Samråd 12:6 Samsyn i hanteringen

Transkript

1 Samråd 12:6 Samsyn i hanteringen Maj 2012

2 Huvudmän Länsstyrelserna, Naturvårdsverket, Socialstyrelsen, Jordbruksverket samt Havs- och Vattenmyndigheten Webbplats Grupparbetsplats Projektledare Ingela Höök tel e-post Biträdande projektledare Carina Lif tel e-post

3 1. FÖRORD INLEDNING... 5 P4 e-tjänster VAD SAMRÅDER VI OM? EXTERNA REMISSINSTANSER SAMORDNING Samordning med vattenverksamhet Samordning med terrängkörning Samordning med kulturmiljö UNDERLAG OCH BLANKETTER Blankett för anmälan Miljökonsekvensbeskrivning Nya gemensamma blanketter P4 e-tjänster TRE TYPER AV BESLUT Beslut om ingen erinran Beslut om föreläggande om försiktighetsåtgärder Beslut om förbud av verksamhet eller åtgärd Beslutsmallar RÄTTSLÄGET MED MERA Insamlade domar Naturvårdsverkets Handbok 2001: REFERENSER BILAGA 1. Enkät BILAGA 2. Blanketter för anmälan med anvisningar BILAGA 3. Beslutsmallar BILAGA 4. Förslag till beslutsformuleringar BILAGA 5. Sammanställning rättsfall

4 1. Förord Miljösamverkan Sverige har inom ramen för projektet Samsyn i hanteringen av 12:6 samråd, tagit fram ett handläggarstöd för länsstyrelsernas hantering av 12 kap 6 miljöbalken. Många länsstyrelser har efterlyst en vägledning kring 12:6 samråden eftersom det är tydligt att vi hanterar dessa frågor väldigt olika (vad som ska samrådas, vilka skyddsåtgärder olika verksamheter ska vidta etc). Naturvårdsverkets handbok Anmälan för samråd har funnits i tio år och är i vissa delar inaktuell. Tanken är att handläggarstödet på sikt kan bidra till en ökad samsyn och en mer likriktad och effektiv hantering av 12:6 samråd inom länsstyrelserna. Projektet har även deltagit i det parallellt pågående P4-uppdraget som syftar till att likrikta länsstyrelserna och att effektivisera handläggningen. Detta ska ske bland annat genom att länsstyrelserna använder gemensamma webbaserade blanketter och beslutsmallar. Miljösamverkan Sveriges projekt har bidragit med innehåll för dessa blanketter och beslutsmallar när det gäller 12:6 samråd. Tack till referensgruppen för projektet: Sofia Engberg, Länsstyrelsen i Gävleborgs län Egon Enoksson och Cecilia Persson, Naturvårdsverket Emma Johansson, Skogsstyrelsen Johan Larsson, Länsstyrelsen i Västra Götalands län Karin Spansk, Länsstyrelsen i Norrbottens län Ulf Ståhl, Länsstyrelsen Hallands län Vi vill också tacka Länsstyrelserna i Dalarna, Jönköpings, Kronobergs och Västmanlands län som bidraget med synpunkter på innehållet i rapporten. Rapporten har granskats av länsstyrelsernas miljövårdsdirektörer. Följande personer har ingått i projektgruppen: Annica Hegefeldt, Länsstyrelsen i Hallands län Karin Hansson, Länsstyrelsen i Värmlands län (till dec 2011) Martin Jakobsson, Länsstyrelsen i Jämtlands län Carina Lif, Miljösamverkan Sverige Linda Olofsson, Länsstyrelsen i Västerbottens län Lena Strömvall, Länsstyrelsen i Västmanlands län Charlotta Urberg, Länsstyrelsen i Jönköpings län Det bör understrykas att för innehållet i detta handläggarstöd svarar enbart projektgruppen. Varje enskild myndighet ansvarar själv för tillämpningen av innehållet. Rapporten kommer att överlämnas till Naturvårdsverket som ett underlag i deras fortsatta vägledningsarbete. Rapporten går att ladda ner från Miljösamverkan Sveriges hemsida på adressen 4

