Övergripande riktlinjer för. äldre och personer med funktionsnedsättning Socialtjänstlagen (SoL)

Transkript

1 Riktlinjer Övergripande riktlinjer för äldre och personer med funktionsnedsättning Socialtjänstlagen (SoL) Antagna av kommunfullmäktige den 11 juni att gälla från 1 juli 2013 att upphäva kommunfullmäktiges beslut 81/2010 Tierps kommun TIERP Telefon:

2 Innehållsförteckning SYFTE MED RIKTLINJEN... 4 JÄMSTÄLLD SOCIALTJÄNST... 4 VÄRDEGRUNDEN I SOCIALTJÄNSTENS OMSORG OM ÄLDRE... 4 ÖVERGRIPANDE VISION OCH VÄRDEGRUND I TIERPS KOMMUN... 5 VÄRDEGRUND I TIERPS KOMMUN, ÄLDRE Trygghet... 5 Respekt för den enskildes integritet... 5 Värdigt bemötande av den enskilde... 5 Inflytande... 5 Kontinuitet... 5 Tillgänglighet... 6 Jämlikhet... 6 Delaktighet... 6 KVALITET... 6 LEX SARAH... 6 SEKRETESS... 6 ANSVARIG KOMMUN... 7 ANSÖKAN I ANNAN KOMMUN... 7 HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN... 7 ANSÖKAN... 7 UTREDNING... 8 BEHOVSBEDÖMNING... 8 ALLMÄNNA PRINCIPER VID BEDÖMNING... 8 STÖD TILL ANHÖRIGA... 9 SKÄLIG LEVNADSNIVÅ... 9 BESLUT... 9 AVSLAG... 9 ÖVERKLAGAN... 9 UPPFÖLJNING AV BESLUT VALFRIHET VERKSTÄLLIGHET GENOMFÖRANDEPLAN INSATSER ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN KAN VARA SERVICEINSATSER STÄDNING TVÄTT INKÖP, POST, BANK- OCH APOTEKSÄRENDEN, ÖVRIGA INKÖP LÄSA POST FÖR SYNSKADADE RENGÖRING AV TEKNISKA HJÄLPMEDEL MATDISTRIBUTION PERSONLIG OMVÅRDNAD HJÄLP VID MÅLTID DUBBELBEMANNING HJÄLP MED EGENVÅRD BEHOV AV STÖD OCH HJÄLP NATTETID LEDSAGNING AKTIVITET/SOCIAL SAMVARO TRYGGHETSLARM TRYGGHETSRINGNING TRYGGHETSBESÖK KORTTIDSVISTELSE

3 HEMTJÄNSTINSATSER I KORTTIDSVISTELSE AVLASTNING/ VÄXELVÅRD KORTTIDSVISTELSE VID SOCIAL SVIKT I ORDINÄRT BOENDE KORTTIDSVISTELSE EFTER SJUKHUSVÅRD OCH EFTER SOCIAL SVIKT I ORDINÄRT BOENDE VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE STÖD TILL ANHÖRIGA SOM VÅRDAR OCH STÖDJER NÄRSTÅENDE AVLÖSARSERVICE DAGVERKSAMHET FÖR PERSONER MED DEMENS- ELLER MINNESPROBLEMATIK KONTAKTPERSON BOENDESTÖD/ STÖD I BOENDET (LSS)

4 Övergripande riktlinjer för äldre och personer med funktionsnedsättning Socialtjänstlagen (SoL) antagna av kommunfullmäktige 11 juni att gälla fr.o.m. 1 juli 2013, att upphäva kommunfullmäktiges beslut 81/2010 Syfte med riktlinjen Riktlinjernas syfte är att vara en vägledning för handläggare i arbetet med en rättssäker och likvärdig utredning och vid individuell behovsbedömning. Beslut om insatser ska fattas enligt samma bedömningsgrunder, oavsett vem som fattar beslutet. Riktlinjerna innebär inte någon inskränkning i den enskildes rätt att få en individuell prövning av sin ansökan utan utgår från grundläggande principer i socialtjänstlagen. Insatserna ska präglas av helhetssyn, kontinuitet samt att den enskildes egna resurser ska tas tillvara. Den enskilde erbjuds en individuell planering genom en genomförandeplan. I genomförandeplanen ska beslut överföras till konkreta insatser för den enskilde. Insatserna följs upp kontinuerligt och dokumenteras. Varje beslut ska vara baserat på den enskilde individens behov. Nationella mål för äldrepolitiken De nationella målen för äldrepolitiken innebär att äldre ska Kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande över sin vardag Kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende Bemötas med respekt Ha tillgång till god omsorg Om de äldre är i behov av vård och omsorg, ska den utformas i nära samverkan med den äldre och om den enskilde så önskar även med dennes anhöriga. Detta ska bidra till att förstärka den enskildes möjligheter till ett självständigt liv. Enligt 5 kap. 4 SoL ska omsorgen om äldre inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund). Äldre personer ska enligt 5 kap. 5 tredje stycket SoL, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges. Jämställd socialtjänst Målet för den svenska jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. I all myndighetsutövning och i genomförandet av beslut ska hänsyn tas till jämställdhetsperspektivet. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre Alla personer som får äldreomsorg ska leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. För att uppnå det ska äldreomsorgen bland annat värna och respektera den enskilda personens rätt till privatliv och kroppslig integritet, självbestämmande, delaktighet och individanpassning 1 Värdegrunden omfattar Offentligt driven verksamhet Individuellt beslutade insatser och allmänt inriktade insatser för äldre personer enligt SoL Handläggning av ärenden och utförande av insatserna. 1 5 kapitlet 4 Socialtjänstlag (2001:453) 4

