Utbildningsplan och Utbildningsbok för Klinisk Fysiologi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utbildningsplan och Utbildningsbok för Klinisk Fysiologi"

Transkript

1 UTILDNINGSOK FÖR SSPEILITETEN KLINISK FYSIOLOGI Utbildningsplan och Utbildningsbok för Klinisk Fysiologi Innehåll 1 Utbildningsplan för Klinisk Fysiologi Inledning Teoretiska Kunskapsmål Teoretisk kännedom om fysiologiska principer: Teoretisk kännedom om metodik: Handledning Metoder för lärande för medicinsk kompetens Klinisk tjänstgöring ehandlingskonferens Sidoutbildning Kurser Internationell konferens Litteratur (bör kompletteras) Kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens inom medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete Kommunikation och ledarskap Vetenskapligt arbete Förbättrings- och kvalitetsarbete Utbildningsbok för Klinisk Fysiologi Nivå Undersökning Undersökningsantal/tid Exempel på upplägg av ST-utbildningen... 21

2 UTILDNINGSOK FÖR SSPEILITETEN KLINISK FYSIOLOGI 1 Utbildningsplan för Klinisk Fysiologi 1.1 Inledning Klinisk fysiologi är en basspecialitet där minimitiden för ST-utbildningen är 5 år. Denna utbildningsplan och utbildningsbok för Klinisk Fysiologi har utarbetats och godkänts av Svensk Förening för Klinisk Fysiologi (SFKF). llmän information avseende nya ST-utbildningen och de blanketter och intyg som ska skickas in till Socialstyrelsen efter fullgjord ST-utbildning kan hämtas på Klinisk fysiologi är en medicinsk specialitet inom vilken man på ett integrativt och vetenskapligt sätt mäter, analyserar, och bedömer fysiologiska och patofysiologiska förlopp i patientens sjukdomsbild. Detta sker med användande av funktions- och bildgivande undersökningsmetoder i diagnostiskt, prognostiskt och behandlande syfte. Kärnan i en klinisk fysiologisk bedömning och värdering av undersökningsresultat, är beaktande av dynamik och tidsförlopp. rbetet är genomgående problemlösande till sin karaktär och sker i nära samarbete med andra specialiteter. Specialiteten klinisk fysiologi innefattar också kunskap om mätutrustning och dess bakomliggande fysikaliska, tekniska, matematiska och statistiska principer. Med patienten i centrum ingår även metodutveckling och vetenskaplig problemlösning i kompetensområdet. För specialistkompetens i klinisk fysiologi krävs kunskaper och färdigheter för att behärska arbetet kring de vanligaste undersökningarna i klinisk fysiologi. Detta innebär att man behärskar indikationer och initial prioritering vid de vanligaste undersökningarna inom klinisk fysiologi såväl som att ha kunskap att bedöma dess undersökningsresultat. Man skall även ha kännedom om de vanligaste undersökningarna inom medicinsk radiologi och nuklearmedicin för att kunna interagera med remitterande läkare för att avgöra vilken undersökning som är mest lämplig för den aktuella patienten. Dessutom krävs kännedom om behandling och intervention inom kunskapsområdet. Vidare krävs kunskaper om det praktiska genomförandet av de vanligaste undersökningarna inom klinisk fysiologi, så väl som metodkunskap, framför allt med inriktning på fördelar och begränsningar, vilket medför kunskap om medicinsk nytta och risk. Krav för specialistkompetens i klinisk fysiologi inkluderar även att man har kunskap om den medicinska handläggningen, vården och behandlingen av de patienter som genomgår undersökningar inom klinisk fysiologi, vilket ger ett perspektiv på vad undersökningsresultaten får för konsekvenser för patienten. För specialistkompetens i klinisk fysiologi krävs också att man behärskar att ändamålsenligt och medicinsk korrekt dokumentera och kommunicera resultat från undersökningar, och kan sätta resultatet i ett fysiologiskt och patofysiologiskt sammanhang och därmed ge underlag till optimering av den medicinska bedömningen och omhändertagandet av patienter. Man ska dessutom ha kunskap om risker med i kunskapsområdet ingående diagnostiska och terapeutiska metoder, kunna till området relaterad fysik inkluderande strålningsfysik och strålskydd, samt ha kännedom om relevant lagstiftning som berör verksamheten. Man ska ha kunskap om fysikaliska, tekniska, matematiska och statistiska principer avseende de vanligaste metoderna, om metodernas styrkor och svagheter samt om medicinsk och teknisk kvalitetssäkring av undersökningsdata. Man ska behärska anatomi, fysiologi och patofysiologi med relevans för klinisk fysiologi.

3 UTILDNINGSOK FÖR SSPEILITETEN KLINISK FYSIOLOGI 2 Teoretiska Kunskapsmål Klinisk fysiologi är en specialitet där kunskap om fysiologiska och patofysiologiska förlopp är central. Dessutom är Klinisk Fysiologi en diagnostisk specialitet där kunskap om de olika metodernas teoretiska bakgrund, styrkor och svagheter är viktig för att kunna bedöma undersökningsresultaten. Nedan följer en checklista på kunskaper som är centrala för ST-läkaren att tillgodogöra sig under STutbildningen. 2.1 Teoretisk kännedom om fysiologiska principer: Hjärtfysiologi: Pumpfysiologi och kännedom om trycknivåer och volymsvariationer i hjärtrummen under hjärtcykeln Hjärtsviktens patofysiologi Elektrofysiologi rytmiernas patofysiologi theroskleros och ischemisk patofysiologi Hemodynamik och cirkulationsfysiologi: irkulationsfysiologi rbetsfysiologi lodtrycksreglering i stora och lilla kretsloppet Medelartärtryck, perfusionstryck och stealfenomen Patofysiologi vid arteriell insufficiens Patofysiologi vid venös insufficiens Lungfysiologi Ventilationsreglering Ventilationsfysiologi Lungmekanikens fysiologi Gastransport och relevant blodfysiologi Patofysiologin vid obstruktiva lungsjukdomar Patofysiologin vid restriktiva lungsjukdomar Patofysiologin vid diffusionshinder och lungemboli Njurfysiologi Glomerulär filtration Tubulär sekretion Njurens roll i reglering av osmolalitet, urinvolym, ph och blodtryck Patofysiologiska mekanismer vid nedsatt njurfunktion Gastrointestinal fysiologi Gastrointestinal motilitet Ventrikelns syrasekretion

4 UTILDNINGSOK FÖR SSPEILITETEN KLINISK FYSIOLOGI Muskelfysiologi Metabolism och muskelfunktion Pediatrisk fysiologi T ex barn-ekg i olika åldrar 2.2 Teoretisk kännedom om metodik: Signalbehandling EKG Signalregistrering Medelvärdesbildning/Filtrering Tryckmätning Volymsmätning Gasanalys i luft och blod Ultraljud Tekniska Principer Doppler Nuklearmedicin Radiofarmaka Gammakamera PET Magnetisk Resonanstomografi Röntgentekniker Röntgenröret Genomlysning Datortomografi Strålskydd LR principen Stråldosnivåer ildbehandling, filtrering och rekonstruktionsmetoder Högpass och lågpassfilter Iterativ rekonstruktion, filtrerad bakåtprojektion MPR, MIP och Volume rendering

5 UTILDNINGSOK FÖR SSPEILITETEN KLINISK FYSIOLOGI edömning av diagnostiska metoder, statistik Statistisk signifikans och konfidensintervall Sensititivitet/specificitet/NPV/PPV Korrelation/regression land-ltman analys Pretest och posttest sannolikhet, ayes teorem 2.3 Handledning En handledare för ST-läkaren skall utses av studierektor eller medicinskt ansvarig läkare. Handledaren ska ha specialistkompetens inom Klinisk Fysiologi samt ha genomgått utbildning i handledning. ST-läkaren och handledaren utarbetar en utbildningsplan som ska följas upp regelbundet. Om måluppfyllelse inte har nåtts får planen revideras. Om måluppfyllelse inte nås under planerad tid förlängs ST utbildningen.

