Miljöprogram för bostäder i Kungälvs kommun

Transkript

1 Miljöprogram för bostäder i Kungälvs kommun antaget av kommunfullmäktige reviderad version antagen av kommunfullmäktige

2 Sammanfattning Sverige har som nationellt miljömål att uppnå en god bebyggd miljö. Detta innebär att städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö. Ett av delmålen är att minska den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler. Minskningen bör vara 20 procent till år 2020 och 50 procent till år En arbetsgrupp inom Samhällsbyggnadssektorn har i samråd med Kungälv Energi tagit fram ett miljöprogram för bostäder. Miljöprogrammets syfte är att det ska användas för att uppnå ett energieffektivt och miljöanpassat byggande av bostäder i Kungälvs kommun samt att åstadkomma förbättringar i befintlig bebyggelse. I miljöprogrammet finns riktlinjer inom 8 sakområden - energi, grönytor och dagvatten, hushållens avfallshantering, materialval, hälsa och god innemiljö, fuktskydd, bullerskydd samt byggarbetsplatsen. I miljöprogrammet finns även riktlinjer för överlämnande av fastigheten till förvaltning samt överlämnande av lägenheten till brukaren. Miljöprogrammet antogs av kommunfullmäktige antogs en reviderad version av kommunfullmäktige. Revideringen av programmet innebar att ett tillägg gjordes för gruppbyggda småhus när det gäller energikrav genom att riktlinjerna för husets energiförbrukning har satts i relation till husets storlek. Dessutom gäller programmet endast som rekommendationer för styckebyggda småhus. 1 Layout och tryckning: Kungälvs kommun Omslagsbild: MostPhotos.com 1 Styckebyggt småhus innebär hus byggt av privatperson på mark från kommunens tomtkö

3 Innehåll Foto: Kungälvs kommun 1. Inledning Riktlinjernas användning i plan- och byggprocessen Riktlinjer för byggande av bostäder i Kungälvs kommun... 8 Bilaga 1 - Bakgrund Bilaga 2 - Presentation av sakområden Bilaga 3 - Begreppsförklaringar Bilaga 4 - Checklista för riktlinjernas användning och uppföljning Bilaga 5 - Energispartips vid nybyggnation... 34

4 1 - Inledning 1.1 Syfte Syftet med miljöprogrammet för bostäder är att det ska användas för att uppnå ett energieffektivt och miljöanpassat byggande av bostäder i Kungälvs kommun samt åstadkomma förbättringar i befintlig bebyggelse. Riktlinjerna ska användas på tre olika sätt: 1 Detaljplaner på kommunal mark Riktlinjerna ska föras in som krav i markanvisningsavtal, alltså de avtal kommunen tecknar vid försäljning av mark för byggnation av bostäder. Riktlinjerna ska gälla som rekommendationer i köpeavtal när mark säljs till privatperson för byggnation av styckebyggt småhus. 2 Detaljplaner när marken inte är kommunalt ägd. Riktlinjerna används som rekommendationer, till exempel i exploateringsavtal. Även vid större ombyggnation/renovering ska riktlinjerna användas som rekommendationer. 3 Som tydliga rekommendationer vid bygglov utanför planlagt område Till beslut om förhandsbesked ska informationsblad om riktlinjerna biläggas. Riktlinjerna utgår från att miljöarbetet är en underaspekt på kvalitetsarbetet. Tonvikt läggs därför på att hela bygg- och förvaltningsprocessen kvalitetssäkras. I kapitel 2 redovisas hur mål och riktlinjer ska hanteras genom hela processen. 1.2 Avgränsningar Fokusering sker på kvalitetssäkring och minskning av byggnaders miljöpåverkan under hela brukstiden. Åtta sakområden prioriteras, med riktlinjer som gäller för varje sakområde samt hur redovisning och uppföljning ska ske. Med bostäder menas i programmet flerbostadshus samt gruppbyggda radhus och småhus. Riktlinjerna gäller som rekommendationer för styckebyggda småhus på mark i tomtkö Lagstiftning som berör byggsektorn finns bl.a. i miljöbalken, plan- och bygglagen (PBL) och lagen om tekniska krav på byggnadsverk (BVL) med tillhörande förordningar och föreskrifter. I detta sammanhang kan även Boverkets byggregler (BBR) nämnas. Gällande lagar och tillhörande föreskrifter återges normalt inte i dessa riktlinjer. De är att betrakta som minimikrav. Riktlinjerna innebär i allmänhet en skärpning av framförallt BBR:s krav. De formulerar den nivå på miljöprestanda som Foto: Kungälvs kommun ska tillämpas vid framför allt nybyggnad av bostäder i Kungälvs kommun. Exploatering av mark för ny bebyggelse påverkar alltid marken. Miljöfrågor som berör markområdet omkring bebyggelsen ingår inte i dessa riktlinjer, inte heller geoteknik, radon i mark eller buller från omgivningen (däremot behandlas radon i inbyggda material samt buller inomhus). Dessa frågor hanteras i upprättandet av miljökonsekvensbeskrivning, bullerutredning samt geoteknisk utredning i samband med detaljplaneläggningen. En ytterligare avgränsning är att frågor kring trafik inte behandlas här. Detta görs i andra sammanhang. 4 MILJÖPROGRAM FÖR BOSTÄDER I KUNGÄLVS KOMMUN

