Utbildningsplan och Utbildningsbok för Klinisk Fysiologi

Transkript

1 UTILDNINGSOK FÖR SSPEILITETEN KLINISK FYSIOLOGI Utbildningsplan och Utbildningsbok för Klinisk Fysiologi Innehåll 1 Utbildningsplan för Klinisk Fysiologi Inledning Teoretiska Kunskapsmål Teoretisk kännedom om fysiologiska principer: Teoretisk kännedom om metodik: Handledning Metoder för lärande för medicinsk kompetens Klinisk tjänstgöring ehandlingskonferens Sidoutbildning Kurser Internationell konferens Litteratur (bör kompletteras) Kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens inom medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete Kommunikation och ledarskap Vetenskapligt arbete Förbättrings- och kvalitetsarbete Utbildningsbok för Klinisk Fysiologi Nivå Undersökning Undersökningsantal/tid Exempel på upplägg av ST-utbildningen... 21

2 UTILDNINGSOK FÖR SSPEILITETEN KLINISK FYSIOLOGI 1 Utbildningsplan för Klinisk Fysiologi 1.1 Inledning Klinisk fysiologi är en basspecialitet där minimitiden för ST-utbildningen är 5 år. Denna utbildningsplan och utbildningsbok för Klinisk Fysiologi har utarbetats och godkänts av Svensk Förening för Klinisk Fysiologi (SFKF). llmän information avseende nya ST-utbildningen och de blanketter och intyg som ska skickas in till Socialstyrelsen efter fullgjord ST-utbildning kan hämtas på Klinisk fysiologi är en medicinsk specialitet inom vilken man på ett integrativt och vetenskapligt sätt mäter, analyserar, och bedömer fysiologiska och patofysiologiska förlopp i patientens sjukdomsbild. Detta sker med användande av funktions- och bildgivande undersökningsmetoder i diagnostiskt, prognostiskt och behandlande syfte. Kärnan i en klinisk fysiologisk bedömning och värdering av undersökningsresultat, är beaktande av dynamik och tidsförlopp. rbetet är genomgående problemlösande till sin karaktär och sker i nära samarbete med andra specialiteter. Specialiteten klinisk fysiologi innefattar också kunskap om mätutrustning och dess bakomliggande fysikaliska, tekniska, matematiska och statistiska principer. Med patienten i centrum ingår även metodutveckling och vetenskaplig problemlösning i kompetensområdet. För specialistkompetens i klinisk fysiologi krävs kunskaper och färdigheter för att behärska arbetet kring de vanligaste undersökningarna i klinisk fysiologi. Detta innebär att man behärskar indikationer och initial prioritering vid de vanligaste undersökningarna inom klinisk fysiologi såväl som att ha kunskap att bedöma dess undersökningsresultat. Man skall även ha kännedom om de vanligaste undersökningarna inom medicinsk radiologi och nuklearmedicin för att kunna interagera med remitterande läkare för att avgöra vilken undersökning som är mest lämplig för den aktuella patienten. Dessutom krävs kännedom om behandling och intervention inom kunskapsområdet. Vidare krävs kunskaper om det praktiska genomförandet av de vanligaste undersökningarna inom klinisk fysiologi, så väl som metodkunskap, framför allt med inriktning på fördelar och begränsningar, vilket medför kunskap om medicinsk nytta och risk. Krav för specialistkompetens i klinisk fysiologi inkluderar även att man har kunskap om den medicinska handläggningen, vården och behandlingen av de patienter som genomgår undersökningar inom klinisk fysiologi, vilket ger ett perspektiv på vad undersökningsresultaten får för konsekvenser för patienten. För specialistkompetens i klinisk fysiologi krävs också att man behärskar att ändamålsenligt och medicinsk korrekt dokumentera och kommunicera resultat från undersökningar, och kan sätta resultatet i ett fysiologiskt och patofysiologiskt sammanhang och därmed ge underlag till optimering av den medicinska bedömningen och omhändertagandet av patienter. Man ska dessutom ha kunskap om risker med i kunskapsområdet ingående diagnostiska och terapeutiska metoder, kunna till området relaterad fysik inkluderande strålningsfysik och strålskydd, samt ha kännedom om relevant lagstiftning som berör verksamheten. Man ska ha kunskap om fysikaliska, tekniska, matematiska och statistiska principer avseende de vanligaste metoderna, om metodernas styrkor och svagheter samt om medicinsk och teknisk kvalitetssäkring av undersökningsdata. Man ska behärska anatomi, fysiologi och patofysiologi med relevans för klinisk fysiologi.