5 Övergripande vision och värdegrund i Tierps kommun Att leva ett gott liv är den övergripande visionen för livet som äldre i Tierps kommun. Tierp kommuns beslutade värdegrund för äldreomsorgen bygger på värdebegreppen: trygghet, respekt för den enskildes integritet, värdigt bemötande av den enskilde, inflytande kontinuitet, tillgänglighet, jämlikhet och delaktighet. Andra viktiga utgångspunkter för Tierps kommun är en god hushållning med tillgängliga resurser. Värdegrund i Tierps kommun, Äldre Allt arbete med omsorg och vård av äldre kräver en medvetenhet hos alla medarbetare, om arbetets personliga och känsliga innehåll och den enskildes utsatthet. En sådan medvetenhet kräver både kunskaper och en känslomässig insikt om frågorna. En gemensam värdegrund skapas bland annat genom samtal där personal i olika yrkeskategorier och ansvariga deltar och delar sina tankar och känslor inför arbetet med de äldre. Samtal med den enskilde och dennes närstående är också av stor vikt för samsyn kring en gemensam värdegrund. Följande värdeord ska utgöra grunden för all service, omsorg och vård av äldre. Trygghet Trygghet är att veta att man får hjälp och stöd när man är i behov av det. Trygghet är att känna sig trygg i hemmet. Trygghet är att veta vem som kommer hem och ger hjälp och att den personen har rätt kompetens och utbildning. Trygghet är att ha möjlighet att välja bort ensamhet genom att delta i en social gemenskap. Respekt för den enskildes integritet Respekt för den enskildes personliga integritet är ett grundläggande värde i en demokrati. Ju mer en människa är beroende av andras stöd och hjälp, desto mer hänsyn behöver tas till den enskildes integritet. Vård och omsorg innebär ofta att överskrida andra människors integritetsgränser inom deras privata sfär. Respekten för den enskildes personliga integritet är därför särskilt viktig. Kontakter och möten ska präglas av lyhördhet, ödmjukhet och respekt för den enskildes verklighet och särskilda förutsättningar. Respekt ska visas personer oavsett livsåskådning, religion, språkgrupp, hudfärg, kön eller sexuell läggning. Värdigt bemötande av den enskilde Alla människor har ett likt värde. Det är viktigt att det finns en respekt i mötet med den enskilde som grundas på hur den enskilde vill bli bemött. Den som på olika sätt arbetar med äldre ska vara väl förtrogen med vad det finns för förhållningssätt. Inflytande Var och en ska ha möjlighet till inflytande över sitt liv, situation och vardag. Kontinuitet Kontinuitet är ur alla perspektiv viktigt för att personer ska känna sig trygga. Har man omfattande vårdbehov och individualiserade insatser är det angeläget med kontinuitet i relationerna med vårdgivaren. 2 Äldre 2020, ett gott liv som äldre i Tierps kommun html 5

6 Tillgänglighet Tillgänglighet innebär att samhällets tjänster är tillgängliga för äldre på samma villkor som för övriga medborgare. Tillgänglighet handlar om möjligheten att få information och kontakt med personer som arbetar med äldre inom olika områden. Jämlikhet Alla personer är lika mycket värda. Alla ska behandlas lika och bemötas med respekt oavsett ålder, könstillhörighet, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Delaktighet Vi slutar inte att vara unika individer för att vi blir äldre. Det är viktigt att det finns möjligheter att påverka innehållet i vardagen. Det är särskilt viktigt att personer som har svårt att företräda sig själva får stöd, så att de själva eller via andra kan uttrycka sina önskemål och sin vilja. Kvalitet Enligt socialtjänstlagen 3 ska sociala tjänster vara av god kvalitet, vilket innebär Att tjänsten ska vara likvärdig oavsett var den enskilde bor och oavsett vem som utför omvårdnadsinsatserna, kommunala eller privata utförare Att personal ska ha lämplig utbildning och erfarenhet Att utförandet av insatser ska utgå från den enskildes behov och önskemål Att alla ska bemötas med individuellt anpassade insatser efter sina behov och förutsättningar- oavsett livsåskådning, religion, språkgrupp, hudfärg, kön eller sexuell läggning. Lex Sarah SOSFS 2011:5 (S) Med missförhållanden, som ska rapporteras enligt 14 kap. 3 SoL, ska avses såväl utförda handlingar som handlingar som någon av försummelse eller av annat skäl har underlåtit att utföra och som innebär eller har inneburit ett hot mot eller har medfört konsekvenser för enskildas liv, säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa. Se vidare lokala riktlinjer för anmälan av missförhållanden i omsorger om äldre och personer med funktionsnedsättning (Lex Sarah). Sekretess Sekretess inom socialtjänsten betyder att det är förbud att avslöja eller lämna vidare uppgifter vare sig det sker muntligt eller genom att en handling lämnas ut eller det sker på annat sätt, 1kap1 offentlighet och sekretesslagen 4. Sekretess gäller mot såväl enskilda som myndigheter om inte annat anges i lag eller förordning, 8 kap 1 offentlighet och sekretesslagen kap 3 Socialtjänstlagen 2001:453 4 Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) 5 Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) 6