5 2. Riktlinjernas användning i plan- och byggprocessen En byggnad genomgår under sin brukstid ett antal olika skeden - planering, projektering, produktion och förvaltning. Det aktiva byggskedet är kort både i förhållande till planeringsskedet men framförallt i förhållande till förvaltningsskedet. Under planeringsskedet fattar kommunen beslut om detaljplan. Byggherren planerar byggnadens gestaltning och förutsättningar för omgivande tomtmark samt konstruktion och tekniska lösningar i samråd med kommunen. Under projekteringsskedet beviljar kommunen bygglov och beslutar om kontrollplan. Byggherrens riktlinjer i planerings- och projekteringsskedet samt projektörernas miljökunnande är avgörande för hur resurssnålt förvaltningsskedet blir och graden av miljöanpassning. Produktionsskedet är jämförelsevis kort men viktigt då de långsiktiga egenskaperna i stor utsträckning påverkas av entreprenörens kvalitets- och miljöarbete. Det tidsmässigt långa förvaltningsskedet omsätter huvuddelen av byggnadens resurser. Byggnadens energianvändning i driftskedet står för större delen av miljöbelastningen. Målet är att de prioriterade investeringskostnaderna för miljöanpassning och resurseffektivitet ska ge tydliga resultat både miljömässigt och driftekonomiskt. Syftet med detta kapitel är att visa på hur riktlinjerna i miljöprogrammet ska användas i plan- och byggprocessen. Det är viktigt att de krav som ställs uppfylls för att nå önskat resultat och skapa trovärdighet. Det bästa sättet att göra detta är en samverkan och koncensus kring hur miljöprogrammet ska hanteras i tidigt skede. Det är också viktigt med en uppföljning av hur miljöprogrammet har efterlevts när projektet är slutfört och byggnaden är färdigställd. 2.1 Planering och projektering Under planeringsskedet beslutar kommunen om detaljplan och en markanvisning (försäljning av mark görs till en byggintressent). När en byggherre bygger på egen mark sker i princip motsvarande handläggning. Byggherren och kommunen har en dialog om frågor som gestaltning, konstruktion, tekniska lösningar och förutsättningar för omgivande tomtmark. Det är viktigt att i så tidigt skede som möjligt ha en dialog och samverkan kring hur ambitionerna i miljöprogrammet kan uppnås på ett bra sätt i det specifika projektet. En avvägning kan behöva ske mellan olika värden. I de fall byggherren ska bygga utanför detaljplanelagt område, gå vidare till bygglovavsnittet. Förfrågningsunderlag I förfrågningsunderlaget ska kommunens ambitioner i miljöprogrammet tydligt framgå. Om möjligt bifogas miljöprogrammet som bilaga. Avtal Miljöprogrammet ska ingå i markanvisningsavtal och köpeavtal samt som rekommendationer i exploateringsavtal. Tillägg kan göras inom särskilda punkter. Ska området anslutas till fjärrvärme ska byggherren och Kungälv Energi gemensamt ta fram en principöverenskommelse med kostnadskalkyl för anslutning till fjärrvärmenätet inför undertecknande av avtal. Ansvar: Mark och exploatering sektor Samhällsbyggnad/ Bokab och byggherren Inledande skede inför detaljplaneläggning Information om miljöprogrammet ska delges byggherren i tidigt skede (vid markanvisning) för att underlätta en samverkan och dialog kring hur målen och riktlinjerna i miljöprogrammet kan uppnås i det specifika projektet. I detaljplaneprogram ska anges vilka krav som kommer att ställas. Kungälv Energi ska kontaktas för att göra en bedömning huruvida det är möjligt att ansluta byggnaden/det nya området till fjärrvärmenätet. Om fjärrvärme inte är ett tekniskt och ekonomiskt möjligt alternativ ska det motiveras tydligt. Se punkt 3.1 för hänvisning till andra uppvärmningsalternativ. Ansvar: Planeringsenheten sektor Samhällsbyggnad och Kungälv Energi Detaljplan Dialog ska ske mellan kommun och byggherren i utformning av detaljplanen så att de valda ambitionsnivåerna i miljöprogrammet är förenliga med detaljplanen. Hänsyn ska tas till lokalklimat, det vill säga bebyggelsen ska i möjlig mån placeras där det är goda vind- och solförhållanden. Byggnation ska även anpassas utefter klimatförändringar så som höjning av ytvattennivå i havs- och älvområden. Om detaljplanen anger byggrätterna baserat på BTA som mått ger mer isolering i väggar som konsekvens mindre invändig yta. Planbestämmelser måste därför formuleras så att byggherrens möjligheter till att bygga en energieffektiv byggnad (flerbostadshus eller småhus) ej försvåras. Ett exempel på formulering av planbestämmelse är: I de fall väggtjockleken överstiger 300 mm får byggnads- och bruttoarean ökas med motsvarande yta. En avstämning behöver dessutom ske med bygglovenheten. Tips: I detaljplan kan där det är nödvändigt föreskrivas att takytor ska beklädas med växter för att minska avrinning av dagvatten. Viktigt är dock att takkonstruktionens fuktsäkerhet beaktas. Förslag på planbestämmelse: x % av takytorna på varje bostadshus ska beläggas med tak av sedum eller liknande. Ansvar: Planeringsenheten sektor Samhällsbyggnad och byggherren MILJÖPROGRAM FÖR BOSTÄDER I KUNGÄLVS KOMMUN 5

