Historien. samlare, jägare och bönder. Eventuell Underrubrik. Equat. Delit adignim ing er sed eros am voloborero euguercipis

Transkript

1 Hur börjar historien? Kapitelingress. Hur vet vi det? Equat. Delit adignim ing er sed eros am voloborero euguercipis När började mäniskan odla? nulla adit, volor adigna faccum quam dolore et vel ipit ing ea cor Vad är en högkultur? iliscing doluptat. Duisl dolum ea ad do essisi tem ilisis alit augueros eum eugiate nonumsan henisci er senisi. Historien börjar Rubrik Eventuell Underrubrik samlare, jägare och bönder

2 Historien börjar samlare, jägare och bönder 3 Förmänniskan Ardi kunde söka föda och skydd både på marken och i träden. På två ben går det att bära både mat och en unge. På jakt efter våra förfäder Forskare följer människans historia miljoner år tillbaka i tiden. De söker efter förmänniskor som tydligt skiljer sig från sin närmaste släkting apan. Fast de skulle också vilja hitta en ännu äldre urmoder, gemensam för människan och apan. Vad är det då som skiljer människan från apan och andra djur? Är det att kunna gå på två ben, att ha en stor hjärna, att kunna tala, att kunna planera för framtiden, att vara påhittig och skapande? Låt oss se hur de här utmärkande dragen växer fram under människans utveckling. Ardi varken apa eller människa År 1994 hittade forskare från USA, Japan, Etiopien och Storbritannien benbitar av en förmänniska, en hominid, som levde i Etiopien för 4,4 miljoner år sedan. Ardi kallas hon, var cirka 120 cm lång och vägde runt 50 kilo. Hon var varken människa eller apa. Men hon var troligen vår äldsta föregångare. Vår äldsta hittills kända, för forskarna gör ständigt nya fynd. Ska vi hitta en gemensam urmoder till både människa och schimpans (vår närmaste släkting bland aporna) får vi söka oss ytterligare en eller två miljoner år tillbaka i tiden. Men från någon sådan urmoder har vi inga säkra spår. Forskarna kring Ardi samlade i åratal ihop tusentals benrester från ett trettiotal sådana varelser. Krypande på händer och knän grävde de också fram varenda träbit, varenda rest av avfall och föda, varje frö sammanlagt långt över hundratusen ledtrådar till hur dessa varelser levde och i vilken miljö. Stora block av avlagringar forslades till laboratorier där benbitar med olika tekniker

3 4 Historien börjar samlare, jägare och bönder rengjordes från leran de begravts i. Att mödosamt foga samman små benbitar till Ardis skelett sysselsatte forskarna i nära femton år. De hade funnit större delen av skallen och tänderna, de hade händer, fötter, bäckenben, höfter, lårben och vrister. Men ryggraden och en del andra skelettbitar saknades. Bitarna skannades och skelettet byggdes upp virtuellt i datorer. Först år 2009 kunde resultaten presenteras av de fyrtio forskarna. De var specialister på en rad områden. (Se rutan på nästa sida.) Ardi levde i ett område bevuxet med gles skog där solen kunde skina ner till marken mellan träden. Hennes höfter, ben och fötter tyder på att hon kunde gå upprätt, tvåbent på marken. De långa armarna blev fria att plocka växter och smådjur på marken och sedan bära födan långa vägar. Det var ett starkt skäl att börja gå på två ben. Men tårnas placering visade att fötterna även kunde gripa om trädens grenar. Ardi tog sig fram i träden gående på grenarna. Tänderna visar att hon åt rötter, frukter och nötter. Hon satte även i sig insekter och smådjur. Nyttig kritik? Andra forskare är tveksamma eller kritiska. Ardis knäled är för rak, säger några. Lårben och underben måste bilda en vinkel för att Ardi skulle gå på två ben och hålla balansen. Griptårna på fötterna talar också mot att Ardi gick tvåbent på marken. Att skelettdelar saknas gör att Ardis möjligheter kan tolkas på flera olika sätt. Dessutom, säger de tveksamma, är det oklart om vi verkligen härstammar från denna art av förmänniska. Men även kritikerna finner fynden kring Ardi mycket intressanta. Hon är mer olik schimpansen än man kunde vänta sig, så här tidigt i människans utveckling. Till exempel tog hon sig inte fram på knogarna. Hennes hjärna var inte större och hon kunde inte tala. Men ändå är det en ny platå i utvecklingen för den varelse som för sex sju miljoner år sedan var gemensam urmoder för schimpans och människa. Då skedde troligen uppdelningen mellan den första människoliknande varelsen och urschimpansen. Gorillan Schimpansen Ardi Förmänniskan flera arter Gemensam urmoder (ännu ej hittad) Lucy

4 Historien börjar samlare, jägare och bönder 5 Olika forskare samarbetar Arkeologer grävde fram fynden med sleven, hackan, sållet och måttbandet, och bedömde dem med olika metoder. Viktigast är att tolka, förstå de här fynden på rätt sätt. Geologer studerade bergväggar och grussluttningar i den branta och djupa floddalen vid Aramis för att bedöma fyndens ålder. De undersökte hur gamla jordlagren är. Osteologer (skelettforskare) studerade ben och tänder. Förmänniska eller djur? Hur stora? Hur starka? Vilka slutsatser kunde man dra om längd och vikt, om sjukdomar och skador? Vad säger tändernas förslitning om födan och om tändernas användning till annat än att tugga föda? Zoologer och botaniker studerade fynd av djurrester och växtrester, frön och pollen. Sedan kunde de berätta om växter, djur och natur runt Ardi och hennes grupp. Antropologer kom med teorier om hur dessa förmänniskor levde. Vad kunde de klara av? Hur samarbetade de? Eftersom det här handlar om förhistoriska perioder (utan skriftliga källor) kallas de paleoantropologer. Kemister undersökte vilka ämnen som kunde spåras i benresterna. De gav ledtrådar till vad Ardi och hennes grupp hade ätit. Var de växtätare och köttätare eller bådadera? ILLUSTRATION

