Miljöprogram för bostäder i Kungälvs kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljöprogram för bostäder i Kungälvs kommun"

Transkript

1 Miljöprogram för bostäder i Kungälvs kommun antaget av kommunfullmäktige reviderad version antagen av kommunfullmäktige

2 Sammanfattning Sverige har som nationellt miljömål att uppnå en god bebyggd miljö. Detta innebär att städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö. Ett av delmålen är att minska den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler. Minskningen bör vara 20 procent till år 2020 och 50 procent till år En arbetsgrupp inom Samhällsbyggnadssektorn har i samråd med Kungälv Energi tagit fram ett miljöprogram för bostäder. Miljöprogrammets syfte är att det ska användas för att uppnå ett energieffektivt och miljöanpassat byggande av bostäder i Kungälvs kommun samt att åstadkomma förbättringar i befintlig bebyggelse. I miljöprogrammet finns riktlinjer inom 8 sakområden - energi, grönytor och dagvatten, hushållens avfallshantering, materialval, hälsa och god innemiljö, fuktskydd, bullerskydd samt byggarbetsplatsen. I miljöprogrammet finns även riktlinjer för överlämnande av fastigheten till förvaltning samt överlämnande av lägenheten till brukaren. Miljöprogrammet antogs av kommunfullmäktige antogs en reviderad version av kommunfullmäktige. Revideringen av programmet innebar att ett tillägg gjordes för gruppbyggda småhus när det gäller energikrav genom att riktlinjerna för husets energiförbrukning har satts i relation till husets storlek. Dessutom gäller programmet endast som rekommendationer för styckebyggda småhus. 1 Layout och tryckning: Kungälvs kommun Omslagsbild: MostPhotos.com 1 Styckebyggt småhus innebär hus byggt av privatperson på mark från kommunens tomtkö

3 Innehåll Foto: Kungälvs kommun 1. Inledning Riktlinjernas användning i plan- och byggprocessen Riktlinjer för byggande av bostäder i Kungälvs kommun... 8 Bilaga 1 - Bakgrund Bilaga 2 - Presentation av sakområden Bilaga 3 - Begreppsförklaringar Bilaga 4 - Checklista för riktlinjernas användning och uppföljning Bilaga 5 - Energispartips vid nybyggnation... 34

4 1 - Inledning 1.1 Syfte Syftet med miljöprogrammet för bostäder är att det ska användas för att uppnå ett energieffektivt och miljöanpassat byggande av bostäder i Kungälvs kommun samt åstadkomma förbättringar i befintlig bebyggelse. Riktlinjerna ska användas på tre olika sätt: 1 Detaljplaner på kommunal mark Riktlinjerna ska föras in som krav i markanvisningsavtal, alltså de avtal kommunen tecknar vid försäljning av mark för byggnation av bostäder. Riktlinjerna ska gälla som rekommendationer i köpeavtal när mark säljs till privatperson för byggnation av styckebyggt småhus. 2 Detaljplaner när marken inte är kommunalt ägd. Riktlinjerna används som rekommendationer, till exempel i exploateringsavtal. Även vid större ombyggnation/renovering ska riktlinjerna användas som rekommendationer. 3 Som tydliga rekommendationer vid bygglov utanför planlagt område Till beslut om förhandsbesked ska informationsblad om riktlinjerna biläggas. Riktlinjerna utgår från att miljöarbetet är en underaspekt på kvalitetsarbetet. Tonvikt läggs därför på att hela bygg- och förvaltningsprocessen kvalitetssäkras. I kapitel 2 redovisas hur mål och riktlinjer ska hanteras genom hela processen. 1.2 Avgränsningar Fokusering sker på kvalitetssäkring och minskning av byggnaders miljöpåverkan under hela brukstiden. Åtta sakområden prioriteras, med riktlinjer som gäller för varje sakområde samt hur redovisning och uppföljning ska ske. Med bostäder menas i programmet flerbostadshus samt gruppbyggda radhus och småhus. Riktlinjerna gäller som rekommendationer för styckebyggda småhus på mark i tomtkö Lagstiftning som berör byggsektorn finns bl.a. i miljöbalken, plan- och bygglagen (PBL) och lagen om tekniska krav på byggnadsverk (BVL) med tillhörande förordningar och föreskrifter. I detta sammanhang kan även Boverkets byggregler (BBR) nämnas. Gällande lagar och tillhörande föreskrifter återges normalt inte i dessa riktlinjer. De är att betrakta som minimikrav. Riktlinjerna innebär i allmänhet en skärpning av framförallt BBR:s krav. De formulerar den nivå på miljöprestanda som Foto: Kungälvs kommun ska tillämpas vid framför allt nybyggnad av bostäder i Kungälvs kommun. Exploatering av mark för ny bebyggelse påverkar alltid marken. Miljöfrågor som berör markområdet omkring bebyggelsen ingår inte i dessa riktlinjer, inte heller geoteknik, radon i mark eller buller från omgivningen (däremot behandlas radon i inbyggda material samt buller inomhus). Dessa frågor hanteras i upprättandet av miljökonsekvensbeskrivning, bullerutredning samt geoteknisk utredning i samband med detaljplaneläggningen. En ytterligare avgränsning är att frågor kring trafik inte behandlas här. Detta görs i andra sammanhang. 4 MILJÖPROGRAM FÖR BOSTÄDER I KUNGÄLVS KOMMUN

5 2. Riktlinjernas användning i plan- och byggprocessen En byggnad genomgår under sin brukstid ett antal olika skeden - planering, projektering, produktion och förvaltning. Det aktiva byggskedet är kort både i förhållande till planeringsskedet men framförallt i förhållande till förvaltningsskedet. Under planeringsskedet fattar kommunen beslut om detaljplan. Byggherren planerar byggnadens gestaltning och förutsättningar för omgivande tomtmark samt konstruktion och tekniska lösningar i samråd med kommunen. Under projekteringsskedet beviljar kommunen bygglov och beslutar om kontrollplan. Byggherrens riktlinjer i planerings- och projekteringsskedet samt projektörernas miljökunnande är avgörande för hur resurssnålt förvaltningsskedet blir och graden av miljöanpassning. Produktionsskedet är jämförelsevis kort men viktigt då de långsiktiga egenskaperna i stor utsträckning påverkas av entreprenörens kvalitets- och miljöarbete. Det tidsmässigt långa förvaltningsskedet omsätter huvuddelen av byggnadens resurser. Byggnadens energianvändning i driftskedet står för större delen av miljöbelastningen. Målet är att de prioriterade investeringskostnaderna för miljöanpassning och resurseffektivitet ska ge tydliga resultat både miljömässigt och driftekonomiskt. Syftet med detta kapitel är att visa på hur riktlinjerna i miljöprogrammet ska användas i plan- och byggprocessen. Det är viktigt att de krav som ställs uppfylls för att nå önskat resultat och skapa trovärdighet. Det bästa sättet att göra detta är en samverkan och koncensus kring hur miljöprogrammet ska hanteras i tidigt skede. Det är också viktigt med en uppföljning av hur miljöprogrammet har efterlevts när projektet är slutfört och byggnaden är färdigställd. 2.1 Planering och projektering Under planeringsskedet beslutar kommunen om detaljplan och en markanvisning (försäljning av mark görs till en byggintressent). När en byggherre bygger på egen mark sker i princip motsvarande handläggning. Byggherren och kommunen har en dialog om frågor som gestaltning, konstruktion, tekniska lösningar och förutsättningar för omgivande tomtmark. Det är viktigt att i så tidigt skede som möjligt ha en dialog och samverkan kring hur ambitionerna i miljöprogrammet kan uppnås på ett bra sätt i det specifika projektet. En avvägning kan behöva ske mellan olika värden. I de fall byggherren ska bygga utanför detaljplanelagt område, gå vidare till bygglovavsnittet. Förfrågningsunderlag I förfrågningsunderlaget ska kommunens ambitioner i miljöprogrammet tydligt framgå. Om möjligt bifogas miljöprogrammet som bilaga. Avtal Miljöprogrammet ska ingå i markanvisningsavtal och köpeavtal samt som rekommendationer i exploateringsavtal. Tillägg kan göras inom särskilda punkter. Ska området anslutas till fjärrvärme ska byggherren och Kungälv Energi gemensamt ta fram en principöverenskommelse med kostnadskalkyl för anslutning till fjärrvärmenätet inför undertecknande av avtal. Ansvar: Mark och exploatering sektor Samhällsbyggnad/ Bokab och byggherren Inledande skede inför detaljplaneläggning Information om miljöprogrammet ska delges byggherren i tidigt skede (vid markanvisning) för att underlätta en samverkan och dialog kring hur målen och riktlinjerna i miljöprogrammet kan uppnås i det specifika projektet. I detaljplaneprogram ska anges vilka krav som kommer att ställas. Kungälv Energi ska kontaktas för att göra en bedömning huruvida det är möjligt att ansluta byggnaden/det nya området till fjärrvärmenätet. Om fjärrvärme inte är ett tekniskt och ekonomiskt möjligt alternativ ska det motiveras tydligt. Se punkt 3.1 för hänvisning till andra uppvärmningsalternativ. Ansvar: Planeringsenheten sektor Samhällsbyggnad och Kungälv Energi Detaljplan Dialog ska ske mellan kommun och byggherren i utformning av detaljplanen så att de valda ambitionsnivåerna i miljöprogrammet är förenliga med detaljplanen. Hänsyn ska tas till lokalklimat, det vill säga bebyggelsen ska i möjlig mån placeras där det är goda vind- och solförhållanden. Byggnation ska även anpassas utefter klimatförändringar så som höjning av ytvattennivå i havs- och älvområden. Om detaljplanen anger byggrätterna baserat på BTA som mått ger mer isolering i väggar som konsekvens mindre invändig yta. Planbestämmelser måste därför formuleras så att byggherrens möjligheter till att bygga en energieffektiv byggnad (flerbostadshus eller småhus) ej försvåras. Ett exempel på formulering av planbestämmelse är: I de fall väggtjockleken överstiger 300 mm får byggnads- och bruttoarean ökas med motsvarande yta. En avstämning behöver dessutom ske med bygglovenheten. Tips: I detaljplan kan där det är nödvändigt föreskrivas att takytor ska beklädas med växter för att minska avrinning av dagvatten. Viktigt är dock att takkonstruktionens fuktsäkerhet beaktas. Förslag på planbestämmelse: x % av takytorna på varje bostadshus ska beläggas med tak av sedum eller liknande. Ansvar: Planeringsenheten sektor Samhällsbyggnad och byggherren MILJÖPROGRAM FÖR BOSTÄDER I KUNGÄLVS KOMMUN 5