6 Bygglov I alla bygglov ska byggherren i bygglovhandlingen redovisa hur riktlinjerna i miljöprogrammet tas i beaktning Informationsblad om energitips ska bifogas. I samband med att byggherren redovisar sitt kvalitetsoch miljöprogram (som ingår som en del av kontrollplanen) på byggsamrådet redovisas hur byggherren tar Miljöprogrammet för bostäder i Kungälvs kommun i beaktning. Byggherren visar att rätt kompetens har knutits till projektet. Eventuella korrigeringar föreslås och miljöprogrammet ska arbetas in i det ordinarie kvalitetsarbete som bedrivs under byggtiden. Miljöprogrammet för bostäder i Kungälvs kommun bifogas samrådsprotokollet. Ansvar: Planeringsenheten sektor Samhällsbyggnad och byggherren 2.2 Produktion Under produktionsskedet tar byggnaden fysisk form. Produktionssamråd I plan- och bygglagen finns en bestämmelse som innebär att byggnadsnämnden som huvudregel ska göra ett besök på varje byggarbetsplats efter det att startbesked har lämnats. Om det anses nödvändigt ska därför ett produktionssamråd sammankallas under produktionsskedet i syfte följa upp byggherrens egenkontroll. Slutbevis I samband med utfärdande av slutbevis överlämnar byggherren dokumentation som redovisar hur riktlinjerna i miljöprogrammet har tillgodosetts. Till slutbeviset ska bifogas ett brev som informerar byggherren om att en energiredovisning ska lämnas in två år efter att byggnaden tagits i bruk. Efter två år skickas en påminnelse om energiredovisningen ut till byggherren. Ansvar: Bygglov sektor Samhällsbyggnad och byggherren 2.3 Förvaltning Övergången till förvaltningsskedet innebär att byggnaden tas i bruk. Byggherren överlämnar information om byggnadens drift och skötsel till förvaltare och brukare. Förvaltaren kontrollerar att nödvändiga injusteringar utförts och dokumenterats enligt riktlinjer. Överlämnandet av byggnaden till förvaltningsorganisationen är ett viktigt moment. En väl utförd förberedelse inför förvaltningsskedet från byggherrens sida underlättar att byggnaden kan skötas på rätt sätt. Åtgärder för miljöanpassning och resurseffektivitet ska ge tydligt resultat både miljömässigt och driftekonomiskt. Uppföljningen av byggnadens verkliga energianvändning ska ske efter 12 månaders drift. Mätningen bör ske under ett års tid och redovisas inom två år till Kungälvs kommun. Avvikelser från de beräknade värdena ska förklaras. 2.4 Byggherrens kvalitetssäkring och uppföljning I miljöprogrammet betonas kvalitetssäkring som en viktig del för att lägga grunden för en uthållig förvaltning under byggnadens hela livslängd. Det finns flera olika sätt att kvalitetssäkra ett byggprojekt och i följande avsnitt ges några exempel. Kvalitets- och miljöplan En kvalitets- och miljöplan är ett av byggherren/projektören/entreprenören upprättat dokument som redovisar hur kvalitets- och miljösystem ska organiseras och tillämpas i projektet. Planen ska redovisa hur verksamheten kommer att planeras, organiseras, genomföras och dokumenteras för att uppfylla beställarens kvalitets- och miljöriktlinjer. Kvalitets- och miljöriktlinjerna kan vara generella (riktlinjer på kvalitets- och miljösystem mm) och/eller objektspecifika (konkreta riktlinjer, ex på byggmaterial, funktion, för just detta projekt). Byggherrens kvalitets- och miljöprogram (ingår som en del av kontrollplanen) redovisas för byggnadsnämnden i samband med byggsamrådet. På byggsamrådet redovisas i samband med kvalitets- och miljöprogrammet även hur byggherren tar Miljöprogrammet för bostäder i Kungälvs kommun i beaktning. Entreprenören upprättar en egen kvalitets- och miljöplan baserat på byggherrens program. I planen ska entreprenören redovisa hur han kommer att uppfylla byggherrens krav (verifiering och dokumentation). Liljedahl. Foto: Kungälvs kommun 6 MILJÖPROGRAM FÖR BOSTÄDER I KUNGÄLVS KOMMUN