6 UTILDNINGSOK FÖR SSPEILITETEN KLINISK FYSIOLOGI 3 Metoder för lärande för medicinsk kompetens 3.1 Klinisk tjänstgöring Specialistutbildningen i klinisk fysiologi bör huvudsakligen genomföras genom klinisk tjänstgöring på enheter som bedriver klinisk fysiologi. SFKF anser det vara en viktig del av ST-utbildningen att se hur olika klinisk fysiologiska avdelningar utför undersökningar. Den kliniska tjänstgöringen bör inkludera en längre tjänstgöringsperiod på universitetssjukhus, åtminstone 3 månader. ST-läkare på universitetssjukhus bör göra en tjänstgöringsperiod på annat sjukhus. Vid denna tjänstgöring bör STläkaren ingå i den ordinarie verksamheten med möjlighet att lära sig undersökningar som ej utförs på hemmakliniken. 3.2 ehandlingskonferens Under ST-utbildningen ska ST-läkaren delta i behandlingskonferenser. Efter handledning skall STläkaren under ST-utbildningen självständigt kunna demonstrera undersökningsresultat från klinisk fysiologiska undersökningar vid behandlingskonferenser. 3.3 Sidoutbildning Sidoutbildning på behandlande klinik relevant för klinisk fysiologi. I första hand rekommenderas internmedicinsk avdelning med kardiologisk och/eller lungmedicinsk inriktning under åtminstone 3 månader. Dessutom rekommenderas 3 månaders placering inom medicinsk radiologi med fokus på ultraljud, konventionell röntgen och T samt MR diagnostik med relevans för klinisk fysiologi. Syftet är att STläkaren skall få kännedom om undersökningar som belyser samma och angränsande frågeställningar, ur ett annat perspektiv. Detta ger ST-läkaren möjlighet att interagera med remittenten om den mest lämpliga metoden för den individuella patienten. ST-läkaren bör under placeringen se och delta vid bedömningar av ultraljudsundersökningar av kärl och njurar, angiografi/t/mr av stora kärl, Tthorax inklusive HRT och eventuellt T-hjärta. Det är även värdefullt att se njurundersökningar (barn och vuxna) samt lungröntgen. Dessutom bör ST-läkaren ha kännedom om interventionell radiologi inklusive terapi av kranskärl och perifera kärl. 3.4 Kurser Flera kunskapsmål är lämpliga att inhämtas med SK-kurser eller andra kursformer, tillsammans med självstudier. Utbildningar i samband med konferenser/kongresser är också värdefulla och det är då lämpligt att handledare tillsammans med ST-läkaren formulerar inlärningsmål i förväg. Exempel på kurser som ST-läkaren i klinisk fysiologi har nytta av är: Kurs i kardiovaskulär fysiologi Kurs i lungfysiologi Kurs i arbetsfysiologi Kurs i strålfysik och strålskydd Kurs i tekniska/fysikaliska principer bakom MR, T, nuklearmedicin och ultraljud Kurs i bildbehandling, IT, mät- och datateknik Kurs i myokardscintigrafi Kurs i ekokardiografi Kurs i kärldiagnostik Kurs i kardiologi

7 UTILDNINGSOK FÖR SSPEILITETEN KLINISK FYSIOLOGI Kurs i lungmedicin Kurs i GP Good linical Practice Detta är exempel på områden där kurs är av värde för ST-läkaren. Observera att en kurs kan täcka mer än ett delmål. 3.5 Internationell konferens Klinisk fysiologi är ett kompetensområde där det är av vikt att kunna ta till sig och kritiskt utvärdera ny teknik och nya undersökningsmetoder. Därför bör ST-läkaren beredas möjlighet att delta i åtminstone en internationell konferens under ST-utbildningen. 3.6 Litteratur Det bör finnas tid för självständiga litteraturstudier under ST-utbildningen. De böcker som givits ut av SFKF är lämpliga i respektive ämnen. Rekommendationer och guidelines från internationella professionella och vetenskapliga organisationer för diagnostik är en viktig del av studielitteraturen. Denna litteraturlista ger förslag på böcker och artiklar som ST-läkaren kan läsa och listan kommer att uppdateras kontinuerligt. ÖKER : Klinisk Fysiologi, 2011, Jonson och Wollmer Klinisk Fysiologisk Kärldiagnostik, 2002, Jogestrand och Rosfors Lungfysiologi och diagnostik vid lungsjukdom, 2000, äcklund, Hedenstierna, Hedström Njurarna och övre urinvägarna, 2000, Granerus Det kliniska arbetsprovet, 2003, Jorfeldt och Pahlm Elektrokardiologi, Klinik och teknik, 2006, Pahlm och Sörnmo EKG Grunder, handledning vid tolkning av 101 kliniska fall, 2011, Jorfeldt och Pahlm Radiologi, 2008, spelin och Pettersson Ekokardiografi, 2010, rne Olsson, svensk bok som täcker dets om krävs för körkort nivå I (Kan beställas på ISN: ) Strandness s Duplex scanning in vascular disorders, 4 th ed. Editor: Eugene Zierler. Lippincott Williams & Wilkins. Philadelphia Introduction to vascular ultrasonography, 5 th ed. Editors: Zwiebel and Pellerito. Elsevier Saunders, Philadelphia : The EE Textbook of Echocardiography, 2011, Leda Galiuto, Lugi adano, Kevin Fox (ISN: ) Feigenbaum s Echocardiography, 2009, William F rmstrong, Thomas Ryan (ISN: ) The Echo Manual (2007) Jae K Oh, James Seward, Jamil Tajik (ISN: ) Text book of linical Echocardiography (2013) atherine M Otto (ISN: ) Macfarlane PW, Lawrie TDV (eds). omprehensive electrocardiology. Pergamon Press. Inc 1989.

8 RTIKLR: UTILDNINGSOK FÖR SSPEILITETEN KLINISK FYSIOLOGI EKG H Part I-VI Recommendations for the standardization and interpretation of the EG Långtids-EKG rawford MH et al. /H Guidelines for mbulatory Electrocardiography: Executive Summary and Recommendations : Report of the merican ollege of ardiology/merican Heart ssociation Task Force on Practice Guidelines (ommittee to Revise the Guidelines for mbulatory Electrocardiography) Developed in ollaboration With the North merican Society for Pacing and Electrophysiology. irculation 1999;100; Di Marco J P, Philbrick J T. Use of ambulatory electrocardiographic (Holter) monitoring. nn Intern Med 113: 53-68, 1990 rbetsprov Kligfield P et al. eyond the ST-segment. irculation 2006 nov 7;114(19) Rodgers GP et al. merican ollege of ardiology/merican Heart ssociation clinical competence statement on stress testing. J m oll ardiol 2000;36: Guidelines H Exercise Standards for Testing and Training Guidelines H: Recommendations for linical Exercise Laboratories Guidelines H: linical Stress Testing in the Pediatric ge Group Guidelines H: Exercise Testing in symptomatic dults Medicinska controller i arbetslivet FS 2005_6 Rodgers GP et al. merican ollege of ardiology/merican Heart ssociation clinical competence statement on stress testing. J m oll ardiol 2000;36: Myokardscintigrafi Hesse et al. ENM/ES procedural guidelines for myocardial perfusion imaging in nuclear cardiology. Eur J Nucl Med Mol Imaging (2005) 32: Underwood R et al. Myocardial perfusion scintigraphy: the evidence. Eur J of Nucl Med Mol Imaging (2004) 31:

