan och rinner därefter ut i avloppet.temperatursensorn till ventilen, med utvändig gänga 15R (½ "), skruvas in i uttaget ovanpå konvektionsdelen i pannan. Tekniska data för den termostatiska säkerhetsventilen ska vara följande: Ingående temperatur - 95 C, Max arbetstemperatur C, Arbetstryck - 10 bar, Sensorns längd - L = 142 mm, utv. gänga 15R (½ "). Nödkylningsslingan får inte användas för produktion av tappvarmvatten! Fig. 4 Kopplingsschema for nödkylsystem BESKRIVNING AV PRINCIPSCHEMA FÖR ETT VÄRMESYSTEM 1. Till avlopp; 2. Termisk säkerhetstemperatur begränsningsventil 95 C; 3. Filter; 4. Vatten från kall vattenforsörjning, tryck 2-6 bar, temperatur 12 C; 5. Givare för termisk säkerhetstemperaturbegränsare 95 C Husets värmesystem med en ackumulatortank kan delas funktionellt i två delar: värmeproduktion och värmeförbrukning. Båda delarna arbetar självständigt och integreras i ackumulatortanken. Värmeproduktionsdelen består av panna, Laddomat 21 (termostatisk blandningsenhet med en cirkulationspump installerad i den), expansionskärl, röranslutningar och ackumulatortank. Användningen av denna del är att ladda ackumulatortanken. För att ladda tanken kan pannan då arbeta på sin maximala 8

9 Fig. 5 Principschema för värmesystem 9

10 värmeeffekt med utgående vattentemperatur C. Värmeförbrukningsdelen använder den ackumulerade värmen i tanken. Delen kan bestå av en reglercentral, rum och / eller externa temperaturgivare, 3-vägs motorshunt, blandningsventil, golvvärmesystem, radiatorer, rör, rördelar. Reglercentralen styr en 3-vägs motorshuntventil, vilket möjliggör mer eller mindre värme (45-60 C) i radiatorerna, beroende på värmebehov. Detta system medger uppvärmning av huset så länge som tanken har lagrad värme och är oberoende av pannan. KRAV PÅ ANSLUTNING AV PANNAN TILL VÄRMESYSTEMET Följande krav bör uppfyllas vid installation av pannan: Om pannan ska installeras i ett slutet värmesystem med ett slutet expansionskärl bör kärlets volym inte vara mindre än 10% av den totala volymen av systemet. Det är också mycket viktigt att säkerställa absolut vattentäthet av systemet för att inte behöva påfyllnad med färskt vatten innehållande fritt syre. Mängden av det påfyllda vattnet bör inte överstiga 5% av systemets vattenvolym per år; Pannan ska anslutas till värmesystemet genom anslutningsrör: utgående vattenrör 6 och returvattenrör 11 från pannan (Fig. 1); Rördiameter bör vara Cu40 alt. 40R (1½ ), och absolut ej mindre än Cu35 alt. 32R (1 1/4 ) i utgående vattenrör 6 och returvattenrör 11 (Fig.1); Det finns en vattenavtappningsnippel 12 för vattenpåfyllning eller tömning av pannan (Fig. 1); Utvändig gänga 15R (½ ) på nippeln 12 (Fig. 1); En övertrycksventil som överensstämmer med normen EN skall installeras i värmesystemet så nära pannan som möjligt på en plats lätt att nå med handen, övertrycksventiler och styranordningar skall uppfylla följande tekniska specifikationer: Detalj Teknisk beskrivning Typ av panna Tryckbegr.ventil Ansl.diam. 20R (3/4"), som öppnar vid 3 bar Astra G-50E, Astra G-80E Termo-manometer Temperaturomrade C, 0 till 4,0 bar Alla modeller Det får inte finnas några avstängningsventiler monterade mellan pannan och expansionskärlet/säkerhetsventilen. Vatten från övertrycksventilen ska ledas till avlopp. Diametern på utloppsröret får inte vara mindre än diametern på utloppet från säkerhetsventilen. Den totala längden på röret bör inte överstiga 2 meter. Inte mer än 2 vinklar 90 C bör användas vid montering av denna ledning. Ingen ventil får installeras i röret. Detta rör skall installeras på ett sätt som kommer att göra eventuellt flöde av vatten synligt. Ett sådant rör bör ha en speciell tratt som möjliggör visuell observation av utflöde av vatten, för kontroll av ev. läckage från säkerhetsventilen. Säkerhetsventilens funktion skall kontrolleras minst en gång i månaden. Ventilen öppnas under en kort tidsperiod, tills vatten kommer ut. Om detta inte görs regelbundet, kan ventilen fastna, och öppnar inte när det krävs. I det fall säkerhetsventilen inte öppnar i en nödsituation, kan allvarliga skador på pannan och värmesystemet uppstå liksom risk för hälsa och liv. För att garantera en bra vattencirkulation av vatten i pannan, ska ledningarna mellan pannan, Laddomat 21 och ackumulatortank vara av samma diameter och motsvara diametern hos anslutningsrören i pannan. 10