3 UTILDNINGSOK FÖR SSPEILITETEN KLINISK FYSIOLOGI 2 Teoretiska Kunskapsmål Klinisk fysiologi är en specialitet där kunskap om fysiologiska och patofysiologiska förlopp är central. Dessutom är Klinisk Fysiologi en diagnostisk specialitet där kunskap om de olika metodernas teoretiska bakgrund, styrkor och svagheter är viktig för att kunna bedöma undersökningsresultaten. Nedan följer en checklista på kunskaper som är centrala för ST-läkaren att tillgodogöra sig under STutbildningen. 2.1 Teoretisk kännedom om fysiologiska principer: Hjärtfysiologi: Pumpfysiologi och kännedom om trycknivåer och volymsvariationer i hjärtrummen under hjärtcykeln Hjärtsviktens patofysiologi Elektrofysiologi rytmiernas patofysiologi theroskleros och ischemisk patofysiologi Hemodynamik och cirkulationsfysiologi: irkulationsfysiologi rbetsfysiologi lodtrycksreglering i stora och lilla kretsloppet Medelartärtryck, perfusionstryck och stealfenomen Patofysiologi vid arteriell insufficiens Patofysiologi vid venös insufficiens Lungfysiologi Ventilationsreglering Ventilationsfysiologi Lungmekanikens fysiologi Gastransport och relevant blodfysiologi Patofysiologin vid obstruktiva lungsjukdomar Patofysiologin vid restriktiva lungsjukdomar Patofysiologin vid diffusionshinder och lungemboli Njurfysiologi Glomerulär filtration Tubulär sekretion Njurens roll i reglering av osmolalitet, urinvolym, ph och blodtryck Patofysiologiska mekanismer vid nedsatt njurfunktion Gastrointestinal fysiologi Gastrointestinal motilitet Ventrikelns syrasekretion

4 UTILDNINGSOK FÖR SSPEILITETEN KLINISK FYSIOLOGI Muskelfysiologi Metabolism och muskelfunktion Pediatrisk fysiologi T ex barn-ekg i olika åldrar 2.2 Teoretisk kännedom om metodik: Signalbehandling EKG Signalregistrering Medelvärdesbildning/Filtrering Tryckmätning Volymsmätning Gasanalys i luft och blod Ultraljud Tekniska Principer Doppler Nuklearmedicin Radiofarmaka Gammakamera PET Magnetisk Resonanstomografi Röntgentekniker Röntgenröret Genomlysning Datortomografi Strålskydd LR principen Stråldosnivåer ildbehandling, filtrering och rekonstruktionsmetoder Högpass och lågpassfilter Iterativ rekonstruktion, filtrerad bakåtprojektion MPR, MIP och Volume rendering

5 UTILDNINGSOK FÖR SSPEILITETEN KLINISK FYSIOLOGI edömning av diagnostiska metoder, statistik Statistisk signifikans och konfidensintervall Sensititivitet/specificitet/NPV/PPV Korrelation/regression land-ltman analys Pretest och posttest sannolikhet, ayes teorem 2.3 Handledning En handledare för ST-läkaren skall utses av studierektor eller medicinskt ansvarig läkare. Handledaren ska ha specialistkompetens inom Klinisk Fysiologi samt ha genomgått utbildning i handledning. ST-läkaren och handledaren utarbetar en utbildningsplan som ska följas upp regelbundet. Om måluppfyllelse inte har nåtts får planen revideras. Om måluppfyllelse inte nås under planerad tid förlängs ST utbildningen.