5 2. Inledning Detta handläggarstöd syftar till att på sikt skapa samsyn kring hanteringen av samråd enligt 12 kap 6 miljöbalken (fortsättningsvis kallat 12:6 samråd) inom länsstyrelserna. Projektgruppen har under ett års tid arbetat med att ta fram handläggarstödet. Arbetet inleddes med en kartläggning av länens samrådsarbete genom en enkät till samtliga 21 länsstyrelser i syfte att identifiera likheter och skillnader i handläggningen. Enkätsvar kom från 19 länsstyrelser och dessa svar har varit utgångspunkt för arbetet med handläggarstödet. Länsstyrelsernas nuvarande blanketter som rör 12:6 samråd har också kartlagts och tjänat som underlag i arbetet med handläggarstödet. Rapporten består av en genomgång av nuläget och förslag på hur länsstyrelserna kan hantera arbetet med 12:6 samråd för att på sikt skapa samsyn. Projektgruppen har gjort ett försök att ta fram kriterier för vilka beslut 12:6 samråden ska leda till. I bilaga 4 finns förslag på textformuleringar som kan användas i olika typer av beslut. I handläggarstödet finns även en kortfattad genomgång av rättsläget. Den bygger på Miljödomstolarnas/Mark- och miljödomstolarnas och Miljööverdomstolarnas/Mark- och miljööverdomstolarnas domar gällande 12:6 samråd som har samlats in och sammanfattats. Även Naturvårdsverkets handbok Anmälan för samråd, handbok 2001:6 har gåtts igenom och vissa förändringar föreslås. P4 e-tjänster Miljösamverkan Sveriges arbete har varit nära kopplat till P4 e-tjänster. P4 e- tjänster är ett projekt initierat av länsråden i respektive län och har ett starkt genomförandekrav. P4 är ett samlingsnamn för Platina Processer Paraply Projekt och det syftar till att likrikta länsstyrelserna och att effektivisera handläggningen på samtliga länsstyrelser. Inom P4 e-tjänster har bland annat webbaserade blanketter för anmälan av samråd 12:6 samt beslutsmallar tagits fram. Det är i detta arbete som Miljösamverkan Sverige varit delaktig. En remiss om blanketter och beslutsmallar genomfördes under november Samtliga länsstyrelser hade möjlighet att lämna synpunkter. De flesta länsstyrelser tog sig tid att svara och gav bra synpunkter som, i den mån det gått, arbetats in i de slutliga blanketterna och beslutsmallarna. Vissa delar av denna rapport är uttryck för projektgruppens bedömning vid den tidpunkt projektet bedrevs. Den behöver inte delas av Naturvårdsverket. Bedömningarna kan också komma att förändras över tiden. 5

6 3. Vad samråder vi om? Miljöbalkens samrådsbestämmelser bedöms av lagstiftaren fylla en viktig funktion som komplement till balkens regler om tillstånds- och anmälningsplikt. I förarbetena till miljöbalken skrivs att det innebär en skyldighet att anmäla den planerade verksamheten eller åtgärden för samråd, om det finns risk för väsentlig förändring av naturmiljön. Den som avser att påbörja verksamheten eller åtgärden bör därför alltid pröva, om det som planeras är så ingripande för naturmiljön att det ska anmälas för samråd. För vissa verksamheter och åtgärder gäller alltid samrådsplikt. Dessa finns särskilt angivna i förordningen om anmälan för samråd. Motsvarande anmälan ska göras till skogsstyrelsen när det gäller verksamheter eller åtgärder som omfattas av skogsvårdslagen och som avser avverkning, hyggesbehandling, beståndsanläggning, beståndsvård, bortförande av avverkningsrester, skogsbilvägar, skogsgödsling och skogsmarkskalkning eller andra skogsbruksåtgärder. Enligt 2 kap 4 miljötillsynsförordningen ansvarar Generalläkaren för den operativa tillsynen för samtliga verksamheter och åtgärder inom områden som Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk och Försvarets radioanstalt ansvarar för. Det betyder att samtliga 12:6 samråd inom dessa geografiska områden ska handläggas av Generalläkaren oavsett om det är försvaret eller en civil person som är verksamhetsutövare. Denna rapport behandlar enbart de samråd som anmäls till länsstyrelserna. Inom projektet har en enkätundersökning genomförts för att ta reda på inom vilka verksamhetsområden som länsstyrelserna har 12:6 samråd, se bilaga 1. Svaren har delats in i olika klasser utifrån hur många av länsstyrelserna som har samråd inom respektive verksamhetsområde. Klassningen går från 1 till 4 där klass 1 innebär att 0-20 % av länsstyrelserna har svarat att de har 12:6 samråd inom det aktuella verksamhetsområdet. Inom klass 2 har % av länsstyrelserna 12:6 samråd. För klass 3 har % och i klass 4 har % av länsstyrelserna 12:6 samråd. Vissa verksamhetsområden som är regionalt förekommande (till exempel rennäring) har viktats om till en högre klass när de omfattar de flesta län där verksamheten bedrivs. Det ingick däremot inte i projektet att undersöka orsakerna till varför länsstyrelserna samråder i olika stor utsträckning. Resultatet av undersökningen har jämförts med förordningen (1998:904) om anmälan för samråd och Naturvårdsverkets allmänna råd om anmälan för samråd enligt 12 kap 6 miljöbalken (NFS 2001:15). Tabellen nedan visar klassningen samt om verksamheten finns upptagen i förordningen eller i de allmänna råden. Verksamhetsområden där mer än 50 % av länsstyrelserna samråder är markerade med grön färg. Då mindre än 50 % av länsstyrelserna samråder markeras det med gul färg 6