7 2. Riktlinjernas användning i plan- och byggprocessen Egenkontrollprogram Egenkontrollprogram är av projektören/entreprenören upprättat program som beskriver den egenkontroll som projektören/entreprenören ska genomföra för att kontrollera/ säkra efterlevnaden av byggherrens riktlinjer i förfrågningsunderlag. Här ska anges alla mätningar, kontroller och analyser som genomförs liksom den dokumentation i form av t ex journaler eller dagbok som förs. Egenkontroll används även i andra sammanhang, t ex i miljöbalken, och har då en annan betydelse. Dokumenterad egenkontroll Dokumenterad egenkontroll ska omfatta en detaljerad beskrivning av den kontroll som behövs för att säkerställa att ställda riktlinjer uppfylls samt rutiner för dokumentation. Egenkontrollen ska omfatta både projekterings- och produktionsskedet och beskriva: vad som ska kontrolleras/ hur det ska kontrolleras (metod, mätutrustning) och villkor för kontrollens godkännande. Utförd kontroll ska dokumenteras med avseende på resultatet av kontrollen samt vem som ansvarar för kontrollen. Exempel 1 på extern kontroll: kvalitets- och miljöledningssystem Kvalitets- och miljöledningssystem är till för styrning och uppföljning av ett företags kvalitets- och miljöaspekter och för att kunna arbeta med kvalitets- och miljöfrågorna på ett effektivt sätt. Med systemet ska man lättare kunna arbeta med ständiga förbättringar. Exempel på standarder för kvalitets- och miljöledningssystem är ISO 9000 för kvalitet och ISO för miljöstyrning. Andra exempel på system för kvalitets- och miljöledningssystem är BF9K och Povel som utarbetats av byggbranschen för verksamhetsstyrning. Exempel 2 på extern kontroll: P-märkning P-märkning är Sveriges Tekniska Forskningsinstituts (SP) eget certifieringsmärke. P-märket ersätter inte leverantörens egenkontroll utan bygger på att leverantören har en egenkontroll som SP övervakar. Såväl system av byggprodukter som hela byggprocesser kan P-märkas. Syftet med P-märkning är att produkter som är P-märkta alltid ska uppfylla minst de kvalitetskrav som finns uppställda av EU, Sverige och branschens eventuella egna krav.. Vid nybyggnad fungerar SP som en tredje parts person som följer planering, projektering och produktion för att säkerställa att byggnaden uppfyller kraven. Exempel 3 på extern kontroll: miljödiplomering Miljödiplomering enligt Göteborgs Stads modell är ett externt uppföljningssystem som har tagit tillvara på kärnelementen hos miljöledningssystem såsom ISO och EMAS. Skillnaden är bland annat att flera skriftliga rutiner och dokumentstyrning ersatts av en checklista vilket gör att miljödiplomeringen är billigare och lämplig för småskaliga byggföretag. Exempel 4 på extern kontroll: miljöklassad byggnad Ett miljöklassningssystem kallat Miljöklassad byggnad har tagits fram inom ramen för arbetet inom Bygga Bo-dialogen. Systemet är frivilligt och fungerar som en deklaration och klassificering av en byggnads miljökvaliteter. Miljöklassningen kan gälla både nya och befintliga byggnader och omfattar bland annat byggnadens energianvändning, miljöpåverkan och innemiljö. Från och med 2011 förvaltar och utvecklar Sweden Green Building Council det svenska miljöcertifieringssystemet Miljöklassad Byggnad, som nu byter namn till det enklare Miljöbyggnad (MB). Information För att underlätta att riktlinjerna i miljöprogrammet kan följas läggs speciellt fokus på ett tydligt informationsflöde. Byggherren har ett ansvar att informera alla projektdeltagare, både projekteringsdeltagare men också byggare, om programmets riktlinjer och att tidigt initiera ett samarbete mellan inblandade aktörer. Läs mer under kapitel 3.9; överlämnande av fastigheten till förvaltning och 3.10; överlämning av lägenheten till brukaren samt se bilaga 5 om Energitips. Grundläggningsarbeten i Liljedahlsområdet Foto: Kungälvs kommun MILJÖPROGRAM FÖR BOSTÄDER I KUNGÄLVS KOMMUN 7

