Sjölunda. Arkeologisk utredning vid en gropkeramisk boplats

Transkript

1 Sjölunda Arkeologisk utredning vid en gropkeramisk boplats Fornlämning Fellingsbro 291:1, Sjömo 1:21, Fellingsbro sn, Lindesbergs kn, Västmanland, Örebro län SAU rapport 2017:5 Fredrik Andersson

2

3 Sjölunda Arkeologisk utredning vid en gropkeramisk boplats Fornlämning Fellingsbro 291:1, Sjömo 1:21, Fellingsbro sn, Lindesbergs kn, Västmanland, Örebro län SAU rapport 2017:5 Fredrik Andersson

4 SAU rapporter 2017:5 ISSN SAU 2017 UTGIVNING OCH DISTRIBUTION Societas Archaeologica Upsaliensis Thunbergsvägen 5B, Uppsala TEKNISKA OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Länsstyrelsens dnr och datum för tillstånd: , SAU:s projektbeteckning: 1176 Uppdragsgivare: Länsstyrelsen i Örebro län Belägenhet LANDSKAP: Västmanland LÄN: Örebro KOMMUN: Lindesberg SOCKEN: Fellingsbro FASTIGHET: Sjömo 1:21 FORNLÄMNING: Fellingsbro 291:1 FASTIGHETSKARTBLAD: 65F8DS Alväng KOORDINATER: N , E HÖJD: m ö h Undersökningen TYP AV UNDERSÖKNING: Arkeologisk utredning DATUM I FÄLT: KOORDINATSYSTEM: SWEREF 99 HÖJDSYSTEM: RH 2000 INMÄTNINGSSYSTEM: RTK-GPS Personal: Fredrik Andersson (projektledare), Rudolf Gustavsson Fynd och arkivmaterial förvaras: I SAU:s lokaler i väntan på fyndfördelningsbeslut Omslagsbild: Rudolf Gustavsson sållar. Foto från norr: Fredrik Andersson Allmänt kartmaterial: Lantmäteriet Medgivande MS2007/04080 Digitala planer: Fredrik Andersson Lektör: Niklas Stenbäck Layout: ord & form, Gudbrand Klæstad Tryck: KPH Trycksaksbolaget AB, Uppsala

5 Innehåll Sammanfattning 4 Inledning 5 Antikvarisk bakgrund 6 Topografi och kulturlandskap 6 Fornlämningsmiljö och tidigare undersökningar 6 Undersökningen 8 Metod och genomförande 8 Undersökningsresultat 10 Fynd 11 Keramik 11 Kvarts 12 Övrig sten 13 Ben och övrigt organsikt material 14 Analyser C-analys 14 Slutsatser 15 Referenser 16 Bilagor 17 Bilaga 1. Fyndlista, keramik 17 Bilaga 2. Fyndlista, sten 19 Bilaga 3. Fyndlista, ben 20 Bilaga 4. Fyndlista, övriga 21 Bilaga 5. Rutlista 22 Bilaga 6. Provstickslista 23 Bilaga 7. Osteologisk analys 24 Bilaga C-analys 25 Bilaga 9. Arkivmaterial (ATA Inv 20455) 27

6 50 Sammanfattning Societas Archaeologia Upsaliensis (SAU) har genomfört en arkeologisk utredning intill en gropkeramisk boplats vid Sjölunda i Lindesbergs kommun, Örebro län. Anledningen till utredningen var att en planerad avloppsanläggning riskerar att beröra fornlämningen. Utredningens syfte var att undersöka om och hur den planerade byggnationen kommer att påverka fornlämningen. Vid utredningen grävdes ett antal provstick för att utreda boplatsen utbredning samt i området för det planerade avloppet grävdes två kvartsmeterrutor med syfte att undersöka kulturlagrets omfattning. Resultatet visar att fornlämningen är större än vad som tidigare var registrerat. Utredningen kunde också konstatera att där anläggningsarbetet är planerat består boplatslämningen av ett 0,35 m djupt fyndförande kulturlager med relativt stora mängder keramik och bearbetad sten. Keramiken kan typologiskt klassificeras till största del som äldre gropkeramik (Fagervik II). En 14 C-datering på ett bränt ben till intervallet f Kr faller väl in med keramikens relativa datering till mellanneolitikum A. 30 bro allet Ässingholm Reningsverk 20 Eksta Fellingsbro Ängeby Skola 249 Hälla Vattenverk Korrvike Västvalla Gravfält Västersätter Eke Karlslund Lund Risängsb. Ytterekeby Ekeby Varu Skogstorpet Sörtorpet V Sörby Vårby Bäjby Stenslund Bostället Gravfält Vretlunda 24 Ängtorp 20 Oppegården 21 Berga Nederby Ö Sörby Åvik Borgå 249 Ålsäng Å Orrkilen Nederbylöt 20 Ekholmen Å Björklund Hoberg Lång- mossen Uggelkilen Roshaga 40 Eriksholm Sjömo Sjöhagen Eksta Sjölunda 0 2 Km 45 Torp Gropen Hornudden Sjömosjön Örnsberget 50 Sättergärdet Gåsbäcken Fornborg Urvalla- Alväng mossen Larstorp Furuhall Urvalla Arbogaån Torpstång Ringelshagen Skogshall Haga Västtorp Högsätter Nyhagen Motorbana FIGUR 1. Figur 1. Utdrag ur Terrängkartan med undersökningsområdet markerat i rött. Skala 1: Kristinelund Stångtorp Lillängen 60 Västa Västlunda Väs berg 65 Ängto 4 SAU RAPPORT 2017:5