7 Ansvarig kommun Den kommun där den enskilde är bosatt, bosättningskommun, är ansvarig för stöd och hjälp som den enskilde behöver under tillfällig vistelse i annan kommun, vistelsekommun. Hjälp vid akuta situationer ansvarar vistelsekommunen för. 6 När en enskild avser att vistas en kortare tid i en annan kommun än bosättningskommunen, och till följd av hög ålder, funktionsnedsättning eller allvarlig sjukdom behöver stöd och hjälp för detta, är vistelsekommunen skyldig att på begäran bistå med den utredning som bosättningskommunen behöver för att kunna pröva den enskildes behov av stöd och hjälp och att verkställa bosättningskommunens beslut. Om en bosättningskommun har begärt att vistelsekommunen ska verkställa beslutet, ska bosättningskommunen ersätta vistelsekommunen för verkställighetskostnaderna. Ersättningen ska betalas enligt den ersättningsnivå som bosättningskommunen tillämpar för motsvarande insatser 7. Ansökan i annan kommun En person som vill flytta till en annan kommun, men på grund av hög ålder, funktionsnedsättning, eller allvarlig sjukdom och har ett varaktigt behov av omfattande vård- och omvårdnadsinsatser får ansöka om sådana insatser i den kommunen. Ansökan ska behandlas som om den enskilde vore bosatt i inflyttningskommunen. Detta gäller även för personer som på grund av våld eller andra övergrepp behöver flytta till en annan kommun men inte kan göra det utan att de insatser som han eller hon behöver ges i inflyttningskommunen. Är den sökandes behov tillgodosedda i bosättningskommunen, får hänsyn inte tas till den omständigheten när ansökan prövas. Bosättningskommunen är skyldig att på begäran bistå med den utredning som den andra kommunen behöver för att kunna pröva ansökan. 8 Handläggning av ärenden Ansökan Ansökan kan göras skriftligt eller muntligt, ansökan kan göras av den enskilde eller legal företrädare. Om det inte tydligt framgår av ansökan vad den avser ska handläggare hjälpa den enskilde att precisera och komplettera ansökan. Om den enskilde ger samtycke, muntligt eller skriftligt, ska anhöriga och/eller närstående ges möjlighet att delta i biståndsutredningen. När en ansökan har inkommit till kommunen kontaktas den sökande inom fem vardagar av myndigheten. Utredningstiden bör inte överskrida tre veckor med undantag för ansökan om plats på vård- och omsorgsboende där tiden för utredning kan bli längre. Insatser av akut karaktär ska utredas omgående. 6 2a kap 1-5 Socialtjänstlagen 2001: a kap 6-7 Socialtjänstlagen 2001: a kap 8-9 Socialtjänstlagen 2001:453 7

8 Utredning Utredningen ska inledas utan dröjsmål, genomföras skyndsamt och leda till beslut i rimlig tid. Myndigheten ska utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan eller på annat sätt har framkommit till myndighetens kännedom genom ansökan. Utredning får ej inledas mot den enskildes vilja. Den enskildes samtycke ska finnas för kontakter utanför den egna myndigheten. En utredning ska leda till ett sakligt och korrekt beslut. Vid handläggningen ska möjligheten att inhämta upplysningar och yttrande från andra myndigheter och yrkesgrupper som är relevanta för utredningen beaktas. Myndigheten ska sträva efter att uttrycka sig lättbegripligt. Den enskilde har rätt att ta del av allt det utredningsmaterial som tillförts ett ärende. 9 Varje ärende där någon enskild är part ska handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts 10. Behovsbedömning Behovsbedömning är den process som föregår och leder till ett beslut om bistånd. Behovsbedömningsprocessen ska fokusera på individens behov. Utredningarna ska präglas av ett förhållningssätt som stödjer den enskilde att få ett liv med meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. För att höja eller bibehålla funktionsnivån ska ett rehabiliterande synsätt genomsyra utredningarna. Allmänna principer vid bedömning Den enskilde som på grund av fysiska, psykiska, sociala och/eller existentiella behov behöver hjälp och stöd i den dagliga livsföringen och som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt har enligt socialtjänstlagens 4 kap 1 rätt till bistånd för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt. All bedömning enligt socialtjänstlagen är individuell, och rätten att beviljas hjälp är inte knuten till enskilde i vissa åldrar eller situationer. Bedömningen ska ske utifrån jämförelse med den livsföring som kan anses normal för personer i samma ålder utan funktionsnedsättning. Biståndet ska ges med respekt för den enskildes självbestämmande, delaktighet, inflytande och integritet. Myndighetsutövningen ska bland annat präglas av en helhetssyn som beaktar individens totala situation och omgivning. Frivillighet och självbestämmande ska vara vägledande vid handläggning av ett enskilt ärende. Det innebär att det är den enskilde själv som bestämmer om han eller hon ska ta emot erbjudande om en viss insats. Till socialtjänstens uppgifter hör dock att på olika sätt försöka motivera den enskilde att ta emot hjälp eller en insats. Som ett led i behovsbedömningen prövas om behovet kan avhjälpas eller minskas genom generella insatser t ex. bostadsanpassning, tekniska hjälpmedel eller bostadsbyte. Insatserna ska, så långt det är möjligt, utformas tillsammans med den enskilde. Även anhörigas önskemål ska, med den enskildes samtycke, beaktas. Insatserna ska utformas så att de bidrar till att den enskilde kan leva ett så normalt liv som möjligt Förvaltningslag 1986: Förvaltningslag 1986:223 8