7 Verksamhetsområde Klassning 4 = %, 3 = %, 2 = %, 1 = 0-20 % Förordningen om anmälan för samråd Naturvårdsverkets allmänna råd Kommunala skoterleder 4 1 x Ledningsdragningar; lägga ned markkabel, rasera luftledning, nätstationer 4 x Anlägga rörledningar, VA, fjärrvärme, jordvärme, avloppsanläggningar etc 4 x Master; 3G master, vindmätningsmaster 4 x Husbehovstäkt 4 x Massor för att göra utfyllnader 4 x Anläggande av vandringsleder, cykelleder och ridstigar i känslig natur Organiserat friluftsliv; orientering, turism, guidningar, lajv, div tävlingar etc Underhåll av befintlig luftledning; röja under ledningen (ej breddning), byta stolpar, byta ledningar Trädsäkring; breddning av ledningsgata 4 Trädsäkring; breddning vid järnväg 4 4 x 4 x Malmprospektering; provborrningar 3 2 x x Rennäringen; beteshagar, renvaktarstugor, renstängsel 3 3 x Golfbanor, skidbackar, campingplatser och liknande anläggningar om inte 3 x detaljplan upprättas Energiskogsodling 3 x Vägarbeten; rensning av diken, ändring av diken, byte av trumma etc Ta skogsmark ur produktion; omförande av skogsmark till betesmark Vindkraftverk som ej är anmälning- eller tillståndspliktigt enligt 9 kap x Röjning/rensning längs vattendrag 2 x Bebyggelse; ekonomibyggnader på särskilt känsliga områden Nyanläggning av väg och järnväg; kommunikationsärenden Nyanläggning av väg och järnväg; kommunikationsärenden Provbrytning inför berg- och grustäkter; ej malmprospektering Undersökningsarbete inför bygge av väg eller järnväg 2 x 2 x 2 x 2 x 2 1 Alla län med säker snötillgång har samråd 2 De län som mest berörs av prospektering har samråd 3 Merparten av renlänen har samråd 7

8 Helikopterprovtagning 2 Viltstängsel; utmed väg eller för att hålla vilt borta från skogsplanteringar. OBS ej enl. 12:11 Övriga områden 2 Borttagande av brukningshinder i jordbruksmark enligt 6 och 7 SJVFS 1 x 1999:119 Har ni föreskrivit om anmälningsskyldighet enligt 7 förordningen om särskilda slag av verksamheter eller åtgärder? Om ja, ange vilka 1 x 2 Tabell 1 Omfattning av 12:6 samråd hos länsstyrelserna 8