8 3. Riktlinjer vid byggande av bostäder i Kungälvs kommun 3.1 Energi Mål En effektiv användning av primärenergi 100 % användning av förnybara energikällor Program/projektering Solpaneler på bostadshus i Freiburg, Tyskland. Foto: Kungälvs kommun Riktlinjer Verifiering Uppföljning/kommentar Flerbostadshus Byggnadens specifika energianvändning 2 vid elvärmda bostäder ska vara högst 40 kwh/m 2, år Byggnadens specifika energianvändning 3 vid annan uppvärmningsform än el ska vara högst 70 kwh/m 2, år Småhus (gruppbyggda 4 ) Storlek på småhus m 2 A temp >240 Riktlinjer (kwh/m 2 år) elvärme Riktlinjer (kwh/m 2 år) annan uppvärmning än el och 3 Enligt definition i BBR Byggnadens förväntade energianvändning ska beräknas. Energiberäkning lämnas i samband med bygglovhandling. Uppföljningen av byggnadens verkliga energianvändning ska ske efter 12 månaders drift och redovisas inom två år till Kungälvs kommun. Avvikelser från de beräknade värdena ska förklaras. Kravnivån för flerbostadshus och småhus större än 240m 2 motsvarar kravspecifikation för minienergihus eller klass B i standarden för energiklassning av byggnader (SS ) Riktlinjen är ställd som ett energikrav per ytenhet. Det är dock viktigt att byggnaden är yteffektiv för att begränsa energianvändningen. Byggnadens användning av fastighetsel bör inte överstiga 15 kwh/m 2, år Kraven gäller för värme, varmvatten, fastighetsel exklusive hushållsel. Energianvändningen avser temperaturkorrigerade värden. Arean beräknas som A temp Med eluppvärmning menas här uppvärmning med värmepump eller annan lösning, direktverkande el ska ej användas. För småhus sätts riktlinjerna i relation till husets storlek då det blir mer tekniskt avancerat att bygga energieffektivt ju mindre huset är. 4 Vid byggande av ett styckebyggt småhus på mark från tomtkö gäller inte detta miljöprogram utan BBRs krav om 90 kwh/m2, år för annan uppvärmning än el och 55 kwh/m2,år för elvärmda bostäder 8 MILJÖPROGRAM FÖR BOSTÄDER I KUNGÄLVS KOMMUN

9 Riktlinjer Verifiering Uppföljning/kommentar Byggnaden ska utformas med hänsyn till solinstrålning och innetemperaturer. Övertemperatur ska undvikas. Syftet med riktlinjen är att skapa en termisk komfort inomhus och undvika behov av eldriven kyla. Faktorer som påverkar övertemperatur är framförallt solinstrålning och fönsterarea samt hur mycket solinstrålning som passerar genom fönsterrutan. Energikälla till uppvärmning och varmvatten ska i första hand vara fjärrvärme i andra hand biobränsle och i tredje hand el. Individuell mätning av vatten- och elförbrukning skall finnas för varje bostadslägenhet.. Vitvaror, tvättutrustning och diskmaskiner skall tillhöra den mest elsnåla på marknaden (A++).. All gemensam och fastinstallerad belysning skall vara baserad på energisnålteknik, minst motsvarande dagens lågenergilampor. LED-teknik ska övervägas. Där ljustiden är över 500 timmar per år ska reduceringsautomatik av relevant slag installeras, exempelvis tids eller närvarostyrning. Vattensnål teknik enligt nedanstående definition skall installeras. toalettstolar: dubbelspolande, 4 liter resp. 2 liter diskbänk: maxflöde 10 liter/minut tvättställ: maxflöde 6 liter/minut duschhandtag: maxflöde 8 liter/minut Avtal med Kungälv Energi Dialog med Kungälv Energi i tidigt skede (programskede) förespråkas Mätning och debitering av varmvatten och hushållsel är obligatoriskt medan mätning av kallvatten är frivilligt. Vid val av vitvaror och annan utrustning gäller det mest el-snåla under förutsättning att produkterna har god kvalitet och livslängd. Utnyttjandet av dagsljuset bör optimeras utan att riskera övertemperatur. Intill flerbostadshus ska trygga och väderskyddade cykelparkeringar etableras. Ritning Avstämning i bygglovsskede MILJÖPROGRAM FÖR BOSTÄDER I KUNGÄLVS KOMMUN 9

10 3. Riktlinjer vid byggande av bostäder i Kungälvs kommun 3.2 Grönytor och dagvatten Mål En grön och levande miljö med en ekologisk dagvattenhantering Program/projektering Grön gatumiljö i Freiburg. Foto: Kungälvs kommun Riktlinjer Verifiering Uppföljning/kommentar Dagvatten ska omhändertas lokalt som en resurs (LOD) där så är lämpligt och tekniskt möjligt. Detta innebär att dagvatten ska fördröjas eller infiltreras och/ eller flödesutjämnas innan avledning till dagvattenledning. Dialog med VA-verket i programskede. Utredning tas fram under planarbetet. Byggherren redovisar vid bygglov Bevaka att grundvattennivån bibehålls, så att sättningar minimeras. Värdefull vegetation på tomtmark och i närområde ska sparas. Etablering av vegetation i bebyggelsen bör övervägas när stor andel mark omvandlas till hårdgjorda ytor. Produktion Vid bygglov redovisas att kommunens Grönplan efterlevs. Gröna områden och vegetation skapar en stimulerande och levande boendemiljö samt bevarar den biologiska mångfalden. Vegetationen fyller även andra funktioner så som att rena regnvattnet och minska dagvattenflödet, binda partiklar och dämpa buller i trafikutsatta lägen. Vegetation i bebyggelsen kan exempelvis vara gröna tak (sedum eller liknande växtmaterial), mindre dagvattendammar, grönytor och infiltrationsdiken. Riktlinjer Verifiering Uppföljning/kommentar Produktionsverksamheten ska inte påverka yt- eller grundvatten negativt genom grumling eller förorening. Dialog i samband med produktionssamråd VA-verket ska bedöma om oljeavskiljare ska anläggas. 10 MILJÖPROGRAM FÖR BOSTÄDER I KUNGÄLVS KOMMUN

