Utbildningsplan och Utbildningsbok för Klinisk Fysiologi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utbildningsplan och Utbildningsbok för Klinisk Fysiologi"

Transkript

1 UTILDNINGSOK FÖR SSPEILITETEN KLINISK FYSIOLOGI Utbildningsplan och Utbildningsbok för Klinisk Fysiologi Innehåll 1 Utbildningsplan för Klinisk Fysiologi Inledning Teoretiska Kunskapsmål Teoretisk kännedom om fysiologiska principer: Teoretisk kännedom om metodik: Handledning Metoder för lärande för medicinsk kompetens Klinisk tjänstgöring ehandlingskonferens Sidoutbildning Kurser Internationell konferens Litteratur (bör kompletteras) Kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens inom medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete Kommunikation och ledarskap Vetenskapligt arbete Förbättrings- och kvalitetsarbete Utbildningsbok för Klinisk Fysiologi Nivå Undersökning Undersökningsantal/tid Exempel på upplägg av ST-utbildningen... 21

2 UTILDNINGSOK FÖR SSPEILITETEN KLINISK FYSIOLOGI 1 Utbildningsplan för Klinisk Fysiologi 1.1 Inledning Klinisk fysiologi är en basspecialitet där minimitiden för ST-utbildningen är 5 år. Denna utbildningsplan och utbildningsbok för Klinisk Fysiologi har utarbetats och godkänts av Svensk Förening för Klinisk Fysiologi (SFKF). llmän information avseende nya ST-utbildningen och de blanketter och intyg som ska skickas in till Socialstyrelsen efter fullgjord ST-utbildning kan hämtas på Klinisk fysiologi är en medicinsk specialitet inom vilken man på ett integrativt och vetenskapligt sätt mäter, analyserar, och bedömer fysiologiska och patofysiologiska förlopp i patientens sjukdomsbild. Detta sker med användande av funktions- och bildgivande undersökningsmetoder i diagnostiskt, prognostiskt och behandlande syfte. Kärnan i en klinisk fysiologisk bedömning och värdering av undersökningsresultat, är beaktande av dynamik och tidsförlopp. rbetet är genomgående problemlösande till sin karaktär och sker i nära samarbete med andra specialiteter. Specialiteten klinisk fysiologi innefattar också kunskap om mätutrustning och dess bakomliggande fysikaliska, tekniska, matematiska och statistiska principer. Med patienten i centrum ingår även metodutveckling och vetenskaplig problemlösning i kompetensområdet. För specialistkompetens i klinisk fysiologi krävs kunskaper och färdigheter för att behärska arbetet kring de vanligaste undersökningarna i klinisk fysiologi. Detta innebär att man behärskar indikationer och initial prioritering vid de vanligaste undersökningarna inom klinisk fysiologi såväl som att ha kunskap att bedöma dess undersökningsresultat. Man skall även ha kännedom om de vanligaste undersökningarna inom medicinsk radiologi och nuklearmedicin för att kunna interagera med remitterande läkare för att avgöra vilken undersökning som är mest lämplig för den aktuella patienten. Dessutom krävs kännedom om behandling och intervention inom kunskapsområdet. Vidare krävs kunskaper om det praktiska genomförandet av de vanligaste undersökningarna inom klinisk fysiologi, så väl som metodkunskap, framför allt med inriktning på fördelar och begränsningar, vilket medför kunskap om medicinsk nytta och risk. Krav för specialistkompetens i klinisk fysiologi inkluderar även att man har kunskap om den medicinska handläggningen, vården och behandlingen av de patienter som genomgår undersökningar inom klinisk fysiologi, vilket ger ett perspektiv på vad undersökningsresultaten får för konsekvenser för patienten. För specialistkompetens i klinisk fysiologi krävs också att man behärskar att ändamålsenligt och medicinsk korrekt dokumentera och kommunicera resultat från undersökningar, och kan sätta resultatet i ett fysiologiskt och patofysiologiskt sammanhang och därmed ge underlag till optimering av den medicinska bedömningen och omhändertagandet av patienter. Man ska dessutom ha kunskap om risker med i kunskapsområdet ingående diagnostiska och terapeutiska metoder, kunna till området relaterad fysik inkluderande strålningsfysik och strålskydd, samt ha kännedom om relevant lagstiftning som berör verksamheten. Man ska ha kunskap om fysikaliska, tekniska, matematiska och statistiska principer avseende de vanligaste metoderna, om metodernas styrkor och svagheter samt om medicinsk och teknisk kvalitetssäkring av undersökningsdata. Man ska behärska anatomi, fysiologi och patofysiologi med relevans för klinisk fysiologi.

3 UTILDNINGSOK FÖR SSPEILITETEN KLINISK FYSIOLOGI 2 Teoretiska Kunskapsmål Klinisk fysiologi är en specialitet där kunskap om fysiologiska och patofysiologiska förlopp är central. Dessutom är Klinisk Fysiologi en diagnostisk specialitet där kunskap om de olika metodernas teoretiska bakgrund, styrkor och svagheter är viktig för att kunna bedöma undersökningsresultaten. Nedan följer en checklista på kunskaper som är centrala för ST-läkaren att tillgodogöra sig under STutbildningen. 2.1 Teoretisk kännedom om fysiologiska principer: Hjärtfysiologi: Pumpfysiologi och kännedom om trycknivåer och volymsvariationer i hjärtrummen under hjärtcykeln Hjärtsviktens patofysiologi Elektrofysiologi rytmiernas patofysiologi theroskleros och ischemisk patofysiologi Hemodynamik och cirkulationsfysiologi: irkulationsfysiologi rbetsfysiologi lodtrycksreglering i stora och lilla kretsloppet Medelartärtryck, perfusionstryck och stealfenomen Patofysiologi vid arteriell insufficiens Patofysiologi vid venös insufficiens Lungfysiologi Ventilationsreglering Ventilationsfysiologi Lungmekanikens fysiologi Gastransport och relevant blodfysiologi Patofysiologin vid obstruktiva lungsjukdomar Patofysiologin vid restriktiva lungsjukdomar Patofysiologin vid diffusionshinder och lungemboli Njurfysiologi Glomerulär filtration Tubulär sekretion Njurens roll i reglering av osmolalitet, urinvolym, ph och blodtryck Patofysiologiska mekanismer vid nedsatt njurfunktion Gastrointestinal fysiologi Gastrointestinal motilitet Ventrikelns syrasekretion

4 UTILDNINGSOK FÖR SSPEILITETEN KLINISK FYSIOLOGI Muskelfysiologi Metabolism och muskelfunktion Pediatrisk fysiologi T ex barn-ekg i olika åldrar 2.2 Teoretisk kännedom om metodik: Signalbehandling EKG Signalregistrering Medelvärdesbildning/Filtrering Tryckmätning Volymsmätning Gasanalys i luft och blod Ultraljud Tekniska Principer Doppler Nuklearmedicin Radiofarmaka Gammakamera PET Magnetisk Resonanstomografi Röntgentekniker Röntgenröret Genomlysning Datortomografi Strålskydd LR principen Stråldosnivåer ildbehandling, filtrering och rekonstruktionsmetoder Högpass och lågpassfilter Iterativ rekonstruktion, filtrerad bakåtprojektion MPR, MIP och Volume rendering

5 UTILDNINGSOK FÖR SSPEILITETEN KLINISK FYSIOLOGI edömning av diagnostiska metoder, statistik Statistisk signifikans och konfidensintervall Sensititivitet/specificitet/NPV/PPV Korrelation/regression land-ltman analys Pretest och posttest sannolikhet, ayes teorem 2.3 Handledning En handledare för ST-läkaren skall utses av studierektor eller medicinskt ansvarig läkare. Handledaren ska ha specialistkompetens inom Klinisk Fysiologi samt ha genomgått utbildning i handledning. ST-läkaren och handledaren utarbetar en utbildningsplan som ska följas upp regelbundet. Om måluppfyllelse inte har nåtts får planen revideras. Om måluppfyllelse inte nås under planerad tid förlängs ST utbildningen.