6 UTILDNINGSOK FÖR SSPEILITETEN KLINISK FYSIOLOGI 3 Metoder för lärande för medicinsk kompetens 3.1 Klinisk tjänstgöring Specialistutbildningen i klinisk fysiologi bör huvudsakligen genomföras genom klinisk tjänstgöring på enheter som bedriver klinisk fysiologi. SFKF anser det vara en viktig del av ST-utbildningen att se hur olika klinisk fysiologiska avdelningar utför undersökningar. Den kliniska tjänstgöringen bör inkludera en längre tjänstgöringsperiod på universitetssjukhus, åtminstone 3 månader. ST-läkare på universitetssjukhus bör göra en tjänstgöringsperiod på annat sjukhus. Vid denna tjänstgöring bör STläkaren ingå i den ordinarie verksamheten med möjlighet att lära sig undersökningar som ej utförs på hemmakliniken. 3.2 ehandlingskonferens Under ST-utbildningen ska ST-läkaren delta i behandlingskonferenser. Efter handledning skall STläkaren under ST-utbildningen självständigt kunna demonstrera undersökningsresultat från klinisk fysiologiska undersökningar vid behandlingskonferenser. 3.3 Sidoutbildning Sidoutbildning på behandlande klinik relevant för klinisk fysiologi. I första hand rekommenderas internmedicinsk avdelning med kardiologisk och/eller lungmedicinsk inriktning under åtminstone 3 månader. Dessutom rekommenderas 3 månaders placering inom medicinsk radiologi med fokus på ultraljud, konventionell röntgen och T samt MR diagnostik med relevans för klinisk fysiologi. Syftet är att STläkaren skall få kännedom om undersökningar som belyser samma och angränsande frågeställningar, ur ett annat perspektiv. Detta ger ST-läkaren möjlighet att interagera med remittenten om den mest lämpliga metoden för den individuella patienten. ST-läkaren bör under placeringen se och delta vid bedömningar av ultraljudsundersökningar av kärl och njurar, angiografi/t/mr av stora kärl, Tthorax inklusive HRT och eventuellt T-hjärta. Det är även värdefullt att se njurundersökningar (barn och vuxna) samt lungröntgen. Dessutom bör ST-läkaren ha kännedom om interventionell radiologi inklusive terapi av kranskärl och perifera kärl. 3.4 Kurser Flera kunskapsmål är lämpliga att inhämtas med SK-kurser eller andra kursformer, tillsammans med självstudier. Utbildningar i samband med konferenser/kongresser är också värdefulla och det är då lämpligt att handledare tillsammans med ST-läkaren formulerar inlärningsmål i förväg. Exempel på kurser som ST-läkaren i klinisk fysiologi har nytta av är: Kurs i kardiovaskulär fysiologi Kurs i lungfysiologi Kurs i arbetsfysiologi Kurs i strålfysik och strålskydd Kurs i tekniska/fysikaliska principer bakom MR, T, nuklearmedicin och ultraljud Kurs i bildbehandling, IT, mät- och datateknik Kurs i myokardscintigrafi Kurs i ekokardiografi Kurs i kärldiagnostik Kurs i kardiologi