5 6 Historien börjar samlare, jägare och bönder Ständigt nya fynd Forskarna gör varje år nya fynd av människoliknande varelser. Och nya fynd och långt säkrare undersökningsmetoder leder till nya teorier om människans ursprung. Det har tagit lång tid för oss att utvecklas till vad vi är i dag. Ibland har stegen varit små, då knappast någon utveckling alls skett. Men då mutationer (snabba förändringar i våra gener) inträffat har utvecklingen tagit stora steg. Det viktiga är vilka individer som fortplantar sig, och att förändringar kan uppstå vid födelsen av en ny individ. Antalet generationer under en period betyder mer än antalet år. Nu vet vi att en rad olika föregångare till oss nutidsmänniskor har funnits på olika håll i Afrika. Även om vi inte hittat en bestämd urmoder till oss på ett bestämt ställe under en bestämd tid, så är det i alla fall säkert att Afrika är vårt urhem. Moderna metoder i forskningen Genetik: Genom DNA-analys kan en genetiker (ärftlighetsforskare) noggrant undersöka den arvsmassa som finns i cellerna hos alla varelser levande eller döda. Det har blivit en viktig teknik för forskare i medicin och biologi, men även för historiker, arkeologer och andra. Utseendet på den genetiska koden, som varje varelse har i sina gener, ger ovärderlig information. Den kan till exempel berätta om släktskap mellan människor och folkgrupper och mellan olika arter av förmänniskor. Arvsmassan kan också avslöja vilka sjukdomar människor haft och hur de vandrat över stora områden. Kol 14-metoden hjälper forskare att bestämma åldern på föremål och sedan länge döda varelser. I de flesta material finns radioaktiva isotoper (ett slags atomer). Isotopen faller långsamt sönder och då minskar radioaktiviteten. Detta sker i jämn takt under många tusen år. Genom att mäta radioaktiviteten i ett framgrävt ben från en människa kan forskaren beräkna hur gammalt fyndet är. Utan DNA-analys och kol 14-metoden skulle vi veta betydligt mindre om tidigare människors liv.

6 Historien börjar samlare, jägare och bönder 7 Lucy Cirka en miljon år efter Ardi levde Lucy. En grupp arkeologer i Etiopien grävde fram det klart mest fullständiga skelettet av en hominid, långt mera komplett än Ardis. Forskarna som undersökte skelettet och fyndplatsen berättade att det var en kvinna. Hon hade varit drygt en meter lång och vägt cirka 30 kilo. Hon var ungefär 20 år gammal. Lucy. Lucys hjärna var lika stor som en schimpans. Det är en tredjedel av vår hjärnas storlek. Lucy kunde till skillnad från aporna gå på två ben. Hon hade alltså händerna fria och kunde använda dem för att bära hem sin föda som bestod av växter och av kött bland annat från stora hovdjur. Lucy kunde hantera redskap. Hennes långa armar gjorde att hon hade lätt att klättra upp i trädens kronor för att fly undan de väldiga rovdjuren som fanns på den här tiden, den blodtörstiga mårdhunden eller katter stora som vår tids lejon. År 2010 presenterades ett fossil (bevarad rest av djur eller växt) efter en man tillhörande samma art som Lucy. Han är mycket längre, 1,7 meter. Bäckenet, skulderbladen och bröstkorgen ser ut som hos en modern människa. Smalbenet är längre än vad forskarna väntat sig. De menar att allt detta tyder på att mannen kunnat gå obehindrat, att han inte längre levde i träden. Med DNA-analys kan äldre teorier prövas och ganska ofta kommer man fram till att de varit felaktiga. Det var till exempel en grupp genetiker som upptäckte att Lucy inte är vår urmoder, utan möjligen vår urmoster. Några tusen generationer efter Lucy hade de här förmänniskornas skelett utvecklats, anpassats bättre för den upprätta gången. De rörde sig ledigare och snabbare och gick mindre framåtlutade. Händernas fingrar fungerade bättre för sina nya uppgifter. Den upprättgående människan För ungefär 1,5 miljoner år sedan utvecklades den varelse som kom att kallas den upprättgående människan (homo erectus på latin). Hans hjärna var tre gånger så stor som Lucys, alltså lika stor som vår. Han var omkring 180 cm lång och hans kropp liknade vår. Tack vare sina långa ben och sin raka gång kunde han ta sig fram lättare och snabbare än vad Lucy hade kunnat. Det var nog förklaringen till att han var den första människovarelse som utvandrade från Afrika till Asien och Europa. Man har gjort fynd av honom ända borta

7 8 Historien börjar samlare, jägare och bönder Du är lite neandertalare Neandertalarna utvandrade från Afrika till Mellersta östern och Europa. Där levde de under år innan de för cirka år sedan blev undanträngda av våra förfäder Cro Magnon-människorna. Kanske var de aldrig fler än personer, spridda från Spanien till västra Sibirien. Skelettfynd år 1856 i dalen Neanderthal, nära tyska Düsseldorf, har gett namn åt denna annorlunda människoart. Neandertalarna var muskulösa, så starka och snabba att de skulle ha tagit nästan alla guldmedaljer i ett nutida olympiskt spel. De bodde i grottor, jagade renar, mammutar och björnar i djärv närkamp med träspjut, stenknivar och klubbor. De kunde tala, göra upp eld och tillverka effektiva redskap. Att överleva i snö och kyla på tundran nära inlandsisen krävde intelligens. En del av våra förfäder fick barn med neandertalare. Det vet vi eftersom forskare funnit att några procent av vår arvsmassa kommer från dem. Så var stolt över den släktskapen när du ser bilder av deras breda ansikten och väldiga ögonbrynsbågar. Kanske gillar du inte neandertalarens lilla haka, bakåtlutande panna och något tillplattade huvud? Men där fanns plats för en hjärna, troligen lite större än vår. Förmänniskor och människor: Spridning och fynd Neanderthal fyndplats i Tyskland Europa Cro Magnon fyndplats i Frankrike Lucy 4,4 miljoner år Ardi 4,4 miljoner år Nordamerika Asien Afrika Mellanöstern Sydamerika Australien l Över 2 miljoner år gamla fossiler l Homo Erectus, 1,5 miljoner år sedan l Neanderthal-människor, år sedan l Cro Magnon/Homo Sapiens, år sedan