11 KOPPLINGSSCHEMA FÖR ELSYSTEM Fig. 6 Kopplingsschema för pannan S1 -Huvudströmbrytare; S2 Eldningsprogrambrytare; SK Överhettningsskydd 95 C F säkring för elsystem; M Fläkt; - Laddomatpump; KR Regulator; U1,2 vattentemperaturgivare; U3 rökgastemperatursensor. En installation med jordning, i enlighet med gällande elektriska säkerhetsföreskrifter ska utföras vid anslutning av elektriska delen av pannan. Skydda isoleringen av nätkabeln mot skador ANSLUTNING AV LADDOMATPUMP För att säkerställa ett kontinuerligt flöde av vatten, ska en Laddomat 21 anslutas. Den elektroniska regulatorn i i pannan styr Laddomatpumpen. Kabeln till Laddomatumpen monteras i den medföljande 3stifts stickkontakten, och ansluts i motsvarande kontakt på pannans baksida. 11

12 FLÄKT OCH LUFTINLOPP TILL FÖRBRÄNNINGSKAMRARNA Pannan levereras med fläkten omonterad och fäst med tejp vid överdelen av förpackningsramen. Packa upp fläkten, skruva fast den på anslutningsstosen 10 (Fig. 1) med hjälp av de medlevererade skruvarna och kontrollera att den sitter ordentligt fast. Fläktens kabel har redan anslutits vid tillverkningen. REGLERING AV TEMPERATUREN PÅ RETURVATTNET TILL PANNAN Det ar absolut nödvändigt att hålla temperaturen på returvattnet från värmesystemet till pannan på en konstant nivå, inte mindre än 65 C, eftersom detta kommer att förlänga livslängden på pannan och kommer att göra förbränningsprocessen mer effektiv. Detta beror på att när en konstant hög temperatur på returvattnet till pannan upprätthålls uppstår betydligt mindre vattenkondens inuti pannan. Kondens är skadligt för pannan, eftersom avlagringar av tjära och sot kan samlas på väggarna i värmeväxlaren, vilket kan ge kraftig metallkorrosion. Dessutom hindrar lagret av sot effektiv värmeöverföring och verkningsgraden i pannan minskar. För att hålla temperaturen, rekommenderar vi att du installerar för G-50: "Laddomat 21-60" och för G-80: "Laddomat ". Se till att "Laddomat" levereras med 72 eller 78 C termisk ventil, för att erhålla tillräckligt hög returtemperatur är oftast 78 C termisk ventil det bästa valet. Den nämnda temperaturen är den vid vilken termiska ventilen hos Laddomaten öppnas helt. Emellertid är den verkliga temperaturen hos det vatten som återvänder från systemet och kommer in i pannan efter blandning med returvattnet från ackumulatortanken, 5-6 C lägre. Ju högre temperaturen är på returvattnet, desto bättre är det för pannan. Termoregleringsenheter från andra tillverkare kan också användas för att upprätthålla temperaturen hos returvattnet. FÖRHÅLLANDET MELLAN VÄRMEEFFEKT, VATTENTEMPERATUR OCH VATTENFLÖDE Den värmeeffekt som tillförs ett värmesystem beror direkt på faktorerna flöde, uttemperatur och returtemperatur, Δt, hos pannan. Pannan kommer inte att nå den önskade arbetstemperaturen om flödet på vattnet är för högt eller om returvattentemperaturen är för låg. Den mest effektiva pannfunktionen uppnås när skillnaden mellan uttemperatur och returtemperatur är C. Om pannan tvingas arbeta med 20 C eller ännu större temperaturskillnad, kommer den att fungera ineffektivt, konsumerar för mycket ved, och förbränningsperioden av ett vedinlägg blir for kort. Om den tidigare nämnda skillnaden i temperaturer är mindre an 10 C i pannan, kommer veden att förbrännas ineffektivt och brun rök kan uppstå på grund av brist på lufttillförsel om förbränningsfläkten får gå kontinuerligt med för ågt varvtal. Om du känner till hur stort vattenflödet är igenom pannan, kan du se i tabellen, hur stort flödet ska vara vid olika temperaturdifferens, under drift vid märkeffekt. Glöm inte att hålla returvattentemperaturen tillräckligt hög, minst 65 C eller ännu högre! Det är nödvändigt att en termometer är installerad på returvattenledningen, och att kontrollera returtemperaturen regelbundet! Vattenflöde, l/min: Temperaturdifferens i pannan Δt, C: Effektuttag kw Effektuttag kw