6 Bygglov I alla bygglov ska byggherren i bygglovhandlingen redovisa hur riktlinjerna i miljöprogrammet tas i beaktning Informationsblad om energitips ska bifogas. I samband med att byggherren redovisar sitt kvalitetsoch miljöprogram (som ingår som en del av kontrollplanen) på byggsamrådet redovisas hur byggherren tar Miljöprogrammet för bostäder i Kungälvs kommun i beaktning. Byggherren visar att rätt kompetens har knutits till projektet. Eventuella korrigeringar föreslås och miljöprogrammet ska arbetas in i det ordinarie kvalitetsarbete som bedrivs under byggtiden. Miljöprogrammet för bostäder i Kungälvs kommun bifogas samrådsprotokollet. Ansvar: Planeringsenheten sektor Samhällsbyggnad och byggherren 2.2 Produktion Under produktionsskedet tar byggnaden fysisk form. Produktionssamråd I plan- och bygglagen finns en bestämmelse som innebär att byggnadsnämnden som huvudregel ska göra ett besök på varje byggarbetsplats efter det att startbesked har lämnats. Om det anses nödvändigt ska därför ett produktionssamråd sammankallas under produktionsskedet i syfte följa upp byggherrens egenkontroll. Slutbevis I samband med utfärdande av slutbevis överlämnar byggherren dokumentation som redovisar hur riktlinjerna i miljöprogrammet har tillgodosetts. Till slutbeviset ska bifogas ett brev som informerar byggherren om att en energiredovisning ska lämnas in två år efter att byggnaden tagits i bruk. Efter två år skickas en påminnelse om energiredovisningen ut till byggherren. Ansvar: Bygglov sektor Samhällsbyggnad och byggherren 2.3 Förvaltning Övergången till förvaltningsskedet innebär att byggnaden tas i bruk. Byggherren överlämnar information om byggnadens drift och skötsel till förvaltare och brukare. Förvaltaren kontrollerar att nödvändiga injusteringar utförts och dokumenterats enligt riktlinjer. Överlämnandet av byggnaden till förvaltningsorganisationen är ett viktigt moment. En väl utförd förberedelse inför förvaltningsskedet från byggherrens sida underlättar att byggnaden kan skötas på rätt sätt. Åtgärder för miljöanpassning och resurseffektivitet ska ge tydligt resultat både miljömässigt och driftekonomiskt. Uppföljningen av byggnadens verkliga energianvändning ska ske efter 12 månaders drift. Mätningen bör ske under ett års tid och redovisas inom två år till Kungälvs kommun. Avvikelser från de beräknade värdena ska förklaras. 2.4 Byggherrens kvalitetssäkring och uppföljning I miljöprogrammet betonas kvalitetssäkring som en viktig del för att lägga grunden för en uthållig förvaltning under byggnadens hela livslängd. Det finns flera olika sätt att kvalitetssäkra ett byggprojekt och i följande avsnitt ges några exempel. Kvalitets- och miljöplan En kvalitets- och miljöplan är ett av byggherren/projektören/entreprenören upprättat dokument som redovisar hur kvalitets- och miljösystem ska organiseras och tillämpas i projektet. Planen ska redovisa hur verksamheten kommer att planeras, organiseras, genomföras och dokumenteras för att uppfylla beställarens kvalitets- och miljöriktlinjer. Kvalitets- och miljöriktlinjerna kan vara generella (riktlinjer på kvalitets- och miljösystem mm) och/eller objektspecifika (konkreta riktlinjer, ex på byggmaterial, funktion, för just detta projekt). Byggherrens kvalitets- och miljöprogram (ingår som en del av kontrollplanen) redovisas för byggnadsnämnden i samband med byggsamrådet. På byggsamrådet redovisas i samband med kvalitets- och miljöprogrammet även hur byggherren tar Miljöprogrammet för bostäder i Kungälvs kommun i beaktning. Entreprenören upprättar en egen kvalitets- och miljöplan baserat på byggherrens program. I planen ska entreprenören redovisa hur han kommer att uppfylla byggherrens krav (verifiering och dokumentation). Liljedahl. Foto: Kungälvs kommun 6 MILJÖPROGRAM FÖR BOSTÄDER I KUNGÄLVS KOMMUN