8 Historien börjar samlare, jägare och bönder 9 Neanderthalare som de framställs på det relativt nyöppnade museet i Krapina i Kroatien, där en stor mängd fossil grävdes fram vid förra sekelskiftet. i Kina och på ön Java i nuvarande Indonesien. Det var den första utvandringsvågen från Afrika. Efter ungefär en miljon år förändrades dessa varelsers hudfärg och utseende efter vandringen från Afrikas brännande sol till de solfattiga och kyliga trakterna i norr. Men fossil visar att de fortfarande tillhörde samma människoart. För år sedan lärde sig dessa människor att använda elden, något som måste ha inneburit en stor förändring i deras liv. Elden kan ha uppstått vid blixtnedslag. Eller också kom de på idén när de såg gnistor från stenredskapen som de tillverkade. Elden var troligen de forntida folkens viktigaste upptäckt. Vi kommer alla från Afrika I Afrika utvecklades för mer än år sedan en ny art av människa. Hon var slankt byggd och inte alls lika kraftig som tidigare människor. Skallen var rundad och pannan var slät, utan valkar vid ögonbrynen. Hakan var utskjutande, som hos vår tids människor. Eftersom mun och svalg såg ut som hos oss, tror man att dessa människor kunde tala. De var våra förfäder. Denna nya art av människa tog sig över till Asien för omkring år sedan och befolkade den världsdelen. En annan grupp av dem vandrade genom Sydasien och kom för cirka år till Australien aboriginerna. En tredje grupp spred

9 10 Historien börjar samlare, jägare och bönder Alger och svampangrepp hotar de över år gamla målningarna i grottan i Lascaux i sydvästra Frankrike. Därför har grottan, som blev känd på 1940-talet, länge varit stängd utom för forskare. En kopia har uppförts intill den riktiga grottan. sig över Europa för omkring år sedan. Där levde den en tid vid sidan av en utdöende människotyp neandertalarna. Homo sapiens Arten kom att kallas Cro-Magnon efter en grotta i södra Frankrike. Det var nämligen där man fann de första skeletten av dessa människor som från vi härstammar. Cro-Magnon-människorna var uppfinningsrika och hade bättre tekniska kunskaper än tidigare arter. Det här gjorde att utvecklingen gick snabbare. De förbättrade till exempel pilbågen, metkroken och harpunen. Det är inte konstigt att vi talar om dem som homo sapiens, människan som vet och kan. Denna typ av människa levde mest på jakt och fiske, men verkar också ha lärt sig samla ätliga växter. De tillverkade vapen och verktyg av ben och flinta. Av skal och ben med borrade hål skapade de smycken. Troligen bodde de i hyddor av något slag. De höll ihop i ganska stora grupper. Där tog de hand om sina sjuka och gamla. Fynd av blommor, smycken och verktyg i gravarna kan tyda på någon form av religion och tro på ett liv efter döden.

10 Historia Reportage Historien börjar samlare, jägare och bönder 11 Arara-folket En till synes helt isolerad indianstam har hittats djupt inne i Amazonas djungel. Flygbilder tagna av den brasilianska indianbyrån visar orangemålade indianer som riktar pilbågar mot flygplanet. De orden kunde man läsa i en svensk dagstidning för inte så länge sedan. Den indianstam som nyligen upptäcktes lever i ett miljöskyddat område vid Envirafloden på gränsen mellan Brasilien och Peru. Den brasilianska myndigheten FUNAI som är till för att skydda indianernas kultur räknade så sent som år 2007, att det fanns 67 indianstammar (eller kanske snarare mindre grupper av indianer) i Amazonas som ännu inte haft kontakt med det som vi kallar för civilisationen. FUNAI tar inte kontakt med sådana isolerade stammar, utan försöker skydda indianerna från kontakt med omvärlden. Propellerplanet går ned för landning i den lilla staden Altamira mitt i Amazonas. Där nere ringlar sig floden Xingu som en mask över det gröna täcket. För trettio år sedan var det inte många som levde här, djungeln var så gott som ogenomtränglig. Men när man började bygga en väg tvärs genom Amazonas och allt fler nybyggare flyttade in förändrades också situationen för de indianer som alltid levt kring Xingu-floden. Från Altamira är det inte längre än 150 kilometer fågelvägen till det område där Araraindianerna lever. Ändå dröjde det länge innan indianerna här hade sina första kontakter med de vita. Tidigare fanns det aldrig några vita här i Amazonas. Det var bara vi indianer som levde här. Nu kommer de hit och säger att det är deras land. Men det är indianernas land, vi har alltid levt här, säger Akitoo som är Arara-indian. Arara-stammen är uppdelad på olika grupper som lever skilda åt. Den grupp Akitoo tillhör består av 90 personer. Det var först i början av

11 12 Historia Grafik Jägare, samlare Nomader i mindre grupper. Samlade, jagade, fiskade. Redskap av sten och ben. Bönder Bofasta hus, byar. Odlade, hade boskap. Redskap av sten och metall. miljoner år sedan Ardi Lucy Homo Erectus Neanderthal Elden Homo Sapiens NU Jordbruk Städer Jeriko

12 13 Fem floder fyra högkulturer Odling Samarbete för bevattning Större skördar Folkökning Nya yrken Hantverk Ny teknik Skriftspråk Städer Lagar Tempel Skatt Försvar Eufrat Tigris Sumerer Nilen Egypten Indus Harappa Mohenjo-daro Huang He Shang-dynastin

13 14 Historien börjar samlare, jägare och bönder skäran uppfunnen. Tack vare den kunde en familj på tre veckor skörda sitt behov för året. Säd kan sparas i lager. Boskap är också ett slags lager. Möjligheten att lägga upp lager gjorde att försörjningen blev tryggare, vilket ledde till en stor folkökning. Det istäckta Berings sund bildade en bro mellan Asien och Amerika. En ny värld smälter fram För år sedan hade inlandsisen äntligen smält. Smältvattnet gjorde att havet steg hundra meter och dränkte mycket land. I värmen blev tundraområdena mindre och skogen spred sig från söder. Många djur som varit anpassade till tundran dog ut, till exempel mammuten. Det milda klimatet och de nya förutsättningarna det förde med sig innebar en enorm förändring för den tidens människor. I två miljoner år hade de försörjt sig som jägare och samlare. Nu för bara år sedan började människorna ett liv som jordbrukare och boskapsskötare. Människan brukar jorden På höglandet i Mindre Asien (i dagens Turkiet) växte några sorters gräs, vars korn människorna kunde äta. I värmen efter istiden växte dessa gräs bra. Det var bara att ta för sig. Där det växte tunt, luckrade man jorden med en grävkäppen eller en krokig trädgren som hacka. Sedan strödde man i lite korn. Det var början till jordbruket och till våra sädesslag. För att skona händerna skar man av axen med flintkniven. Någon kom på att fästa vassa flisor som sågtänder i en krokig gren och så var I högt belägna områden som detta (Kurdistan) började människor odla säd. Bonden oftare sjuk än jägaren När människor började odla växter och hålla tamdjur förändrades livet inte bara för dem själva utan också för mycket annat levande i naturen. För virus och bakterier var den bofasta familjen en mycket bättre miljö än den mindre och rörligare befolkning i jägarsamhället. Men bondesamhället var för litet för att epidemier skulle kunna uppstå än mindre pandemier, som epidemier kallas om de omfattar en stor del av jordens befolkning. Smittsamma sjukdomar behöver många mottagliga människor som lever tätt inpå varandra för att ha någon verkan.