9 UTILDNINGSOK FÖR SSPEILITETEN KLINISK FYSIOLOGI rindis et al. F/SN ppropriateness riteria for Single-Photon Emission omputed Tomography Myocardial Perfusion Imaging (SPET MPI). J (2005) Vol. 46, No. 8: mbulatorisk blodtrycksmätning De Faire U et al; mbulatorisk blodtrycksmätning principer för registrering och databearbetning. Läkartidningen 1991, 88: Mancia, G et al. Reappraisal of European guidelines on hypertension management: a European Society of Hypertension Task Force document. J Hypertension (2009) 27; Lurbe et al. Management of high blood pressure in children and adolescents: recommendations of the European Society of Hypertension. J Hypertension (2009) 27: O rien E et al. lood pressure measuring devices: recommendations of the European Society of Hypertension. MJ 2001, 322: O rien E et al. European Society of Hypertension recommendations for conventional, ambulatory and home blood pressure measurement. J Hypertension 2003, 21: Kahan, T och Nyström, F; Hypertoni och 24-timmars mätning av blodtryck. Studentlitteratur, Lund 2009 (Framförallt kapitel 3) Mancia, G. et al. Guidelines for the Management of rterial Hypertension: The Task Force for the Management of rterial Hypertension of the European Society of Hypertension (ESH) and of the European Society of ardiology (ES). J Hypertension (2007) 25: Pickering T.G. et al. Recommendations for blood pressure measurement in humans and experimental animals: Part 1: blood pressure measurement in humans: statement for professionals from the Subcommittee of Professional and Public Education of the merican Heart ssociation ouncil on High lood Pressure Research. Hypertension 2005, 25: Distal tryckmätning Klinisk Fysiologisk Kärldiagnostik, 2002, Jogestrand och Rosfors ell G, Nielsen P E, Lassen N, Wolfson. Indirect measurement of systolic blood pressure in the lower limb using a mercury in rubber strain gauge. ardiovascular Res., 7, 282, Gundersen J. Segmental measurements of systolic blood pressure in the extremities including the thumb and the great toe. cta hir. Scand., suppl 426, Lassen N, Tönnesen K H, Holstein P. Distal blood pressure. Scand. J. lin. Lab. Invest., 36, 705, Lezack J D, arter S. The relationship of distal systolic pressures to the clinical and angiographic findings in limbs with arterial occlusive disease. Scand. J. lin. Lab. Invest., suppl 128, 31, 97, Nielsen P E, arras J P, Holstein P. Systolic pressure amplification in the arteries of normal subjects. Scand. J. lin. Lab. Invest., 33, 371, 1974.

10 UTILDNINGSOK FÖR SSPEILITETEN KLINISK FYSIOLOGI Nielsen P E, ell G, Lassen N. The measurement of digital systolic blood pressure by strain gauge thechnique. Scand. J. lin. Lab. Invest., 29, 371, Orchard T J, Strandness D E Jr. ssessment of peripheral vascular disease in diabetes. irculation, 88 (2), , Murray, Halliday M, roft R J. Popliteal artery entrapment syndrome. ritish J. Surgery, 78 (12), , arnes RW. Noninvasive diagnostic assessment of peripheral vascular disease. irculation, 83 (2 Suppl), I20-I27, Duplex benens artärer Klinisk Fysiologisk Kärldiagnostik, 2002, Jogestrand och Rosfors Statens beredning för medicinsk utvärdering (SU). enartärsjukdom diagnostik och behandling. En systematisk litteraturöversikt. September Koelemay MJ, den Hartog D, Prins MH et al. Diagnosis of arterial disease of the lower extremities with duplex ultrasonography. r J Surg 1996;83:404-9 de Vries SO, Hunink MG, Polak JF. Summary receiver operating characteristic curves as a technique for meta-analysis of the diagnostic performance of duplex ultrasonography in peripheral arterial disease. cad Radiol; 1996;3:361-9 Visser K, Hunink MG. Peripheral arterial disease: gadolinium-enhanced MR angiography versus color-guided duplex US a meta-analysis. Radiology 2000; 216: Zierler RE, Zierler K. Duplex sonography of lower extremity arteries. Seminars in ultrasound, T and MRI. 1997; 18: ossman DV, Ellison JE, Wagner WH et al. omparison of contrast angiography to arterial mapping with color-flow duplex imaging in the lower extremities. J Vasc Surg. 1989; 10:522-9 Firzzell L. onclusions regarding biological effects of ultrasound for diagnostically relevant exposures. J Ultrasound Med 1994; 13:69-72 Duplex arotis Klinisk Fysiologisk Kärldiagnostik, 2002, Jogestrand och Rosfors Guidelines for Management of Ischaemic Stroke and Transient Ischaemic ttack erebrovasc Dis 2008;25: Joint Recommendations for Reporting arotid Ultrasound Investigations in the United Kingdom. Eur J Vasc Endovasc Surg Nationella riktlinjer för strokesjukvård Stöd för styrning och ledning. Socialstyrelsen rtikelnr: Firzzell L. onclusions regarding biological effects of ultrasound for diagnostically relevant exposures. J Ultrasound Med 13:69-72, Hansen F, ergqvist D, Lindblad, Lindh M, Mätzsch T, Länne T. ccuracy of duplex sonografi before carotid endarterectomy - a comparison with agiography. Eur J Endovasc Surg 12: , Nicolaides N, Shifrin EG, radbury, Dhanzil S, Griffin M, elcaro G, Williams M. ngiographic and duplex grading of internal carotid stenosis. Endovasc Surg 3: , 1996.

11 UTILDNINGSOK FÖR SSPEILITETEN KLINISK FYSIOLOGI Grant EG, enson, Moneta GL, et al. arotid artery stenosis: gray-scale and Doppler US diagnosis Society of Radiologists in Ultrasound onsensus onference. Radiology Nov; 229(2): Ekokardiografi Ekokardiografi. European ssociation of Echocardiography recommendations for training, competence, and quality improvement in echocardiography. ogdan. Popescu, (hair)1, Maria J. ndrade, (o-hair), Luigi P. adano, Kevin F. Fox, Frank. Flachskampf, Patrizio Lancellotti, lbert Varga, Rosa Sicari, rturo Evangelista, Petros Nihoyannopoulos and Jose L. Zamorano on behalf of the European ssociation of Echocardiography. Eur J Echocardiogr 2009;10: Ekokardiografi. F/SE/EP/SN/SI/ST/SMR 2007 ppropriateness riteria for Transthoracic and Transesophageal Echocardiography. Douglas et al. J endensitometri SU rapport 2003 Osteoporos, prevention, diagnostik och behandling. Volym 1. SU:s slutsatser och sammanfattning. Kapitel 4. Diagnostiska metoder för att bestämma benmassa och förutsäga frakturrisk. ISD 2007 Official Positions ombined dut and Pediatric dultandpediatric.pdf ehandlingsrekommendation. ehandling av osteoporos. Information från Läkemedelsverket 4:2007 sid Spirometri Klinisk Fysiologi, 2011, Jonson och Wollmer Lungfysiologi och diagnostik vid lungsjukdom, 2000, äcklund, Hedenstierna, Hedström Miller, M.R., et al., General considerations for lung function testing. Eur Respir J, (1): p Miller, M.R., et al., Standardisation of spirometry. Eur Respir J, (2): p Wanger, J., et al., Standardisation of the measurement of lung volumes. Eur Respir J, (3): p Macintyre, N., et al., Standardisation of the single-breath determination of carbon monoxide uptake in the lung. Eur Respir J, (4): p Pellegrino, R., et al., Interpretative strategies for lung function tests. Eur Respir J, (5): p Åkesson, U., J.. Dahlstrom, and P. Wollmer, hanges in transfer factor of the lung in response to bronchodilatation. lin Physiol, (1): p Motståndsmätning hos barn (Klug, isgaard)