13 INSTALLATION AV PANNAN I PANNRUMMET Pannrummet ska ventileras. Det erforderliga luftinflöde som krävs för förbränningen måste säkerställas. För detta ska pannrummet ha ventil i ytterväggen. Arean hos öppningen bör vara minst 0,001 m2/kw. Placera pannan så nära skorstenen som möjligt på en hård plan betongyta. Lämna minst 400 mm mellan baksidan av pannan och väggen för pannans service och rengöring. Det minsta avståndet mellan pannan och en byggkonstruktion är 400 mm. Om brännbart material finns i pannrummet, är minsta avstånd 1000 mm. Ett fritt åtkomligt utrymme på minst 800 mm bör finnas på minst en sida av pannan för att säkerställa tillgång till baksidan av pannan, för underhåll och rengöring. Skruva pannfötterna på basen av pannan och justera med muttrarna till rätt nivå, använd vattenpass, anslut därefter värmesystemet till pannan. Rökröret ska anslutas till skorstenen på ett av brandmyndighet och försäkringsbolag, godkänt sätt. Den inre diametern av förbindelsekanalen bör vara minst lika som den yttre diametern av rökutgången på pannan. För att förbättra draget bör rökröret mellan pannan och skorstenen monteras med en liten lutning ner mot pannan. Alla skarvar bör noga tätas med ett värmebeständigt material och isoleras med värmeisolering. Motdragslucka bör alltid installeras för att undvika för kraftigt självdrag vid varierande väderförhållanden. För kraftigt självdrag kan innebära risk för att pannan kokar när värmesystemet är upplagrat med värme och pannan behöver reglera ner effekten. Fig. 8 Höjd på skorstenen i förhållande till omgivningen Om ett spjäll installeras mellan pannan och skorstenen för dragreglering, så får spjället inte kunna stänga mer än till 2/3 av tvärsnittsarean av rökgången i sitt helt stängda läge. 13

14 KRAV PÅ SKORSTENEN Om skorstenen är gjord av murverk och i tveksam kondition, rekommenderas det att sätta in syrafast stålfoder. Det förenklar sotningen i skorstenen och skyddar murverket från ytterligare förstörelse på grund av effekter av kondensat. Innerdiametern av fodret ska inte vara mindre än den yttre diametern av rökröret från pannan. Skorstensrör kan vara runda eller ovala. Det rekommenderas inte att använda rektangulara rör, på grund av temperaturvariationer, kan dess väggar deformeras. Skorstenshöjden ska aldrig understiga 7 meter för att få en säker dragfunktion. Den övre delen av skorstenen bör nå över takåsen åtminstone 1 m. Längden på skorstenen kan också påverkas negativt av olika hinder i närheten av byggnaden: träd, kullar, övriga byggnader. Fig. 8 visar de rekommenderade minimala vinklarna mellan skorstenen och närliggande föremål. Vinklar större än de angivna medför reduktion av draget i skorstenen. Anslutning av andra enheter till skorstensröret som pannan ar ansluten till, är förbjudet. Skorstenen ska rengöras regelbundet av sotare! 6. BRÄNSLE Pannan ska eldas endast med ved eller briketter av trä. Det är möjligt att blanda med torvbriketter, men driften av pannan blir mindre bekväm för användaren, eftersom det är nödvändigt att ta bort askan av dessa mycket askproducerande briketter efter varje laddning. De keramiska elementen i den nedre kammaren kan skadas om de tas bort varje dag vid rengöring, vilket gör att deras livslängd blir kortare. Därför rekommenderar vi användning av torvbriketter endast i sällsynta undantagsfall. Det rekommenderas att använda torr ved med en fukthalt på 12-20%. Ju torrare ved desto större värmekapacitet. När fukthalten i veden är 20%, är värmevärdet på 1 kg ca 4 kwh, när fukthalten ar 50%, är värmevardet minskat med hälften. Längden på ved bör vara minst 5 cm kortare än längden av pannans förbränningsrum. Typ av panna: Längd på ved, mm Astra G-50E Astra G-80E Den rekommenderade tjockleken på ved är mm. Tjockare vedträn bör delas minst en gång. Upp till 15% av bränsleladdningen kan bestå av fina träflisor och sågspån. Dock skall de läggas på ett sådant sätt så att de inte blockerar öppningen i den keramiska brännaren 22 (Fig. 1), som förbinder de övre och nedre kammrarna i pannan. Använd inte nyhuggen eller fuktig ved. Driften av pannan blir ineffektiv, avlagringar av tjära på innerväggar samt kondensangrepp uppstår då. Korrosion av pannan sker flera gånger snabbare när eldning sker med nyhuggen ved eller ved som enbart har torkats utomhus i några månader! Rekommendationer för vedberedningen: förvara kluven ved på en ordentligt ventilerad plats - om möjligt på en solbelyst; ved ska vara väl skyddad från regn och snö; bitar av kluven ved bör staplas med tillräckliga luckor mellan dem så att fritt cirkulerande luft kan blåsa bort fukten från veden, det skall finnas tillräckligt med utrymme ovanför högen av ved under taket och tillräcklig ventilation för att avlägsna den fuktiga luften, Det är inte lämpligt att lagra nykluven ved i en källare, eftersom veden kräver sol och fria luftrörelser för att torka. Torr ved kan lagras i källaren där tillräcklig ventilation garanteras; 14