7 Inledning Societas Archaeologia Upsaliensis (SAU) har efter beslut av Länsstyrelsen i Örebro län genomfört en arkeologisk utredning vid Sjölunda, Sjömo, Lindesbergs kommun. Anledningen till utredningen var att en planerad avloppsanläggning till fastigheten Sjömo 1:21 riskerar att beröra en registrerad fornlämning, Fellingsbro 291:1. Fornlämningen utgörs av en boplatslämning från yngre stenålder (gropkeramisk kultur) och som dokumenterades av Ivar Schnell på 1930-talet. Syftet med den arkeologiska utredningen var att klargöra huruvida det förekom fornlämning i området som berörs av den planerade byggnationen. Utredningsresultaten ska på så sätt bidra till ett bättre underlag inför den fortsatta planeringen av anläggande av avlopp inom fastigheten. Detta skulle ske genom att utreda huruvida fornlämningens utbredning i FMIS, som bygger på Schnells mycket begränsade provundersökning, stämde; samt bedöma hur fornlämningen påverkas av de olika alternativa lägena för avloppsanläggningen. Fältarbetet genomfördes under en septemberdag FIGUR 2. Undersökningsområdet från öster med den före detta potatisåkern i förgrunden där flera neolitiska fynd tidigare har gjorts. Foto: Fredrik Andersson. SAU RAPPORT 2017:5 5