6 UTILDNINGSOK FÖR SSPEILITETEN KLINISK FYSIOLOGI 3 Metoder för lärande för medicinsk kompetens 3.1 Klinisk tjänstgöring Specialistutbildningen i klinisk fysiologi bör huvudsakligen genomföras genom klinisk tjänstgöring på enheter som bedriver klinisk fysiologi. SFKF anser det vara en viktig del av ST-utbildningen att se hur olika klinisk fysiologiska avdelningar utför undersökningar. Den kliniska tjänstgöringen bör inkludera en längre tjänstgöringsperiod på universitetssjukhus, åtminstone 3 månader. ST-läkare på universitetssjukhus bör göra en tjänstgöringsperiod på annat sjukhus. Vid denna tjänstgöring bör STläkaren ingå i den ordinarie verksamheten med möjlighet att lära sig undersökningar som ej utförs på hemmakliniken. 3.2 ehandlingskonferens Under ST-utbildningen ska ST-läkaren delta i behandlingskonferenser. Efter handledning skall STläkaren under ST-utbildningen självständigt kunna demonstrera undersökningsresultat från klinisk fysiologiska undersökningar vid behandlingskonferenser. 3.3 Sidoutbildning Sidoutbildning på behandlande klinik relevant för klinisk fysiologi. I första hand rekommenderas internmedicinsk avdelning med kardiologisk och/eller lungmedicinsk inriktning under åtminstone 3 månader. Dessutom rekommenderas 3 månaders placering inom medicinsk radiologi med fokus på ultraljud, konventionell röntgen och T samt MR diagnostik med relevans för klinisk fysiologi. Syftet är att STläkaren skall få kännedom om undersökningar som belyser samma och angränsande frågeställningar, ur ett annat perspektiv. Detta ger ST-läkaren möjlighet att interagera med remittenten om den mest lämpliga metoden för den individuella patienten. ST-läkaren bör under placeringen se och delta vid bedömningar av ultraljudsundersökningar av kärl och njurar, angiografi/t/mr av stora kärl, Tthorax inklusive HRT och eventuellt T-hjärta. Det är även värdefullt att se njurundersökningar (barn och vuxna) samt lungröntgen. Dessutom bör ST-läkaren ha kännedom om interventionell radiologi inklusive terapi av kranskärl och perifera kärl. 3.4 Kurser Flera kunskapsmål är lämpliga att inhämtas med SK-kurser eller andra kursformer, tillsammans med självstudier. Utbildningar i samband med konferenser/kongresser är också värdefulla och det är då lämpligt att handledare tillsammans med ST-läkaren formulerar inlärningsmål i förväg. Exempel på kurser som ST-läkaren i klinisk fysiologi har nytta av är: Kurs i kardiovaskulär fysiologi Kurs i lungfysiologi Kurs i arbetsfysiologi Kurs i strålfysik och strålskydd Kurs i tekniska/fysikaliska principer bakom MR, T, nuklearmedicin och ultraljud Kurs i bildbehandling, IT, mät- och datateknik Kurs i myokardscintigrafi Kurs i ekokardiografi Kurs i kärldiagnostik Kurs i kardiologi

7 UTILDNINGSOK FÖR SSPEILITETEN KLINISK FYSIOLOGI Kurs i lungmedicin Kurs i GP Good linical Practice Detta är exempel på områden där kurs är av värde för ST-läkaren. Observera att en kurs kan täcka mer än ett delmål. 3.5 Internationell konferens Klinisk fysiologi är ett kompetensområde där det är av vikt att kunna ta till sig och kritiskt utvärdera ny teknik och nya undersökningsmetoder. Därför bör ST-läkaren beredas möjlighet att delta i åtminstone en internationell konferens under ST-utbildningen. 3.6 Litteratur Det bör finnas tid för självständiga litteraturstudier under ST-utbildningen. De böcker som givits ut av SFKF är lämpliga i respektive ämnen. Rekommendationer och guidelines från internationella professionella och vetenskapliga organisationer för diagnostik är en viktig del av studielitteraturen. Denna litteraturlista ger förslag på böcker och artiklar som ST-läkaren kan läsa och listan kommer att uppdateras kontinuerligt. ÖKER : Klinisk Fysiologi, 2011, Jonson och Wollmer Klinisk Fysiologisk Kärldiagnostik, 2002, Jogestrand och Rosfors Lungfysiologi och diagnostik vid lungsjukdom, 2000, äcklund, Hedenstierna, Hedström Njurarna och övre urinvägarna, 2000, Granerus Det kliniska arbetsprovet, 2003, Jorfeldt och Pahlm Elektrokardiologi, Klinik och teknik, 2006, Pahlm och Sörnmo EKG Grunder, handledning vid tolkning av 101 kliniska fall, 2011, Jorfeldt och Pahlm Radiologi, 2008, spelin och Pettersson Ekokardiografi, 2010, rne Olsson, svensk bok som täcker dets om krävs för körkort nivå I (Kan beställas på ISN: ) Strandness s Duplex scanning in vascular disorders, 4 th ed. Editor: Eugene Zierler. Lippincott Williams & Wilkins. Philadelphia Introduction to vascular ultrasonography, 5 th ed. Editors: Zwiebel and Pellerito. Elsevier Saunders, Philadelphia : The EE Textbook of Echocardiography, 2011, Leda Galiuto, Lugi adano, Kevin Fox (ISN: ) Feigenbaum s Echocardiography, 2009, William F rmstrong, Thomas Ryan (ISN: ) The Echo Manual (2007) Jae K Oh, James Seward, Jamil Tajik (ISN: ) Text book of linical Echocardiography (2013) atherine M Otto (ISN: ) Macfarlane PW, Lawrie TDV (eds). omprehensive electrocardiology. Pergamon Press. Inc 1989.