7 2. Riktlinjernas användning i plan- och byggprocessen Egenkontrollprogram Egenkontrollprogram är av projektören/entreprenören upprättat program som beskriver den egenkontroll som projektören/entreprenören ska genomföra för att kontrollera/ säkra efterlevnaden av byggherrens riktlinjer i förfrågningsunderlag. Här ska anges alla mätningar, kontroller och analyser som genomförs liksom den dokumentation i form av t ex journaler eller dagbok som förs. Egenkontroll används även i andra sammanhang, t ex i miljöbalken, och har då en annan betydelse. Dokumenterad egenkontroll Dokumenterad egenkontroll ska omfatta en detaljerad beskrivning av den kontroll som behövs för att säkerställa att ställda riktlinjer uppfylls samt rutiner för dokumentation. Egenkontrollen ska omfatta både projekterings- och produktionsskedet och beskriva: vad som ska kontrolleras/ hur det ska kontrolleras (metod, mätutrustning) och villkor för kontrollens godkännande. Utförd kontroll ska dokumenteras med avseende på resultatet av kontrollen samt vem som ansvarar för kontrollen. Exempel 1 på extern kontroll: kvalitets- och miljöledningssystem Kvalitets- och miljöledningssystem är till för styrning och uppföljning av ett företags kvalitets- och miljöaspekter och för att kunna arbeta med kvalitets- och miljöfrågorna på ett effektivt sätt. Med systemet ska man lättare kunna arbeta med ständiga förbättringar. Exempel på standarder för kvalitets- och miljöledningssystem är ISO 9000 för kvalitet och ISO för miljöstyrning. Andra exempel på system för kvalitets- och miljöledningssystem är BF9K och Povel som utarbetats av byggbranschen för verksamhetsstyrning. Exempel 2 på extern kontroll: P-märkning P-märkning är Sveriges Tekniska Forskningsinstituts (SP) eget certifieringsmärke. P-märket ersätter inte leverantörens egenkontroll utan bygger på att leverantören har en egenkontroll som SP övervakar. Såväl system av byggprodukter som hela byggprocesser kan P-märkas. Syftet med P-märkning är att produkter som är P-märkta alltid ska uppfylla minst de kvalitetskrav som finns uppställda av EU, Sverige och branschens eventuella egna krav.. Vid nybyggnad fungerar SP som en tredje parts person som följer planering, projektering och produktion för att säkerställa att byggnaden uppfyller kraven. Exempel 3 på extern kontroll: miljödiplomering Miljödiplomering enligt Göteborgs Stads modell är ett externt uppföljningssystem som har tagit tillvara på kärnelementen hos miljöledningssystem såsom ISO och EMAS. Skillnaden är bland annat att flera skriftliga rutiner och dokumentstyrning ersatts av en checklista vilket gör att miljödiplomeringen är billigare och lämplig för småskaliga byggföretag. Exempel 4 på extern kontroll: miljöklassad byggnad Ett miljöklassningssystem kallat Miljöklassad byggnad har tagits fram inom ramen för arbetet inom Bygga Bo-dialogen. Systemet är frivilligt och fungerar som en deklaration och klassificering av en byggnads miljökvaliteter. Miljöklassningen kan gälla både nya och befintliga byggnader och omfattar bland annat byggnadens energianvändning, miljöpåverkan och innemiljö. Från och med 2011 förvaltar och utvecklar Sweden Green Building Council det svenska miljöcertifieringssystemet Miljöklassad Byggnad, som nu byter namn till det enklare Miljöbyggnad (MB). Information För att underlätta att riktlinjerna i miljöprogrammet kan följas läggs speciellt fokus på ett tydligt informationsflöde. Byggherren har ett ansvar att informera alla projektdeltagare, både projekteringsdeltagare men också byggare, om programmets riktlinjer och att tidigt initiera ett samarbete mellan inblandade aktörer. Läs mer under kapitel 3.9; överlämnande av fastigheten till förvaltning och 3.10; överlämning av lägenheten till brukaren samt se bilaga 5 om Energitips. Grundläggningsarbeten i Liljedahlsområdet Foto: Kungälvs kommun MILJÖPROGRAM FÖR BOSTÄDER I KUNGÄLVS KOMMUN 7

8 3. Riktlinjer vid byggande av bostäder i Kungälvs kommun 3.1 Energi Mål En effektiv användning av primärenergi 100 % användning av förnybara energikällor Program/projektering Solpaneler på bostadshus i Freiburg, Tyskland. Foto: Kungälvs kommun Riktlinjer Verifiering Uppföljning/kommentar Flerbostadshus Byggnadens specifika energianvändning 2 vid elvärmda bostäder ska vara högst 40 kwh/m 2, år Byggnadens specifika energianvändning 3 vid annan uppvärmningsform än el ska vara högst 70 kwh/m 2, år Småhus (gruppbyggda 4 ) Storlek på småhus m 2 A temp >240 Riktlinjer (kwh/m 2 år) elvärme Riktlinjer (kwh/m 2 år) annan uppvärmning än el och 3 Enligt definition i BBR Byggnadens förväntade energianvändning ska beräknas. Energiberäkning lämnas i samband med bygglovhandling. Uppföljningen av byggnadens verkliga energianvändning ska ske efter 12 månaders drift och redovisas inom två år till Kungälvs kommun. Avvikelser från de beräknade värdena ska förklaras. Kravnivån för flerbostadshus och småhus större än 240m 2 motsvarar kravspecifikation för minienergihus eller klass B i standarden för energiklassning av byggnader (SS ) Riktlinjen är ställd som ett energikrav per ytenhet. Det är dock viktigt att byggnaden är yteffektiv för att begränsa energianvändningen. Byggnadens användning av fastighetsel bör inte överstiga 15 kwh/m 2, år Kraven gäller för värme, varmvatten, fastighetsel exklusive hushållsel. Energianvändningen avser temperaturkorrigerade värden. Arean beräknas som A temp Med eluppvärmning menas här uppvärmning med värmepump eller annan lösning, direktverkande el ska ej användas. För småhus sätts riktlinjerna i relation till husets storlek då det blir mer tekniskt avancerat att bygga energieffektivt ju mindre huset är. 4 Vid byggande av ett styckebyggt småhus på mark från tomtkö gäller inte detta miljöprogram utan BBRs krav om 90 kwh/m2, år för annan uppvärmning än el och 55 kwh/m2,år för elvärmda bostäder 8 MILJÖPROGRAM FÖR BOSTÄDER I KUNGÄLVS KOMMUN

9 Riktlinjer Verifiering Uppföljning/kommentar Byggnaden ska utformas med hänsyn till solinstrålning och innetemperaturer. Övertemperatur ska undvikas. Syftet med riktlinjen är att skapa en termisk komfort inomhus och undvika behov av eldriven kyla. Faktorer som påverkar övertemperatur är framförallt solinstrålning och fönsterarea samt hur mycket solinstrålning som passerar genom fönsterrutan. Energikälla till uppvärmning och varmvatten ska i första hand vara fjärrvärme i andra hand biobränsle och i tredje hand el. Individuell mätning av vatten- och elförbrukning skall finnas för varje bostadslägenhet.. Vitvaror, tvättutrustning och diskmaskiner skall tillhöra den mest elsnåla på marknaden (A++).. All gemensam och fastinstallerad belysning skall vara baserad på energisnålteknik, minst motsvarande dagens lågenergilampor. LED-teknik ska övervägas. Där ljustiden är över 500 timmar per år ska reduceringsautomatik av relevant slag installeras, exempelvis tids eller närvarostyrning. Vattensnål teknik enligt nedanstående definition skall installeras. toalettstolar: dubbelspolande, 4 liter resp. 2 liter diskbänk: maxflöde 10 liter/minut tvättställ: maxflöde 6 liter/minut duschhandtag: maxflöde 8 liter/minut Avtal med Kungälv Energi Dialog med Kungälv Energi i tidigt skede (programskede) förespråkas Mätning och debitering av varmvatten och hushållsel är obligatoriskt medan mätning av kallvatten är frivilligt. Vid val av vitvaror och annan utrustning gäller det mest el-snåla under förutsättning att produkterna har god kvalitet och livslängd. Utnyttjandet av dagsljuset bör optimeras utan att riskera övertemperatur. Intill flerbostadshus ska trygga och väderskyddade cykelparkeringar etableras. Ritning Avstämning i bygglovsskede MILJÖPROGRAM FÖR BOSTÄDER I KUNGÄLVS KOMMUN 9

10 3. Riktlinjer vid byggande av bostäder i Kungälvs kommun 3.2 Grönytor och dagvatten Mål En grön och levande miljö med en ekologisk dagvattenhantering Program/projektering Grön gatumiljö i Freiburg. Foto: Kungälvs kommun Riktlinjer Verifiering Uppföljning/kommentar Dagvatten ska omhändertas lokalt som en resurs (LOD) där så är lämpligt och tekniskt möjligt. Detta innebär att dagvatten ska fördröjas eller infiltreras och/ eller flödesutjämnas innan avledning till dagvattenledning. Dialog med VA-verket i programskede. Utredning tas fram under planarbetet. Byggherren redovisar vid bygglov Bevaka att grundvattennivån bibehålls, så att sättningar minimeras. Värdefull vegetation på tomtmark och i närområde ska sparas. Etablering av vegetation i bebyggelsen bör övervägas när stor andel mark omvandlas till hårdgjorda ytor. Produktion Vid bygglov redovisas att kommunens Grönplan efterlevs. Gröna områden och vegetation skapar en stimulerande och levande boendemiljö samt bevarar den biologiska mångfalden. Vegetationen fyller även andra funktioner så som att rena regnvattnet och minska dagvattenflödet, binda partiklar och dämpa buller i trafikutsatta lägen. Vegetation i bebyggelsen kan exempelvis vara gröna tak (sedum eller liknande växtmaterial), mindre dagvattendammar, grönytor och infiltrationsdiken. Riktlinjer Verifiering Uppföljning/kommentar Produktionsverksamheten ska inte påverka yt- eller grundvatten negativt genom grumling eller förorening. Dialog i samband med produktionssamråd VA-verket ska bedöma om oljeavskiljare ska anläggas. 10 MILJÖPROGRAM FÖR BOSTÄDER I KUNGÄLVS KOMMUN