15 Beroende på vilken typ av trä, måste mjukt trä (al, asp, gran, poppel) torkas i minst 8 månader och hårt trä (ek, ask, björk) i minst 20 månader. Att elda pannan med kol, gummi eller plast är förbjudet. Men att fylla träbriketter i pannan tillsammans med sina plastförpackningar är tillåtet. Att elda pannan med kol, gummi eller plast är förbjudet. Men att fylla träbriketter i pannan tillsammans med sina plastförpackningar är tillåtet. 7. DRIFT FRAMSIDA AV KONTROLLPANEL 1. Den främre kontrollpanelen har en elektronisk pannregulator. 2. En grön huvudbrytare för att ge spänning till pannan på / av. 3. En röd brytare för att starta och stoppa eldningsprogrammet. Dessa brytare tänds i aktiverat tillstånd. För mer information om frontpanelens knappar, se "Elektronisk pannregulator KR-4,3D" och "Arbetsordning för tändning av pannan". BAKSIDA AV KONTROLLPANEL 1. Överhettningsskydd 2. elektrisk säkring (Fig. 10). Överhettningsskyddet kallas även maxtermostat, Fig. 9 Främre kontrollpanell 1.Elektronisk regulator; 2. Grön huvudbrytare; 3. Röd brytare för eldningsprogram. Överhettningsskyddets uppgift är att stänga av pannans fläkt om vattentemperaturen i pannan överstiger den högsta tillåtna, 95 C, på grund av oförutsedda orsaker. Temperaturgivaren för överhettningsskyddet är installerad i ett dykrör 17 (Fig.1). Om pannan blivit för varm, (mer än 95 C), och överhettningsskyddet löst ut, lyser indikatorn 4: Förbränning avslutad (Fig.11). I det här fallet är det nödvändigt att ta reda på orsakerna till problemet och ta bort dem. Om detta inte görs är risk för allvarliga skador på pannans utrustning samt risk för människors hälsa och liv. Om användaren inte kan lokalisera och åtgärda orsaken till utlösning av överhettningsskyddet, så måste en mer kvalificerad serviceman tillkallas. Efter att pannan svalnat, kan överhettningsskyddet återställas till sitt normala driftläge. För att göra detta, skruva loss locket och tryck på den röda knappen. Den elektriska säkringen är avsedd att skydda den elektriska kretsen i fall strömmen i elsystemet överstiger 2 A. Om säkringen är skadad, tänds ej den gröna brytaren och byt ut sakringen. Den bakre kontrollpanelen pa pannan ar jordad. 15

16 ELEKTRONISK PANNREGULATOR KR-4.3D Den elektroniska pannregulaton KR4.3D styr vedpannan. Den styr fläkten i enlighet med PIDregulatorns programmering och Laddomatpumpen styrs "on-off". Regulatorn justerar rotationshastigheten på fläkten med impuls metoden, vilket ökar eller minskar förbränningen. Regulatorn styrs av vattentemperaturen i pannan. En NTC-givare för mätning av vattentemperatur är installerad i ett dykrör 18 (Fig. 1). Hastigheten hos fläkten regleras i proportion till den faktiska panntemperaturens avvikelse från den inställda börvardestemperaturen samt storleken på avvikelsen och hastigheten av temperaturförändring i pannan. Den digitala temperaturindikatorn 1 (Fig. 11) visar både den uppmätta och den inställda temperaturen på vattnet i pannan. Börvärdestemperaturen justeras med knapparna 2. Efter en kort tryckning på "+" eller "-" börjar den digitala indikatorn 1, visa börvärdestemperaturen för pannvattnet. För att ändra det, måste lämplig knapp tryckas: "+" för att öka och "-" för att minska temperaturen. Efter några sekunder efter den sista knapptryckningen är börvärdestemperaturen sparad och indikatorn återgår till att visa ärvärdestemperaturen pa pannvattnet. När den visar börvärdestemperaturen, lyser en punkt bredvid värdet. När indikatorn visar den verkliga uppmätta temperaturen visas inte punkten. Regulatorn medger justering av temperaturen inom intervallet 6590 C. Lysdiod 3 "Förbränning pågår" anger aktiv status av pannan. Denna tänds när eldningsprogrammet är påslaget med knappen 3 (Fig. 11) påden främre kontrollpanelen. Fläkten kan vara i driftläge endast när lysdioden 3 (Fig 11) är tänd. Lysdiod 4 "Förbränning avslutad" lyser när pannans fläkt stängts av. Detta läge inträffar: När veden tar slut och eldningen har slutförts, kommer rökgastemperatursensorn hjälpa till att stänga av fläkten och Laddomatpumpen. När temperaturen på rökgaserna sjunker till 75 C, minskar hastigheten på fläkten och efter 20 minuter, är fläkten avstängd. Lysdiod 5 "Pump på" tänds när regulatorn startar cirkulationspumpen i Laddomat 21. I enlighet med fabriksinställning, sker detta när pannvattentemperaturen överstiger 56 C, pumpen går i intervallet upp till 60 C, däröver går pumpen konstant. Efter att pannan svalnat och vattentemperaturen sjunker under 58 C, stänger regulatorn av cirkulationspumpen och lysdiod 5 släcks. Lysdiod 6 "Fläkt på" tänds när fläkten är i drift. Ju oftare den blinkar, ju högre är rotationshastigheten på fläkten, eftersom dess frekvens av blinkningar, motsvarar impuls frekvensen av eltillförseln till fläkten. Om denna lysdiod lyser hela tiden, betyder det att fläkten arbetar med 100% av sin kapacitet. Lysdiod 7 signalerar att regulatorn ger utsignal. Knapp 8 används för serviceprogrammering och kan endast användas av specialiserad servicepersonal. Vi rekommenderar inte att användaren ändrar programmeringslägen. Programmeringsläget kan användas för att justera andra gränstemperaturer för cirkulationspump på (i intervallet C) och av (i intervallet C) och flera andra inställningar. För att utföra en sådan justering, måste ett serviceföretag kontaktas. 16