9 Stöd till anhöriga Enligt socialtjänstlagen 11 ska kommunen erbjuda stöd till anhöriga som vårdar eller stödjer närstående som är långvarigt sjuk, äldre eller har funktionsnedsättningar. Stödet kan utformas på olika sätt. Det kan vara riktat till den som vårdas och indirekt innebära ett stöd för den som vårdar. Det ska i utredning framgå på vilket sätt en anhörigs behov tillgodosetts, eller på annat sätt framgå hur hänsyn tagits till en anhörigs behov. Anhöriga kan alltid ansöka om insatser enligt 4 kap 1 socialtjänstlagen för sin livsföring i övrigt. Skälig levnadsnivå Begreppet skälig levnadsnivå finns inte definierad i någon bestämmelse. Vad som är skäligt kan variera utifrån person, tid och situation. Vid bedömningen av vad som är skäligt görs en sammantagen individuell bedömning av den enskilde personens totala behov. Hänsyn tas till hur livssituationen kan se ut för personer i jämförbar ålder. Bedömningen av vad som är skäligt avser i första hand rätten till insats och omfattning av stöd och hjälp. Beslut Beslutet ska vara lättförståeligt och tydligt så att den enskilde ska kunna förstå vilken hjälp som är beviljad. Beslutet ska vara tillräckligt preciserat så att utföraren vet vad den ska göra så att det går att följa upp insatserna. I beslut ska det anges utifrån vilket lagrum beslutet är fattat samt om beslutet är tidsbegränsat eller tillsvidare med förbehåll. Beslut som fattas till följd av en vårdplanering är normalt tidsbegränsat till högst tre veckor. Avslag Vid bedömning av rätten till insats enligt Socialtjänstlagen ska prövas om behovet kan tillgodoses på annat sätt. Avslag ska inte ges på andra grunder än utifrån bedömning av den enskildes behov. Avslagsbeslut ska motiveras och åtföljas av en besvärshänvisning. Överklagan Alla biståndsbeslut som fattas enligt 4 kap 1 Socialtjänstlagen kan överklagas om beslut om den sökta insatsen avslagits helt eller att delar av ansökan avslagits. Den enskilde och/eller dennes legale företrädare ska informeras om sin möjlighet att överklaga beslut genom förvaltningslagen. Beslut får endast överklagas av den enskilde eller dennes legale företrädare. Ett beslut överklagas skriftligt inom tre veckor från att den enskilde delgivits beslutet. I skrivelsen anges vilket beslut som överklagas och vilken ändring som önskas. Om den enskilde vill ha hjälp med att överklaga har biståndshandläggare en skyldighet att hjälpa den enskilde. Överklagandet sänds till Kommunstyrelsen, Tierps kommun. Det är alltid Förvaltningsrätten som prövar om beslutet går att överklaga och om klagandens besvärsrätt kap 10 Socialtjänstlagen 2001: Förvaltningslag 1986:223 9