14 Historien börjar samlare, jägare och bönder 15 Jeriko världens äldsta stad? Jeriko Döda havet Både människor och djur behöver salt. Dessutom kan livsmedel bevaras med salt. Staden Jeroko har vuxit upp kring en oas i öknen, ungefär en mil från Döda havets saltavlagringar. Där har man handlat med salt i år f.kr. hade staden Jeriko (på Västbanken mellan Jordanien och Israel) cirka invånare. Staden måste ha haft någon form av styrelse. Någon eller några ledde arbetet med bevattningen och med försvaret när fienden kom. De gemensamma uppgifterna tvingade fram ett organiserat samhälle. Den sortens organisation uppstod först i städerna. Krukmakare gjorde kärl för vatten, olivolja och säd. På 6000-talet f.kr. började man bränna leran till keramik. Husen av soltorkad lera byggde man nog själv. Men timmermän högg med en yxa ut bjälkarna till taket. I Jeriko fanns inte bara bönder. Stenknackare och senare bronsgjutare tillverkade vapen och redskap. Brons, en blandning mellan koppar och tenn, kände man till redan 3000 f.kr.

15 16 Historien börjar samlare, jägare och bönder SAMARBETE Bönder i byar samarbetar i jordbruket och gräver kanaler för bevattning. Större skördar kan försörja fler. Befolkningen ökar. SPECIALISERING Nya uppfinningar: skriftspråk, hjulet. Nya yrken: hantverk, handel. VÄLSTÅND En ny typ av samhälle växer fram med kung, skatt, försvar, lagar, tempel och präster. Samarbete Specialisering Välstånd (Erövrare, Krig, Slaveri)

16 Historien börjar samlare, jägare och bönder 17 Tigris Eufrat Indus Huang He Nilen Vid de stora floderna Kring de stora floderna på kartan fanns bördiga jordar. Flodernas vatten leddes ut på åkrarna. Skördarna räckte även till dem som inte brukade jorden. En del kunde syssla med handel eller hantverk. Andra blev präster i templen eller soldater som skyddade området. Denna specialisering gav nya kunskaper i teknik och konst, i tillverkning av kläder och redskap, i läkekonst och skrivkonst. Samarbetet ledde till att högkulturer växte fram i de här områdena. Kultur? Ordet kultur kommer från latinets cultus (odling, bearbetning). Det kan användas om bearbetning av jorden för att odla vete, ris, hirs, bomull m.m. Men begreppet kultur kan utvidgas till att avse hur människor i ett område lever, vad de tänker och skapar under en viss period: bra redskap, vackra lerkärl, vävda tyger, teknik och vetenskap, konst och musik. Det kan också avse hur de försörjer sig, ordnar sitt samarbete och skapar ett samhälle. Gör dessa människor stora framsteg i allt det här, kallar vi det en högkultur. Troligen ett bättre liv Odling och boskapsskötsel måste under lång tid ha kompletterats med jakt och samlande. Det kringflyttande nomadlivet övergick endast långsamt och gradvis i bofasthet. Bönderna byggde då byar som ibland växte ut till städer. Städerna blev marknadsplatser, och därmed kom handeln igång, snart över stora avstånd. De bofasta kvinnorna behövde inte föda och bära sina barn under långa vandringar. Tillgången till boskapens mjölk, ägg och ull gav barnen lämpligare föda och bättre kläder. Äldre syskon kunde passa yngre, medan kvinnorna arbetade på fälten.

17 18 Historien börjar samlare, jägare och bönder Tigris Eufrat Indus Nilen Huang He rika Mesopotamien Kring nedre delen av floderna Eufrat och Tigris bodde för ca år sedan sumererna. Deras land, Sumer, hette senare Mesopotamien. I dag är det Irak. I Sumer var varje större stad med omgivande område en så kallad stadsstat. Varje stadsstat var självständig. Invånarna trodde att deras stad skyddades av en gud. Därför fick prästerna makten att styra. Hjulet uppfanns ungefär samtidigt på olika håll i världen. Sumererna var bland de första att använda hjul och bygga vagnar. Vagnarna hade fasta hjulaxlar och kunde därför inte svänga. För att klara en kurva måste man lyfta vagnens bakdel. Hjul användes också av krukmakarna som drejskiva. På skivan roterade lerklumpen som formades till en kruka. Zikkuraten i bakgrunden med ett tempel högst upp på tornet var centrum för prästerna. Där offrade de till gudarna.