17 Pannregulatorn ar ansluten till pannan i enlighet med det schema som visas i Fig.12. Strömförsörjningen L2, som kommer från den främre kontrollpanelen och överförs till regulatorn, slås på när omkopplarna 2 och 3 (Fig. 9) är i läge ON och termosäkringen inte har löst ut. Den impuls som reglerar fläkthastigheten ansluter periodiskt L2 till L3. När pannan växlar till status "förbränning avslutad", levererar L3 inte ström till fläkten och lysdiod 4 (Fig.11) tänds. För att återgå till läget "förbränning pågår", ska strömförsörjningen L2 avbrytas genom att stänga av (on / off)eldningsprogrambrytaren 3 (Fig. 9) och strömförsörjningen av pannan (on / off-brytaren 2 (Fig. 9)., och därefter ställer dem i läge ON. Laddomatpumpens relä kopplar L4 till L1. Den programmerbara kanalens relä kopplar P till L1. Utströmmen till fläkten regleras mellan VA. Det högsta tillåtna effektuttaget för Laddomatpumpen som är ansluten till regulatorn är 250 VA. Det högsta tillåtna effektuttaget för den programmerbara kanalen ar 250 VA. FÖRBEREDELSER FÖR ELDNING Innan tändning av pannan, kontrollera positionen av 2 (Fig 2), nedre keramiken i den nedre förbränningskammaren: kanten av keramiken måste vara i kontakt med den bakre väggen av pannan (Fig. 2). Placera två keramiska segment 3 (Fig- 2) på framkant av keramiken. Fyll värmesystemet med vatten. Fyllningstrycket bör vara 0,2 bar större än arbetstrycket, men det får inte överstiga provtrycket för pannan. Efter fyllning av systemet med vatten, utför en visuell kontroll av tätheten hos hela systemet. Utför det innan tändning av pannan, sedan igen, efter tändning och när den når driftläge. Kontrollera om värmesystemet är ordentligt avluftat. Innan tändning av pannan, kontrollera att alla krav som anges i avsnittet före utförts. Gasförbränningsfasen och glödbädden & tips för effektiv eldning Bottenlagret i övre kammaren där veden antänds och förgasas kallas glödbädden. Brännbara gaser avgår där och vidareförbränns när de passerar genom den keramiska brännaren och slutförbränns i den undre kammaren i pannan. Den optimala glödbäddhöjden under pannans drift är ca 4-5 cm på botten av övre kammaren. Luftmängden från pannans fläkt är dimensionerad för att underhålla bränslebädden med lagom luftmängd. Undvik en situation då volymen av glödbädden blir för stor. Denna situation kan uppstå om mycket torr och fint kluven ved laddas i hela övre kammaren. Följaktligen ökar volymen av glödbädden snabbt under förbränningen och brist på luft uppstår, vilket gör att brännbara gaser kan gå ut oförbrända genom skorstenen. En indikator på detta oönskade tillstånd är om tät rök kommer från skorstenen. 17