8 Antikvarisk bakgrund Topografi och kulturlandskap Utredningsområdet ligger vid Sjömo, ca 4 kilometer sydost om Fellingsbro, i nordöstra delen av Käglanområdet, den skogsbeklädda högplatån som utgör gränstrakten mellan Närke och Västmanland. Arbogaån rinner i öst västlig riktning norr om området och blir vid Sjömo närmast till en sjö. I söder och väster om utredningsområdet löper en bäckravin i nord sydlig riktning. Under yngre stenåldern då havsnivån var ca m högre än idag har platsen haft ett markant läge vid utloppet av ett vattendrag i det dåvarande Mälarhavet (Figur 13). Utredningsområdet är belägget intill torpet Sjölunda. Torpet går att spåra tillbaka till talet och låg på Sjömos ägor. Marken utgörs idag av tomtmark, ej brukad åkermark samt barrskog. En stenmur löper genom utredningsområdet och har avgränsat åkermarken. Det är på endera sidan av muren som det planerade avloppet är tänkt att byggas. Fornlämningsmiljö och tidigare undersökningar Stenåldersboplatsen Fellingsbro 291:1 upptäcktes av Ivar Schnell sommaren 1933 då han noterade keramikskärvor i potatisåkern tillhörande torpet Sjölunda (ATA Inv 20455, se Bilaga 9). Fyndet gjorde att han genomförde en mindre provundersökning på platsen. Undersökningen bestod i att boplatsens höjd över havet mättes in samt att en fosfatkartering genomfördes. Fosfatvärdena uppmättes som högst till 900. Schnell grävde en meterruta där fosfatvärdet var som högst. Rutgrävningen resulterade i att 2,5 kilo keramik togs tillvara tillammans med flintspetsar. Det fyndförande lagret noterades vara cm djupt. Senare har keramiken bedömts som gropkeramik och klassificerats som Fagervik II (äldre gropkeramik) (von Hackwitz, 2009, s. 77f). Förutom Fellingsbro 291:1 finns det noterat två yxfynd från Sjömo. Det rör sig om dels en trindyxa i grönsten och dels en fyrsidig grönstensyxa. Fyndplatserna för de båda fynden är inte närmare angivna än vid stenig mark på bergshöjd vid Sjömo (SHM inv nr 12988). Typologiskt skulle dessa yxor kunna vara samtida med keramiken från Sjölunda. I övrigt domineras den kända fornlämningsmiljön i närområdet av sentida lämningar (Figur 3). Det rör sig om tre torplämningar (Götlunda 190:1, 191:1 och 192:1), en husgrund (Fellingsbro 276:2) och en stenmur (Fellingsbro 359:1). Även lämningarna efter en tjärdal (Fellingsbro 503:1) och en lintorkningsugn (Fellingsbro 454:1) bör dateras till historisk tid. Från förhistorisk tid finns det vid Sjömo en stensättning (Fellingsbro 276:1) och ett gravfält med stensättningar och högar (Fellingsbro 277:1) registrerat. Dessa dateras traditionellt till yngre järnåldern. När det gäller andra gropkeramiska lokaler i närområdet undersökte Ivar Schnell ytterligare en boplats, två kilometer öster om Sjölunda, i grannbyn Urvalla (Götlunda 27:1, se Figur 13). I en åker påträffades keramikskärvor i ett poröst gods (en del med gropornering), stenyxor, samt fragment av skifferknivar och skifferspetsar. Ytterligare stenföremål har hittats av markägare på platsen (von Hackwitz, 2009, s. 78f). Boplatsen vid Urvalla har ett liknande topografiskt läge som den vid Sjölunda, om än några meter lägre (ca m ö h). Höjden över havet talar för att Urvalla lokalen kan vara något yngre än den i Sjölunda, vilket även den porösa keramiken skulle kunna indikera. Det finns ytterligare två kända gropkeramiska lokaler på den norra sidan av Käglan. Den ena är Körartorpet (Fellingsbro 288:1), ca 4 km nordväst om Sjölunda, där stora mängder bearbetad skiffer, flinta och porös keramik (Fagervik III och IV) har samlats in genom åren (von Hackwitz, 2009, s. 76; Nyberg, 1987). Den andra lokalen är Gärdselbäcken (Arboga 87) som ligger 8 km öster om Sjölunda. Lokalen undersöktes 1998 i samband med E18/E20 projektet och bestod av ett kulturlager med fynd av framför allt bearbetad kvarts och keramik (Holm & Runesson, 2001). Keramiken utgörs helt av ett fast, bergartsmagrat, gods, typologiskt bedömt att tillhöra Fagervik II. En 14 C-analys av kol gav en datering till perioden f Kr, dvs mellanneolitikum A. 6 SAU RAPPORT 2017:5

9 Fellingsbro 503:1 Fellingsbro 276:1 Fellingsbro 276:2 Fellingsbro 277:1 Fellingsbro 359:1 Fellingsbro 360:1 Fellingsbro 454:1 Fellingsbro 291:1 Götlunda 24:1 Götlunda 24: m 1: Götlunda 192:1 Götlunda 191:1 Götlunda 190:1 FIGUR 3. Fornlämningsmiljön i närområdet kring Fellingsbro 291:1 enligt FMIS mot bakgrund av fastighetskartan och en topografisk höjdrelief. Skala 1: SAU RAPPORT 2017:5 7

10 Undersökningen Metod och genomförande De olika fältmomenten vid utredningen bestod av inventering och grävande av provstick och rutor. Inventeringen syftade till att få en överblick över området och att efter samtal med fastighetsägaren identifiera i plan de olika alternativa dragningarna för avloppet i anslutning till en befintlig stenmur. Med utgångspunkt från den befintliga avgränsningen av fornlämningen, samt området för de tänkta markingreppen, grävdes därefter ett antal provstick med syfte att undersöka fornlämningens utbredning. Sammanlagt grävdes 16 provstick (ca 0,25 x 0,25 m stora) med spade ner till att fornlämningsindikerande fynd gjordes. Slutligen grävdes två kvartsmeterrutor (0,5 x 0,5 m) ner till fyndtom nivå på var sin sida om stenmuren med syfte att undersöka kulturlagrets djup och omfattning vid de olika avloppsdragningsalternativen. FIGUR 4. Två kvartsmeterrutor grävdes på var sida om den stenmur där den tänkta avloppsanläggningen planeras. Foto från norr: Fredrik Andersson. Vid provgrops- och rutgrävningen torrsållades jorden i 4mm-såll. Rutor och provgropar mättes in med RTK-GPS och registrerades i Intrasis för vidare bearbetning i GIS-miljö (ArcGIS). För utredningen meningsbärande topografiska objekt, samt störningar mättes även in. Fynd samlades in och relaterades till respektive provgrop/ruta. Fyndmaterialet basregistrerades sedan i Intrasis med material, sakord, vikt och antal. För keramikmaterialet noterades även gods, dekorelement samt mynningsbitar. Det osteologiska materialet gicks igenom översiktligt av osteolog Rudolf Gustavsson, SAU. Ett bränt ben skickades för datering till 14 C-analys vid Ångströmslaboratoriet, Uppsala universitet. 8 SAU RAPPORT 2017:5