9 4. Externa remissinstanser I enkätundersökningen efterfrågades i vilken utsträckning länsstyrelserna skickar 12:6 samråd på remiss. Efter en sammanställning av enkätsvaren blev resultatet att länsstyrelserna sällan remitterar andra myndigheter eller berörda kommuner. Vanligaste remissinstanserna är: Skogsstyrelsen (när skogsvärden berörs) Kommunen Övriga - Samebyar (när samebyar berörs) - Jägarförbundet (vid orienteringar) - Andra instanser som kan ha relevant information (detta samråd bör ha skett av anmälaren) Projektgruppen konstaterar att det skiljer sig mycket mellan länen och att det är svårt att få samsyn kring när och vilka som ska remissas. Projektgruppen anser att det viktigaste är att man funderar på vilka remissinstanser som kan vara aktuella i varje enskilt ärende och inte av ren rutin skickar ärenden på externremiss. Som utfallet av enkäten visar nedan verkar det dock som om länsstyrelserna sällan skickar ärendena på remiss och att vi samtliga kanske måste bli bättre på att fundera på vilka externa instanser som kan bidra med nyttig information i ärendet. Remiss Skogsstyrelsen 6% 22% 0% Alltid Ibland (>50 % av ärendena) Sällan (< 50 % av ärendena) Aldrig 72% Fig 1 Andel länsstyrelser som remitterar Skogsstyrelsen 9

10 Remiss Kommun 0% 6% 44% 50% Alltid Ibland (>50 % av ärendena) Sällan (< 50 % av ärendena) Aldrig Fig 2 Andel länsstyrelser som remitterar berörd kommun Remiss Övriga 0% 7% 60% 33% Alltid Ibland (>50 % av ärendena) Sällan (< 50 % av ärendena) Aldrig Fig 3 Andel länsstyrelser som remitterar övriga instanser 10

11 5. Samordning Tre områden som oftast berörs i samband med 12:6 samråd, men som inte omfattas av dem, är vattenverksamhet, terrängkörning och kulturmiljö. Här bör samordning kunna ske, vilket redan är fallet på många länsstyrelser. Inom dessa områden är det viktigt med en intern samordning som kan ske genom internremisser. Behovet av dessa internremisser varierar beroende på hur de olika ärendena är fördelade på respektive länsstyrelse. Projektgruppen föreslår att rutiner för den praktiska samordningen av dessa olika verksamhetsområden hanteras i ett separat projekt inom Miljösamverkan Sverige. Projektgruppen ser vissa svårigheter med att samordna 12:6 samråd med dispensprövning i skyddade områden. Dispensprövning i skyddade områden är en förbudslagstiftning med en prövningsavgift och krav på särskilda skäl för att få dispens. Att det är en förbudslagstiftning och att det krävs särskilda skäl indikerar att det ska vara en mer restriktiv bedömning än vad som är fallet för 12:6 samråd. Det finns heller inga lagstadgade handläggningstider för dispensprövning. Däremot anser projektgruppen att det är relevant att det framgår av blanketterna för 12:6 samråd om sådana områden berörs så ett ärende för dispensprövning kan upprättas. Samordning med vattenverksamhet I många samrådsärenden, speciellt ombyggnation av elnätet, förläggs en del av sträckan i vatten ofta i sjöar eller större vattendrag. Denna del i arbetsföretaget utgörs då av en anmälningspliktig vattenverksamhet medan den resterande delen förläggs på land och anmäls för samråd. I andra fall kan den största delen av arbetsföretaget/åtgärden vara en vattenverksamhet men även omfatta en mindre del på land. I dessa fall bör en samordning ske. En effektivisering och förenkling för både länsstyrelsens handläggare och för verksamhetsutövaren (VU), är att ärendet samordnas och ett gemensamt beslut lämnas. Vissa hinder finns då handläggningstiden för anmälningspliktig vattenverksamhet och handläggningstiden för 12:6 samråd inte överensstämmer. Handläggningstiden är åtta respektive sex veckor. Ett annat hinder är att handläggning av anmälan om vattenverksamhet inte ska påbörjas innan anmälningsavgiften betalats. 11

12 Samlat beslut med vattenverksamhet 56% 22% 11% 11% Alltid Ibland (>50 % av ärendena) Sällan (< 50 % av ärendena) Aldrig Fig 4 Resultat från enkät för andel länsstyrelser som fattar gemensamt beslut med anmälan vattenverksamhet Samordning med terrängkörning Terrängkörning är framförallt aktuell i samband med 12:6 samråd som rör mineralprospektering och uppförande av master (för vindmätning). I dessa ärenden är en samordning inte speciellt komplicerad eftersom en dispens från terrängkörningsförordningen (1978:594) inte är belagd med en avgift. Handläggningstiden är inte heller reglerad i lagstiftningen. Här kan samprövning med fördel ske. Samlat beslut med terrängkörning Alltid 29% 12% 12% 47% Ibland (>50 % av ärendena) Sällan (< 50 % av ärendena) Aldrig Fig 5 Resultat från enkät för andel länsstyrelser som fattar gemensamt beslut med terrängkörning 12