18 ARBETSORDNING FÖR TÄNDNING AV PANNAN Innan tändning av pannan, kontrollera att alla krav som anges i avsnittet före utförts. Öppna direktspjället för den övre rökkanalen genom att dra i handtaget 3(Fig. 1) mot dig själv. Öppna luckan till övre förbränningskammaren, lägg torra små pinnar och papper på kammarens botten så att papperet sticker in i nedre förbränningskammaren genom den rektangulära öppningen av den keramiska brännaren 22 (Fig. 1) På det sättet blir det lätt att tända pannan genom den nedre förbränningskammaren. Lägg några bitar av lättantändligt material och större bitar av pinnar och ved ovanpå. Ladda ved fullt utan några stora tomrum i övre förbränningskammaren. Större bitar av ved ska laddas i mitten och mindre bitar på sidorna, eftersom väggarna i förbränningskammaren bromsar förbränningen av de större vedträna, på grund av deras lägre temperatur. Veden får inte täcka öppningen för direktspjället 19 (Fig. 1), eftersom det kommer att göra tändningen svårare. Första gången, tänds pannan med bara papper och små bitar av trä för att säkert ta bort fukten som kan finnas kvar i de keramiska elementen. Slå på spänningen, med knapp 2 på den främre kontrollpanelen. Då tänds displayen på den elektroniska regulatorn (Fig. 9). Ställ in önskad arbetstemperatur på pannvatten med hjälp av knapparna för temperaturinställning, vi rekommenderar en temperatur på 85 C eftersom Laddomat 21 s termiska ventil öppnar vid 72 C och man får då en bra funktion mellan panna och Laddomat 21 om man föredrar högre panntemperatur väljs 90 C på regulatorn och 78 C termisk ventil. Stäng luckan till övre förbränningskammaren, öppna den nedre luckan och tänd i papperet som sticker ner genom den övre keramikens hål. Om tändningen av någon anledning misslyckas kan man för att slippa plocka ut all ved, använda en en liten gasolbrännare, och tända upp genom keramikbrännarens öppning. Kontrollera i temp.displayen att vattentemperaturen stiger. Håll den nedre luckan öppen tills du hör att det tagit sig ordentligt i tändveden. Stäng den nedre luckan och starta samtidigt eldningsprogrammet med den röda brytaren 3 på kontrollpanelen (Fig. 9). Röda brytaren får inte användas för att pausa fläkten under pågående eldning eftersom att då kommer eldningsprogrammet att startas om från början när brytaren sätts i tilläge för omstart av fläkten. När rökgastemperaturen närmar sig normalt värde, stäng direktspjället genom att trycka in handtaget 3 (Fig. 1). Efter det kommer pannan arbeta i automatiskt läge: den kommer först att uppnå den temperatur som Laddomaten är inställd för och när acktanken är uppe i denna temperatur, ej stiga väsentligt över regulatorns inställda börvärdestemperatur för utgående vattnet från pannan. Vid eldning av pannan för första gången, sker ofta kondensbildning i den nedre förbränningskammaren och värmeväxlaren. Detta är inte ett fel, utan beror på att pannan är extremt ren från sot och fylld med kallt vatten. Efter tändning av pannan flera gånger, försvinner detta fenomen. 18

19 LÄGGA IN MER VED Om det fortfarande finns gott om ved som är kvar i gasförbränningsstadiet, vänta med vedpåläggning till det bara är en glödbädd kvar i vedkammaren. Det är viktigt att följa anvisningarna för hur du stoppar regulatorn när du lägger in mer ved under pågående förbränning. (se rekommendationerna nedan)! När förbränningen fortfarande pågår, och regulatorns lysdiod 3 " förbränning pågår " (bild 11 ) lyser grönt: Om du vill lägga in mer ved, utför följande förfarande: 1. Öppna direktspjället genom att dra handtaget 3 mot dig (Fig. 1 ), har du en motdragslucka installerad på rökröret så kan det vara bra att låsa den i stängt läge för att få max. drag i pannan. Tryck knapparna " + " och " - " samtidigt. Symbolen " L " blinkar på displayen, vilket indikerar att programmet har pausats. Fläkten stoppas automatiskt. Vänta minst 20 sekunder, så att röken kan gå ut genom direktspjället, öppna långsamt den övre pannluckan 4. Fyll på ved och stäng pannluckan ordentligt. 5. När veden har lagts in, återuppta driften genom att trycka på " + "-knappen. Symbolen " L " måste försvinna från displayen. Fläkten kommer automatiskt att starta och fortsätta som före pausen. 6. Stäng direktspjället när rökgastemperaturen uppnått normal temperatur. När förbränningen hunnit så långt att regulatorns lysdiod 4 " förbränning avslutad " (bild 11 ) blinkar rött: Om det fortfarande finns glödbädd kvar och du vill lägga in mer ved, vänta tills pannvattentemperaturen är under 56 grader och utför följande förfarande : 1. Öppna direktspjället genom att dra handtaget 3 mot dig Fig. 1 ). 2. Stäng av röd strömbrytare 3 (Fig. 9 ). 3. Vänta minst 20 sekunder, så att röken kan gå ut genom direktspjället, öppna långsamt den övre pannluckan 4. Fyll på ved och stäng pannluckan ordentligt. 5. Starta om eldningsprogrammet med röd strömbrytare. 6. Stäng direktspjället. Om man följer denna rutin, kommer inte rök och kolmonoxid gå in i pannrummet. Vattentemperaturen och trycket i systemet ska kontrolleras regelbundet via avläsningar av termometrar och manometer, installerade i värmesystemet. 19