11 PS239 PS241 PS243 PS101 Avlopp, förslag 1 Avlopp, förslag 2 Provstick 05x05 Ruta Stenmur Fellingsbro 291:1 (FMIS) PS238 PS244 PS234 PS248 PS236 PS200 R247 R246 PS232 PS202 PS203 PS205 PS102 PS207 PS100 PS227 PS m 1: FIGUR 5. Plan över de provstick och provrutor som grävdes, samt de två olika alternativa förslagna ledningsdragningarna. Skala 1:600. SAU RAPPORT 2017:5 9

12 Undersökningsresultat Fältarbetet resulterade i att mellanneolitiska boplatslämningar i form av fynd av keramik, bearbetad sten och brända djurben kunde konstateras inom båda de alternativa sträckningarna för avloppsanläggningen. Lämningen kunde också följas utanför fornlämningens nuvarande utbredning i FMIS. Västerut påträffades förhistoriska fynd framtill fastighetsgränsen. Några provstick grävdes inte på andra sidan fastighetsgränsen. Även norr om den registrerade fornlämningen påträffades förhistoriskt material. Påförda gruslager tyder dock på att marken här har påverkats i området mellan de befintliga husen. Hur stora ingrepp som har skett i marken var dock svårbedömt utifrån utredningens begränsade insats. Båda provrutorna innehöll relativt stora mängder keramik (delvis dekorerad) och bearbetad sten samt enstaka brända ben. Det fyndförande kulturlagret uppmättes i båda rutorna till 0,30 0,35 m djup. På den östra sidan om stenmuren, där marken har brukats som åker var dock kulturlagret omrört och bland de förhistoriska fynden återfanns även recent material såsom tegel, fönster glas och porslin ner till den naturliga undergrunden Keramik (g) 0,8-25,0 25,1-250,0 250,1-1052,1 Bearbetad sten (st) Brända ben (g) 0,7-2,2 Fornlämning, nyutbredning Fellingsbro 291:1 (FMIS) m 1: FIGUR 6. Plan över fyndspridningen samt ny utbredning för fornlämning Fellingsbro 291:1, Skala 1: SAU RAPPORT 2017:5