11 3.3 Hushållens avfallshantering Mål En ökad källsortsering och minskade mängder restavfall. Foto: MostPhotos.com Program/projektering Riktlinjer Verifiering Uppföljning/kommentar Avfallsutrymmen ska utformas lättillgängligt inom eller intill fastigheten för att skapa en god resurshushållning. Utrymme ska finnas för utsortering av biologiskt avfall. Hämtförhållanden beaktas ur säkerhets-, transport-, arbetsmiljö- och bullersynpunkt. I flerbostadshus rekommenderas etablering av utrymmen för källsortering (hushållsavfall som materialåtervinns) inklusive grovavfall om närmaste kretsloppsstation för materialåtervinning ej är inom rimligt gångavstånd. Ritning Hämtförhållanden beaktas i detaljplan. Avstämning sker även vid byggsamråd. I flerbostadshus ska det i varje lägenhet finnas särskilt utrymme/inredning för källsortering av hushållsavfall, även eventuellt framtida utsortering av biologiskt avfall. Ritning/planlösning Avstämning vid byggsamråd MILJÖPROGRAM FÖR BOSTÄDER I KUNGÄLVS KOMMUN 11

12 3. Riktlinjer vid byggande av bostäder i Kungälvs kommun 3.4 Materialval Mål Minimera negativ påverkan på människa och miljö från använda material och produkter Program/projektering Foto: MostPhotos.com Riktlinjer Verifiering Uppföljning/kommentar Använda byggvaror ska i så hög grad som möjligt ha BVD (byggvarudeklaration) eller motsvarande deklaration av byggvarors miljöprestanda. Rutiner ska finnas för granskning och riskhantering av materialval på emissioner av kända hälsofarliga ämnen och allergener enligt miljöbedömningssystem. Redovisning av BVD (eller motsvarande) för använda produkter 5 Intygas genom t ex BASTA-kriterierna eller likvärdigt bedömningssystem Byggsamråd Byggsamråd Material som inte ska användas där likvärdigt alternativ finns eller där man kan undvika dessa produkter med alternativ utformning är: koppar i tappvarmvattensystemet färg, lack och olja som är baserad på organiska lösningsmedel naturgrus tryckimpregnerat virke exklusive linoljeimpregnerat Dokumentation av material Byggsamråd Träprodukter ska vara FSC- eller PEFCI-märkta. Dokumentation av material Byggsamråd I första hand används odlat, nordiskt FSC/PECF-märkt trä, i andra hand odlat, utomnordiskt FSC-märkt trä. Radonhaltigt material ska ej tillföras. Träkonstruktion som alternativ till betongkonstruktion ska övervägas. Byggsamråd Byggsamråd Materialvalens påverkan på konstruktioners beständighet och behov av underhåll bör beaktas. 5 Om BVD används ska de vara upprättade enligt Byggvarudeklarationer - Kretsloppsrådets riktlinjer. Senaste utgåvan kom i juni MILJÖPROGRAM FÖR BOSTÄDER I KUNGÄLVS KOMMUN

13 3.5 Hälsa och inomhusklimat Mål Byggnader och bostäder med god innemiljö Program/projektering Foto: MostPhotos.com Riktlinjer Verifiering Uppföljning/kommentar Ventilationssystemet utformas så att god luftväxling erhålls och god avskiljning av partiklar och andra föroreningar i tilluft uppnås. Beakta placering av luftintag avseende till exempel avgaser och avluft. Beakta även behovet av öppningsbara fönster. Kontrollpunkter och rutiner för att uppsatta mål och riktvärden uppnås redovisas. Ingår i P-märkning eller liknande I samband med byggsamråd Elektriska och magnetiska fält från fasta elinstallationer ska minimeras inom byggnaden. Kraftiga elektriska och magnetiska fält ska avskärmas, t.ex. från byggnadens ställverk och elcentral. Femledarsystem ska övervägas. Produktion P-märkning eller likvärdigt I samband med byggsamråd Riktlinjer Verifiering Uppföljning/kommentar Rutiner ska finnas för att säkerställa materialkombinationens lämplighet ur hälsosynpunkt, till exempel val av lim i kombination med ytskikt. För kemiska produkter skall även finnas säkerhetsdatablad som beskriver ingående material som är miljö- och hälsovådliga. Byggvarubedömning Vid slutanmälan Luftkanaler ska kontrolleras så att de är rena. Dokumentation Vid slutanmälan MILJÖPROGRAM FÖR BOSTÄDER I KUNGÄLVS KOMMUN 13

14 3. Riktlinjer vid byggande av bostäder i Kungälvs kommun 3.6 Fuktskydd Mål Att undvika skadlig fukt i byggnaden under hela dess livslängd Foto: MostPhotos.com Program/projektering Riktlinjer Verifiering Uppföljning/kommentar Byggherren ska specificera krav på fuktsäkerhetsprojekteringen. Skriftlig dokumentation Ambitionen för fuktsäkerhetsprojektering anges. Skrivs in i t ex byggprogram/miljöprogram Bygga F 6. Alternativt bör annan likvärdig metod för fuktsäker byggprocess användas. Behov av väderskydd ska utredas. Byggherren ansvar för att en fuktsäkerhetsbeskrivning upprättas. I beskrivningen ska särskilt kritiska byggnadsdelar och konstruktioner beskrivas. Avstämning sker vid byggsamråd. Entreprenören ska genomföra fuktsäkerhetsprojektering. Uttorkningsberäkningar för betong ska utföras under projektering. Skriftlig dokumentation Fuktsäkerhetsprojekteringen ska dokumenteras och godkännas av byggherren. Materialkombinationer med byggfukt och konstruktioner med fuktbelastning inifrån och utifrån är särskilt viktiga. Kritisk relativ fuktighet för material som ska verifieras under produktionen ska tas fram. Ambitioner utöver BBR:s krav ska anges - t ex att byggnaden ska uppföras väderskyddat. 6 FoU-Väst Rapport 0702 Vill man arbeta in fuktsäkerhetsprojekteringen i en fuktskyddsbeskrivning går det bra. Den följer i så fall med i produktionen. 14 MILJÖPROGRAM FÖR BOSTÄDER I KUNGÄLVS KOMMUN

15 Produktion Riktlinjer Verifiering Uppföljning/kommentar Fuktskyddsansvarig ska utses. Skriftlig dokumentation Viktigt att det finns en fuktskyddsansvarig under produktionen Konstruktioner och fuktmätning ska utföras enligt resultat av fuktsäkerhetsprojektering/fuktsäkerhetsbeskrivning. Efter avslutat projekt ska entreprenören överlämna fuktdokumentation till byggherren. Skriftlig dokumentation Fuktdokumentation kan bestå av t ex: beräkningsresultat kritiska fuktnivåer mätresultat avvikelserapporter fuktronder Parametrar för kontroll kan läggas in i miljöplan/kvalitetsplan. Resultatet av en fuktsäkerhetsprojektering kan av entreprenören föras in i en fuktsäkerhetsbeskrivning. Alla projektspecifika krav ska finnas med i resultatet av fuktsäkerhetsprojektering/ fuktsäkerhetsbeskrivning Dolda konstruktioner bör fotodokumenteras, t ex dränering. MILJÖPROGRAM FÖR BOSTÄDER I KUNGÄLVS KOMMUN 15

16 3. Riktlinjer vid byggande av bostäder i Kungälvs kommun Foto: MostPhotos.com 3.7 Buller inomhus Mål Att skapa en bra ljudmiljö för de boende. Program/projektering Riktlinjer Verifiering Uppföljning/kommentar Byggnaden ska uppfylla en god ljudnivå inomhus enligt socialstyrelsens allmänna råd. Särskilda ljudisolerande åtgärder kan behöva vidtas så att nya installationer som sänker energiförbrukningen inte orsakar buller som påverkar de boende negativt. Referens: SOSFS 2005:6 Socialstyrelsens allmänna råd om buller inomhus Avstämning vid byggsamråd då det fastslås om särskilda åtgärder behöver vidtas för att säkra en god ljudmiljö för boende Exempelvis: I ett FTX-system kan problem med buller från ventilationssystemet uppstå. Det är därför viktigt att FTX-systemets tilluftskanaler förses med ljuddämpare för att inte sprida buller från fläktar och spjäll till bostäderna. 16 MILJÖPROGRAM FÖR BOSTÄDER I KUNGÄLVS KOMMUN