10 Uppföljning av beslut Alla beslut om insatser ska vara målformulerade och uppföljningsbara. Syftet med en uppföljning är att kontrollera om målet med insatsen uppnås, om det var rätt insats som beviljades, hur insatsen fungerar, om insatsen behöver förstärkas eller förminskas, om insatsen är överflödig, om är det rätt kvalitet på insatsen och beslutet. Uppföljning av beslut ska göras minst en gång per år. Behov av tätare uppföljning kan dock förekomma och ska då framgå i beslutet. Om den enskilde avsäger sig insats görs detta skriftligt eller muntligt till biståndshandläggare som ska dokumentera i social journal. Valfrihet I Tierps kommun tillämpas valfrihetssystem 13, det innebär att den enskilde själv har rätt att välja utförare. Information om möjlighet att välja utförare ges till den enskilde i samband med att en ansökan inkommit. Information om valfrihetssystemet ska ges av biståndshandläggare på ett neutralt och sakligt sätt. Om den enskilde inte kan eller vill välja utförare utförs insatsen av det så kallade ickevalsalternativet. Byte av utförare kan ske närhelst den enskilde önskar. Verkställighet Den enskilde ska så långt det är möjligt kunna välja när och hur stöd och hjälp i sitt boende samt annan lättåtkomlig service ska ges inom ramen för de beslutade insatserna. Beslut om insatser i det ordinära boendet verkställs senast inom en vecka från det datum biståndshandläggare har fattat beslut. Beslut om boendestöd verkställs inom tre månader. Trygghetslarm verkställs inom en vecka (förutsatt att den enskilde tillhandahåller telefonabonnemang och nycklar). Behov av akuta insatser verkställs omgående. Kommunen har en skyldighet att rapportera beslut som inte är verkställt inom tre månader till Socialstyrelsen 14. Genomförandeplan Insatser enligt Socialtjänstlagen är beviljade utifrån den enskildes individuella behov. Den enskilde vet själv bäst vad han eller hon vill ha hjälp med i vardagen, möjligheterna för den enskilde att påverka utförandet av insatserna i vardagen är viktig. Biståndsbeslutet anger ramarna för den beviljade tiden och ligger till grund för planeringen. En genomförandeplan tar tillvara den enskildes önskemål om hur de beviljade insatserna ska utföras. Planen ska upprättas inom 14 dagar efter det att insatsen verkställts. Genomförandeplanen ska undertecknas av den enskilde (eller av den enskildes företrädare) och utföraren för att stärka inflytande och delaktighet för den enskilde. En kopia av genomförandeplanen ska skickas till biståndshandläggare. Genomförandeplanen ska innehålla uppgift om hur ofta den ska följas upp. 13 Lagen (2008:962) om valfrihet, LOV 14 Socialtjänstlagen 16 kap 6f kommunens ansvar att rapportera inte verkställda beslut enligt 4 kap 1 SoL 10

11 Insatser enligt socialtjänstlagen kan vara Serviceinsatser Omvårdnadsinsatser Korttidsvistelse Vård- och omsorgsboende Stöd till anhöriga Kontaktperson Boendestöd Socialtjänstlagen ger den enskilde rätt att ansöka om vad som helst som kan anses utgöra behov för att uppnå en skälig levnadsnivå. Insatserna syftar till att stödja och hjälpa äldre personer och personer med funktionsnedsättning att leva ett så normalt och självständigt liv som möjligt. Om den enskilde är beviljad hjälp i hemmet inkluderar det sophantering och att ta in tidning och post. Källsortering ingår om miljöstation finns i bostadsområdet. Serviceinsatser Serviceinsatser kan utföras vardagar mellan Insatsen ska bedömas utifrån ett individuellt behov men en normaltid per insats är angiven som stöd vid bedömningen. Insatsen ska omprövas vid förändrat behov. Städning Tiden för städning är beräknad för två rum, kök, hall, badrum/toalett per städtillfälle. Normal beviljad tid för städning är 60 minuter varannan vecka. Storstädning beviljas inte. Tvätt Normal beviljad tid för tvätt är 30 minuter varannan vecka. I tvätt ingår tvätta, hänga tvätt, vika och plocka in i skåp. Inköp, post, bank- och apoteksärenden, övriga inköp I insatsen ingår inköp av dagliga varor, planering av inköp, att skriva inköpslista och att plocka in varorna i skåp. Normal beviljad tid för inköp är 45 minuter inom tätort eller 60 minuter utanför tätort en till två gånger per vecka. Vid ytterligare ärenden till exempel post, bank och apotek får ett individuellt tidstillägg göras. Kartor med tätortsavgränsning finns på Tierps kommuns webbplats, I följande tätorter finns affärer för inköp av dagligvaror, Tierps köping, Söderfors, Månkarbo, Örbyhus, Skärplinge, Karlholm. Dagligvaror kan även levereras genom hemsändningsbidrag från en del av livsmedelsbutikerna i kommunen, den enskilde kontaktar själv livsmedelsbutiken. Läsa post för synskadade För personer med grava synskador som inte på egen hand kan läsa post finns möjlighet att få hjälp med att öppna och läsa post. Normal beviljad tid för att läsa post för synskadade är 45 minuter per vecka. 11