13 Samordning med kulturmiljö I många 12:6 samråd berörs, utöver naturvärden, också kulturmiljövärden i någon form. Samråd kan också ske utifrån lagen om kulturminnen m m (kulturminneslagen). Inom detta område finns vissa hinder för samordning då samrådet enligt kulturminneslagen inte reglerar handläggningstiden på det sätt som miljöbalken reglerar 12:6 samråden. Det finns på samma sätt som för vattenverksamheter stora fördelar, både för länsstyrelsen och VU, med att ett gemensamt beslut fattas. Samlat beslut med kulturmiljö 6% 17% 28% 49% Alltid Ibland (>50 % av ärendena) Sällan (< 50 % av ärendena) Aldrig Fig 6 Resultat från enkät för andel länsstyrelser som fattar gemensamt beslut med kulturmiljö 13

14 6. Underlag och blanketter Blankett för anmälan Projektgruppen har gjort en genomgång av länsstyrelsernas aktuella blanketter för 12:6 samråd för att se vilket underlag de olika länsstyrelserna efterfrågar i en anmälan. I stora drag skiljer sig blanketterna inte så mycket från varandra. Länsstyrelsen efterfrågar uppgifter om sökandens namn och adress, vilken typ av verksamhet/åtgärd som ska bedrivas, hur man avser att göra samt vilken naturtyp som finns på platsen. Sedan måste sökanden ange om det är några skyddade områden som berörs och på vilket sätt. Oftast finns det kryssrutor för ett antal uppräknade skyddsområden (till exempel naturreservat, biotopskyddsområde). Förutom dessa enligt lag skyddade områdena ska sökanden också ange övriga natur- eller kulturmiljövärden som berörs och på vilket sätt. Något som alltid krävs in är kartor i form av en översiktskarta och en mer detaljerad karta över verksamheten/åtgärden. De flesta länsstyrelser efterfrågar också vissa verksamhetsspecifika uppgifter. För mastlokaliseringar brukar uppgifter om koordinater, masthöjd, teknikbodar med mera krävas in. För ledningar kan det gälla vilken typ av ledning som är aktuell (markkabel, sjökabel, luftledning, röjning av ledningsgata) och olika förläggningssätt. Miljökonsekvensbeskrivning Om planerad verksamhet eller åtgärd är omfattande, svårbedömd, av stort allmänt intresse eller berör områden där naturmiljön är särskilt känslig kan en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 6 kap 1 MB behövas. En MKB kan vara aktuell när länsstyrelsen anser att det eventuellt kan finnas en alternativ sträckning/placering för att minimera skadan på naturmiljön. Exempelvis när verksamhetsutövaren planerar att förlägga en markkabel rakt över en våtmark eller genom stengärdsgårdar istället för att placera den längs en vägkant. Om verksamheten eller åtgärden som prövas i 12:6 samråden i sig inte kräver en MKB men andra faktorer som vattenverksamhet eller område för biotopskydd berörs, kan en gemensam MKB krävas in. Nedan finns ett exempel på hur länsstyrelsen kan skriva när man begär att få in en MKB. Till Länsstyrelsen har det inkommit en anmälan för samråd enligt 12 kap. 6, en ansökan om biotopskyddsdispens enligt 7 kap. och en anmälning angående vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken för förläggning av vatten- och avloppsledning i xx i xx kommun. För att kunna handlägga ärendena krävs en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). MKB:s huvudsakliga inriktning ska vara alternativa sträckningar av ledningen. Den ska även innehålla en naturinventering, försiktighetsåtgärder och en detaljerad beskrivning av utförande. För biotopskyddsdispens krävs särskilda skäl. 14