13 Fynd Vid utredningen samlades 834 fynd in fördelade på 95 fyndposter. Majoriteten av fynden utgjordes av keramik och bearbetad kvarts. Små mängder av brända ben, flinta samt skiffer gjordes också, samt brända hasselnötsskal. TABELL 1. Sammanställning utifrån material av de fynd som togs tillvara vid utredningen. Material Antal Vikt (g) Fyndposter Keramik ,9 56 Kvarts ,9 29 Bränt ben 6 2,9 4 Flinta 3 3,3 3 Organiskt material 2 0,5 1 Skiffer 2 7,1 1 Kvartsit 1 1,8 1 Totalsumma ,4 95 Keramik Sammanlagt togs drygt 1,3 kilo keramik tillvara varav drygt ett kilo påträffades i kvartsmeterrutan (R247) väster om muren. 200 gram framkom i den andra kvartsmeterrutan på östra sidan om muren och resterande ca 100 gram samlades in vid provsticksundersökningen (i 10 av 19 provstick). Majoriteten av keramiken (84 %) utgörs av ett fast gods som är bergartsmagrat (med bl a kvarts och fältspat). Den övriga keramiken (16 %) utgörs av ett poröst kalkmagrat gods. Sjutton skärvor har dekor på kärlväggen. Det rör sig om gropornering (10 st), streck (5 st), linjer (1) och kamstämpel (1). Dekorplaceringen är ofta strax under mynningen. Tre utav de dekorerade skärvorna har även dekor på själva mynningskanten. Det finns ytterligare två skärvor som endast har dekor på mynningen. Mynningskantsdekorer består av streck och linjer förutom i ett fall av kamstämpelsdekor. I det insamlade keramikmaterialet har 18 mynningsbitar registrerats. Alla utom en påträffades i R247. Ser man till likheter och olikheter bland mynningsbitarna så representerar materialet från R247 minst åtta olika kärl. Vilket får anses som anmärkningsvärt för en så begränsad yta. Det finns en variation bland kärlformer från små kärl till större krukor. TABELL 2. Sammanställning av keramikmaterialet utifrån godstyp. Keramik (samtliga) Mynningsbitar Ornerade skärvor Godstyp Vikt (g) Antal Vikt (g) Antal Vikt (g) Antal Fast 1117, , ,7 16 Porös 217, ,4 2 18,1 3 Totalsumma 1334, , ,8 19 Sammanfattningsvis bör keramiken till största del typologiskt klassificeras som gropkeramik Fager vik II på grund av det övervägande fasta godset och dekorelementen. Kärlens profilform, som också är ett karaktäristika vid klassificering av gropkeramik, är inte helt enkelt att utläsa i det fragmentariska materialet. Men på de skärvor där det går att ana profilformen verkar det rör sig om S-form eller kärl med en konkav hals. Former som är vanliga i den tidiga gropkeramiken (Fager vik II). Det finns dock enstaka skärvor som skulle kunna tillhöra Fagervik III och indikera att platsen har nyttjats under en längre tid under mellanneolitikum. SAU RAPPORT 2017:5 11

14 FIGUR 7. Exempel på keramik från utredningen. Från vänster: F71, skärva med gropdekor och streckornerad mynning; F62, streckornering under mynningen (och även på mynningskanten); F70, streckornering under och på mynningen; F61, mynningsskärva. Foto: Fredrik Andersson. Kvarts Fynd av bearbetad kvarts gjordes i 13 av 19 provstick samt i de båda kvartsmeterrutorna. Sammanlagt tillvaratogs 60 bitar kvarts. Det rör sig till största delen av avslag och avslagsfragment. En bipolär kärna och ett kärnfragment samlades också in. Det finns inga uppenbara verktyg eller andra artefakter bland materialet utan det mesta bör vara spår efter tillverkning av verktyg. Mängden kvarts som påträffades trots den begränsade undersökningen kan indikera att kvartsbearbetningen har varit relativt omfattande på platsen. TABELL 3. Sammanställning av kvartsmaterielet utifrån föremålskategori. Sakord Antal Vikt Avslag ,2 Avslagsfragment 14 29,3 Kärna 1 21 Kärnfragment 1 54,4 Summa ,9 FIGUR 8: Foto på kvartsfynd. Till vänster F 40, en kärna och till höger F94, ett avslag. Foto: Fredrik Andersson. 12 SAU RAPPORT 2017:5

15 Övrig sten Tre fynd av flinta gjordes vid utredningen. Samtliga påträffades i kvartsmeterrutorna. F43 är ett spånliknade avslagsfragment som är bränt. F66 är också ett avslagsfragment i sydskandinavisk flinta. F90 är ett litet avslag med möjlig slipyta vilket skulle kunna tyda på att det är slaget från en flintyxa. Ett fynd av delar av en skifferspets gjordes i R247. Fyndet består av två bitar med passning. Spetsen har rombiskt tvärsnitt och tydliga tvärhak eller hullingar. Typologiskt hör spetsen hemma i den gropkeramiska kulturen (Taffinder, 1998, s. 107f). I R247 framkom också ett spånlikande avslagsfragment i kvartsit. FIGUR 9. De tre fynden av flinta från utredningen. Från väster: F43, ett bränt spånliknade avslag; F66, ett avslagsfragment; F90, ett litet avslag med en eventuell slipyta. Foto: Fredrik Andersson. FIGUR 10. F58 delar av en skifferspets som framkom vid utredningen. Foto: Fredrik Andersson. FIGUR 11. F76, ett spånlikande avslag i kvartsit. Foto: Fredrik Andersson. SAU RAPPORT 2017:5 13