11 3.3 Hushållens avfallshantering Mål En ökad källsortsering och minskade mängder restavfall. Foto: MostPhotos.com Program/projektering Riktlinjer Verifiering Uppföljning/kommentar Avfallsutrymmen ska utformas lättillgängligt inom eller intill fastigheten för att skapa en god resurshushållning. Utrymme ska finnas för utsortering av biologiskt avfall. Hämtförhållanden beaktas ur säkerhets-, transport-, arbetsmiljö- och bullersynpunkt. I flerbostadshus rekommenderas etablering av utrymmen för källsortering (hushållsavfall som materialåtervinns) inklusive grovavfall om närmaste kretsloppsstation för materialåtervinning ej är inom rimligt gångavstånd. Ritning Hämtförhållanden beaktas i detaljplan. Avstämning sker även vid byggsamråd. I flerbostadshus ska det i varje lägenhet finnas särskilt utrymme/inredning för källsortering av hushållsavfall, även eventuellt framtida utsortering av biologiskt avfall. Ritning/planlösning Avstämning vid byggsamråd MILJÖPROGRAM FÖR BOSTÄDER I KUNGÄLVS KOMMUN 11

12 3. Riktlinjer vid byggande av bostäder i Kungälvs kommun 3.4 Materialval Mål Minimera negativ påverkan på människa och miljö från använda material och produkter Program/projektering Foto: MostPhotos.com Riktlinjer Verifiering Uppföljning/kommentar Använda byggvaror ska i så hög grad som möjligt ha BVD (byggvarudeklaration) eller motsvarande deklaration av byggvarors miljöprestanda. Rutiner ska finnas för granskning och riskhantering av materialval på emissioner av kända hälsofarliga ämnen och allergener enligt miljöbedömningssystem. Redovisning av BVD (eller motsvarande) för använda produkter 5 Intygas genom t ex BASTA-kriterierna eller likvärdigt bedömningssystem Byggsamråd Byggsamråd Material som inte ska användas där likvärdigt alternativ finns eller där man kan undvika dessa produkter med alternativ utformning är: koppar i tappvarmvattensystemet färg, lack och olja som är baserad på organiska lösningsmedel naturgrus tryckimpregnerat virke exklusive linoljeimpregnerat Dokumentation av material Byggsamråd Träprodukter ska vara FSC- eller PEFCI-märkta. Dokumentation av material Byggsamråd I första hand används odlat, nordiskt FSC/PECF-märkt trä, i andra hand odlat, utomnordiskt FSC-märkt trä. Radonhaltigt material ska ej tillföras. Träkonstruktion som alternativ till betongkonstruktion ska övervägas. Byggsamråd Byggsamråd Materialvalens påverkan på konstruktioners beständighet och behov av underhåll bör beaktas. 5 Om BVD används ska de vara upprättade enligt Byggvarudeklarationer - Kretsloppsrådets riktlinjer. Senaste utgåvan kom i juni MILJÖPROGRAM FÖR BOSTÄDER I KUNGÄLVS KOMMUN

13 3.5 Hälsa och inomhusklimat Mål Byggnader och bostäder med god innemiljö Program/projektering Foto: MostPhotos.com Riktlinjer Verifiering Uppföljning/kommentar Ventilationssystemet utformas så att god luftväxling erhålls och god avskiljning av partiklar och andra föroreningar i tilluft uppnås. Beakta placering av luftintag avseende till exempel avgaser och avluft. Beakta även behovet av öppningsbara fönster. Kontrollpunkter och rutiner för att uppsatta mål och riktvärden uppnås redovisas. Ingår i P-märkning eller liknande I samband med byggsamråd Elektriska och magnetiska fält från fasta elinstallationer ska minimeras inom byggnaden. Kraftiga elektriska och magnetiska fält ska avskärmas, t.ex. från byggnadens ställverk och elcentral. Femledarsystem ska övervägas. Produktion P-märkning eller likvärdigt I samband med byggsamråd Riktlinjer Verifiering Uppföljning/kommentar Rutiner ska finnas för att säkerställa materialkombinationens lämplighet ur hälsosynpunkt, till exempel val av lim i kombination med ytskikt. För kemiska produkter skall även finnas säkerhetsdatablad som beskriver ingående material som är miljö- och hälsovådliga. Byggvarubedömning Vid slutanmälan Luftkanaler ska kontrolleras så att de är rena. Dokumentation Vid slutanmälan MILJÖPROGRAM FÖR BOSTÄDER I KUNGÄLVS KOMMUN 13