15 Nya gemensamma blanketter Förslag på gemensamma blanketter för fem olika verksamhetsområden inom 12:6 samråd har tagits fram, dels inom ramen för detta projekt och dels inom ramen för P4 e-tjänster, se bilaga 2. De fem verksamhetsområdena är master, ledningar, husbehovstäkter, mineralprospektering och övrigt. Grupperna har valts utifrån enkätsvaren; vad länen alltid samråder om (se tabell 1) samt verksamhetsområden med stort antal anmälningar. Då blanketterna är framtagna inom P4 e-tjänster kommer det att vara ett krav att dessa används. P4 e-tjänster En del inom projektet P4 e-tjänster är att ta fram fem e-tjänster eller e-formulär (en för varje verksamhetsområde) för 12:6 samråd. Samtliga samråd kan anmälas via webben och VU behöver bara ange den information som är aktuell för den specifika verksamheten samt bifoga de bilagor (kartor med mera) som behövs. Formuläret kommer att kunna skickas in digitalt eller skrivas ut och skickas med posten. Med digitalt menas att sökanden trycker på en skickaknapp i webbverktyget. Då går handlingarna till aktuell länsstyrelse och direkt in i Platina. 15

16 7. Tre typer av beslut Vid 12:6 samråd kan tre olika typer av beslut fattas. Beslutstyperna är ingen erinran, föreläggande eller förbud. Diagrammen nedan visar hur länsstyrelsen använder sig av de olika beslutstyperna. Resultatet kommer från enkäten som genomfördes i projektet. Projektgruppen föreslår här kriterier som kan användas för att få samsyn kring vilken typ av beslut som fattas samt vad besluten bör innehålla. Projektgruppen har tagit fram ett stort antal förslag texter som är lämpliga att använda i besluten, se bilaga 4. Projektgruppen gör inga anspråk på att bilagan är komplett, men den kan användas som en grund. I bilagan finns förslag på formuleringar av förelägganden, motiveringar och laghänvisningar som kan användas efter eget omdöme. Beslut om ingen erinran I många fall har länsstyrelsen inte någon erinran mot den verksamhet eller åtgärd som anmäls för 12:6 samråd. Det kan vara när det tydligt framgår av innehållet i anmälan att inga naturvärden berörs eller när VU anger tillräckliga försiktighetsåtgärder för att inga naturvärden ska komma till skada. Länsstyrelsen bör då underrätta VU skriftligt med ett beslut om ingen erinran. Ett sådant beslut ska vara kortfattat och enkelt. I vissa fall kan det vara lämpligt att under redogörelse för ärendet i beslutet kortfattat (några meningar) beskriva innehållet i anmälan samt de försiktighetsåtgärder som VU åtagit sig. Det förekommer till exempel att en person i bolaget hanterar anmälan och kontakten med myndigheten. När det sedan är dags för genomförande av verksamheten/åtgärden är det en annan person, med enbart beslutet som grund, som utför det praktiska arbetet. Framgår det inte av beslutet vilka försiktighetsåtgärder bolaget åtagit sig är risken stor att de uteblir. Länsstyrelsens bedömning av eventuella värden och försiktighetsåtgärder bör finnas med i beslutet. Även övrig information som är av intresse för ärendet bör tas med, se bilaga 4. Har länsstyrelsen mycket synpunkter är ett föreläggande att föredra. 16