8 RTIKLR: UTILDNINGSOK FÖR SSPEILITETEN KLINISK FYSIOLOGI EKG H Part I-VI Recommendations for the standardization and interpretation of the EG Långtids-EKG rawford MH et al. /H Guidelines for mbulatory Electrocardiography: Executive Summary and Recommendations : Report of the merican ollege of ardiology/merican Heart ssociation Task Force on Practice Guidelines (ommittee to Revise the Guidelines for mbulatory Electrocardiography) Developed in ollaboration With the North merican Society for Pacing and Electrophysiology. irculation 1999;100; Di Marco J P, Philbrick J T. Use of ambulatory electrocardiographic (Holter) monitoring. nn Intern Med 113: 53-68, 1990 rbetsprov Kligfield P et al. eyond the ST-segment. irculation 2006 nov 7;114(19) Rodgers GP et al. merican ollege of ardiology/merican Heart ssociation clinical competence statement on stress testing. J m oll ardiol 2000;36: Guidelines H Exercise Standards for Testing and Training Guidelines H: Recommendations for linical Exercise Laboratories Guidelines H: linical Stress Testing in the Pediatric ge Group Guidelines H: Exercise Testing in symptomatic dults Medicinska controller i arbetslivet FS 2005_6 Rodgers GP et al. merican ollege of ardiology/merican Heart ssociation clinical competence statement on stress testing. J m oll ardiol 2000;36: Myokardscintigrafi Hesse et al. ENM/ES procedural guidelines for myocardial perfusion imaging in nuclear cardiology. Eur J Nucl Med Mol Imaging (2005) 32: Underwood R et al. Myocardial perfusion scintigraphy: the evidence. Eur J of Nucl Med Mol Imaging (2004) 31:

9 UTILDNINGSOK FÖR SSPEILITETEN KLINISK FYSIOLOGI rindis et al. F/SN ppropriateness riteria for Single-Photon Emission omputed Tomography Myocardial Perfusion Imaging (SPET MPI). J (2005) Vol. 46, No. 8: mbulatorisk blodtrycksmätning De Faire U et al; mbulatorisk blodtrycksmätning principer för registrering och databearbetning. Läkartidningen 1991, 88: Mancia, G et al. Reappraisal of European guidelines on hypertension management: a European Society of Hypertension Task Force document. J Hypertension (2009) 27; Lurbe et al. Management of high blood pressure in children and adolescents: recommendations of the European Society of Hypertension. J Hypertension (2009) 27: O rien E et al. lood pressure measuring devices: recommendations of the European Society of Hypertension. MJ 2001, 322: O rien E et al. European Society of Hypertension recommendations for conventional, ambulatory and home blood pressure measurement. J Hypertension 2003, 21: Kahan, T och Nyström, F; Hypertoni och 24-timmars mätning av blodtryck. Studentlitteratur, Lund 2009 (Framförallt kapitel 3) Mancia, G. et al. Guidelines for the Management of rterial Hypertension: The Task Force for the Management of rterial Hypertension of the European Society of Hypertension (ESH) and of the European Society of ardiology (ES). J Hypertension (2007) 25: Pickering T.G. et al. Recommendations for blood pressure measurement in humans and experimental animals: Part 1: blood pressure measurement in humans: statement for professionals from the Subcommittee of Professional and Public Education of the merican Heart ssociation ouncil on High lood Pressure Research. Hypertension 2005, 25: Distal tryckmätning Klinisk Fysiologisk Kärldiagnostik, 2002, Jogestrand och Rosfors ell G, Nielsen P E, Lassen N, Wolfson. Indirect measurement of systolic blood pressure in the lower limb using a mercury in rubber strain gauge. ardiovascular Res., 7, 282, Gundersen J. Segmental measurements of systolic blood pressure in the extremities including the thumb and the great toe. cta hir. Scand., suppl 426, Lassen N, Tönnesen K H, Holstein P. Distal blood pressure. Scand. J. lin. Lab. Invest., 36, 705, Lezack J D, arter S. The relationship of distal systolic pressures to the clinical and angiographic findings in limbs with arterial occlusive disease. Scand. J. lin. Lab. Invest., suppl 128, 31, 97, Nielsen P E, arras J P, Holstein P. Systolic pressure amplification in the arteries of normal subjects. Scand. J. lin. Lab. Invest., 33, 371, 1974.

10 UTILDNINGSOK FÖR SSPEILITETEN KLINISK FYSIOLOGI Nielsen P E, ell G, Lassen N. The measurement of digital systolic blood pressure by strain gauge thechnique. Scand. J. lin. Lab. Invest., 29, 371, Orchard T J, Strandness D E Jr. ssessment of peripheral vascular disease in diabetes. irculation, 88 (2), , Murray, Halliday M, roft R J. Popliteal artery entrapment syndrome. ritish J. Surgery, 78 (12), , arnes RW. Noninvasive diagnostic assessment of peripheral vascular disease. irculation, 83 (2 Suppl), I20-I27, Duplex benens artärer Klinisk Fysiologisk Kärldiagnostik, 2002, Jogestrand och Rosfors Statens beredning för medicinsk utvärdering (SU). enartärsjukdom diagnostik och behandling. En systematisk litteraturöversikt. September Koelemay MJ, den Hartog D, Prins MH et al. Diagnosis of arterial disease of the lower extremities with duplex ultrasonography. r J Surg 1996;83:404-9 de Vries SO, Hunink MG, Polak JF. Summary receiver operating characteristic curves as a technique for meta-analysis of the diagnostic performance of duplex ultrasonography in peripheral arterial disease. cad Radiol; 1996;3:361-9 Visser K, Hunink MG. Peripheral arterial disease: gadolinium-enhanced MR angiography versus color-guided duplex US a meta-analysis. Radiology 2000; 216: Zierler RE, Zierler K. Duplex sonography of lower extremity arteries. Seminars in ultrasound, T and MRI. 1997; 18: ossman DV, Ellison JE, Wagner WH et al. omparison of contrast angiography to arterial mapping with color-flow duplex imaging in the lower extremities. J Vasc Surg. 1989; 10:522-9 Firzzell L. onclusions regarding biological effects of ultrasound for diagnostically relevant exposures. J Ultrasound Med 1994; 13:69-72 Duplex arotis Klinisk Fysiologisk Kärldiagnostik, 2002, Jogestrand och Rosfors Guidelines for Management of Ischaemic Stroke and Transient Ischaemic ttack erebrovasc Dis 2008;25: Joint Recommendations for Reporting arotid Ultrasound Investigations in the United Kingdom. Eur J Vasc Endovasc Surg Nationella riktlinjer för strokesjukvård Stöd för styrning och ledning. Socialstyrelsen rtikelnr: Firzzell L. onclusions regarding biological effects of ultrasound for diagnostically relevant exposures. J Ultrasound Med 13:69-72, Hansen F, ergqvist D, Lindblad, Lindh M, Mätzsch T, Länne T. ccuracy of duplex sonografi before carotid endarterectomy - a comparison with agiography. Eur J Endovasc Surg 12: , Nicolaides N, Shifrin EG, radbury, Dhanzil S, Griffin M, elcaro G, Williams M. ngiographic and duplex grading of internal carotid stenosis. Endovasc Surg 3: , 1996.