12 UTILDNINGSOK FÖR SSPEILITETEN KLINISK FYSIOLOGI merican Thoracic Society. Standardization of spirometry 1994 update. JRM 152: , Lungmekanik Klinisk Fysiologi, 2011, Jonson och Wollmer Lungfysiologi och diagnostik vid lungsjukdom, 2000, äcklund, Hedenstierna, Hedström Partitioning of dead space a method and reference values in the awake human (E Åström et al. Eur Respir J 2000; 16: ) Factors limiting exercise performance in progressive systemic sclerosis ( lom-ülow et al. Semin rthritis Rheum 1983; 13: ) Lung function in progressive systemic sclerosis is dominated by poorly compliant lungs and stiff airways ( lom-ülow et al. Eur J Respir Dis 1985; 66:1-8) Lung mechanics and their relationship to lung volumes in pulmonary sarcoidosis (I rådvik et al. Eur Respir J 1989; 2: ) Lung mechanics and gas exchange during exercise in pulmonary sarcoidosis (I rådvik et al. hest 1991; 99: ) Lung function in patients with systemic lupus erythematosus and persistent chest symptoms (H Jonsson et al. r J Rheum 1989; 28: 83-91) Lungscintigrafi ajc M et al. Methodology for ventilation/perfusion SPET. Semin Nucl Med Nov;40(6): ajc M et al. ENM guidelines for ventilation/perfusion scintigraphy Part 1. Pulmonary imaging with ventilation/perfusion single photon emission Tomography Eur J Nucl Med Mol Imaging (2009) 36: ajc M et al. ENM guidelines for ventilation/perfusion scintigraphy. Part 2. lgorithms and clinical considerations for diagnosis of pulmonary emboli with V/PSPET and MDT M. Eur J Nucl Med Mol Imaging : Nyman U, ajc M, Eriksson H, Geijer H, Gunarsson M, Jonson, Leide-Svegborn S, Persliden J. Diagnostik av Lungembolism hus gravida. Skintigrafi eller datortomografi? Läkartdnigen : Jögi J, Jonson, Ekberg M, ajc M.: Ventilation/perfusion SPET with 99mTc-DTP versus Technegas: a head to head study in obstructive and non-obstructive patients. J Nucl Med. 2010; : Jögi J, Ekberg M, Jonson, ozovic G, ajc M. Ventilation/Perfusion SPET in chronic obstructive pulmonary disease: an evaluation by reference to symptoms, spirometric lung function and emphysema, as assessed with HRT. Eur J Nucl Med Mol Imaging DMS

13 UTILDNINGSOK FÖR SSPEILITETEN KLINISK FYSIOLOGI Piepsz et al. onsensus on renal cortical scintigraphy in children with urinary tract infection. Seminars in nuclear medicine 1999;2(pril): ENM Guidelines revised 2009 Gerald. Mandell, Douglas F. Eggli, David L. Gilday, Sydney Heyman, Joe. Leonard, John H Miller, Helen R. Nadel; my Piepsz, S. Ted Treves. Society of Nuclear Medicine Procedure Guideline for Renal ortical Scintigraphy in hildren; Version 3.0, pproved June 20, 2003 Practice Guideline for the Performance of dult and Pediatric Renal Scintigraphy, R Practice Guideline Revised 2008 Evans K, et al. iokinetic behaviour of technetium -99m-DMS in children. J Nucl Med 1996;37: ajc M, Wallin L. Tc 99m-DMS renal scintigraphy during kidney maturation. lin Nucl Med 1995;3: Wallin L, Thörne J, Palmer J, ajc M. Kidney size estimation by DMS scintigraphy in piglets. lin Physiol 1997;17: Jakobsson, Nolstedt L, Svensson L, Söderlundh S, erg U. 99m-Tc-DMS scan in the diagnosis of acute pyelonefritis in children: relation to clinical and radiological findings. Renografi Gordon I et al. ENM Guidelines for standard and diuretic renogram in children. Eur J Nulc Med Mol Imaging (2011) 38: Sentinel node uscombe et al. Sentinel node in breast cancer procedural guidelines. Eur J Nucl Med Mol Imaging (2007) 34: hakera et al. ENM-EORT general recommendations for sentinel node diagnostics in melanoma. Eur J Nucl Med Mol Imaging 2009 Waddington W et al. Radiation safety of the sentinel lymph node technique in breast cancer. Eur J Nucl Med 27: , Skelettscintigrafi Stauss J et al. Guidelines for paediatric bone scanning with 99mTc-labelled radiopharmaceuticals and 18F-fluoride. Eur J Nucl Med Mol Imaging. ENM 2010 ombardieri et al. one scintigraphy procedures guidelines flr tumour imaging ENM R Practice guideline for the performance of adult and pediatric skeletal scintigraphy (one scan) Revised 2007 Donohoe KL et al. Society of Nuclear Medicine. Procedure Guideline for one Scintigraphy. Version 3.0, approved June 20, 2003

14 UTILDNINGSOK FÖR SSPEILITETEN KLINISK FYSIOLOGI MR Magnetisk Resonanstomografi. Kramer et al. Standardized cardiovascular magnetic resonance imaging (MR) protocols, society for cardiovascular magnetic resonance: board of trustees task force on standardized protocols,jmr Hundley et al. Society for ardiovascular Magnetic Resonance guidelines for reporting cardiovascular magnetic resonance examinations, JMR Kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens inom medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete 4.1 Kommunikation och ledarskap Kompetens inom kommunikation och ledarskap tillägnas kontinuerligt under utbildningen genom klinisk tjänstgöring under handledning. Dessutom bör ST-läkaren delta i de kurser och utbildningar som anordnas lokalt av sjukvårdshuvudmannen. 4.2 Vetenskapligt arbete Med anledning av specialitetens karaktär, där ett granskande och analytiskt arbetssätt är centralt, bör ST-läkaren genomföra ett medicinskt vetenskapligt arbete. Detta är betydelsefullt även på grund av den snabba utvecklingen inom metodologi inom klinisk fysiologi. Projektet kan även avhandla andra ämnesområden såsom kvalitetsutveckling, metodutveckling, patientsäkerhetsarbete eller sjukvårdsorganisation. Projektarbete bör planeras i ett tidigt skede av ST-utbildningen, pågå kontinuerligt under ST-utbildningen och totalt omfatta cirka 3 månader. Det vetenskapliga projektarbetet skall genomföras under handledning. Handledaren bör vara disputerad men behöver ej vara samma person som ST-läkarens ordinarie handledare. Det vetenskapliga arbetet skall presenteras som abstract på nationell konferens såsom SFKF:s Höstmöte, Kardiovaskulärt Vårmöte eller Nuklearmedicinskt Vårmöte. ST-läkaren deltar i kursverksamhet som anordnas lokalt av sjukvårdshuvudmannen där följande moment bör ingå: artikelsökning, vetenskapsetik och etikprövning, epidemiologi och grundläggande statistik. En doktorsexamen får tillgodoräknas som sex månaders tid under ST-utbildningen. 4.3 Förbättrings- och kvalitetsarbete Den specialistkompetenta läkaren ska ha kunskap om och kompetens i evidensbaserat förbättringsoch kvalitetsarbete. Målet är att kunna initiera, delta i och ansvara för kontinuerligt systematiskt förbättringsarbete med betoning på helhetsperspektiv, patientsäkerhet, patientnytta, mätbarhet och lärandestyrning för att kritiskt kunna granska och utvärdera den egna verksamheten. ST-läkaren ska kontinuerligt under utbildningen delta i förbättrings- och kvalitetsarbete under handledning. Kvalitetsansvarig på kliniken fyller en viktig roll i detta sammanhang och kan vara handledare.

15 UTILDNINGSOK FÖR SSPEILITETEN KLINISK FYSIOLOGI 5 Utbildningsbok för Klinisk Fysiologi Klinisk fysiologi är en diagnostisk specialitet där en stor del av ST-utbildningen utgörs av att lära sig att handlägga olika patientbundna undersökningar. Nedan listas de undersökningar som utförs inom klinisk fysiologi och vilken nivå ST-läkaren skall tillägna sig kunskap om undersökningarna under utbildningen. De nivåer som anges i författningen behärska, ha kunskap om och ha kännedom om definieras nedan. I de fall en tjänstgöringstid anges är detta ett riktmärke för hur lång klinisk tjänstgöring som är rimligt för att tillgodose kunskapsmålen. Denna tjänstgöringstid behöver ej vara kontinuerlig, då verksamhetens karaktär i flera fall innebär att ST-läkaren arbetar med flera undersökningar samtidigt. Till exempel kan en ST-läkare utbildas inom arbetsprov och EKG samtidigt. Den teoretiska utbildningen ingår i den tid som är rekommenderad för respektive område. : ehärska, d.v.s. fullständigt kunna bedöma och handlägga utredning, diagnostik, behandling och uppföljning av en patient, eller motsvarande, och att fullständigt kunna använda för området relevanta tekniker : Ha kunskap, d.v.s. genom teoretiska studier och/eller praktisk yrkesutövning ha tillägnat sig vetande och insikter inom ett område : Ha kännedom, d.v.s. genom teoretiska studier och/eller praktisk yrkesutövning ha tillägnat sig visst vetande inom ett område D: Ingår i specialiteten men krävs ej för att kallas specialist