12 Rengöring av tekniska hjälpmedel Vid behov beviljas tid för rengöring av individuellt utprovade tekniska hjälpmedel. Normal beviljad tid för rengöring av tekniska hjälpmedel är 30 minuter per månad. Matdistribution Om den enskilde inte på egen hand klarar att tillaga mat kan matlåda levereras. Normal beviljad tid för leverans av matlåda är 15 minuter per tillfälle. Den enskilde betalar en fast månadskostnad för leverans av matlåda. Behov av matdistribution ingår inte i kommunens valfrihetssystem (LOV). Omvårdnadsinsatser Omvårdnadsinsatser kan utföras dag, kväll och helg mellan klockan Omvårdnadsinsatser kan till exempel vara hjälp med att äta och dricka, förflytta sig, sköta personlig hygien och klä sig samt bryta isolering och få tillsyn för att känna sig trygg och säker. Insatserna ska bedömas utifrån ett individuellt behov och omprövas vid förändrat behov. Finns behov av förflyttningshjälp ingår det i den beviljade insatsen. Personlig omvårdnad Personlig omvårdnad kan vara behov av hjälp med personlig hygien, rakning/kamning, munvård, toalettbesök och/eller byte av inkontinenshjälpmedel, på- och avklädning och dusch. Det samlade individuella behovet bedöms utifrån den enskildes behov av personlig omvårdnad morgon, lunch och kväll. Hjälp vid måltid I insatsen ingår att värma mat, duka och diska kärl/ redskap, samt vid behov stöd och hjälp under själva måltiden. Stöd och hjälp under måltiden kan även vara delegerad sondmatning eller motivationsarbete. Dubbelbemanning Har den enskilde behov av dubbelbemanning vid förflyttning och/eller personlig omvårdnad ska tid för dessa moment beviljas och anges i beslutet av biståndshandläggare, under förutsättning att behoven inte kan tillgodoses genom hjälpmedel och/eller bostadsanpassning. En funktionsbedömning ska genomföras av arbetsterapeut och/eller sjukgymnast. Är behovet utifrån ett arbetsmiljöperspektiv ska det inte hanteras av biståndshandläggare utan är ett ansvar för enhetschef att besluta om. Hjälp med egenvård En ansökan om bistånd för hjälp med egenvård räknas som personlig omvårdnad. En bedömning av hjälp med egenvård från legitimerad personal ska medfölja ansökan. Det är legitimerad personal som bedömer om det är egenvård. Biståndshandläggare beslutar om det föreligger rätt till bistånd. Insatsen är tidsbegränsad och ska omprövas var 6: e månad. Detta för att säkra att det fortfarande är fråga om hjälp med egenvård. Tid för dubbelbemanning utgår ej. Behov av stöd och hjälp nattetid Om den enskilde är i behov av personlig omvårdad nattetid ska det framgå av beslutet. Stöd och hjälp nattetid utförs mellan klockan Behov av stöd och hjälp nattetid ingår inte i kommunens valfrihetssystem (LOV). 12

13 Ledsagning Insatsen syftar till att den enskilde ska kunna delta i samhällslivet och förebygga social isolering. Insatsen innebär att personen får stöd eller hjälp att ta sig till eller från aktiviteter eller ledsagning i samband med inköp etc. Det ska framgå av beslutet om den enskilde är i behov av hjälp med på- och avklädning, sällskap vid måltid och toalettbesök under aktiviteten. Vid ledsagning av tillfällig karaktär, exempelvis läkarbesök, ansöks insatsen inför varje tillfälle. Aktivitet/social samvaro Insatsen kan beviljas till enskilda som har få sociala kontakter och har behov av att bryta isolering. Insatsen ska utformas individuellt och i samråd med den enskilde. Aktivitet/social samvaro beviljas normalt med 4 timmar per månad. Trygghetslarm Enskild som upplever otrygghetskänsla, oro eller har behov av att kunna påkalla hjälp dygnet runt kan beviljas trygghetslarm om den enskilde bor i ordinärt boende eller seniorboende. Insatsen ingår inte i kommunens valfrihetssystem (LOV). Trygghetsringning Enskild som upplever otrygghetskänsla kan beviljas trygghetsringning vilket innebär att utförare ringer hem till den enskilde. Den enskilde betalar en fast månadskostnad för trygghetsringning. Trygghetstillsyn Om den enskilde är i behov av tillsyn vid till exempel oro, otrygghet, sjukdom kan trygghetstillsyn beviljas. Insatsen beviljas inte om behovet av trygghet kan tillgodoses genom trygghetslarm eller genom trygghetsringning. Korttidsvistelse Korttidsvistelse innebär en tillfällig vistelse som innefattar omvårdnad, service, aktivering, funktionsbevarande insatser samt stimulans. Korttidsvistelse kan vara avlastning/växelvård, korttidsvistelse efter slutenvård eller korttidsvistelse vid social svikt. Den enskilde ska beviljas två beslut, ett beslut som avser korttidsvistelse och ett beslut som avser de hemtjänstinsatser som den enskilde behöver under korttidsvistelsen. Insatserna ska bedömas utifrån ett individuellt behov och omprövas vid förändrat behov. Insatserna ingår inte i kommunens valfrihetssystem (LOV). Hemtjänstinsatser i korttidsvistelse Utifrån en individuell bedömning ska den enskildes behov av service- och omvårdnadsinsatser dygnet om bedömas. Insatserna ska bedömas utifrån ett individuellt behov och omprövas vid förändrat behov. Beslutet ska vara lättförståeligt och tydligt så att den enskilde ska kunna förstå vilken hjälp som är beviljad. Beslutet ska vara tillräckligt preciserat så att utföraren vet vad den ska göra och att det går att följa upp insatserna. Hemtjänstinsatser i korttidsvistelse ska inte anges i tid (timmar). Serviceinsatser i korttidsvistelse kan till exempel vara hjälp med tvätt och rengöring av hjälpmedel. Omvårdnadsinsatser kan till exempel vara hjälp med att äta och dricka, förflytta sig, sköta personlig hygien och klä sig och få tillsyn för att känna sig trygg och säker. 13