11 UTILDNINGSOK FÖR SSPEILITETEN KLINISK FYSIOLOGI Grant EG, enson, Moneta GL, et al. arotid artery stenosis: gray-scale and Doppler US diagnosis Society of Radiologists in Ultrasound onsensus onference. Radiology Nov; 229(2): Ekokardiografi Ekokardiografi. European ssociation of Echocardiography recommendations for training, competence, and quality improvement in echocardiography. ogdan. Popescu, (hair)1, Maria J. ndrade, (o-hair), Luigi P. adano, Kevin F. Fox, Frank. Flachskampf, Patrizio Lancellotti, lbert Varga, Rosa Sicari, rturo Evangelista, Petros Nihoyannopoulos and Jose L. Zamorano on behalf of the European ssociation of Echocardiography. Eur J Echocardiogr 2009;10: Ekokardiografi. F/SE/EP/SN/SI/ST/SMR 2007 ppropriateness riteria for Transthoracic and Transesophageal Echocardiography. Douglas et al. J endensitometri SU rapport 2003 Osteoporos, prevention, diagnostik och behandling. Volym 1. SU:s slutsatser och sammanfattning. Kapitel 4. Diagnostiska metoder för att bestämma benmassa och förutsäga frakturrisk. ISD 2007 Official Positions ombined dut and Pediatric dultandpediatric.pdf ehandlingsrekommendation. ehandling av osteoporos. Information från Läkemedelsverket 4:2007 sid Spirometri Klinisk Fysiologi, 2011, Jonson och Wollmer Lungfysiologi och diagnostik vid lungsjukdom, 2000, äcklund, Hedenstierna, Hedström Miller, M.R., et al., General considerations for lung function testing. Eur Respir J, (1): p Miller, M.R., et al., Standardisation of spirometry. Eur Respir J, (2): p Wanger, J., et al., Standardisation of the measurement of lung volumes. Eur Respir J, (3): p Macintyre, N., et al., Standardisation of the single-breath determination of carbon monoxide uptake in the lung. Eur Respir J, (4): p Pellegrino, R., et al., Interpretative strategies for lung function tests. Eur Respir J, (5): p Åkesson, U., J.. Dahlstrom, and P. Wollmer, hanges in transfer factor of the lung in response to bronchodilatation. lin Physiol, (1): p Motståndsmätning hos barn (Klug, isgaard)

12 UTILDNINGSOK FÖR SSPEILITETEN KLINISK FYSIOLOGI merican Thoracic Society. Standardization of spirometry 1994 update. JRM 152: , Lungmekanik Klinisk Fysiologi, 2011, Jonson och Wollmer Lungfysiologi och diagnostik vid lungsjukdom, 2000, äcklund, Hedenstierna, Hedström Partitioning of dead space a method and reference values in the awake human (E Åström et al. Eur Respir J 2000; 16: ) Factors limiting exercise performance in progressive systemic sclerosis ( lom-ülow et al. Semin rthritis Rheum 1983; 13: ) Lung function in progressive systemic sclerosis is dominated by poorly compliant lungs and stiff airways ( lom-ülow et al. Eur J Respir Dis 1985; 66:1-8) Lung mechanics and their relationship to lung volumes in pulmonary sarcoidosis (I rådvik et al. Eur Respir J 1989; 2: ) Lung mechanics and gas exchange during exercise in pulmonary sarcoidosis (I rådvik et al. hest 1991; 99: ) Lung function in patients with systemic lupus erythematosus and persistent chest symptoms (H Jonsson et al. r J Rheum 1989; 28: 83-91) Lungscintigrafi ajc M et al. Methodology for ventilation/perfusion SPET. Semin Nucl Med Nov;40(6): ajc M et al. ENM guidelines for ventilation/perfusion scintigraphy Part 1. Pulmonary imaging with ventilation/perfusion single photon emission Tomography Eur J Nucl Med Mol Imaging (2009) 36: ajc M et al. ENM guidelines for ventilation/perfusion scintigraphy. Part 2. lgorithms and clinical considerations for diagnosis of pulmonary emboli with V/PSPET and MDT M. Eur J Nucl Med Mol Imaging : Nyman U, ajc M, Eriksson H, Geijer H, Gunarsson M, Jonson, Leide-Svegborn S, Persliden J. Diagnostik av Lungembolism hus gravida. Skintigrafi eller datortomografi? Läkartdnigen : Jögi J, Jonson, Ekberg M, ajc M.: Ventilation/perfusion SPET with 99mTc-DTP versus Technegas: a head to head study in obstructive and non-obstructive patients. J Nucl Med. 2010; : Jögi J, Ekberg M, Jonson, ozovic G, ajc M. Ventilation/Perfusion SPET in chronic obstructive pulmonary disease: an evaluation by reference to symptoms, spirometric lung function and emphysema, as assessed with HRT. Eur J Nucl Med Mol Imaging DMS

13 UTILDNINGSOK FÖR SSPEILITETEN KLINISK FYSIOLOGI Piepsz et al. onsensus on renal cortical scintigraphy in children with urinary tract infection. Seminars in nuclear medicine 1999;2(pril): ENM Guidelines revised 2009 Gerald. Mandell, Douglas F. Eggli, David L. Gilday, Sydney Heyman, Joe. Leonard, John H Miller, Helen R. Nadel; my Piepsz, S. Ted Treves. Society of Nuclear Medicine Procedure Guideline for Renal ortical Scintigraphy in hildren; Version 3.0, pproved June 20, 2003 Practice Guideline for the Performance of dult and Pediatric Renal Scintigraphy, R Practice Guideline Revised 2008 Evans K, et al. iokinetic behaviour of technetium -99m-DMS in children. J Nucl Med 1996;37: ajc M, Wallin L. Tc 99m-DMS renal scintigraphy during kidney maturation. lin Nucl Med 1995;3: Wallin L, Thörne J, Palmer J, ajc M. Kidney size estimation by DMS scintigraphy in piglets. lin Physiol 1997;17: Jakobsson, Nolstedt L, Svensson L, Söderlundh S, erg U. 99m-Tc-DMS scan in the diagnosis of acute pyelonefritis in children: relation to clinical and radiological findings. Renografi Gordon I et al. ENM Guidelines for standard and diuretic renogram in children. Eur J Nulc Med Mol Imaging (2011) 38: Sentinel node uscombe et al. Sentinel node in breast cancer procedural guidelines. Eur J Nucl Med Mol Imaging (2007) 34: hakera et al. ENM-EORT general recommendations for sentinel node diagnostics in melanoma. Eur J Nucl Med Mol Imaging 2009 Waddington W et al. Radiation safety of the sentinel lymph node technique in breast cancer. Eur J Nucl Med 27: , Skelettscintigrafi Stauss J et al. Guidelines for paediatric bone scanning with 99mTc-labelled radiopharmaceuticals and 18F-fluoride. Eur J Nucl Med Mol Imaging. ENM 2010 ombardieri et al. one scintigraphy procedures guidelines flr tumour imaging ENM R Practice guideline for the performance of adult and pediatric skeletal scintigraphy (one scan) Revised 2007 Donohoe KL et al. Society of Nuclear Medicine. Procedure Guideline for one Scintigraphy. Version 3.0, approved June 20, 2003