16 Ben och övrigt organiskt material Sammanlagt togs sex fragment av bränt ben tillvara. Benen har analyserats av Rudolf Gustavsson, SAU (se Bilaga 7). Materialet var litet och fragmenterat och inga ben har gått att artbestämmas närmare förutom två som kommer från ett mellanstort hovdjur (får, get, rådjur eller svin). I R247 framkom även två fragment av bränt hasselnötsskal som kan vara spår efter matlagning. Analyser 14 C-analys Ett utav de brända benen har 14 C-analyserats av Ångströmslaboratoriet, Uppsala universitet (Bilaga 8). Dateringen blev 4396BP, vilket ger en kalibrerad datering till f Kr med 93,2 % sannolikhet. 14 C-dateringen stämmer väl överens med fyndmaterialets typologiska hemvist i mellanneolitikum A (3300 f Kr 2800 f Kr). FIGUR 12. Kalibreringskurvan för det 14 C-analyserade brända benet. 14 SAU RAPPORT 2017:5

17 Slutsatser Resultaten från utredningen visar att fornlämningen Fellingsbro 291:1 är större än det tidigare registrerade boplatsområdet. Även fortsättningsvis får dock fornlämningen anses ha en oklar utbredning eftersom inga ytor utan förhistoriskt material undersöktes vid utredningen. Boplatsen har dock ett topografiskt markant läge vilket gör att en ny avgränsning utifrån fyndförekomst och topografi ändå kan presenteras. Utredningen visar att fornlämningen består av ett fyndförande kulturlager med keramik, bearbetad sten och brända ben. Kulturlagret är upp till 0,35 m djupt. Den östra delen av fornlämningen har påverkats av odling och de förhistoriska kulturlagren är här uppblandade med recent material. Om de två alternativen för avloppet kvarstår bedöms därför dragningen öster om stenmuren vara det alternativ som gör minst påverkan på fornlämningen; även om sannolikt relativt stora mängder förhistoriskt fyndmaterial finns bevarat även där. Den aktuella utredningens begränsade fältinsats resulterade i stora mängder fyndmaterial vilket gör att boplatsen får bedömas ha ett stort antikvariskt och arkeologiskt värde. Antalet undersökta neolitiska lokaler i regionen är fortfarande få och varje ny undersökning kommer att bidra med ytterligare information. När det gäller gropkeramiska lokaler finns det flera undersökta platser längre österut medan kunskapen om den gropkeramiska kulturen i västra Mälardalen fortfarande är begränsad och därför kan en plats som Sjölunda kunna komma att bidra till historieskrivningen. Området för Sjölundaboplatsen borde ha utgjort ett gynnsamt topografiskt läge under en längre tid vilket kan medföra att platsen kan innehålla spår efter en längre neolitisk historia både före och efter 3000 f Kr. Sjölunda Urvalla Meter 1: FIGUR 13. Sjölundaboplatsen topografiska läge ca 3000 f Kr med en tänkt strandlinje 34 m ö h. Även den gropkeramiska lokalen vid Urvalla är markerad. Skala 1: SAU RAPPORT 2017:5 15

18 Referenser Holm, J., & Runesson, H. (2001). Gärdselbäcken. Gropkeramisk boplats, skogsbrukslämningar från järnålder och en massa kvarts.uv Bergslagen 2001:3. Örebro: Riksantikvarieämbetet. Nyberg, E. (1987). Körartorpet en gropkeramisk lokal i nordöstra mellansverige. C-uppsats i Arkeologi, ssk noreuropeisk vid Uppsala universitet. Uppsala: Uppsala universitet. Taffinder, J. (1998). The allure of the exotic. The socail use of non-local raw materials during the Stone Age in Sweden. Uppsala: Depatment of Archaeology and Ancient History, Uppsala University. von Hackwitz, K. (2009). Längs med Hjälmarens stränder och förbi relationen mellan den gropkeramiska kulturen och båtyxekulturen. Stockholm: Institutionen för arkeologi och antik kultur, Stockholms universitet. 16 SAU RAPPORT 2017:5