14 3. Riktlinjer vid byggande av bostäder i Kungälvs kommun 3.6 Fuktskydd Mål Att undvika skadlig fukt i byggnaden under hela dess livslängd Foto: MostPhotos.com Program/projektering Riktlinjer Verifiering Uppföljning/kommentar Byggherren ska specificera krav på fuktsäkerhetsprojekteringen. Skriftlig dokumentation Ambitionen för fuktsäkerhetsprojektering anges. Skrivs in i t ex byggprogram/miljöprogram Bygga F 6. Alternativt bör annan likvärdig metod för fuktsäker byggprocess användas. Behov av väderskydd ska utredas. Byggherren ansvar för att en fuktsäkerhetsbeskrivning upprättas. I beskrivningen ska särskilt kritiska byggnadsdelar och konstruktioner beskrivas. Avstämning sker vid byggsamråd. Entreprenören ska genomföra fuktsäkerhetsprojektering. Uttorkningsberäkningar för betong ska utföras under projektering. Skriftlig dokumentation Fuktsäkerhetsprojekteringen ska dokumenteras och godkännas av byggherren. Materialkombinationer med byggfukt och konstruktioner med fuktbelastning inifrån och utifrån är särskilt viktiga. Kritisk relativ fuktighet för material som ska verifieras under produktionen ska tas fram. Ambitioner utöver BBR:s krav ska anges - t ex att byggnaden ska uppföras väderskyddat. 6 FoU-Väst Rapport 0702 Vill man arbeta in fuktsäkerhetsprojekteringen i en fuktskyddsbeskrivning går det bra. Den följer i så fall med i produktionen. 14 MILJÖPROGRAM FÖR BOSTÄDER I KUNGÄLVS KOMMUN

15 Produktion Riktlinjer Verifiering Uppföljning/kommentar Fuktskyddsansvarig ska utses. Skriftlig dokumentation Viktigt att det finns en fuktskyddsansvarig under produktionen Konstruktioner och fuktmätning ska utföras enligt resultat av fuktsäkerhetsprojektering/fuktsäkerhetsbeskrivning. Efter avslutat projekt ska entreprenören överlämna fuktdokumentation till byggherren. Skriftlig dokumentation Fuktdokumentation kan bestå av t ex: beräkningsresultat kritiska fuktnivåer mätresultat avvikelserapporter fuktronder Parametrar för kontroll kan läggas in i miljöplan/kvalitetsplan. Resultatet av en fuktsäkerhetsprojektering kan av entreprenören föras in i en fuktsäkerhetsbeskrivning. Alla projektspecifika krav ska finnas med i resultatet av fuktsäkerhetsprojektering/ fuktsäkerhetsbeskrivning Dolda konstruktioner bör fotodokumenteras, t ex dränering. MILJÖPROGRAM FÖR BOSTÄDER I KUNGÄLVS KOMMUN 15

16 3. Riktlinjer vid byggande av bostäder i Kungälvs kommun Foto: MostPhotos.com 3.7 Buller inomhus Mål Att skapa en bra ljudmiljö för de boende. Program/projektering Riktlinjer Verifiering Uppföljning/kommentar Byggnaden ska uppfylla en god ljudnivå inomhus enligt socialstyrelsens allmänna råd. Särskilda ljudisolerande åtgärder kan behöva vidtas så att nya installationer som sänker energiförbrukningen inte orsakar buller som påverkar de boende negativt. Referens: SOSFS 2005:6 Socialstyrelsens allmänna råd om buller inomhus Avstämning vid byggsamråd då det fastslås om särskilda åtgärder behöver vidtas för att säkra en god ljudmiljö för boende Exempelvis: I ett FTX-system kan problem med buller från ventilationssystemet uppstå. Det är därför viktigt att FTX-systemets tilluftskanaler förses med ljuddämpare för att inte sprida buller från fläktar och spjäll till bostäderna. 16 MILJÖPROGRAM FÖR BOSTÄDER I KUNGÄLVS KOMMUN

17 3.8 Byggarbetsplatsen Mål Materialhanteringen ska planeras så att den totala mängden material som levereras till byggarbetsplatsen minimeras. Omfattningen av transporter och utsläpp av växthusgaser från person- och materialtransporter ska minimeras. Allt avfall från byggproduktionen ska vara källsorterat för återvinning och farligt avfall ska inte uppstå i byggproduktionen. Energianvändning ska minimeras. Foto: Kungälvs kommun Produktion Riktlinjer Verifiering Uppföljning/kommentar Kemiska produkter och bränslen ska förvaras och hanteras under byggtiden så att spill och läckage till mark, vatten eller avlopp förhindras. Drivmedelstankar ska vara Entreprenören ska föra en förteckning över alla kemiska produkter som används i uppdraget, samt i vilka ungefärliga mängder. Innan en kemisk produkt används ska entreprenören tillgodose att säkerhetsdatablad finns tillgängliga för dem som hanterar kemikalien och på ett språk som de förstår samt att de är väl införstådda med de skyddsföreskrifter som anges. Avstämning vid produktionssamråd ADR-godkända 7 och provtryckta, dubbelmantlade alternativt helinvallade, med en invallning som minst rymmer hela tankens volym, skyddade från påkörning. Material ska förvaras på byggarbetsplatsen så att detta inte skadas av fysisk åverkan eller av fukt (relativ fuktighet eller fritt vatten), temperatur eller smuts. Skriftlig dokumentation. Veckovisa protokollförda kontroller av fuktskyddsansvarig. 7 Innebär att de får köras på väg som farligt gods. För att köra farligt gods behövs särskild ADR-behörighet och utbildning som chaufför. Avstämning vid produktionssamråd MILJÖPROGRAM FÖR BOSTÄDER I KUNGÄLVS KOMMUN 17