14 Avlastning/ växelvård Regelbunden korttidsvistelse i form av avlastning/ växelvård kan beviljas för att erbjuda personer som vårdas eller får stöd av nära anhörig i hemmet avlastning. Insatsen är av stor betydelse för att anhörig ska få möjlighet till behövlig vila. Korttidsvistelsen utgör också ett stöd för den enskilde att bo kvar i den ordinarie bostaden. Normalt beviljas upp till 14 dygn per månad. Korttidsvistelse vid social svikt i ordinärt boende Korttidsvistelse vid social svikt i ordinärt boende kan beviljas enskilda som bor i ordinärt boende. Social svikt i ordinärt boende kan vara att någon som vårdar en anhörig i hemmet hastigt insjuknar eller annan oförberedd händelse. Om vid social svikt i ordinärt boende inträffar utanför kontorstid Nattetid, kvällar och helger görs bedömningen av kommunens tjänstgörande sjuksköterska. Sjuksköterskan ska säkerställa att behovet inte grundar sig på sviktande/förändrat hälsotillstånd som föranleder behov av slutenvård. Beslut om korttidsvistelse vid social svikt i ordinärt boende fattas utav Socialjouren i Uppsala utifrån kommunens tjänstgörande sjuksköterskas bedömning. Beslutet är tidsbegränsat till och med nästkommande helgfria vardag. Beslut om behov av fortsatt korttidsvistelse fattas nästkommande helgfria vardag av biståndshandläggare. Om vid social svikt i ordinärt boende inträffar inom kontorstid, helgfria vardagar Beslut om behov av korttidsvistelse utifrån social svikt i ordinärt boende fattas av biståndshandläggare Korttidsvistelse efter sjukhusvård och efter social svikt i ordinärt boende Skäl att bevilja korttidsvistelse kan vara följande: Att det behövs ytterligare utredning för att bedöma om personen kan återgå till det egna hemmet eller behöver ett vård- och omsorgsboende, Att bostaden är otillgänglig och att korttidsvistelse beviljas i avvaktan på bostadsanpassning, Att den enskilde har en tillfällig funktionsnedsättning. Målet med korttidvistelse är att den enskilde ska återvända till ordinärt boende. Normalt beviljas upp till tre veckors korttidsvistelse och beslutet förlängs endast i undantagsfall. 14

15 Vård- och omsorgsboende När behovet av omvårdnad eller tillsyn eller trygghet dygnet runt inte längre kan tillgodoses i det egna hemmet kan den enskilde ansöka om ett vård- och omsorgsboende enligt 5 kap 5 socialtjänstlagen. Bedömningen av behov av vård- och omsorgsboende ska grunda sig på En helhetsbedömning där den enskildes situation sammanvägs med fysiska, sociala, medicinska, psykiska och existentiella behov 15. Den enskildes omvårdnads- och medicinska behov över hela dygnet, När hemtjänstinsatserna och tillgången till sjuksköterska och/eller annan personal inte kan tillgodoses i det ordinära boendet. Den enskilde ska beviljas två beslut, ett beslut som avser vård- och omsorgsboende och ett beslut som avser de hemtjänstinsatser som den enskilde behöver i det vård- och omsorgsboendet. Beslut om vård- och omsorgsboende ska också innehålla insatser i form av kost och förbrukningsmaterial. Den enskilde har dock möjlighet att själv stå för kost och förbrukningsartiklar i det vård- och omsorgsboendet. Insatserna ska bedömas utifrån ett individuellt behov och omprövas vid förändrat behov. Insatserna ingår inte i kommunens valfrihetssystem (LOV). Hemtjänstinsatser i det vård- och omsorgsboendet Utifrån en individuell bedömning ska den enskildes behov av service- och omvårdnadsinsatser dygnet om bedömas. Insatserna ska bedömas utifrån ett individuellt behov och omprövas vid förändrat behov. Beslutet ska vara lättförståeligt och tydligt så att den enskilde ska kunna förstå vilken hjälp som är beviljad. Beslutet ska vara tillräckligt preciserat så att utföraren vet vad den ska göra och att det går att följa upp insatserna. Hemtjänstinsatser i vård- och omsorgsboende ska inte anges i tid (timmar). Serviceinsatser i det vård- och omsorgsboendet kan till exempel vara hjälp med hemmet skötsel, tvätt och rengöring av hjälpmedel. Omvårdnadsinsatser kan till exempel vara hjälp med att äta och dricka, förflytta sig, sköta personlig hygien och klä sig samt bryta isolering och få tillsyn för att känna sig trygg och säker. Ansökan om namngivet boende Om den enskilde har ansökan om ett namngivet boende ska det framkomma i utredningen. Om inte kommunen kan tillgodose ansökan om namngivet boende ska den enskilde få ett delavslag på sin ansökan. Delavslaget avser det namngivna boendet och bifallet avser insatsen vård- och omsorgsboende. Utskrivningsklara vid slutenvård Huvudregeln är att beslut om vård- och omsorgsboende inte fattas i samband med vårdplanering vid slutenvård. Detta då tidpunktens faktiska behov av vård- och omsorgsboende kan förändras efter hemgång. Korttidsvistelse Huvudregeln är att beslut om vård- och omsorgsboende inte fattas när enskild vistas på korttidsvistelse. Detta då tidpunktens faktiska behov av vård- och omsorgsboende kan förändras under vistelsen. Om den enskilde i särskilda fall får ett beslut om vård- och 15 Regeringsrättens dom 21 december, 2007 mål