20 Beskrivning av Rökgastemperatursensorns funktion. Röktemperatursensorn är monterad i Astra pannor för att : 1 ) hjälpa regulatorn hålla optimal rökgastemperatur, 2 ) stänga av fläkten efter att förbränning avslutats, Även om den optimala rökgastemperaturen ställs in i fabriken, rekommenderar vi att du ställer in rökgastemperaturen själv en gång igen efter installationen av pannan. På detta sätt, kommer en mer exakt temperatur ställas in med avseende på det bränsle som används, skorstensdrag och andra egenheter i installationen. För denna inställning ska pannan vara i ett optimalt och stabilt driftläge, och rökgastemperaturen ska vara normal när inställningen utförs. Först ställer du in arbetstemperaturen på pannans regulator, vi rekommenderar C, ej under 80 C. Denna temperatur bör vara den du kommer att använda för pannans normala drift. Tänd upp pannan. Kontrollera förbränningen genom att öppna den nedre pannluckan efter minuter från början av förbränningen. I det ögonblicket, ska eldslågan nå den nedre keramikinsatsen, och färgen på lågan ska vara gul - blå, ljusare låga indikerar högre temperatur och bättre förbränning. Kontrollera rökgassensorns temperatur genom att trycka knapparna " P " och " + " samtidigt. Displayen ska då visa ett tvåsiffrigt tal som representerar sensorns temperatur. (Observera att detta värde ej är samma som rökgastemperaturen ut till skorstenen.) Talet måste multipliceras med 10 för att bestämma den faktiska sensortemperaturen. Om exempelvis talet 11 visas, betyder det att den faktiska uppmätta rökgastemperaturen är 110 C. Talet kommer att visas under 3 sekunder. Under denna tid måste regulatorns knapp " P " tryckas igen. Talet på displayen blinkar till och en röd punkt längst ner i högra hörnet av displayen lyser sedan 3 sekunder, därefter kommer regulatorn automatiskt att lämna programmeringsläget och återgå till dess vanliga driftläge. Nu är den nya optimala sensortemperaturen inprogrammerad. När pannan arbetar under gasförbränningsfasen ska pannans fläkt gå på fullvarv, och panntemperaturen på displayen normalt nå grader, när temperaturen når inställt börvärde drar regulatorn ner varvtalet för att pannan inte ska bli för varm. Uppstår detta fenomen tyder det på att värmesystemet inte förmår att ta emot den värme som pannan producerar. Tänkbara orsaker; Systemet är fullagrat med värme i radiatorsystem och ackumulatortankar. Laddomat defekt, fel på cirkulationspump, fel termisk ventil i laddomat byt till ventil med lägre öppningstemp, för klena eller långa rör till acktank, för liten acktank, någon avstängningsventil som ej är öppen helt, felkoppling av rör, luftfickor i rör, panna eller tank. Justering av förbränningsluft. Behovet av förbränningsluft varierar beroende på typ av ved och torrrhet. Använd grovkluven eller randbarkad ved som är torr och blandning av både barr- och 20

21 lövved. Finkluven björkved som är mycket torr kräver exempelvis lite primärluft medan grov barrved som är dåligt torr kräver mer. På G-seriens pannor justeras primärluften via det spjäll som sitter på pannans baksida. Max utdraget läge = max sekundärluft och minimum primärluft. Använd stjärnmejsel för att lossa låsskruven och skjutmått för att mäta hur långt spjällaxlarna sticker ut. Notera inställningen innan du ändrar den. Vad som är rätt inställning måste prövas fram genom kontroll av glödbäddens tjocklek, vedens antändning, tid för eldningsförloppet, kontroll av lågan i nedre kammaren, kontroll av rökens utseende över skorstenen, justering ska ske i små intervall till man hittar bästa förbränning. Följande uppgifter är för bedömning av flammtemperatur Temperaturen hos lågor kan bedömas genom deras färg. Observera att lågans färg påverkas av om det är ljust eller mörkt i pannrummet, nedanstående färger gäller vid bra ljusförhållanden: Röd Bara synlig: 525 C mörk: 700 C Körsbär mörk: 800 C Körsbär : 900 C Körsbär ljus: 1000 C Orange mörk: 1,100 C Klar: 1200 C Vit eller blå Vitaktig/blåaktig: 1300 C Ljusvit/ljusblå: 1400 C Bländande vit/blå: 1500 C KONTROLL AV FÖRBRÄNNING Statusen för förbränningsprocessen kan kontrolleras på regulatorns lysdioder "förbränning pågår" eller "förbränning avslutad" (se beskrivning av regulatorerna KR-4.3D, Fig. 11). Lågan i pannan kan kontrolleras genom att försiktigt öppna luckan till den nedre förbränningskammaren när fläkten är på. Den synliga flamman måste vara röd-gul eller gul-blå och nå det nedre keramiska elementet, vilket innebär att förbränningen sker på ett optimalt sätt. Håll inte den nedre luckan på pannan öppen längre perioder under förbränning: den undre kammaren innehåller gaser som om de kommer ut i pannrummet i större mängder, kan vara skadliga. 21