18 Historien börjar samlare, jägare och bönder 19 Oförändrade genom årtusenden sankmarkerna där Eufrat och Tigris flyter samman. På vagnar kunde tunga varor transporteras långt. Sumererna sysslade med handel. De byggde båtar av vassbuntar. Båtarna fraktade varor på floderna och ibland över hav ända till Indien. Fem tusen år gamla lertavlor visar kilskrift som sumererna uppfann. De var bland de första att kunna skriva. De kilformiga tecknen trycktes i en våt lertavla med en snett avskuren pinne. Tavlan torkades och brändes. Så skrevs avtal om handel och meddelanden till varornas mottagare. På tavlorna läser vi också lagar och berättelser om gudar. Från början framställde kiltecknen bilder. En falk, en enbuske och ett berg betydde Falkenberg. Bilderna förenklades senare till skrivtecken. Babylonien och Assyrien De sumeriska städerna försvann. Vattnet som leddes ut över åkrarna innehöll salter. Salthalten ökade och skördarna blev mindre. Åkrar förvandlades till öken. Omkring år 1700 f.kr. blev Hammurabi kung i ett rike som hette Babylonien (i Mesopotamien). Hans stränga lagar är beryktade: Öga för öga, tand för tand. Där fanns också regler för handel, giftermål och testamenten. Kvinnor och slavar gavs rättigheter. Från bergstrakterna i norr trängde de brutala assyrierna in. Städer jämnades med marken, befolkningar slaktades. Assyrien var under några hundra år en stormakt. Men kring år 600 f.kr. tog babylonierna åter makten. Deras huvudstad Babylon var rik miljonstad, berömd för sina hängande trädgårdar och sina stora byggnader, bland andra Babels torn (omtalat i Bibeln). Babylonierna var skickliga matematiker och astronomer. De behärskade de fyra räknesätten och delade in cirkeln i 360 grader. En timme delade de in i 60 minuter. Året fick 12 månader med 30 dygn var. Man trodde att planeterna var gudomliga och styrde människornas liv. Den tron kallas astrologi.

19 20 Historien börjar samlare, jägare och bönder erika Tigris Eufrat Indus Nilen Huang He Egypten Egypten sträcker sig i en hundra mil lång floddal längs Nilen. Saharas öken och Etiopiens berg i söder har tillsammans med floden gjort landet bördigt. Från öknen blåser fint stoft med vinden till Egypten. Efter sommarens regn i bergen stiger flodens yta i juli. Då dränks åkrarna i dalen. Så när Nilen sjunker i november är åkrarna väl vattnade. Dessutom är de täckta med ett näringsrikt slam. Då är det dags att så. Sex meter slam och stoft har naturen gett Nildalen på sex tusen år. Ny jord har ständigt förts dit. Det tidiga Mesopotamien var uppdelat på många stadsstater. Egypten blev snart ett enda, enat rike. Efter varje översvämning måste åkrarna mätas ut på nytt. Det lärde egyptierna matematik och geometri.

20 Historien börjar samlare, jägare och bönder 21 Nilen gjorde landet rikt Vid Nilen bodde bönder som samarbetade. Medan Nilen steg och vattnade deras åkrar, passade de på att samla vatten i bassänger. Så när floden sjönk och hettan kom hade de vatten kvar. Därför kunde de få flera skördar, vilket gjorde deras byar rika. Rikedomarna gjorde att det kanske första riktiga riket i historien grundades vid Nilen för cirka år sedan. Huvudstad var Memfis, belägen där Nilen grenar sig. Nilen var rikets pulsåder. På den gick all trafik. Strömmen förde båtarna mot norr. Vinden, de ihållande passadvindarna, förde dem mot söder när seglen hissades. Pyramiderna visar på faraos makt Kungen kallades farao. Han var son till solguden Ra. Farao hade all makt i riket. När han dog trodde man att han försvann till solen, men att hans själ kunde stanna kvar på jorden. Och här måste den ha någonstans att bo, vilket den fick göra i faraos kropp. Den skulle bevaras i evighet och gömdes därför djupt inne i pyramiden. Vid Gizeh byggdes de största pyramiderna under perioden f.kr. Tusentals skickliga arkitekter, stenhuggare och andra hantverkare samlades där. I det gamla Egypten började en ny farao genast bygga sin pyramid. När den stod färdig lyste den polerade ytan bländande vit. Pyramiden liknade ett knippe solstrålar som bryter fram mellan molnen. Den skulle ständigt påminna människorna om hur nära förenad farao var med solguden Ra. Nilen en bördig remsa på var sida och sedan öken. Egyptierna skrev med bläck och spetsat vassrör på papyrus. Det var forntidens papper och gjordes av ett slags gräs som växer vid Nilen. Grässtrånas inre (märgen) skars i remsor, som lades i kryss och klistrades till ark. Arken klistrades samman till längder på åtta meter och rullades ihop. Rullarna förvarades sedan i lerkrukor.

21 22 Historien börjar samlare, jägare och bönder Prästerna var mästare i balsamering Den dödes kropp bevarades genom balsamering. Prästerna lade upp den döde på en stenskiva. Med en krok drog de ut hjärnan genom näsan. Inälvorna lades i fyra urnor. Kroppen fick torka tills den bara var skinn och ben. Då fylldes den med lök, kanel och örter som konserverade (bevarade) den. Huden gneds in med kåda för att skyddas mot fukt. Sist lindades hela kroppen med tygremsor av linne till ett paket, en mumie. Skalbaggar av guld och ädla stenar stacks in mellan tygremsorna. De skulle skydda den döde på vägen in i evigheten. En död storman gömdes i flera kistor, den ena inuti den andra. I den innersta låg mumien med en ansiktsmask av guld. Masken var lik den döde, detta så att själen skulle hitta tillbaka till rätt boning. Själen kunde nämligen ge sig ut bland de levande. Vanligt folk fick nöja sig med en billig balsamering. Som slarvigt inslagna bylten kastades de fattiga i en gemensam grav, som sedan täcktes av ökensanden. De egyptiska prästerna lärde känna olika örter och deras läkande förmåga. Deras läkekonst lockade patienter ända från Persien. Präst balsamerar i schakalguden Anubis mask, tempelmålning Ett evigt liv efter döden Egyptierna trodde att Dödens rike låg där solen går ner i väster. Dit kom solen varje kväll. Och dit var alla människor på väg. Livet på jorden var kort. Efter döden fortsatte själen ett liv i evighet. Men den behövde fortfarande kroppen att bo i. Annars skulle den bara irra omkring som en vilsen ande. Därför måste kroppen bevaras och förberedas för det eviga livet. Egyptierna uppfann en egen skrift Egyptiernas skrivtecken kallas hieroglyfer (se bilden ovan). Den är en bildskrift, men samtidigt är bilderna tecken för ljud. Detta gör den svår att tolka. De som hade tålamod att lära sig blev skrivare och nådde långt i faraos tjänst. Även kvinnor kunde bli skrivare, men de fick inte lika fina arbeten som männen. En kvinna kunde till exempel bli rektor eller chef för faraos frisersalong.