19 Bilagor Bilaga 1. Fyndlista, keramik Kärlväggsdekor Mynning Fnr Material Sakord Antal Vikt Stick Godstyp Mynningskantsdekor Övrigt Kontext 1 Keramik Fragment 8 17,5 Porös Keramik Fragment 1 0,9 Fast Keramik Fragment 1 1,4 Fast Keramik Fragment 1 1,2 Fast Endast gropornering Keramik Fragment 27 18,4 Fast Keramik Fragment 1 0,8 Fast Keramik Fragment 1 1 Porös Keramik Fragment 1 1,9 Fast Keramik Fragment 1 3,6 Fast Endast gropornering Keramik Fragment 3 3,7 Fast Keramik Fragment 1 6,1 Fast Endast gropornering Keramik Fragment 33 25,2 Fast Keramik Fragment Porös Keramik Skärva 1 7,6 2 Porös Kam- el tandstämpel (flertandad) X Keramik Fragment 10 9,9 2 Porös Keramik Fragment 23 46,9 2 Fast Keramik Skärva 1 4,5 2 Fast Endast gropornering Keramik Fragment 5 13,3 3 Porös Keramik Fragment 19 35,6 3 Fast Keramik Skärva 1 8,5 4 Fast Endast gropornering Keramik Fragment 16 26,2 4 Fast Keramik Fragment 9 14,3 4 Porös Keramik Skärva 1 7,7 5 Porös Endast gropornering 51 Keramik Skärva 1 2,6 5 Fast Linjer, vertikala el horisontella Keramik Fragment 8 18,8 5 Fast Keramik Fragment 2 2,2 5 Porös Keramik Fragment 30 19,4 1 Fast Keramik Fragment 4 3,5 1 Porös Keramik Fragment 20 31,1 2 Fast Keramik Skärva 53 89,9 3 Fast Keramik Skärva 1 8,6 4 Fast X 247 SAU RAPPORT 2017:5 17

20 Kärlväggsdekor Mynning Fnr Material Sakord Antal Vikt Stick Godstyp Mynningskantsdekor Övrigt Kontext 62 Keramik Skärva Fast Streck X Linje tvärs över kanten Keramik Fragment ,2 4 Fast Keramik Fragment 31 41,8 4 Porös Keramik Skärva 1 16,7 4 Fast Endast gropornering Keramik Fragment 1 2,8 5 Porös X Keramik Skärva 1 6,7 5 Fast X Keramik Skärva 1 4,8 5 Fast Streck X Streck, raka Keramik Skärva 1 25,5 5 Fast Endast gropornering X Linje tvärs över kanten Keramik Fragment ,1 5 Fast Keramik Fragment 31 50,6 5 Porös Keramik Skärva 2 6,1 5 Fast X Keramik Skärva 2 14,9 5 Fast Endast gropornering X Keramik Skärva ,9 6 Fast Keramik Skärva 17 31,9 6 Porös Keramik Skärva 2 4,8 6 Fast X Keramik Skärva 1 7,7 6 Fast X Linje tvärs över kanten 83 Keramik Skärva Fast X Kam- el tandstämpel Keramik Skärva 2 11,6 6 Fast Streck Keramik Skärva 1 2,8 6 Porös Streck Keramik Skärva 1 7,9 6 Fast C-profil? Keramik Skärva 2 2,5 6 Fast X Keramik Fragment 4 2,5 6 Fast Sekundärbränd Keramik Fragment 41 53,5 7 Fast Keramik Fragment 5 7,6 7 Porös Keramik Fragment 1 0,7 7 Fast X SAU RAPPORT 2017:5

21 Bilaga 2. Fyndlista, sten Fnr Material Sakord Typ Antal Vikt Notering Stick Bränd Cortex/ Utsida Kontext 2 Kvarts Avslagsfragment 4 2, Kvarts Avslagsfragment 2 0, Kvarts Avslagsfragment 1 0, Kvarts Avslag 2 8,5 X Kvarts Avslagsfragment 2 0, Kvarts Avslagsfragment 1 0, Kvarts Avslag 1 0, Kvarts Avslagsfragment 2 5, Kvarts Avslag 1 1, Kvarts Avslag 1 2, Kvarts Avslagsfragment 1 1, Kvarts Avslag 1 3, Kvarts Avslag 1 1, Kvarts Avslag 2 57, Kvarts Avslag 2 17, Kvarts Avslag 3 3, Kvarts Kärnfragment 1 54, Kvarts Avslag 5 6, Kvarts Avslag 1 5,5 2 X Kvarts Avslag 5 8, Kvarts Kärna Kärnrest Flinta Avslagsfragment Spån-liknande 1 2,3 4 X Kvarts Avslag 2 16, Kvarts Avslagsfragment 1 18, Kvarts Avslag 1 0, Skiffer Föremål Spets 2 7,1 Passning Kvarts Avslag 1 0, Flinta Avslagsfragment 1 0, Kvarts Avslag Kvartsit Avslag Spånliknande avslag 1 1, Kvarts Avslag 8 9, Kvarts Avslag 2 1, Flinta Avslag 1 0,2 Slipyta? 6 X Kvarts Avslag 1 1, SAU RAPPORT 2017:5 19