17 3.8 Byggarbetsplatsen Mål Materialhanteringen ska planeras så att den totala mängden material som levereras till byggarbetsplatsen minimeras. Omfattningen av transporter och utsläpp av växthusgaser från person- och materialtransporter ska minimeras. Allt avfall från byggproduktionen ska vara källsorterat för återvinning och farligt avfall ska inte uppstå i byggproduktionen. Energianvändning ska minimeras. Foto: Kungälvs kommun Produktion Riktlinjer Verifiering Uppföljning/kommentar Kemiska produkter och bränslen ska förvaras och hanteras under byggtiden så att spill och läckage till mark, vatten eller avlopp förhindras. Drivmedelstankar ska vara Entreprenören ska föra en förteckning över alla kemiska produkter som används i uppdraget, samt i vilka ungefärliga mängder. Innan en kemisk produkt används ska entreprenören tillgodose att säkerhetsdatablad finns tillgängliga för dem som hanterar kemikalien och på ett språk som de förstår samt att de är väl införstådda med de skyddsföreskrifter som anges. Avstämning vid produktionssamråd ADR-godkända 7 och provtryckta, dubbelmantlade alternativt helinvallade, med en invallning som minst rymmer hela tankens volym, skyddade från påkörning. Material ska förvaras på byggarbetsplatsen så att detta inte skadas av fysisk åverkan eller av fukt (relativ fuktighet eller fritt vatten), temperatur eller smuts. Skriftlig dokumentation. Veckovisa protokollförda kontroller av fuktskyddsansvarig. 7 Innebär att de får köras på väg som farligt gods. För att köra farligt gods behövs särskild ADR-behörighet och utbildning som chaufför. Avstämning vid produktionssamråd MILJÖPROGRAM FÖR BOSTÄDER I KUNGÄLVS KOMMUN 17

18 3. Riktlinjer vid byggande av bostäder i Kungälvs kommun 3.8 Byggarbetsplatsen forts. Riktlinjer Verifiering Uppföljning/kommentar Nödvändiga åtgärder ska tas fram för att uppfylla Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2004:15 om byggbuller. Damm, buller och vibrationer till kringboende ska begränsas under byggtiden, information till och kommunikation med kringboende är särskilt viktigt. Ventilationskanaler, don och ventilationsaggregat ska under hela byggtiden skyddas från smuts och andra föroreningar. Entreprenören ska redovisa vem som är miljöansvarig och därmed ansvarar för att avfallshanteringsplan enligt branschnorm upprättas och godkänns innan arbeten påbörjas. Skriftlig dokumentation, till exempel åtgärdsplan Se Kretsloppsrådets riktlinjer; Avfallshantering vid byggande och rivning, mars 2007 Emballagefria produkter ska eftersträvas för att minimera mängden avfall. En minskning av energianvändning till bodar och belysning i produktionsfasen Skriftlig dokumentation ska eftersträvas. Värmeanläggning ska sättas igång så tidigt som möjligt för att undvika att man värmer med el under byggskedet. Avstämning vid produktionssamråd Avstämning vid produktionssamråd Avstämning vid produktionssamråd Byggherren ska efter avslutat projekt redovisa avfallshanteringen vid slutanmälan. Avstämning vid produktionssamråd Avstämning vid produktionssamråd 18 MILJÖPROGRAM FÖR BOSTÄDER I KUNGÄLVS KOMMUN

19 3.9 Överlämnande av fastigheten till förvaltning Mål Foto: Kungälvs kommun Förvaltaren ska ha tillgång till den information som behövs för en miljöanpassad förvaltning av fastigheten. Program/projektering Riktlinjer Verifiering Uppföljning/kommentar Entreprenören ansvarar för att uppdaterad miljöplan bygg, miljöplan el, miljöplan målning, miljöplan ventilation finns vid slutbesiktning. Entreprenören ansvarar för att uppdaterade förteckning över avvikelser gentemot miljöplanerna finns vid slutbesiktning och överlämnas till byggherren. Skriftlig dokumentation Slutbesiktning MILJÖPROGRAM FÖR BOSTÄDER I KUNGÄLVS KOMMUN 19

20 3. Riktlinjer vid byggande av bostäder i Kungälvs kommun 3.9 Överlämnande av fastigheten till förvaltning forts. Riktlinjer Verifiering Uppföljning/kommentar Entreprenören ansvarar för att en samlad miljödokumentation föreligger då projektet avslutats. Spårbarheten i tagna beslut och ingående material ska redovisas. Detta innebär att: Skriftlig dokumentation Slutbesiktning sammanställning av verifierande dokumentation av genomförda kontroller, mätningar och beräkningar, uppdaterad lista över inbyggda material och produkter (i angiven omfattning) finns vid slutbesiktning och överlämnas till förvaltningsorganisationen. Entreprenören ska genomföra injustering av värme- och ventilationsanläggning mot projekterade värden. Skriftlig dokumentation (AF-AMA) Normkrav Entreprenören ansvar för att drift- och underhållsinstruktioner för fastigheten överlämnas till förvaltningsorganisationen senast vid slutbesiktningen. Informationen ska minst innehålla följande: miljöanpassad skötselplan för grönytor på tomten skötselinstruktioner för energieffektiv drift skötsel av filter för bibehållande av ventilationseffektivitet information om sortering/hantering av hushållens avfall instruktioner för omhändertagande av farligt avfall skötselinstruktioner för att upprätthålla byggnadens beständighet. Entreprenören ansvarar för att obligatorisk ventilationskontroll (OVK), energideklaration samt radonmätning utförts. Skriftlig dokumentation enligt branschstandard för drift- och underhållsinstruktioner Referens: Instruktion för upprättande av drift- och underhållsinstruktioner för installationer (Branschstandard Byggtjänst 2005) Skriftlig dokumentation Slutbesiktning 20 MILJÖPROGRAM FÖR BOSTÄDER I KUNGÄLVS KOMMUN

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt Bakgrund Målsättningen med att tillämpa miljömål för energieffektiva

Läs mer

Kommunala riktlinjer för hållbart byggande

Kommunala riktlinjer för hållbart byggande Kommunala riktlinjer för hållbart byggande Göteborg Stockholm Malmö/Lund 2011-08-24 Kaj Granath, arkitekt, TD avdelningen för byggnadsteknik Byggnadens livscykel Planering Projektering Produktion 0,5-5

Läs mer

Mall Fuktsäkerhetsbeskrivning

Mall Fuktsäkerhetsbeskrivning Mall Fuktsäkerhetsbeskrivning Projektnamn, Projektnummer Upprättad av: Fuktsakkunnig, ort, datum Godkänd av: Byggherre, ort, datum Senast reviderad Datum Fuktsäkerhet i byggprocessen. Version 1.0. 1 Anvisning

Läs mer

Miljöanpassat byggande. 2010-01-22 Lukas Memborn

Miljöanpassat byggande. 2010-01-22 Lukas Memborn Dagens innehåll: Fastighetsnämnden/Fastighetskontoret Vad är en markanvisning? Programmets koppling till markanvisningarna Programmets innehåll Fastighetsnämnden = mark- & bostadspolitiskt organ Fastighetskontoret

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik Projektets resultat Gemensamt dokument lokal anpassning Utgå från samhällets och branschens miljösyn Använda befintliga verktyg i samhället Ingen/liten kommunal

Läs mer

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar Exploateringsnämndens handlingsplan Stadens energikrav vid markanvisningar Bakgrund Staden ska vara pådrivande i utvecklingen av en hållbar stadsutveckling genom sitt eget agerande och genom att samarbeta

Läs mer

Att ställa energikrav vid nybyggnation

Att ställa energikrav vid nybyggnation Att ställa energikrav vid nybyggnation Utmaningar och möjliga lösningar Jens Johansson Miljöstyrningsrådet www.msr.se Bred avstämning - intressenter MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSSTÖD PRISBELÖNT I EU

Läs mer

Fuktbegrepp - definitioner

Fuktbegrepp - definitioner 1 Fuktbegrepp - definitioner Översikt SKEDE AKTIVITET RESULTAT UTFÖRARE PROGRAM Att (om)formulera byggherrens krav på fuktsäkerhet i program och AF eller i ett speciellt fuktsäkerhetsprogram Upprätta en

Läs mer

Handbok för giftfritt byggande (ny- och ombyggnad, underhåll, förvaltning och rivning)

Handbok för giftfritt byggande (ny- och ombyggnad, underhåll, förvaltning och rivning) Handbok 2009-09-07 Handbok för giftfritt byggande (ny- och ombyggnad, underhåll, förvaltning och rivning) KS-60/2007 Hyresbostäders hus Ekoporten, ett miljonprogramshus ombyggt till det första ekologiska

Läs mer

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Miljöpåverkan berör oss alla Att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser är ett övergripande samhällsmål

Läs mer

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen 1:7 Hur Sverige ska nå energi- och Vi står inför vår tids största utmaning att på kort tid ställa om vår energianvändning till en nivå som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle.