22 Historien börjar samlare, jägare och bönder 23 Farao Ramses II lät uppföra två tempel i Abu Simbel. Det största till sig själv och solguden, det lilla till sin???? (oläsligt) kärleksguden. Rekhmires grav. Livet efter döden fortgår till toner av harpa, luta och tamburin. Väggmålning i gravkammare i Thebe. Hieroglyfer berättar. Mäktiga präster Prästerna visste hur gudarna kunde göras vänligt inställda mot människorna. Därför hade de stor makt. I templen fanns också deltidstjänster för kvinnor som kunde sjunga och spela. Men de flesta kvinnorna var hemmafruar. Templen ägde en stor del av jorden. Där samlades också stora skatter. De mäktiga prästerna kunde till och med kämpa med farao om makten. I templen fanns också många lärda som studerade stjärnhimlen, naturkunskap och geometri. Giftermålet Både pojkar och flickor blev omskurna. Omskärelsen är en uråldrig afrikansk sed. För flickor innebär det ett mycket grymt och smärtsamt ingrepp i de yttre könsorganen. Flickorna gifte sig oftast i 13-årsåldern. Bruden fick med sig en hemgift, till exempel möbler eller pengar till sitt nya hem. Hemgiften antecknades förmodligen. Egyptierna var nämligen noga med att registrera överenskommelser. Vid skilsmässa fick kvinnan tillbaka sin hemgift och dessutom hälften av makarnas gemensamma egendom. En hustru behöll sitt namn men lade till makens. Han fick aga henne, men straffades om hon blev skadad. Gravarna Evighetens hus såg likadana ut för man och hustru.

23 24 Historien börjar samlare, jägare och bönder Nordamerika Nilen Tigris Eufrat Indus Huang He Sydamerika Kring floden Indus I dag är Mesopotamiens och Egyptens tidiga historia väl känd. Men trots stora utgrävningar vid floden Indus i dagens Pakistan, vet forskarna inte så mycket om människorna som levde där för till år sedan. Det finns inga skrifter som berättar. Forskarna måste förlita sig på lerkärl, verktyg och smycken som de grävt fram bland de många ruiner som hittats. Sedan får de försöka dra slutsatser om hur människorna bodde, om skillnader mellan de rika och de fattiga, om deras tro kring gudar och om deras handel med andra länder. Fiskare i Indus. En gåtfull skrift Forskarna har funnit tusentals små sigill med text på. Folket vid Indus hade alltså ett skriftspråk, men ännu har ingen lyckats tyda det. Även om vi kunde språket, så skulle sigillen nog inte ge oss särskilt mycket information. Kanske är texterna namn på personer? Troligen anger sigillen ägare till föremålen, och dessa ägare fanns inom överklassen. I Indusdalen fanns många stora städer med murar runt. Periodvis var de självständiga, period-

24 Historien börjar samlare, jägare och bönder 25 Ett bad i Mohenjo-Daro. Gata i Harappa. Vad ser du i bilden av det som beskrivs i texten nedan? vis gick de samman i större riken. Harappa och Mohenjo-Daro var störst och viktigast. Båda var uppbyggda kring borgar och båda var mycket välplanerade. Gatorna gick i räta vinklar och de flesta boningshusen hade vattenledningar med avlopp. Under gatorna gick avloppsrör. Väldiga sädesmagasin tyder på att säden fördelades på ett organiserat sätt. Stora badanläggningar var bra för den kroppsliga hygienen. Men de kan också ha haft en religiös uppgift till exempel rening inför en gudstjänst. Hade dessa indier en religion och hurdan var den? Hade den med badanläggningarna att göra? Bodde det en prästkung i borgen? Ännu kan forskarna inte besvara sådana frågor. Liksom i Mesopotamien och Egypten kunde hantverkarna i Harappa från cirka 2600 f.kr. gjuta bronsföremål och tillverka smycken i guld och silver. Det tyder på handel över långa avstånd med dessa metaller och med ädelstenar. Köparna var troligen rika köpmän eller ägde stora jordar. Vackert utsmyckade arbeten i bränd lera, ebenholts och snäckskal med bilder av män och kvinnor, djur och växter lär oss mer om livet i dalen. I botten av lerkärlen finner vi svårtolkade inskrifter, men också sädeskorn som fastnat i leran. De visar att bönderna 3000 f.kr. odlade vete, korn, ris och andra grödor. Ungefär 1500 f.kr. gick Induskulturen under, men vad var orsaken? Slogs den i spillror av invandrande folk norrifrån? Drabbades den av upprepade naturkatastrofer som översvämningar? Berodde undergången på inre motsättningar eller kanske på epidemier? Att Induskulturen gick under behöver ju inte heller bero på en orsak, utan kanske på flera.

25 26 Historien börjar samlare, jägare och bönder Tigris Eufrat Indus Nilen Huang He ka Kina och Huang He Huang He (Gula floden) rinner genom norra Kina. Huang He har fått sitt namn av att den transporterar och gulfärgas av den fina, gula jorden på de väldiga slätterna längs floden. Det är en bördig och lättodlad jord. Men floden har inte bara varit till glädje för bönderna. Den har också fått namnet Kinas sorg. Varje kubikmeter vatten kan innehålla flera hundra kilo slam. Mycket av slammet sjunker till botten och får flodens yta att stiga. Katastrofala översvämningar har alltid varit vanliga och floden har flera gånger ändrat sitt lopp, något som inte ens fördämningar kunnat hindra. Som jägare, fiskare och samlare har människor levt kring Huang He under många tusen år. Från cirka 6000 f.kr. visar fynd av bosättningar och keramik att de blivit mera bofasta. Sojabönor och hirs (ett sädesslag) och snart också ris odlades. Människorna hade grisar och getter som boskap. Hunden var ett vanligt husdjur. Senare började de odla silkesmaskar och lärde sig att framställa silke till sidentyger. Det var de ensamma om ända till 600-talet e.kr. Huang He (Gula floden). Den första dynastin Det var oroligt i stora delar av Kina och furstar låg i ständig strid med varandra. Oroligheterna, hoten från nomadstammar och de återkommande översvämningarna drev fram en sammanhållning mellan byarna längs Huang He. Någon gång runt 1700 f.kr. tog Shang-dynastin (en kungaätt) makten över området och dess välde sträckte sig ända till floden Chang Jiang i söder. Människorna levde som bönder och det var viktigt för dem att offra till olika naturgudar och till förfädernas andar. Samtidigt hade man lärt sig att arbeta med metaller, bland annat brons till verktyg och vapen. Vackert formade föremål i koppar och målade krukor i bränd lera berättar om skickliga smeder och konstnärer. De kinesiska skrivtecknen tycks vara fullt