22 RENGÖRING AV PANNAN Aska avlägsnas från pannan var 4-7 dag. Rengör pannan när bränslet fullständigt har bränts ut och pannan kylts ned till minst +40 C. Öppna luckan till övre förbränningskammaren och tag ur aska med en mindre skyffel och raka ner det sista ner till den nedre kammaren. Öppna luckan till den nedre kammaren, ta ut endast de två keramiska segmenten, raka över askan till en metallåda (en kasserad långpanna från en spis brukar passa bra). Det är inte nödvändigt att ta ut nedre keramiken, vid rengöring, aska under den kan rakas ut med askskrapan. Rengör pannans värmeväxlare från tjära, och sot, en eller två gånger i månaden. Öppna sotluckan på rökröret. Öppna den övre sotningsluckan, för rengöring av värmeväxlaren. Ta bort turbulatorplåtarna från värmeväxlaren, genom att haka av dem och dra ut dem med lyftkroken, rengör dem med en skrapa. Rensa tjära och sot från förbränningsrum, värmeväxlare och rökkanalens väggar med en skrapa och metall borste. Sotresterna som faller ner från rökkanalens och värmeväxlarens väggar under rengöringsprocessen rakas ur pannan genom den nedre öppningen under nedre keramiken i nedre förbränningskammaren. Det är oftast lämpligt att lyfta ut nedre keramiken i samband med detta moment. När du är klar, placera turbulatorplåtarna tillbaka och stäng övre sotningsluckan. Kontrollera arbetstryck i värmesystemet minst en gång varannan vecka. Om trycket sjunker, höj det genom att fylla upp systemet med mer vatten. Om pannan inte värms under en längre tid, dränera vattnet ur systemet när utetemperaturen är under 0 C! NÖDSTOPP AV PANNAN Om du av någon anledning omedelbart måste stänga av pannan, ska du inte inte hälla vatten in i pannan! Pannkroppen och keramiken kan spricka! Det är mycket praktiskt att använda torr sand vid akut avstängning. Det bör vara ~ 50 kg torr sand i pannrummet. Sand inte bara isolerar brinnande ved väl från luftens syre, utan kyler också ner den brinnande zonen. Därefter, när pannan svalnat, kan sanden lätt tas bort. 22

23 FELSÖKNINGSSCHEMA ORSAK FEL 1. Den inställda temperaturen Inte tillräckligt med vatten kan inte uppnås i värmesystemet Regulator eller fläkt är defekt Dålig kvalitet bränsle: hög fukthalt, alltför stora bitar av ved ÅTGÄRD Fyll upp Reparera eller byt ut Använd torrt bränsle, bättre delad ved Rengör Rengör Värmeytor i pannan är mycket smutsiga Inget drag i skorstenen på grund av ackumulerade föroreningar Den keramiska brännaren är överbelastad Rengör Fläktspjäll har fastnat Rengör 2. Rök genom pannluckan Lucktätning skadad Luckan är inte tät utmed hela omkretsen Inget drag i skorstenen på grund av ackumulerade föroreningar 3. Fläkt fungerar inte Överhettningsskydd har löst ut, lysdiod till fläkt är släckt Ersätt med ett nytt Justera gångjärn och dörrlås (reglera eller skruva av gångjärn eller skruvar lås) (se figur 13). Rengör Prova på nytt om orsaken (se kapitel 6) har hittats och åtgärdats. Elektronisk regulator KR-4.3D eller fläkt är trasig Ersätt Strömavbrott Kontrollera elektriska säkringar i elektriska husets central, ring elektriker Lysdiod 4 lyser (Fig. 11, se teknisk beskrivning av regulator KR-4.3) Allt ved har brunnit. Lägg i mer ved, tänd pannan FIG. 13 Justering av luckan och låsmekanismen Luckorna till kamrarna ska täthetskontrolleras så att det inte finns några rökgaser som sipprar in i pannrummet genom dem. Lucktätheten justeras enkelt genom inskruvning eller utskruvning av gångjärnen och låsets skruvar till luckan. Luckorna lossas enkelt genom att lyfta ur sprintarna i gångjärnen. 23

24 9. GARANTI & VILLKOR FÖR GARANTI Tillverkaren ger garanti mot tillverkningsfel på pannan, de huvudsakliga villkoren är följande: anslutning av pannan till värmesystemet samt den första injusteringen och reparationer ska utföras av ett auktoriserat installationsföretag och vara fackmässigt utförd; pannan är ansluten till värmesystemet och använts enligt kraven i denna bruksanvisning; att garantireparationer anmäls och utförs omgående när felet har uppstått; garantiperioden förlängs inte efter åtgärdande av fel som har inträffat under garantitiden, pannans rengöring och övriga värmesystemet täcks inte av garantin. skador som orsakats på lokaler och egendom i lokalen på grund av pannans fel kommer inte att ersättas, garantiperioden börjar från pannans inköpsdatum; Garantin är endast giltig om pannan installeras, ansluts till värmesystemet och drivs enligt föreskrifterna i denna handbok. Garantin gäller inte i följande fall: Om värmeväxlaren är belagd med kalkutfällningar; Om vatten eller annan vätska i pannan har frusit; I händelse av fel på pannan på grund av felaktig användning, I händelse av fel på pannan på grund av felaktig anslutning till elnätet, åskslag eller överspänning. Om pannans delar är mekaniskt skadade; Om pannan inte är ansluten till värmesystemet i enlighet med ritningar och krav i bruksanvisningen. Reparationsarbeten efter garantitiden ska utföras på bekostnad av ägaren till pannan. Köparen måste följa alla krav i denna bruksanvisning under transport, lagring och drift, annars gäller inte tillverkningsgarantin. 10. OFFICIELL PROVNING Värmepannan Astra H-..., serienummer......,, uppfyller den tekniska dokumentationen och kraven i standarden EN class 3 och är godkänd för användning. Tillverkningsdatum längden på garantiperioden för pannan är följande: - För värmeväxlaren i pannan, mot läckage - 60 månader, - För andra delar av pannan - 24 månader. 24