14 UTILDNINGSOK FÖR SSPEILITETEN KLINISK FYSIOLOGI MR Magnetisk Resonanstomografi. Kramer et al. Standardized cardiovascular magnetic resonance imaging (MR) protocols, society for cardiovascular magnetic resonance: board of trustees task force on standardized protocols,jmr Hundley et al. Society for ardiovascular Magnetic Resonance guidelines for reporting cardiovascular magnetic resonance examinations, JMR Kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens inom medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete 4.1 Kommunikation och ledarskap Kompetens inom kommunikation och ledarskap tillägnas kontinuerligt under utbildningen genom klinisk tjänstgöring under handledning. Dessutom bör ST-läkaren delta i de kurser och utbildningar som anordnas lokalt av sjukvårdshuvudmannen. 4.2 Vetenskapligt arbete Med anledning av specialitetens karaktär, där ett granskande och analytiskt arbetssätt är centralt, bör ST-läkaren genomföra ett medicinskt vetenskapligt arbete. Detta är betydelsefullt även på grund av den snabba utvecklingen inom metodologi inom klinisk fysiologi. Projektet kan även avhandla andra ämnesområden såsom kvalitetsutveckling, metodutveckling, patientsäkerhetsarbete eller sjukvårdsorganisation. Projektarbete bör planeras i ett tidigt skede av ST-utbildningen, pågå kontinuerligt under ST-utbildningen och totalt omfatta cirka 3 månader. Det vetenskapliga projektarbetet skall genomföras under handledning. Handledaren bör vara disputerad men behöver ej vara samma person som ST-läkarens ordinarie handledare. Det vetenskapliga arbetet skall presenteras som abstract på nationell konferens såsom SFKF:s Höstmöte, Kardiovaskulärt Vårmöte eller Nuklearmedicinskt Vårmöte. ST-läkaren deltar i kursverksamhet som anordnas lokalt av sjukvårdshuvudmannen där följande moment bör ingå: artikelsökning, vetenskapsetik och etikprövning, epidemiologi och grundläggande statistik. En doktorsexamen får tillgodoräknas som sex månaders tid under ST-utbildningen. 4.3 Förbättrings- och kvalitetsarbete Den specialistkompetenta läkaren ska ha kunskap om och kompetens i evidensbaserat förbättringsoch kvalitetsarbete. Målet är att kunna initiera, delta i och ansvara för kontinuerligt systematiskt förbättringsarbete med betoning på helhetsperspektiv, patientsäkerhet, patientnytta, mätbarhet och lärandestyrning för att kritiskt kunna granska och utvärdera den egna verksamheten. ST-läkaren ska kontinuerligt under utbildningen delta i förbättrings- och kvalitetsarbete under handledning. Kvalitetsansvarig på kliniken fyller en viktig roll i detta sammanhang och kan vara handledare.

15 UTILDNINGSOK FÖR SSPEILITETEN KLINISK FYSIOLOGI 5 Utbildningsbok för Klinisk Fysiologi Klinisk fysiologi är en diagnostisk specialitet där en stor del av ST-utbildningen utgörs av att lära sig att handlägga olika patientbundna undersökningar. Nedan listas de undersökningar som utförs inom klinisk fysiologi och vilken nivå ST-läkaren skall tillägna sig kunskap om undersökningarna under utbildningen. De nivåer som anges i författningen behärska, ha kunskap om och ha kännedom om definieras nedan. I de fall en tjänstgöringstid anges är detta ett riktmärke för hur lång klinisk tjänstgöring som är rimligt för att tillgodose kunskapsmålen. Denna tjänstgöringstid behöver ej vara kontinuerlig, då verksamhetens karaktär i flera fall innebär att ST-läkaren arbetar med flera undersökningar samtidigt. Till exempel kan en ST-läkare utbildas inom arbetsprov och EKG samtidigt. Den teoretiska utbildningen ingår i den tid som är rekommenderad för respektive område. : ehärska, d.v.s. fullständigt kunna bedöma och handlägga utredning, diagnostik, behandling och uppföljning av en patient, eller motsvarande, och att fullständigt kunna använda för området relevanta tekniker : Ha kunskap, d.v.s. genom teoretiska studier och/eller praktisk yrkesutövning ha tillägnat sig vetande och insikter inom ett område : Ha kännedom, d.v.s. genom teoretiska studier och/eller praktisk yrkesutövning ha tillägnat sig visst vetande inom ett område D: Ingår i specialiteten men krävs ej för att kallas specialist

Utbildningsplan och Utbildningsbok för Klinisk Fysiologi

Utbildningsplan och Utbildningsbok för Klinisk Fysiologi UTILDNINGSOK FÖR SSPEILITETEN KLINISK FYSIOLOGI Utbildningsplan och Utbildningsbok för Klinisk Fysiologi Innehåll 1 Utbildningsplan för Klinisk Fysiologi... 2 1.1 Inledning... 2 2 Teoretiska Kunskapsmål...

Läs mer

Utbildningsplan och Utbildningsbok för Klinisk Fysiologi

Utbildningsplan och Utbildningsbok för Klinisk Fysiologi UTILDNINGSOK FÖR SSPEILITETEN KLINISK FYSIOLOGI Utbildningsplan och Utbildningsbok för Klinisk Fysiologi Innehåll 1 Utbildningsplan för Klinisk Fysiologi... 2 1.1 Inledning... 2 2 Teoretiska Kunskapsmål...

Läs mer

ARBETSMATERIAL. Utbildningsplan och Utbildningsbok för Klinisk Fysiologi

ARBETSMATERIAL. Utbildningsplan och Utbildningsbok för Klinisk Fysiologi Utbildningsplan och Utbildningsbok för Klinisk Fysiologi Utbildningsplan för Klinisk Fysiologi 1. Inledning enna utbildningsplan och utbildningsbok för Klinisk Fysiologi baseras på den målbeskrivning som

Läs mer

Utbildningsplan och Utbildningsbok för Klinisk Fysiologi

Utbildningsplan och Utbildningsbok för Klinisk Fysiologi UTILDNINGSOK FÖR SSPEILITETEN KLINISK FYSIOLOGI Utbildningsplan och Utbildningsbok för Klinisk Fysiologi Innehåll 1 Utbildningsplan för Klinisk Fysiologi... 2 1.1 Inledning... 2 2 Teoretiska Kunskapsmål...

Läs mer

ANGÅENDE SPECIALITETEN KLINISK FYSIOLOGI I EN

ANGÅENDE SPECIALITETEN KLINISK FYSIOLOGI I EN 2011-12-12 Sida 1 av 2 ANGÅENDE SPECIALITETEN KLINISK FYSIOLOGI I EN FRAMTIDA SPECIALITETSORGANISATION Vi hälsar med tillfredsställelse att Socialstyrelsen kommit fram till att nuvarande ordning med bas-

Läs mer

Utbildningsplan och utbildningsbok för Nuklearmedicin

Utbildningsplan och utbildningsbok för Nuklearmedicin Utbildningsplan och utbildningsbok för Nuklearmedicin 1. Inledning 1.1 Definition av kompetensområdet från målbeskrivningen Nuklearmedicin är en klinisk specialitet där man efter tillförsel av radiofarmaka

Läs mer

Specialiteten har ett ansvar för forskning, metodutveckling, kvalitetsutveckling och utbildning inom kompetensområdet.

Specialiteten har ett ansvar för forskning, metodutveckling, kvalitetsutveckling och utbildning inom kompetensområdet. Kompetensbeskrivning Klinisk fysiologi är en diagnostisk medicinsk specialitet som karaktäriseras av mätning, analys och bedömning av fysiologiska och patofysiologiska förlopp hos en patient genom integrativ

Läs mer

Utbildningsplan och Utbildningsbok för Nuklearmedicin

Utbildningsplan och Utbildningsbok för Nuklearmedicin Utbildningsplan och Utbildningsbok för Nuklearmedicin Innehåll 1 Utbildningsplan för Nuklearmedicin... 2 1.1 Inledning... 2 2 Teoretiska Kunskapsmål... 3 2.1 Teoretisk kännedom om nuklearmedicinska principer:...