7 UTILDNINGSOK FÖR SSPEILITETEN KLINISK FYSIOLOGI Kurs i lungmedicin Kurs i GP Good linical Practice Detta är exempel på områden där kurs är av värde för ST-läkaren. Observera att en kurs kan täcka mer än ett delmål. 3.5 Internationell konferens Klinisk fysiologi är ett kompetensområde där det är av vikt att kunna ta till sig och kritiskt utvärdera ny teknik och nya undersökningsmetoder. Därför bör ST-läkaren beredas möjlighet att delta i åtminstone en internationell konferens under ST-utbildningen. 3.6 Litteratur Det bör finnas tid för självständiga litteraturstudier under ST-utbildningen. De böcker som givits ut av SFKF är lämpliga i respektive ämnen. Rekommendationer och guidelines från internationella professionella och vetenskapliga organisationer för diagnostik är en viktig del av studielitteraturen. Denna litteraturlista ger förslag på böcker och artiklar som ST-läkaren kan läsa och listan kommer att uppdateras kontinuerligt. ÖKER : Klinisk Fysiologi, 2011, Jonson och Wollmer Klinisk Fysiologisk Kärldiagnostik, 2002, Jogestrand och Rosfors Lungfysiologi och diagnostik vid lungsjukdom, 2000, äcklund, Hedenstierna, Hedström Njurarna och övre urinvägarna, 2000, Granerus Det kliniska arbetsprovet, 2003, Jorfeldt och Pahlm Elektrokardiologi, Klinik och teknik, 2006, Pahlm och Sörnmo EKG Grunder, handledning vid tolkning av 101 kliniska fall, 2011, Jorfeldt och Pahlm Radiologi, 2008, spelin och Pettersson Ekokardiografi, 2010, rne Olsson, svensk bok som täcker dets om krävs för körkort nivå I (Kan beställas på info@trycksakspecialisten.se, ISN: ) Strandness s Duplex scanning in vascular disorders, 4 th ed. Editor: Eugene Zierler. Lippincott Williams & Wilkins. Philadelphia Introduction to vascular ultrasonography, 5 th ed. Editors: Zwiebel and Pellerito. Elsevier Saunders, Philadelphia : The EE Textbook of Echocardiography, 2011, Leda Galiuto, Lugi adano, Kevin Fox (ISN: ) Feigenbaum s Echocardiography, 2009, William F rmstrong, Thomas Ryan (ISN: ) The Echo Manual (2007) Jae K Oh, James Seward, Jamil Tajik (ISN: ) Text book of linical Echocardiography (2013) atherine M Otto (ISN: ) Macfarlane PW, Lawrie TDV (eds). omprehensive electrocardiology. Pergamon Press. Inc 1989.

8 RTIKLR: UTILDNINGSOK FÖR SSPEILITETEN KLINISK FYSIOLOGI EKG H Part I-VI Recommendations for the standardization and interpretation of the EG Långtids-EKG rawford MH et al. /H Guidelines for mbulatory Electrocardiography: Executive Summary and Recommendations : Report of the merican ollege of ardiology/merican Heart ssociation Task Force on Practice Guidelines (ommittee to Revise the Guidelines for mbulatory Electrocardiography) Developed in ollaboration With the North merican Society for Pacing and Electrophysiology. irculation 1999;100; Di Marco J P, Philbrick J T. Use of ambulatory electrocardiographic (Holter) monitoring. nn Intern Med 113: 53-68, 1990 rbetsprov Kligfield P et al. eyond the ST-segment. irculation 2006 nov 7;114(19) Rodgers GP et al. merican ollege of ardiology/merican Heart ssociation clinical competence statement on stress testing. J m oll ardiol 2000;36: Guidelines H Exercise Standards for Testing and Training Guidelines H: Recommendations for linical Exercise Laboratories Guidelines H: linical Stress Testing in the Pediatric ge Group Guidelines H: Exercise Testing in symptomatic dults Medicinska controller i arbetslivet FS 2005_6 Rodgers GP et al. merican ollege of ardiology/merican Heart ssociation clinical competence statement on stress testing. J m oll ardiol 2000;36: Myokardscintigrafi Hesse et al. ENM/ES procedural guidelines for myocardial perfusion imaging in nuclear cardiology. Eur J Nucl Med Mol Imaging (2005) 32: Underwood R et al. Myocardial perfusion scintigraphy: the evidence. Eur J of Nucl Med Mol Imaging (2004) 31:

9 UTILDNINGSOK FÖR SSPEILITETEN KLINISK FYSIOLOGI rindis et al. F/SN ppropriateness riteria for Single-Photon Emission omputed Tomography Myocardial Perfusion Imaging (SPET MPI). J (2005) Vol. 46, No. 8: mbulatorisk blodtrycksmätning De Faire U et al; mbulatorisk blodtrycksmätning principer för registrering och databearbetning. Läkartidningen 1991, 88: Mancia, G et al. Reappraisal of European guidelines on hypertension management: a European Society of Hypertension Task Force document. J Hypertension (2009) 27; Lurbe et al. Management of high blood pressure in children and adolescents: recommendations of the European Society of Hypertension. J Hypertension (2009) 27: O rien E et al. lood pressure measuring devices: recommendations of the European Society of Hypertension. MJ 2001, 322: O rien E et al. European Society of Hypertension recommendations for conventional, ambulatory and home blood pressure measurement. J Hypertension 2003, 21: Kahan, T och Nyström, F; Hypertoni och 24-timmars mätning av blodtryck. Studentlitteratur, Lund 2009 (Framförallt kapitel 3) Mancia, G. et al. Guidelines for the Management of rterial Hypertension: The Task Force for the Management of rterial Hypertension of the European Society of Hypertension (ESH) and of the European Society of ardiology (ES). J Hypertension (2007) 25: Pickering T.G. et al. Recommendations for blood pressure measurement in humans and experimental animals: Part 1: blood pressure measurement in humans: statement for professionals from the Subcommittee of Professional and Public Education of the merican Heart ssociation ouncil on High lood Pressure Research. Hypertension 2005, 25: Distal tryckmätning Klinisk Fysiologisk Kärldiagnostik, 2002, Jogestrand och Rosfors ell G, Nielsen P E, Lassen N, Wolfson. Indirect measurement of systolic blood pressure in the lower limb using a mercury in rubber strain gauge. ardiovascular Res., 7, 282, Gundersen J. Segmental measurements of systolic blood pressure in the extremities including the thumb and the great toe. cta hir. Scand., suppl 426, Lassen N, Tönnesen K H, Holstein P. Distal blood pressure. Scand. J. lin. Lab. Invest., 36, 705, Lezack J D, arter S. The relationship of distal systolic pressures to the clinical and angiographic findings in limbs with arterial occlusive disease. Scand. J. lin. Lab. Invest., suppl 128, 31, 97, Nielsen P E, arras J P, Holstein P. Systolic pressure amplification in the arteries of normal subjects. Scand. J. lin. Lab. Invest., 33, 371, 1974.

10 UTILDNINGSOK FÖR SSPEILITETEN KLINISK FYSIOLOGI Nielsen P E, ell G, Lassen N. The measurement of digital systolic blood pressure by strain gauge thechnique. Scand. J. lin. Lab. Invest., 29, 371, Orchard T J, Strandness D E Jr. ssessment of peripheral vascular disease in diabetes. irculation, 88 (2), , Murray, Halliday M, roft R J. Popliteal artery entrapment syndrome. ritish J. Surgery, 78 (12), , arnes RW. Noninvasive diagnostic assessment of peripheral vascular disease. irculation, 83 (2 Suppl), I20-I27, Duplex benens artärer Klinisk Fysiologisk Kärldiagnostik, 2002, Jogestrand och Rosfors Statens beredning för medicinsk utvärdering (SU). enartärsjukdom diagnostik och behandling. En systematisk litteraturöversikt. September Koelemay MJ, den Hartog D, Prins MH et al. Diagnosis of arterial disease of the lower extremities with duplex ultrasonography. r J Surg 1996;83:404-9 de Vries SO, Hunink MG, Polak JF. Summary receiver operating characteristic curves as a technique for meta-analysis of the diagnostic performance of duplex ultrasonography in peripheral arterial disease. cad Radiol; 1996;3:361-9 Visser K, Hunink MG. Peripheral arterial disease: gadolinium-enhanced MR angiography versus color-guided duplex US a meta-analysis. Radiology 2000; 216: Zierler RE, Zierler K. Duplex sonography of lower extremity arteries. Seminars in ultrasound, T and MRI. 1997; 18: ossman DV, Ellison JE, Wagner WH et al. omparison of contrast angiography to arterial mapping with color-flow duplex imaging in the lower extremities. J Vasc Surg. 1989; 10:522-9 Firzzell L. onclusions regarding biological effects of ultrasound for diagnostically relevant exposures. J Ultrasound Med 1994; 13:69-72 Duplex arotis Klinisk Fysiologisk Kärldiagnostik, 2002, Jogestrand och Rosfors Guidelines for Management of Ischaemic Stroke and Transient Ischaemic ttack erebrovasc Dis 2008;25: Joint Recommendations for Reporting arotid Ultrasound Investigations in the United Kingdom. Eur J Vasc Endovasc Surg Nationella riktlinjer för strokesjukvård Stöd för styrning och ledning. Socialstyrelsen rtikelnr: Firzzell L. onclusions regarding biological effects of ultrasound for diagnostically relevant exposures. J Ultrasound Med 13:69-72, Hansen F, ergqvist D, Lindblad, Lindh M, Mätzsch T, Länne T. ccuracy of duplex sonografi before carotid endarterectomy - a comparison with agiography. Eur J Endovasc Surg 12: , Nicolaides N, Shifrin EG, radbury, Dhanzil S, Griffin M, elcaro G, Williams M. ngiographic and duplex grading of internal carotid stenosis. Endovasc Surg 3: , 1996.