26 Historien börjar samlare, jägare och bönder 27 Konfucius. Kinesiska skrivtecken ska läsas uppifrån och ned med början från höger. utvecklade under Shangdynastin. Det tyder på att skriften vuxit fram under åtskilliga hundra år dessförinnan. Konfucius och hans åsikter om samhället I slutet av 500-talet f.kr. framförde filosofen Konfucius åsikter om familjen och samhället som ända in i vår tid påverkat tillvaron i Kina. För att skapa lugn och harmoni ska barnen lyda sina föräldrar, och föräldrarna ska visa barnen kärlek och omtanke. Yngre lyder äldre och kvinnor lyder sina män. På samma sätt ska folket lyda sina ledare men då krävs också att ledarna ständigt tänker på undersåtarnas bästa. Annars mister dessa härskare stödet från himlen, folket gör uppror och kaos uppstår. Riket enas Kina var länge splittrat. Först år 256 f.kr. enades det under en furste från området Qin. Han tog namnet Qin Shihuang som betyder den förste kejsaren. Han lät avrätta sina motståndare, och böcker som berättade om äldre tider skulle brännas på bål. För att skapa ett enat rike lät Qin Shihuang bygga många vägar och kanaler. Han såg dessutom till att samma skriftspråk och samma mynt och vikter användes i hela landet. De många jordvallar som småfurstarna i landet en gång byggt mot anfall från väster och norr, lät han foga samman till en lång försvarsvall av sten och lera. Det gigantiska arbetet med den kinesiska muren lär ha kostat hundratusentals kineser livet under hårt arbete både sommar och vinter.

27 28 Historien börjar samlare, jägare och bönder Kärlet till höger av brons är en ding. Den användes vid offer till gudarna eller förfäderna. Ett stort antal har påträffats vid kungagravar runt om i Kina ju högre ställning i samhället, desto fler bronskärl. Kina tog ledningen Kineserna gjorde flera uppfinningar långt före européerna. Redan omkring Kristi födelse använde kineserna kompasser till sjöss och byggde fartyg med stående roder. De uppfann skottkärran, byggde slussar och konstruerade hängbroar. De framställde krut, först till sina sprakande fyrverkerier men snart också till granater och bomber. Kompassen kom inte till Europa förrän 800 år senare, och kunskapen om krutet dröjde ända till 1200-talet. Porslin och papper tillverkades också långt innan man hade dessa möjligheter i Europa. Kineserna behärskade boktryckarkonsten fem hundra år innan Gutenberg tryckte sina första böcker i Tyskland. När det gällde att gjuta järn hade kineserna tusen års försprång. Sidentillverkning.

28 Historien börjar samlare, jägare och bönder 29 Likt och olikt vid de fyra floderna Likheterna är många mellan samhällena vid de fyra stora floderna. Människorna blev bofasta, började odla jorden och hålla boskap. De byggde anläggningar för att bevattna åkrarna. Sädesslagen var ofta desamma: vete, korn och ris. I alla fyra områdena tillverkade invånarna vackra, målade krukor och andra keramikkärl. De använde stenverktyg men kunde även smida och gjuta metaller, särskilt koppar och brons. De tyckte om att bära armband och andra smycken. Skrivkonsten utvecklades fast den såg olika ut i de fyra områdena. Folket dyrkade sina gudar och prästerna fick därigenom stor makt. Fast om detta vet vi inte så mycket litet när det gäller Indusdalen. I Mesopotamien och Indien fanns det flera, mindre stadsstater, medan Egypten och så småningom även Kina bildade ett stort, enat rike. Ett enda av dessa riken har bestått ända in i våra dagar och det är Kina. Vi vet att det förekom handel mellan Mesopotamien, Egypten och Indusdalen. Troligen spreds då också kunskaper. Det kinesiska området kring Huang He var mera isolerat från de övriga.

29 30 Samlare, jägare och bönder Uppgifter u Vad är a) en hominid? b) ett fossil? u Kring Ardi uppstod det genast en debatt. Vad handlade den om? u Vilken forskargrupp håller du med fyndgruppen eller kritikerna? u Varför bör en modern forskargrupp innehålla inte bara arkeologer utan även representanter för andra vetenskaper? u Varför är den så viktig för forskarna: a) DNA-analysen? b) kol 14 metoden? u Viktigare än att ange en period i människans utveckling i antal år, är att beräkna antalet generationer. Förklara påståendet och använd ordet mutation. u Varför räknas Lucy som förmänniska och inte som apa? u Vad var det som skilde Cro-Magnon-människan från tidigare människoarter? u Hur förändrade jordbruket människans levnadssätt? u Studera kartan över fyndplatser i Afrika när det gäller människans utveckling. a) Var har de viktigaste fynden gjorts? b) Varför har fynden gjorts i just de områdena? u Vilka är de viktigaste uppfinningarna och förändringarna i människans utveckling, tycker du? Motivera ditt svar. u Varför vet vi så lite om hur människorna levde under forntiden? u Nämn några av sumerernas viktigaste uppfinningar. u Vad berättar lertavlorna om det sumeriska samhället? u Nilen var betydelsefull på flera sätt för egyptierna. Ge några exempel. u Vad berättar bilderna på sidan 00 och 00 om Egypten och dess historia? u Förklara varför prästerna i Egypten hade så stor makt. u Beskriv hur kvinnorna hade det i det gamla Egypten. u Vilka fynd visar oss att Induskulturen var högt utvecklad? u Vad har a) Qin Shihuang b) Konfucius betytt i Kinas historia? u Kina var tidigt ett högt utvecklat land. Ge några exempel. u På vilka sätt har de stora floderna varit till nytta för människornas välstånd och utveckling? På vilka sätt har de ställt till problem? u Ta reda på mer om a) de egyptiska pyramiderna b) den kinesiska muren. Använd flera källor. u Du tillhör en människoart som just lärt sig tala. Anteckna några enkla meningar som skulle vara särskilt viktiga att kunna säga till varandra.