22 Bilaga 3. Fyndlista, ben Fnr Material Sakord Antal Fyndstatus Vikt Stick Notering Kontext 38 Bränt ben Bränt ben 1 0, Bränt ben Bränt ben 1 0, Bränt ben Bränt ben 1 1,7 6 Till 14C-analys Bränt ben Bränt ben 3 0, SAU RAPPORT 2017:5

23 Bilaga 4. Fyndlista, övriga Fnr Material Sakord Antal Vikt Stick Kontext 96 Organiskt material Hasselnötskal 2 0, SAU RAPPORT 2017:5 21

24 Bilaga 5. Rutlista Rnr Typ Stick Djup Beskrivning 246 Ruta 0,5 x 0,5 7 0,4 0 0,1 (Stick 1). Grästorv 0,1 0,3 (Stick 2 5). Brun sandjord. Matjordslager med neolitiska fynd blandat med järnspik, tegel, porslin och glas. 0,3 0,4 Ljus silitig sand. 247 Ruta 0,5 x 0,5 7 0,4 0 0,5 (Stick 1). Torv. Förhistorisk keramik direkt i torven samt recent material (tegel, glas) 0,5 0,15 (Stick 2 3). Brun sand. Neolitiska fynd. 0,15 0,20 (Stick 4). Rödbrun finsand med småsten. Neolitiska fynd. 0,20 0,35 (Stick 5 7). Kol och sotblandad sand. Neolitiska fynd. 0,35 0,4. Sterilen. Gråvit siltig sand. 22 SAU RAPPORT 2017:5

25 Bilaga 6. Provstickslista Id Subclass Djup Notering 100 Provstick 0 0,1 Manuellt inprickad 101 Provstick 0 0,1 Keramikfnyk, ej tillvarataget 102 Provstick 0 0,2 200 Provstick 0 0, Provstick 0 0,1 Sten 0,1 ner 203 Provstick 0 0, Provstick 0 0,3 Även recenta fynd (järn, gummislula) 207 Provstick 0 0,35 Järnspik 209 Provstick 0 0,3 227 Provstick 0 0, Provstick 0 0,1 Rödsand 234 Provstick 0 0,1 236 Provstick 0 0,2 238 Provstick Påfört grus 239 Provstick 0,2 0,4 Påfört grus 0 0,2 241 Provstick 0 0,2 243 Provstick Keramikfnyk, ej tillvarataget. Berghäll 0,1 ner. Jorden över kan vara från husbygget 244 Provstick 0 0,3 248 Provstick 0 0,1 SAU RAPPORT 2017:5 23

26 Bilaga 7. Osteologisk analys SAU 2017:3 O Osteologisk analys Brända ben ur gropkeramiska kulturlager från Sjölunda, fornlämning Fellingsbro 291:1 på fastighet Sjömo 1:21 i Lindesbergs kommun, Örebro län. Vid en arkeologisk utredning på lokalen sommaren 2016 grävdes 19 provstick och två kvartsmeterrutor. Från ett av provsticken och en av kvartsmeterrutorna kom fynd av ben. Totalt påträffades sex fragment bränt ben med en sammanlagd vikt på 2,66 gram. TABELL 1. Benlista Fnr Kx Art Element Del Antal Vikt, g. Förbränning Kommentar Mesoungulat Ve. lumb. Proc art inf 1 0,30 vit möjligen svin Mesoungulat Costa Corpus 1 0,31 vit Mesomammalia Ossa longa Diafys 1 1,70 Till 14C-analys Mesomammalia Ossa longa Diafys 1 0,06 vit Mammalia Costa corpus 1 0,11 vit Mammalia Indet 1 0,18 Vit med inslag av svart Tjock cortex, oklar bentyp Inga fragment har kunnat bestämmas till art, men två fragment från kontext 246 har kunnat snävas in till artgruppen mellanstora hovdjur. Dessa ben är fragment av en ländkota och ett revben och kommer sannolikt från får, get eller svin. Inga ben av fisk eller fågel finns i materialet. Rudolf Gustavsson 24 SAU RAPPORT 2017:5

27 Bilaga C-analys SAU RAPPORT 2017:5 25

28 26 SAU RAPPORT 2017:5

29 Bilaga 9. Arkivmaterial (ATA Inv 20455) SAU RAPPORT 2017:5 27

30 28 SAU RAPPORT 2017:5

31 SAU RAPPORT 2017:5 29

32 30 SAU RAPPORT 2017:5

33

34