16 omsorgsboende under korttidsvistelsen är huvudregeln att den enskilde accepterar erbjudande om vård- och omsorgsboende men ges möjlighet att ställa sig i en internkö för flytt till önskat boende. Erbjudande om plats på vård- och omsorgsboende Om den enskilde bor i ordinärt boende och inte accepterat kommunens erbjudande om plats på vård- och omsorgsboende kan individen tacka nej till ett erbjudande. Orsaken till att den enskilde tackar nej ska journalföras av myndigheten. Det ska även framgå av journalanteckningen hur biståndshandläggaren i samråd med den enskilde försökt finna en lösning på att tillgodose behovet. Om den enskilde tackar nej vid två tillfällen ska biståndshandläggare genomföra en ny behovsbedömning av den enskildes behov. Äkta makar/ sammanboende För enskild som har beviljats ett vård- och omsorgsboende ska det ingå i skälig levnadsnivå att kunna sammanbo med sin maka/make eller sambo, oavsett om makan/maken eller sambon har behov av vård- och omsorgsboende. Detta gäller under förutsättning att paret varaktigt har sammanbott eller, om den ena parten redan bor i ett vård- och omsorgsboende. Om en partner blir beviljad ett vård- och omsorgsboende och makarna/ sammanboende framför önskemål om att bo tillsammans finns några lägenheter på kommunens särskilda boende som passar för detta. Om den enskilde som blivit beviljad vård- och omsorgsboende avlider ska den efterlevande partnern ansöka hos biståndshandläggare om vård- och omsorgsboende. Om den efterlevande partnern beviljas plats på vård- och omsorgsboende kan plats på annat vård- och omsorgsboende erbjudas inom kommunen. Stöd till anhöriga som vårdar och stödjer närstående Till den som vårdar en nära anhörig i hemmet finns olika former av insatser och stöd. Med anhörig menas den som inom familje- eller släktkretsen, grannar eller vänner bistår en närstående och med närstående menas den som tar emot stödet. Insatser i form av avlastning och växelvård ingår som ett stöd till anhöriga och står beskrivet under rubrik Korttidsvistelse. Insatserna ska bedömas utifrån ett individuellt behov och omprövas vid förändrat behov. Avlösarservice Insatsen kan beviljas till enskilda som vårdas av nära anhörig i hemmet i syfte att ge anhörig avlastning. Upp till 10 timmar per månad är insatsen avgiftsfri för den enskilde. Avlösarservice över 10 timmar per månad är avgiftsbelagd. Dagverksamhet för personer med demens- eller minnesproblematik Den enskilde kan ha behov av att bryta isolering. Insatsen kan också ses som en avlastning för anhöriga och ge möjlighet till förlängt kvarboende i hemmet. Den som beviljas dagverksamhet ska bo i ordinärt boende och ska ha en dokumenterad demens- eller minnesproblematik. Dagverksamhet beviljas från en upp till fem dagar per vecka, utifrån individuellt behov. Insatsen ingår inte i kommunens valfrihetssystem (LOV). Kontaktperson Kontaktperson kan beviljas till enskilda som har behov av stöd som rör hans/hennes personliga angelägenheter, att bryta social isolering och att få en medmänsklig kontakt. Syftet är att förebygga och främja sociala kontakter och människors utveckling. Kontaktpersonen uppmuntrar till fritidsaktiviteter, är ett personligt stöd för den enskilde att 16

17 bättre kunna ta eget ansvar och aktivera sig. Det viktiga i kontakten är ömsesidigt förtroende och att möta den enskilde och dennes livssituation med respekt. Insatsen ingår inte i kommunens valfrihetssystem (LOV). För uppdraget utgår arvode och ersättning för omkostnader enligt Sveriges Kommuner och Landstings rekommendationer. I ett avtal mellan kommunen och kontaktpersonen ska uppdragets omfattning och ersättning regleras. Tillförordnande av en kontaktperson ska alltid föregås av en utredning av den tilltänkta uppdragstagarens förutsättningar att klara uppdraget. Kontroll i polis- och socialregister ska ske regelmässigt. Boendestöd/ Stöd i boendet (LSS) Insatsen beviljas enskilda från 18 år som har en varaktigt psykisk funktionsnedsättning eller omfattas av LSS personkrets. Den enskilde ska utifrån sin förmåga vara delaktig i stödet. Stödet kan bestå av hjälp med att få struktur i vardagen, till exempel att planera inköp, få rutiner runt hemmets skötsel, eller att upprätta ett socialt nätverk. Beslutet anges i timmar per månad. Insatsen ingår inte i kommunens valfrihetssystem (LOV). 17