Läs mer

Tekniska anvisningar Energi 2015-02-05

Tekniska anvisningar Energi 2015-02-05 Tekniska anvisningar Energi 2015-02-05 ENERGI INNEHÅLLSFÖRTECKNING ENERGI... 2 SYFTE... 3 Allmänna anvisningar... 4 Kravbeskrivning... 4 Effekt... 4 Energi... 4 Kompensation för skuggning... 5 Ventilationstillägg...

Läs mer

Kommunala verktyg för minskad energianvändning i nybyggnation

Kommunala verktyg för minskad energianvändning i nybyggnation WP2 Urban och regional planering samt infrastruktur Kommunala verktyg för minskad energianvändning i nybyggnation Lena Neij, IIIEE Bakgrund Redan idag finns ett antal styrmedel för minskad energianvändning

Läs mer

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande Yvonne Svensson rättschef Varför finns det en plan- och bygglag? Vem bestämmer

Läs mer

Riktlinjer för val av och dokumentation av produkter vid ny- och ombyggnad, underhåll, förvaltning och rivning.

Riktlinjer för val av och dokumentation av produkter vid ny- och ombyggnad, underhåll, förvaltning och rivning. RIKTLINJER 1(6) 2012-06-04 KS-60/2007 Handläggare, titel, telefon Eva Lindahl, miljöcontroller 011-151985 Riktlinjer för val av och dokumentation av produkter vid ny- och ombyggnad, underhåll, förvaltning

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Några nyheter i BBR avsnitt 9 Energihushållning Skärpning av kraven på specifik energianvändning för byggnader med annat uppvärmningssätt än elvärme.

Läs mer

INNEHÅLL 1. Inledning 2. Byggmaterial 3. Energi 4. Utemiljö 5. Tillgänglighet. KVALITETSPROGRAM Dalbostrand

INNEHÅLL 1. Inledning 2. Byggmaterial 3. Energi 4. Utemiljö 5. Tillgänglighet. KVALITETSPROGRAM Dalbostrand INNEHÅLL 1. Inledning 2. Byggmaterial 3. Energi 4. Utemiljö 5. Tillgänglighet KVALITETSPROGRAM Dalbostrand Inledning Växjö, Europas grönaste stad, ska vara en ledande miljökommun. Alla delar av vår verksamhet

Läs mer

Fastighetsbranschens Energidag 2016

Fastighetsbranschens Energidag 2016 Fastighetsbranschens Energidag 2016 Skärpta energikrav skärps ytterligare Vad blir nästa steg 1 Mats Östlund AB Svensk Byggtjänst 2 Svensk Byggtjänst 1 Plan- och bygglagen, PBL Byggnadsverks tekniska egenskaper

Läs mer

Motion (2012:17) om krav på ändrade byggregler så att energieffektivitet både mäts i tillförd energi och hur energin till fastigheten produceras

Motion (2012:17) om krav på ändrade byggregler så att energieffektivitet både mäts i tillförd energi och hur energin till fastigheten produceras MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-08-06 Handläggare: Nicolas Heyum Telefon: 076 12 27 457 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2012-08-28 p 17 Motion (2012:17) om krav på

Läs mer

Beskrivning av ärendet

Beskrivning av ärendet Planen innehåller mål och åtgärder för områdena: 1. Energihushållning och energieffektivisering 2. Energitillförsel 3. Resor och transporter 4. Fysisk planering Planen innehåller totalt 25 åtgärder. Uppföljningen

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Tekniska krav och anvisningar. Energi Riktlinjer och krav vid ny- och ombyggnad samt inhyrning 1 (8)

Tekniska krav och anvisningar. Energi Riktlinjer och krav vid ny- och ombyggnad samt inhyrning 1 (8) Tekniska krav och anvisningar Energi Riktlinjer och krav vid ny- och ombyggnad samt inhyrning Dokumentet gäller för följande verksamheter: Bostad med särskild service, Förskola, Grundskola, Gymnasieskola,

Läs mer

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Energieffektivisering i BRF Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Dagens presentation Är det intressant att spara energi? Ett exempel Tre steg mot effektivare energianvändning Energideklarationen

Läs mer

Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt. Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim

Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt. Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim Kort om Lokalförvaltningen Förvaltar offentliga lokaler för Göteborgs Stad: - förskolor, skolor, äldreboende, gruppbostäder,

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

VÅRT BIDRAG TILL ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

VÅRT BIDRAG TILL ETT HÅLLBART SAMHÄLLE VÅRT BIDRAG TILL ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Fastighetsägares miljöarbete ska kännetecknas av långsiktighet, trygghet och samverkan inom ekonomiskt rimliga villkor. AKTIVT ARBETE FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLE En

Läs mer

Så här jobbar SP kvalitetssäkring och P-märkning

Så här jobbar SP kvalitetssäkring och P-märkning Så här jobbar SP kvalitetssäkring och P-märkning Linda Hägerhed Engman Byggnadsfysik och Innemiljö SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SP i siffror 2010 SP-koncernen ägs till 100% RISE Nettoomsättning

Läs mer

Enkätundersökning Hur jobbar företagen internt med fuktsäkerhetsfrågor? Fuktsäkerhetsprojektering Erfarenheter från Sverige

Enkätundersökning Hur jobbar företagen internt med fuktsäkerhetsfrågor? Fuktsäkerhetsprojektering Erfarenheter från Sverige Fuktsäkerhetsprojektering Erfarenheter från Sverige Jesper Arfvidsson Byggnadsfysik, Fuktcentrum Lunds universitet, LTH Enkätundersökning Hur jobbar företagen internt med fuktsäkerhetsfrågor? Viljan att

Läs mer

Nya energikrav i BBR. Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle

Nya energikrav i BBR. Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle Nya energikrav i BBR Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle BBR 19 (BFS 2011:26) 5. Brandskydd 9. Energihushållning Regler för ändring av byggnader 2012-06-18 Sida

Läs mer

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL

Läs mer

Sammanställning av krav

Sammanställning av krav Bilaga 1 Program för Miljöanpassat byggande Kommunfullmäktige 3 oktober 2005 Sammanställning av krav Sammanfattning I samband med överenskommelse om exploatering med Stockholms stad gäller, för nybebyggelse

Läs mer

Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel

Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel WSP Environmental 30 september 2008 1 1 Bakgrund Enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och

Läs mer

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se Remissvar avseende Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet, Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar och Finansdepartementets promemoria

Läs mer

KVALITETSPROGRAM Hovshaga Centrum Stadsutvecklingsprojekt Antagen av kommunstyrelsen 2012-06-05 196

KVALITETSPROGRAM Hovshaga Centrum Stadsutvecklingsprojekt Antagen av kommunstyrelsen 2012-06-05 196 KVALITETSPROGRAM Hovshaga Centrum Stadsutvecklingsprojekt Antagen av kommunstyrelsen 2012-06-05 196 INNEHÅLL 1. Inledning 2. Byggmaterial 3. Energi 4. Återvinning 5. Tillgänglighet 6. Utemiljö Inledning

Läs mer

GRÖNA VÄRDEN OCH MILJÖMÅL KVARTERET BRYTAREN MINDRE. Bilaga x

GRÖNA VÄRDEN OCH MILJÖMÅL KVARTERET BRYTAREN MINDRE. Bilaga x GRÖNA VÄRDEN OCH MILJÖMÅL KVARTERET BRYTAREN MINDRE Bilaga x Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Uppföljning... 3 3 Gröna värden förutsättningar för markanvisning... 4 3.1 Sociala och rekreativa värden...