11 UTILDNINGSOK FÖR SSPEILITETEN KLINISK FYSIOLOGI Grant EG, enson, Moneta GL, et al. arotid artery stenosis: gray-scale and Doppler US diagnosis Society of Radiologists in Ultrasound onsensus onference. Radiology Nov; 229(2): Ekokardiografi Ekokardiografi. European ssociation of Echocardiography recommendations for training, competence, and quality improvement in echocardiography. ogdan. Popescu, (hair)1, Maria J. ndrade, (o-hair), Luigi P. adano, Kevin F. Fox, Frank. Flachskampf, Patrizio Lancellotti, lbert Varga, Rosa Sicari, rturo Evangelista, Petros Nihoyannopoulos and Jose L. Zamorano on behalf of the European ssociation of Echocardiography. Eur J Echocardiogr 2009;10: Ekokardiografi. F/SE/EP/SN/SI/ST/SMR 2007 ppropriateness riteria for Transthoracic and Transesophageal Echocardiography. Douglas et al. J endensitometri SU rapport 2003 Osteoporos, prevention, diagnostik och behandling. Volym 1. SU:s slutsatser och sammanfattning. Kapitel 4. Diagnostiska metoder för att bestämma benmassa och förutsäga frakturrisk. ISD 2007 Official Positions ombined dut and Pediatric dultandpediatric.pdf ehandlingsrekommendation. ehandling av osteoporos. Information från Läkemedelsverket 4:2007 sid Spirometri Klinisk Fysiologi, 2011, Jonson och Wollmer Lungfysiologi och diagnostik vid lungsjukdom, 2000, äcklund, Hedenstierna, Hedström Miller, M.R., et al., General considerations for lung function testing. Eur Respir J, (1): p Miller, M.R., et al., Standardisation of spirometry. Eur Respir J, (2): p Wanger, J., et al., Standardisation of the measurement of lung volumes. Eur Respir J, (3): p Macintyre, N., et al., Standardisation of the single-breath determination of carbon monoxide uptake in the lung. Eur Respir J, (4): p Pellegrino, R., et al., Interpretative strategies for lung function tests. Eur Respir J, (5): p Åkesson, U., J.. Dahlstrom, and P. Wollmer, hanges in transfer factor of the lung in response to bronchodilatation. lin Physiol, (1): p Motståndsmätning hos barn (Klug, isgaard)