18 3. Riktlinjer vid byggande av bostäder i Kungälvs kommun 3.8 Byggarbetsplatsen forts. Riktlinjer Verifiering Uppföljning/kommentar Nödvändiga åtgärder ska tas fram för att uppfylla Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2004:15 om byggbuller. Damm, buller och vibrationer till kringboende ska begränsas under byggtiden, information till och kommunikation med kringboende är särskilt viktigt. Ventilationskanaler, don och ventilationsaggregat ska under hela byggtiden skyddas från smuts och andra föroreningar. Entreprenören ska redovisa vem som är miljöansvarig och därmed ansvarar för att avfallshanteringsplan enligt branschnorm upprättas och godkänns innan arbeten påbörjas. Skriftlig dokumentation, till exempel åtgärdsplan Se Kretsloppsrådets riktlinjer; Avfallshantering vid byggande och rivning, mars 2007 Emballagefria produkter ska eftersträvas för att minimera mängden avfall. En minskning av energianvändning till bodar och belysning i produktionsfasen Skriftlig dokumentation ska eftersträvas. Värmeanläggning ska sättas igång så tidigt som möjligt för att undvika att man värmer med el under byggskedet. Avstämning vid produktionssamråd Avstämning vid produktionssamråd Avstämning vid produktionssamråd Byggherren ska efter avslutat projekt redovisa avfallshanteringen vid slutanmälan. Avstämning vid produktionssamråd Avstämning vid produktionssamråd 18 MILJÖPROGRAM FÖR BOSTÄDER I KUNGÄLVS KOMMUN

19 3.9 Överlämnande av fastigheten till förvaltning Mål Foto: Kungälvs kommun Förvaltaren ska ha tillgång till den information som behövs för en miljöanpassad förvaltning av fastigheten. Program/projektering Riktlinjer Verifiering Uppföljning/kommentar Entreprenören ansvarar för att uppdaterad miljöplan bygg, miljöplan el, miljöplan målning, miljöplan ventilation finns vid slutbesiktning. Entreprenören ansvarar för att uppdaterade förteckning över avvikelser gentemot miljöplanerna finns vid slutbesiktning och överlämnas till byggherren. Skriftlig dokumentation Slutbesiktning MILJÖPROGRAM FÖR BOSTÄDER I KUNGÄLVS KOMMUN 19

20 3. Riktlinjer vid byggande av bostäder i Kungälvs kommun 3.9 Överlämnande av fastigheten till förvaltning forts. Riktlinjer Verifiering Uppföljning/kommentar Entreprenören ansvarar för att en samlad miljödokumentation föreligger då projektet avslutats. Spårbarheten i tagna beslut och ingående material ska redovisas. Detta innebär att: Skriftlig dokumentation Slutbesiktning sammanställning av verifierande dokumentation av genomförda kontroller, mätningar och beräkningar, uppdaterad lista över inbyggda material och produkter (i angiven omfattning) finns vid slutbesiktning och överlämnas till förvaltningsorganisationen. Entreprenören ska genomföra injustering av värme- och ventilationsanläggning mot projekterade värden. Skriftlig dokumentation (AF-AMA) Normkrav Entreprenören ansvar för att drift- och underhållsinstruktioner för fastigheten överlämnas till förvaltningsorganisationen senast vid slutbesiktningen. Informationen ska minst innehålla följande: miljöanpassad skötselplan för grönytor på tomten skötselinstruktioner för energieffektiv drift skötsel av filter för bibehållande av ventilationseffektivitet information om sortering/hantering av hushållens avfall instruktioner för omhändertagande av farligt avfall skötselinstruktioner för att upprätthålla byggnadens beständighet. Entreprenören ansvarar för att obligatorisk ventilationskontroll (OVK), energideklaration samt radonmätning utförts. Skriftlig dokumentation enligt branschstandard för drift- och underhållsinstruktioner Referens: Instruktion för upprättande av drift- och underhållsinstruktioner för installationer (Branschstandard Byggtjänst 2005) Skriftlig dokumentation Slutbesiktning 20 MILJÖPROGRAM FÖR BOSTÄDER I KUNGÄLVS KOMMUN