Läs mer

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Miljöanpassat byggande Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Agenda Varför skall man lägga fokus på energi- och miljöfrågor? Byggnaden och energianvändning Vad gör byggsektorn? September

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Evelina Strandfeldt Sweden Green Building Council 1 240 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Sweden Green Building Council Ideell förening för företag i bygg-

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016 Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016 Svar mailas till remiss@boverket.se Datum 2016-08-22 Remisslämnare

Läs mer

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016 1(10) Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016 Svar mailas till remiss@boverket.se Datum 2016-08-22

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Annika Ekstrand-Tobin. Sammanfattning

Annika Ekstrand-Tobin. Sammanfattning Kvalitetssäkring av Innemiljö och Energianvändning p Annika Ekstrand-Tobin Sammanfattning God innemiljö är ett självklart mål som eftersträvas vid byggande och förvaltning men som alltför ofta inte uppfylls

Läs mer

Remissvar på rapport 2015:16 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader

Remissvar på rapport 2015:16 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader Conny Pettersson 2015-08-31 Remissvar på rapport 2015:16 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader Swedisol tackar för möjligheten att få lämna synpunkter på er remiss avseende svensk

Läs mer

VAD ÄR PÅ GÅNG? PBF, BBR OCH BEN ÖREBRO 20/ VERONICA EADE FASTIGHETSÄGARNA MITTNORD

VAD ÄR PÅ GÅNG? PBF, BBR OCH BEN ÖREBRO 20/ VERONICA EADE FASTIGHETSÄGARNA MITTNORD VAD ÄR PÅ GÅNG? PBF, BBR OCH BEN ÖREBRO 20/4-2017 VERONICA EADE FASTIGHETSÄGARNA MITTNORD Att hänvisa till BBR BFS 2011:6 med ändringar t o m BFS 2016:13 dvs BBR 18 t o m BBR 24 grundförfattning BFS 2011:6

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING I ÄLTA CENTRUM

MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING I ÄLTA CENTRUM MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING I ÄLTA CENTRUM Bilaga 4 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Uppföljning... 3 3 Grönytefaktor... 3 4 Lokala miljömål- förutsättningar för markanvisning.

Läs mer

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKETS YTTRANDE 2015-08-22 Ärendem: NV-04294-15 Miljö-och energidepartementet 103 33 Stockhohn m.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över förslag till

Läs mer

Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad

Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad Översiktsplan Gäddeholm Herrgårdsängen detaljplan Herrgårdsängen Styckebyggartomter Medelpris: 647.000:- (exkl. VA och el: 170.000:-) Medeltomt: 1227 kvm.

Läs mer

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Handläggare HDa Datum Diarienummer 2015-08-28 M2015/2507/Ee 1 (5) Miljö- och energidepartementet Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Hyresgästföreningen har beretts

Läs mer

Metod för kvalitetssäkring av Energieffektiva byggnader

Metod för kvalitetssäkring av Energieffektiva byggnader Metod för kvalitetssäkring av Energieffektiva byggnader ByggaF L E www.fuktcentrum.se www.lufttathet.se Finansiärer till ByggaE ByggaE utvecklas i samverkan med företagen inom FoU Väst. Finansieras av:

Läs mer

vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Kvalitetssäkring t i för förbättrad inomhusmiljö och energiprestanda vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Läs mer

GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR GRÖNA VÄRDEN OCH LOKALA MILJÖMÅL KNUTPUNKTEN ORMINGE

GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR GRÖNA VÄRDEN OCH LOKALA MILJÖMÅL KNUTPUNKTEN ORMINGE GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR GRÖNA VÄRDEN OCH LOKALA MILJÖMÅL KNUTPUNKTEN ORMINGE 2016-06-17 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Uppföljning... 3 3 Gröna värden förutsättningar för markanvisning... 4 3.1 Sociala

Läs mer

Checklista för flerbostadshus

Checklista för flerbostadshus 1 (8) Checklista för flerbostadshus Övergripande frågor om egenkontroll 1 Långsiktlig planering och underhåll av fastigheterna Del A När byggdes fastigheten? Hur länge har ni ägt fastigheten? Har ni fastigheter

Läs mer

Fördelar med det Svanenmärkta huset:

Fördelar med det Svanenmärkta huset: SVANENMÄRKTA HUS Bygg- och fastighetssektorn är en stor energianvändare och därmed även en stor klimatpåverkare. En ökad medvetenhet i branschen om hur man belastar miljön så lite som möjligt får därför

Läs mer

MILJÖBYGGPROGRAM SYD. Kap 5 Byggnadsakustik 2013-03-14 Eva Sjödahl

MILJÖBYGGPROGRAM SYD. Kap 5 Byggnadsakustik 2013-03-14 Eva Sjödahl MILJÖBYGGPROGRAM SYD Kap 5 Byggnadsakustik 2013-03-14 Eva Sjödahl Kärnområden Miljöbyggprogram Syd version 2 innehåller följande kärnområden 1. Energi 2. Fuktsäkerhet 3. Innemiljö 4. Urban biologisk mångfald

Läs mer

Miljöanpassat byggande Upphandlingskriterier

Miljöanpassat byggande Upphandlingskriterier Miljöanpassat byggande Upphandlingskriterier Projektets syfte Formulera miljökrav vid upphandling Tolkning av miljöbalken Ge exempel på hur Krav på miljöprestanda i byggprocess och tekniska lösningar kan

Läs mer

MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING NYA GATAN ETAPP 3 - SYDÖSTRA KVARTERET. Bilaga

MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING NYA GATAN ETAPP 3 - SYDÖSTRA KVARTERET. Bilaga MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING NYA GATAN ETAPP 3 - SYDÖSTRA KVARTERET Bilaga 2016-10-14 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Uppföljning... 3 3 Grönytefaktor... 3 4 Lokala miljömål-

Läs mer

Flerbostadshus certifierade enligt Svanen. Energi: Bättre en minienergi-standard

Flerbostadshus certifierade enligt Svanen. Energi: Bättre en minienergi-standard Flerbostadshus certifierade enligt Svanen. Energi: Bättre en minienergi-standard passivhusnorden2013@cit.chalmers.se johnny.kellner@veidekke.se Kv. Dorabella i Annedal (Boutställning 2012) Ark: Joliark

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration parhus. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala- Svartbäcken 8:31.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration parhus. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala- Svartbäcken 8:31. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration parhus Fastighetsbeteckning Uppsala- Svartbäcken 8:31 Byggnadens adress Ingvarsgatan 71 75334 Uppsala Datum 2016-01-29 Energiexpert Peter Sundmark Sammanfattning PS Energideklaration

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 52:8. Byggnadens adress. Datum 2015-09-08. Utetemperatur 15.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 52:8. Byggnadens adress. Datum 2015-09-08. Utetemperatur 15. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration radhus Fastighetsbeteckning Luthagen 52:8 Byggnadens adress Geijersgatan 35A 75231 Uppsala Datum 2015-09-08 Utetemperatur 15 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37

Läs mer

REKOMMENDATIONER FRÅN URBAN TRANSITION ÖRESUND - RIKTLINJER FÖR HÅLLBART BYGGANDE

REKOMMENDATIONER FRÅN URBAN TRANSITION ÖRESUND - RIKTLINJER FÖR HÅLLBART BYGGANDE REKOMMENDATIONER FRÅN URBAN TRANSITION ÖRESUND - RIKTLINJER FÖR HÅLLBART BYGGANDE Genom projektet Urban Transition Öresund har kommunala riktlinjer och krav studerats. Syftet var att undersöka om det är

Läs mer

Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9

Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9 Stockholm 1 sep 2006 Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9 Generella synpunkter Vi anser att en skärpning av byggreglerna avseende energihushållning

Läs mer

Lönsam energieffektivisering 2015

Lönsam energieffektivisering 2015 Lönsam energieffektivisering 2015 Galären tolkar hållbarhet Våra fastigheter skall utmana staden invändigt och utvändigt, arkitektoniskt, tekniskt och socialt. Men vi måste göra det långsiktigt hållbart.