12 UTILDNINGSOK FÖR SSPEILITETEN KLINISK FYSIOLOGI merican Thoracic Society. Standardization of spirometry 1994 update. JRM 152: , Lungmekanik Klinisk Fysiologi, 2011, Jonson och Wollmer Lungfysiologi och diagnostik vid lungsjukdom, 2000, äcklund, Hedenstierna, Hedström Partitioning of dead space a method and reference values in the awake human (E Åström et al. Eur Respir J 2000; 16: ) Factors limiting exercise performance in progressive systemic sclerosis ( lom-ülow et al. Semin rthritis Rheum 1983; 13: ) Lung function in progressive systemic sclerosis is dominated by poorly compliant lungs and stiff airways ( lom-ülow et al. Eur J Respir Dis 1985; 66:1-8) Lung mechanics and their relationship to lung volumes in pulmonary sarcoidosis (I rådvik et al. Eur Respir J 1989; 2: ) Lung mechanics and gas exchange during exercise in pulmonary sarcoidosis (I rådvik et al. hest 1991; 99: ) Lung function in patients with systemic lupus erythematosus and persistent chest symptoms (H Jonsson et al. r J Rheum 1989; 28: 83-91) Lungscintigrafi ajc M et al. Methodology for ventilation/perfusion SPET. Semin Nucl Med Nov;40(6): ajc M et al. ENM guidelines for ventilation/perfusion scintigraphy Part 1. Pulmonary imaging with ventilation/perfusion single photon emission Tomography Eur J Nucl Med Mol Imaging (2009) 36: ajc M et al. ENM guidelines for ventilation/perfusion scintigraphy. Part 2. lgorithms and clinical considerations for diagnosis of pulmonary emboli with V/PSPET and MDT M. Eur J Nucl Med Mol Imaging : Nyman U, ajc M, Eriksson H, Geijer H, Gunarsson M, Jonson, Leide-Svegborn S, Persliden J. Diagnostik av Lungembolism hus gravida. Skintigrafi eller datortomografi? Läkartdnigen : Jögi J, Jonson, Ekberg M, ajc M.: Ventilation/perfusion SPET with 99mTc-DTP versus Technegas: a head to head study in obstructive and non-obstructive patients. J Nucl Med. 2010; : Jögi J, Ekberg M, Jonson, ozovic G, ajc M. Ventilation/Perfusion SPET in chronic obstructive pulmonary disease: an evaluation by reference to symptoms, spirometric lung function and emphysema, as assessed with HRT. Eur J Nucl Med Mol Imaging DMS

13 UTILDNINGSOK FÖR SSPEILITETEN KLINISK FYSIOLOGI Piepsz et al. onsensus on renal cortical scintigraphy in children with urinary tract infection. Seminars in nuclear medicine 1999;2(pril): ENM Guidelines revised 2009 Gerald. Mandell, Douglas F. Eggli, David L. Gilday, Sydney Heyman, Joe. Leonard, John H Miller, Helen R. Nadel; my Piepsz, S. Ted Treves. Society of Nuclear Medicine Procedure Guideline for Renal ortical Scintigraphy in hildren; Version 3.0, pproved June 20, 2003 Practice Guideline for the Performance of dult and Pediatric Renal Scintigraphy, R Practice Guideline Revised 2008 Evans K, et al. iokinetic behaviour of technetium -99m-DMS in children. J Nucl Med 1996;37: ajc M, Wallin L. Tc 99m-DMS renal scintigraphy during kidney maturation. lin Nucl Med 1995;3: Wallin L, Thörne J, Palmer J, ajc M. Kidney size estimation by DMS scintigraphy in piglets. lin Physiol 1997;17: Jakobsson, Nolstedt L, Svensson L, Söderlundh S, erg U. 99m-Tc-DMS scan in the diagnosis of acute pyelonefritis in children: relation to clinical and radiological findings. Renografi Gordon I et al. ENM Guidelines for standard and diuretic renogram in children. Eur J Nulc Med Mol Imaging (2011) 38: Sentinel node uscombe et al. Sentinel node in breast cancer procedural guidelines. Eur J Nucl Med Mol Imaging (2007) 34: hakera et al. ENM-EORT general recommendations for sentinel node diagnostics in melanoma. Eur J Nucl Med Mol Imaging 2009 Waddington W et al. Radiation safety of the sentinel lymph node technique in breast cancer. Eur J Nucl Med 27: , Skelettscintigrafi Stauss J et al. Guidelines for paediatric bone scanning with 99mTc-labelled radiopharmaceuticals and 18F-fluoride. Eur J Nucl Med Mol Imaging. ENM 2010 ombardieri et al. one scintigraphy procedures guidelines flr tumour imaging ENM R Practice guideline for the performance of adult and pediatric skeletal scintigraphy (one scan) Revised 2007 Donohoe KL et al. Society of Nuclear Medicine. Procedure Guideline for one Scintigraphy. Version 3.0, approved June 20, 2003