30 Historia kortfattat 31 Samlare, jägare och bönder Ardi varken apa eller människa År 1994 hittade en grupp forskare benbitar av en förmänniska, hominid, som levde i Etiopien, i östra Afrika, för 4,4 miljoner år sedan. Ardi kallas hon, var cirka 120 cm lång och vägde runt 50 kilo. Hon var varken människa eller apa. Men hon var troligen vår äldsta hittills kända föregångare. Ardi levde i ett område bevuxet med gles skog, där solen kunde skina ner till marken mellan träden. Hennes höfter, ben och fötter tyder på att hon kunde gå upprätt, tvåbent. De långa armarna blev fria att plocka växter och smådjur på marken. Men tårnas placering visar att fötterna även kunde gripa om trädens grenar. Ardi tog sig fram i träden gående på grenarna. Andra forskare är tveksamma eller kritiska. Ardis knäled är för rak, säger några. Lårben och underben måste bilda en vinkel för att Ardi skulle gå på två ben och hålla balansen. Griptårna på fötterna talar också mot att Ardi gick tvåbent på marken. Dessutom, säger de tveksamma, är det oklart om vi verkligen härstammar från denna art av förmänniska. Lucy Ett nästan fullständigt skelett av en hominid grävdes fram i början av 1970-talet, även det i Etiopien. Hon fick namnet Lucy och levde för mer än tre miljoner år sedan. Skelettet är resterna av en circa en meter lång kvinna som vägde omkring 30 kg. Hennes hjärna var lika stor som en schimpans hjärna, men till skillnad från aporna kunde hon gå på två ben och använda armar och händer till att bära föda. Det görs hela tiden nya fynd av människoliknande varelser som levde för miljoner år sedan. Fynden gör att vi får bättre kunskaper om hur människan har utvecklats. Det finns fortfarande mycket vi inte känner till, men vi vet med säkerhet att våra urfäder kom från Afrika och att de därifrån sedan har spritt sig till andra världsdelar.

31 32 Från homo erectus till homo sapiens För ungefär 1,5 miljoner år sedan levde en varelse som kallas den upprättgående människan (på latin homo erectus). Hennes hjärna var lika stor som vår och hon kunde bli 180 cm lång. Hon kunde tillverka enkla redskap av sten och hon gick snabbt och lätt med sina långa ben. Dessa varelser var de första som utvandrade från Afrika till Europa och Asien. För omkring år sedan lärde de sig att använda elden. Det var en viktig upptäckt eftersom den gav dem värme och möjlighet att steka och koka kött. I Europa och västra Asien levde under lång tid en art som kallas neandertalare (efter orten Neanderthal i Tyskland). De var de starkaste människor som någonsin funnits. Ändå blev de undanträngda av en mera utvecklad art som för ungefär år sedan kom från Afrika. Arten kallas Cro-Magnon efter en grotta i södra Frankrike. Dessa människor var inte alls lika grovt byggda, utan mycket mera lika oss. De tillverkade bra vapen och redskap. Från Cro-Magnon kom sedan homo sapiens (den kunniga människan), den människoart vi tillhör.

32 Historia kortfattat 33 Jägare och samlare blev bönder I miljoner år levde människorna som jägare och samlare. De jagade djur och fisk, och samlade olika ätbara växter. Men för cirka år sedan gjordes en viktig upptäckt. Människor öster om Medelhavet lärde sig att odla säd och sköta boskap. Det gjorde att de inte behövde vara i ständig rörelse på jakt efter byten och ätliga växter. Människorna kunde bli bofasta. Kunskaperna om växtodling och boskapsskötsel spred sig senare till Europa och till oss i Norden när inlandsisen hade smält. I dag hjälps olika vetenskapsmän åt för att vi bättre ska förstå vår allra äldsta historia. Arkeologerna gräver i jorden fram verktyg, vapen och rester av människor. Andra forskare gör så kallad DNA-analys av olika fynd. Det gör att de sedan kan berätta om bland annat vilka arter som är släkt med varandra. Med kol 14-metoden kan de bestämma hur gamla fynden. Vid de stora floderna Kring de stora floderna Eufrat och Tigris, Nilen, Indus och Huang He var jorden bördig och gav stora skördar. Där levde många människor och eftersom skördarna blev så stora behövde inte alla arbeta på åkrarna. En del kunde istället bli präster, soldater eller skrivare för skrivkonsten kom till för år sedan. Vid Eufrat och Tigris låg landet Mesopotamien (nuvarande Irak). Invånarna som kallades sumerer bodde i städer och de trodde på gudar. Prästerna fick stor makt därför att de kunde tyda gudarnas vilja. Skrivarna tryckte in tecken som liknade kilar i tavlor av fuktig lera som fick torka. Lertavlorna har lärt oss att sumererna sysslade med handel och att de hade lagar, att de gjorde upp avtal om lån och annat. Kilskriften och upptäckten av hjulet var två av sumerernas stora uppfinningar.

33 Historia kortfattat Kina Egypten Även vid floden Huang He (Gula floden) i Kina Nästan samtidigt med Mesopotamien var riket uppstod ett mäktigt rike redan några tusen Egypten vid floden Nilen. Nilen svämmade år före Kristi födelse. Där byggde invånarna över varje år och i det bördiga slammet växte städer, använde metaller och ristade skriv- säden bra. Allra mäktigast i riket var farao tecken. De odlade olika sädesslag, tillverkade (kungen). Faraonerna var ett slags gudar och tyger och brände vackra lerkärl. Även de trodde de lät bygga väldiga gravar som kallades pyra- på gudar, vars vilja tolkades av präster. Och de mider. Egyptierna trodde på ett evigt liv efter stred mot kringboende folk. döden. Då behövde själen något att bo och där- I Kina byggdes vägar, kanaler och den stora muren i norr kinesiska muren som ett skydd för balsamerades kroppen med olika ämnen som bevarade den. Dessa lik kallas mumier. mot angripare. Kineserna uppfann krutet och Egyptierna dyrkade flera olika gudar, till exem- kompassen långt före européerna, och de var pel solguden Ra. Prästerna hade stor makt. först med att tillverka papper. Vid balsameringen av döda lärde egyptierna sig hur kroppen såg ut. Därför blev de duktiga läkare. De hade stora kunskaper även på andra områden som matematik, geometri och fysik. De visste mycket om planeterna och stjärnorn och de använde metallen koppar. Genom att tyda deras skrivtecken, hieroglyferna, har vi fått kunskaper om det gamla Egypten.