Läs mer

Energideklarationen tre steg mot vinst

Energideklarationen tre steg mot vinst Energideklarationen tre steg mot vinst Varför energideklaration? Varför är energideklarationen bra för dig som byggnadsägare? Det övergripande syftet med en energideklaration av byggnader är att hushålla

Läs mer

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Energisessionen 2006 Energilösningar i Bebyggelse Trollhättan 8-9 februari 2006

Energisessionen 2006 Energilösningar i Bebyggelse Trollhättan 8-9 februari 2006 Bygga-bo-dialogen i ett regionalt perspektiv Yogesh Kumar Bygga-bo-dialogens sekretariat Energisessionen 2006 Energilösningar i Bebyggelse Trollhättan 8-9 februari 2006 Vision En hållbar bygg- och fastighetssektor

Läs mer

Miljöprogram för Landstingsservice byggverksamhet och fastighetsförvaltning

Miljöprogram för Landstingsservice byggverksamhet och fastighetsförvaltning Miljöprogram för Landstingsservice byggverksamhet och fastighetsförvaltning 2011 2014 Upprättad av: Uppdaterat: 2012 03 15 Soraja Nadimpour Miljöansvarig Landstingsservice Landstinget Uppsala INNEHÅLL

Läs mer

PM Energistrategi för H+ Bakgrund. Plusenergi. Energiberäkningar

PM Energistrategi för H+ Bakgrund. Plusenergi. Energiberäkningar Energistrategi för H+ Bakgrund Öresundskraft har sedan 2011-06-29 arbetat med den övergripande målsättningen att skapa ett effektivt och hållbart energisystem för H+. Arbetet har bedrivits av en projektgrupp

Läs mer

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22 Conny Pettersson 2011-11-24 Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22 Remisslämnare Organisation Swedisol

Läs mer

Miljöprogram för Landstingsservice byggverksamhet och fastighetsförvaltning 2011-2014

Miljöprogram för Landstingsservice byggverksamhet och fastighetsförvaltning 2011-2014 Miljöprogram för Landstingsservice byggverksamhet och fastighetsförvaltning 2011-2014 Upprättad av: Uppdaterat: 2013-06-03 Soraja Nadimpour Miljöansvarig Landstingsservice Landstinget Uppsala INNEHÅLL

Läs mer

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt.

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Miljöstrategi En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Fastigheter påverkar miljön under hela sin livscykel, från projektering, byggande och förvaltning till ombyggnad

Läs mer

Nya krav på byggnader eller Framtidens byggnader kommer att vara annorlunda! Folke Björk Professor Byggnadsteknik - KTH

Nya krav på byggnader eller Framtidens byggnader kommer att vara annorlunda! Folke Björk Professor Byggnadsteknik - KTH Nya krav på byggnader eller Framtidens byggnader kommer att vara annorlunda! Folke Björk Professor Byggnadsteknik - KTH Miljökvalitetsmålet God byggd miljö Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (2010)

Läs mer

Kursprogram. Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen

Kursprogram. Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen Kursprogram Bakgrund Skärpta regler för fukt i byggnader gäller i BBR sedan 2007. Byggnader ska utformas så att fukt inte orsakar skador, elak lukt eller

Läs mer

Samma krav gäller som för ISO 14001

Samma krav gäller som för ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

under förvaltning i lokaler Energieffektivisering Västra Götaland, Trollhättan Energisession 2006 2006-02-08 Jenny Petersson, Borås Stad

under förvaltning i lokaler Energieffektivisering Västra Götaland, Trollhättan Energisession 2006 2006-02-08 Jenny Petersson, Borås Stad Energieffektivisering under förvaltning i lokaler Energisession 2006 Västra Götaland, Trollhättan 2006-02-08 Jenny Petersson, Borås Stad Sammanfattning Lokalförsörjningskontoret i Borås Stad försörjer

Läs mer

Ny plan- och bygglagstiftning. Anders Larsson, jurist

Ny plan- och bygglagstiftning. Anders Larsson, jurist Ny plan- och bygglagstiftning Anders Larsson, jurist Riksdag (PBL) Myndighet (BBR) Bemyndigande Bemyndigande Regering (PBF) Allmänna råd Idé: Otto Ryding Ny plan- och bygglagstiftning den 2 maj 2011 Gamla

Läs mer

Energiklassning av byggnader -vägen från ord till handling

Energiklassning av byggnader -vägen från ord till handling Energiklassning av byggnader -vägen från ord till handling Åsa Wahlström, CIT Energy Management EG direktivet om byggnaders energiprestanda 2002 Nybyggnadsregler 2006 med skärpning för eluppvärmda byggnader

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Exploateringskontoret Avdelningen för Miljö och teknik. Handläggare Ingmarie Ahlberg kommunstyrelsen. Förslag till beslut

Exploateringskontoret Avdelningen för Miljö och teknik. Handläggare Ingmarie Ahlberg kommunstyrelsen. Förslag till beslut Sida 1 (6) 2015-07-13 Handläggare Ingmarie Ahlberg 08-508 264 54 Till Exploateringsnämnden 2015-08-20 Remiss om Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader. Svar på remiss

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rektorn 1

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rektorn 1 Utgåva 1:1 2013-10-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Rektorn 1 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE ENERGIDEKLARATION

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

Byggherrens fuktsäkerhetskrav och krav på aktiviteter

Byggherrens fuktsäkerhetskrav och krav på aktiviteter Byggherrens fuktsäkerhetskrav och krav på aktiviteter Nedan följer förslag på tekniska krav och krav på aktiviteter som byggherren kan ställa utöver samhällets krav. Byggherren gör överväganden avseende

Läs mer

Bygg och bo energismart i Linköping

Bygg och bo energismart i Linköping Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort

Läs mer

Stadsbyggnadskontoret Tekniska kontoret Miljökontoret

Stadsbyggnadskontoret Tekniska kontoret Miljökontoret Stadsbyggnadskontoret Tekniska kontoret Miljökontoret CHECKLISTA Nedan anges under respektive rubrik de krav som måste uppfyllas av exploatör som skall bygga inom området. Under varje rubrik finns dessutom

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Karlsfältsvägen 76-16, Viken Höganäs kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2003 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Karlsfältsvägen 76-16, Viken Höganäs kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2003 Energideklarations-ID: sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Karlsfältsvägen 76-16, 263 65 Viken Höganäs kommun Nybyggnadsår: 2003 Energideklarations-ID: 729561 Energiprestanda: 90 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad

Läs mer

Lågenergihus för attraktivt boende

Lågenergihus för attraktivt boende Lågenergihus för attraktivt boende 09:00 Inledning 09:15 Därför bygger vi lågenergihus 09:40 Vad är lågenergihus? 11:00 Renovering och energieffektivisering av miljonprogrammet 11:30 Byggprocessen och

Läs mer

Regler för ändring i BBR. Otto Ryding

Regler för ändring i BBR. Otto Ryding Regler för ändring i BBR Otto Ryding 1 Inledning 2 Allmänna regler för byggande 3 Tillgänglighet, bostadsutformning, rumshöjd och driftsutrymmen 4 Bärförmåga, stadga och beständighet 5 Brandskydd 6 Hygien,

Läs mer

Hjälpmedel för att definiera energi- och miljöprestanda

Hjälpmedel för att definiera energi- och miljöprestanda Hjälpmedel för att definiera energi- och miljöprestanda 27 augusti 2009 Catarina Warfvinge, LTH och Bengt Dahlgren AB Upplägg Vad som menas med miljömässigt hållbart och vad som egentligen ingår i begreppet

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Jularp 202, Höör Höörs kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1909 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Jularp 202, Höör Höörs kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1909 Energideklarations-ID: sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Jularp 202, 243 93 Höör Höörs kommun Nybyggnadsår: 1909 Energideklarations-ID: 748691 Energiprestanda: 74 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [mars 2015]: Energiklass

Läs mer

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Nybyggnad Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Idag gäller BBR när en byggnad uppförs. för tillbyggda delar när en byggnad byggs till. för ändring av byggnad men med hänsyn till varsamhets-

Läs mer

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund, syfte...3 1.2 Nollalternativ, om planen inte realiseras...3 1.3 Planalternativet...3 2 Nationella, regionala och lokala miljömål

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: KARSEGÅRDEN 6:7 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-02-27 Byggnadens adress: KARSEGÅRDSVÄGEN 38 43931 ONSALA Utetemperatur: 3 C Expert:

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Långbacksvägen 8, Enköping Enköpings kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1932 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Långbacksvägen 8, Enköping Enköpings kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1932 Energideklarations-ID: sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Långbacksvägen 8, 745 93 Enköping Enköpings kommun Nybyggnadsår: 1932 Energideklarations-ID: 757988 Energiprestanda: 97 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Heby Risänge 1:6. Risänge 130.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Heby Risänge 1:6. Risänge 130. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Heby Risänge 1:6 Byggnadens adress Risänge 130 74047 Harbo Datum 2016-07-07 Energiexpert Peter Sundmark Sammanfattning PS Energideklaration har

Läs mer

Hur arbetar SFV med energieffektivisering. energideklarationer i skyddade byggnader?

Hur arbetar SFV med energieffektivisering. energideklarationer i skyddade byggnader? Hur arbetar SFV med energieffektivisering och energideklarationer i skyddade byggnader? SFV, uppdrag och omvärld Miljövärdering energi Energimål och strategi Co 2 olbricks 130319 Mikael Gustafsson Energispecialist

Läs mer