17 Endast yttrande/underrättelse/meddelande Alltid Ibland (>50 % av ärendena) Sällan (< 50 % av ärendena) Aldrig 0 Alltid Ibland (>50 % av ärendena) Sällan (< 50 % av ärendena) Aldrig Fig 7 I vilken omfattning länsstyrelserna använder sig av beslut om ingen erinran Beslut om föreläggande om försiktighetsåtgärder Länsstyrelsen förelägger om försiktighetsåtgärder då det finns synpunkter på verksamheten/åtgärden och det kan behövas försiktighetsåtgärder för att begränsa eller motverka skada på naturmiljön. Myndigheten beslutar om förelägganden med stöd av 12 kap 6 miljöbalken. Projektgruppen menar att det kan vara aktuellt med föreläggande om försiktighetsåtgärder när en verksamhet eller åtgärd exempelvis berör: Riksintressen (friluftsliv, kulturmiljövård, naturvård, rennäring,) Naturvårdsplan/-program Värdefulla vatten/våta miljöer (våtmarksinventering klass I & II, myrskyddsplan, rikkärr, sumpskogar, vattendrag) Nyckelbiotoper, naturvärdesskogar, ekoparker Ängs- och hagmarker/äng och bete Länsstyrelsens egna intresseområden (utredningsområden, pågående reservatsobjekt) Värdefulla artlokaler (lek-, spel-, rastplatser, åtgärdsprogram för hotade arter) Skyddsvärda träd Kulturmiljövärden, landskapsbild När verksamheten inte berör något redan utpekat/känt naturvärde kan det utifrån markförhållanden ändå finnas skäl att förelägga om försiktighetsåtgärder. Exempel på sådana situationer är: Vid arbete med tunga maskiner på svaga/mjuka markslag eller arbeten som riskerar att påverka hällmarker. När länsstyrelsen inte lyckats inhämta tillräcklig information om den planerade verksamheten/åtgärden från verksamhetsutövaren När verksamheten/åtgärden behöver begränsas i tid så att inte samrådsbeslutet gäller i all oändlighet (om VU inte kan/vill ange när 17

18 verksamheten/åtgärden ska utföras), för att undvika störning på häckande fågel, fiskreproduktion eller för att kunna utföra arbetet på frusen mark. Verksamheter/åtgärder i viktiga rekreationsområden för friluftsliv (till exempel tätortsnära) som, även om de inte är riksintressen, kan kräva extra hänsyn. Naturvårdsverkets allmänna råd ger följande råd för när föreläggande bör övervägas: Vid större verksamheter eller åtgärder. När det finns risk för större eller betydelsefulla skador på naturmiljön om försiktighetsmått inte följs. När en verksamhetsutövare inte frivilligt vill vidta de försiktighetsmått eller begränsningar som bedöms vara nödvändiga eller man har skäl att anta att frivilliga åtaganden inte kommer att följas. Då det av rättsäkerhetsskäl är viktigt att få ett överklagningsbart beslut. I de fall där länsstyrelsen och verksamhetsutövaren är överrens om försiktighetsåtgärder kan man välja att inte förelägga om försiktighetsåtgärder, se beslut om ingen erinran ovan. Projektgruppen menar dock att det vid särskilt värdefulla/känsliga områden kan vara motiverat att förelägga även om man är överrens. Detta för att länsstyrelsen ska kunna agera om förskitighetsåtgärderna inte efterlevts. Tänk på vikten av att vara tydlig. Vid 12:6 samråd som kan kräva tillsyn är det viktigt att både den som anmält och länsstyrelsen har en gemensam bild över vilken hänsyn som krävs. Förelägger om försiktighetsåtgärder Alltid Ibland (>50 % av ärendena) Sällan (< 50 % av ärendena) Aldrig 0 Alltid Ibland (>50 % av ärendena) Sällan (< 50 % av ärendena) Aldrig Fig 8 I vilken omfattning länsstyrelserna använder sig av föreläggande med försiktighetsåtgärder 18

19 Beslut om förbud av verksamhet eller åtgärd Om ett föreläggande för att begränsa eller motverka skada på naturmiljön inte är tillräckligt och om det är nödvändigt för skyddet av naturmiljön får länsstyrelsen förbjuda verksamheten eller åtgärden med stöd av 12 kap 6 miljöbalken. Beslut om förbud används endast i undantagsfall då verksamheten eller åtgärden påverkar ett värdefullt naturområde, landskapsbilden eller har effekter som är svåra att förutse. Det kan till exempel vara när det finns starka allmänna intressen för bevarande av naturvärden gentemot ett enskilt intresse. Se till exempel MÖD2010:12, där enskild väg över havsstrandäng förbjöds då negativ påverkan inte kunde mildras med försiktighetsåtgärder. Förbud Alltid Alltid Ibland (>50 % av ärendena) Sällan (< 50 % av ärendena) 5 Aldrig Ibland (>50 % av ärendena) Sällan (< 50 % av ärendena) Aldrig Fig 9 I vilken omfattning länsstyrelserna förbjuder en verksamhet eller åtgärd Vite och straffansvar Både förelägganden och förbud enligt 12 kap 6 miljöbalken kan förenas med vite enligt 26 kap 14 miljöbalken. Ett föreläggande/förbud med vite kan vara aktuellt då det finns misstanke om att föreläggande om försiktighetsåtgärder eller förbud inte kommer att följas. Vitet sätts så att det ska vara fördelaktigare att följa beslutet än att bryta mot det. En överträdelse av ett förbud kan medföra straffansvar under förutsättning att vite inte har använts, se 29 kap 8 punkt 7 samt 11 tredje stycket miljöbalken. Detta gäller däremot inte när någon nonchalerat ett föreläggande vilket kan vara ett skäl att i befogade fall förena ett föreläggandet med vite. Beslutsmallar Inom projektet P4 e-tjänster har länsstyrelsegemensamma beslutsmallar för de tre beslutstyperna tagits fram, se bilaga 3. Mallarna kommer att finnas i SmartDocuments och med respektive läns grafiska profil. SmartDocuments är ett mallverktyg som genererar ett beslutsunderlag med förtryckta uppgifter. När mallen ska användas får handläggaren fylla i ett 19