14 UTILDNINGSOK FÖR SSPEILITETEN KLINISK FYSIOLOGI MR Magnetisk Resonanstomografi. Kramer et al. Standardized cardiovascular magnetic resonance imaging (MR) protocols, society for cardiovascular magnetic resonance: board of trustees task force on standardized protocols,jmr Hundley et al. Society for ardiovascular Magnetic Resonance guidelines for reporting cardiovascular magnetic resonance examinations, JMR Kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens inom medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete 4.1 Kommunikation och ledarskap Kompetens inom kommunikation och ledarskap tillägnas kontinuerligt under utbildningen genom klinisk tjänstgöring under handledning. Dessutom bör ST-läkaren delta i de kurser och utbildningar som anordnas lokalt av sjukvårdshuvudmannen. 4.2 Vetenskapligt arbete Med anledning av specialitetens karaktär, där ett granskande och analytiskt arbetssätt är centralt, bör ST-läkaren genomföra ett medicinskt vetenskapligt arbete. Detta är betydelsefullt även på grund av den snabba utvecklingen inom metodologi inom klinisk fysiologi. Projektet kan även avhandla andra ämnesområden såsom kvalitetsutveckling, metodutveckling, patientsäkerhetsarbete eller sjukvårdsorganisation. Projektarbete bör planeras i ett tidigt skede av ST-utbildningen, pågå kontinuerligt under ST-utbildningen och totalt omfatta cirka 3 månader. Det vetenskapliga projektarbetet skall genomföras under handledning. Handledaren bör vara disputerad men behöver ej vara samma person som ST-läkarens ordinarie handledare. Det vetenskapliga arbetet skall presenteras som abstract på nationell konferens såsom SFKF:s Höstmöte, Kardiovaskulärt Vårmöte eller Nuklearmedicinskt Vårmöte. ST-läkaren deltar i kursverksamhet som anordnas lokalt av sjukvårdshuvudmannen där följande moment bör ingå: artikelsökning, vetenskapsetik och etikprövning, epidemiologi och grundläggande statistik. En doktorsexamen får tillgodoräknas som sex månaders tid under ST-utbildningen. 4.3 Förbättrings- och kvalitetsarbete Den specialistkompetenta läkaren ska ha kunskap om och kompetens i evidensbaserat förbättringsoch kvalitetsarbete. Målet är att kunna initiera, delta i och ansvara för kontinuerligt systematiskt förbättringsarbete med betoning på helhetsperspektiv, patientsäkerhet, patientnytta, mätbarhet och lärandestyrning för att kritiskt kunna granska och utvärdera den egna verksamheten. ST-läkaren ska kontinuerligt under utbildningen delta i förbättrings- och kvalitetsarbete under handledning. Kvalitetsansvarig på kliniken fyller en viktig roll i detta sammanhang och kan vara handledare.

15 UTILDNINGSOK FÖR SSPEILITETEN KLINISK FYSIOLOGI 5 Utbildningsbok för Klinisk Fysiologi Klinisk fysiologi är en diagnostisk specialitet där en stor del av ST-utbildningen utgörs av att lära sig att handlägga olika patientbundna undersökningar. Nedan listas de undersökningar som utförs inom klinisk fysiologi och vilken nivå ST-läkaren skall tillägna sig kunskap om undersökningarna under utbildningen. De nivåer som anges i författningen behärska, ha kunskap om och ha kännedom om definieras nedan. I de fall en tjänstgöringstid anges är detta ett riktmärke för hur lång klinisk tjänstgöring som är rimligt för att tillgodose kunskapsmålen. Denna tjänstgöringstid behöver ej vara kontinuerlig, då verksamhetens karaktär i flera fall innebär att ST-läkaren arbetar med flera undersökningar samtidigt. Till exempel kan en ST-läkare utbildas inom arbetsprov och EKG samtidigt. Den teoretiska utbildningen ingår i den tid som är rekommenderad för respektive område. : ehärska, d.v.s. fullständigt kunna bedöma och handlägga utredning, diagnostik, behandling och uppföljning av en patient, eller motsvarande, och att fullständigt kunna använda för området relevanta tekniker : Ha kunskap, d.v.s. genom teoretiska studier och/eller praktisk yrkesutövning ha tillägnat sig vetande och insikter inom ett område : Ha kännedom, d.v.s. genom teoretiska studier och/eller praktisk yrkesutövning ha tillägnat sig visst vetande inom ett område D: Ingår i specialiteten men krävs ej för att kallas specialist