Läs mer

Klinisk fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man väljer Klinisk fysiologi-spåret inom Bild- och funktionsmedicin) (2)

Klinisk fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man väljer Klinisk fysiologi-spåret inom Bild- och funktionsmedicin) (2) Svensk Förening för klinisk Fysiologi 060815 Klinisk fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man väljer Klinisk fysiologi-spåret inom Bild- och funktionsmedicin) (2) Definition av kunskapsområdet

Läs mer

Klinisk fysiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Klinisk fysiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Klinisk fysiologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Inledning. I målbeskrivningarna anges också när genomförandet av vissa utbildningsaktiviteter ska styrkas genom. Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur

Inledning. I målbeskrivningarna anges också när genomförandet av vissa utbildningsaktiviteter ska styrkas genom. Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur Klinisk fysiologi Inledning Den xx 2014 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter allmänna råd (SOSFS 201X:xx) om läkares specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsen har vidare beslutat att

Läs mer

Bild- och funktionsmedicin. Slutversion1

Bild- och funktionsmedicin. Slutversion1 Bild- och funktionsmedicin Slutversion1 Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

Utbildningsstruktur Klinisk Fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man ej skall bli klinisk fysiolog) (1)

Utbildningsstruktur Klinisk Fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man ej skall bli klinisk fysiolog) (1) Svensk Förening för klinisk Fysiologi 060815 Klinisk Fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin Definition av kunskapsområdet =Definitionen för Bild och funktionsmedicin Kompetenskrav Medicinsk

Läs mer

Bild- och Funktionsmedicin

Bild- och Funktionsmedicin Bild- och Funktionsmedicin Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens

Läs mer

Bild- och Funktionsmedicin

Bild- och Funktionsmedicin Bild- och Funktionsmedicin Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens

Läs mer

Gemensam kunskapsbas för medicinsk radiologi och klinisk fysiologi - riktlinje och viljeyttring Mattias Bjarnegård

Gemensam kunskapsbas för medicinsk radiologi och klinisk fysiologi - riktlinje och viljeyttring Mattias Bjarnegård Gemensam kunskapsbas för medicinsk radiologi och klinisk fysiologi - riktlinje och viljeyttring Mattias Bjarnegård SOSFS 2008:17 BFM SOSFS 2008:17 BFM Översyn av läkarnas specialitetsindelning april 2011

Läs mer

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter Bild- och funktionsmedicinska specialiteter Bild- och funktionsmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav

Läs mer

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter Bild- och funktionsmedicinska specialiteter Bild- och funktionsmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav

Läs mer

Nuklearmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Nuklearmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Nuklearmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

2008 01 25 Neuroradiologi 1

2008 01 25 Neuroradiologi 1 Neuroradiologi 1 Innehåll 2008 01 25 Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Medicinska kompetenskrav 3 Kommunikativ kompetens 4 Ledarskapskompetens 5 Kompetens

Läs mer

EKG- OCH SPIROMETRITOLKNING SAMT ÖVERSIKT AV ÖVRIGA UNDERSÖKNINGSMETODER INOM KLINISK FYSIOLOGI

EKG- OCH SPIROMETRITOLKNING SAMT ÖVERSIKT AV ÖVRIGA UNDERSÖKNINGSMETODER INOM KLINISK FYSIOLOGI EKG- OCH SPIROMETRITOLKNING SAMT ÖVERSIKT AV ÖVRIGA UNDERSÖKNINGSMETODER INOM KLINISK FYSIOLOGI MEDICIN & VÅRD 13-16 maj 2014 i Uppsala AVDELNINGEN FÖR uppdragsutbildning DIVISION FOR Contract Education

Läs mer

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker Svenska Sjukhusfysikerförbundet, SSFF, och Svensk Förening för Radiofysik, SFfR April 2011 Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker 1. Övergripande kompetensdefinition 1.1 Definition

Läs mer

EKG- och spirometritolkning

EKG- och spirometritolkning UPPSALAKURSERNA EKG- och spirometritolkning samt översikt av övriga undersökningsmetoder inom klinisk fysiologi Uppsala universitet bjuder in till utbildning 1-4 juni 2015 i Uppsala God kunskap i EKG-

Läs mer

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker Svenska Sjukhusfysikerförbundet, SSFF, och Svensk Förening för Radiofysik, SFfR april 2015 Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker 1 Övergripande kompetensdefinition 1.1 Definition

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 24-25 oktober 2016 Gävle sjukhus Gävle Klinisk fysiologi Sjukhus Ort Klinik Karin Rodmar och Eva Persson Inspektörer Gradering Socialstyrelsens föreskrifter

Läs mer

Kardiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Kardiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kardiologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Prislista 2015 Medicinsk service. Hälsoval Blekinge. Klinisk fysiologi

Prislista 2015 Medicinsk service. Hälsoval Blekinge. Klinisk fysiologi Prislista 2015 Medicinsk service Hälsoval Blekinge Klinisk fysiologi Amb1 1197 BLTR 24-timmars blodtrycksmätning (ambulatoriskt) Amb2 321 BLTR 24- timmars blodtrycksmätning, endast tolkning Ar01 1541 AEKG

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN ST-LÄKARUTBILDNING I BILD- OCH FUNKTIONSMEDICIN

UTBILDNINGSPLAN ST-LÄKARUTBILDNING I BILD- OCH FUNKTIONSMEDICIN UTBILDNINGSPLAN ST-LÄKARUTBILDNING I BILD- OCH FUNKTIONSMEDICIN Specialiseringstjänstgöring i Bild- och Funktionsmedicin, BFM, baseras på den målbeskrivning för specialiteten som utarbetats i samarbete

Läs mer

Kärlkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Kärlkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kärlkirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Kärlkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Kärlkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kärlkirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7 Psykiatri Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

Klinisk farmakologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Klinisk farmakologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Klinisk farmakologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Geriatrik Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Utbildningsplan för ST Barn och ungdomskardiologi, Barnhjärtcentrum Stockholm Uppsala. Bakgrund Utbildningsmål för ST Barn och ungdomskardiologi

Utbildningsplan för ST Barn och ungdomskardiologi, Barnhjärtcentrum Stockholm Uppsala. Bakgrund Utbildningsmål för ST Barn och ungdomskardiologi Utbildningsplan för ST Barn och ungdomskardiologi, Barnhjärtcentrum Stockholm Uppsala Syfte Förbättra och konkretisera utbildningsplanen för nya ST läkare inom barn- och ungdomskardiologi, samt att förtydliga

Läs mer

Klinisk fysiologi. Longitudinella jämförelser verksamhetsåren Nationell sammanställning

Klinisk fysiologi. Longitudinella jämförelser verksamhetsåren Nationell sammanställning Klinisk fysiologi Longitudinella jämförelser verksamhetsåren 29-215 Nationell sammanställning Webbaserad datainsamling och rapportsammanställning: Kristina Arheden, Aperio AB info@aperio.se Innehållsförteckning

Läs mer

Individuell planering av tjänstgöring

Individuell planering av tjänstgöring Psykiatri Nordväst ST plan enligt ny målbeskrivning (gäller alla legitimerade efter 060630) Namn fyll i här Datum för läkarexamen fyll i här Datum för läkarleg: fyll i här Datum för beräknad specialistkompetens:

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Barn- och ungdomskirurgi

Barn- och ungdomskirurgi Barn- och ungdomskirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi. Målbeskrivning