20 antal uppgifter som till exempel diarienummer, sökanden, typ av åtgärd etc, som sedan automatiskt skrivs in i beslutet på de ställen där det behövs. Dokumentet är ett vanligt worddokument där handläggaren sedan kan ändra och lägga till text. Syftet är att förenkla där det är möjligt och spara tid på att inte behöva skriva in uppgifter flera gånger. Mallarna kommer att vara tillgängliga via Platina och ska användas av samtliga län. När mallarna har lanserats kommer det att finnas möjlighet för länsstyrelsernas handläggare att lämna synpunkter på dem till en resursbrevlåda inom projekt P4 e-tjänster. 20

21 8. Rättsläget med mera Insamlade domar Inom projektets ram har en genomgång av de rättsfall som finns för ärenden prövade enligt 12 kap 6 miljöbalken gjorts. En sammanställning av de domar och domslut som påträffats återfinns i bilaga 5. Sammanfattningen av domarna visar att många av rättsfallen handlar om att samrådsbesluten inte ger VU någon rättighet eller tillgång att förfoga över den aktuella marken. VU behöver alltså alltid ha tillåtelse från markägare. Samrådsbeslutet får ingen faktisk effekt för de som överklagat, då frågan om åtkomst till marken ändå måste lösas i ett senare skede. För att överklaga ett samrådsbeslut måste man äga marken eller vara nyttjanderättshavare av den. Det finns något fall där domstolen konstaterar att enskilda inte kan åberopa allmänt intresse i sin överklagan och att ideella föreningar inte kan överklaga samrådsbeslut då det inte gäller tillståndspliktig verksamhet. Slutligen finns några fall där det allmänna intresset eller kulturmiljöintressen väger tyngre än verksamhetsutövarens enskilda intresse. Därutöver har Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen rätt att överklaga beslut i 12:6 samråd enligt förordning (1998:904) 13. Väghållningsmyndighet och lantmäterimyndighet ska i vissa fall underrättas om beslut enligt 10 2p. i samma förordning. Projektgruppen har också försökt att ta fram information om överklagningar av Mark- och miljödomstolens (tidigare Miljödomstolen) beslut utan att lyckas. Tingsrätterna har inget system för sökningar att ta fram vilka domar som överklagats och om de fått eller inte fått prövningstillstånd. En sökning måste göras på varje enskilt ärende. Naturvårdsverkets Handbok 2001:6 Projektgruppen har gått igenom Naturvårdsverkets handbok 2001:6, Anmälan för samråd enligt 12 kap 6 miljöbalken. Eftersom handboken är drygt tio år gammal finns det delar i den som behöver förändras eller förtydligas utifrån de förutsättningar och den lagstiftning som gäller idag. För att projektgruppens förslag och kommentarer ska vara lätta att följa har vi valt att presentera dem utifrån samma rubriker som finns i handboken. Projektgruppen har endast tagit upp de områden där projektgruppen anser att det behövs ett förtydligande. Viktigare författningar Viktig lagstiftning kanske är ett bättre namn på kapitlet. Projektgruppen menar att här bör också annat tas upp som kan vara till nytta under handläggning. De Allmänna råden (NFS 2001:15) saknas helt under detta kapitel. Tabellen över viktigare författningar är inaktuell och behöver uppdateras. 21