ARBETSMATERIAL. Utbildningsplan och Utbildningsbok för Klinisk Fysiologi

ARBETSMATERIAL. Utbildningsplan och Utbildningsbok för Klinisk Fysiologi Utbildningsplan och Utbildningsbok för Klinisk Fysiologi Utbildningsplan för Klinisk Fysiologi 1. Inledning enna utbildningsplan och utbildningsbok för Klinisk Fysiologi baseras på den målbeskrivning som

Läs mer

ANGÅENDE SPECIALITETEN KLINISK FYSIOLOGI I EN

ANGÅENDE SPECIALITETEN KLINISK FYSIOLOGI I EN 2011-12-12 Sida 1 av 2 ANGÅENDE SPECIALITETEN KLINISK FYSIOLOGI I EN FRAMTIDA SPECIALITETSORGANISATION Vi hälsar med tillfredsställelse att Socialstyrelsen kommit fram till att nuvarande ordning med bas-

Läs mer

Bild- och Funktionsmedicin

Bild- och Funktionsmedicin Bild- och Funktionsmedicin Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens

Läs mer

Bild- och Funktionsmedicin

Bild- och Funktionsmedicin Bild- och Funktionsmedicin Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens

Läs mer

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter Bild- och funktionsmedicinska specialiteter Bild- och funktionsmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav

Läs mer

EKG- OCH SPIROMETRITOLKNING SAMT ÖVERSIKT AV ÖVRIGA UNDERSÖKNINGSMETODER INOM KLINISK FYSIOLOGI

EKG- OCH SPIROMETRITOLKNING SAMT ÖVERSIKT AV ÖVRIGA UNDERSÖKNINGSMETODER INOM KLINISK FYSIOLOGI EKG- OCH SPIROMETRITOLKNING SAMT ÖVERSIKT AV ÖVRIGA UNDERSÖKNINGSMETODER INOM KLINISK FYSIOLOGI MEDICIN & VÅRD 13-16 maj 2014 i Uppsala AVDELNINGEN FÖR uppdragsutbildning DIVISION FOR Contract Education

Läs mer

EKG- och spirometritolkning

EKG- och spirometritolkning UPPSALAKURSERNA EKG- och spirometritolkning samt översikt av övriga undersökningsmetoder inom klinisk fysiologi Uppsala universitet bjuder in till utbildning 1-4 juni 2015 i Uppsala God kunskap i EKG-

Läs mer

Kärlkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Kärlkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kärlkirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker Svenska Sjukhusfysikerförbundet, SSFF, och Svensk Förening för Radiofysik, SFfR april 2015 Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker 1 Övergripande kompetensdefinition 1.1 Definition

Läs mer

Utbildningsplan för ST Barn och ungdomskardiologi, Barnhjärtcentrum Stockholm Uppsala. Bakgrund Utbildningsmål för ST Barn och ungdomskardiologi

Utbildningsplan för ST Barn och ungdomskardiologi, Barnhjärtcentrum Stockholm Uppsala. Bakgrund Utbildningsmål för ST Barn och ungdomskardiologi Utbildningsplan för ST Barn och ungdomskardiologi, Barnhjärtcentrum Stockholm Uppsala Syfte Förbättra och konkretisera utbildningsplanen för nya ST läkare inom barn- och ungdomskardiologi, samt att förtydliga

Läs mer

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7 Psykiatri Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

Prislista 2015 Medicinsk service. Hälsoval Blekinge. Klinisk fysiologi

Prislista 2015 Medicinsk service. Hälsoval Blekinge. Klinisk fysiologi Prislista 2015 Medicinsk service Hälsoval Blekinge Klinisk fysiologi Amb1 1197 BLTR 24-timmars blodtrycksmätning (ambulatoriskt) Amb2 321 BLTR 24- timmars blodtrycksmätning, endast tolkning Ar01 1541 AEKG

Läs mer

Registerrapport Klinisk fysiologi

Registerrapport Klinisk fysiologi Registerrapport Klinisk fysiologi Verksamhetsåret 2013 Nationell sammanställning Webbaserad datainsamling och rapportsammanställning: Kristina Arheden, Aperio AB info@aperio.se Registerrapport SFKF 2014-05-12

Läs mer

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi. Målbeskrivning

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi. Målbeskrivning Medicinsk gastroenterologi och hepatologi Målbeskrivning Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens Kompetenskrav

Läs mer

Individuell planering av tjänstgöring

Individuell planering av tjänstgöring Psykiatri Nordväst ST plan enligt ny målbeskrivning (gäller alla legitimerade efter 060630) Namn fyll i här Datum för läkarexamen fyll i här Datum för läkarleg: fyll i här Datum för beräknad specialistkompetens:

Läs mer

Registerrapport Klinisk fysiologi

Registerrapport Klinisk fysiologi Registerrapport Klinisk fysiologi Verksamhetsåret 2014 Nationell sammanställning Webbaserad datainsamling och rapportsammanställning: Kristina Arheden, Aperio AB info@aperio.se Registerrapport SFKF 2015-10-01

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Utbildnings- och tjänstgöringsplan för erhållandet av specialistkompetens i Bild- och funktionsmedicin /Radiologi

Utbildnings- och tjänstgöringsplan för erhållandet av specialistkompetens i Bild- och funktionsmedicin /Radiologi UTBILDNINGSPLAN 1 (5) Division diagnostik Länsenheten radiologi Utgåva: 1 Godkänd av: Annette Andersson Länschef Utarbetad av: Gunnar Lindborg Susanne Holmberg Fr.o.m.2009-11-24 dock längst t.o.m. 2012-11-24

Läs mer

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING Övergripande kompetensdefinition för basspecialiteten Arbets- och miljömedicin Definition av kompetensområdet Specialiteten Arbets- och miljömedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter om hur

Läs mer

Fall 1 JB (gosse 7 mån) Rune Sixt, Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus, Göteborg

Fall 1 JB (gosse 7 mån) Rune Sixt, Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus, Göteborg Fall 1 JB (gosse 7 mån) Fall 1 JB (gosse 7 mån) Bedömning Fall 1 Patol hö 15 Patol hö (misstänkt) 7 Patolog bilat 1 Normal 5 Fall 2 ALS (gosse 6 mån) Fall 2 ALS (gosse 6 mån) Fall 2 ALS (gosse uppföljn

Läs mer

Psykiatriska specialiteter

Psykiatriska specialiteter Psykiatriska specialiteter Psykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

Enskilda basspecialiteter

Enskilda basspecialiteter Enskilda basspecialiteter Allmänmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

Kompetensbeskrivning. Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av

Kompetensbeskrivning. Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av Kompetensbeskrivning Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av kunskaper och färdigheter i handläggning av sjukdomar och skador som engagerar kroppens samtliga blodkärl utanför hjärta och hjärna och

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

Rehabiliteringsmedicin

Rehabiliteringsmedicin Rehabiliteringsmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Målbeskrivningen i Rättspsykiatri Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06 Delmål Medicinsk kompetens Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Att behärska

Läs mer

Körkort arbetsfysiologi

Körkort arbetsfysiologi Körkort arbetsfysiologi Utbildningsläkare Klinisk Fysiologi SU/Sahlgrenska Per Nivedahl Syfte Som led i klinikens kvalitetsarbete/kvalitetssäkra utbildningen för randare och ST-läkare Underlätta och strukturera

Läs mer

Överenskommelse träffad mellan följande parter:

Överenskommelse träffad mellan följande parter: ST-KONTRAKT Överenskommelse träffad mellan följande parter: ST-läkare Verksamhetschef Delegerad specialist 1 Huvudhandledare ST-studierektor ST-läkarens anställning Division Verksamhetsområde Avsedd basspecialitet

Läs mer

-UTBILDNINGSPLAN- specialistutbildning i sjukdomar hos hund och katt

-UTBILDNINGSPLAN- specialistutbildning i sjukdomar hos hund och katt 1(6) UTB. PLAN HUND OCH KATT -UTBILDNINGSPLAN- specialistutbildning i Jordbruksverket 551 82 Jönköping 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se jordbruksverket@jordbruksverket.se 2013-09-20 2(6) Denna utbildningsplan

Läs mer

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen)

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Inledning av handledningen och handledningsöverenskommelse Det är viktigt med en god relation med ST-läkaren. Ta därför god tid i början att lära känna

Läs mer

DMSA-scintigrafi. Hur besvaras klinikerns frågor bäst? Något om DMSA-scintigrafi. Indikationer. Undersökningskvalitet -guide-lines- Utvärdering

DMSA-scintigrafi. Hur besvaras klinikerns frågor bäst? Något om DMSA-scintigrafi. Indikationer. Undersökningskvalitet -guide-lines- Utvärdering DMSA-scintigrafi Hur besvaras klinikerns frågor bäst? Något om DMSA-scintigrafi Indikationer Undersökningskvalitet -guide-lines- Utvärdering Utlåtande 1 Pyelonefritisk skada på DMSA-scint (gris) akut fas

Läs mer

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound Studie I-IV I. Increased carotid intima thickness and decreased media thickness

Läs mer

Underlag för kvalitetsbedömning

Underlag för kvalitetsbedömning Underlag för kvalitetsbedömning Bedömningsområden Inspektionen gäller dels strukturen (resurserna för utbildning), dels processen (hur resurserna används). Strukturbedömningen avser en analys av den utbildande

Läs mer

ESCel. Anna Freyschuss, Karolinska, SCF Utbildningsutskott. SCF fortbildningsdagar 2015

ESCel. Anna Freyschuss, Karolinska, SCF Utbildningsutskott. SCF fortbildningsdagar 2015 ESCel Anna Freyschuss, Karolinska, SCF Utbildningsutskott ESCel ESC e-learning ESCel Webbaserad plattform i syfte att underlätta harmonisering av specialistutbildning i cardiologi - över subspecialiteter

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-10-13 Centralsjukhuset i Karlstad Landstinget Värmland Hudkliniken Sjukhus Ort Klinik Åsa Boström och Birgitta Stymne Inspektörer Gradering

Läs mer

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17)

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17) Anvisningar till Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17) Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Kursplan. Fysik och teknik inom medicinsk radiologi. Physics and technology in medical radiology

Kursplan. Fysik och teknik inom medicinsk radiologi. Physics and technology in medical radiology Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VRA433 Dnr 173/2001-510 23/2002-510 29/2003-510 103/2003-510 Beslutsdatum 2001-09-11 2002-02-19 2003-02-25 2003-05-22 Kursens benämning

Läs mer

Klinisk fysiologi Verksamhetsåret 2009

Klinisk fysiologi Verksamhetsåret 2009 Klinisk fysiologi Verksamhetsåret 2009 Nationell sammanställning För webbaserad datainsamling samt rapportsammanställning ansvarar: Kristina Arheden Aperio AB 046-328150 kristina.arheden@telia.com Innehållsförteckning

Läs mer

PAH enkät för dig som är andfådd. Undersökningsresultat 4 oktober 2012

PAH enkät för dig som är andfådd. Undersökningsresultat 4 oktober 2012 PAH enkät för dig som är andfådd En undersökning om andfåddhet, trötthet och dålig kondition. Tre vanliga tillstånd som kan vara helt normala, men också kännetecken på ett flertal sjukdomar Undersökningsresultat

Läs mer

Patologi Robbins Basic Pathology

Patologi Robbins Basic Pathology Patologi Robbins Basic Pathology with Student Consult Online Access Kumar V, Abbas A.K, Aster J Saunders, 2013, 9 th ed. 923 sidor, 983 ill. 2014-01-19 En lärobok i allmän och systematisk patologi som

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting

Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting Bilaga till Tilläggsavtal avs. ST-tjänst Sid. 1/5 Datum 100423 Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting ST-läkare: Vårdcentral Åtagande Specialiseringstjänstgöringen

Läs mer

Bilddiagnostik av lungemboli hos gravida: en litteraturstudie

Bilddiagnostik av lungemboli hos gravida: en litteraturstudie Bilddiagnostik av lungemboli hos gravida: en litteraturstudie Georgiopoulos Charalampos, Vlaescu Silvia ST-läkare i Bild- och Funktionsmedicin, Röntgenkliniken, Universitetssjukhuset, Linköping SK-kurs

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-02-14 Skaraborgs Sjukhus Skövde Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A B C D Socialstyrelsens

Läs mer

Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys

Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys Håkan Geijer 1,2 och Lars Breimer 1,3 1 Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinska metoder

Läs mer

Spirometri Milena Sundstedt, mars 2012

Spirometri Milena Sundstedt, mars 2012 Spirometri Milena Sundstedt, mars 2012 Indikationer spirometri Diagnostik och gradering vid misstänkt påverkan på lungfunktionen Symtom som andfåddhet, pip i bröstet, hosta Återkommande luftvägsinfektioner

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 19-21 mars 2014 NÄL och Uddevalla sjukhus NU-sjukvården Internmedicin Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Jesper Persson Inspektörer Gradering

Läs mer

Delmål nr Metoder för lärande Uppföljning

Delmål nr Metoder för lärande Uppföljning Utbildningsplan ST Bilaga 1 Utbildningsplanen är ett dokument som tillsammans med tjänstgöringsplan utgör ST-läkarens utbildningsprogram enligt 3 kap. 3 i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd

Läs mer

Enkät praktisk infobank: Myokardscintigrafi i praktiken

Enkät praktisk infobank: Myokardscintigrafi i praktiken Enkät praktisk infobank: Myokardscintigrafi i praktiken Hej! Vid vårmötet här i Helsingborg har vi valt att arbeta med Myokardscintigrafi. Vi har gjort en kort enkät som vi vore tacksamma om ni vill hjälpa

Läs mer

Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik

Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik Checklistan är utformad för att vara ett stöd för vad ST-läkaren skall kunna efter fullgjord sidoutbildning.

Läs mer

Riktlinjer för. Klinikstudierektorer. vid Universitetssjukhuset i Örebro

Riktlinjer för. Klinikstudierektorer. vid Universitetssjukhuset i Örebro Riktlinjer för Klinikstudierektorer vid Universitetssjukhuset i Örebro Denna folder utgör ett utdrag ur sjukhusledningsbeslut 110309 Riktlinjer för klinikstudierektorer vid Universitetssjukhuset i Örebro

Läs mer

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Symtomgivande Karotisstenos Naturalförloppet vid symptomgivande karotisstenos Results: There were

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-10-21 Södersjukhuset Stockholm Hudkliniken Sjukhus Ort Klinik Per Anders Mjörnberg och Birgitta Stymne Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens

Läs mer

1. Förord A. Syftet med utbildningsboken B. Några ord från Svensk Förening för Nuklearmedicin

1. Förord A. Syftet med utbildningsboken B. Några ord från Svensk Förening för Nuklearmedicin INNEHÅLL 1. Förord A. Syftet med utbildningsboken B. Några ord från Svensk Förening för Nuklearmedicin 2. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkares specialiseringstjänstgöring 3. Målbeskrivning

Läs mer

Information till patienter och anhöriga om strålskydd i samband med nuklearmedicinska undersökningar

Information till patienter och anhöriga om strålskydd i samband med nuklearmedicinska undersökningar Information till patienter och anhöriga om strålskydd i samband med nuklearmedicinska undersökningar Agnetha Norén Disa Åstrand Eleonor Vestergren Eva Persson Heléne Brundin Henrik Båvenäs Gotti Lena Engelin

Läs mer

BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom hjärta och kärl 7,5hp (prov 0100 Metodik hjärt/kärlundersökningar 2,5hp) Anita Hurtig-Wennlöf

BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom hjärta och kärl 7,5hp (prov 0100 Metodik hjärt/kärlundersökningar 2,5hp) Anita Hurtig-Wennlöf Tentamen BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom hjärta och kärl 7,5hp (prov 0100 Metodik hjärt/kärlundersökningar 2,5hp) Kurskod: BL1010 Kursansvarig: Siw Lunander Datum: 2013-05-03 Skrivtid: 3

Läs mer

ANSÖKAN OM SPECIALISTKOMPETENS I NYA ST

ANSÖKAN OM SPECIALISTKOMPETENS I NYA ST ANSÖKAN OM SPECIALISTKOMPETENS I NYA ST vad gäller? Ansökan om specialistkompetens enligt nya ST Inledning Ansökningstiderna för ansökning om specialistkompetens är för närvarande långa. Detta har flera

Läs mer

Utveckla kursämnen och kursämnesbeskrivningar

Utveckla kursämnen och kursämnesbeskrivningar Utveckla kursämnen och kursämnesbeskrivningar Rebecka Strandberg Karina Kight 2013-12-12 Presentation och bakgrund 2 Bakgrund 3 Kursämnen under ST ett utvecklingsarbete Syftet är att skapa en struktur

Läs mer

Nya metoder för bedömning av ST-läkares kompetens. Ulrika Uddenfeldt Wort Barnläkare och övergripande ST-studierektor, SUS

Nya metoder för bedömning av ST-läkares kompetens. Ulrika Uddenfeldt Wort Barnläkare och övergripande ST-studierektor, SUS Nya metoder för bedömning av ST-läkares kompetens Ulrika Uddenfeldt Wort Barnläkare och övergripande ST-studierektor, SUS Bakgrund och innehåll Socialstyrelsens krav på fler bedömningar av ST-läkarnas

Läs mer

Till Socialstyrelsen 15 dec 2008

Till Socialstyrelsen 15 dec 2008 Till Socialstyrelsen 15 dec 2008 Svensk Förening för Klinisk Fysiologi anhåller att Socialstyrelsen omprövar beslutet att klinisk fysiologi är grenspecialitet till Bild- och Funktionsmedicin istället för

Läs mer

Fall med LQTS. Figure 3. Representative morphologic changes in the 5 leads of ECGs during exercise in patients with LQT1 (A) and LQT2 (B).

Fall med LQTS. Figure 3. Representative morphologic changes in the 5 leads of ECGs during exercise in patients with LQT1 (A) and LQT2 (B). Fall HT 2014 Fall 1 Fall med LQTS Indikationer för arbetsprov vid LQTS -Arbetsprov kan avmaskera fall av misstänkt LQT 1 eller 2. -Uppföljning av betablockerande medicinering för att utvärdera om adekvat

Läs mer

GUCH och Idrott. Copyright

GUCH och Idrott. Copyright Mikael Dellborg Professor överläkare GUCH-centrum, Medicin SU/Östra Avd för Molekylär och klinisk medicin, Inst för Medicin Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet GUCH och Idrott GUCH och Idrott. Vad

Läs mer

Hörnsten i klinisk fysiologi och kardiologisk diagnostik. Fysiologkliniker Kardiologkliniker Utförs på mindre enheter inom medicinkliniken

Hörnsten i klinisk fysiologi och kardiologisk diagnostik. Fysiologkliniker Kardiologkliniker Utförs på mindre enheter inom medicinkliniken Arbetsprov Hörnsten i klinisk fysiologi och kardiologisk diagnostik Fysiologkliniker Kardiologkliniker Utförs på mindre enheter inom medicinkliniken Varför? Bröstsmärta är mycket svårt att värdera Täta

Läs mer

Rapport från UU KITM Styrelsen SFTM Jan 2014 Kerstin Elvin

Rapport från UU KITM Styrelsen SFTM Jan 2014 Kerstin Elvin Rapport från UU KITM Styrelsen SFTM Jan 2014 Kerstin Elvin Vad har hänt 2013? Vad pågår och vad planeras 2014? Socialstyrelsen övertagit SK-kurser LIPUS tagit över Certifiering av ST-kurser samt SPUR UU

Läs mer

Kursplan. Röda korsets högskola 47/2012 Teknikringen 1 Datum 2012-08-06 Box 55676 102 15 Stockholm Telefon: 08-587 516 00 Fax: 08-587 51690 www.rkh.

Kursplan. Röda korsets högskola 47/2012 Teknikringen 1 Datum 2012-08-06 Box 55676 102 15 Stockholm Telefon: 08-587 516 00 Fax: 08-587 51690 www.rkh. Sida 1 av 5 Kursplan Röda korsets högskola 47/2012 Teknikringen 1 Datum 2012-08-06 Box 55676 102 15 Stockholm Telefon: 08-587 516 00 Fax: 08-587 51690 www.rkh.se Anatomi och fysiologi samt grundläggande

Läs mer

KURSBESKRIVNING 1. Utbildningens titel Strålningsdosimetri vid röntgendiagnostik och interventionell radiologi

KURSBESKRIVNING 1. Utbildningens titel Strålningsdosimetri vid röntgendiagnostik och interventionell radiologi KURSBESKRIVNING 1. Utbildningens titel Strålningsdosimetri vid röntgendiagnostik och interventionell radiologi 2. Typ av utbildning CPD/ST-kurs 3. Ämnesområde Medicinsk radiofysik Röntgendiagnostik och

Läs mer

Ateroskleros i halskärlen hos KOL-patienter

Ateroskleros i halskärlen hos KOL-patienter Ateroskleros i halskärlen hos KOL-patienter - resultat från Role Of Low Lung function Study (ROLLS) Sophia Frantz, specialistläkare, doktorand Klinisk fysiologi, Diagnostiskt Centrum, UMAS Bakgrund Låg

Läs mer

UTBILDNING OCH REKRYTERING INOM BFM ENKÄT TILL FÖRETRÄDARE FÖR RADIOLOGI RESPEKTIVE KLINISK FYSIOLOGI

UTBILDNING OCH REKRYTERING INOM BFM ENKÄT TILL FÖRETRÄDARE FÖR RADIOLOGI RESPEKTIVE KLINISK FYSIOLOGI UTBILDNING OCH REKRYTERING INOM BFM ENKÄT TILL FÖRETRÄDARE FÖR RADIOLOGI RESPEKTIVE KLINISK FYSIOLOGI BAKGRUND Sedan 2006 råder en ny specialitetsindelning som innebär att specialitetsbeteckningen Medicinsk

Läs mer

ST- Utbildningskontrakt

ST- Utbildningskontrakt 1(4) ST- Utbildningskontrakt Specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin i VG Primärvård Undertecknade förbinder sig att följa detta ST-utbildningskontrakt för specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin

Läs mer

Att upptäcka kronisk hypoxi hos KOL-patienter.

Att upptäcka kronisk hypoxi hos KOL-patienter. För dig inom primärvården. Att upptäcka kronisk hypoxi hos KOL-patienter. Linde: Living healthcare Att upptäcka kronisk hypoxi 03 Den här broschyren vänder sig till dig som arbetar inom primärvården och

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

1. Utbildningens titel Verktyg för bearbetning och analys av bilder inom sjukhusfysiken

1. Utbildningens titel Verktyg för bearbetning och analys av bilder inom sjukhusfysiken KURSBESKRIVNING 1. Utbildningens titel Verktyg för bearbetning och analys av bilder inom sjukhusfysiken 2. Typ av utbildning Fortbildning för legitimerade sjukhusfysiker 3. Ämnesområde Bildbehandling inom

Läs mer

Riktlinjer för sidoutbildning på Medicinkliniken för ST-läkare i Allmänmedicin

Riktlinjer för sidoutbildning på Medicinkliniken för ST-läkare i Allmänmedicin 1 (4) Riktlinjer för sidoutbildning på Medicinkliniken för ST-läkare i Allmänmedicin ST-läkare i allmänmedicin är anställda av primärvården och har sin huvudtjänstgöring på en vårdcentral. Sidoutbildningen

Läs mer

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Vetenskapligt underlag Bilaga Remissversion

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Vetenskapligt underlag Bilaga Remissversion Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård Vetenskapligt underlag Bilaga Remissversion Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Vetenskapligt underlag Bilaga Remissversion

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Vetenskapligt underlag Bilaga Remissversion Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård Vetenskapligt underlag Bilaga Remissversion Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Målformulering för primärvårdsplaceringarna under kursen klinisk medicin, termin 5 och 6 på läkarprogrammet.

Målformulering för primärvårdsplaceringarna under kursen klinisk medicin, termin 5 och 6 på läkarprogrammet. Målformulering för primärvårdsplaceringarna under kursen klinisk medicin, termin 5 och 6 på läkarprogrammet. Under terminerna 5 och 6 har läkarstudenterna totalt två veckors praktiktjänstgöring på vårdcentral.

Läs mer

Anvisningar för uppföljning av ledtider inom bild- och funktionsmedicin samt neurofysiologi till den nationella väntetidsdatabasen

Anvisningar för uppföljning av ledtider inom bild- och funktionsmedicin samt neurofysiologi till den nationella väntetidsdatabasen ANVISNINGAR 2014-01-27 1 (22) Anvisningar för uppföljning av ledtider inom bild- och funktionsmedicin samt neurofysiologi till den nationella väntetidsdatabasen Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-11-26 Norra Älvsborgs Länssjukhus Trollhättan Infektionskliniken Sjukhus Ort Klinik Ann-Sofi Duberg och Nils Kuylenstierna Inspektörer

Läs mer

XXXXXX Cystoskopi vid ytlig urinblåsecancer

XXXXXX Cystoskopi vid ytlig urinblåsecancer 1 (8) Nämnden för omvårdnadsutbildning (NOU) Mall för avancerad nivå 2011-03-17/BS Förslag: Reviderad: XXXXXX Cystoskopi vid ytlig urinblåsecancer (Fyll i eng titel i tabellen på sista sidan) 30 högskolepoäng

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring; SOSFS 2014:X (M) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring; beslutade den.. 2014. Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd

Läs mer

Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring

Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring En rekommendation Reviderat förslag 2012-02-01 I huvudsak bearbetat och sammanställt av Britt Arrelöv och Ingemar Petersson Deltagare

Läs mer

Sjukhusfysik, strålskydd och kvalitetssäkring

Sjukhusfysik, strålskydd och kvalitetssäkring Sjukhusfysik, strålskydd och kvalitetssäkring Sören Mattsson Radiofysikavdelningen Universitetssjukhuset Malmö MAS, Universitetssjukhuset MAS Malmö Strålningsdiagnostik röntgendiagnostik nuklearmedicin

Läs mer

Är det möjligt att minska bildtagningstiden på gammakameran och samtidigt få bättre diagnostik? Anette Davidsson

Är det möjligt att minska bildtagningstiden på gammakameran och samtidigt få bättre diagnostik? Anette Davidsson Är det möjligt att minska bildtagningstiden på gammakameran och samtidigt få bättre diagnostik? Anette Davidsson Biomedicinsk analytiker, Med Dr. Nuklearmedicin, Linköping 2013-10-02 Bakgrund... Myokardscint

Läs mer

CT-DIAGNOSTIK AV AKUT AORTASJUKDOM. AGNETA FLINCK Med.dr, Öl. Thoraxradiologiska sektionen SU/Sahlgrenska Göteborg

CT-DIAGNOSTIK AV AKUT AORTASJUKDOM. AGNETA FLINCK Med.dr, Öl. Thoraxradiologiska sektionen SU/Sahlgrenska Göteborg CT-DIAGNOSTIK AV AKUT AORTASJUKDOM AGNETA FLINCK Med.dr, Öl. Thoraxradiologiska sektionen SU/Sahlgrenska Göteborg Akuta aorta syndromet Aorta dissektion Intramuralt hematom (IMH) 5-20 % Penetrerande arteriosklerotiskt

Läs mer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

Schema Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet och träning, 15 hp

Schema Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet och träning, 15 hp Schema Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet och träning, 15 hp Rev Nov 2013 SCHEMA vt 2014 Vecka 4-6 * Kolla att Cambro fungerar

Läs mer

Projektdirektiv Ledarskaps-ST

Projektdirektiv Ledarskaps-ST Region Skåne Koncernledning Förnyelsekontoret Projektledare Charlotta Sävblom Tel 044-309 33 25 E-post charlotta.savblom@skane.se Adress Regionhuset, Box 1, 211 00 Lund Datum 2008-09-24 1 (4) Projektdirektiv

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum, telefonintervju: 2014-07-04 Vrinnevisjukhuset Norrköping Medicinkliniken, Lungmedicin Sjukhus Ort Klinik Synnöve Bergentz Inspektör Gradering

Läs mer

Svensk Förening för Klinisk Fysiologi. Protokoll fört vid ordinarie föreningsmöte

Svensk Förening för Klinisk Fysiologi. Protokoll fört vid ordinarie föreningsmöte Svensk Förening för Klinisk Fysiologi Protokoll fört vid ordinarie föreningsmöte (årsmöte) Torsdagen den 16 september, kl 16:30-17 i anslutning till Höstmötet i Jönköping. 1. Mötets öppnande Mötet bedömdes

Läs mer

Kranskärlssjukdom. Fortbildningsmöte Läkemedelskommittén Halland Kungsbacka 2015-09-15

Kranskärlssjukdom. Fortbildningsmöte Läkemedelskommittén Halland Kungsbacka 2015-09-15 Kranskärlssjukdom Fortbildningsmöte Läkemedelskommittén Halland Kungsbacka 2015-09-15 Johan Pontén, överläkare Medicinkliniken, Hallands sjukhus Halmstad Kliniska riktlinjer - Socialstyrelsens nationella

Läs mer

Rekonditionering av lungor

Rekonditionering av lungor Rekonditionering av lungor en resa från laboratoriet till kliniken Trygve Sjöberg, docent Avd för thoraxkirurgi Universitetssjukhuset Lund Kliniskt problem: Endast 6 timmars preservationstid Orsak: Suboptimal

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Fokusrapport. Ekokardiografi i Stockholms läns landsting

Fokusrapport. Ekokardiografi i Stockholms läns landsting Medicinskt Programarbete Fokusrapport Ekokardiografi i Stockholms läns landsting Stockholms läns landsting 2004 Fokusrapport Ekokardiografi i Stockholms läns landsting Rapporten är framtagen av Tomas

Läs mer

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier reviderad 2014 SBU:s granskningsmall för hälsoekonomiska modellstudier bygger på tidigare checklistor [1 4] men har bearbetats och

Läs mer

Hälsoeffekter av luftföroreningar

Hälsoeffekter av luftföroreningar Hälsoeffekter av luftföroreningar Anna Lindgren, doktorand Avdelningen för Arbets- och miljömedicin Lunds Universitet anna.lindgren@med.lu.se Hälsoeffekter av luftföroreningar Epidemiologiska studier -

Läs mer

Akut och kronisk njursvikt

Akut och kronisk njursvikt Medicin & vård Akut och kronisk njursvikt Behandlingsmöjligheter Prevention Mekanismer och orsaker - Diagnostik Uppsala universitet bjuder in till utbildning 10 14 mars 2014 i Uppsala En njurmedicinsk

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet medicinsk vetenskap (Dnr 3-749/2013)

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet medicinsk vetenskap (Dnr 3-749/2013) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet medicinsk vetenskap (Dnr 3-749/2013) Gäller fr.o.m. 2013-07-01. Fastställd av Styrelsen för forskarutbildning 2013-04-09. 2 Allmän studieplan för

Läs mer

Forskningsetikprövning varför och hur? Margareta Möller Vetenskaplig sekreterare

Forskningsetikprövning varför och hur? Margareta Möller Vetenskaplig sekreterare Forskningsetikprövning varför och hur? World Medical Association Declaration of Helsinki Recommendations guiding physicians in biomedical research involving human subjects. 18th WMA General Assembly, Helsinki,

Läs mer

Vilka strålskyddsregler måste vi följa?

Vilka strålskyddsregler måste vi följa? Vilka strålskyddsregler måste vi följa? Henrik Karlsson Sjukhusfysiker Onkologiska kliniken och Strålningsfysik, Kalmar SK-kurs Medicinsk strålningsfysik, Linköping 2013-10-09 Onkologiska kliniken och

Läs mer

Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013

Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013 Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013 Els-Marie Raupach Överläkare Bild och funktionsmedicin Skövde 130201 Som man frågar får man svar! Remissen är radiologens verktyg och styr: Prioritering

Läs mer