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi. Målbeskrivning Medicinsk gastroenterologi och hepatologi Målbeskrivning Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens Kompetenskrav

Läs mer

Svensk Förening för Klinisk Fysiologi

Svensk Förening för Klinisk Fysiologi Svensk Förening för Klinisk Fysiologi Lund 2014-09-04 Remissvar från Svensk förening för Klinisk Fysiologi (SFKF) angående Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring

Läs mer

Kirurgiska specialiteter

Kirurgiska specialiteter Kirurgiska specialiteter Kirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

Del 3: Checklista för inspektion

Del 3: Checklista för inspektion Del 3: Checklista för inspektion Nedanstående checklista används som riktlinjer för SPUR:s bedömning, som grund till enkäterna samt som självvärderingsinstrument för den utbildande enheten. Obs! Svaren

Läs mer

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST)

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST) Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdgivardirektiv 1 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Marie-Louise Mauritzon övergripande studierektor Vårdgivardirektiv angående

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-06-10 Västmanlands sjukhus Västerås Fysiologkliniken Sjukhus Ort Klinik Madeleine Lindqvist-Beckman och Eva Persson Inspektörer Gradering

Läs mer

Klinisk kemi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Klinisk kemi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Klinisk kemi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro Karin Manhem Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Överlevnad Blodtryck Överlevnad NEJ Blodtryck Överlevnad Blodtryck Blodtryck och

Läs mer

Invärtesmedicinska specialiteter

Invärtesmedicinska specialiteter Invärtesmedicinska specialiteter Internmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk

Läs mer

Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008

Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008 Komplettering och ändring Läkarnas specialiseringstjänstgöring Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008 Artikelnummer: 2008-126-2 Urologi Komplettering Sidan 45 Övergripande kompetensdefinition...

Läs mer

Kurskod: BL1718 Utbildningsområde: Medicinska området Huvudområde: Biomedicinsk. Högskolepoäng: 7,5 laboratorievetenskap

Kurskod: BL1718 Utbildningsområde: Medicinska området Huvudområde: Biomedicinsk. Högskolepoäng: 7,5 laboratorievetenskap 1(5) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Vårterminen 2017 Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper BMLV C, Medicinsk diagnostik inriktning fysiologi, 7,5

Läs mer

Registerrapport Klinisk fysiologi

Registerrapport Klinisk fysiologi Registerrapport Klinisk fysiologi Verksamhetsåret 2013 Nationell sammanställning Webbaserad datainsamling och rapportsammanställning: Kristina Arheden, Aperio AB info@aperio.se Registerrapport SFKF 2014-05-12

Läs mer

Översyn av specialitetsindelningen. Frida Nobel Thomas Wiberg

Översyn av specialitetsindelningen. Frida Nobel Thomas Wiberg Översyn av specialitetsindelningen Frida Nobel Thomas Wiberg Socialstyrelsens förslag Fler baser och fler tillägg samt common trunk? Socialstyrelsens uppdrag ST-rådet ska bistå Socialstyrelsen med att

Läs mer

Rättspsykiatri. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Rättspsykiatri. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Rättspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Registerrapport Klinisk fysiologi

Registerrapport Klinisk fysiologi Registerrapport Klinisk fysiologi Verksamhetsåret 2014 Nationell sammanställning Webbaserad datainsamling och rapportsammanställning: Kristina Arheden, Aperio AB info@aperio.se Registerrapport SFKF 2015-10-01

Läs mer

Arbets- och miljömedicin

Arbets- och miljömedicin Arbets- och miljömedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Utbildnings- och tjänstgöringsplan för erhållandet av specialistkompetens i Bild- och funktionsmedicin /Radiologi

Utbildnings- och tjänstgöringsplan för erhållandet av specialistkompetens i Bild- och funktionsmedicin /Radiologi UTBILDNINGSPLAN 1 (5) Division diagnostik Länsenheten radiologi Utgåva: 1 Godkänd av: Annette Andersson Länschef Utarbetad av: Gunnar Lindborg Susanne Holmberg Fr.o.m.2009-11-24 dock längst t.o.m. 2012-11-24

Läs mer

Ögonsjukdomar. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Ögonsjukdomar. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Ögonsjukdomar Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Reumatologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Reumatologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Reumatologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Tilläggsspecialiteter

Tilläggsspecialiteter Tilläggsspecialiteter Akutsjukvård Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

ST-KONTRAKT i. Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8. ST- läkare.

ST-KONTRAKT i. Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8. ST- läkare. 1 ST-KONTRAKT 5 sidor ST-KONTRAKT i Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8 Kontraktsparter ST- läkare Huvudhandledare Verksamhetschef Studierektor Mål

Läs mer

Svarsskrivning. Elin Trägårdh Klinisk fysiologi och nuklearmedicin, SUS Malmö

Svarsskrivning. Elin Trägårdh Klinisk fysiologi och nuklearmedicin, SUS Malmö Svarsskrivning Elin Trägårdh Klinisk fysiologi och nuklearmedicin, SUS Malmö Remiss Svar Kliniskt beslut OK, då gör vi en PCI! Remiss Svar Beslut Tolkning Tolkning Förstår vi själva våra svar? Sannolikhet

Läs mer

-UTBILDNINGSPLAN- specialistutbildning i sjukdomar hos hund och katt

-UTBILDNINGSPLAN- specialistutbildning i sjukdomar hos hund och katt 1(6) UTB. PLAN HUND OCH KATT -UTBILDNINGSPLAN- specialistutbildning i Jordbruksverket 551 82 Jönköping 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se jordbruksverket@jordbruksverket.se 2013-09-20 2(6) Denna utbildningsplan

Läs mer

3. Det är önskvärt om det kan bildas en grupp av ST-läkare som gör kurs och vetenskapligt arbete under samma tidsperiod.

3. Det är önskvärt om det kan bildas en grupp av ST-läkare som gör kurs och vetenskapligt arbete under samma tidsperiod. REGLE R FÖR VETEN S K A P L I G T ARBETE OCH KVALITET S A R B E T E FÖR ST- UTBILDNING I PSY K I AT R I OCH BARN- OCH UNGDO M S P S Y K I A T R I, ÖREB R O LÄNS LANDSTING, beslutad i psykiatrins ledningsgrupp

Läs mer

UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING

UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING Denna utgåva är en provisorisk anpassning till den revidering som beslutades vid SPUREX den 2014-01-23. INLEDNING Inspektionen gäller dels strukturen (resurserna för utbildning),

Läs mer

Obstetrik och gynekologi

Obstetrik och gynekologi Obstetrik och gynekologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Klinisk genetik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Klinisk genetik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Klinisk genetik Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen)

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Inledning av handledningen och handledningsöverenskommelse Det är viktigt med en god relation med ST-läkaren. Ta därför god tid i början att lära känna

Läs mer

Socialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Socialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Socialmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri Barn- och ungdomspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Beslut och riktlinjer. Mål. Utbildningsnivå* Avancerad nivå Ämnesgrupp (SCB)* Omvårdnad/omvårdnadsvetenskap Huvudområde(n) och successiv fördjupning

Beslut och riktlinjer. Mål. Utbildningsnivå* Avancerad nivå Ämnesgrupp (SCB)* Omvårdnad/omvårdnadsvetenskap Huvudområde(n) och successiv fördjupning 8ME019 Behandling och omvårdnad vid astma, allergi och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Uppdragsutbildning 7.5 hp 8ME019 Nursing in Asthma, Allergy and Chronic Obstructive Pulmonary Disease (COPD)

Läs mer

Psykiatriska specialiteter

Psykiatriska specialiteter Psykiatriska specialiteter Psykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-10-15... Reumatologsektionen medicinkliniken Kristianstad...... Annika Teleman och Tomas Bremell... Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens

Läs mer

SOCIALMEDICIN Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt

SOCIALMEDICIN Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt SOCIALMEDICIN I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten socialmedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om dels samhälls- och organisationsinriktad förebyggande

Läs mer

Fall 1 JB (gosse 7 mån) Rune Sixt, Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus, Göteborg

Fall 1 JB (gosse 7 mån) Rune Sixt, Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus, Göteborg Fall 1 JB (gosse 7 mån) Fall 1 JB (gosse 7 mån) Bedömning Fall 1 Patol hö 15 Patol hö (misstänkt) 7 Patolog bilat 1 Normal 5 Fall 2 ALS (gosse 6 mån) Fall 2 ALS (gosse 6 mån) Fall 2 ALS (gosse uppföljn

Läs mer

Körkort arbetsfysiologi

Körkort arbetsfysiologi Körkort arbetsfysiologi Utbildningsläkare Klinisk Fysiologi SU/Sahlgrenska Per Nivedahl Syfte Som led i klinikens kvalitetsarbete/kvalitetssäkra utbildningen för randare och ST-läkare Underlätta och strukturera

Läs mer

Neurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Neurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Neurospecialiteter Neurologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING Övergripande kompetensdefinition för basspecialiteten Arbets- och miljömedicin Definition av kompetensområdet Specialiteten Arbets- och miljömedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter om hur

Läs mer

Barnkardiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Barnkardiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Barnkardiologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Del 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8)

Del 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8) 1 Del 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8) Nedanstående checklista används som riktlinjer för SPUR:s bedömning, som grund till enkäterna samt som självvärderingsinstrument för den utbildande enheten.

Läs mer

Handkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Handkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Handkirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Allergologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Allergologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Allergologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Öron-, näs- och halssjukdomar

Öron-, näs- och halssjukdomar Öron-, näs- och halssjukdomar Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Vårens utskick Fall 1 och 2

Vårens utskick Fall 1 och 2 Vårens utskick Fall 1 och 2 ALF användarmöte ht 2015 Anette Rickenlund Utskick våren 2015 Fall 1 REMISS: En 50-årig kvinna som abladerats pga supraventrikulär takykardi. Remiss är skickat till fysiologkliniken

Läs mer

Överenskommelse träffad mellan följande parter:

Överenskommelse träffad mellan följande parter: ST-KONTRAKT Överenskommelse träffad mellan följande parter: ST-läkare Verksamhetschef Delegerad specialist 1 Huvudhandledare ST-studierektor ST-läkarens anställning Division Verksamhetsområde Avsedd basspecialitet

Läs mer

Kompetensbeskrivning. Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av

Kompetensbeskrivning. Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av Kompetensbeskrivning Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av kunskaper och färdigheter i handläggning av sjukdomar och skador som engagerar kroppens samtliga blodkärl utanför hjärta och hjärna och

Läs mer

Underlag för kvalitetsbedömning

Underlag för kvalitetsbedömning Underlag för kvalitetsbedömning Bedömningsområden Inspektionen gäller dels strukturen (resurserna för utbildning), dels processen (hur resurserna används). Strukturbedömningen avser en analys av den utbildande

Läs mer

Enskilda basspecialiteter

Enskilda basspecialiteter Enskilda basspecialiteter Allmänmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

Kärlundersökningar Fall 2

Kärlundersökningar Fall 2 Kärlundersökningar 2011-44 Fall 2 Fall 2 Önskad undersökning: Ultraljudsundersökning av a iliaca communis t.o.m. a poplitea vänster sida med duplexteknik Remisstext: Kvinna med högt blodtryck, tidigare

Läs mer

Vetenskapligt förhållningssätt och lärande

Vetenskapligt förhållningssätt och lärande Terminsmål Målbeskrivningens struktur för stadium I och II Stadiemålen beskriver inriktning och nivå för den kompetens studenten skall uppnå under stadiet. De är indelade i fyra områden: Vetenskapligt

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 9 10 november 2016 Värnamo sjukhus Värnamo Ögonmottagningen. Sjukhus Ort Klinik Kerstin Edlund och Kerstin Hallnäs. Inspektörer Gradering Socialstyrelsens

Läs mer

Mitt-i-ST FyrBoDal. I Mitt-i-ST ingår följande moment

Mitt-i-ST FyrBoDal. I Mitt-i-ST ingår följande moment Inger Hagqvist, Anders Hansson Studierektorer i allmänmedicin FoU-enheten Regionens Hus 462 80 Vänersborg Mitt-i-ST FyrBoDal Syftet med värderingen är att utgöra stöd och hjälp för ST-läkaren i fortsatt

Läs mer

Anestesi och intensivvård

Anestesi och intensivvård Anestesi och intensivvård Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Röst- och talrubbningar. Grenspecialitet till Öron-, näs- och halssjukdomar

Röst- och talrubbningar. Grenspecialitet till Öron-, näs- och halssjukdomar Röst- och talrubbningar Grenspecialitet till Öron-, näs- och halssjukdomar Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Krav för medicinsk kompetens 3 Krav

Läs mer

Kompetensbeskrivning

Kompetensbeskrivning Kompetensbeskrivning Specialiteten urologi karaktäriseras av kunskap om medfödda och förvärvade sjukdomar och tillstånd i urinvägarna och de manliga könsorganen, samt skador i dessa. Kirurgiska färdigheter,

Läs mer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Målbeskrivningen i Rättspsykiatri Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06 Delmål Medicinsk kompetens Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Att behärska

Läs mer

MED739, Mat vid diabetes, nutritionsbehandling, 4,5 högskolepoäng Diabetes Nutrition Therapy, 4.5 higher education credits

MED739, Mat vid diabetes, nutritionsbehandling, 4,5 högskolepoäng Diabetes Nutrition Therapy, 4.5 higher education credits SAHLGRENSKA AKADEMIN MED739, Mat vid diabetes, nutritionsbehandling, 4,5 högskolepoäng Diabetes Nutrition Therapy, 4.5 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är

Läs mer

DMSA. Presentation av enkät. Lena Johansson Klinisk Fysiologi, Nuklearmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Centralsjukhuset Karlstad

DMSA. Presentation av enkät. Lena Johansson Klinisk Fysiologi, Nuklearmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Centralsjukhuset Karlstad DMSA Presentation av enkät Lena Johansson Klinisk Fysiologi, Nuklearmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Centralsjukhuset Karlstad 17 svarade på enkäten Innehåll: Allmänt: antal undersökningar,

Läs mer

Rehabiliteringsmedicin

Rehabiliteringsmedicin Rehabiliteringsmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Barn- och ungdomskirurgi

Barn- och ungdomskirurgi Barn- ungdomskirurgi Inledning Den xx 2014 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter allmänna råd (SOSFS 201X:xx) om läkares specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsen har vidare beslutat

Läs mer

Klinisk patologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Klinisk patologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Klinisk patologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer